För tio år sedan var Sverige och den Skandinaviska modellen en internationell förebild för hur företag och andra organisationer skulle styras. Fortfarande visar studier att ledning och styrning där inflytande och delaktighet ingår är framgångsrikt. Men medan Danmark och Finland de senaste åren ökat sina nivåer av medarbetarinflytande, har Sverige gått i motsatt riktning med nya globala managementmodeller. I avhandlingen visar Päivi Riestola vilka krockar som uppstår när de nya ledningssätten möter företagskulturer och chefer som tolkar begreppen annorlunda.
Det var framför allt tillverkningsindustrin som tog till sig bland annat ”Lean Production”. Förändringen kunde innebära att organisationer med självstyrande grupper med delegerat ansvar, gick tillbaka till centraliserad styrning med löpande band. I stora delar av den offentliga sektorn har modeller som New Public Management och liknande införts under senare år.
I sitt forskningsarbete följde Päivi Riestola ett företag i Sverige, som köptes av en stor europeisk koncern. När studien genomfördes 2003-2004, hade företaget cirka 1300 anställda. Hon intervjuade och följde ett antal chefer på tre avdelningar medan företaget höll på att införa ett nytt ledningssätt.
– Jag ville se på vilket sätt managementkonceptet ”Högpresterande kultur” fick genomslag ur ett chefsperspektiv – och om det fanns några hinder. Jag tittade på hur cheferna anpassade systemet till sin verksamhet och vilken betydelse den lokala företagskulturen hade, berättar Päivi Riestola, idag verksam vid Högskolan i Borås.
Företagskulturen avgör
I avhandlingen ”Chef i en högpresterande kultur” visar Päivi Riestola att om inte styrmodellen passar organisationens identitet och de kulturer som finns, så kommer inte införandet att bli framgångsrikt.
– Företagskulturen är inte något man ser till vardags, men den ger sig till känna när nya modeller och ledningssätt krockar med de värderingar som finns. Då sparkar den bakut. Det är dessutom vanligt med olika kulturer inom en och samma organisation.
Managementmodellerna drivs ofta av ledningen och HR-avdelningen, men kanske stämmer dåligt för lagret eller säljavdelningen. Krocken kan medföra att övervakning, kontroll och detaljstyrning ökar, med konsekvensen att handlingsutrymmet och kreativiteten minskar.
Märkligt och oroväckande
Att Sverige i så hög grad anammat de globala management- modellerna istället för att ta vara på det framgångsrika svenska ledningssättet anser Päivi Riestola är allvarligt.
– Det är en märklig och oroväckande utveckling som skett. Vi har rört oss bort från en framgångsrik modell och alltför okritiskt tagit till oss globala managementmodeller. Ofta ger dessa sken av att passa bra i Sverige, med begrepp som handlingsutrymme och delaktighet. Men begreppen har en annan innebörd och modellerna är ofta mycket ledningsorienterade. De kan vara bra verktyg om vi förhåller oss kritiska och anpassar dem för våra organisationer, men att följa dem alltför nitiskt är ingen väg till framgång.
Päivi Riestola disputerade i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet i oktober i år. Hon är verksam vid Högskolan i Borås, , där hon fortsätter forska om ledarskap. Tillsammans med ett antal chefer har hon och några forskarkollegor påbörjat ett projekt för att ta fram en trovärdig managementmodell som motkraft mot de globala koncepten – ”Ledarskapsmodell för chefer i Sverige”.
Antalet fetmakirurgiska ingrepp har ökat mycket kraftigt. År 2002 gjordes i Sverige färre än 1 000 ingrepp, att jämföra med nära 8 000 under 2012. De flesta operationerna görs på kvinnor. Som en följd ökar antalet graviditeter där mamman tidigare fetmaopererats. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur tidigare fetmakirurgi hos mamman påverkar barnet. Studien är den i särklass mest omfattande hittills och bygger på samkörning av svenska hälsodataregister, som medicinska födelseregistret och patientregistret.
I studien ingår drygt 2 500 barn som fötts av en tidigare fetmaopererad mamma någon gång mellan 1992 och 2009. De har jämförts med nära 12 500 barn till mammor som inte fetmaopererats. Graviditeterna matchades individuellt, så att mammornas BMI, ålder, utbildningsnivå, tobaksvanor och antal tidigare födda barn var jämförbara i båda grupperna.
För barnen med fetmaopererade mammor är hela tillväxtkurvan är förskjuten mot lägre vikt. Vid födelsen var 5,2 procent av dem var lågviktiga för sin graviditetslängd och låg minst två standarddeviationer under normalkurvan. I kontrollgruppen var endast 3,0 procent så lätta för tiden. Samtidigt var färre barn till fetmaopererade mammor stora för tiden, 4,2 procent jämfört med 7,3 procent i kontrollgruppen. Det var också fler barn till de opererade mammorna som föddes för tidigt. 9,7 procent av dem föddes före graviditetsvecka 37, att jämföra med 6,1 procent i den icke opererade gruppen. De fetmaopererade mammornas barn hade ingen ökad risk för intrauterin fosterdöd eller död under de första levnadsmånaderna.
