Som en del av regeringens miljöteknikstrategi satsar Vinnova från 2013 och framåt på utveckling av så kallade testbäddar inom miljöteknikområdet. Från denna satsning har nu SP beviljats 3 Mkr för att tillsammans med en brett upplagd projektgrupp vidareutveckla och nyttiggöra en testbädd för solenergilösningar.
Testbädden ska bidra till att nya produkter, system, tjänster och processer kan utvecklas, kvalitetssäkras och marknadsanpassas. Samtidigt kan det nätverk som bildas runt testbädden bidrar till kompetenshöjning på både leverantörs- och beställarsidan.
– Målet är att utvecklas till en nationellt och internationellt ledande testbädd för solenergilösningar genom att ta ett helhetsgrepp kring området, säger Peter Kovacs, solenergiexpert på SP.
Ett antal SMF (Små- och medelstora företag)-drivna utvecklingsprojekt är klara att startas för att ge projektet en bra förankring i den verklighet den ska verka i. Projektet startar med en kick-off på SP 15-16 januari 2014.
Förutom SP medverkar bland andra Chalmers, Högskolan Dalarna, Riksbyggen, Skanska, Swemodule och Glava Energy Center.
Det krävs varken terapisoffa eller närvarande terapeut för att tackla en depression med psykoterapi. En dator och uppkoppling kan räcka långt.
– Det låter som en paradox, psykodynamisk terapi utan att träffa en terapeut. Men faktum är att det fungerar väldigt bra, säger Robert Johansson, som nyligen doktorerat i klinisk psykologi vid Linköpings universitet.
Han har genomfört två behandlingsstudier med totalt 192 patienter med depression som under tio veckor antingen fick genomgå psykodynamisk terapi via internet, eller ingå i en aktiv kontrollgrupp. Resultatet var tydliga – symptomen på depression och ångest minskade betydligt i gruppen som fick psykodynamisk behandling.
– Behandlingarna vi har testat har gått ut på så kallad vägledd självhjälp. Patienterna ska lära sig att se och förstå sina livsmönster. Terapierna strävar mot både en intellektuell insikt och en känslomässig förståelse för de problem som de har fastnat i, säger Robert Johansson.
Sedan tidigare har många studier, bland andra från Linköpings universitet, visat att också KBT-behandling på nätet är effektivt mot depression och ångest
– Det ena utesluter inte det andra. Eftersom människor är olika så passar olika terapiformer sannolikt olika patienter olika bra, säger Robert Johansson.
I stället ser han möjligheterna för det nya formatet som sådant för terapiverksamhet.
– Och vi har ju många fler psykodynamiska terapeuter än KBT-utbildade idag. Det innebär att många fler kan nås av vård.
Behandlingen är mycket tidseffektiv för terapeuten. I studierna lade terapeuten i snitt 10-15 minuter per patient och vecka.
– Det kan verka lite, men forskningen visar att det räcker för att ge en god effekt. Behandlingen går till så att patienten får ett textmaterial skickat till sig via e-post som han eller hon läser och reflekterar över. Reflektionerna skickas sedan till terapeuten som ger feedback, också via e-post. De två träffas aldrig.
– Det kan också vara en fördel med internetbaserad terapi. Många deprimerade drar sig undan sociala kontakter och tycker att det är skönt att slippa träffas öga mot öga.
I sin avhandling har Robert Johansson – utan att jämföra resultaten sinsemellan – undersökt KBT, psykodynamiskt terapi samt affektbaserad psykodynamisk terapi (terapi med fokus på patientens känslor) på nätet. Alla har visat sig vara verksamma, om än i olika grad på olika symptom.
– För att kunna utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt måste läraren förstå hur eleverna uppfattar ett problem och sedan utgå från den förståelsen, säger Kristoffer Larsson, som skrivit avhandlingen.
Som lärare i samhällskunskap tyckte han att det var svårt att träna och bedöma elevernas kritiska förmågor.
– Det finns inga tydligt avgränsade gemensamma definitioner för vad det innebär att kunna tänka kritiskt och ifrågasätta. Det väckte mitt intresse att försöka ta reda på hur det kritiska tänkandet ser ut hos eleverna, hur det kan utvecklas, och hur kunskapen sedan kan användas i undervisningen, säger Kristoffer Larsson.
I sin avhandling har han undersökt hur det kritiska tänkandet yttrar sig i samhällskunskap bland elever i årskurs nio. Eleverna fick granska olika synsätt på rättvisa i essäform. Därefter har han rangordnat elevernas sätt att förstå uppgiften och vilken typ av kritiskt tänkande de olika förståelserna leder fram till.
Resultaten visar att elevernas förståelse av en uppgift är centralt för deras möjlighet att tänka kritiskt i förhållande till den. En mer utvecklad förståelse av uppgiften är knuten till ett mer utvecklat kritiskt tänkande i förhållande till den. En mindre utvecklad förståelse av uppgiften är knuten till ett mindre utvecklat kritiskt tänkande.
