Bra platser för utomhuslek är viktiga för barns utveckling och hälsa. Läget för lekplatser som är allmänna och kommunalt förvaltade har dock länge varit okänt.
Drastisk minskning
Nu har forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, gjort en första sammanställning av lekplatser i Sverige för att bland annat se hur mängden lekplatser har utvecklats med tiden. Studien visar att antalet kommunalt förvaltade lekplatser har minskat drastiskt under de senaste åren.
– Det har länge funnits indikationer på att lekplatserna blir färre. Nu ser vi att den minskande trenden till och med är starkare än vi anat. Dessutom tycks minskningen fortfarande pågå i många kommuner, säger Märit Jansson, universitetslektor vid SLU.
Stor variation
Utvecklingen varierar kraftigt mellan kommuner. Det finns kommuner där trenden på senare år har gått mot fler lekplatser, som i Älmhult, Höganäs och Kungsbacka.
Totalt sett i landet är dock trenden nedåtgående. Antalet kommunalt förvaltade lekplatser har minskat stort, troligen med hälften, under ungefär 25 års tid. Stora minskningar av antalet lekplatser syns exempelvis på Gotland och i Olofström och Berg, där långt över hälften av lekplatserna har försvunnit sedan 2005.
Bland 20 kommuner* i södra och mellersta Sverige minskade antalet lekplatser sammantaget med 32 procent under åren 2005–2022.
Mycket kraftig minskning i norra Sverige
I de norrländska kommunerna pekar studien på att minskningen mellan 2001 och 2022 var så stor som 48 procent. Många kommuner anger dessutom att det gjordes minskningar redan under 1990-talet.
Pengabrist och säkerhetskrav
Forskningen ger inga entydiga svar på varför antalet lekplatser överlag har minskat eller varför kvaliteten varierar. Analysen pekar bland annat mot svårigheter för kommuner att behålla förvaltningen av lekplatser på grund av begränsade budgetar i kombination med eftersatt underhåll samt krav på säkerhet och tillgänglighet.
Många har helt försvunnit
En mindre andel av lekplatserna som kommunerna inte längre förvaltar antas ha tagits över av andra, exempelvis föreningar. Väldigt många har också lagts ner helt, enligt forskarna.
– Den tidigare tätheten mellan lekplatser främjades fram till och med 1980-talet av att planeringen var normbaserad, med rekommendationer om avstånd till lekplatser. Idag är det främst krav på säkerhet som påverkar planeringen. Det leder till att förvaltningen ofta blir dyr och till att kvaliteter som främjar lek och hälsa ofta kommer i andra hand, säger Märit Jansson.
Olika kvalitet
Även olika lekplatsers kvalitet varierar, enligt ett analysverktyg som har använts i forskningen och som syftar till att fånga kvaliteter som är viktiga hos lekmiljöer.
Det handlar bland annat om att i leken främja variation, naturkontakt och möjlighet att påverka, men också om lekplatsers kvaliteter som mötesplatser och för ekologiska processer.
Märit Jansson, universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp marit.jansson@slu.se
*) Här avses följande kommuner: Höganäs, Eskilstuna, Hultsfred, Ljusdal, Älmhult, Olofström, Säter, Vetlanda, Avesta, Karlstad, Karlskrona, Falu kommun, Berg, Västervik, Borlänge, Sävsjö, Kungsbacka, Gotland, Ronneby och Värnamo.
Så gjordes studien om lekplatser
Definitionen av en lekplats är i detta fall lekplatser som är öppna för allmänheten utan inskränkning i tid samt förvaltas av kommuner. En genomgång som forskarna har gjort pekar på 9 590 sådana lekplatser i Sverige 2022.
Studien är den första i sitt slag och därför finns inga motsvarande sammanställningar för antalet lekplatser i samtliga kommuner bakåt i tiden. Projektet har därför fått göra egna beräkningar och uppskattningar. Analysen pekar mot att det kan ha funnits omkring 20 000 kommunalt förvaltade lekplatser i början av 2000-talet, alltså mer än dubbelt så många som idag. Genom att följa upp utvecklingen i några kommuner som har statistik på antalet lekplatser vid tidigare tidpunkter har den starkt minskande trenden verifierats. Dock behövs mer ingående studier för att kunna fastställa precis hur stor den totala minskningen är.
Källa: SLU
Hjärtstopp innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod upphör. Efter några sekunder uppstår medvetslöshet och inom några minuter börjar hjärnceller att dö.
Det viktigaste vid hjärtstopp är att snabbt återställa cirkulationen av syresatt blod. Det görs med hjälp av bröstkompressioner och inblåsning av luft i lungorna, alltså hjärt-lungräddning, samt med elstötar från en defibrillator.
Årligen i Sverige får uppskattningsvis 10 000 personer hjärtstopp där hjärt-lungräddning påbörjas, varav en tredjedel på sjukhus och två tredjedelar i andra miljöer. I en ny avhandling, från Göteborgs universitet, undersöks människors överlevnad ur olika aspekter.
Personal följer HLR-riktlinjer
Avhandlingen visar att överlevnaden i Sverige är relativt hög, cirka 30 procent i gruppen patienter på sjukhus. En majoritet av överlevarna är också vid liv ett år senare.
Det visar sig också att följsamheten till riktlinjerna för HLR, hjärt-lung-räddning, på det hela taget är god. I cirka 70-80 procent av de hjärtstopp som inträffar på sjukhus påbörjas HLR inom en minut, och vid behov defibrillering inom tre minuter från ett konstaterat hjärtstopp.
Bättre få hjärtstopp på dagen
Överlevnaden sjunker dock från dagtid till kvälls- och nattetid på sjukhus, enligt avhandlingen.
Det är något som har synts även i tidigare studier.
Sämre odds på små sjukhus
Avhandlingen visar vidare att överlevnaden minskar proportionellt mer på avdelningar med mindre resurser, på små sjukhus jämfört med stora och på ”icke-universitetssjukhus” jämfört med universitetssjukhus.
Teorin är att detta handlar om resursfördelning och i viss mån om kompetens. Det säger Fredrik Hessulf, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt anestesi- och intensivvårdsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal.
– På mindre sjukhus finns mindre resurser och bland annat minskar kompetensen mer nattetid jämfört med på stora sjukhus där flera parallella jourlinjer med specialister bemannas dygnet runt. På små sjukhus är det inte ovanligt att relativt oerfarna läkarkollegor förväntas ta ett mycket stort ansvar med uppbackning på telefon.
Många sjuka redan före hjärtstoppet
Fredrik Hessulf har också studerat förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck och hjärtsvikt, hos personer som fått hjärtstopp utanför sjukhus.
– Som väntat var kardiovaskulär sjuklighet hög i denna grupp. Nästan 60 procent av de som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus hade någon typ av kardiovaskulär åkomma och minst 45 procent hade högt blodtryck, säger Fredrik Hessulf.
Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Samarbetet mellan celler inom flercelliga organismer har möjliggjort att exempelvis ögon, vingar och blad har utvecklats.
Forskare har dock vetat ganska lite om vilka miljöer som bidrar till att flercelliga grupper utvecklas. Den dominerande förklaringen är att grupplevande arter är bättre på att klara av miljöutmaningar. Att vara i en stor grupp kan till exempel skydda celler mot att bli uppätna.
Men resultaten från en ny studie utmanar denna förklaring.
– De visar att flercelliga grupper bildas, inte för att de i sig är fördelaktiga, utan snarare som en biprodukt av encelliga strategier för att minska miljöstress. Framför allt producerar celler en rad ämnen för att skydda sig mot miljön. Dessa ämnen verkar förhindra dotterceller från att spridas bort från sin modercell, säger Charlie Cornwallis som är forskare vid Lunds universitet.
Experiment visar grönalgernas utveckling
För att förstå hur – och varför – encelliga organismer utvecklas till att vara flercelliga experimenterade forskarna med grönalger i svenska insjöar. Här finns en stor variation bland arterna. Vissa alger är alltid encelliga, vissa är encelliga men blir flercelliga under särskilda förhållanden. Andra är alltid flercelliga och innehåller tusentals celler.
Experimentet gjorde det möjligt att identifiera de miljöförhållanden som främjar flercellighet, och även ta reda på fördelarna och nackdelarna för organismer. Forskarna kombinerade sedan data med information om de miljöer som grönalgerna har anpassat sig till över hela Sverige.
– Jag blev förvånad över att det inte fanns några fördelar eller nackdelar med att leva i flercelliga grupper. Tillstånden som enskilda celler upplever kan vara extremt olika när de simmar runt på egen hand, till att sitta ihop med andra celler och att behöva samordna aktiviteter. Tänk dig att du var fysiskt bunden till dina familjemedlemmar, jag tror att det skulle ha ganska stor effekt på dig, säger Charlie Cornwallis.
Nycklar till biologisk mångfald
Studien i svenska sjöar ger inte bara information om vilka grönalger som förekommer var och varför. Den bidrar också till ökad förståelse för ursprunget till den biologiska mångfalden som format världen omkring oss.
– Resultaten hjälper oss förstå hur komplext liv på jorden har utvecklats. De ger också information om hur en nyckelgrupp av arter – grönalgerna som genererar bränsle för ekosystemen – kan föröka sig och överleva under olika miljöförhållanden. Nästa gång du går längs stranden till en sjö rik på kväve kan du tänka att detta främjar utvecklingen av flercelligt liv, säger Charlie Cornwallis.
Uran är ett radioaktivt grundämne som finns naturligt i berggrunden och som är giftigt för människor och ekosystemet. Att få i sig uran via dricksvattnet, till exempel från bergborrade brunnar, kan leda till njurskador, påverkan på reproduktionsförmågan och skador i arvsmassan.
Dricksvatten med uran stort problem
Uranrikt dricksvatten är ett stort globalt hälsoproblem.
– Att hindra uran från att spridas i grundvatten är en jätteviktig fråga, säger Henrik Drake, docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet.
Bakterier hjälper till
I en 17 år lång studie undersökte forskare djupa borrade hål i berggrunden. Där hittade de mineral som hade bundit in stora mängder uran. Det visade sig att bakterier, som lever i den syrefria miljön i de borrade hålen, var nyckeln i processen att ”fånga in” uranet.
Bakterierna bildar kemiska ämnen som hjälper till att förändra uranet, så att det sedan binder in till ett mineral. Då stabiliseras uranet och kan inte föras vidare med grundvattnet.
– Bakterierna hjälper till att skapa sänkor för farliga ämnen i underjordiska miljöer, vilket är fantastiskt, och har stor betydelse för att hindra farliga ämnen för att spridas vidare i miljön, säger Ivan Pidchenko, forskare i miljövetenskap.
Kan bli viktigt för Sveriges slutförvar
Resultaten är, enligt forskarna, viktig kunskap vid sanering av förorenat grundvatten – men också för djupförvaring av kärnavfall. Uran är en huvudkomponent i använt kärnbränsle, som i Sverige är planerat att lagras djupt ner i berggrunden i Forsmark i Uppland.
Kärnavfallet planeras att kapslas in i kopparcylindrar för att sedan begravas på 500 meters djup i 100 000 år, den tid som uranet måste hållas avskilt från människor för att inte den radioaktiva strålningen ska vara skadlig.
– Skulle det bli ett läckage från en kopparkapsel betyder det troligtvis att samma underjordiska bakterier kommer hjälpa till att hindra uran från att spridas vidare i miljön. Våra resultat är alltså ytterligare en byggsten till grunden för långsiktig säkerhetsbedömning av de kärnavfallsanläggningar som planeras att byggas i Sverige, säger Ivan Pidchenko.
Lästips: Läs mer här om forskning från Linnéuniversitetet som rör Sveriges slutförvaring av använt kärnbränsle.
Forskningsstudien, som bygger på registerdata, omfattar samtliga svenskar i åldern 18–65 år som förlorat en förälder någon gång under åren 1990 till 2016.
Kvinnor tycks löpa högre risk
Enligt studien löper kvinnor upp till 67 procent högre risk att begå självmord vid årsdagen för en förälders bortgång och ett par dagar därefter, jämfört med när de inte upplever årsdagen. Särskilt hög risk observerades hos kvinnor som förlorat sin mor.
– De här resultaten visar tydligt hur viktigt det är med forskning som undersöker effekterna av sorgen efter en förälders död som upplevs i vuxen ålder, ett ämne som inte har studerats i någon större utsträckning, säger Alessandra Grotta, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Däremot tycks kvinnor i åldern 35–49 år inte vara i riskzonen på samma sätt – där fann forskarna inte några årsdagsreaktioner. Studien visar vidare att ogifta kvinnor tenderar att vara mer sårbara vid årsdagen än gifta kvinnor.
Bra för vården att känna till
Alessandra Grotta menar att forskningsresultaten pekar på att hälso- och sjukvårdspersonal bör bli medvetna om årsdagar av föräldrars död som potentiella utlösningsfaktorer för psykiska problem och risk för självmord. Detta för att kunna hänvisa patienter till riktat stöd i rätt tid.
– Mer utbredd kunskap om årsdagsreaktioner kan gynna inte bara sörjande människor, utan även släktingar och vänner, som då snabbare kan upptäcka tecken på psykisk ohälsa, säger Alessandra Grotta.
Annorlunda hos män
I motsats till kvinnor tycks män ha en försvagad självmordsrisk runt en årsdag, enligt forskningen.
– Det är samma resultat som vår forskargrupp tidigare observerat när vi har undersökt dödligheten kring årsdagen av ett barns död. Medan en ökad risk för dödsfall observerades bland mödrar visade fäder en minskad risk, säger Alessandra Grotta.
Hon tillägger att självmord är en sällsynt och mångfacetterad händelse.