– Mammor med samma BMI födde alltså barn av olika födelsevikt beroende på om de genomgått fetmakirurgi eller inte, så på något sätt påverkar fetmaoperationer barnens tillväxt. Hur det går till vet vi inte i dag, men vi vet att personer som genomgår fetmakirurgi kan få problem med näringsbrist till följd av ingreppet, säger Olof Stephansson, förlossningsläkare och docent vid enheten för klinisk epidemiologi på Karolinska Institutet.
Forskarna anser att fetmaopererade kvinnor bör betraktas som riskgraviditeter när de väntar barn. Det innebär att de bör få särskild omsorg från mödravården, till exempel genom extra ultraljud för att kontrollera tillväxten eller särskilda rekommendationer av kosttillskott. Forskarna lyfter samtidigt fram att fetmakirurgi har en lång rad positiva effekter för mamman, som sänkt risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och stroke. Dessutom är obehandlad fetma en känd faktor för att öka risk för både mamma och barn under graviditet och förlossning.
Studien är finansierad av Karolinska Institutet, Svenska Läkaresällskapet och med ALF-medel från Stockholms läns landsting.
Publikation: ”Perinatal outcomes after bariatric surgery: nationwide population-based matched cohort study”, Nathalie Roos, Martin Neovius, Sven Cnattingius, Ylva Trolle Lagerros, Maria Sääf, Fredrik Granath och Olof Stephansson, British Medical Journal (BMJ), online 12 November 2013
– Antalet ansökningar till Formas om forskningsbidrag ökar ständigt vilket är roligt men tyvärr kan vi bara bevilja medel till nio procent av de sökande att jämföra med elva procent förra året. Formas har dock flera utlysningar löpande under året vilket ger forskarna nya möjligheter att söka, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.
Formas årliga öppna utlysning år uppdelad i tre delutlysningar inom Formas samtliga
ansvarsområden (miljö, areella näringar och samhällsbyggnad) – Forsknings- och utvecklingsprojekt, Forsknings- och utvecklingsprojekt för unga forskare samt Mobilitetsstöd för unga forskare. Totalt kom det in 1384 ansökningar, ett åttiotal fler än förra året. 121 projekt beviljas medel att jämföra med 150 förra året.
– Intresset från sökanden till de två utlysningar som riktar sig till unga forskare har ökat med sammanlagt nästan 20 procent. Störst var ökningen inom utlysningen Mobilitetsstöd för unga forskare vilket kan bero på att man från och med i år kan söka för 2-4-åriga projekt.
Lista över projekt som beviljats medel med namn på sökande och universitet
I sin avhandling har Ove Björ vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin studerat hälsan hos arbetare från två norrländska industrier, en som består av 13 000 gruvarbetare och en med 2 600 aluminiumsmältverksarbetare. De första gruvarbetarna anställdes på 1920-talet och de första smältverksarbetarna på 1940-talet. Arbetarna har sedan följts upp från anställningens start till eventuell död eller cancerdiagnos.
Ove Björ visar bland annat att det med hjälp av en statistisk metod är möjligt att öka möjligheterna att identifiera riskfaktorer från arbetsmiljön hos långtidsarbetare som har samlat på sig skadlig exponering från arbetsmiljön och samtidigt representerar en selekterad grupp av friskare arbetare.
– Att långtidsanställda är friskare kan bero på att själva arbetet utgör en urvalsprocess där individer med sämre hälsa slutar tidigare på grund av arbetskraven. Det innebär i sig att damm från gruvarbete kan vara en allvarligare riskfaktor än vad forskningen hittills har kunnat visa, säger Ove Björ.
En annan studie som baseras på gruvarbetarna visar att risken för dödlighet i stroke ökade om arbetarna jobbat utomhus och minskade om arbetarna jobbat under jord. Möjligen kan detta bero på att underjordsarbete i ett tempererat klimat skyddar från kyla. Kyla kan ha en förhöjande effekt på blodtrycket och högt blodtryck ökar risken för stroke.
Avhandlingen visade också på att risken för lungcancer var högre bland smältverksarbetare jämfört med en normalbefolkning. Den troligaste förklaringen från arbetsmiljön är att arbetarna har exponerats för så kallade polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som är ett organiskt ämne som har funnits i luften i fabrikerna. PAH är en känd riskfaktor för cancer. Uppgifter om rökning saknades dock i denna studie.
– Den här avhandlingen är ett exempel på att en flervetenskaplig kompetens i en forskargrupp är nödvändig när man ska genomföra den här typen av studier. Det krävs en övergripande kompetens om sjukdomars bestämningsfaktorer, men också kunskaper om riskfaktorer i arbetsmiljön och statistisk metodologiska kunskaper, säger Ove Björ.
