Fjärilsfaunan minskar i en alarmerande takt i många länder. En nypublicerad forskningsstudie från Lunds universitet har sammanställt förändringarna i fjärilsfaunan i södra Sveriges jordbrukslandskap under de senaste 100 åren. I vissa av dessa områden har hälften av arterna försvunnit.

Orsaken till minskningen är den förändrade markanvändningen och det intensivare jordbruket. Exempelvis har öppna betesmarker omvandlats till tät skog, och tidpunkten för höskörd har tidigarelagts. Sådana förändringar i landskapet gör att det blir både mindre nektar till fjärilarna och minskade möjligheter för larvutveckling hos fjärilarna.

– En enkel och väldigt positiv sak man kan göra är att vänta med att klippa vägkanter till i slutet av sommaren. Då hinner fjärilarna kläckas och det finns också gott om föda för dem, säger Lars Pettersson, docent på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegorna Sven G Nilsson och Markus Franzén har han i den aktuella forskningsstudien lagt fram tolv konkreta förslag på åtgärder som med ganska små medel kan förbättra fjärilarnas situation. Förutom att senarelägga tidpunkten för att klippa vägrenarna kan man exempelvis använda roterande betestryck, vilket innebär att man varje år lämnar en del av betet utan betesdjur – detta gynnar fjärilar och andra insekter. Och hemma i den egna trädgården kan även allmänheten bidra, genom att odla växter som gynnar fjärilar, bland annat timjan, kungsmynta och olika väddarter.

– Vi vill också lyfta fram de blomrika markerna i Götalands skogsbygder, vilka tills nyligen varit betesmarker, men nu har lämnats. De har stor betydelse för många hotade arter, men har inte tidigare uppmärksammats, framhåller Sven G Nilsson.

– Det går att vända negativa trender. I exempelvis Belgien har fjärilsfaunan minskat länge, men nu börjar det gå åt rätt håll igen, säger Lars Pettersson.

Att förstå hur bakterier snabbt kan anpassa sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi.

Studien, som nu publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), presenterar en teoretisk modell som fastställer den yttersta gränsen för hur snabbt bakterier kan anpassa sina proteinnivåer till förändringar i livsmiljön.  
För snabb tillväxt i olika miljöer måste bakterier kunna anpassa sina enzymnivåer för att snabbt kunna tillgodogöra sig den näringsmix som för tillfället råder i omgivningen. Om livsmiljön genomgår snabba förändringar måste bakteriens egen produktion av proteiner på ett effektivt sätt följa förändringarna.

Bakteriers tillväxt bestäms inte bara av omgivningens komposition av näringsämnen, utan också av snabba förändringar i livsmiljön. Detta är känt sedan mitten av 1900-talet. Hög bakterietillväxt i en stabil miljö kräver en viss sorts fysiologi, men miljörändringar ställer också krav på snabba omställningar av bakteriens proteinkomposition. Modellen, som nu tagits fram, visar den ”minimitid” det tar för sådana omställningar.

– Detta är ett försök att börja svara på detaljerade frågor om hur bakteriers snabba anpassning går till. Modellen visar den optimala strategin för bakterien att genetiskt anpassa sitt proteom, dvs sammansättning av proteiner. Modellen kan nu testas och därmed bli viktig utgångspunkt för fortsatt forskning på området, säger Måns Ehrenberg, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet, och Scilifelab Uppsala.

Med hjälp av modellen kan man förutsäga och testa viktiga aspekter av bakteriers fysiologi. Den kopplar också samman bakteriers fysiologi med populationsgenetik och tillväxt/evolution och representerar därmed en ”helhetssyn” på bakterien som organism.

I Göteborg får alla barn genomgå en screening för autismspektrumstörningar i samband med  2,5-årskontrollen vid BVC. Alla barn under fyra år som misstänks ha autism remitteras till Barnneuropsykiatriska kliniken, där de utreds av läkare, psykolog, logoped och specialpedagog.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar nu att det finns en risk att screeningen inte fångar alla flickor med misstänkt autism.

Doktoranden Gunilla Westman Andersson har kartlagt de barn som identifierats med misstanke om autism i Göteborg och funnit att de noterade symtomen och utvecklingsprofilerna ser likadana ut för flickor som för pojkar i tidiga förskoleår.

Samtidigt pekar tidigare forskning på att flickor, åtminstone i äldre åldrar, ofta har en annorlunda symtombild.

– Det väcker misstanken om att vi trots screening för autism av barn i tidiga år fortfarande missar flickor, säger Gunilla Westman Andersson:
  
– Många fler pojkar än flickor diagnostiseras med autism. Flickor, speciellt de med högre allmän begåvning, upptäcks dessutom senare än pojkar. Många flickor har då haft problem som har fått andra förklaringar än autism.

Avhandlingen bygger på studier av totalt 87  barn som utretts med misstanke om autism i Göteborg under 2009-2010. Studierna visar att såväl föräldrar som förskollärare i de flesta fall hade börjat oroa sig för barnens utveckling redan innan barnet fyllde 2 år.

Enligt Gunilla Westman Andersson, som är verksam vid Sahlgrenska akademins och Göteborgs univiersitets Gillbergcentrum, bör större vikt läggas vid observationer i förskolan.

– Autism innebär svårigheter med ömsesidighet i samspel, kommunikation, lek och föreställningsförmåga. För barn med sådana problem blir förskolemiljön ofta utmanande. Detta gör att eventuella svårigheter ofta blir uppenbara när man ser barnet i förskolan tillsammans med jämnåriga.

– Observationer i förskolan som genomförs av en specialpedagog med god kunskap om autism ger ungefär samma resultat som observationer på en specialistklinik. Den sammanlagda informationen vi kan få från förskolan, genom observation och intervju med personal, och från föräldraintervjuer stämmer påfallande ofta överens med barnets slutliga diagnos, säger Gunilla Westman Andersson.

