– Detta elitsamarbete gör att de kan ta forskningsfrågorna till en helt ny nivå, säger KK-stiftelsens vd Madelene Sandström.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, har beviljat cirka en halv miljon kronor vardera till Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Skövde, SICS Swedish ICT AB, samt Swerea IVF. Pengarna är planeringsmedel för att ta fram en plan på hur utvalda starka forskningsmiljöer ska kunna samla sig kring en gemensam frågeställning. Detta är steg 1 i KK-stiftelsens program SIDUS.

– SIDUS ger lärosäten och institut med närliggande och/eller komplementär ämneskompetens möjlighet att tillsammans bedriva spetsforskning, säger KK-stiftelsen vd Madelene Sandström.

Fullständiga ansökningar ska i steg 2 inkomma under juni. Örebro universitet har tidigare fått planeringsmedel i steg 1, och väntas också inkomma med en fullständig steg 2-ansökan.

– Vår ambition är att satsningarna ska leda till att respektive distribuerad forskningsmiljö får en tydlig position på den internationella forskningsarenan inom IT, säger KK-stiftelsens vd Madelene Sandström. Detta är oerhört viktig forskning för såväl akademin som svenskt näringsliv.

Följande projekt har beviljats medel för steg 1:

ORION – Beslutsstöd för komponentbaserad mjuk-varuutveckling för inbäddade system
Blekinge tekniska högskola, Claes Wohlin. 599.946 kr
BTH, Mdh, SICS

Textilbaserade sensorer och IT-lösningar för vitala, fysiologiska signaler
Swerea IVF, Pernilla Walkenström. 540.000 KR
Swerea IVF, Mdh, HB, SICS

E-care@home: effektiv vård och omsorg via semantisk interoperabilitet
Örebro universitet, Amy Loutfi. (Fått medel tidigare).
ÖU, SICS East Swedish ICT, SICS Swedish ICT, Mdh, FOI

Tillit till autonoma teknologier
Högskolan i Skövde, Tom Ziemke. 499.986 kr
HiS, HH, ÖU, Viktoria Swedish ICT

BIDAF – Storskalig Dataanalys för Framtidens Samhälle
SICS Swedish ICT AB, Seif Haridi. 547.778 kr
SICS Swedish ICT, HH, HiS

Samtliga satsningar har fokus på ett starkt samarbete med näringslivet i regionen och ska drivas av Tekniska Högskolan (JTH). Medlen kommer från KK-stiftelsen, som är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Forskarskolan ProWood är en forskarskola för Smålands träindustri. ProWood kommer att bedriva forskning som ligger nära de problem som tränäringen upplever. Den totala budgeten för ProWood är över 50 miljoner kronor och forskarskolan är ett samarbete mellan Träcentrum i Nässjö, Linnéuniversitetet och JTH. I dagsläget är bland annat Kährs AB, Kabe Husvagnar AB, Flexator AB, Inwido Sverige AB, BWG Homes AB och Södra Interiör AB delaktiga i satsningen. Kristina Säfsten, forskarutbildningschef vid JTH, kommer att leda ProWood.

– Småland är ett landskap där trä och trärelaterade företag är av stor betydelse. Genom att inrätta en forskarskola får träindustrin en bra resurs till forskning, utbildning och utveckling inom problemområden, säger Kristina Säfsten.

De nya forskningsprojekten är: 

Kravet för att få beviljade medel är att är att minst två företag medverkar i varje forskningsprojekt.

– Nu har vi möjlighet att ytterligare stärka vår näringslivsnära forskning. Samverkan mellan Tekniska Högskolan och företagen i regionen har alltid varit god och med hjälp av nya medel kan vi tillsammans arbeta vidare med att utveckla forskningen, öka företagens konkurrenskraft samt stödja en kontinuerlig kompetensförsörjning, säger Mats Jägstam, vd för Tekniska Högskolan.

– Dessa satsningar ger oss möjligheter till ett ännu närmre och bättre samarbete med regionens företag. Tillsammans kan vi stärka hela regionen och öka företagens konkurrenskraft, säger Anita Hansbo, rektor Högskolan i Jönköping.

Läpp- och gomspalt hör till de vanligaste missbildningarna hos nyfödda och kan förekomma var för sig eller tillsammans. Spalter kan förekomma tillsammans med andra missbildningar och då vara del i ett syndrom. Det finns fler än 350 syndrom där spaltbildning ingår i symtombilden, varav Van der Woudes syndrom (VWS) är det vanligaste. Cirka 70 procent av individerna med VWS har en mutation i en gen som kallas interferon regulatory factor 6 (IRF6).

Genom ett internationellt samarbete mellan forskare i Sverige, USA, Finland och Israel har nu en andra gen kopplad till VWS upptäckts. Forskarna började med att göra en så kallad genetisk kopplingsstudie på en stor familj från Finland. Familjen hade diagnosticerats med VWS, men man hade inte hittat några mutationer i IRF6. Genom att jämföra arvsmassan hos drabbade individer med arvsmassan från friska familjemedlemmar identifierade forskarna en gen, Grainy-head like 3 (GRHL3), som var muterad hos de drabbade familjemedlemmarna. Samma gen visade sig vara förändrad i ytterligare sju familjer med VWS där inga IRF6-mutationer hittats tidigare.