FAKTA
Ove Björ växte upp utanför Kramfors i Ångermanland. Han påbörjade sina studier till statistiker på Linköpings Universitet 1991 och tog därefter examen 1994. Tidigare har Ove Björ arbetat som statistiker på Sundsvalls sjukhus och på AstraZeneca i Södertälje. Från 2004 har han en tjänst som statistiker på Regionalt Cancercentrum Norr vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och han har genomfört sina forskarstudier på deltid.
Fredagen den 15 november försvarar Ove Björ, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Strategier vid utvärdering av hälsorisker baserade på två arbetarekohorter från norra Sverige. (Engelsk titel: Strategies for assessing health risks from two occupational cohort studies within the domain of northern Sweden). Fakultetsopponent är professor Per Gustavsson, Institutet för miljömedicin (IMM)/Arbetsmedicin, Karolinska institutet, Stockholm, Sverige.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
Celiaki är en kronisk sjukdom, som beror på en genetisk känslighet, och som ger skador i tunntarmen vid intag av gluten i kosten. I befolkningen beräknas mellan 1 och 3 procent ha sjukdomen, men mörkertalet är stort och de flesta drabbade är odiagnostiserade. Sverige har påtagligt högre förekomst av celiaki än resten av västvärlden.
Vinsterna med att screena för celiaki i befolkningen är omdiskuterade och konsekvenserna av att få diagnosen i samband med screening har varit oklara. I Sverige har man haft en epidemi av celiaki. Därför har forskare vid Umeå universitet genomfört det befolkningsbaserade forskningsprojektet ETICS – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden, för att undersöka de frågor som finns när det gäller celiaki och screening för sjukdomen. Alla sjätteklassare på fem orter bjöds in till studien 2005/2006 och 2009/2010. Från norr till söder medverkade barn från följande orter: Umeå, Norrtälje, Norrköping, Växjö och Lund.
Katrina Nordyke, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete undersökt erfarenheter och resultat av screening för att upptäcka celiaki, bland dessa barn. Hon konstaterar att resultaten är tvetydiga.
– De flesta barn klarar att hantera den oro som själva screeningundersökningen och tankarna om sjukdomen kan innebära. Däremot fanns det ingen samstämmighet i resultaten som visar att upptäckt av sjukdom och behandling ger en ökad hälsorelaterad livskvalitet. Vinsterna av att upptäcka sjukdomen tidigt överväger inte alltid den upplevelse av skada som upptäckten ger, säger Katrina Nordyke.
De barn som medverkar i ETICS skriver små berättelser innan de får screeningresultaten, där de redogör för sina erfarenheter av screeningen. Berättelserna visar att en del barn upplevde rädsla och oro för sjukdomen och dess konsekvenser under screeningen, men som helhet klarade de själva screeningen bra. Barnen fick också fylla i enkäter och berätta om sin hälsorelaterade livskvalitet i samband med att screening genomfördes, samt ett år efter diagnos. Slutligen fick de som fick en celiakidiagnos i samband med screeningen skriva en nya berättelser ett och fem år efter diagnos.
Enligt Katrina Nordyke visar berättelserna att hotet från komplikationer orsakade av sjukdomen påverkade hur ungdomarna upplevde diagnosen, hur de klarade den glutenfria dieten och vad de ansåg om screening för celiaki.
– Fem år efter celiakidiagnosen hade de flesta ungdomar lärt sig leva med sjukdomen, samt skaffat sig goda kostvanor och strategier för att klara att leva med den glutenfria dieten. Samtidigt tvivlar fortfarande en del av dessa ungdomar på vinsterna av att ha fått diagnosen celiaki i samband med screeningen, säger Katrina Nordyke.
FAKTA
Katrina Nordyke kommer från USA, där hon har jobbat som sjuksköterska. Nu bor hon i Umeå, hon har en magisterexamen i folkhälsa och är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Hon pratar helst engelska och kan nås på:
Den 15 november försvarar Katrina Nordyke, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Generell screening för celiaki: En folkhälsointervention ur deltagarnas perspektiv. (Engelsk titel: Mass screening for celiac disease: A public health intervention from the participant perspective). Opponent: David Grossman, MD, MPH, professor of Health
Group Health Research Institute, Seattle WA and University of Washington. Huvudhandledare: Anneli Ivarsson.
Avhandlingen har publicerats elektroniskt.
Lars Kjellin som är verksam vid Psykiatriskt forskningscentrum inom Örebro läns landsting får 900 000 kr för projektet ”Hantering av hot och våld inom tvångsvården av unga — Etik, bemötande och säkerhet”.
Ingrid Rydstedt vid Karlstads universitet får 2,1 milj kr för ett forskningsprojekt kring psykiatrisk samsjuklighet inom LVM-vården.
Bo Vinnerljung vid Stockholms universitet får 1,3 milj kr för ett forskningsprojekt kring hälsokontroll för skolpliktiga ungdomar placerade inom SiS.
David Wästerfors vid Lunds universitet får 500 000 kr för forskningsprojektet ”Våldets förgrund och bakgrund”.