Avhandlingen Autism in preschoolers – Assessment, diagnostic and gender aspects försvaras vid en disputation den 29 november.
Länk till avhandling

I vilken utsträckning gårdar överförts inom släkten har inom såväl svensk som europeisk forskning setts som en avgörande del av en övergripande samhällsomvandling. Det fanns länge flera hinder mot att jord fritt kunde köpas och säljas på en marknad, men i takt med att jordens värde ökade under 1700- och 1800-talen avskaffades hindren ett efter ett. Följden anses ha blivit att jord i allt mindre utsträckning överfördes inom släkten, utan istället till höga priser såldes på marknaden till någon man inte var släkt med. Hur det i praktiken förhöll sig är dock mindre känt, särskilt vad gäller tiden efter 1850.

Martin Dackling har studerat hur relationen mellan jord och släkt gestaltade sig mellan 1845 och 1945 i tre västgötska socknar. Hans slutsats är att släktkontinuiteten var betydande.

– Det var mycket vanligt att jord gick i arv, men under 1800-talet förändrades ofta fastigheterna mellan generationerna. Priserna vid transaktioner mellan släktingar var dessutom nära nog marknadsmässiga. Bevarandet av en särskild släktgård var inte prioriterat, säger han.

Men runt sekelskiftet 1900 förändrades mönstret. En ökande andel gårdar överfördes inom släkten, men fastigheterna var också intakta över längre tid. Samtidigt förändrades praxis vid generationsskiftena. Istället för att en arvinge gifte sig och tog över gården blev det vanligt att flera ogifta syskon gemensamt övertog gården.

– En orsak var att det var svårt för en arvinge att lösa ut de övriga. Samtidigt var syskonhushållen ett sätt att möta en tilltagande arbetskraftsbrist och behålla gården som produktionsenhet. Därigenom konserverades i praktiken jordförhållandena och det är troligt att de emotionella banden till gården ökade, säger Martin Dackling.

Avhandlingen visar också att föreställningen om ett särskilt band mellan en släkt och en gård löper som en röd tråd i lagstiftningen, från äldre tiders släktjordslagstiftning fram till jordförvärvslagen 1945 och den därpå följande strukturrationaliseringen. Från 1920-talet började släktgårdar dessutom uppmärksammas med särskilda diplom. Att intresset ökade berodde delvis på övergripande samhällsomvandlingar, som att landsbygdens unga valde att lämna jordbruket.

Avhandlingens resultat har betydelse för tolkningen av övergripande samhällsförändringar och vad som ska ses som traditionellt respektive modernt.

– Det finns inget absolut motsatsförhållande mellan jordmarknad och släktkontinuitet. Att jord kunde köpas och säljas som en vara innebar inte att släktbundenheten minskade. Även i modern tid har jord främst överförts mellan släktingar, avslutar Martin Dackling.

FAKTA
Avhandlingens titel: Släktgårdens uppkomst: jord och marknad i Skaraborg 1845—1945 Avhandlingen kan beställas av författaren, kontaktuppgifter enligt ovan. Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/33953

– Lärandet har blivit ett individuellt projekt. Skolan ska vara till för alla elever, men idag verkar den varken vara till för de svagaste eller de starkaste eleverna, säger Joanna Giota, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

På uppdrag av Vetenskapsrådet och Skolverket har hon undersökt vilken effekt individualiseringen har haft på undervisningen i grundskolan och på gymnasiet. Redan grundskolans tidiga läroplaner slog fast att en individuell anpassning av undervisningen utifrån elevens förutsättningar, behov och intressen är en förutsättning om skolan skulle lyckas behålla elevernas inre motivation och ge varaktiga resultat.

En tidigare kunskapsöversikt från Skolverket från 2009 visar dock att de olika sätten att arbeta med individualiseringen i skolorna kan vara en av orsakerna till de svenska elevernas ökande skillnader i skolprestationer under senare år.

Den nu aktuella forskningsöversikten bygger på 43 svenska avhandlingar och artiklar inom utbildningsvetenskap, publicerade mellan 2000 och 2010. Joanna Giota har också studerat skolans läroplaner. Läroplanen som började gälla när skolan kommunaliserades i början av 1990-talet talar inte om på vilket sätt lärare ska individualisera arbetet med eleverna för att de ska nå läroplanens mål.

Enligt forskningsöversikten och tidigare granskningar har tiden för grupparbeten minskat och lärarna håller i färre genomgångar med hela klassen. Eleverna är mer utelämnade åt sig själva och sin egen förmåga att söka kunskap för att nå läroplanens mål. Eget arbete har blivit en vanlig arbetsform.

– Alla elever klarar inte av att planera sitt eget lärande. Om de inte får stöd är risken stor att de tappar lusten att lära, säger Joanna Giota.I en strävan att individualisera undervisningen placeras en del elever i särskilda undervisningsgrupper utanför klassens ram.

– Där kan behoven vara så olika att ingen får den lärarhjälp som just han eller hon behöver. De eleverna riskerar att få sämre förutsättningar än sina kamrater i den ordinarie klassen.

Joanna Giota konstaterar att det inte finns några omotiverade elever. Däremot kan de vara omotiverade för det skolan anser att de ska vara motiverade för. Olusten drabbar både de elever som behöver mer hjälp och stöd eller elever som behöver mer stimulans, men också elever som inte ställer upp på skolans innehåll eller arbetssätt, som de kanske tycker är orättvisa.

– Olusten hänger med andra ord inte nödvändigtvis ihop med intellektuella förutsättningar. Det kan vara ett tecken på att intentionerna med en skola för alla, har misslyckats. En skola där varje elev får utvecklas och uppleva glädjen i att göra framsteg och komma över svårigheter.

För att eleverna ska behålla lusten att lära krävs enligt Joanna Giota att undervisningen i ännu högre grad måste utgå från elevernas inre motivation och den iver att lära som alla barn har med sig till skolan. Det gäller också att skapa trygga relationer mellan lärare och elever, där eleverna respekterar läraren för hennes kompetens och läraren respekterar eleverna som likvärdiga individer.