– Därför kan framtida studier behövas för att replikera våra resultat. Vår framtida forskning om dödsfall kommer också att fortsätta undersöka de omständigheter och faktorer som påverkar mental hälsa efter en närståendes död.
Hjälp vid självmordstankar
Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.
Universums varmaste exoplanet heter Kelt-9 b. Den kretsar kring sin avlägsna stjärna cirka 670 ljusår från jorden.
Himlakroppen, med en medeltemperatur på 4 000 grader, har sedan den upptäcktes 2016 fångat världens astronomers intresse.
Nu har en forskargrupp gjort nya upptäckter kring den skållheta särlingens atmosfär.
– Vi har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att få fram mer detaljerad information. Med hjälp av den har vi upptäckt sju grundämnen, bland annat det sällsynta ämnet terbium som aldrig tidigare påträffats i någon exoplanets atmosfär, säger forskaren Nicholas Borsato vid Lunds universitet.
”Lite av en sensation”
Terbium är en sällsynt jordartsmetall som tillhör de så kallade lantanoiderna.
– Att vi hittar terbium i en exoplanets atmosfär är lite av en sensation, säger Nicholas Borsato.
Terbium – en svensk upptäckt
Terbium upptäcktes 1843 av den svenske kemisten Carl Gustaf Mosander i Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Ämnet är mycket ovanligt i naturen. 99 procent av världens terbiumproduktion sker idag i gruvdistriktet Bayan Obo i Mongoliet.
De flesta exoplaneter upptäcks genom att astronomer gör mätningar av hur starkt stjärnor lyser. När en exoplanet passerar framför sin stjärna minskar nämligen dess ljusstyrka.
Tack vare den nya avancerade mätmetoden har forskarna i Lund lyckats filtrera bort de dominerande signalerna i atmosfären runt Kelt-9 b. Det här ökar möjligheterna att även få mer kunskap om andra exoplaneters atmosfärer.
– Att lära oss mer om de tyngre grundämnena hjälper oss bland annat att bestämma exoplaneternas ålder och hur de har bildats, säger Nicholas Borsato.
Ledtrådar till liv i rymden
Exoplaneter, eller extrasolära planeter, är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. De väcker ofta frågor om eventuellt liv på andra platser i universum.
– Att upptäcka tunga grundämnen i atmosfären av ultraheta exoplaneter är ytterligare ett steg för att lära sig hur man avgör de här planeternas beboelighet. Ju bättre vi lär känna dessa planeter desto större chans har vi att i framtiden hitta jorden 2, säger Nicholas Borsato.
Det här är exoplaneter
Exoplaneter, eller extrasolära planeter, finns i andra solsystem. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1992. Det var en exoplanet som kretsade runt en neutronstjärna. Tre år senare upptäcktes den första exoplaneten med en solliknande stjärna. Sedan dess har över 5 000 exoplaneter registrerats.
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, University of Tokyo, University of Bern och Ludwig-Maximilians-Universität i München.
Nicholas Borsato, doktorand i astrofysik, fysiska institutionen vid Lunds universitet, nicholas.borsato@fysik.lu.se
För nyblivna hemmajobbare under pandemin förvandlades kollegor till små digitala ansikten som då och då dök upp på en skärm. I bästa fall. Ibland syntes inte ens ansikten, om arbetskamraterna hade valt stänga av kameran.
I en studie vid Lunds universitet har forskare intervjuat distansarbetare för att ta reda på hur relationer på jobbet kan påverkas av sådant arbete. Intervjuerna gjordes 2021, under coronapandemin.
Vissa valdes bort
– Det uppstod något som kan liknas vid medvetna och omedvetna filterbubblor. Man var mer selektiv i vem man hade kontakt med, säger Alina Lidén, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.
Vissa kontakter med kollegor blev mer intensiva, enligt intervjupersonerna. De uppgav att de, under distansarbetet, hade lärt känna sina närmaste kollegor bättre och fördjupat relationen med dem.
– Samtidigt valdes vissa bort. Vissa personer var det helt enkelt skönt att slippa, säger Alina Lidén.
Småprat försvann
Under pandemin arbetade 30-40 procent av de svenska arbetstagarna hela eller delar av sin arbetstid på distans.
I och med fler digitala möten försvann de ”kringsamtal” som sker före, under och efter möten och som ofta rör icke-arbetsrelaterade ämnen, konstaterar Alina Lidén. Det kan vara samtalsämnen som rör barn eller saker som sker i världen.
”Något gick förlorat”
De intervjuade upplevde digitala möten som mer effektiva och disciplinerade jämfört med hur det varit förut. Men de upplevde också att något gick förlorat i den digitala mötesvärlden.
– Studien visade att respondenterna hade begränsad social kontakt med fokus på effektivitet. De gjorde sitt jobb, men gjorde sig inte synliga i övrigt. Många berättade att de saknade att säga god morgon och att inte längre veta vad som händer i kollegans liv – de där småsakerna som hur det går för barnet som spelar fotboll eller med husrenoveringen, säger Alina Lidén.
Det spontana riskerar att försvinna
De intervjuade i studien tyckte att arbetsgivaren hade ett ansvar för att upprätthålla de sociala relationerna. De tyckte också att det var bra att digitala tillställningar, som digital fika eller after work, fanns. Däremot tog de enskilda medarbetarna inget sådant socialt ansvar, enligt Malin Espersson, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.
– En slutsats är att det sociala arbetet, det vill säga att upprätthålla sociala kontakter, kräver en insats, oavsett om det är från företaget eller den enskilda medarbetaren. Om ingen gör det arbetet försvinner kontakter som bygger på spontanitet.
Det kreativa arbetet påverkades
Intervjupersonerna tyckte också att det var viktigare att kunna jobba ostört och vara effektiv framför att vara tillgänglig för andra via digitala kanaler eller gemensamma möten. Digitala möten beskrevs som lite mer strukturerade, med förstärkt ordning och reda.
– Samtidigt beskriver man att digitala möten gör det svårare att skapa den dynamik som behövs för kreativt och framåtsyftande arbete. Detta får en stor påverkan på det utvecklande arbetet. Att vara kreativ och innovativ kräver att man har tillgång till fler kollegor, med fler och mer diversifierade kunskaper och åsikter, säger Ulrika Westrup, forskare i tjänstevetenskap vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.
Distansarbete verkar förstärka det individuella på bekostnad av det kollektiva. Det är en aspekt, menar forskarna, som är viktig att ha med sig framöver.
Så gjordes studien
Studien baseras på djupintervjuer med 19 anställda i kunskapsintensiva yrken, till exempel systemförvaltare, studievägledare, präster och ekonomer. De intervjuade hade kontorsarbeten inom näringsliv samt offentlig och idéburen sektor. De flesta arbetade på distans i stort sett på heltid. En person jobbade ensam på kontoret. De flesta hade begränsad erfarenhet av distansarbete sedan tidigare – det var ovanligt och rutiner för det saknades på arbetsplatsen. Intervjuerna gjordes digitalt under 2021.
