Kundorientering, resultatuppföljning, lagstiftning, miljömål, benchmarking, budget i balans, professionella omdömen, samverkan och brukarinflytande; det är ett komplext styrningslandskap som kommunala chefer på operativ nivå måste handskas med.

Många vill vara med och utöva inflytande över verksamheten. Inte sällan lämnas chefen ensam med att prioritera bland otydliga och ibland motstridiga mål.

– Ledarskapslitteratur och ledarskapsutbildningar fokuserar främst på chefen som individ, hur chefen kan lära sig att hantera stress eller motivera sina medarbetare, säger Lisa Björk, Göteborgs universitet

I en situation där många tvekar inför att ta uppdraget som operativ chef i kommuner och landsting ville hon undersöka de organisatoriska förutsättningar kommunala chefer har för att hantera en komplex arbetssituation.

Lisa Björk visar i sin avhandling bland annat att chefer som arbetar i organisationer med otydlig styrning måste handskas med arbetsuppgifter som upplevs som orimliga och onödiga, och att de gör det i högre grad än kollegor i organisationer med tydlig styrning. Den typen av illegitima arbetsuppgifter kan i sin tur leda till stress och missnöje med den egna insatsen.

– Jag har pratat med chefer som måste rapportera in uppgifter till tjugo olika digitala uppföljningssystem, chefer som själva får ta itu med toaletthaveri eftersom vaktmästarfunktionen är utlokaliserad, eller som måste lägga in en order i ett datasystem innan de kan hämta sig en penna i förrådet. De uppgifterna upplevs så klart som påfrestande i en redan pressad arbetssituation, menar Lisa Björk.

Avhandlingen visar också att chefer inom traditionellt kvinnodominerade områden, som vård/omsorg och förskoleverksamhet, bedömer de organisatoriska förutsättningar som sämre än vad chefer gör inom mer ”manliga” områden, exempelvis gymnasieskola och teknisk verksamhet.

– Forskning och debatt fokuserar gärna på individuella skillnader i kvinnligt och manligt ledarskap. Jag synliggör istället hur den sociala ojämlikheten mellan könen har satt sig i väggarna i ´genusmärkta´ kommunala organisationer. De organisatoriska förutsättningarna är systematiskt sämre i traditionellt kvinnliga verksamheter, konstaterar Lisa Björk.

FAKTA
Materialet till avhandlingen är insamlat inom ramen för projektet CHEFiOS och består i både intervjuer och enkäter med kommunala chefer. CHEFiOS är ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan Göteborgs universitet och sju kommuner i Västsverige. Syftet är att ta fram kunskap och metoder för chefs- och organisationsutveckling. Projektet pågår mellan 2008 och sommaren 2014.

Om avhandlingen: Contextualizing managerial work in local government organizations Avhandlingsförfattare: Fakultetsopponent: Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde.
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/34265

Professor Markus Heilig är idag forskningschef vid NIAAA, USA:s ledande alkoholforskningsinstitut i Washington DC. Efter ansökan från Linköpings universitet har Vetenskapsrådet (VR) beslutat stödja rekryteringen med 130 miljoner kronor över tio år. Det är det största enskilda forskningsbidraget någonsin till LiU. Samtidigt bidrar Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland med över 70 miljoner kronor.

Det forskningscentrum Markus Heilig planerar i Linköping – Center for Translational Psychiatric Research – är inspirerat av hans nuvarande arbetsplats på NIH i Washington DC. Här ska prekliniska och kliniska forskare jobba nära läkare och patienter i vårdmiljön.

– Det ger möjlighet att snabbt utveckla prekliniska upptäckter till klinisk behandling, och åt andra hållet ta ett problem som dyker upp i vården till forskningen, säger Markus Heilig.
Grunden till centrumet är redan lagd i och med det kontaktnät av forskare han har byggt upp under två år som gästprofessor vid Linköpings universitet.

– Vi hoppas bli en magnet för begåvade studenter som vill ge sig i kast med den medicinska vetenskapens ”last frontier”, säger Markus Heilig.

– Det är ett mycket glädjande besked och en oerhört värdefull rekrytering för Sverige och för Linköpings universitet, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.

Professor Markus Heilig är en världsledande och mycket citerad forskare inom sitt område och han kommer att kunna bygga upp en forskningsmiljö för att ta fram nya rön inom beroendeforskningen och skola in nya unga forskare i området.
Även landstingsdirektör Barbro Naroskyin gläds över bidraget från VR.

– Ett oerhört positivt besked. Satsningen innebär en bra förstärkning av psykiatrin för universitetssjukhuset,  i landstinget och vår sjukvårdsregion, säger hon.

Psykiska störningar innefattande beroende och missbruk är bland de främsta förebyggbara orsakerna till död och funktionshinder i världen. Även om avsevärda framsteg gjorts inom vissa områden av den psykiatriska forskningen, finns stora medicinska behov. En viktig del av den forskning Markus Heilig kommer att bedriva handlar om att finna individuella behandlingar matchade mot både genetiska variationer och skiftande livsomständigheter.

Bidrag för internationell rekrytering av framstående forskare

Kan man återställa ett område med jordbruksmark och naturskog där marken blivit obrukbar och träden huggits ned genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk och samtidigt både öka matproduktionen och skydda ekosystemen? Och hur förändras genusrelationer i hemmet och i samhället när grödan Kassava, en av Afrikas viktigaste stapelgrödor, går från att vara en produkt som odlas för hushållsbruk till att bli en del i värdekedjan som säljs vidare på marknaden? Om detta handlar några av de sju projekt som tillsammans beviljats totalt 32 miljoner kronor för åren 2014-2017 av Formas och Sida.

– Projekten som beviljats medel är spännande och handlar om allt från genusfrågor till kolbrytning och konflikthantering i Afrika och Asien. De frågor som ska studeras är komplexa och kräver ett brett angreppssätt. Syftet med utlysningen var att stärka forskning som kan bidra till en hållbar

användning av naturtillgångar, från en naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig samt humanistisk synvinkel, vilket dessa projekt gör, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas. 

– Utlysningen vände sig till unga forskare som nyligen avlagt doktorsexamen för att de ska kunna vidga sina vyer och besöka nya forskningsmiljöer. De förväntas utveckla sin akademiska karriär genom att utvidga sina nätverk, arbeta med nya forskningsfrågor och lära sig nya forskningsverktyg.