En del elever kunde till exempel se det som att de skulle redogöra för en syn på rättvisa utan att granska den. Andra uppfattade att de själva skulle ska värdera samma syn på rättvisa. Ytterligare en grupp granskade premisserna för den beskrivna rättvisesynen och vilka konsekvenser den får och om det finns motsättningar i resonemanget.
– De som inte har förstått skillnaden mellan att granska och att redogöra kommer aldrig att granska. För läraren kan skillnaden vara så självklar att hon förbiser svårigheten, säger Kristoffer Larsson.
Utifrån sin studie ger Kristoffer Larsson förslag på hur eleverna kan utveckla sin förmåga att tänka kritiskt om läraren gör eleverna uppmärksamma på vad som skiljer en mer komplex förståelse av uppgifter från en mindre komplex förståelse. Det är till exempel viktigt att förklara skillnaden mellan att redogöra och att granska och hur olika typer av granskningar ser ut.
– För att träningen och bedömningen av elevernas kritiska förmåga ska blir så bra som möjligt behöver vi mer kunskap. Vi kan inte nöja oss med att konstatera att det är en komplex förmåga. Då riskerar det att bli godtyckligt. Min studie är ett sätt att kvalificera diskussionen kring frågorna, säger Kristoffer Larsson.
Åkerholmar, stenmurar och annat som jordbrukare kan få miljöstöd för att bevara är verkligen viktiga för fågellivet i jordbrukslandskapet. En av de mest artrika miljöerna är dock områdena runt gårdarnas byggnader, och de ingår inte i dagens miljöstöd. Det visar Matt Hiron i en avhandling från SLU. Han konstaterar också att slättbygderna i södra och mellersta Sverige absolut inte är några ”öknar” ur mångfaldssynpunkt.
Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap hotas av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Därför kan lantbrukare få ersättning för att sköta värdefulla lämningar och miljöer, så kallade landskapselement, på eller i anslutning till åkermark. Ett annat stöd går till hävd av betesmarker och slåtterängar.
Matt Hiron har i sitt doktorsarbete undersökt fågellivet i svenska slättbygder under häckningsperioden. Genom fågelräkningar har han samlat på sig ett omfattande material om både antal arter och individer i olika miljöer som åkerholmar, åkrar, obrukade gräsmarker och miljön närmast gården.
Miljöstöden går till viktiga miljöer När Matt Hiron kopplade data från fågelräkningarna till utbetalningen av miljöstöd visade det sig att artrikedomen var större där miljöstöd hade betalats ut. Det talar för att stöden är inriktade mot miljöer som är viktiga för fågellivet och att de därmed gör nytta.
Avhandlingen ger också nya kunskaper om vilken betydelse enskilda åtgärder har, vilket kan utnyttjas till att göra framtida miljöstöd mer effektiva. Den visar också att slättbygderna i södra och mellersta Sverige absolut inte är några ”öknar” ur mångfaldssynpunkt.
Fälthäckare gillar slätten Variationsrika landskap brukar ofta lyftas fram i diskussioner om miljöstöd för odlingslandskapets biologiska mångfald. Matt Hiron påpekar dock att det är viktigt att inte glömma bort de mest intensivt brukade slättbygderna.
– De fälthäckande fågelarterna, som sånglärka, tofsvipa och storspov fanns främst i öppna slättlandskap. För dem var det till och med negativt med inslag av miljöer som inte är öppen åkermark, kanske för att detta gynnar kråkor och andra djur som äter deras ägg, säger Matt Hiron.
Artrika gårdsmiljöer En typ av lokaler som det finns skäl att uppmärksamma mer är själva gårdsmiljöerna – som hittills får klara sig utan miljöstöd. Gårdsmiljöer med till exempel hus, gamla träd och gödselstackar var rika på både arter och individer. Denna mångfald förstärktes ytterligare om det fanns djurhållning på gården. Här fanns arter som stare och olika svalor, finkar och sparvar.
– Det kan vara så att fåglarna koncentreras till dessa gårdsmiljöer eftersom landskapet runt omkring är så intensivt brukat. Här kan de hitta både mat och ihåliga träd och gamla byggnader att bo i, säger Matt Hiron.
Variation behövs Djurhållning, och den markanvändning som är kopplad till denna, hade överlag en gynnsam inverkan på fågelmångfalden i slättbygder som annars domineras av odling av spannmål och andra ettåriga grödor. Även mindra arealer av fleråriga grödor och betesmarker kan göra nytta genom att erbjuda bra platser för häckning och födosök. Stöd som syftar till att bevara eller öka djurhållningen i utpräglade slättbygder borde därför vara bra för många av jordbrukslandskapets karaktärsfåglar.