– Det är den inre motivationen och lusten att lära som ger de mest bestående kunskaperna. Trots att den inte alltid leder till de högsta betygen, skapar den ett intresse för att lära genom hela livet.

Sök efter rapporten Individualiserad undervisning i skolan — en forskningsöversikt via:
http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H

Att förebygga plötslig hjärtdöd bygger på att kunna identifiera särskilda faktorer som visar vem som löper ökad risk att drabbas. Forskarna vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har med hjälp av så kallad elektrokardiografi och vektorkardiografi, kartlagt hjärtats elektriska aktivitet timmarna efter en hjärtinfarkt.

Studierna, som genomförts på drygt 600 personer som vårdats akut på Sahlgrenska Universitetssjukhusets hjärtavdelning, visar att en mätning av hjärtats elektriska impulser kan vara ett mer precist underlag för beslutet att operera in en hjärtstartare.   

Sammanfattningsvis har avhandlingen ökat förståelsen för det elektriska skeendet timmarna efter en hjärtinfarkt, och funnit att det går att förbättra riskbedömingen med metoder som inte riskerar att skada patienten.

Diabetes stor riskfaktor
Forskningen visar nu också att diabetes är en av de viktigaste riskfaktorerna både för att dö i akut hjärt- kärlsjukdom och för att de som överlever ska drabbas av ett nytt insjuknande.

Resultaten, som publiceras i hjärtläkaren Markus Lingmans avhandling, visar att personer med diabetes har en dubbelt så stor risk att avlida åren efter sjukhusvistelsen.

– Om diabetessjukdomen är kombinerad med högt blodtryck försämras prognosen ytterligare, framförallt när det gäller risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, säger Markus Lingman.

Studien bygger på samkörning av uppgifter i nationella register för ballongvidgning, slutenvårdsdiagnoser, överlevnad och förskrivna läkemedel.

Avhandlingen Acute coronary syndromes – The prognostic importance of hypertension, diabetes and vectorcardiographic markers försvaras vid en disputation den 29 november.

De får mellan fem och nio miljoner vardera under fem år; My Hedhammar, Panagiotis Papadimitratos, Philipp Schlatter och Petter Brändén. Programmet som de är antagna till stöttar framstående unga forskare och ger förutom finansiering också mentorstöd. Syftet är att de lovande forskarna ska kunna fokusera på sin utveckling inom vetenskapen och som forskningsledare.  

My Hedhammars forskning kretsar kring naturens starkaste material: spindeltråd. Hon har skapat en konstgjord variant av materialet. Det är bakterier som producerar spindeltråden. Den innehåller biokemiska signaler. Hon ska använda den konstgjorda spindelväven som stomme för celler som i sin tur ska bilda nya organ. Materialet har dessutom egenskapen att det ofta accepteras av kroppen. My Hedhammars förhoppning är att det ska kunna fungera som ett stöd för framtida reservdelar vid återskapande av skadade organ.
Som del av forskningsprojektet ska hon ta fram en artificiell bit av en bukspottkörtel som kan producera insulin. Det kan i förlängingen hjälpa diabetiker att reglera sitt blodsocker. My Hedhammar blir anställd inom KTHs teknikvetenskap i samband med antagningen till programmet. Hon har hittills bedrivit forskningen som docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Panagiotis Papadimitratos utvecklar nya typer av säkerhetssystem för trådlös teknik. Sammanhanget för hans forskning är att allt fler funktioner kopplas till internet på trådlös väg. Utrustning inom sjukvården, värmeanläggningar, aktiehandel och logiskkedjor är bara några exempel på uppkopplade lösningar. Samtidigt som de intelligenta systemen skapar möjligheter att spara energi, tid och pengar, är de utsatta. Risken för sabotage av en hacker någonstans i världen är så stor att det kraftigt bromsar utvecklingen. Det är ett problem att företag inte vågar lita på att systemen är skyddade. Panagiotis Papadimitratos är lektor vid teknikvetenskapen hos KTH. Hans nya typer av säkerhetsprotokoll ska göra de trådlösa systemen pålitliga.

Philipp Schlatter ska utveckla datorsimulerade vindtunnlar, vilket kan skynda på utvecklingen av bränslesnåla flygplan. Det har tidigare inte varit möjligt att göra denna typ av omfattande simuleringar av luftturbulens. Superdatornernas kraft har inte räckt till.
Datorsimuleringar har stor betydelse för vetenskaparen. Inom kemin har de inneburit en kunskapsrevolution och metoderna belönas i år med Nobelpris. När det gäller simuleringar av luftturbulens har utvecklingen gått långsammare. Beräkningar av luftkaos är så enormt krävande att forskarna hittills bara kunnat studera turbulens vid låga hastigheter eller för strömningen över små delar av ett fordon.

Philipp Schlatter, docent vid KTH, ska bygga en datormodell som ska ge samma resultat som det fysiska experiment han också ska genomföra. Det simulerade experimentet kommer att kräva ett beräkningsnät med omkring 100 miljarder punkter, där datorn räknar på luftens flöde i varje specifik punkt. Även för en superdator, med hundratusentals processorer, kan det ta månader att få resultatet. Philipp Schlatter ska optimera matematiken och beräkningarna. Målet är att simuleringarna ska bli så verklighetstrogna att de går att använda för att räkna fram hur en flygplansvinge ska utformas för att ge mindre luftmotstånd.

Petter Brändén har utvecklat en matematisk teori som handlar om att bättre förstå sambandet mellan polynoms (och besläktade funktioners) rötter och dess koefficienter. Ett av matematikens äldsta problem är att kunna bestämma rötterna till polynomekvationer. Ännu idag handlar flera av de stora frågorna inom matematiken om att lokalisera rötter till polynom och mer generella funktioner. Petter Brändén, lektor i matematik vid KTH, har använt sin teori för att lösa öppna frågor inom flera av matematiska discipliner. Hans teori har fått erkännande runt om i världen. Under åren i programmet ska han vidareutveckla teorin.