Statens institutionsstyrelse satsar varje år cirka 30 milj kr på forskning, utveckling och utbildning. Forskningen bedrivs av oberoende forskare vid universitet och högskolor.
I rapporten presenteras en rad förslag för att förbättra det svenska systemet för planering av bostadsbyggande och infrastruktur:
Avskaffa det kommunala planmonopolet. Kommunernas starka ställning i markfrågor ger upphov till ineffektiva lösningar där kommunala intressen hävdas på bekostnad av det regionalt och nationellt önskvärda.
Röj upp bland riksintressena. Under senare decennier har det skett en kraftig ökning av områden som utpekas som riksintressanta. Riksintressen bör inrättas med större restriktivitet och det måste vara lättare att ompröva dem.
Samordna infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande. Statliga infrastrukturinvesteringar i tillväxtregionerna bör villkoras med att bostadsbyggande sker på mark som blir mer attraktiv.
Planeringsprocessen måste effektiviseras. Kommunernas effektivitet i att hantera planprocesserna kan ökas om de görs ansvariga för medfinansiering av kostnader för planläggning och bygglovsprövning. Effektiviteten kan också öka genom tydliga tidsgränser och transparens för processer både inom stat och kommun.
Stärk den representativa demokratin – begränsa det direkta medborgarinflytandet. Dagens system för dialog gynnar ofta högljudda särintressen. Politikens roll måste vara att väga lokala intressen mot varandra och mot kommunövergripande och samhälleliga mål. Nya metoder för dialog med medborgarna måste utvecklas.
Slopa överklagandemöjligheter. Många av dagens överklagandemöjligheter bör tas bort. Prövningstillstånd för överklagande är rimligt. Det bör finnas större möjligheter för dem som drabbas att få ekonomisk kompensation.
– Dagens planeringssystem är ineffektivt, byråkratiskt och svårbegripligt. Systemet tar inte hänsyn till individers och företags ekonomiska rörlighet, säger Hans Lind.
Göran Cars, Thomas Kalbro och Hans Lind är alla professorer vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Ladda ner rapporten här.
Nationalekonomen Andreas Hatzigeorgiou har analyserat olika aspekter av sambandet mellan internationell handel och migration.
– Invandring bidrar till ökad utrikeshandel och främjar företagens internationalisering. Personer som är födda i andra länder har kunskaper och kontakter som underlättar för företag att handla med andra länder. En 10-procentig ökning av invandringen kan öka svensk export med upp till 4,5 procent och de företag som anställer ytterligare en utlandsfödd person ökar sin export med närmare en procent i genomsnitt, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Doktorsavhandlingen består av fyra studier som tillämpar statistiska metoder på ekonomiska modeller för att undersöka och kvantifiera hur migration kan främja internationalisering. Studierna använder flera datakällor som täcker omkring 170 länder och 12 000 svenska företag över tid. Två av studierna är författade gemensamt med Magnus Lodefalk vid Örebro universitet.
Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna. De flesta som får stroke är äldre, medelåldern är ungefär 75 år, men även yngre människor drabbas.
Den nya studien, som baseras på det nationella patientregistret och dödsorsaksregistret, visar att prognosen fyra år efter stroke för patienter mellan 18 och 55 blivit bättre.
Sedan slutet av 80-talet har dödligheten efter första slaganfallet minskat med omkring en tredjedel för männen och nästan halverats för kvinnorna.
– Men även om prognosen har blivit bättre är dödligheten bland yngre patienter med stroke fortfarande hög – sex gånger högre än för jämnåriga i befolkningen för både män och kvinnor, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskarna har inte studerat vad som ligger bakom den förbättrade dödligheten, men tror att både förändrad livsstil och bättre behandling kan ligga bakom:
– Vi har till exempel blivit bättre på att behandla högt blodtryck, vilket lett till att strokefallen är lindrigare idag. Samtidigt har vi nu magnetröntgen och andra känsliga metoder för att upptäcka stroke i ett tidigt skede, säger Annika Rosengren.
Strax över en procent av de yngre patienter som skrivs ut från sjukhus efter stroke dör inom fyra år. Många dör i andra sjukdomar än stroke.
– Dödsorsakerna är blandade. Vi ser att många dör av sjukdomar som kan ha en indirekt koppling till stroke, som hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Vi behöver veta mer om varför unga med stroke avlider i förtid, säger Annika Rosengren.
Samma forskargrupp vid Sahlgrenska akademin kunde nyligen visa att stroke minskar bland äldre men ökar bland yngre. Cirka 300 svenskar mellan 18-44 år får stroke varje år.
Artikeln “Twenty-Year Trends in Long-term Mortality Risk in 17 149 Survivors of Ischemic Stroke Less Than 55 Years of Age” publiceras av den vetenskapliga tidskriften Stroke.