Ett annat exempel som Matt Hiron lyfter fram är att artrikedomen inte var så hög vid enskilda åkerholmar. Däremot fanns det lite olika fågelarter vid varje åkerholme. Sammanräknat var åkerholmarna alltså positiva för artrikedomen, men det är viktigt att bevara många om det ska få någon effekt på landskapsnivå.
Tackar alla fågelskådare Avhandlingen hade inte varit möjlig utan hjälp från ett trettiotal fågelskådare. De räknade fåglar som sånglärka, tofsvipa, gulsparv, stare och gråsparv i jordbruksbygder från Skåne till Uppland på platser som Matt Hiron valt ut.
– Det var ett hårt jobb för fågelskådarna och kanske lite ovant att räkna fåglar vid en viss punkt istället för att leta upp de intressantaste arterna. Det var en som ringde och skämtsamt undrade vad han gjorde mitt i en åker när det fanns en våtmark några hundra meter bort, säger Matt Hiron.
Researchers from Chalmers University of Technology recently unveiled an unexpected discovery about amyloid in an article published in the Nature Photonics journal. Amyloids are misfolded variants of proteins that occur naturally in the body. The researchers have now shown that the misfolded variants react to multiphoton irradiation, a type of laser effect, whereas the healthy proteins do not.
The discovery could be useful in a variety of fields. Not only can it lead to new methods to detect and treat the brain diseases that amyloid causes (see earlier press release below), amyloid may also be used as a building block for future nanomaterials.
“It is possible to create these protein aggregates artificially in a laboratory”, says Piotr Hanczyc, one of the researchers who made the discovery. “By combining them with other molecules, one could create materials with unique characteristics.”
The amyloid aggregates are as hard and rigid as steel. The difference is that steel is much heavier and has defined material properties, whereas amyloids can be tuned for specific purposes. By attaching a material´s molecules to the dense amyloid, its characteristics change.
“This was already known, but what has not been known is that the amyloids react to multiphoton irradiation”, says Piotr Hanczyc. “This opens up new possibilities to also change the nature of the material attached to the amyloids.”
The amyloids are shaped like discs, densely piled upon each other. When a material gets merged with these discs, its molecules end up so densely and regularly placed that they can communicate and exchange information. This means completely new possibilities to change a material´s characteristics.
Piotr Hanczyc now sees opportunities for collaboration with the material science researchers at Chalmers, for example on solar cell technology.
And although it may still be science fiction, he also believes that one day scientists may use the material properties of amyloid fibrils in research on invisible meta materials. “An object´s ability to reflect light could be altered so that what´s behind it gets reflected instead of the object itself, in principle changing the index of light refraction. Kind of like when light hits the surface of water.”
Tidigare studier av holländska och norska forskare har gett en förklaring till varför Rudolfs näsa är röd. Ett stort blodflöde till renens mule hjälper nämligen till att hålla den varm i vinterkylan.
Ett forskarteam i Lund har tagit det ett steg längre genom att skapa en forskargrupp som är inriktade på däggdjur och deras nosar.
– När renar äter på vintern är deras mular utsatta för väldigt låga temperaturer, eftersom de letar efter mat under snön. De behöver behålla sin känslighet i mulen så att de vet vad de får i sig, berättar Ronald Kröger, professor i funktionell zoologi vid Lunds universitet. Det varma blodet som pumpas till renens mule kan göra att den får ett rödaktigt “sken”.
Rudolfs lysande mule fångad på film
Filmen är gjord i Skånes djurpark, världens största zoo för nordiska djur.
Men, hur är det för hunden?
Men alla däggdjur fungerar inte på samma sätt som renen. När forskaren, och hundägaren, Ronald Kröger en dag lekte med sin hund började han fundera varför hundar skiljde sig åt – varför var nosen på hans hund kall?
Det var startskottet för att bilda en ny forskargrupp – “Nosgruppen”, The Mammalian Rhinarium Group vid Lunds universitet. Forskargruppen studerar hur däggdjur skaffar sig sinnesinformation från den främre, mjuka och våta delen av nosen, som även kallas för rhinarium. – Hundar fungerar på motsatt sätt jämfört med renar. Ingen vet varför deras nosar är kalla, och vad som är den evolutionära orsaken. Det vill vi ta reda på, berättar Ronald Kröger.
Nu har forskargruppen i Lund publicerat en vetenskaplig artikel där kor, brunbjörnar, ringsvanslemur och hundars nosar har studerats.
Efter den första upptäckten av schmallenbergviruset i november 2011 spreds smittan extremt snabbt över stora delar av Europa. Under sommaren 2012 skedde sedan en massiv invasion av infekterade svidknott också till Sverige, och smittan spreds i en sällan skådad omfattning över landet. Konsekvenserna för många svenska får- och nötproducenter var stora, med kännbara förluster främst i form av aborter och missbildad avkomma.