Det är 33 unga forskare som blir antagna till årets Wallenberg Academy Fellows. Första kullen antogs förra året. Initiativet kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, men sker i samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet. Nio av årets antagna forskare kommer från utländska universitet för att öka internationaliseringen av den svenska forskningen. Se lista på samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows.

– Vi kan förebygga både långvarigt kriminellt beteende och återfall i kriminalitet om myndigheter och andra berörda runt ungdomen samverkar på ett strukturerat sätt och fokuserar på rätt saker, säger Henrik Andershed, som är forskare i psykologi och kriminologi vid Örebro universitet och leder projektet.

Regeringen beslutade i mars 2011 att Rikspolisstyrelsen skulle starta sociala insatsgrupper. Örebro valde att delta och är ett av 12 områden i Sverige i projektet men insatsgruppen har haft vissa svårigheter. Därför satsar man nu på att pröva och vidareutveckla arbetsmodellen.

– Modellen som ska vara färdig om två år ska bygga på både erfarenhet och forskning. Det finns forskning som visar vad som skyddar ungdomar och vad som ökar risken för att ungdomar ska fastna i ett brottsligt beteende.

– För att kunna arbeta strukturerat och evidensbaserat har vi tagit fram flera checklistor som man kommer att arbeta med som stödi de sociala insatsgrupperna. De gör det lättare att fokusera på de faktorer som faktiskt driver det brottsliga beteendet och som varierar från person till person, säger Henrik Andershed.

Forskarna kommer att dokumentera och utvärdera arbetet. Det långsiktiga målet är att modellen som utvecklas i Örebro ska kunna spridas nationellt.

– Om vi kan ta fram en modell för arbetet med sociala insatsgrupper som är evidensbaserad och som fungerar bra så kommer det att det finnas ett stort intresse för detta i andra kommuner. 

Det konstaterar Malin Brundin i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet, den 5 december. Bakterieinfektioner i tändernas rotkanaler kan leda till tandvärk och ibland varbildning. För att kunna välja rätt medikament vid behandling av infektionerna krävs att man kan analysera vilka bakterier som orsakar dem.

Traditionellt har man använt sig av en teknik där man tagit prov från rotkanalen och odlat fram de bakterier som orsakar infektionen. De senaste åren har dock odlingstekniken ersatts av molekylära tekniker där man analyserar förekomst av DNA från bakterierna. Dessa metoder anses både vara tidsbesparande och mer specifika än odlingstekniken.

Kunskaperna om att DNA från döda bakterier kan kvarstå och påvisas med molekylära tekniker åratal efter att bakterien dött används bland annat vid arkeologiska undersökningar. Forskare har till exempel kunnat påvisa tuberkulosbakterier hos mumier som är tusen år gamla.

Nackdelen med molekylära metoder är de inte kan skilja på om DNAt kommer från levande eller döda bakterier. Det innebär att man vid en tandinfektion riskerar att påvisa förekomst av DNA från bakterier som är döda och inte har något med den aktuella infektionen att göra.

– Hur länge DNA från döda bakterier kan finnas kvar i rotkanalen efter cellens död vet vi ännu inte, men om DNA finns kvar under lång tid och kan påvisas med känsliga molekylära metoder så kan det ge en felaktig bild av den sanna infektionens sammansättning, säger Malin Brundin, doktorand vid institutionen för odontologi, Umeå universitet.

Malin Brundin har i sitt avhandlingsarbete utvärderat möjligheten för DNA från döda bakterier att undgå nedbrytning. I en första studie placerades avdödade bakterier i rotkanaler på extraherade tänder. Två år efter detta togs prover och DNA från de döda bakterierna kunde då påvisas med en molekylär metod. I studien framkom även att fritt DNA, som orsakas av att bakteriecellen har gått sönder och DNA har läckt ut, är mycket mer känsligt för nedbrytning än DNA som fortfarande befinner sig i bakteriecellen.

Malin Brundin har också visat att cellväggen förstörs efter att bakterien dött och att DNA med tiden läcker ut ur cellerna. Detta instabila, fria DNA, har dock en benägenhet att binda till komponenter i tändernas dentin vilket medför att det stabiliseras och motstår nedbrytning. Denna mekanism är sannolikt förklaringen till att man kan hitta DNA från bakterier vid arkeologiska undersökningar av mumier.

– Slutsatsen av detta är att molekylära tekniker inte alltid är lämpade att använda som analysmetod vid infektioner i tänderna, eftersom analyserna kan ge falska svar. Molekylära metoder har klara fördelar men måste förfinas för att man ska kunna få analysresultat som visar vilka levande bakterier som orsakar infektionen och som därmed ska bekämpas, säger Malin Brundin.

FAKTA
Malin Brundin kommer ursprungligen från Örebro. Hon är specialisttandläkare inom endodonti samt doktorand vid institutionen för odontologi.

Torsdagen den 5 december försvarar Malin Brundin, institutionen för odontologi vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Döda cellers DNA kan bevaras över lång tid – av betydelse vid diagnostik vid infektionssjukdomar. Fakultetsopponent är professor Inge Fristad, institutionen för klinisk odontologi, Bergen Universitet, Norge. Huvudhandledare: Ulf Sjögren.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Arvsmassan är uppbyggd av två DNA-strängar. Vid celldelning måste DNA-strängarna dupliceras så att två identiska DNA strängar bildas från ett DNA. I tidigare samarbeten med amerikanska forskare har forskarna vid Umeå universitet visat att DNA-polymeras epsilon i första hand bygger den ena DNA-strängen. Därmed vet man att DNA-polymeras epsilon bygger ungefär hälften av cellers arvsmassa. Det sker med mycket hög noggrannhet för att undvika mutationer som påverkar cellens funktioner.

För att förstå på molekylär nivå hur DNA-polymeras epsilon snabbt och med hög noggrannhet bygger nytt DNA har nu forskarna vid Umeå universitet lyckats ta fram en detaljerad bild av proteinet med hjälp av röntgenkristallografi. De upptäckte då att DNA-polymeras epsilon har ett unikt område i proteinet, en domän som tidigare aldrig setts hos ett DNA-polymeras. Läget på domänen visar hur DNA-polymeras epsilon omfamnar den nybyggda DNA-strängen så att den inte faller av.