Forskare vid Umeå universitet har kartlagt hur det fruktade TBE-viruset infekterar hjärnan och orsakar hjärninflammation.
– Den här ökade förståelsen för hur viruset beter sig i hjärnan och hur det aktiverar immunsystemet är ett avgörande steg i utvecklingen av effektiva behandlingar och förebyggande åtgärder mot denna svåra sjukdom, säger Anna Överby, professor vid Umeå universitet.
Stor skillnad beroende på immunförsvar
Forskarna utvecklade en metod för att tredimensionellt kunna bestämma lokaliseringen av virus i hjärnan på möss och bestämma vilka delar i hjärnan som infekterats med TBE-virus. Metoden bygger på information från bildanalyser som kombinerades med studier av genuttryck i olika celltyper. Resultatet kan ses som virusets ”färdkarta” i hjärnan.
Studien visar att det var stor skillnad på virusets utbredning i hjärnan hos möss med respektive utan medfött immunsvar. Viruset infekterade olika regioner i hjärnan beroende på musens medfödda immunförsvar.
TBE – fästingburen hjärninflammation
Fästingburet encefalitvirus (TBEV) är ett stort problem i Sverige, speciellt i fästingtäta områden som Stockholms skärgård och i Mälardalen. Viruset kan orsaka allvarliga hjärnsjukdomar med långvariga funktionsnedsättningar som följd. Det finns idag ingen botande behandling av TBE, men smittan kan förebyggas genom att undvika fästingbett och att vaccinera sig.
Olika celltyper
När forskarna zoomade in på cellerna i de infekterade hjärnregionerna såg de att immunsystemet inte bara påverkade hur viruset spred sig. Det förändrade också vilka celltyper som infekterades i de berörda regionerna i hjärnan.
I fall där immunsystemet i hjärnan inte kunde aktiveras, infekterades hjärnans immunceller, mikroglia. Deras uppgift är annars att hjälpa till att förhindra infektion. Hos möss som däremot kunde aktivera sitt immunförsvar i hjärnan, drabbades främst nervceller.
Immunförsvaret spelar roll för skador
Det är sedan tidigare känt att det medfödda immunförsvaret spelar en viktig roll i att förhindra TBE-viruset från att skada hjärnan, men det har varit oklart var och vilka celler det infekterar.
– Det är en viktig pusselbit som nu kommer på plats. Resultaten understryker vikten av immunförsvaret för den som smittas av TBE. Vi har också öppnat nya möjligheter till att studera virus som infekterar hjärnan med de nya avbildningsmetoderna som vi utvecklat samt genom att kombinera dem med genuttrycks analys från enskilda celler, säger Anna Överby.
Anna Överby, institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, anna.overby@umu.se
Ett varmare och torrare klimat ökar risken för skogsbränder, även i Sveriges nordliga delar. Och tidig upptäckt av skogsbränder är ofta avgörande för släckningsarbetet.
Idag används brandflyg för att övervaka skogsområden vid hög brandrisk, genom att besättningen själva spanar efter tecken på brand. Brandflyget är beroende av att vara i luften vid rätt tillfälle och av det mänskliga ögat för att upptäcka en brand.
Drönare är billiga och effektiva
En billigare och mer effektiv metod för övervakning är att använda drönare med kameror, vilket redan görs. Enligt en studie från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skulle ett antal drönare kunna flyga synkroniserat och övervaka stora områden i Sverige. Drönarna laddar sig själva automatiskt och kan arbeta dygnet runt.
Men att använda drönare innebär också att övervakare blir beroende av foton.
– När det blir brand så syns röken först, och det är ofta för sent att hinna släcka när man kan urskilja eldsflammor, säger Julia Åhlén, forskare inom datavetenskap på Högskolan i Gävle.
Dimma och brandrök kan se lika ut
Därför är det viktigt att kunna vara säker på, eller få en stark indikation på, vad som är faktisk brandrök på flygbilderna, säger Julia Åhlén. Dimma är vanligt i skogsområden och misstas ofta för brandrök. I en förstudie har hon därför tagit fram en algoritm som kan urskilja rök och dimma på flygbilder.
– Att skilja på rök och dimma är en utmaning för det mänskliga ögat. Men med hjälp av algoritmen kan man göra en bedömning automatiskt och dessutom med stora mängder bilder på kort tid vilket gör brandövervakningen snabbare och mer effektiv.
Algoritmen avgör vilken form området med rök eller dimma har. Rök expanderar på ett annat sätt i luften än dimma och bildar en mer oval form. Med i beräkningen finns också att rökmoln är mer oregelbundna i konturerna än dimmoln.
90 procent pricksäker
Algoritmen har rätt i över 90 procent av fallen, enligt Julia Åhléns förstudie. Hon vill nu fortsätta utvecklingsarbetet för att öka träffsäkerheten och samarbeta med MSB och Lantmäteriet för att få tillgång till data från fler bränder.
– Jag tror att det här är framtiden. Behovet att spana efter bränder kommer att öka och automatiserad bildbevakning med drönare skulle underlätta arbetet och göra det mer kostnadseffektivt, säger Julia Åhlén.
Julia Åhlén, doktor i datavetenskap vid Högskolan i Gävle julia.ahlen@hig.se
Ett sår stör hudens funktion och kan ta lång tid att läka. För patienter kan ett sår vara mycket smärtsamt och få allvarliga konsekvenser om det inte sköts på rätt sätt.
Inom traditionell sårvård byts förbandet ungefär varannan dag. Men för att kunna undersöka om såret är infekterat måste vårdpersonal lyfta på förbandet och göra en bedömning baserat på utseende och prover. Det är en smärtsam procedur som stör läkningen genom att sårskorpan bryts flera gånger. Dessutom ökar infektionsrisken varje gång såret exponeras.
Nytt förband visar infektion
Nu har forskare från flera universitet utvecklat ett förband gjort av nanocellulosa. Förbandet kan avslöja tidiga tecken på infektion utan att störa läkningen.
– Att snabbt kunna se om ett sår är infekterat utan att lyfta på sårförbandet öppnar för en ny typ av sårbehandling som kan effektivisera vården och förbättra tillvaron för patienter med svårläkta sår. Dessutom kan det minska onödigt användande av antibiotika, säger forskaren Daniel Aili vid Linköpings universitet.
Förbandet av finmaskig nanocellulosa gör att bakterier och andra mikrober inte kan komma in i såret. Samtidigt släpper materialet igenom gaser och vätska som är viktigt för sårläkningen. Tanken är att förbandet läggs på en enda gång för att sedan sitta kvar under hela läkeprocessen.
Färgskiftning visar om såret blir infekterat
Sår som inte är infekterade har ett pH-värde på ungefär 5,5. Men vid en infektion blir såret ofta allt mer basiskt och kan få ett pH-värde på 8 eller mer. Det beror på att bakterierna i såret förändrar sin omgivning för att få en optimal tillväxtmiljö.