För att följa upp utbredningen av schmallenbergviruset under 2013 har tankmjölksprov tagits från ett stort antal mjölkkobesättningar i hela landet varje månad under sommaren och hösten. Proverna har analyserats för förekomst av antikroppar mot schmallenbergvirus, som är en indikation på att infektionen funnits i besättningen.
Resultaten till dags dato visar att en stor andel av provtagna besättningar hade högre halter av antikroppar i tankmjölken i september än vad de hade i april. Eftersom halten antikroppar i tankmjölk är direkt relaterad till andelen djur i besättningen som varit infekterade, visar detta att schmallenbergvirus cirkulerat och spridits i stora delar av landet också i år. Detta gör att det finns risk för nya fall av aborter och missbildad avkomma under kommande månader, även om den immunitet som byggdes upp under föregående säsong troligen gör att fallen kommer att bli betydligt färre än i fjol.
Parallellt har en mindre grupp älgar följts med upprepade blodprovstagningar under sommaren, och också där har en ökning av halten av antikroppar mot schmallenbergvirus påvisats. Detta bekräftar resultaten från tankmjölksstudien, och visar att schmallenbergvirus under perioden även infekterat älg. Vilka eventuella konsekvenser infektionen har för älg och andra vilda idisslare är inte känt.
SVA:s övervakning av schmallenbergvirus i Sverige i år gjordes för att få bättre kunskap om sjukdomens spridningsdynamik och effekter och möjliggjordes genom forskningsmedel från forskningsrådet Formas.
FAKTA Om schmallenbergvirus Schmallenbergviruset sprids med en insektsvektor, svidknott, och kan drabba idisslare med aborter, dödfödslar och grava missbildningar av avkomman om moderdjuret infekteras i tidig dräktighet. I vissa djurbesättningar kan konsekvenserna av infektionen bli mycket stora, om besättningen infekteras då en stor andel av djuren befinner sig i den första, känsliga delen av dräktigheten.
Eftersom sjukdomen förekommer endemiskt över stora delar av landet har Jordbruksverket, efter samråd med SVA, tidigare beslutat att upphäva anmälningsplikten. Så har även skett i andra EU-länder med denna smitta.
Barnen har fått behandling med så kallade mesenkymala stamceller, en slags bindvävsceller som kan bilda och förbättra benvävnad. Stamcellerna togs ur levern från externa donatorer och var helt omatchade, vilket innebär att vävnaden var genetiskt olik mottagarnas. Trots det har ingen avstötningsreaktion skett, utan cellerna har uppfattats som kroppsegna.
Redan 2005 publicerade forskarna från Karolinska Institutet en studie som beskrev hur de gett stamceller till en svensk flicka som fortfarande låg i sin mammas mage. I den nu aktuella studien beskrivs hur flickan fram till åtta års ålder fick ett stort antal frakturer samt skolios, varpå forskarna beslutade att ge henne en ny stamcellstransplantation från samma donator. Fram till tio års ålder fick flickan inga nya frakturer samtidigt som hon förbättrade sin längdtillväxt. I dag tar hon danslektioner och deltar mer i skolgymnastiken.
Dessutom har ännu ett ofött barn med OI fått stamcellstransplantation. Tillsammans med kollegor från Singapore gav KI-forskarna stamceller till en ofödd flicka från Taiwan. Flickan hade sedan en relativt normal längdtillväxt utan frakturer fram till drygt ett års ålder, då tillväxten avstannade. En ny stamcellsbehandling gavs, varpå tillväxten åter tog fart. Flickan började gå och har därefter sluppit nya frakturer. I dag är hon fyra år.
– Vi tror att stamcellerna har hjälpt till att lindra sjukdomen eftersom inget av barnen bröt benen en tid efter transplantationerna och båda ökade sin längdtillväxt. Barnen mår i dag bättre än vad de skulle ha gjort utan transplantationen. OI är en mycket ovanlig sjukdom som saknar effektiv behandling. Det krävs gemensamma internationella insatser för att undersöka om exempelvis stamcellstransplantation kan mildra sjukdomen, säger Cecilia Götherström, forskare på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
Forskarna har även identifierat en patient, en pojke från Kanada, som föddes med OI orsakad av exakt samma mutation som den svenska flickans. Pojken fick inte stamcellsbehandling. Han föddes med flera allvarliga skelettskador, bland annat en stor mängd frakturer och kyfotisk bröstrygg, som innebär att ryggraden är så krökt att det försvårar andningen. Pojken avled av lunginflammation före ett halvårs ålder.
Studien är finansierad med pengar från Svenska sällskapet för medicinsk forskning och två av de deltagande forskarna har avlönats med statliga medel från Singapores hälso- och sjukvårdsdepartement.