Funktionella studier bekräftar modellen och visar att den nya domänen (P-domänen) är viktig för DNA-polymerasets förmåga att bygga långa sträckor nytt DNA utan att falla av. Detta är en viktig egenskap hos DNA-polymeras epsilon för att kunna bygga sin del av cellens arvsmassa.
Den mänskliga arvsmassan är numera kartlagd. Idag pågår stora internationella studier där man sekvenserar DNA hos familjer med ärftliga sjukdomar eller hos tumörceller för att se om någon speciell mutation orsakat sjukdomen. Man har nyligen funnit en rad mutationer hos DNA-polymeras epsilon som kan kopplas till tjocktarmscancer och livmodercancer.

– Den nu lösta strukturen gör det möjligt att se var dessa mutationer leder till förändringar i DNA-polymeras epsilon. Det kan bidra till en förståelse varför en viss mutation bidrar till utvecklingen av en viss cancersjukdom, säger Erik Johansson, professor vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som har genomfört studien i samarbete med bland andra Elisabeth Sauer-Eriksson, professor vid institutionen för kemi.

Läs artikeln i Nature Structural and Molecular

Tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kommer även att publicera en artikel i januarinumret där ledande forskare på området kommenterar upptäckterna under rubriken News and Views.

– Med tanke på den växande mångfalden i Europa är det viktigt att undersöka hur fördomar mot till exempel invandrare förs vidare från generation till generation, säger Marta Miklikowska, som tidigare forskat i Finland vid Åbo Akademi.

– Min tidigare forskning handlade om hur klimatet i familjen kan påverka ungdomars politiska uppfattningar genom deras empatiska förmåga. Nu, ska jag undersöka om ungdomars empatiska förmåga kan fungera som en buffert som gör att fördomar inte förs vidare i familjen i lika stor utsträckning. Målet är att lägga grunden till ett program som kan förebygga och minska fördomar bland ungdomar.

– Det nya forskningsanslaget gör det möjligt för mig att fortsätta min forskning i Örebro och få tillgång till deras expertis och databas, säger Marta Miklikowska.

Forskare inom Youth & Society, Yes, vid Örebro universitet har under flera år samlat in information från 4 000 Örebroare mellan 13-30 år, två av deras bästa kompisar och deras föräldrar. Det är en unik databas som gör det möjligt att lägga samman hemmets, skolans, internets och kompisars betydelse för att kunna förstå helheten för ungdomars samhällsengagemang.

– Longitudinell data, det vill säga data som samlas in under lång tid kan ge en insikt i vilken roll empati spelar i förhållande till fördomar. Min tidigare forskning har visat att empatisk förmåga kan vara en av de psykologiska grunderna för demokrati, säger Marta Miklikowska.

Martin Andersson, Henrik Johansson och Janine Splettstößer är tre av de sammanlagt 33 nya forskare som utnämnts till programmet som lanserades förra året. Henrik Johansson finns i dag på Cern i Schweiz, men kommer i och med utnämningen att flytta till Chalmers. Detsamma gäller professor Janine Splettstößer, som i dag finns på RWTH Aachen University i Tyskland. Martin Andersson forskar redan vid Chalmers.

Efter den första femårsperiodens anslag kommer de utvalda forskarna att kunna söka stöd till ytterligare fem års finansiering. Wallenberg Academy Fellows är därmed Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses största satsning någonsin och är tänkt att omfatta upp till 125 unga forskare under perioden 2012 till 2016.

Läs mer om 2013 års samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows

Implantat ska bli mer långlivade
När en höftled är utsliten kan den ersättas med ett implantat som ger människor möjlighet att fortsätta leva ett rörligt liv. Problemet är att implantaten alltför sällan håller livet ut. Martin Andersson ska ta fram ett syntetiskt benmaterial som bättre integreras i kroppen och blir till en del av skelettet.

Livslängden på ett implantat bestäms i mångt och mycket av hur väl det har vuxit fast i skelettet. Ett av tio tandimplantat har fallerat inom loppet av tio år. Ett höft- eller ett knäimplantat håller generellt i cirka 5-15 år. För att få fram bättre implantat, utvecklar Martin Andersson, docent vid Chalmers tekniska högskola, syntetiskt ben som ska bli lika starkt och hållfast som naturligt ben. 

Naturligt ben består av partiklar av hårt kalciumfosfat, som ligger inbäddade i en stomme av mjuka och stötdämpande proteiner. Kombinationen av material är viktig för styrkan, men det spelar också roll hur kalciumfosfatets atomer är strukturerade och hur partiklarna ligger ordnade i förhållande till varandra.

Martin Andersson har tagit fram en process där han kan styra formationen av kalciumfosfatpartiklar, så att de liknar de naturliga. Med hjälp av fettmolekyler (lipider) och proteiner kommer han, som Wallenberg Academy Fellow, att bygga en flexibel stomme som kalciumfosfatpartiklarna kan bildas och bäddas in i. Kroppen förnyar skelettet hela tiden. Förhoppningen är att kroppen ska uppfatta det syntetiska benet som helt naturligt och så småningom ersätta det med riktig levande vävnad.

Planeter och kvarkar ska mötas i teorin
Idag krockar två av fysikens stora teoribyggen med varandra: den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken. På grund av detta har forskare svårt att beskriva den fysik som utspelar sig vid mycket höga energiskalor, till exempel Big Bang. Henrik Johansson har som mål att utveckla nya matematiska beskrivningar som kan få de två teorierna att smälta samman.

Den allmänna relativitetsteorin är Einsteins beskrivning av gravitationskraften. Men hjälp av den kan forskare räkna på allt från planetbanor till hur ett äpple faller från sitt träd. När de däremot dyker in i atomernas lilla värld sätts Einsteins teorier ur spel. För att förstå mindre partiklar, som atomer, protoner, kvarkar eller gluoner, använder forskare sig av kvantmekanikens lagar.
Både relativitetsteorin och kvantmekaniken fungerar väldigt bra när de används på rätt längd- och energiskalor. Men för att till exempel kunna beskriva vad som hände när vårt universum skapades i Big Bang krävs båda teorierna och idag krockar de med varandra. 