För att sårförbandet ska visa det förhöjda pH-värdet har forskarna använt ett färgämne, som ändrar färg från gult till blått när pH-värdet överstiger 7.
Bromtymolblått ändrar färg från gult till blått när pH-värdet går från surt till basiskt. Bild: Olov Planthaber
Så ändrar sårförbandet färg
Forskarna använt färgämnet bromtymolblått, BTB, för att se förhöjda pH-värden, som signalerar en infektion i såret. Ett förhöjt pH-värde i såret märks långt innan det blir varigt, ömt och rött, som är de vanligaste tecknen på infektion.
För att BTB ska kunna användas i förbandet utan att förstöras har färgämnet bakats in ett kiselmaterial med porer som bara är några nanometer stora.
Kiselmaterialet kunde sedan kombineras med förbandsmaterialet utan att förstöra nanocellulosans egenskaper. Resultatet är ett sårförband som blir blått när en infektion finns i såret.
Användning av antibiotika kan minska
Om en infektion uppstår i ett sår behandlas den ofta med antibiotika som sprids i hela kroppen. Men om det finns en möjlighet att upptäcka infektionen tidigt skulle det kunna räcka med en lokal behandling på såret.
Därför utvecklar forskare även antimikrobiella substanser baserade på så kallade lipopeptider som tar död på alla typer av bakterier.
– Användningen av antibiotika gör att infektioner blir mer och mer problematiska i och med att multiresistenta bakterier blir vanligare. Kan vi kombinera den antimikrobiella substansen med förbandet minimerar vi risken för en infektion samtidigt som man inte behöver använda antibiotika i onödan, säger Daniel Aili.
Ny typ av sårbehandling
Enligt Daniel Aili är det nya sårförbandet och den antimikrobiella substansen en del i utvecklingen av en ny typ av sårbehandling inom öppenvården. Men eftersom alla produkter i vårdsituationer behöver genomgå noggranna och dyra tester, tror han att det dröjer fem till tio år innan det finns i vården.
Forskningen är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Örebro universitet och Luleå tekniska högskola.
Daniel Aili, professor vid avdelningen för Biofysik och bioteknik vid Linköpings universitet, daniel.aili@liu.se
Metoden att ljuga brett och kolossalt, för att människor inte kan tro att någon kan ljuga så kolossalt och antar att det finns ett korn av sanning någonstans, beskrevs bland annat av Adolf Hitler i boken Mein Kampf. Och metoden känns igen idag i Rysslands kommunikation kring kriget mot Ukraina, menar filosofen Anna-Karin Selberg.
Husruin efter ryskt anfall, Kievprovinsen 2023. Bild: Alex Fedorenko, Unsplash.
Samtidigt som tusentals ryska soldater har avfyrat raketer mot Ukraina och intagit ukrainska städer med våld har Kreml gång på gång hävdat att det inte pågår ett krig, utan en militär operation. Regimen har gett order om att ord som krig, attack och invasion inte får användas. Den ryska ledningen hävdar att Ryssland försöker att befria Ukraina från nazister.
– I en auktoritär eller totalitär regim har det alltid varit lättare att ljuga eftersom det inte finns fria, granskande, medier. Men det här är också ett exempel på den moderna politiska lögnen, säger Anna-Karin Selberg, som studerar de ryska så kallade trollfabrikernas arbete.
”Post truth”
Putins lögner har vissa likheter med Donald Trumps, fortsätter Anna-Karin Selberg. Ett känt exempel är när Trump envist hävdade att han hade vunnit valet i USA, trots att det fanns obestridliga bevis på motsatsen.
Det här kallas ibland för ”post-sanningar”. Ordet post-sanning, eller post-truth, utsågs 2016 till årets ord av Oxford English Dictionary. ”Vi lever i en tid där objektiva fakta har mindre inflytande på opinionen än uttalanden som appellerar till känslor och personliga åsikter”, beskrevs begreppet.
Lögnen är diktaturers verktyg
Filosofen Hanna Arendt skrev redan på 1940-talet om hur totalitarismen hade uppfunnit en helt ny typ av lögn. Det handlade om ett systematiskt och uppenbart ljugande.
– En vanlig lögn kan sägas vara en felaktig framställning av verkligheten, men det Arendt beskrev var en lögn som faktiskt förändrade verkligheten, säger Anna-Karin Selberg.
Ett exempel på systematiskt bruk av regelrätta lögner är den ryska så kallade trollfabriken Internet research agency. Den spred propaganda och desinformation inför valet i USA 2016 och arrangerade kampanjmöten med teman som ”Marschera för Trump” och ”Bort med Hillary.”
Byggnad i Sankt Petersburg som tidigare pekats ut som ”trollfabrik”. Bild: Voice of America, via Wikimedia commons *
Hitler och ”den stora lögnen”
I Mein Kampf beskrev Adolf Hitler den propagandametod som han kallade ”stor lögn”. Det är en lögn som inte opererar i hemlighet utan där man ljuger helt öppet. Hitler projicerade visserligen detta på judarna, men använde sig flitigt av tekniken själv.
– De flesta av oss ljuger nu och då, i liten skala, men Hitler menade att den vanliga människan, alltså hon som småljuger nu och då, har svårt att förstå att någon kan ljuga sådär kolossalt, vilket innebär att man tror att det därför finns korn av sanning däri, säger Anna-Karin Selberg och fortsätter:
– USA:s tidigare president Donald Trump arbetade absolut på det här sättet. Redan innan valet var det tydligt att han inte skulle acceptera en förlust. För en sådan kunde enbart bero på fusk.
Kritisk granskning kan ge bränsle åt lögner
Donald Trump använde sig av uppenbara lögner under hela sin presidentperiod, säger Anna-Karin Selberg. Och hon menar att själva granskningen av lögnerna faktiskt kan gynna propagandan.
– Journalister ifrågasatte Trump, lögnerna räknades, faktakollades och avslöjades så gott som dagligen, men det innebar också att de stora, etablerade medierna som New York Times och CNN förde dem vidare på bästa plats och sändningstid. På så sätt fick de ännu större spridning.
Kreml, Moskva. Bild: Michael Parulava, Unsplash.
Rysslands invasion av Ukraina är ett pågående och extremt exempel på hur propaganda och desinformation används i politiska syften – understött av trollfabriker som arbetar med att systematiskt sprida den felaktiga informationen.
Lögner iscensätts
– Även den här gången vill man inte bara skapa osäkerhet kring sanningen, utan faktiskt förändra verkligheten, så att lögnen till slut blir sann, säger Anna-Karin Selberg.
Ett tydligt exempel är hur Putin till mors dag hade samlat ett antal mammor till ryska soldater, varav några sades ha stupat. De bekräftade hur meningsfullt kriget, som inte kallas krig, ändå är. Man designade inte bara ett narrativ, utan iscensatte en verklig händelse – mammorna som i TV visar att de stödjer kriget – som bekräftade narrativet.