Bakgrund
I juli utlyste Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bidrag till nya forskningsprojekt inom samhällsvetenskap, humaniora samt  naturvetenskap. Det övergripande syftet var att bidra till utveckling av ny kunskap för att stödja global hållbar utveckling samt för att främja ett kapacitetsbyggande, långsiktigt samarbete mellan svenska forskare och forskare i låginkomstländer. Projekten skulle behandla hållbarhet med avseende på användning och förvaltning av naturtillgångar, ökad jordbruksproduktion och miljöförvaltning i låginkomstländer.

Namn på forskare och beskrivning av de sju projekt som beviljats medel nedan:

Patrik Oskarsson, Göteborgs universitet, +46 763 25 30 00

Hur kan framtida hantering av kolgruvor påverka klimatförändringar, konflikthanteringar och lokala ekonomier i Indien och Mocambique? I två fattiga områden med stora koltillgångar – Jharhand i Indien och Tete i Mocambique, ska forskarna undersöka möjligheterna att nå en långsiktig hållbar användning av kol. Nationella intressen och lokala protester mot kolbrytning i Indien har föranlett indiska företag att investera i kolgruvor i Mocambique för att därifrån exportera kol till stålverk i Indien. Kol är en intressant resurs att studera pga dess stora markanvändning i ett område där befolkningen lever på det som jorden kan ge. En annan viktig aspekt är kolets kopplingar till koldioxidutsläpp och storskaliga globala klimatförändringar. En tredje angreppspunkt är att kol kan bli en ekonomisk resurs som lokala och nationella intressen, inklusive rebellrörelser vill ha kontroll över då den ger ökat inflytande. Fältarbete ska ske på plats i Indien och Mocambique för att i detalj studera kolprojekt men också på högre nivå för att se hur beslutsfattande, resurshantering och ekonomin kring kol på regional nivå fungerar.  Skapa motståndskraftiga landskap – möjligheter att restaurera degraderad och sårbar mark med integrerat jord- och skogsbruk.

Matilda Palm, Chalmers, +46 31 772 34 53

Kan man genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk på försämrad mark både öka matproduktionen och skydda ekosystemen? Det stora befolkningstrycket i många delar av världen ger en skev fördelning av tillgångar och marken i dessa områden brukas för hårt. Naturen pressas att leverera jordbruksprodukter och bioenergi vilket ofta leder till att skogar huggs ned och mark-kvaliteten försämras. Detta minskar produktiviteten. Vanligtvis försöker man återställa marken med trädplanteringar vilket ger ett näringsrikt jordlager. Det räcker dock inte för att återställa ekosystemen med de ekosystemtjänster som gått förlorade. Genom att använda sig av ett integrerat jord- och skogsbruk, dvs genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk ökar möjligheten att återställa mark som erbjuder en variation av både ekonomiska tjänster och miljömässiga tjänster som ekosystemtjänster. Studien utgår från befintlig vetenskaplig litteratur och fältarbete i Indien och Vietnam där effekten av en sådan restaurering ska undersökas. Resultatet av forskningen ska publiceras i manualer till lokala beslutsfattare och markägare.

Kristin Piikki, Sveriges lantbruksuniversitet, +46 51 16 72 22

Marken är en viktig naturresurs för en hållbar och säker livsmedelsproduktion. För att kunna bruka marken på ett långsiktigt hållbart sätt och för att kunna ta fram säkra råvaror behöver odlare ta beslut baserade på markens och jordens genskaper och förutsättningar vilket kräver omfattande information. Kan man genom att mäta markens egenskaper få ett hållbart jordbruk och därmed en ökad livsmedelsproduktion i Afrika?  Söder om Sahara är markens produktivitet beroende av markens vattenhållande förmåga och mängden av organiskt kol. Med nya digitala mätmetoder via fjärranalys, ska grundliga undersökningar av jordens och markens egenskaper utföras. Information som tas fram, ska användas för att hjälpa lokala användare av marken att förutsäga vilka grödor som passar i framtida odlingsområden i Östafrika vid olika klimatscenarier. Workshops kommer att anordnas för att utbilda växtodlingsrådgivare.

Sahar Dalahmed, Sveriges lantbruksuniversitet, + 46 18 67 16 61

Vad händer med läkemedelsresterna när de lämnar våra kroppar och hamnar i miljön? Med spridningen av läkemedel ökar mängden av läkemedelsrester som cirkulerar i samhället, vilket innebär ett ökat hot mot vår miljö och de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. I Europa pågår
omfattande forskning om vilken inverkan restsubstanserna har på mark, växter och vatten. Men hur ser det ut i Indien och Ghana? Här används ofta läkemedel fel samt blandas med vanligt avfall och vanligt avloppsvatten renas knappt alls. Trots detta, används avloppsvatten i dessa regioner i växtodlingen, då rena och billiga alternativ saknas. Kommer läkemedelsresterna ackumuleras i
jorden eller hamna i grundvattnet? Leder det till att mikroberna i vattnet blir resistenta mot läkemedel? Målet med undersökningen är att undersöka förekomst av läkemedelsrester i jordbruksmark och växter i samband med bevattning med avloppsvatten samt att föreslå enkla och billiga lösningar för att minska belastningen av läkemedelsrester i odlingsmarken.

Maria Johansson, Stockholms universitet, +46 70 262 22 90

I afrikanska betesskogar försöker forskarna att minska växthuseffekten genom att minska ökningen av koldioxidutsläpp som uppstått genom att skogar huggits ned och använts till betesmarker. Detta sker genom att skogar restaureras för att öka kolinlagringen i jorden och därmed minska koldioxidutsläpp. Lokalbefolkningen får betalt för utebliven vedproduktion och bete, samt gynnas dessutom genom ökade ekosystemtjänster som blir av skogsplanteringar såsom bland annat ökad infiltrering av regnvatten och pollinering. Risken med dessa restaureringar är dock en ökad brandrisk på grund av bränsleansamlingar och eventuellt socialt missnöje som leder till vådabränder. Dessutom har dessa försämrade skogar under lång tid använts som betesmarker och därigenom fått ett historiskt värde som går förlorat i och med restaureringen. Forskarna försöker hitta tröskelvärden som tar hänsyn till brandrisken med olika vegetationer. Resultaten kommer att bistå förvaltare och i skötselbeslut för att minimera framtida brandrisker och för att öka förståelse för kolinlagring i ett socioekonomiskt perspektiv.