Henrik Johansson, postdok vid CERN-laboratoriet, Genève, Schweiz, har som mål att förbättra den matematiska beskrivningen av gravitationsteorin så att den fungerar även på mindre längdskalor. År 2008 hittade han tillsammans med sina kollegor en ny sida hos vissa kraftbärande elementarpartiklar som kallas gluoner, vilket hjälpte dem att matematiskt konstruera gravitoner, partiklar som bär fram gravitationskraften. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Henrik Johansson att fortsätta utveckla de matematiska teorierna, så att de bättre kan beskriva naturens mest grundläggande krafter. Han kommer att vara verksam vid Chalmers.

Hon vill ta kontroll över enstaka elektroner
Vi har vant oss vid att våra smarta elektroniska apparater snabbt blir allt kraftfullare. Om datortekniken ska kunna fortsätta att utvecklas i samma takt krävs att forskare lär sig tämja de kvantmekaniska krafterna. Janine Splettstößers mål är att kontrollera enstaka elektroner så att de kan fungera som informationsbärare i framtidens datorer och annan elektronik.
Den snabba utvecklingen inom elektroniken har hittills byggt på att forskare har lyckats krympa alla datorkomponenter. Antalet transistorer i våra smarta apparater har fördubblats vartannat år. Idag innehåller en mikroprocessor närmare en miljard transistorer.

Nu närmar sig dock tekniken en gräns där det är svårt att göra den mindre. Dagens transistorer bygger på elektriska strömmar, men snart kommer elektroniken istället att baseras på kontrollen av några få elektroner. I denna förkrympta värld sätts de fysikaliska lagar vi är vana vid ur spel. Istället tar de så kallade kvantmekaniska krafterna över.

Janine Splettstößer, professor i teoretisk fysik vid vid Institute for Theory of Statistical Physics, RWTH Aachen University i Tyskland, har som mål att kunna styra över elektroners kvantmekaniska egenskaper i tid och rum. Hon ska utforska framtidens elektronik där enstaka elektroner kan bära fram information. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Janine Splettstößer att flytta till Chalmers, där det finns ett toppmodernt renrum för konstruktion av framtidens elektronik, vilket ger henne möjlighet att samarbeta med de främsta forskarna inom området.

Biologiska varelsers immunförsvar är utvecklat under evolutionen för att skydda mot sjukdomsalstrande mikroorganismer och andra främmande ämnen. Hos människans finns två delvis parallella system, dels ett som kan ”läras upp”, såsom den immunitet vi får efter att ha haft en sjukdom som vattkoppor, dels det så kallade ”naturliga immunsystemet” som är ständigt aktivt och reagerar på främmande ämnen.

– Vi behöver förstå detta fantastiskt viktiga system mer i detalj. Detta naturliga immunförsvar finns även hos väldigt primitiva djur, medan det immunsystem som kan förvärvas inte finns hos djur enklare än hajar, säger Bo Nilsson, professor i klinisk naturlig immunitet vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, som koordinerar projektet.
Nackdelen med detta känsliga system är att det ställer till problem vid moderna kliniska behandlingar som ofta involverar användning av biomaterial eller celler som injiceras, alternativt transplanteras in i patienten. Immunförsvaret reagerar och gör allt för att göra sig av med det okända materialet. Samma sak kan hända om man flyttar egna celler från en vävnad till en annan, in via blodet.

Projektet, som formellt startar 1 december, har fått kring 60 miljoner kronor inom EU:s sjunde ramprogram för att under en fyraårsperiod studera det naturliga immunsystemet, från grundforskning fram till klinisk prövning av läkemedel som kan reglera detta immunsystem. Som utgångspunkt används uremi (njursvikt) med målet att förbättra dialysmetoder, men kunskapen kommer att kunna tillämpas på många andra medicinska områden, till exempel vid transplantation av hela organ såsom njurar men även vid behandling med stamceller (”benmärg”), leverceller eller langerhanska öar (vid diabetes).

– Man kan säga att vi ska använda naturens egna tekniker i syfte att reglera terapeutiska problem. Grundforskningen ger kunskap om hur systemet fungerar, därefter ska vi framställa regulatoriska peptider och fästa dem på bioytor. Vi ska även föra ett peptid-läkemedel till klinik, säger Bo Nilsson.

FAKTA
I konsortiet ingår medicinare, apotekare, veterinärer och kemister från Uppsala universitet och SLU samt medicinare från Dresden och Oslo, biofysiker från Århus och Pennsylvania universitet samt en grupp biokemister från Australien. Dessutom ingår fyra företag; Gambro, Bactiguard, Hycult och ett grekiskt företag Amyndas, som tar ansvar för delprojekt i slutfasen.

Av de 33 forskare som utnämns till Wallenberg Academy Fellows kommer sex att vara verksamma vid Stockholms universitet, vilket gör universitetet till det lärosäte med flest Wallenberg Academy Fellows. Två av forskarna finns inom humaniora och fyra inom naturvetenskap.

Se lista på samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows.

– Det är fantastiska nyheter att vi fått hela sex Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet i år. Programmet har blivit en viktig rekryteringsväg som gör det möjligt att knyta till sig framstående unga forskare, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Axel Englund: Vilken roll spelar musiken i modernistisk poesi?
Axel Englund är idag verksam vid Södertörns högskola. Nu flyttar han sin forskning till Stockholms universitet där han ska utforska vilka föreställningar modernismen och dess samtid hade om musik som fenomen och hur tre av strömningens mer betydelsefulla poeter har använt sig av musiken i sina verk. De författare han ska närstudera är den franske poeten Stéphane Mallarmé, den tyske lyrikern Rainer Maria Rilke och den engelskspråkige författaren T. S. Eliot. Axel Englund är själv utbildad kompositör.