– Det intressanta är att flera av de här mammorna även har dykt upp i andra sammanhang och att några tycks arbeta för regimen. Om det stämmer fungerar de lite som statister, som används för att legitimera ett propagandanarrativ. Det är viktigt för Putin att ha mammorna med sig. Börjar de protestera, så kan de påverka den inhemska opinionen, säger Anna-Karin Selberg.
Vilken är den mest flagranta lögn du reagerat på under Ukraina-kriget?
– Svårt att säga, det har varit så många, men det har funnits ryska konton som utgett sig för att faktachecka den ukrainska propagandan. I en video såg vi en man stå framför rader av liksäckar. Bakom honom rörde en förmodat död plötsligt på en arm. I posten stod det att ”Precis när de skulle räkna civila ukrainska dödsoffer började ett av liken leva igen.” Bara det att i själva verket kom videon från en klimatdemonstration i Wien.
Sprider även Ukraina och Zelenskyj propaganda och lögner?
– Självklart, men jag tycker att det är cyniskt att likställa dem. Att använda myter och i viss mån propaganda för att stärka krigsmoralen i ett land som attackeras går inte att jämföra med vad Putin sysslar med. Drar man det till sin spets så har han startat ett krig för att visa sig som en president som inte tvekar att undanröja hot. Han förstör människors liv för att stärka sin egen politiska image.
Har de ryska trollfabrikerna även försökt påverka opinionen i Sverige?
– Jag har inte forskat på det, men förväntar mig inget annat. Man har ofta sagt att de ryska trollfabrikerna bidrog till Trumps vinst, men de supportade även Hillary Clinton via såväl poster som politiska event. Deras verkliga syfte då var att splittra i landet, och de jobbar sannolikt på att splittra Europa nu.
Många miljögifter är långlivade och det tar därmed lång tid innan de bryts ner i miljön. Det innebär också att de kan transporteras långa sträckor och spridas till områden som ligger långt från platsen där gifterna släpptes ut. PCB är ett sådant kemiskt miljögift.
PCB användes i stora mängder från 1930-talet till mitten av 1970-talet, då det i stort sett förbjöds över hela världen. Men det finns fortfarande kvar och cirkulerar i miljön.
Prover på Stilla havets botten
I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet analyserat bottenslam från olika djup i Atacama-graven i Stilla havet. Forskarna har tagit prover på djup ner till 8085 meter och funnit PCB.
– Atacama-graven ligger i ett område med relativt hög produktivitet av plankton i ytvattnet, vilket leder till transport av organiskt material ner till havsdjupets bottenslam när planktonen dör. När plankton och annat organiskt material sjunker till botten för det med sig miljögifter som gärna binder till fett och organiskt kol, säger forskaren Anna Sobek vid Stockholms universitet.
Utanför Perus kust finns den djupa Atacama-graven.
Atacama-graven
Havsdjupet sträcker sig cirka 4 200 kilometer längs med Perus och Chiles kuster. Atacama-graven har som mest ett djup på drygt 8 000 meter.
PCB kan anrikas i havsdjupet
Miljön i en djuphavsgrav är speciell. Graven fungerar som en samlingsplats för nedfallande dött organiskt material, både från vattenpelaren och via skred på havsbotten.
I djuphavsgraven ansamlas därför mycket organiskt kol som består av exempelvis döda plankton. Där finns också ett aktivt mikrobiellt samhälle som bryter ner det organiska materialet.
– I vår studie såg vi att bottenslammet på de djupaste platserna i Atacama-graven hade en lägre andel av lättnedbrutet organiskt kol. Vi såg också att i bottenslam djupare ner i graven var det högre koncentrationer av PCB per gram organiskt kol. Det är en effekt av att slammets organiska kol bryts ner, men PCB som är mer långlivade finns kvar och kan därför anrikas, säger Anna Sobek.
Dåligt med data från havsgravar
Det finns hittills inte mycket data om miljögifter i djuphavsgravar. Två tidigare studier har visat förvånansvärt höga koncentrationer av PCB och liknande miljögifter i djur som lever i bottenslammet.
– I framtida studier kommer vi att studera även upptag i bottenlevande djur för att försöka förstå hur miljögifter sprids och kan påverka näringsväven i havets djuphavsgravar. Vi kommer också att studera hur det mikrobiella samhället i djuphavsgraven eventuellt kan bidra till nedbrytning av vissa miljögifter, säger Anna Sobek.
Mer om miljögiftet PCB
PCB är ett samlingsnamn för 209 olika giftiga och svårnedbrytbara ämnen, så kallade polyklorerade bifenyler. Det användes tidigare i byggnader, till exempel i fog- och golvmassa, transformatorer, kondensatorer, men också i färger och plaster.
Kemikalierna är skadligt för människa och miljö. PCB lagras i fettvävnaden hos levande varelser. Halterna blir därför högst hos djur som befinner sig i toppen av näringskedjan. Särskilt djur som äter fisk är drabbade.
Källa: Naturvårdsverket
Bakom studien står forskare vid Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Syddansk universitet, Århus universitet, Japan Agency for Marine-Earth Science and Technology och Tokyo University of Marine Science and Technology.
Länder med ojämn inkomstfördelning har många gånger högre dödlighet vid översvämningskatastrofer jämfört med länder med mer jämnt fördelade inkomstnivåer. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet.
Medianvärdet för dödlighetsgraden är 26 gånger högre i länder med ojämn fördelning av inkomst, jämfört med länder med mer jämlikt fördelade inkomstnivåer.
Exempel: New Orleans
Ett exempel på hur ojämlikhet kan bidra till dödlig utgång är staden New Orleans i USA i samband med orkanen Katrina 2005 och den översvämning som följde.
Förödelse efter orkanen Katrina i New Orleans, USA, 2005. Bild: Infrogmation of New Orleans, via Wikimedia commons *
Stora delar av det drabbade området i södra USA evakuerades strax innan orkanen slog till. Men en del av invånarna i New Orleans blev kvar, särskilt i låginkomstområden – där de allvarligaste översvämningarna sedan inträffade efter att skyddsvallar brustit. Flera faktorer som har med inkomster och ojämlikhet att göra förvärrade dödligheten i dessa områden, enligt forskarna.
Kunde inte fly
Till exempel hade människor i de fattigare områdena begränsad tillgång till bil och andra former av transport. Det gjorde det svårt för dem att lämna staden i tid. Många bodde dessutom i hem som är mycket känsliga för översvämningar, som husvagnar.
Inte nog med det – de fattigare områdena drabbades också efter översvämningen allvarliga luftföroreningar på grund av närheten till stadens industriområden.
Alarmerande, enligt forskare
Det här är alarmerande eftersom ett förändrat klimat kommer att ge fler extrema nederbördshändelser, säger Sara Lindersson, doktorand vid Centrum för naturkatastroflära vid Uppsala universitet. Den alltmer ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser i länder förtjänar mer uppmärksamhet när det gäller att minska risken för katastrofer, menar hon.