FAKTA Nu presenteras långtidsresultat från behandlingen i tidskriften Stem Cells Translational Medicine. Publikation: ”Pre and postnatal transplantation of fetal mesenchymal stem cells in osteogenesis imperfecta: a two-center experience”, Cecilia Götherström, Magnus Westgren, S W Steven Shaw, Eva Åström, Arijit Biswas, Peter H Byers, Citra N Z Mattar, Gail E Graham, Jahan Taslimi, Uwe Ewald, Nicholas M Fisk, Allen E J Yeoh, Ju-Li Lin, Po-Jen Cheng, Mahesh Choolani, Katarina Le Blanc och Jerry K Y Chan, Stem Cells Translational Medicine, online 16 december 2013.
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, behöver förändra sitt sätt att tänka kring den kunskap man tar fram. Gunilla Eriksson visar i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet att den sociala miljön och språkbruket inom underrättelsetjänsten i hög grad formas av språk och miljö och att det begränsar kvaliteten på den kunskap man tar fram.
– Must finns i en social miljö som är fylld av olika former av praxis för att få fram bra kunskap. Man vill förutsäga det som händer och i organisationen finns också en väldigt stark vilja att undvika misslyckanden, säger Gunilla Eriksson, som numera har en postdoktjänst vid Försvarshögskolan.
Hon beskriver att den sociala miljön vidvid Must som att densätter upp en väldigt stark tolkningsram där man söker kontinuitet i förhållande till det man beskrivit tidigare. Must är en myndighet som ska producera kunskaper till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Det handlar ofta om att förutsäga utvecklingen inom olika områden, men att förutsäga framtiden är en osäker verksamhet, där utvecklingen inte alltid blir den förväntade. Vilja men inte kunna
– Det finns säkert en vilja att ifrågasätta sig själv, men det är svårt. Man kommer ofta tillbaka till att de förutsägelser bedömningar man gjort var rimliga och har svårt att hitta ett kritiskt förhållningssätt till sin egen kunskapsproduktion.
Även i språkbruket har Gunilla Eriksson funnit att det dröjer sig kvar föreställningar utan att det sker någon omtolkning av dem. Hon har tittat närmare på vilka betydelser man på Must lägger i begreppen Nato, Ryssland och terrorism, som hon menar är exempel på att man omedvetet tränger bort tolkningar av begreppen.
Bortträngda tolkningar Nato antas på oklara grunder stå för att organisationen har förmåga att spela roll som krislösare och policyskapare. Men det finns ingen tydlig argumentation för att se Nato på detta sätt utan det konstateras bara.
Tolkningen av ”Ryssland” är att landet är starkt påverkat av det Sovjetiska arvet, att den politiska scenen avviker från västerlandet, drivs av oförutsägbara individer för personlig vinning och att den verkliga politiken inte är den officiellt uttalade.
Terrorism anses innehålla ett inslag av våld och ideologiskt orienterat mot vänster eller mot islam. Men man får ingen uppfattning om vilken omfattning våldet ska ha för att kallas terrorism och inte heller någon vägledning om det politiska innehållet eller sammanhanget.
Tänka nytt – Jag hoppas att min avhandling ska leda till nya vägar att tänka kring kunskap och Musts underrättelse produktion av kunskap, att man diskuterar tolkningar av olika begrepp, vad som är en tolkning eller en ren information, att man gör olika begrepp tydligare.
Hon menar att hennes resultat visar att det går utmärkt att studera underrättelsetjänsten ur ett samtida perspektiv och att det också är givande. Det är också fruktbart att använda välkända samhällsvetenskapliga perspektiv i forskningen, vilket hon menar i stor utsträckning tidigare har saknats.
Stora meteoritnedslag kan bilda en smälta i berggrunden som gör att området får en förhöjd temperatur i flera tusen år efter nedslaget. I Locknekratern har forskarna funnit fossil av svamp i bergrundens sprickor. På den tiden när meteoriten föll täcktes området av ett hav. Mikroorganismer spolades ned med havsvattnet och började kolonisera de nya sprickorna i den uppvärmda berggrunden.
Fenomenet är känt från vulkaniska områden, där berggrunden värmts upp så att grundvatten och näringsämnen börjat cirkulera. Platsen blir på detta sätt en gynnsam livsmiljö för mikroorganismer. Det har spekulerats i att meteoritnedslag kan orsaka samma förlopp. Denna studie stödjer en sådan teori.
Kratrar på Mars En konsekvens av detta resultat är att spår av eventuellt liv på Mars skulle vara lättare att hitta i någon av planetens största kratrar.