– Upptäckten av en ny gen, GRHL3, som ligger bakom en del fall av den vanligaste formen av syndromisk läpp- och gomspalt innebär att forskare och läkare som har samlingar av familjer eller individer med läpp- och gomspalt nu kan leta efter mutationer i denna gen. På samma sätt som för IRF6, kan en eller flera genetiska varianter av GRHL3 visa sig vara kopplade till ökad risk för spalter i icke-syndromiska fall, säger Myriam Peyrard-Janvid, vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, som lett det stora forskningssamarbetet.

För att ytterligare undersöka GRHL3:s roll vid orala missbildningar samarbetade sex laboratorier med att studera mänskliga mutationer i denna gen i zebrafisk och mus. De fann att i musembryon som saknar GRHL3 kan inte gommen bildas normalt och djuren föds med en spalt. GRHL3-genen kodar för en transkriptionsfaktor som i sin tur regleras av IRF6. Forskarna drar slutsatsen att båda generna behövs för att gommen ska bildas korrekt, och att generna troligtvis fungerar i olika signalvägar som går samman. Resultaten belyser vikten av att studera även patienter med sällsynta sjukdomar för att öka vår förståelse för sjukdomsmekanismer.

FAKTA
Forskningen som utförts vid Karolinska Institutet har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet och Sigrid Jusélius Stiftelse.

Publikation: “Dominant mutations in GRHL3 cause Van der Woude syndrome and disrupt oral periderm Development”, Myriam Peyrard-Janvid, Elizabeth J. Leslie, Youssef A. Kousa, Tiffany L. Smith, Martine Dunnwald, Måns Magnusson, Brian A. Lentz, Per Unneberg, Ingegerd Fransson, Hannele K. Koillinen, Jorma Rautio, Marie Pegelow, Agneta Karsten, Lina Basel-Vanagaite, William Gordon Bogi Andersen, Thomas Svensson, Jeffrey C. Murray, Robert A. Cornell, Juha Kere, and Brian C. Schutte, American Journal of Human Genetics, online ahead of print 19 December 2013, publishing in January 02, 2014 issue.

Tidskriftens webbplats

Mättat fett i maten skadar tarmens nervsystem.
Överviktiga och personer med typ 2-diabetes (som också ofta är överviktiga) har mer mag-tarmproblem än genomsnittsbefolkningen. Förändringar i det enteriska nervsystemet – de 500 miljoner nervceller som styr tamens verksamhet – kan ligga bakom många av dessa problem. Området har studerats av Ulrikke Voss från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap i Lund.

Ulrikke Voss har bl.a. gett möss ett foder med högt innehåll av mättat fett. Efter sex månader såg man att denna diet gett en tydlig förlust av enteriska nerver. De vidare studierna visade att nervcellerna troligen går under genom de samlade negativa effekterna av inflammation, en ökad mängd fett och en minskad nivå av tarmhormonerna GLP 1 och 2. Dessa hormoner skyddar normalt nerverna i det enteriska nervsystemet, men finns i lägre koncentrationer hos överviktiga personer.

Avhandlingen heter Adapt, survive or die – metabolic imbalances and the enteric nervous system. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4175259. Ulrikke Voss handledare var professor Eva Ekblad.

Ta hjälp av kroppens eget försvar
Midkine, MK, är en bakteriedödande kroppsegen peptid (liten proteinmolekyl). MK finns hos många olika arter, bl.a. hos möss, fiskar och grodor. Hos människor finns MK i huden och lungorna, ytor som ständigt utsätts för bakterier och svampar som kan skapa infektioner.

Lungmedicinaren Sara Nordin har studerat midkine. Hon visar i sin avhandling att produktionen av MK ökar vid inflammation. Vissa sjukdomstillstånd, som cystisk fibros, ändrar dock MKs aktivitet så att molekylen tappar en del av sin bakteriedödande förmåga.

Genom fortsatt forskning skulle Midkine kunna utvecklas till ett läkemedel för behandling av infekterad hud, hoppas Sara Nordin. En annan strategi kunde vara att stimulera kroppens eget försvar så att mer och bättre fungerande MK produceras. Nya sätt att möta infektioner är viktiga med tanke på den ökade resistensen mot antibiotika.

Avhandlingen heter Midkine – a host defence protein. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4173200. Sara Nordins handledare var professor Arne Egesten.

Proteinspray kan hindra sammanväxningar i buken
Sammanväxningar efter kirurgi i buken och bröstkorgen utgör ett stort medicinskt problem. Nästan alla patienter som opereras får någon form av sammanväxningar, som kan leda till bland annat omoperationer, tarmvred, och infertilitet hos kvinnor. Hela 20 procent av kvinnors infertilitet anses numera bero på att äggstockar, äggledare och/eller ägg fastnat mot kringliggande vävnader.

Det finns flera produkter på marknaden som ska förebygga sammanväxningar, men ingen som fungerar effektivt utan biverkningar. Specialistläkaren i kirurgi Daniel Åkerberg har arbetat vidare med en kombination av polypeptider utvecklad vid Lunds universitet, som bildar en vävnadsvänlig biofilm. Denna utgör ett slags biologiskt plåster som fäster på skadade ytor och hindrar dem från att klibba ihop.