Frida Miriam Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, +46 70 410 17 26

Hur minskar man antalet skadegörande insekter, ökar deras naturliga fiender och därmed minskar risken för att bönderna i Västafrika förlorar sina mangoskördar? Mangofrukterna angrips av fruktflugor från familjen Tephrithidae. Fruktflugor från denna familj orsakar stora skördeförluster för många bönder och är en av världens allvarligaste skadegörare i frukt och grönsaker. Forskarna vill studera hur böndernas odlingsteknik och landskapets vilda växter indirekt och direkt påverkar parasiteringsgraden hos dessa fruktflugor och relatera detta till grödor, ogräsrensning, jordbearbetning, sanitetsmetoder, växter i omgivningen och se vilka faktorer som gynnar eller missgynnar naturliga fiender till fruktflugan.

Johanna Bergman Lodin, Sveriges lantbruksuniversitet, + 46 739 46 27 85

Hur förändras genusrelationer i hemmet, i samhället när grödan Kassava går från att vara en produkt som odlas för hushållsbruk till att bli en del av en värdekedja där den säljs vidare på marknaden? Kassava är en av Afrikas viktigaste stapelgrödor. Det är även den billigaste kalorikällan på kontinenten med mycket kolhydrater och protein och vitaminer. Kassavan är en tålig gröda som tål allt mer opålitliga regn och alltmer oförutsägbara världsmarknadspriser på säd. Den framstår därför som mycket ekonomiskt intressant då den kan bidra till ökade inkomster och en förbättrad livsmedelssäkerhet hos fattiga hushåll. Det har visat sig att när Kassava inte längre främst odlas för hushållsbehov utan för försäljning så blir män alltmer involverade i kassavaodlingen. Vem tjänar på detta? Och hur påverkas familjernas nutrition och hälsa? Forskarna kommer att titta på hur genusrelationer i hemmet, samhället och värdekedjorna för Kassavan förändras när grödan kommersialiseras allt mer och möjligheterna i landet för förädling ökar.

Resultatet är framtaget av Nelly Romani Vestman i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 13 december. I kroppen finns fler mikroorganismer än egna celler. De miljontals bakterier som finns på ut- och insidan av kroppen är som regel harmlösa och vissa är till och med till nytta för oss. Mag-tarmkanalen, som startar med munnen, är den kroppsdel som härbärgerar flest bakterier. Till exempel har man bara i munnen identifierat mer än 700 olika bakteriearter.

En av dessa bakteriearter är Lactobacillus, som har visat sig ha positiva probiotiska egenskaper, det vill säga att den bär med sig gynnsamma hälsoeffekter. Hos spädbarn anses bröstmjölk vara en källa till Lactobacillus i tarmen. Om bröstmjölken är en källa till laktobaciller i munnen och vilka effekter dessa kan ha i munnen har dock hittills varit oklart.

Nelly Romani Vestman, doktorand vid institutionen för odontologi, har i sitt avhandlingsarbete bland annat undersökt mikrofloran i munnen hos spädbarn som ammas och jämfört resultaten med motsvarande mikroflora från barn som får bröstmjölksersättning. Totalt studerades prover från 400 friska, tre till fyra månader gamla spädbarn.

Avhandlingen visar att ammade barn hade en mer hälsoassocierad mikroflora i munnen. Laktobaciller fanns hos vart tredje ammande barn, men inte hos de barn som fick bröstmjölksersättning. Totalt identifierades sex laktobacillarter hos de ammande barnen. Lactobacillus gasseri var den vanligast förekommande arten. Den visade sig kunna binda till saliv och epitelceller och förhindra bindning och tillväxt av bakterien Streptococcus mutans, som orsakar karies. Laktobacillarten hämmade även växt av andra munbakterier.

Nelly Romani Vestman har även undersökt om intag av bakteriearten Lactobacillus reuteri påverkar mikrofloran i munnen hos vuxna, om arten etablerar sig hos alla, och om etablering är nödvändig för probiotisk effekt. Det senare mättes som hämmad återväxt av mutans­streptokocker efter antimikrobiell behandling.

I två olika studier fick deltagarna i en testgrupp äta tabletter med Lactobacillus reuteri och deltagarna i en kontrollgrupp fick identiska tabletter utan bakterier upp till 12 veckor. Bakterieprov samlades vid start, under försökstiden och upp till sex månader efter testperiodens slut.

Studierna visar att Lactobacillus reuteri fanns i munnen hos två tredjedelar av testpersonerna under testperioden, men förekomsten minskade gradvis efter man slutade äta den probiotiska produkten. De som hade laktobaciller i munnen hade fördröjd återväxt av mutansstreptokocker, jämfört med de som inte hade laktobaciller i munnen. Dessutom förändrades sammansättningen i munmikrofloran som helhet hos de som hade Lactobacillus reuteri i munnen.

– Avhandlingen visar att en stor andel ammande barn och även vuxna som äter laktobacill­produkter kan ha ett skydd mot etablering av kariesutvecklande bakterier i munnen. Men förekomsten av laktobaciller och därmed skyddet mot karies finns inte hos alla. Vad den individuella variationen beror på och om skydd finns i den komplexa kliniska situationen måste vi undersöka närmare, säger Nelly Romani Vestman.

FAKTA
Fredagen den 13:e december försvarar Nelly Romani Vestman, institutionen för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Karaktärisering av laktobaciller och effekter på den orala mikroflorans sammansättning”. Fakultetsopponent är prof. Jukka Meurman, Helsingfors universitet, Finland.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Nelly Romani Vestman kommer ursprungligen från Peru och efter sin examen jobbade hon som tandläkare i Uppsala. År 2010 flyttade hon till Örnsköldsvik och antogs som doktorand vid Umeå universitet, institutionen för odontologi. Efter disputationen kommer hon att genomföra sin specialistutbildning inom endodonti i Västerbottens läns landsting, Umeå. Nelly Romani

Att komma riktigt nära en komet och analysera dess utseende och innehåll har länge legat högt upp på rymdforskarnas önskelista. Förutom att öka förståelsen för kometer i allmänhet, är syftet att Rosetta även ska bidra med mer information om hur vårt solsystem en gång kom till. Kanske kan det också ta experterna närmare svar på grundläggande frågor som hur allt det vatten och de biologiska byggstenar som banade väg för livet på jorden en gång kom hit.

– Det är naturligtvis vansinnigt spännande att få titta in i ett 4,5 miljarder gammalt fornminne. Här får vi chansen att studera något som legat i en frysbox sedan vårt solsystem föddes, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala, som är en av dem som ska ta emot resultat från Rosetta.

Två av instrumenten är svenska och drivs av IRF i Kiruna och Uppsala. Tillsammans utgör de en rymdväderstation som kan mäta tryck, temperatur och vindhastighet i den gas som strömmar ut från kometens isiga kärna.