– Våra resultat belyser vikten av att inte bara analysera sårbarheten hos fattiga länder, vilket är akut, men även samhälleliga faktorer i rika länder som driver sårbarhet. Det är viktigt för att kunna utveckla mer effektiva strategier för katastrofriskreducering som identifierar och tar itu med grundläggande orsaker, säger Sara Lindersson.
Även tidigare forskning pekar på att stora ojämlikheter i resursfördelning påverkar dödlighetsgraden vid översvämningar. Stora klyftor innebär ofta att en stor andel av befolkningen lever i fattigdom – och fattiga människor saknar ofta de resurser som krävs för att evakuera i tid.
Skyddande resurser samlas i rika stadsdelar
Dessutom kan den ekonomiska snedfördelningen som sådan resultera i segregerade stadsmiljöer, vilket kan öka sårbarheten vid katastrofer. Resurser, tjänster och skyddande infrastruktur koncentreras i höginkomstområden samtidigt som låginkomstområden blir mer utsatta.
– Även om den här typen av breda jämförande studier ofrånkomligen innebär förenklingar och våra data inte kan fastställa orsakssamband, alltså visa precis hur det ena leder till det andra, så understryker resultaten hur ojämlikhet spelar en mer central roll jämfört med BNP för att förklara dödlighet vid översvämningar, säger Sara Lindersson.
Så gjorde forskarna
Forskarna genomförde en analys av över 500 storskaliga översvämningskatastrofer i 67 medel- och höginkomstländer under de tre senaste decennierna. Målet med analysen var att fastställa om sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och dödlighet skulle kvarstå efter att ha kontrollerat för andra faktorer, som BNP per capita och befolkningstal i drabbade områden.
Forskarna analyserade geokodade data över dödsfall från översvämningar tillsammans med globala kartor över befolkningsmönster och nationell ekonomisk data. Genom en statistisk jämförelse mellan länder fann forskarna att en ökning på tre procentenheter i inkomstojämlikheten, vilket har varit en typisk förändring i dessa länder under studieperioden, var kopplad till en genomsnittlig ökning av dödstalen på 16 procent. Forskarna fann även att sambandet var ännu starkare för de allra rikaste länderna i urvalsgruppen.
Källa: Uppsala universitet
Kontakt:
Sara Lindersson, doktorand vid Centrum för naturkatastroflära vid Uppsala universitet sara.lindersson@geo.uu.se
Kaffeträd kan drabbas av växtsjukdomen vissnesjuka som orsakas av svampen Fusarium xylarioides. Vissnesjuka är vanlig i odlingar i Etiopien och innebär ett stort hot mot landets kaffeindustri.
En av utmaningarna är att det varken finns resistenta kaffesorter eller effektiva kemiska bekämpningsmedel.
Sämre kaffeskördar slår hårt mot odlare i Etiopien.
Hot mot skördar och ekonomi
Under det senaste decenniet har vissnesjuka lett till att kaffeproduktionen i Etiopien minskat med 30–40 procent. Sjukdomen är en stor utmaning inte minst för småbrukare, eftersom kaffet är deras viktigaste gröda för inkomster.
Under de senaste tre åren har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, samarbetat med etiopiska kollegor för att ta fram ett hållbart sätt att bekämpa vissnesjuka.
– Vi ville hitta hållbara, lokala lösningar utan kemiska bekämpningsmedel som kan hjälpa små kaffeproducenter, både ekologiska och konventionella odlare, säger forskaren Ramesh Vetukuri vid SLU.
Nyttiga svampar för biologisk bekämpning
Forskarna har undersökt om svampar inom släktet Trichoderma kan användas för att bekämpa sjukdomen som angriper kaffeodlingarna.
Vissa arter inom detta svampsläkte används redan i stor omfattning för att bekämpa organismer som orsakar växtsjukdomar. De används även för att öka motståndskraften mot sjukdomar i växthus och på fält. Trichoderma-arter finns naturligt i jordarna i etiopiska kaffeplantager, men deras potential för biologisk bekämpning har ännu inte utnyttjats.
Behandling med ett preparat baserat på nyttosvampen Trichoderma ger bra effekt mot växtsjukdomen vissnesjuka. Bild: Afrasa Mulatu
Fältförsök i tre kafferegioner
Forskarna isolerade Trichoderma-arter från kaffeodlingar i olika regioner och studerade deras biologiska mångfald. De gjorde också laboratorietester för att hitta isolat med egenskaper som skulle kunna vara värdefulla vid bekämpning av kaffets vissnesjuka.
– Vi tog de bästa isolaten från labbet och använde dem i växthusförsök under tre år. Dessutom genomförde vi fältförsök i tre olika regioner med två av de bästa isolaten och olika formuleringar under tre år, säger Afrasa Mulatu, doktorand vid Addis Abeba-universitetet.
Forskare hoppas att metoden ska rädda kaffet
Fältstudien visade att det finns stora möjligheter för biologisk bekämpning. De mest effektiva isolaten minskade utbredningen av vissnesjuka i regionerna Gera, Teppi och Jimma. I dessa områden minskade sjukdomen med 67– 80 procent.
Tester har också visat att preparaten inte är skadliga för människor.
– Så vitt vi vet är det här den första rapporten om en biologisk bekämpningsmetod som effektivt kan hantera kaffets vissnesjuka, och som har utvecklats från labb till fält. Vi hoppas att våra preparat snart kommer att användas i stor omfattning för att bekämpa kaffets vissnesjuka i Etiopien, säger Ramesh Vetukuri.
Ramesh Vetukuri, forskare vid institutionen för växtförädling, SLU. Ramesh.Vetukuri@slu.se
För de allra flesta leder ett litet sår inte till några allvarligare komplikationer, men det finns en rad vanliga diagnoser som gör sårläkning betydligt svårare.
Människor med diabetessjukdom, ryggmärgsskada eller nedsatt blodcirkulation har försämrad sårläkningsförmåga. Det innebär en förhöjd risk för infektion och långvariga, kroniska, sår som i förlängningen kan få så allvarliga och akuta konsekvenser som amputation.
Nu har en grupp forskare vid Chalmers och Freiburgs universitet i Tyskland utvecklat en metod som snabbar på läkningsprocessen – med hjälp av elektrisk stimulering.
– Kroniska sår är ett enormt samhällsproblem som man inte pratar så mycket om. Att vi nu har hittat ett sätt att få sår att kanske läka upp till tre gånger så snabbt kan få väldigt stor betydelse för till exempel diabetiker och äldre personer. De kan annars bli oerhört lidande och sjuka av sår som inte läker, säger forskaren Maria Asplund vid Chalmers tekniska högskola.