Tidigare studier har visat att biofilmen inte påverkar immunförsvaret och att den kan fungera även vid en pågående infektion eller blödning i buken. Daniel Åkerberg har nu också visat att den normala läkningen efter en operation inte påverkas, och att biofilmen enkelt kan sprayas på den skadade ytan.

Avhandlingen heter Differently charged polypeptides and their impact on peritoneal and pleural postoperative adhesion formation. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4175114. Daniel Åkerbergs handledare var docent Bobby Tingstedt.

Trafikföroreningar tros leda till allergi, astma och KOL
Kopplingen mellan allergier, astma och andra luftvägssjukdomar och långtidsexponering för trafikföroreningar har studerats av Anna Lindgren från Avdelningen för arbets- och miljömedicin. Hon har kombinerat uppgifter från enkäter och olika vård- och läkemedelsregister med patienternas bostadsuppgifter, med den svenska vägdatabasen och med en skånsk utsläppsdatabas för kväveoxider.

Resultaten visar att vuxna skåningar som bor nära trafikerade vägar hade mer allergisk astma, allergiska näsbesvär, KOL och eksem än de som är mindre utsatta för luftföroreningar från trafik. Det framkom däremot ingen ökad risk för luftvägsbesvär hos barn i Skåne som växte upp nära trafik, möjligen för att andra faktorer dominerar risken för luftvägsbesvär i tidig ålder.

Avhandlingen heter Traffic pollution and chronic respiratory diseas . Epidemiological studies in children and adults in southern Sweden. En engelsk sammanfattning finns på www4.lu.se/o.o.i.s?id=12722&postid=4173116. Anna Lindgrens huvudhandledare var docent Kristina Jakobsson.

Alla kontaktuppgifter till de nyblivna doktorerna och de seniora forskare som handlett dem kan sökas på www5.lu.se/anstaelld.

– Blått ljus har visat tydliga effekter på den psykomotoriska funktionen i våra tester och kan ge positiva effekter i miljöer där kognitiv funktion och ”vakenhet” är viktiga, säger Martyn Beaven, forskare vid Nationellt vintersportcentrum.

Totalt ingick 21 personer i testerna. De utförde ett datorbaserat vakenhetstest och kognitiva tester både före och efter att ha ingått i fyra olika försöksalternativ. De olika alternativen innebar exponering av följande: vitt ljus (en timme) och placebo, vitt ljus (en timme) och 240 mg koffein, blått ljus (en timme) och placebo eller blått ljus (en timme) och 240 mg koffein.

Både blått ljus och koffein visade sig förbättra precisionen i att fatta beslut under ett visuellt reaktionstest. De grupperna fattade också snabbare beslut. Men när en distraktion fördes in i testet presterade gruppen som exponerats för blått ljus konsekvent bättre än de övriga. Blått ljus förbättrade reaktionstiden bland försökspersonerna, särskilt bland deltagarna med blå ögon.

 Eftersom reaktionstid är en viktig faktor inte minst i idrottsliga sammanhang så har blått ljus en potential att förbättra prestationer, inte minst med tanke på att många sporter utövas inomhus. Det kan också finnas tänkbara möjligheter att använda sig av blått ljus i olika arbetsrelaterade situationer där det krävs en större vakenhet, säger Martyn Beaven.

Läs hela studien här: ”A Comparison of Blue Light and Caffeine Effects on Cognitive Function and Alertness in Humans”

Metan är en av de viktigaste växthusgaserna och en stor källa är lantbrukets idisslare. Metanet produceras vid mikroorganismernas förjäsning av foder i vommen – upp till 10 procent av bruttoenergin kan förloras i form av upprapad metan. Man försöker idag att på flera olika sätt minska den mängd metan som produceras av djuren. Eftersom metan produceras vid fodrets nedbrytning i våmmen, har fodret och utfodringsnivån stor betydelse för den mängd metan som produceras.

Mohammad Ramin från SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå har i sitt doktorsarbete gjort en sammanställning av de faktorer som påverkar produktionen av metan hos idisslare, och därefter har han testat och förfinat olika beräkningsmodeller som kan användas som verktyg i arbetet för minskande utsläpp av metan i mjölkproduktionen. I arbetet med beräkningsmodeller har Mohammad Ramin utgått från tidigare undersökningar av verkliga metanutsläpp från djur.

– De här beräkningsmodellerna är lätta att använda och att tillämpa i mer klimatvänliga foderstater, säger Mohammad Ramin. De kan också användas för att beräkna metanutsläpp från mjölkproduktionen på nationell nivå.

Mohammad Ramins artiklar om möjligheterna att beräkna mjölkproduktionens klimatpåverkan har väckt stor uppmärksamhet internationellt, bland annat i en aktuell rapport från FAO. En av hans artiklar hör också till de mest nedladdade från tidskriften Journal of Dairy Science under 2013.

En annan del av avhandlingen handlar om mätmetoder. Att mäta faktiska metanutsläpp från kor i ladugårdsmiljö är både besvärligt och dyrt. I stället har Mohammad Ramin använt behållare där miljön efterliknar den som finns i kons vom, med bland annat vomvätska. Hans slutsats är att denna mindre laboratorieskala fungerar väl när man vill undersöka hur olika fodermängder, foderslag och tillsatser påverkar metanbildningen hos kor.