Amanda Lagerkvist: Existentiella frågor i den uppkopplade världen
Internet har blivit en arena för att bearbeta sorg och att möta döden. Amanda Lagerkvist, docent vid Södertörns högskola, ska vid Stockholms universitet undersöka relationen mellan digitaliseringen och den existentiella folkhälsan, med fokus på digitala minneskulturer. Internet kan skänka en anonymitet som underlättar en diskussion av svåra och känsliga ämnen, vilket kan ge existentiella frågor nya dimensioner. Genom internet blir bearbetningen av sorg också mer offentlig. Hur upplever användaren detta? Ger det mer mening? Eller kan det tvärtom öka känslan av tomhet? Amanda Lagerkvist ska genomföra djupintervjuer med användare i alla åldrar, samtidigt som hon undersöker hur olika minnessajter används.

Rachel Foster: Ett symbiotiskt förhållande i världshaven
Rachel Foster, forskare vid Max Planck Institute for Marine Microbiology i tyska Bremen, studerar samspelet mellan havens kiselalger och cyanobakterier. Hon har bland annat visat att kiselalger sannolikt kan kontrollera cyanobakteriens ämnesomsättning. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Rachel Foster att flytta sin verksamhet till Stockholms universitet där hon ska fortsätta att utforska den viktiga symbiosen, som förutom kvävets kretslopp också påverkar kolets omsättning. När algerna dör faller de till botten. Kolet i dem begravs i sedimentet, som fungerar som en kolsänka.

Markus Janson: Han ska jaga planeter i universum
Markus Janson, lektor vid Queen’s University i Belfast, ska ytterligare förfina den teknologi som används för att spana ut i universum. Projektet kommer att drivas genom storskaliga internationella samarbeten vars direkta mål är att hitta exoplaneter. Hur vanligt är det med planeter av olika typer i universum och vad har de för atmosfär och andra fysiska egenskaper? På lång sikt hoppas Marcus Janson, som kommer att flytta till Stockholms universitet, få mer kunskap om planeter som liknar jorden och som kan ha vatten på sin yta. Genom att studera atmosfären på dessa planeter kan forskare avgöra om de innehåller liv.

Martin Ott: Ett molekylärt mästerverk inuti cellerna
Martin Ott, forskarassistent vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, ska på en mycket grundläggande nivå studera hur ett av de stora proteinkomplexen, cytokrom bc1- komplexet, i andningskedjan byggs ihop. Komplexet innehåller tio olika proteiner och flera olika metallinnehållande kemiska grupper. De kunskaper Martin Ott ska ta fram är grundläggande för förståelsen av liv och kan också få betydelse inom medicinen. Många olika sjukdomar, så väl som åldrande, är kopplat till dysfunktionella mitokondrier.

Sara Strandberg: Kan supersymmetri förklara mörk materia?
Genom att analysera data från experiment vid partikelacceleratorn i CERN, ska Sara Strandberg, lektor vid Fysikum, Stockholms universitet, undersöka hur standardmodellen kan modifieras för att blir mer allomfattande. En tes går ut på att det för varje elementarpartikel i standardmodellen finns en ”supersymmetrisk partikel” som har liknande egenskaper men en större massa. Den lättaste av dessa supersymmetriska partiklar skulle kunna vara den som utgör den mörka materien. Sara Strandberg ska söka efter dessa supersymmetriska partiklar. Hittar hon bevis för deras existens bidrar det till att lösa en rad av universums gåtor.

Avhandlingen ”Games in Formal Educational Settings – Obstacles for the development and use of learning games” ger en praktisk aspekt på själva komplexiteten i utvecklingen av lärospel och vilka variabler en lärospelutvecklare måste ta i beaktande när man tar fram spel för den här specifika målgruppen.

– Min forskning har en stark verklighetsförankring och tar i beaktande hur skolväsendet fungerar rent organisatoriskt och hur lärare, elev och lärospelet kan interagera. Det jag har sett i min forskning är att det finns en stor vilja i skolvärlden att introducera lärospel i utbildningen i större grad, berättar Björn Berg Marklund, doktorand på institutionen för kommunikation och information vid Högskolan i Skövde.

Björn Berg Marklund har i sin avhandling studerat olika läromiljöer i Skaraborgsregionen och i Danmark. Det som förenar både svenskar och danskar i detta är att det behövs en brygga mellan dataspelsutvecklaren och läraren eller pedagogen – en brygga som denna forskning, i förlängningen, kan erbjuda.

– Jag tror att lärospelsutvecklare som har en stark förankring inom utbildningsvärlden skulle tjänas väl av insikter i spelutvecklingsvärlden. Många lärospel skulle vinna på en högre grad av förståelse från båda läger – så att man inte tappar själva spelupplevelsen i lärospelsutveckling och så att spelutvecklaren får större förståelse för läromiljön.

FAKTA
Om Sweden Game Arena: På Högskolan i Skövde finns över 500 dataspelsstudenter på olika utbildningsnivåer, närmare 40 lärare och forskare och på Gothia Science Park finns ett 20-tal dataspelsföretag som sysselsätter cirka 140 utvecklare. Sverige har en framträdande ställning i världen som dataspelsnation och Skövde har en unik och geografiskt koncentrerad tillväxtmiljö för dataspelsutveckling. Totalt är över 660 personer verksamma inom dataspelsbranschen i området kring Högskolan i Skövde och Gothia Science Park med den gemensamma plattformen Sweden Game Arena.

Wallenberg Academy Fellows är den enskilt största privata satsningen på unga forskare i Sverige. Förutom att ge de främsta unga forskarna långsiktiga resurser, som innebär att de kan koncentrera sig på sin forskning, bidrar programmet till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön.