Referenslänk: Länk till artikel
I världen finns det en lång historia av stigmatisering på grund av olika sjukdomstillstånd. Klassiska exempel är spetälska, tuberkulos/lungsot, cancer, epilepsi och allvarlig psykisk sjukdom. Hiv/aids är ett modernt exempel. Utmärkande för ett stigmatiserat sjukdomstillstånd är att det av utanförstående ”friska” betraktas med en blandning av osäkerhet, medlidande, men också ogillande och avståndstagande.
Konsekvenserna av stigmatiseringen är förlust av trygghet, omsorg och gemenskap. Den drabbade och ofta hans eller hennes familj får en tillvaro med ökande isolering och ensamhet. Andra konsekvenser av stigmatisering är att det inte satsas på forskning och vård utifrån de behov som faktiskt finns. För de flesta av dessa tillstånd gäller att effektiv behandling och ökad kunskap om orsaker har lett till att stigmatiseringen har minskat mycket påtagligt i vår tid. Epilepsi och hiv/aids är tydliga exempel på detta. För inte så länge sedan var hiv/aids ”fruktade” och stigmatiserande tillstånd, men nu med effektiv behandling och mera kunskap om tillståndet hos allmänheten ses det mer och mer som vilken sjukdom som helst. Epilepsi är ett annat exempel på ett sjukdomstillstånd där effektiv behandling och ökad kunskap har lett till en annan och mera accepterande syn på sjukdomstillståndet.
Helia Ghanean, läkare från Teheran, Iran, har i sin avhandling studerat synen på epilepsi och psykisk sjukdom hos ett slumpurval av befolkningen i Teheran. Hon har också studerat upplevelsen av stigma hos personer som har epilepsi och någon form av mera allvarlig psykisk sjukdom från kliniker i Teheran. Dessa data har jämförts med data från patienter med epilepsi från neurologiska kliniken och psykiatriska kliniken i Umeå.
Iran är ett ”middle income country”, det vill säga ett land som är förhållandevis väl utvecklat med en relativt välutbildad befolkning och en god hälso- och sjukvård. Iran är också ett land tydligt präglat av islam och lagstiftning och levnadsvillkor styrs i mycket hög grad av Koranens bud. Det kan också beskrivas som ett kollektivistiskt samhälle där familjen och närsamhället har ett starkt grepp över enskilda individers livsvillkor. Sverige å andra sidan är ”high income country” och beskrivs som ett av de mest individualistiska samhällena i världen, det vill säga att individens egna önskningar har väldigt stor betydelse. Därför har Helia Ghanean velat jämföra dessa två samhällen med olika sociokulturella förhållanden och i vad mån detta spelar roll för synen på epilepsi och psykisk sjukdom och hur patienter med dessa tillstånd upplever sin situation.
När det gäller synen på epilepsi och psykisk sjukdom skiljer sig svaren i avhandlingen inte så mycket mellan de två länderna utom på ett viktigt område, nämligen hur man ser på att någon i familjen gifter sig med en person med någon av dessa diagnoser. Där finns en mycket tydlig skillnad i form av att man i Iran är mycket mera tveksam till detta än i Sverige. Upplevelsen av att vara stigmatiserad och utsatt för diskriminering är också vanligare i Iran jämfört med Sverige.
Det är också tydligt att upplevelsen av stigma och diskriminering på grund av epilepsi är betydligt mindre uttalad både i Sverige och i Iran, vilket skulle kunna ses som en konsekvens av att med modern behandling är effekterna av epilepsi mycket begränsade jämfört med situationen där epilepsi inte behandlas effektivt. Detta är fortfarande vanligt i många u-länder där epilepsi är en mycket fruktad sjukdom som man försöker dölja för omgivningen så mycket som möjligt.
Helia Ghanean konstaterar att det i Sverige har genomförts många olika projekt för att minska stigmatiseringen på grund av psykisk sjukdom, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. När det gäller såväl epilepsi som psykisk sjukdom har Världshälsoorganisationen WHO startat stora kampanjer för att informera allmänheten runt om i världen om dessa båda tillstånd för att minska den stigmatisering och diskriminering som finns.
– Det är viktigt att genomföra sådana kampanjer i Iran, men det finns också anledning att fortsätta arbetet med att minska fördomarna om psykisk sjukdom även i Sverige och inte minst att förbättra behandlingen, säger Helia Ghanean.
FAKTA
Den 14 november försvarar Helia Ghanean, institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln: Studier av synen på och upplevelsen av psykisk sjukdom och epilepsi i Tehran, Iran. (Engelsk titel: Studies on the perception of mental disorders and epilepsy in Tehran, Iran.)
Opponent: professor Wolfgang Rutz, Coburg University for Applied Sciences, Tyskland
Huvudhandledare: Lars Jacobsson
Avhandlingen är publicerad digitalt.
Gener kan betraktas som ritningar för alla de molekylära maskiner, i regel proteiner, som utför de uppgifter organismen behöver för sin överlevnad. Under olika livsbetingelser behövs olika typer av proteiner för att till exempel bryta ned olika slags näringsämnen.