– En möjlig väg att minska utsläppen av metan med 5–10 procent är att tillsätta fett i kornas foderstat. Det är ett naturligt sätt att modifiera metanproduktionen, men man kan inte tillsätta för mycket fett för då uppstår andra problem, säger Mohammad Ramin.

FAKTA
MSc Mohammad Ramin, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, försvarar sin doktorsavhandling Predicting methane production in dairy cows vid SLU i Umeå.

Tid: Fredagen den 20 december 2013. Opponent: PhD Timothy A. McAllister, Agriculture and Agri-Food Canada, Lethbridge, Alberta, Kanada


Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/10910/ FAO-rapport om minskade metanutsläpp från mjölkproduktion

Mitigation of greenhouse gas emissions in livestock production – A review of technical options for non-CO2 emissions. FAO Animal Production and Health Paper No. 177, 2013. http://www.fao.org/docrep/018/i3288e/i3288e.pdf

De två saker som kan minska dödssiffrorna är: ett enkelt självtest för HPV (humant papillomvirus) för dem som tycke gynundersökningar är obehagliga, och ett särskilt HPV-test för kvinnor som av åldersskäl är på väg ut ur kontrollsystemet.

De regelbundna cellprovskontrollerna pågår inte hela livet, utan har ett slutdatum som varierar i olika delar av landet. I Skåne slutar de när kvinnorna blivit 65 år, i resten av södra sjukvårdsregionen redan vid 60 år.

Lotten Darlins studier visar nu att många fall av livmoderhalscancer upptäcks just i sextioårsåldern – en fjärdedel först efter 65 års ålder. Hon tycker därför att sjukvården inte ska släppa ifrån sig de äldre kvinnorna utan ett särskilt, avslutande HPV-test.

HPV står för humant papillomvirus, ett virus vars infektioner på sikt kan ge livmoderhalscancer. Om ett HPV-test visar att en kvinna bär på detta virus bör man gå vidare med cellprov och eventuell behandling, menar Lotten Darlin. Om testet däremot visar att inga virus finns, är risken minimal för att kvinnan senare i livet ska få livmoderhalscancer.

Ett avslutande HPV-test skulle alltså lösa problemet för de kvinnor som av åldersskäl är på väg ut ur cellprovsystemet. Men de kvinnor som inte alls kommer till cellprovskontrollerna utgör ett annat problem. Hela 20 procent av alla kvinnor som kallats brukar utebli från kontrollerna, vilket är ett stort bekymmer.

– De fall av livmoderhalscancer som upptäcks genom cellproverna brukar vi kunna bota. Hos de kvinnor som inte går på cellprovtagning har cancern hunnit betydligt längre när den upptäcks. Det är för dessa kvinnor som sjukdomen kan leda till döden, säger Lotten Darlin.

Hon har i en av sina studier sållat fram 1500 kvinnor i lundatrakten som inte tagit cellprov på över nio år. Dessa kvinnor fick per post frågor om varför de uteblivit, och fick också en enkel utrustning för självtest (en bomullspinne och ett provrör med skruvkork).

Självtesten hade redan i en tidigare studie visar sig ge lika tydliga resultat som HPV-prover tagna av läkare, och ansågs även lätt att använda. Av de 1500 kvinnor som fått testerna var det 15 procent som skickade in resultatet.

– Det kanske inte verkar mycket. Men när det gäller den här gruppen – kvinnor som uteblivit från cellprovtagningarna i hela nio år – är det ändå en klar förbättring, menar Lotten Darlin.

Skälet till att man uteblivit var, enligt de flesta kvinnor som svarade, att gynundersökningar känns obehagliga, att de känner sig friska och/eller har ont om tid. Att själv kunna göra ett enkelt test som ger lika säkra resultat borde därför enligt lundaforskaren vara ett bra alternativ.

Om avslutande HPV-test respektive självtester ska tas med i vårdprogrammet för livmoderhalscancer är en fråga där kostnad och nytta måste vägas mot varandra på nationell nivå. Lotten Darlin hoppas att den frågan kommer att tas upp i framtiden.

– Det är i alla fall klart att det finns ett stort medicinskt värde i båda förslagen, säger hon.

Avhandlingen heter Cervical cancer – studies on prevention and treatment. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4173862.

Svårt sjuka patienter som behandlas efter brännskador, kirurgi eller svåra olyckor riskerar att drabbas av högt buktryck och sviktande organ. Det så kallade bukkompartmentsyndromet är ett livshotande tillstånd och för att kunna rädda liv är det viktigt att behandlingen startas i tid.

– Därför är det viktigt att patienter, som riskerar att drabbas, identifieras tidigt, säger Per Skoog, forskare vid Örebro universitet och specialistläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

Tarmen mår inte bra
Genom att använda en mikrodialyskateter, ett tunt rör med ett membran på, har han analyserat vätskan runt tarmarna och mätt koncentrationen av socker, mjölksyra, glycerol och pyruvat.