– Tidigare rymdsonder har farit förbi kometer på bara några minuter. Rosetta ska gå närmare än någon kunnat göra tidigare och stannar där i mer än ett år. Vi kommer att få en helt ny bild av vad som pågår, med otroligt många fler detaljer, säger Anders Eriksson.

Den 2 mars 2004 sköts den europeiska rymdsonden Rosetta upp från den europeiska raketbasen Kouro i Franska Guyana. I snart tio år har sonden färdats genom vårt solsystem i jakten på kometen Churyumov-Gerasimenko. I väntan på att kunna lägga sig i omloppsbana runt kometen har sonden legat i dvala i snart två och ett halvt år för att spara energi. Den 20 januari väcks Rosetta ur sitt sovläge

– Det blir ett spännande ögonblick. Före uppvaknandet finns det inget sätt att veta om farkosten ännu är vid liv. Även om det inte finns något skäl att betvivla att allt ska gå bra är det förstås lite nervöst, säger Anders Eriksson.

Rymdstyrelsen  är förvaltningsmyndighet för svensk rymd- och fjärranalysverksamhet, särskilt för forskning och utveckling. Myndigheten har ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet och är kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.  www.rymdstyrelsen.se

Institutet för rymdfysik , IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter. För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt fyra planeter: jorden, Venus, Mars och Saturnus. IRF har ett hundratal anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund. www.irf.se

Snytbaggarnas gnag på nyplanterade barrträdsplantor orsakar så hög dödlighet att motåtgärder nästan alltid är nödvändiga. I dag används framför allt insekticider eller relativt kostsamma mekaniska skydd. Det finns därför ett behov av nya metoder för att skydda plantorna.

I en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management visar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det går att skydda plantor genom att trigga deras försvar. Barrträdsplantor har ett grundläggande försvar som finns där hela tiden och vars funktion är att bromsa upp angreppen. Men de har också ett försvar som triggas i gång när plantan angrips. Problemet för de plantor som planteras ut på hyggen är att snytbaggetrycket ofta är så högt att plantorna hinner få dödliga skador innan de hunnit bygga upp sin försvarsförmåga.

För att förbereda plantorna för snytbaggeangreppen triggade forskarna plantornas försvar redan innan de planterades ut. Detta gjordes genom att spraya plantorna med metyljasmonat vilket är en substans som plantan själv använder för att sätta i gång en ökad produktion av försvarsämnen efter ett angrepp.

Behandlingen med metyljasmonat ökade produktionen av försvarssubstanser, plantorna angreps i lägre grad och färre plantor dog. Behandlingen var effektivast på tallplantor där behandlingen minskade dödligheten från 39 procent till sju procent under två säsonger i fält. Nu pågår studier som syftar till att utveckla detta koncept som skulle kunna bli en effektiv och giftfri metod att skydda plantor till en låg kostnad.

FAKTA
Studien finansierades av Stiftelsen för strategisk forskning. http://www2.ekol.slu.se/snytbagge/parasite_resistant_trees.php
och via Snytbaggeprogrammet http://www2.ekol.slu.se/snytbagge/snytbaggeprogrammet.php

Artikel: http://dx.doi.org/10.1016/j.foreco.2013.11.014

Hemsida med mer information: www.snytbagge.se

Ljumskbråck är ett vanligt tillstånd och årligen registreras cirka 16 000 operationer i Svenskt bråckregister, SBR. Svenskt bråckregister startades 1992 i Motala och inkluderar idag mer än 95 procent av alla operationer utförda på män och kvinnor över 15 år i Sverige. En världsunik rikstäckande databas med över 250 000 operationer har byggts upp, vilket gör det möjligt att upptäcka och analysera ovanliga händelser. Allvarliga komplikationer i samband med ljumskbråckskirurgi är få men det stora antalet operationer gör dem ändå viktiga för patienten, kirurgen och för den hälsoekonomi som styr vårdens resurser.

Hanna Nilsson, doktorand vid institutionen för perioperativ vetenskap, visar i sin avhandling att kvinnor som genomgår ljumskbråckskirurgi har en betydande överdödlighet jämfört med män. Detta beror på en högre andel akuta operationer hos kvinnor, 17 procent, jämfört med 5 procent hos männen. Ett inklämt ljumskbråck med påverkan på blodcirkulationen ger symtom som vid tarmvred med magsmärta, kräkning och utebliven avföring. Patienterna bör opereras så snart som möjligt.

Hanna Nilssons studier visar att av de patienter med symtom som vid tarmvred som dog inom 30 dagar efter ljumskbråckskirurgi, undersöktes bara 61 procent av kvinnorna, och 78 procent av männen i ljumsken i samband med besök på akutmottagningen, trots att de hade symtom som vid tarmvred.

– De patienter som inte fick diagnosen inklämt ljumskbråck på akutmottagningen utsattes därmed i högre utsträckning för onödiga radiologiska undersökningar och de opererades betydligt senare än de patienter som fick sin diagnos på akutmottagningen. Det är ofta äldre kvinnor som har svårt att redogöra för sina symtom och min förhoppning är att avhandlingen ska bidra med ökad kunskap om akut inklämda ljumskbråck och betydelsen av skyndsam handläggning hos dessa patienter. Då minskar risken att de inte får en korrekt diagnos tidigt i förloppet, säger Hanna Nilsson.

Avhandlingen visar också att risken för hjärt-kärlkomplikationer hos patienter med ljumskbråck ökade vid hög ålder, vid grav allmän sjuklighet, vid akut operation samt efter smärtlindring i form av ryggbedövning. Risk för allvarlig kirurgisk komplikation ökade vid akut operation samt vid operation av bilaterala bråck, glidbråck, återfallsbråck, och vissa kirurgiska tekniker var mer förknippade med komplikationer än andra. I en sista delstudie fann Hanna Nilsson en trefaldig ökning av ljumskbråckskirurgi efter radikal operation för prostatacancer.

FAKTA
Den 13 december försvarar Hanna Nilsson, institutionen för perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi, sin avhandling med titeln: Mortalitet och morbiditet efter ljumskbråckskirurgi – nationella registers roll att upptäcka och analysera ovanliga utfall. (Engelsk titel: Mortality and morbidity after groin hernia surgery – the role of nationwide registers in finding and analyzing rare outcome). Opponent: Dr Andrew Kingsnorth, professor of surgery, Derriford Hospital, Plymouth, UK. Huvudhandledare: Pär Nordin.