Resultatet publiceras i tidskriften Scientific Reports 16 december 2013. För ytterligare information kontakta:
Pressbilder finns att hämta på www.nrm.se/press [Ref 1]
Kristina Langhammer behandlar i sin avhandling i psykologi anställande chefers motstånd mot att använda pålitliga urvalsverktyg i rekryteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv. Avhandlingen består av tre studier. Två studier är baserade på data från en enkätundersökning, finansierad med medel från Handelns utvecklingsråd och inriktad mot anställande chefer inom detaljhandeln. Den tredje studien är en kvalitativ ansats riktad mot anställande chefer och rekryterare i olika branscher inom svensk näringsliv.
Första frågeställningen undersökte om det finns någon relation mellan anställande chefers uppfattningar om vad som utgör en bra rekryterare, deras förmåga att avgöra när de har genomfört en bra rekrytering samt vilka typer av verktyg de använder när de rekryterar.
Resultaten visade på tre typer av rekryterare: uppgiftsorienterade, relationsorienterade och de som tycker att den individuella bakgrunden är viktig hos en rekryterare. De individer som ansåg uppgiftsorienterade rekryterare som framgångsrika var också de som använde sig av högstandardiserade urvalsverktyg såsom tester och strukturerade intervjuer. Dessa personer hade också lätt att skatta kvalitén på sina rekryteringar. De individer som föredrog relationsorienterade rekryterare använde sig mest av lågstandardiserade verktyg i form av ostrukturerade intervjuer. Dessa upplevde inte att det var lätt att skatta kvalitén på sina rekryteringar.
Avhandlingen undersökte även anställande chefers vilja att förändra anställningsstrategier i förhållande till upplevd självsäkerhet som rekryterare, orsaksförklaringar till lyckade och misslyckade rekryteringar samt information om tidigare använda metoder. Resultaten visade att anställande chefer som har högt självförtroende i den egna förmågan är mindre benägna att ändra anställningsstrategier. Personer som tar eget ansvar för misslyckade rekryteringar och använder ostrukturerade intervjuer vid sina rekryteringar är däremot mer benägna att vilja ändra arbetssätt.
I den tredje frågeställningen i avhandlingen berörde anställande chef och yrkesrekryterare samarbetet ur ett principal-agent perspektiv, där agenten är yrkesrekryterare som agerar på uppdrag av en principal, oftast en anställande chef. Resultaten visade att det i samarbeten mellan anställande chefer och yrkesrekryterare finns en del egna intressen som vinner tyngd mot de mer övergripande organisationsrelaterade intressen. Dessa intressen kan delvis förklara varför i praktiken individer trots bättre vetande ändå förlitar sig på opålitliga urvalsverktyg.
– Vetenskapen har gjort enorma framsteg när det gäller utvecklingen av pålitliga arbetspsykologiska bedömningsverktyg. Att arbeta med standardiserade bedömningsverktyg och sammanvägningsmetoder är av ytterst vikt om vi vill öka kvalitén på våra rekryteringar. Däremot finns det ett outtalat motstånd för det här arbetssättet och det är det här motståndet jag försöker förstå och förklara. Rent teoretiskt i min avhandling tillämpas social-psykologiska teorier i ett område där dessa teorier har inte haft så stor genomslag. För den praktiska tillämpningen hjälper resultaten till att bättre förstå psykologin bakom anställande chefers rekryteringsstrategier och visar även nyanser när det gäller deras samarbete med yrkesrekryterare, säger Kristina Langhammer.
Framtidens hälsa och sjukvård är en av de fyra samhällsutmaningar som VINNOVA identifierat där Sverige har goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar.
– Utmaningsdriven innovation handlar om att vända samhällsutmaningar till nya möjligheter. De projekt som vi nu finaniserar bidrar både till att utveckla hälso- och sjukvården och till att skapa nya affärsmöjligheter i näringslivet, som kan ge tillväxt och nya jobb, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.
Två projekt får stöd i det tredje och sista steget av utlysningen Utmaningsdriven innovation. Projekten består av breda samarbeten där högskolor och universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar:
Mina vårdflöden Ett helhetskoncept kring e-hälsa som gör att patienter kan följa och påverka den egna vården och där vårdgivare får en bättre helhetssyn. Det ger också företag möjligheter att skapa öppna innovationer. Konceptet har vunnit pris som ett av EU:s mest innovativa och införs nu i flera landsting i Sverige.
Total budget: 63 miljoner, varav VINNOVA bidrar med 15 miljoner. Projektledare: Nina Lundberg, Stockholms läns landsting, nina.lundberg@sll.se”>nina.lundberg@sll.se
itACiH — IT-stöd för avancerad cancervård i hemmet Projektet ska utveckla IT-stöd för avancerad sjukvård, framförallt för cancervård i hemmet. För att upprätthålla patientsäkerhet, trygghet för patient och effektivitet i verksamheten ska projektet utveckla nya former för mobil kommunikation – mellan patienter, sköterskor och läkare, – mellan apparater i hemmet och avdelningen – och mellan sjukhus och kommun.