– Att du får mjölksyra i benen, när du är ute och springer, är ett tecken på syrebrist. Det är samma sak i tarmen. Bukkompartmentsyndrom innebär att tarmarna svullnar och buktrycket stiger och det påverkar blodcirkulationen och då också syretillförseln.

Det betyder att när halten av mjölksyra stiger och pyruvathalten sjunker är det ett tecken på att tarmen inte mår bra, att det är problem med syretillförseln. En varning som signalerar att det är dags att agera.

– Vi har kunnat visa att förändringarna i koncentrationen av dessa ämnen sker tidigt vid nytillkommet högt buktryck och det gör att de är bra kliniska markörer. Förändringarna sker innan vi kan se reaktioner hos patienterna, säger Per Skoog.

Utveckla metoden
Per Skoog och hans kollegor planerar dessutom att utveckla katetern för att ta fram en variant som är anpassad till tarmarna. De behöver till exempel inte ett så tunt rör som det krävs för att kunna göra mikrodialys i hjärnan.

– Vi har använt den här katetern, som är specialgjord för att mäta hur hjärnan mår, till att undersöka tarmcancerpatienter efter operation och nu till att upptäcka högt buktryck. Det är dags att ta fram ett verktyg som är anpassat till tarmarna, säger Per Skoog.

I avhandlingen Material Worlds. Queen Hedwig Eleonora as Collector and Patron of the arts av konstvetaren Lisa Skogh vid Stockholms universitet står den hitintills relativt okända änkedrottningen Hedwig Eleonora (1636–1715) i centrum. Avhandlingen belyser hennes verksamhet som samlare och mecenat i Sverige från 1654 fram till hennes död 1715 och sätter in hennes aktiviteter i ett nordeuropeiskt kulturpolitiskt perspektiv där hennes nordtyska bakgrund och nätverk står i centrum. Under hennes dryga 60 år i Sverige kom Hedwig Eleonora att bli en av norra Europas mest effektiva mecenater och hennes efterlämnade kulturarv är ovanligt omfångsrikt.<br />Hittills har historieskrivningen om denna tid framförallt utgått från konstnärerna eller kungarna, Karl X Gustaf, Karl XI och Karl XII:s perspektiv och låtit änkedrottningen och hennes kunskap stå i skymundan, trots att hon var den som många gånger orkestrerade iscensättningen av kungamakten och den överlevde de flesta.

– Det gick snabbt upp för mig hur väldigt litet det fanns skrivet om änkedrottningens omfattande mecenatskap, och detta trots att de flesta forskare otvivelaktigt var ense om vikten av det stora kulturarv hon låtit efterlämna. När jag började fanns nästan inget skrivet om hennes ekonomi och förvaltning. Inte heller något om hennes lärda intressen, betydande kontinentala nätverk, eller konster. I stället utgick historieskrivningen oftast från regentens perspektiv, detta trots att Hedwig Eleonora efterlämnat kanske det mest omfångsrika och detaljerade kungliga arkivbeståndet från hela stormaktstiden, säger Lisa Skogh.

Hedwig Eleonora var rikets mäktigaste kvinna under hela den karolinska eran som ledde fram till enväldet och mot dess fall. Hon besatt en betydande kulturell och politisk kompetens och bidrog stort till de tyska influenser som kom att prägla hovet. Denna kunskap applicerade hon med stor skärpa i sina olika roller såsom drottninggemål, änkedrottning och kungamoder, där hon ofta var spindeln i nätet i skapandet av den för kungamakten så betydelsefulla visuella och kulturella manifestationen. Miljöer och stora samlingar föremål, samt arkivmaterial, vittnar om höga ambitioner, genomtänkta syften samt en omfattande politisk och ekonomisk makt som varade drygt ett halvt århundrade. Därmed förmedlar denna avhandling väsentlig ny kunskap om inte bara svenskt 1600-tal men också nordeuropeiskt där Hedwig Eleonoras verksamhet var betydande.

Mehrdad Darvishpour, doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid MDH, tar upp problemen runt integration och diskriminering i sin studie ”Välfärdsstatens styvbarn – Ett intersektionellt perspektiv på etniska relationer och diskriminering i Sverige”.

Var femte invånare i Sverige har utländsk härkomst och majoriteten av dessa är från utomeuropeiska länder. Sverige har också de högst utbildade invandrarna. Trots detta är gapet, när det gäller sysselsättning, mellan inrikes födda och utrikes födda ett av de största i Europa. Arbetslösheten bland unga män med utländsk härkomst är 37 procent. När det gäller uppskattad hälsa anser fyra procent av de inrikes födda att de mår mycket dåligt. Motsvarande siffra för utomeuropeiskt födda är 17 procent. Även bostadssegregationen är hög, i vissa områden har cirka 90 procent av befolkningen utländsk härkomst, exempelvis i Rinkeby utanför Stockholm. Statistiken visar också att utomeuropeiska invandrade kvinnor har lägst inkomst, lägst sysselsättningsgrad och sämst hälsa i landet.

Mehrdad Darvishpours studie visar att gapet mellan inrikes födda och utrikesfödda till stor del beror på diskriminering. Han anser att det är fel att förklara gapet mellan svenskars och invandrares förutsättningar och livsstil med att det beror på kulturella skillnader mellan grupperna.