Avhandlingen är publicerad digitalt.  

Hanna Nilsson är uppväxt i Motala, och fick sin läkarexamen 2005 vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hon arbetar som ST-läkare vid kirurgkliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och är doktorand vid institutionen för perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi, Umeå universitet.

Oväntat fann Anna Wistedt också fysiologiska skillnader mellan hybriderna vad gäller skalbildningen.

Våra moderna värphönshybrider är specialister på att omvandla foder till ägg. I kommersiell äggproduktion anländer hönorna till stallet då de har blivit könsmogna vid 16 veckors ålder och stannar fram till 70-75 veckors ålder, vilket motsvarar en värpperiod. Under ett år lägger en höna cirka 320 ägg, vilket motsvarar runt 20 kilo ägg per år.

Till varje ägg behövs det 2-2,5 gram kalcium som hönan absorberar från fodret. När hönan åldras försämras äggskalets kvalitet successivt parallellt med att skelettet blir skörare vilket ökar risken för skelettdeformationer och benbrott.

Husdjursagronom Anna Wistedt har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat faktorer av betydelse för skalkvalitet hos en brun (Lohmann Brown) och en vit (Lohmann Selected Leghorn) värphönshybrid. Hon undersökte även om växtöstrogenet daidzein (finns naturligt i vissa fodermedel), eller om en låg, kontinuerlig dos av östrogen i slutet av värpperioden kan påverka skalkvaliteten.

– Det är lätt att glömma att äggproduktion sammanhänger med reproduktion och att varje ägg på frukostbordet börjar med en ägglossning hos hönan, säger Anna Wistedt. Ägglossningen styrs av hormoner, framför allt progesteron och östrogen. Östrogen har även en koppling till kalciummetabolismen, vilket är av intresse för skalbildning.

Hon fann i sina studier att skalkvaliteten hade försämrats i mitten av värpperioden, dvs. vid 49 veckors ålder, då äggproduktionen fortfarande är hög. Redan vid 29 veckors ålder hade lårbenets benstyrka försämrats och lägsta benstyrkan uppmättes i mitten av värpperioden.
De hönor, av båda hybriderna, som fått en låg, kontinuerlig dos av östrogen i slutet av värpperioden fick en förbättrad skalkvalitet, men benstyrkan påverkades inte. Ett tillskott av växtöstrogenet daidzein i fodret påverkade varken skalkvalitet eller benstyrka.

Trots att man kan tänka sig att det hos våra värphönshybrider finns liknande avelsmål fann Anna Wistedt flera fysiologiska skillnader som har betydelse för skalbildningen. Även känsligheten för östrogen och daidzein skiljde sig mellan de två hybriderna.

– Dessa hybridskillnader förser oss med viktig kunskap om alternativa fysiologiska förlopp, vilket hjälper oss att förstå hur den komplexa skalbildningen går till.

FAKTA
Husdjursagronom Anna Wistedt, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Shell formation  and bone strength in laying hens. Effects of age, daidzein and exogenous estrogen”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Opponent: Dr Maureen M Bain, University of Glasgow, UK

Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/10894/

När man framställer livsmedel och andra produkter, exempelvis pappersmassa, blir det ofta rester kvar. I dessa rester gömmer det sig dock en hel del användbara ämnen. Inom forskningsprojektet SuReTech studerar forskarna miljövänliga metoder för att utvinna de här ämnena.

– Forskningen inom SuReTech går hela vägen från grundforskning till fallstudier och samarbete med industri, säger Charlotta Turner, koordinator för SuReTech och kemiforskare vid Lunds universitet.

I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Cleaner Production beskriver forskarna inom SuReTech metoder för att ta tillvara ämnen från lökskal och björkbark. I björkbark finns ämnet betulin som bland annat används i kosmetika, och i lökskalen finns den kraftfulla antioxidanten quercetin som används för att öka hållbarheten på olika produkter. Inga miljöskadliga kemikalier används i den återvinningsprocess, som forskarna utvecklat. Därför kan lökskalen och björkbarken gå vidare till energiproduktion och jordförbättring efter att ämnena utvunnits.  

Forskarna inom SuReTech kommer från flera olika forskningsområden vilket gör att de kan belysa processen ur olika aspekter. I artikeln knyter man samman socioekonomi, kemi, bioteknik och livscykelanalys, det vill säga analys av miljöpåverkan.

– En tvärvetenskaplig artikel som denna är inte alls lätt att skriva. Jag tror att vi är unikt tidiga i att lyckas med detta, säger Charlotta Turner.

FAKTA
Den 11–12 december anordnas en konferens av forskningsplattformen LU Biofuels i samarbete med de båda strategiska forskningsprojekten SuReTech och BioForm på Palaestra i Lund. Vid konferensen kommer forskarna bland annat att träffa aktörer från industri och kommun.

Charlotta Turner berättar också kortfattat om sin forskning i den tionde luckan i Lunds universitets adventskalender. Kalendern finns att se på www.lu.se/adventskalender.
                           
Projektet SuReTech, Sustainable Resource Technology, är finansierat av Formas.

Cancer beror på förändringar i cellernas arvsmassa, som får cellerna att dela sig på ett okontrollerat sätt. Så långt är alla eniga. Det är också bevisligen så att cancercellerna i vissa vanliga tumörformer, tjocktarmscancer t.ex., kan ha över 100 kromosomer i stället för de 46 kromosomer som mänskliga celler normalt har.

Men är det en enda, inledande förändring av antalet kromosomer som sätter igång en lavinartad och ohejdbar utveckling mot cancer? Svaret på den frågan är viktigt för att säkra att cancerforskningen är på rätt spår.

– Vi menar att svaret på frågan är nej. Vi har gjort mycket noggranna undersökningar och inte kunnat se några tecken på en ”lavineffekt”, säger cancerforskaren och patologen David Gisselsson Nord i Lund.

Han och Anders Valind, läkarstudent och nybliven doktorand, har undersökt celler från barn och foster som haft medfödda förändringar i antalet kromosomer. Om ”lavinteorin” stämde borde dessa celler också ha samlat på sig en mängd ytterligare förändringar som en följdeffekt, vilket de alltså inte hade.

Att undersöka förekomsten av kromosomförändringar som bara finns i ett fåtal celler är svårt, vilket är ett skäl till att ”lavinteorin” aldrig testats på mänskliga celler. David Gisselssons forskargrupp har fått finslipa tekniken för att göra sin studie, och många kontrollförsök har gjorts.