– Totalt räknar vi med att finansiera upp till 125 Fellows. Wallenberg Academy Fellows, som är Wallenbergstiftelsens största satsning hittills, är en långsiktig satsning på unga forskare både från Sverige och utlandet. Det är mycket glädjande att nu få tillkännage den andra kullen lovande unga forskare, säger Peter Wallenberg Jr, vice ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

– Forskning är internationell i sin natur. Det är viktigt att stimulera utbyte av idéer och metoder. Inte minst är de nätverk som skapas värdefulla för fortsatta framsteg. Oavsett om det är svenska forskare som återvänder eller nya som kommer, så bidrar de till en ökad internationalisering av svensk forskning, säger Göran Sandberg, verkställande ledamot vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Anslaget som följer med utnämningen Wallenberg Academy Fellow uppgår till totalt mellan 5 till 9 miljoner kronor per forskare under fem år. Efter den första periodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd till ytterligare fem års finansiering. Spännvidden på ämnesområdena är stor; från forskning om cellens kraftverk mitokondrien till studier om den moderna människans evolutionära historia och jakten på jordlika planeter.

Wallenberg Academy Fellows 2013:
(Nominerande universitet anges inom parantes)

Humaniora
Dr Axel Englund, Södertörns högskola (Stockholms universitet); Dr Angus Graham, University College London (Uppsala universitet); Docent Amanda Lagerkvist, Södertörns högskola (Stockholms universitet)

Medicin 
Dr Christian Göritz, Karolinska Institutet (Karolinska Institutet); Dr Linda Holmfeldt, St. Jude Children´s Research Hospital (Uppsala universitet); Professor Erik Ingelsson, Uppsala universitet (Uppsala universitet); Dr Francois Lallemend, Karolinska Institutet (Karolinska Institutet); Dr Ola Larsson, Karolinska Institutet (Karolinska Institutet); Dr Sjoerd Wanrooij , Washington University School of Medicine (Umeå universitet); Dr Joan Yuan, National Institutes of Health (Lunds universitet); Professor Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet (Göteborgs universitet)

Naturvetenskap
Dr Petter Brändén, KTH (KTH); Dr Charlie Cornwallis, Lunds universitet (Lunds universitet); Dr Rachel A. Foster, Max Planck Institute for Marine Microbiology, (Stockholms universitet); Dr Christian Hedberg, Max Planck Institute for Molecular Physiology (Umeå universitet); Docent Mattias Jakobsson, Uppsala universitet (Uppsala universitet); Dr Henrik Johansson, CERN (Chalmers tekniska högskola); Dr Markus Janson, Princeton University (Stockholms universitet); Docent Lynn Kamerlin, Uppsala universitet (Uppsala universitet); Docent Jonatan Klaminder, Umeå universitet (Umeå universitet); Dr Martin Ott, Stockholms universitet (Stockholms universitet); Professor Janine Splettstößer, RWTH Aachen University (Chalmers tekniska högskola); Dr Sara Strandberg, Stockholms universitet (Stockholms universitet); Dr Sebastian Westenhoff, Göteborgs universitet (Göteborgs universitet)

Samhällsvetenskap
Dr Anna Dreber Almenberg, Handelshögskolan i Stockholm (Handelshögskolan i Stockholm); Professor Staffan I. Lindberg, Göteborgs universitet, (Göteborgs universitet); Docent Ann E. Towns, Högskolan Väst (Göteborgs universitet); Professor Joakim Westerlund, Lunds universitet (Lunds universitet)

Teknikvetenskap
Docent Martin Andersson, Chalmers tekniska högskola (Chalmers tekniska högskola); Docent My Hedhammar, Sveriges lantbruksuniversitet (KTH); Docent Albert Mihranyan , Uppsala universitet (Luleå tekniska universitet); Docent Panagiotis Papadimitratos, KTH (KTH); Docent Philipp Schlatter, KTH (KTH).

Wallenberg Academy Fellows har rekryterats i en process som bidrar till ökad konkurrens och mobilitet för forskare i ett unikt samarbete mellan universitet, akademier och finansiär. Initiativet innefattar också ett mentorprogram för de deltagande forskarna.
– Sverige tappar i vetenskaplig konkurrenskraft, och kraftfulla åtgärder krävs för att säkerställa att Sverige även i framtiden är en ledande forskningsnation. Om de bästa unga forskarna i landet ges möjlighet att utvecklas till framgångsrika forskningsledare finns det hopp för Sverige som forskningsnation, säger Staffan Normark, ständig sekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien.

Fem kungliga akademier Fem av de vetenskapliga kungliga akademierna ansvarar för att inom ramen för programmet tillsätta utvärderingsgrupperna. Dessutom ansvarar akademierna för ett femårigt mentorskapsprogram. Programmet syftar till att stärka forskarna i deras vetenskapliga ledarskap och ge dem kunskaper och erfarenheter för att bättre kunna nyttiggöra forskningsresultat.

– Wallenberg Academy Fellows är en fantastisk satsning som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse gör för att långsiktigt stärka svensk forskning. Årets Fellows är ett bevis på att vi har en stark återväxt inom svensk forskning. Från IVA:s sida är vi stolta över att kunna bidra, dels genom medverkan från våra ledamöter i urvalsprocessen, dels genom det mentorskapsprogram inom ramen för satsningen som vi driver tillsammans med vår systerakademi, säger professor Björn O. Nilsson, verkställande direktör på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Internationell prägel Av de 120 forskare som universiteten nominerade var 36 verksamma vid utländska lärosäten. Bland de 33 forskare som nu erbjuds att bli Wallenberg Academy Fellows finns nio forskare som kommer från universitet utanför Sverige.

FAKTA
Programmet har inrättats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet. Universiteten nominerar forskare till programmet, akademierna utvärderar kandidaterna och presenterar de mest lovande forskarna för Wallenbergstiftelsen, som sedan gör det slutliga urvalet. Därefter tar universiteten långsiktigt ansvar för de utvalda forskarnas verksamhet.

Wallenberg Academy Fellows är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses största satsning någonsin. Programmet är tänkt att omfatta en satsning på upp till 125 unga forskare under perioden 2012 till 2016 – ett totalt möjligt anslag om 1,2 miljarder kronor. Läs mer om de nya Wallenberg Academy Fellows och deras forskning