– Det tankesättet underblåser ett rasistiskt förhållningssätt som utgår från ett ”vi” och ”dom” tänkande. Ett problem med integrationspolitiken är just att den koncentrerats på kulturella särdrag och deras betydelse för integration. Vi måste vända fokus och istället se på hur majoritetssamhällets diskriminering ökar de invandrade gruppernas utsatthet och marginalisering.

För att förbättra integrationen och motverka diskriminering, föreslår Mehrdad Darvishpour att vi börjar uppmärksamma strukturell diskriminering, det vill säga samhällsnormer, fördomar och attityder som kan vara marginaliserande, och dess konsekvenser. Ett exempel är etnosocialitetsmekanismen vid rekrytering, det vill säga att etniska svenskar oftare rekryterar andra etniska svenskar till mer kvalificerade positioner.

– Vi måste övergå från en passiv icke diskriminerande policy till en aktiv antidiskrimineringspolicy. Det innebär att lämna dagens icke diskriminerande policy som utgår från att alla behandlas lika oavsett bakgrund, vilket gör att diskriminering uppfattas som ett avvikande beteende. Har man istället en antidiskrimineringspolicy erkänner man att diskriminering är ett strukturellt problem som aktivt måste uppmärksammas och bekämpas, säger Mehrdad Darvishpour.

Han menar att diskriminering kortsiktigt kan vara lönsamt för många företag och myndigheter oavsett om den är avsiktlig eller oavsiktlig. Idag är det ytterst få fall där diskriminering anmälts som leder till fällande dom i domstol. Det kan, enligt Mehrdad Darvishpour, leda till att många fall inte ens anmäls. Han anser därför att det blir allt viktigare att lagstiftningen utgår från konsekvenserna för dem som drabbas av diskriminering.

– Med en ökad grad av kunskap om antidiskriminering, fler fall som tas upp och uppmärksammas i domstol och hårdare straff för diskriminering skulle det bli både socialt och ekonomiskt mer kostsamt att diskriminera, säger Mehrdad Darvishpour.

Kristin Piikki forskar på markegenskaper. Vilka grödor odlas bäst på vilka jordar i en framtid av klimatförändringar? I ett nytt projekt som nyligen fått fem miljoner i stöd från Formas och Sida, ska Kristin Piikki utveckla metoder för att kartlägga odlingsmark i Östafrika.

– Marken är väldigt viktig för den framtida livsmedelsproduktionen. Men de modeller som finns för framtida klimatförändringars påverkan på jordbruket saknar idag tillräcklig information om marken och dess egenskaper.

Det säger Kristin Piikki, forskare på SLU Skara, som fått ett fyrårigt anslag från Formas i samarbete med Sida, på sammanlagt nästan fem miljoner kr i utlysningen Hållbar utveckling i låginkomstländer – mobilitetsstöd till unga forskare.

Marken är en viktig naturresurs för en hållbar och säker livsmedelsproduktion. Med bättre kännedom om markens egenskaper kan man anpassa odling och gödsling för ett mer effektivt jordbruk. Exempelvis kan kunskap om halten av kol i marken vara viktig för hur markens bördighet bäst kan<br />tillgodogöras. Även jordens vattenhållande förmåga är avgörande för markens produktivitet.

Satellitdata

Med nya digitala mätmetoder via fjärranalys, ska grundliga undersökningar av jordens och markens egenskaper utföras i projektet. Genom att utveckla metoder för att med hjälp av satellitdata ta fram högupplösta markkartor ska markens odlingsegenskaper göras tydliga.

En tredjedel av projekttiden kommer Kristin Piikki att tillbringa i Nairobi på CIAT (International Center for Tropical Agriculture), som är samarbetspartner i projektet.  Där kommer hon dels att utföra fältarbete för att samla in jordprover och utveckla karteringsmetoderna, dels anordna workshops och utbilda jordbruksrådgivare i hur de kan använda markkartorna i sina rådgivningsinsatser.

FAKTA

Projektet heter Beslutsunderlag för hållbar markanvändning i småskaligt jordbruk i Östafrika i ett förändrat klimat.Kristin Piikki är forskare vid Avdelningen för precisionsodling och pedometri på Institutionen för mark och miljö på SLU i Skara. Kristin Piikki kommer ursprungligen från Lerdala utanför Skövde.

Projektet kommer att utföras som ett samarbetsprojekt mellan forskare vid International Center for Tropical Agriculture (CIAT) i Nairobi och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och kommer att knytas till Afrika Soil information Service (http://www.africasoils.net/). Text: Annika Borg

Han skildrar en bransch och dess människor, vilka vägar, val och villkor som lett fram till pizzerian. Genom 34 invandrade pizzaresturantörers livsberättelser får vi en inblick i hur branschen fungerar. Hur kom människorna att arbeta där? Och hur är vardagen på pizzerian?

Pizzabranschen har två sociologiskt intressanta egenskaper: dels har den en traditionell struktur, med många små, fristående företag. Dels domineras den av företagare som inte är födda i Sverige, utan i länder som Libanon, Syrien, Irak och Turkiet.