– Det kommer säkert att bli en vetenskaplig debatt om våra fynd, så vi ville försäkra oss om att ha en stabil grund att stå på! säger lundaforskaren.

Han är medveten om att det kan förefalla tråkigt med en studie som bara motbevisar en gammal teori. Men själv tror han att gruppens resultat kan föra cancerforskningen flera steg framåt. Nu behöver man inte lägga mer energi på att hitta ett enda ursprung till alla former av cancer, en inriktning som David Gisselsson ser som en vetenskaplig återvändsgränd. I stället kan forskarvärlden målinriktat söka efter olika utlösande faktorer för olika cancerformer.

– Cancer är inte en enda sjukdom med en enda ursprungsmekanism, utan det varierar från cancerform till cancerform och från fall till fall. Jag tycker våra fynd är hoppingivande, eftersom de kommer att göra det lättare att utveckla nya forskningsverktyg, säger David Gisselsson. Han är barncancerforskare vid Avdelningen för klinisk genetik samt läkare vid patologiska kliniken.

FAKTA
Studiens titel: Whole chromosome gain does not in itself confer cancer-like chromosomal instability
Författare: Anders Valind, Yuesheng Jin, Bo Baldetorp, David Gisselsson
Publikation: PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, Published online before print December 9, 2013.
http://www.pnas.org/content/early/2013/12/03/1311163110.abstract

Kvinnor i världens rikare länder föder barn allt senare i livet. I och med detta ökar också riskerna för tidig födsel, tillväxthämning hos barnet och dödföddhet, jämfört med om kvinnorna valt att föda barn i yngre åldrar. I den nu publicerade studien har forskare vid Karolinska Institutet och universitetet i Bergen tittat på data från cirka en miljon förstföderskor från Sverige och Norge. Allvarliga graviditetsutfall hos förstföderskor över 30 år har jämförts med dem hos 25 till 29-åringar.

Resultaten visar att redan när mamman är 30-34 år ökar risken mycket för en för tidig födsel (graviditetsvecka 22-31) och dödföddhet. Tidigare har förstföderskor i denna ålderskategori normalt inte räknats som en riskgrupp. Andra faktorer som påtagligt ökade risken för allvarliga graviditetsutfall var rökning och övervikt eller fetma. Först i åldersintervallet 35-39 år var riskerna för tidig födsel, dödföddhet och neonatal dödlighet jämförbara med riskerna för dessa livsstilsfaktorer.

– Vi blev förvånade att risken för vissa utfall ökade så pass tidigt. För den enskilda kvinnan är risken fortfarande liten, men för samhället i stort blir det ändå många ”onödiga” komplikationer eftersom så många kvinnor föder barn i åldrarna strax efter 30. Det vore därför bra att informera både kvinnor och män redan i skolan om hur viktigt åldern är för barnafödandet, säger Ulla Waldenström, professor vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Forskargruppen kommer nu att gå vidare och titta på vad det innebär att vara äldre när man föder andra eller tredje barnet. Den mesta forskningen som finns är om äldre förstföderskor. Det är ett register som bygger på 2,2 miljoner kvinnor som nu ska analyseras. Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Stockholms läns landsting.

FAKTA
Publikation: “Adverse Pregnancy Outcomes Related to Advanced Maternal Age Compared With Smoking and Being Overweight”, Ulla Waldenström, Vigdis Aasheim, Anne Britt Vika Nilsen, Svein Rasmussen, Hans Järnbert Pettersson, Erica Shytt, Obstetrics and Gynecology, online 9 december 2013.

Tidskriftens webbplats
Referenslänk: Läs även en ny doktorsavhandling på temat

Empati är ett ämne som väcker stort intresse just nu. Det behövs för god vård, bra undervisning och ett gott bemötande i alla yrken där möten med andra människor ingår.

Empati kan betraktas utifrån många olika perspektiv. Så ser det även ut i den nya boken ”Empati. Teoretiska och praktiska perspektiv”, där ledande empatiforskare skriver om empati utifrån sina olika discipliner och infallsvinklar. Kapitlen behandlar bland annat vad som neurovetenskapligt händer i hjärnan, de psykologiska respektive filosofiska perspektiven, empatitankens historia och forskning om empati i yrkeslivet. 

Boken ger därmed en överblick över den snabbt växande forskningen inom området och samtidigt praktisk vägledning inom olika yrken. Exempelvis kan man fördjupa sig i sambandet mellan empati, medlidande och moral, vad empati betyder för det professionella bemötandet, vad brist på empati kan ge för effekter i kriminalitet, mätning av empatiförmåga och spegelneuronernas betydelse i hjärnan.

Empatibegreppet
Henrik Bohlin, filosof och idéhistoriker vid Södertörns högskola, är en av redaktörerna till boken och reder i inledningen till boken ut empatibegreppet. Han skiljer här mellan tre huvudbetydelser. Dels är det att förstå vad någon annan tänker genom att ta den andres perspektiv. För det andra handlar empati om dela den andres känslor, att känna det den andre känner. För det tredje handlar det om det professionella förhållningssättet – att inte bara förstå utan tänka några steg vidare och se det som den andre missar.

– Det är ett intressant forskningsämne eftersom det finns mycket bra forskning om empati, dessutom är det ett ämne som engagerar väldigt mycket och så finns det många bra och intressanta exempel att relatera till, säger Henrik Bohlin.

Han har även skrivit ett kapitel i boken, som förklarar David Humes teori om sympati från 1700-talet. Här får man en översikt av Humes teorier om sympati, han täcker in många områden i sin forskning.

I ytterligare ett kapitel förklarar Henrik Bohlin hur vi i vardagen förstår andra genom att se saker ur deras perspektiv och hur empati kan fungera som vetenskaplig metod i till exempel historia – en fråga som är central för att förstå skillnaden mellan naturvetenskapliga synsätt och humanistiska/samhällsvetenskapliga.

Bakgrund
På Södertörns högskola hölls för ett par år sedan ett symposium om empati, där svenska forskare möttes kring temat. Därefter samlades man igen till en internationell konferens, även då på Södertörns högskola. Idén väcktes att tillsammans skriva boken, som sammanfattar ledande aktuell forskning inom Sverige. Den kompletteras med ett bidrag av en amerikansk psykiater som deltog vid den internationella konferensen och som forskar om empati i professionellt bemötande inom vården.

Om boken
Boken ”Empati. Teoretiska och praktiska perspektiv” är tänkt som kurslitteratur inom utbildningar till yrken där man bemöter människor, som vårdpersonal, socionomer, lärare och poliser, men den är även mycket läsvärd för en intresserad allmänhet. Boken är utgiven av Studentlitteratur.