Svensk skogsnäring verkar på en fri världsmarknad. Konkurrensen är stenhård från länder med 10 till 15 gånger snabbare skogstillväxt och betydligt lägre arbetskraftkostnader. Skogsnäringens konkurrenskraft är bland annat beroende av hög produktivitet och skonsamhet i skogsbruket. Men de senaste åren har produktivitetsutvecklingen stannat av.
– Vi bedömer att produktiviteten i svenskt skogsbruk måste öka med två till fyra procent varje år för att bibehålla konkurrenskraften. Samtidigt måste metoderna utvecklas för att bli ännu mer skonsamma och hållbara. Det är en tuff utmaning som vi måste lösa tillsammans med alla aktörer i skogsbruket, säger Jan Fryk, vd på Skogforsk.
Den nya strategiska satsningen sträcker sig över fyra år. 2014 satsar skogsbruket 12 miljoner kronor inom tre områden – Innovation för produktiv och skonsam drivningsteknik, Bättre beslutsstöd och drivningsplanering samt Effektivare föryngring.
I ett första steg ska Skogforsk tillsammans med maskintillverkare, entreprenörer, innovatörer och övriga skogsbruket bland annat utveckla ny teknik som ska minska skogsmaskinernas markpåverkan och påfrestningar på föraren men också sänka bränsleförbrukningen. Man ska också utveckla nya planeringsstöd baserade på flygburen laserscanning och GIS som kan minska markskadorna och effektivisera virkesflödena. En fortsatt satsning på inversmarkberedning och utveckling av dagens plantsystem ska ge den maskinella skogsplanteringen ett uppsving.
– Det är en överlevnadsfråga för svenskt skogsbruk att produktivitetsutvecklingen tar fart igen samtidigt som skonsamheten ökar. Vi har därför valt att satsa på projekt som vi tror kommer att tillämpas snabbt och som kan ge stor effekt i det operativa skogsbruket, säger Skogforsks styrelseordförande Herman Sundqvist som till vardags är skogschef på Sveaskog.
Nya satsningar och prioriteringar för perioden 2015-2017 beslutas löpande av Skogforsks styrelse för att skapa maximal flexibilitet och ge största möjliga handlingsutrymme.
– Vår bedömning är att resultaten från den här satsningen kan ge effektiviseringsvinster som motsvarar drygt en miljard kronor per år när de tillämpas i det operativa skogsbruket, säger Skogforsks styrelseordförande Herman Sundqvist.
Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av staten och skogsnäringen. Vi tillför svenskt skogsbruk kunskaper, tjänster och produkter för ett lönsamt, hållbart bruk av skogen.
Göteborgsforskarnas studie, som publiceras i tidskrifen Journal of Leukocyte Biology, har undersökt varför nyfödda är så benägna att bli sjuka av olika virus.
Svaret är att nyfödda barn saknar ett av kroppens viktigaste skyddande proteiner. Proteinet, benämnt TLR3, har i den vuxna kroppen uppgiften att identifiera och hjälpa till att eliminera angripande virus. Eftersom proteinet saknas hos nyfödda är barnens immunceller helt enkelt inte utrustade för att känna igen och reagera på lämpligt sätt när det angrips.
– Vår studie har på en molekylär nivå ökat kunskapen om varför nyfödda har ett så omoget immunsystem. Förhoppningsvis kan resultaten bidra till utvecklingen av nya behandlingar för att skydda denna utsatta och sårbara grupp, till exempel läkemedel som kan påskynda utvecklingen av immunförsvaret, säger Lucija Zenic´, forskare vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Upptäckten gjordes när forskare tog blodceller från navelsträngen hos 15 nyfödda bebisar i Göteborgsregionen, och jämförde dem med blodceller från vuxna. När forskarna behandlade de båda cellgrupperna med ett ”konstgjort” virus såg man att nyföddas celler inte reagerade på samma sätt som vuxnas immunceller.
– Nyföddas immunceller klarar till exempel inte av att känna igen och reagera på herpes simplex-virus, ett virus som bebisar är väldigt känsliga för och som bland annat kan leda till hjärnhinneinflammation, säger Lucija Zenic´.
Göteborgsstudien är ett exempel på den framväxande forskning som härstammar från upptäckterna om så kallade toll-lika receptorer, vilka belönades med Nobelpriset 2011. Artikeln TLR3 impairment in human newborns publicerades i november och ingår i Lucija Zenic´s avhandling som disputeras 10 december.
Vi ärver våra gener av föräldrarna vid födseln. Senare i livet kan arvsmassan förändras genom så kallad epigenetisk modifiering, vilket innebär kemiska förändringar av DNA:t som påverkar genernas aktivitet. Sådana förändringar orsakas normalt av åldrandet, men kan också uppkomma på grund av miljöfaktorer och livsstil.