– Under de senaste decennierna har invandares företagande fått mycket uppmärksamhet säger Henrik Hultman. Från politiskt håll har man hoppats att det ska lösa både individuella och samhälleliga problem, som arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt. Men koncentrationen av företagare med invandrarbakgrund i branscher som det är lätt att etablera sig i, med usla villkor, har fått debattörer och forskare att problematisera förhoppningarna, och tala om ”det invandrade trasborgerskapet”.

Exempel som pizzabranschen har emellertid inte fått särskilt mycket vetenskaplig uppmärksamhet. Anledningen till det är, menar Hultman, att den inte betraktas som ”ett gott exempel” på invandrarföretagande. Det är snarare andra och mer tydliga ”framgångsexempel” man brukar intressera sig för.

Hultman ringar in pizzabranschen som ett sociologiskt intressant studieobjekt. Han studerar pizzabranschen som en social värld och undersöker livsbanorna som förser den med arbetskraft. Vardagen på pizzerian formas av den eviga spänningen mellan lönsamhet och de långa arbetspassens slit. Pizzabranschen har visserligen utmanande villkor, men Hultman visar också att företagartillvaron motsvarar det självständiga arbete och livsmönster som flera värdesätter som ”det goda livet”.

Avhandlingen ”Liv och arbete i pizzabranschen” försvarades vid en offentlig disputation den 6 december 2013. Opponent var professor Jeja-Pekka Roos, Helsingfors universitet.

Henrik Hultman arbetar som universitetsadjunkt i sociologi vid Linnéuniversitetet.

Vad händer när tyg möter arkitektur och digital designteknologi? Det var
grundfrågan när doktoranden Delia Dumitrescu sökte sig till Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. Delia Dumitrescu har bland annat undersökt hur ljus, värme och rörelse kan fungera som variabler i designprocessen. I projektet ”Knitted light” skapade hon stickade strukturer som till exempel fångar upp gatuljud och omvandlar dem till olika ljusmönster. I projektet ”Reflecting rhytms” har hon stickat upp tredimensionella former som bildar roterande mönster, vilka påverkas av rörelser i omgivningen.

– Min avhandling föreslår en ny metodik inom det som brukar kallas surface design – det vill säga design av ytstrukturer. Den öppnar nya sätt att koppla ihop fysisk och digital design, säger Delia Dumitrescu, arkitektutbildad doktorand vid Textilhögskolan och innovationssatsningen Smart Textiles, samt tidigare inskriven vid forskarskolan vid Chalmers tekniska högskola.

Smarta textilier ger möjligheter
De flesta människor är vana vid att se textil som något med en slät och passiv yta, som antingen täcker våra kroppar eller pryder våra rum. Men ju mer intresserade arkitekter och designers blir av att kombinera analoga textila material med avancerad digital teknologi, desto mer komplexa och oväntade former kommer textil att kunna anta.

Framväxten av det som brukar kallas smarta textilier gör det möjligt för en designer att kombinera den databaserade teknologin med traditionella sätt att skapa olika textila ytskikt. Och det är här, i skärningspunkten mellan arkitektur, interaktiv design och textildesign, som Delia Dumitrescu bedriver sin forskning.

– Man kan designa väldigt komplexa geometriska ytor i olika digitala plattformar. Men när de ska materialiseras uppstår olika problem. Min forskning går ut på att undersöka hur textilens olika dynamiska beteenden påverkas när man ger materialet olika uttryck.

Kompletterande utställning
I samband med disputationen öppnar en utställning på Textilhögskolan. Där visas några av de stickade textilier som Delia Dumitrescu har utvecklat under forskningen, samt de designexempel som presenteras i avhandlingen.

Utställningen hänger tätt samman med det teoretiska ramverk som utvecklas och presenteras i avhandliingen. Den konkretiserar delar av texten, säger Delia Dumitrescu.

FAKTA

Avhandlingens titel: Relational textiles: Surface expressions in space design. Ta del av avhandlingen

Disputation: Onsdag 18 december.Opponent: Katrin Mueller-Russo, professor vid Pratt Institute, New York.

I Sverige finns mängder av dokument relaterade till auktioner bevarande. Auktionerna omfattades av monopol och det var vanligt att ge köparna krediter. Av dessa anledningar var det viktigt att dokumentera vad som såldes och köptes noggrant, oavsett om det var kalsonger, gödselstackar eller gustavianska speglar.

Handeln vid auktionerna har inte tidigare kartlagts och forskargruppen vid ekonomisk-historiska institutionen öppnar därför upp ett helt nytt forskningsfält. Efter att ha studerat stora mängder auktionsprotokoll från stads-, bond- och herrgårdsauktioner konstaterar de att handeln med miljontals varor hamnat utanför riksräkenskaperna.

Man har ofta tänkt sig att Sverige under den här tidsperioden var ett samhälle fattigt på föremål, men det stämmer inte alls, säger Sofia Murhem.

Hon menar att även de människor som var fattiga ägde mer föremål än vad man trott tidigare. Genom att följa auktionsprotokollen har hon och kollegorna sett att också bönder köpte finare saker, till exempel möbler som enbart fungerade som dekoration. Uppfattningen att bönder vid den här tiden nästan enbart ägde nyttoföremål stämmer inte överens med verkligheten.