Redaktörer är Jakob Eklund Håkansson och Henrik Bohlin. Övriga författare är Per Andréasson, Jonna Bornemark, Jodi Halpern, Ulla Holm, Mats Johansson, Marianne Kristiansson, Peter Nilsson, Andreas Olsson och Marianne Sonnby-Borgström.

I början på november kom positivt besked från Vetenskapsrådet. Projektet ”Evidence-based design in high-tech health care environments – a challenge for the future”, med docent Berit Lindahl i spetsen, får fyra miljoner kronor av Vetenskapsrådet för fortsatt utveckling av det redan påbörjade, vårdvetenskapliga och tvärdisciplinära, forskningsprojektet kring vårdrummet på en intensivvårdsavdelning.

Forskargruppen bakom vårdrummet, med forskare och doktorander från Högskolan i Borås, Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska högskola, bedriver bland annat forskning på ett vårdrum på Intensivvårdsavdelningen på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås. Rummet är inrett enligt evidensbaserade principer och syftet med forskningen där är att se om denna unika vårdmiljö förbättrar patientens välbefinnande.

– Genom att förändra vårdmiljön och bygga vårdrummet efter evidensbaserade och hälsobefrämjande principer hoppas vi se att en satsning på inredning ger en positiv effekt, men vi vet inte. Det är detta studien ska utröna, berättar docent Berit Lindahl, forskare inom bland annat intensivvård vid Institutionen för vårdvetenskap och huvudsökande i ansökan till Vetenskapsrådet.

Hoppas inredning ska ge positiv effekt
I projektet undersöker forskarna bland annat hur patienter inom intensivvård upplever ljus- och ljudmiljö under, och vilka minnen de har efter, vårdperioden av det speciellt designade patientrummet. Vidare undersöks upplevelser och erfarenheter hos patienten, närstående och vårdpersonal av att vårdas, vistas eller vårda på en intensivvårdsavdelning. Med medel från Vetenskapsrådet hoppas forskargruppen kunna utveckla ytterligare studier som jämför det specialdesignade patientrummet mot det ordinärt inredda patientrummet.

– Vi har tre doktorander, med fokus på ljus, ljud samt interiör, knutna till projektet, berättar Berit Lindahl.

Bekräftelse på hög kvalitet
– Att Högskolan i Borås får 4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet ökar forskningsintensiteten totalt sett men gör det också enklare att få framgång inom områden där vi tidigare nått framgång, eftersom anslag ger bekräftelse på att den verksamhet vi bedriver är av hög kvalitet, kommenterar Högskolan i Borås rektor Björn Brorström och fortsätter:

– Sedan är det extra glädjande att medel från Vetenskapsrådet går just till ett projekt inom vårdvetenskap eftersom det är ett område där vi inte tidigare har fått några anslag från dem. Det här är en bekräftelse på det vi själva vetat sedan tidigare; att vi bedriver vårdvetenskaplig forskning av hög och god kvalitet.

Lotta Englund, prefekt på Institutionen för vårdvetenskap, instämmer med Björn Brorström:

– Det är en bekräftelse på att högkvalitativ vårdvetenskaplig forskning är viktig. Vi är den enda högskolan i landet som fick medel ur Vetenskapsrådets utlysning, alla andra är universitet. Det är betydelsefullt. Vi ser det här som startskottet för en intensifiering av forskningen vid vår institution, säger Lotta Englund.

Högskolan i Borås satsar på forskning
Högskolan i Borås har en uttalad ambition att intensifiera forskningsverksamheten. Därmed satsar högskolan på att öka forskningsfinansieringen från externa finansiärer i syfte att öka forskningsvolymen. En viktig del i en framgångsrik forskningsverksamhet är samarbete.

– Det är särskilt viktigt att nämna att det här projektet är tvärdisciplinärt där vårdvetenskapen arbetar tillsammans med andra enheter på högskolan från området textil och design. Dessutom finns både Chalmers och Göteborgs universitet med i forskargruppen och forskningen bedrivs på Södra Älvsborgs Sjukhus. Vår framgång som högskola ligger i att utnyttja det goda samarbete vi har med samarbetsparter både inom högskolan och i regionen, avslutar Björn Brorström.

Text: Eva-Lotta Andersson
Medsökande i forskningsansökan
Berit Lindahl (huvudsökande), docent, Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås,
Ingegerd Bergbom, professor, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet,
Inga Malmqvist, docent, Avdelningen för arkitektur, Chalmers Tekniska högskola,
Kerstin Persson Waye, professor, Institutionen för arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet,
Lars Hallnäs, professor, Textilhögskolan, Högskolan i Borås.

Plaster, eller polymerer, används traditionellt som isolatorer. Nobelpriset i kemi gick år 2000 till en grupp forskare som upptäckt att polymerer även kan leda ström på samma vis som halvledare och metaller. Xavier Crispin, docent organisk elektronik, Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet, Campus Norrköping, har nu drivit ett projekt där inte mindre än tjugo forskare från fem universitet samarbetat för att bevisa att polymererna även kan fungera som halvmetaller.

Resultatet publiceras nu i en artikel i ansedda Nature Materials med Xavier Crispin som huvudförfattare.

Xavier Crispin upptäckte för några år sedan att ledande polymerer kan vara termoelektriska. Ett termoelektriskt material leder ström olika väl beroende på temperaturen. Skillnaden i ledningsförmågan i den kalla och den varma delen ger upphov till en elektrisk spänning som utnyttjas exempelvis i en vanlig stektermometer.

– Vi fick ut en hög termoelektriskt effekt, så kallad Seebeck-effekt, i våra experiment och det tydde på att vi hade att göra med halvmetaller, men vi behövde bevis, säger Xavier Crispin.

Det krävdes kompetens från många olika håll för att på djupet förstå fenomenet. Hela tjugo forskare från Sverige, Australien, Belgien, Norge och Danmark är medförfattare till artikeln i Nature Materials och inte mindre än tio av dem finns på Linköpings universitet, som docent Xavier Crispin samt professorerna Magnus Berggren och Igor Zozoulenko på Laboratoriet för organisk elektronik, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping, men också professorerna Mats Fahlman, Avdelningen för ytors fysik och kemi, och Weimin Chen, Avdelningen för funktionella elektroniska material, båda på Institutionen för kemi, fysik och biologi.