Eftersom omgivningen snabbt kan förändras är det av stor vikt för bakterier och andra organismer att snabbt kunna ställa om sin biokemiska verksamhet för att anpassa sig till den nya miljön. Detta sker genom reglering av aktiviteten hos proteiner som redan finns i cellen, men också genom att särskilda proteiner – transkriptionsfaktorer – binder till specifika platser på DNA för att slå på eller av vissa gener, vilket i sin tur styr cellens produktion av olika proteiner.
– Det senare kan tyckas omöjligt eftersom en godtycklig transkriptionsfaktor i regel endast finns i en handfull kopior inuti en bakteriecell, och en av dem måste hitta ett specifikt bindningsställe på den cirka fem miljoner baspar långa DNA-spiralen för att en gen ska slås av eller på, säger Erik Marklund, en av huvudförfattarna till den nya studien.
För ungefär 40 år sedan observerades att dessa transkriptionsfaktorer hittar sina bindningsställen på DNA långt snabbare än vad fri diffusion i tre dimensioner tillåter. Teoretiska och empiriska studier har gjort troligt att transkriptionsfaktorerna binder till kromosomen varhelst de stöter på den och sedan glider längs DNA i jakt på sitt bindningsställe. Detta medför en dramatiskt snabbare sökprocess, men exakt hur detta går till har hittills varit höljt i dunkel.
Genom storskaliga datorsimuleringar har forskarna i Johan Elfs forskargrupp på Biomedicinskt Centrum vid Uppsala Universitet i detalj kunnat studera hur transkriptionsfaktorn LacI rör sig längs DNA i en spiralbana. I studien, som publiceras i ett kommande nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), jämförs även den energi som krävs för att bryta interaktionen med DNA med den energi som krävs för att glida längs DNA och hur många gånger ett protein binder tillbaka till samma DNA sträng innan den börjar leta någon annanstans. Från denna jämförelse härleder forskarna den genomsnittliga tid transkriptionsfaktorn är bundet till DNA samt hur stor del av DNA den hinner söka av innan den lossnar.
– Insikterna från studien är av yttersta vikt för att förstå hur geners aktivitet regleras. Inte minst indikerar de hur olika DNA-bindande proteiner påverkar varandra genom att agera ”vägspärrar” som försvårar sökprocessen. I förlängningen ger denna nya kunskap även vägledning i hur genernas aktivitet kan manipuleras.
Att öka förståelsen för hur molekylära interaktioner på atomär nivå får konsekvenser för en cells genaktivitet öppnar nya möjligheter för medicinsk forskning. Till exempel gör bättre simuleringsmetoder det möjligt att testa hur nya läkemedel kan förväntas påverka cellerna redan innan de framställs och testas på riktigt.
Transporter som är beroende av fossila bränslen ska minimeras till år 2030. Ett tänkbart alternativ är att bilar i framtiden kör på el som tillförs längs vägen. VTI inleder nu tillsammans med Trafikverket och Viktoria Swedish ICT ett omfattande forskningsprojekt för testning av elektrifierade vägar i körsimulator.
Riksdagens miljömål kommer att innebära en stor omställning av transportsektorn. Forskningsinsatser behövs inom många områden och VTI kan med hjälp av avancerade körsimulatorer tillföra ytterligare kunskap till den forskning om elektrifiering av vägar som håller på att ta fart i Sverige och andra länder i Europa. Energimyndigheten har beviljat drygt sju miljoner kronor i forskningsstöd.
– Målet med projektet är att stimulera, stödja och driva utveckling och samarbete kring elektrifiering av fordon och vägar. Vi är mycket stolta över att vi med våra världsledande körsimulatorer kan vara med och bidra till utveckling som ska leda till ett mer hållbart samhälle, säger Jonas Jansson, forskningschef på VTI.
Simulator perfekt testmiljö
Det finns tre aktuella koncept för överföring av el till fordonet under färd. Via luftledningar, via ledare i vägbanan eller via magnetfält i vägen (induktiv överföring). Alternativen har olika fördelar och nackdelar när det gäller bland annat kapacitet, säkerhet och estetik. I en körsimulator kan man modellera olika tekniska lösningar och se på samverkan mellan infrastruktur, fordon och förare.
– För att studera system och miljöer som ännu inte finns tillgängliga är simulatorer perfekta eftersom de är flexibla, säkra och kostnadseffektiva. I projektet kommer vi att ta fram modeller för elektrifierad väg, elfordon, betalsystem och förarstödssystem, säger Arne Nåbo, projektledare och forskare på VTI.
Användaren i fokus
När en så här stor omställning ska göras är det förstås viktigt att ta hänsyn till användarna för att systemen ska bli användarvänliga och accepterade.
– I ett första skede skapar vi en virtuell demonstrationsmiljö. I simulatorn kan försökspersoner sedan uppleva hur det är att köra på de elektrifierade vägarna och vi kan studera förarnas beteende, säger Arne Nåbo.