I en studie som nyligen publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics har forskarna undersökt hur generna förändras hos rökare och snusare. De kunde identifiera att ett stort antal gener som hade förändrats hos rökare, men hittade ingen effekt av snusning.
– Det innebär att de epigenetiska modifieringarna troligen inte orsakas av substanser i tobaken utan av de hundratals olika ämnen som bildas när tobaken förbränns, säger Åsa Johansson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och Uppsala Clinical Research Center, som har lett studien.
Det är sedan tidigare känt att rökare har en ökad risk för diabetes och många typer av cancer, de har sämre immunförsvar och sämre spermakvalitet. Resultaten från studien visade också att gener som ökar risken för cancer och diabetes, eller är viktiga för immunförsvar och spermieproduktion, påverkas av rökning.
– Våra resultat tyder därför på att den ökade sjukdomsbenägenheten som är kopplad till rökning delvis uppkommer genom epigenetiska förändringar. En bättre förståelse av den molekylära mekanismen bakom sjukdomar och nedsatta kropps funktioner kan i framtiden leda till bättre mediciner och behandlingar, säger Åsa Johansson.
Welisane Besingi and Åsa Johansson (2013) Smoke related DNA methylation changes in the etiology of human disease, Human Molecular Genetics, Advance Access, Dec 11
Under det senaste årtiondet har förekomsten av läkemedel i miljön rönt stor uppmärksamhet. Studier har visat att flera läkemedel hittats i sjöar och vattendrag och kan förorsaka negativa effekter hos vattenlevande organismer. Efter att vi ätit ett läkemedel kommer kroppen att utsöndra det via urin och avföring varmed det hamnar i avloppsvattnet och därmed når reningsverket. Om det inte avlägsnas fullständigt från vattnet under själva avloppsreningen kan det därmed spridas i sjöar och vattendrag.
– Det är därför lätt att tro att om ett läkemedel inte längre kan uppmätas i det renade avloppsvattnet så har det försvunnit och problemet är löst. Situationen är dock mer komplex än så, säger Estelle Larsson, doktorand vid Lunds universitet.
I vissa fall sker verkligen en fullständig nedbrytning av läkemedel till koldioxid och vatten under reningen. Men det kan också vara så att läkemedlen inte bryts ner fullständigt utan istället omvandlas till andra substanser som i sin tur kan spridas i miljön via utgående vatten. Läkemedel kan även binda till de olika typer av slam som bildas under reningen. Avloppsslam används ofta som gödselmedel på åkermark. Eventuella risker relaterade till förekomst av läkemedel i avloppsslam är idag förhållandevis okända, menar Estelle Larsson.
– Det är därför av stort intresse att undersöka dessa processer mer ingående. Ett problem är dock att detta innebär mätningar av mycket låga halter, miljondels gram per liter, av läkemedel och deras nedbrytningsprodukter, säger hon.
Även med de sofistikerade analysinstrument som finns idag kan inte dessa prover analyseras direkt utan måste genomgå en så kallad provupparbetning först. Estelle Larsson har i sin doktorsavhandling därför fokuserat på utvecklingen av en sådan upparbetningsmetod. I sin avhandling presenterar hon resultaten för fyra av våra vanligaste smärtstillande läkemedel (ketoprofen, naproxen, diklofenak och ibuprofen) samt totalt elva av deras kända nedbrytningsprodukter. Försöken visar att metoden fungerar bra för analys av både avloppsvatten och slam.
Alla fyra ämnena har i forskningsstudien hittats i inkommande vatten till Källby reningsverk i Lund. I inkommande vatten uppmättes också mycket höga halter av flera nedbrytningsprodukter. Detta beror på att substanserna görs om i vår kropp och därmed utsöndras i förändrad form, förklarar Estelle Larsson. Resultaten visar att alla substanserna avlägsnas effektivt under reningen, men endast en liten andel av de fyra läkemedlen visade sig binda till slammet. Alltså sker elimineringen i reningsverket huvudsakligen via biologisk nedbrytning, menar Estelle Larsson.
– Läkemedlen omvandlas till antingen koldioxid och vatten eller andra substanser med okänd struktur. Detta skulle jag vilja undersöka närmare framöver, säger hon.
Den andel av läkemedlen som trots allt hamnar i slammet visade sig finnas kvar i låga halter även efter rötning av slammet. Efter sex månaders mellanlagring kunde ketoprofen och naproxen inte längre uppmätas i slammet, och halterna av diklofenak och ibuprofen hade sjunkit. Vid gödsling av vete och sojabönor med mellanlagrat slam, med såväl den rekommenderade som dubbla rekommenderade slamgivan, kunde inget upptag i någon av växterna påvisas av varken diklofenak eller ibuprofen efter 110 dagar.
Estelle Larsson lägger fram sin avhandling vid Lunds universitet den 20 december. Hon berättar också kortfattat om sin forskning i den 16:e luckan i Lunds universitets adventskalender .