Hudcellerna kan styras med electricitet
Forskarna har utgått från en gammal hypotes som bygger på att elektrisk stimulering av skadad hud kan användas för att läka sår. Idén går ut på att hudceller är elektrotaktiska, vilket innebär att de ”vandrar” i elektriska fält. Det betyder att om ett elektriskt fält läggs på en laboratorieskål med hudceller kommer cellerna att sluta röra sig slumpmässigt och i stället börja röra sig åt samma håll.
Forskarna har nu undersökt hur principen kan användas för att styra cellerna med hjälp av elektricitet och få sår att läka snabbare. Med hjälp av ett minimalt chip har forskarna kunnat jämföra sårläkningen hos en konstruerad hud som antingen stimuleras eller inte stimuleras med elektricitet. Skillnaderna är tydliga.
– Vi har lyckats visa att den gamla hypotesen med elektrisk stimulering kan användas för att få sår att läka betydligt fortare. För att kunna studera exakt hur det sker vid sår har vi utvecklat ett slags bio-chip, där vi har odlat hudceller som får bilda hud som vi sedan gör ett pyttelitet sår i. När vi sedan stimulerade såret med ett elektriskt spänningsfält kunde vi se att läkningen skedde tre gånger så snabbt jämfört med huden som fick läka utan elektrisk stimulering, säger Maria Asplund.
Väcker hopp för diabetespatienter
I studien har forskargruppen även riktat in sig på sårläkning vid diabetessjukdom, som är ett växande hälsoproblem i världen.
– Vi har tittat på diabetesmodeller av sår och undersökt om vår metod skulle kunna vara effektiv även i det fallet. Vi såg att när vi simulerar diabetes hos cellerna läker såren på chipet mycket långsamt. Med elektrisk stimulering kan vi däremot få upp hastigheten på läkningen så att de diabetespåverkade cellerna nästan motsvarar friska hudceller, förklarar Maria Asplund.
Sår på odlade hudceller som stimuleras med elektrisk spänning läker tre gånger snabbare. Illustration: Science Brush
Låg elektrisk spänning hjälper cellerna
I sin studie kunde forskarna visa att sårläkningen på en konstruerad hud som stimulerades med elektrisk spänning var tre gånger så snabb som hud som fick läka på naturlig väg. Spänningsfältet som användes var lågt, runt 200 mV/mm, och påverkade inte cellerna negativt.
Metoden som forskarna har utvecklat bygger på ett minimalt bio-chip där konstgjord hud kan odlas, stimuleras med elektrisk spänning och studeras på ett effektivt och kontrollerat sätt. Konceptet gör det möjligt att utföra flera experiment parallellt på samma chip.
Individanpassad behandling nästa steg
Forskarna på Chalmers ska nu forska vidare inom fältet – för att på sikt bidra till att få ut sårläkningsprodukter till konsumenter på marknaden. Liknande produkter har förekommit tidigare, men mer grundläggande forskning behövs för att få fram effektiva produkter som stimulerar med tillräcklig elektrisk fältstyrka och på rätt sätt för individen.
– Nu tittar vi på hur olika hudceller interagerar under stimulering, för att ta ett kliv närmare ett realistiskt sår. Vi vill utveckla ett koncept för att kunna ”scanna” sår så att stimuleringen kan anpassas utifrån hur det individuella såret ser ut. Vi är övertygade om att det är nyckeln till att på ett effektivt sätt kunna hjälpa personer med svårläkta sår framöver, säger Maria Asplund.
Maria Asplund, biträdande professor i bioelektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap vid Chalmers tekniska högskola, maria.asplund@chalmers.se
En ny studie från Göteborgs universitet visar att modebranschen på olika sätt har förändrats sedan pandemin bröt ut i Sverige i början av 2020.
– Pandemin har skakat om branschen radikalt och tidigare sätt att jobba på är inte längre gångbara, säger konsumtionsforskaren Gabriella Wulff.
– Det har inte bara påverkat marknaden, utan även bakåt i produktionsleden, då det blivit svårt att planera för vad som ska produceras och när.
Försäljningssiffror störtdök
Forskningen kommer från det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Den aktuella studien bygger på intervjuer och observationer och visar att förändringen i klädbranschen, under pandemin, skedde i två steg. Det första steget skedde i början av pandemin då människor blev mer försiktiga med hur de rörde sig på offentliga platser.
Det andra steget kom då samhället tog till åtgärder för att motverka smittspridning. Folkhälsomyndigheten gick tillsammans med regeringen ut med råd om att jobba hemifrån och undvika folksamlingar. Köpcentra pekades ut som specifika områden att undvika. Modebranschen fick en rejält hård smäll.
– Det var under den här perioden som det stora bakslaget kom och försäljningssiffrorna störtdök, säger Gabriella Wulff.
Ökad takt i digitaliseringen
Digitaliseringen i modebranschen var tydlig redan före pandemin och accelererade när smittspridning och restriktioner gjorde det svårare för människor att röra sig fritt. Den digitala shoppingen av kläder och skor har sedan dess ökat. Och modebranschen satsar allt mer på att nå sina kunder via nätet.
– Ett fenomen som växte under den här perioden var Live Video Shopping, där företagen gör sändningar online, i sociala medier och på sina hemsidor. Det möjliggjorde för företagen att fortsatt jobba med att bygga relationer med kunder, i ett läge där det annars var svårt att hitta kontaktpunkter, säger Gabriella Wulff.
Kritik mot butiksevenemang
Pandemin ledde även till att modeföretagens arbete med att skapa unika upplevelser på plats i butikerna stagnerade. Den fysiska butiken sågs tidigare som central i att skapa en koppling till kunden, där företag på olika sätt försökte locka människor till butiken via sådant som events, pop-up-butiker, kundkvällar och utförsäljningar. Men pandemin ledde till att företagen tvingades hitta andra sätt att nå ut till kunderna.
De butiker som ändå försökte att locka till sig kunder till de fysiska butikerna möttes av stor skepsis i sociala medier. I kommentarsfält ifrågasattes butikernas ansvarstagande gällande smittspridningen.
Ny definition av hållbarhet
Pandemin har även inneburit att begreppet hållbarhet omdefinierats i klädbranschen. Social hållbarhet inom klädbranschen handlade tidigare främst om produktion och arbetsvillkor för dem i leveransleden. Men sedan pandemin har begreppet utvidgats till att även innefatta kunder och personal.
– Helt plötsligt kom ett nytt fokus på säkerheten i butik, både för anställda, men kanske framför allt för kunden.
Tydligt att handeln är sårbar
Konsekvenserna av de förändringar som skedde under pandemin kommer att märkas under en lång tid framöver, menar Gabriella Wulff. Hon ser tecken på att e-handeln kommer att vara fortsatt stark, även om viss försäljning har hittat tillbaka till fysiska butiker.
– Det blev också tydligt för många handlare hur sårbar handeln är och vilka krav som vårt nuvarande samhälle ställer på flexibilitet och att kunna ställa om. Det är lärdomar som även kan hjälpa till vid arbetet med att möta andra utmaningar framöver.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