Användarstudierna ska bland annat testa förarens möjlighet att hålla en bra position på vägen eftersom det är viktigt för att elöverföringen ska fungera. Samtidigt ska forskargruppen undersöka förarens upplevelse och acceptans av elektrifieringen. En annan viktig del är att studera hur vägelektrifieringen kan realiseras i vägmiljön och hur den kommer att se ut.
Demonstrationer under 2014
Simulatorn kan också användas i processen från idé till marknadsintroduktion. Konceptförslag på produkter och tjänster kommer att testas och demonstreras, som exempelvis förarstödsystem för energieffektiv körning. På så sätt kommer simulatorverksamheten stimulera utveckling och samarbete kring elektrifiering av fordon och vägar, vilket gör det möjligt att tidigt införa system med hög kvalitet.
– Demonstrationer i simulator är ett bra sätt att marknadsföra nya transportlösningar. I ett andra skede i projektet kommer vi att köra demonstrationer för finansiärer, aktörer, intressenter och medier för att koncept och kunskap ska kunna upplevas och spridas, säger Arne Nåbo.
Demonstrationsmiljön på VTI kommer att utgöra en samlings- och arbetsplats för de organisationer som är aktiva inom elektrifiering av transporter. Målet är också att positionera Sverige som ett föregångsland när det gäller användande av modellbaserad utveckling och realtidssimulering i tidiga skeden, vilket stärker den svenska konkurrenskraften.
FAKTA
Projektet genomförs inom Energimyndighetens demonstrationsprogram för elfordon. Mottagare av resultatet är bland annat den grupp inom Forum för innovation inom transportsektorn som arbetar med färdplanen för elektrifiering av transporter. Projektet pågår till januari 2015.
En svår brännskada är ett trauma som ofta kopplas till långvariga konsekvenser, inte bara för den drabbade utan även för familjen. Närstående utgör en viktig del av det sociala stödet för människor som genomgår en lång rehabilitering, exempelvis efter en svår brännskada. Trots detta har få tidigare studier fokuserat på närstående till personer med brännskador, särskilt ur ett längre tidsperspektiv.
I den Josefin Bäckströms avhandling har psykiska symtom och hälsorelaterad livskvalitet hos närstående till personer med svåra brännskador utforskats. Likaså har upplevelsen av tiden när den brännskadade vårdades på sjukhus liksom tiden efter utskrivning belysts.
Resultaten visar att närstående generellt uppvisar låga till milda symtom på ångest och depression, men att en tredjedel visar måttliga till svåra ångestsymtom under vårdtiden. Symtomen minskar generellt över tid. Närstående rapporterar hälsorelaterad livskvalitet i likhet med den generella populationen i Sverige. Tidigare påfrestande livshändelser, liksom samtidiga psykiska symtom, kan medföra risk för lägre livskvalitet.
Det kan vara möjligt att identifiera närstående som skulle kunna ha nytta av ökat stöd redan under vårdtiden. Tiden när den skadade vårdas på sjukhus är påfrestande för närstående och i studien beskrev dessa såväl positiva som negativa upplevelser i vården. Kommunikation mellan vårdgivare och närstående kan förbättras och närstående kan ha nytta av stöd efter utskrivning. Närståendes upplevelse av stöd är individuell. Resultaten tyder på att bemötandet bör anpassas efter individens personliga omständigheter och att närstående önskar bli involverade i vårdplaneringen. Vidare önskade de närstående att hälso- och sjukvårdspersonal har ett proaktivt tillvägagångssätt vid erbjudande om stöd.
Resultaten i avhandlingen kan utgöra underlag till utveckling av omhändertagandet av närstående inom brännskadeintensivvård, samt vid andra sjukdoms- och skadetillstånd som medför långvarig fysisk och psykisk påverkan för den drabbade.
Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.
Avhandlingen försvaras den 22 november. Family Members of Patients with Burns: Experiences of a Distressful Episode, Acta Universitatis Upsaliensis, ISBN: 978-91-554-8768-3
– Om människor har negativ attityd mot kvinnor eller mot homosexuella tenderar de också att tycka att ”lättare” våld i hemmet är okej, berättar Mats Hammarstedt, professor och forskningsledare vid centret.
Forskarna har låtit över 1000 personer, där merparten var heterosexuella, läsa fiktiva scenarion som handlar om våld i äktenskapsrelationer. Förövarna och offren hade olika kön och sexuell läggning, och det fanns också skillnad på hur allvarlig misshandeln var.
Resultatet visar bland annat att våldet upplevdes som mer allvarligt i ett heterosexuellt förhållande där offret var kvinna och förövaren man. Skillnaden mellan synen på våld i homosexuella förhållanden och våld där en heterosexuell kvinna slog en heterosexuell man var mycket små. När det gällde lindrigt våld betraktades våld inom homosexuella förhållanden som allvarligare än då en kvinna slog en man i ett heterosexuellt förhållande.