– Xavier Crispin har drivit detta på ett imponerade vis. Vi har en fantastisk miljö för materialforskning på Linköpings universitet, med världsledande kompetens, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik.

Termoelektriska generatorer finns idag på marknaden, men är då tillverkade av legeringar av vismut och halvmetallen tellur. Till skillnad från polymererna är det ämnen som både är sällsynta och dyra.

– De här polymererna är både enkla och billiga att tillverka. Att vi nu fått en förståelse för fenomenen kommer att ge en rejäl skjuts åt utvecklingen och öppna upp ett nytt forskningsfält inom den organiska elektroniken, säger Magnus Berggren.

Forskningen har i huvudsak finansierats av Europeiska forskningsrådet, ERC. Xavier Crispin tilldelades hösten 2012 ett femårigt ERC Starting Grant på cirka 13 miljoner kronor.

– Kvinnor beskriver hur de blivit tillsagda av läkare att gå hem och banta och raka sig. Så får det inte gå till. Kraftig hårväxt eller så kallad hirsutism är en sjukdom, inte ett kosmetiskt problem, och det finns behandling att få som kan göra livet bättre, säger Maria Palmetun Ekbäck, som disputerar vid Örebro universitet den 13 december med sin doktorsavhandling Hirsutism and quality of life with aspects on social support, anxiety and depression.

Överläkaren Maria Palmetun Ekbäck började intressera sig för hirsutism, som betyder lurvig eller luden på latin, efter att en patient kommit till henne för att få hjälp. Hirsutism finns hos minst fem procent av den kvinnliga befolkningen och innebär att kvinnor får hår på kroppen där män normalt har det – i ansiktet, på magen och på låren till exempel. Den vanligaste orsaken till behåringen är Polycystiskt ovariellt syndrom, vilket betyder att äggstockarna har för många äggblåsor.

Dölja kroppen
– Trots att syndromet kan föra med sig allvarliga konsekvenser ur mitt perspektiv som läkare som högt blodtryck, hjärt-kärlsjuklighet, förhöjda blodfetter, diabetes, svårighet att få barn och övervikt så skattar kvinnorna med Polycystiskt ovariellt syndrom behåringen som det näst svåraste att leva med. Näst efter svårigheten att få barn, säger Maria Palmetun Ekbäck.

Hon beskriver hur kvinnor hon mött planerar sina liv för att kunna dölja sin kropp. Hon berättar om en kvinna som tycker om att simma men åker till en annan ort för att undvika att träffa någon hon känner i simhallen. Deras energi går åt till att bevara hemligheten och många drabbas av ångest och depression. Forskningen visar att desto mer hår desto mer problem i form av ångest och depression.

– Kvinnor beskriver sin kropp som ett ok, ett missfoster. Kroppen är vanärad och har blivit ett fängelse, säger Maria Palmetun Ekbäck.

Nått vägs ände
Kvinnorna uppsöker inte sjukvården förrän de känner att de nått vägs ände. Tyvärr visar Maria Palmetun Ekbäcks forskning att mötet med läkare inte sällan leder till att patienten känner sig bortmotad och till och med förlöjligad.

– Om man ska kunna lyfta den börda dessa kvinnor bär på i form av skam och skuld måste de bemötas med respekt. De behöver få en diagnos och information om möjliga behandlingar. De behöver få bekräftelse på att det inte är deras fel och socialt stöd.

– Kvinnor som upplevt mötet med läkaren som positivt berättar om enkla och självklara saker. De har blivit lyssnade på, känt sig sedda, blivit trodda och fått erbjudande om någon form av behandling. Dessa enkla saker har gjort stor skillnad, säger Maria Palmetun Ekbäck.

– Vi läkare ser nog ofta behåringen som bagatellartad i sammanhanget. Men om dessa kvinnor ska orka kämpa, följa diet- och motionsråd och läkemedelsbehandling måste mötet med sjukvården ge dem kraft. Vi måste ge adekvat information och minska stigmatiseringen.

Epilepsi kan uppstå som resultat av bland annat skallskador, hjärntumörer, stroke, hjärnhinneinflammation och medfödda missbildningar i hjärnan. Alla dessa tillstånd kan på olika sätt leda till den abnorma aktivitet i hjärnan och de kramper som kännetecknar sjukdomen. Det finns också många patienter som har epilepsi utan att det går att finna någon orsak till sjukdomen.

– Bilden är verkligen komplicerad. Det är därför vi i EU-projektet EPITARGET samlat ett nätverk av ledande forskargrupper från hela 13 universitet i Europa. Fyra biomedicinska företag med speciell kompetens deltar också, säger projektets koordinator Mérab Kokaia från Lunds universitet.

Dagens läkemedel är verkningslösa för hela 30-40 procent av alla epilepsipatienter. De kan därför råka ut för kramper som i värsta fall får dem att falla omkull utan förvarning. De får ofta inte köra bil, och även andra vardagliga saker som att cykla och promenera, bada och laga mat vid en het spis kan vara farliga.

Somliga patienter får bara sällan kramper, men andra kan få kramper flera gånger om dagen. För de senare är en operation idag enda utvägen – om det nu är möjligt att operera, vilket det ofta inte är, beroende på var i hjärnan anfallen uppstår.

Epilepsiforskarna har hittills studerat de olika mekanismerna bakom sjukdomen var för sig. Det är sådant som ombildade nervkopplingar, cellskador, inflammationsprocesser, förändringar i bildningen av nya hjärnceller och försämringar av den så kallade blod-hjärnbarriären.

– Det nya i vårt projekt är att vi vill studera flera av dessa mekanismer samtidigt. Eftersom epilepsi antagligen inte uppstår genom en enda förändring utan genom förändringar i flera mekanismer, så tror vi att ett sådant angreppssätt kan ge oss nya kunskaper, säger Mérab Kokaia.

I dessa kombinerade studier kommer forskarna att använda både nya kombinationer av existerande tekniker och nya tekniker som utvecklas inom projektet. Som studiematerial ska man ha dels försöksdjur, dels mänskligt blod och hjärnvävnad (den senare från hjärnopererade patienter samt från döda f d patienter). Vävnadsproverna kommer att sparas i en nyskapad biobank som alla forskare i nätverket får tillgång till.

Projektet EPITARGET har fått 11.9 miljoner euro i anslag för en femårsperiod. Av detta går nära 1.7 miljoner euro till Lunds universitet som är den enda svenska deltagaren. Övriga akademiska deltagare i projektet finns i Tyskland, Italien, Storbritannien, Finland, Frankrike, Polen, Nederländerna och Israel.