Tidigare forskning har ofta tittat på bouppteckningar men genom att studera auktionsprotokollen har föremålen kunnat dokumenteras i köpögonblicket. Mycket av det en människa köper under ett liv hinner försvinna innan en bouppteckning. Forskarna har också sett att det var stor rotation på ägodelarna.

När man flyttade sålde man ofta allt. Flytt och kommunikationer fungerade inte som idag och det blev smidigare att sälja och köpa nytt, förklarar Göran Ulväng.

Såväl adelsmän, borgare, präster, bönder och drängar handlade på auktioner. För många grupper var andrahandsmarknaden länge den en enda möjligheten att köpa sig ”nya” saker. Familjer på landsbygden köpte i snitt 10-15 föremål på auktion per år medan man till exempel i staden Enköping köpte i snitt 24 saker per år och familj.

Sverige har ett unikt bevarat material från auktioner men enligt forskarna går deras resultat förmodligen också att appliceras på internationella förhållanden.

Från att ha haft en svacka är auktioner återigen populärt bland svenska konsumenter.

Det vi ser nu är en återgång till tidigare tiders konsumtionsmönster. Nu mer av miljömässiga skäl än ekonomiska. Motiven skiljer sig åt, säger Sofia Murhem.

Sofia Murhem, Kristina Lilja, Göran Ulväng, Den glömda konsumtionen: auktionshandel i Sverige under 1700- och 1800-talen, Gidlunds förlag

Som en del av regeringens miljöteknikstrategi satsar Vinnova från 2013 och framåt på utveckling av så kallade testbäddar inom miljöteknikområdet. Från denna satsning har nu SP beviljats 3 Mkr för att tillsammans med en brett upplagd projektgrupp vidareutveckla och nyttiggöra en testbädd för solenergilösningar.

Testbädden ska bidra till att nya produkter, system, tjänster och processer kan utvecklas, kvalitetssäkras och marknadsanpassas. Samtidigt kan det nätverk som bildas runt testbädden bidrar till kompetenshöjning på både leverantörs- och beställarsidan.

– Målet är att utvecklas till en nationellt och internationellt ledande testbädd för solenergilösningar genom att ta ett helhetsgrepp kring området, säger Peter Kovacs, solenergiexpert på SP.

Ett antal SMF (Små- och medelstora företag)-drivna utvecklingsprojekt är klara att startas för att ge projektet en bra förankring i den verklighet den ska verka i. Projektet startar med en kick-off på SP 15-16 januari 2014.

Förutom SP medverkar bland andra Chalmers, Högskolan Dalarna, Riksbyggen, Skanska, Swemodule och Glava Energy Center.


Det krävs varken terapisoffa eller närvarande terapeut för att tackla en depression med psykoterapi. En dator och uppkoppling kan räcka långt.

– Det låter som en paradox, psykodynamisk terapi utan att träffa en terapeut. Men faktum är att det fungerar väldigt bra, säger Robert Johansson, som nyligen doktorerat i klinisk psykologi vid Linköpings universitet.

Han har genomfört två behandlingsstudier med totalt 192 patienter med depression som under tio veckor antingen fick genomgå psykodynamisk terapi via internet, eller ingå i en aktiv kontrollgrupp. Resultatet var tydliga – symptomen på depression och ångest minskade betydligt i gruppen som fick psykodynamisk behandling.

– Behandlingarna vi har testat har gått ut på så kallad vägledd självhjälp. Patienterna ska lära sig att se och förstå sina livsmönster. Terapierna strävar mot både en intellektuell insikt och en känslomässig förståelse för de problem som de har fastnat i, säger Robert Johansson.

Sedan tidigare har många studier, bland andra från Linköpings universitet, visat att också KBT-behandling på nätet är effektivt mot depression och ångest

– Det ena utesluter inte det andra. Eftersom människor är olika så passar olika terapiformer sannolikt olika patienter olika bra, säger Robert Johansson.

I stället ser han möjligheterna för det nya formatet som sådant för terapiverksamhet.

– Och vi har ju många fler psykodynamiska terapeuter än KBT-utbildade idag. Det innebär att många fler kan nås av vård.

Behandlingen är mycket tidseffektiv för terapeuten. I studierna lade terapeuten i snitt 10-15 minuter per patient och vecka.

– Det kan verka lite, men forskningen visar att det räcker för att ge en god effekt. Behandlingen går till så att patienten får ett textmaterial skickat till sig via e-post som han eller hon läser och reflekterar över. Reflektionerna skickas sedan till terapeuten som ger feedback, också via e-post. De två träffas aldrig.

– Det kan också vara en fördel med internetbaserad terapi. Många deprimerade drar sig undan sociala kontakter och tycker att det är skönt att slippa träffas öga mot öga.

I sin avhandling har Robert Johansson – utan att jämföra resultaten sinsemellan – undersökt KBT, psykodynamiskt terapi samt affektbaserad psykodynamisk terapi (terapi med fokus på patientens känslor) på nätet. Alla har visat sig vara verksamma, om än i olika grad på olika symptom.

Robert Johansson disputerade den 6 december med ”Treating depression and its comorbidity: From individualized Internet-delivered cognitive behavior therapy to affect-focused psychodynamic psychotherapy”