– Sverige har bland de mest liberala och toleranta opinioner när det gäller homosexualitet i världen, säger Mats Hammarstedt. Det gör det extra intressant att här undersöka om det finns olika syn på våld i olika typer av relationer. I vår forskning har vi sett att såväl könsstereotyper som attityder mot homosexuella påverkar homosexuella situation på arbetsmarknaden. Samma strukturer tycks finnas då det gäller våld inom relationer, avslutar han.
FAKTA
Rapporten heter ”Perceptions of gay, lesbians, heterosexuall domesic violence among undergraduates i Sweden” och är författad av Ali Ahmed, Lina Andersson och Mats Hammarstedt. Den är publicerad i IJCV, vol. 7, 2013.
Linnaeus Universty Centre for Labour Market and Discrimination studies är en av Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupper. Här kan du läsa mer: http://lnu.se/lnuc/Linnaeus-University-Centre-for-Labour-Market-and-Discrimination-Studies
I år inkom 875 ansökningar om projektbidrag, varav 167 beviljades. Medelbidraget för projektbidragen har ökat något, och ligger på närmare 995 000 kronor, jämfört med 959 000 kronor förra året.
Vetenskapsrådet beviljar sedan ett antal år tillbaka bidrag för längre perioder, vilket är den främsta förklaringen till att beviljandegraden är lägre i år inom medicin och hälsa än förra året – både för vanliga projektbidrag (19 procent jämfört med 29 procent år 2012) och projektbidrag för unga forskare (6 procent jämfört med 15 procent).
– Det tar ett par år innan man ser effekten av längre bidragsperioder. Att vi strävar mot bidrag på fem år istället för tre har att göra med vår målsättning att forskarna ska kunna planera mer långsiktigt och därigenom få bättre möjligheter att åstadkomma forskning av hög kvalitet, säger Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.
– När det gäller bidragsformen Projektbidrag för unga forskare har söktrycket ökat med 9 procent, vilket till viss del också påverkar beviljandegraden.
För första gången inom medicin och hälsa har kvinnor en högre beviljandegrad när det gäller projektbidrag, 20 procent jämfört med 18 procent för män.
– Detta avviker från tidigare års mönster, då männen haft en högre beviljandegrad. Medelbidraget skiljer sig dock åt med cirka 90 000 kronor till männens fördel, konstaterar Mats Ulfendahl.
Anställningar i klinisk miljö
Tio anställningar som forskare på halvtid i klinisk miljö beviljades i årets ansökningsomgång.
– Vi fick in många starka ansökningar. Den här bidragsformen är ett av ämnesrådets viktigaste instrument för att stödja kliniska forskare.
Mer information samt lista över årets beviljade medel.
– Forskning som tidigare inte varit möjlig kan nu bli verklighet. Inte minst FN:s senaste klimatrapport framhöll att det behövs mer forskning om havet för att bättre förstå klimatförändringarna, säger rektor Pam Fredman.
År 2050 kommer 60 procent av jordens då 9 miljarder människor att bo i kustnära områden som riskerar att drabbas av översvämningar genom klimatuppvärmningen.
– Vi behöver mer forskning för att vara förberedda inför framtiden och för att hållbart kunna utnyttja havets resurser och bedriva en miljövänlig turism i kustområdena, säger Elisabet Ahlberg, dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten.
Nytt fartyg ger ökade möjligheter till forskning och undervisning
Genom det nya fartyget får universitetet ett avancerat laboratorium till havs med modern utrustning. Fartyget öppnar för möjligheter att studera storskaliga processer, som till exempel hur klimatförändringarna påverkar havsströmmar och pH-värde, som i sin tur inverkar på livet i havet.
– Det är viktigt att studenterna redan i utbildningen får möjlighet att följa och förstå de här storskaliga förloppen. Våra studenter kommer att bli framtidens experter inom marin miljö och deras arbetsmöjligheter breddas, både nationellt och internationellt, genom en förbättrad utbildning, säger Elisabet Ahlberg.
Större men drar mindre bränsle
Det nya fartyget blir 45 meter långt och kommer att väga runt 800 ton. Fartyget har en besättning på fem personer och rymmer ett tjugotal forskare och studenter. Trots att det nya fartyget är större än det gamla forskningsfartyget Skagerak drar det 40 procent mindre bränsle.
– Skagerak, som nu efter 40 år pensioneras, är varken arbetsmiljömässigt ändamålsenligt eller optimalt för att bedriva forskning och utbildning, säger Michael Klages, föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
Miljökrav i fokus
Planeringsarbetet har genomsyrats av miljötänkande.
– Vi har inte enbart ställt de miljökrav som är lagstadgade idag utan också försökt vara framsynta och titta på internationell lagstiftning som kommer inom en snar framtid, säger Elisabet Ahlberg.
Som ett av de första universiteten i världen miljöcertifierades Göteborgs universitet år 2006. Fartyget kommer att ingå i Göteborgs universitets miljöcertifiering ISO14001. Även varvet Nauta Shiprepair Yard S.A i Polen är miljöcertifierat.
Forskningsfartyget kostar drygt 100 miljoner och beräknas vara färdigbyggt i mars 2015.
