Margareta Engvall, universitetsadjunkt och lärareutbildare vid Linköpings universitet har studerat och analyserat matematikundervisning i lågstadiet under lektioner då det handlat om addition och subtraktion.

– Syftet har varit att undersöka vad lärare och elever gör i matematikklassrummet – och vad eleverna ges möjlighet att lära av undervisningen.
Margareta Engvall konstaterar att undervisningen skiljer sig mycket mellan olika klasser och lärare. I en del klasser jobbar elever ofta två och två, eller i grupper. I andra helt självständigt. I en del klasser får eleverna presentera sitt arbete och argumentera för lösningar framför klassen, i andra är det läraren som håller i genomgångarna för helklassen. I en del klassrum är det eleverna själva som väljer vilken sorts laborativt material de ska använda, som klossar och strukturerat tiobasmaterial, i andra jobbar man mest i sina böcker.

– Förenklat kan man säga att desto fler metoder som läraren och eleverna använder, desto större möjligheter ges eleverna att utveckla förståelse och lära sig hantera matematiken, säger Margareta Engvall.

Som måttstock har hon utgått från olika förmågor som läroplanen anger att eleverna ska utveckla i matematikundervisningen; metod- och beräkningsförmåga, begreppsförmåga, resonemangsförmåga samt kommunikationsförmåga.

Om läraren och undervisningen fokuserar på memorering av matematikregler riktas uppmärksamheten mot procedurer i matematiken. Det ger eleverna möjlighet att utveckla metod- och beräkningsförmåga.

– Men i ett klassrum där läraren låter elever själva välja sina räknemetoder och ”hjälpmaterial”, samt argumentera för sina val, skapas även möjlighet för utveckling av begrepps- och argumentationsförmåga, säger Margareta Engvall.

Men sådan undervisning kräver mer av läraren både vad gäller att kunna bemöta elevernas tankar och att vara förberedd när det gäller själva undervisningsinnehållet.

– Det jag har sett är att läraren ställs inför stora utmaningar i den här typen av situationer, säger Margareta Engvall.

– För att klara detta och att upprätthålla en hög kvalitet i undervisningen är det nödvändigt att lärare får bättre förutsättningar att både planera och reflektera kring sin egen undervisning, säger Margareta Engvall.

Margareta Engvall disputerade den 29 november med ”Handlingar i matematikklassrummet : En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus”.

Läs mer: Handlingar i matematikklassrummet : En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus

I Östersjön är minimimåttet för torsk 38 cm och det är det mått som fiskare måste förhålla sig till när de ska avgöra om de får behålla fisken som de tar upp. Och Östersjön är inte unik. På flera håll i världen bedrivs ett liknande storleksspecifikt fiske efter flera olika arter. Men man har nu sett att fiskars egenskaper, som storlek och ålder för könsmognad, kan påverkas av ett kommersiellt fiske som är koncentrerat till en viss fiskstorlek. Selektionstrycket gör att fisken blir mindre och könsmogen vid en lägre ålder. När de stora fiskarna systematiskt avlägsnas ur populationen blir det mer fördelaktigt att vara liten och kunna reproducera sig tidigt. Fisket verkar som en selektiv kraft som styr evolutionen.

Förändringarna i fiskarnas egenskaper kan leda till en ändrad struktur i näringskedjan, där fördelningen mellan rovfiskar och bytesdjur förändras. Det i sin tur kan påverka hela ekosystemet. Den fiskedrivna evolutionen kan också påverka förhållandet mellan kroppsstorlek, antal individer av en art och hur olika arter fördelar sig på en nord–sydlig skala.

När en mänsklig aktivitet som fiske påverkar evolutionen är det särskilt allvarligt eftersom det påverkar dynamiken i hela populationer, samhällen och ekosystem. Förändringarna är ofta skadliga för ekosystemens funktion. Återhämtningen tar lång tid och viktiga ekosystemtjänster kan gå förlorade. De genetiska förändringarna hos fisken leder dessutom sannolikt till minskade fångster.
Att fisket påverkar evolutionen kan motverkas av en ekosystembaserad fiskeriförvaltning. En sådan förvaltning syftar till att behålla ekosystemens struktur och funktioner och möjliggör ett hållbart nyttjande av fiskeresursen.

Det storleksinriktade fisket infördes för att det skulle reducera det kommersiella fiskets effekter på ekosystemen och öka fångsterna, men bevisen blir nu allt fler för att det inte fungerar på det här sättet, utan i stället riskerar att få motsatt verkan.

– Lösningen kan vara en fiskeriförvaltning som bygger på ett mer balanserat fiske. Fiskeridödligheten kan då fördelas över olika arter, bestånd och storlekar i förhållande till ekosystemets naturliga produktivitet, säger Andrea Belgrano, en av författarna till artikeln och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Havsmiljöinstitutet .

Beirut kallas mellanösterns Paris och är en pulserande, modern storstad med ett antal bögklubbar, samtidigt som det är omöjligt att vara öppet homosexuell i övriga samhället.

Islamologen Erica Li Lundqvist har levt nära ett 20-tal homosexuella män i 20-30-årsåldern i Beirut under 1,5 års tid. Gått på klubbar, blivit nära vän och begravt en av sina informanter, i en by ute på landet. Ingen där anade att alla kompisarna som kom resande från Beirut var gay. Istället blev de presenterade för den unga kvinna som skulle ha blivit hans fru.

– Ingen av männen jag träffade vågade berätta för familjen att de var homosexuella, och de flesta ville också gifta sig och skaffa familj i framtiden, något som är helt otänkbart utan en kvinna.

När Erica Li Lundqvist påbörjade arbetet med sin avhandling ”Gayted communities” så fanns det nästan inget skrivet om hur homosexuella män lever i muslimska länder idag.
De män som Erica djupintervjuade upplevde alla någon gång att de levde i synd. För att försöka jämka ihop bilden av sig själva som både muslimer och homosexuella använde de olika strategier.

– De försökte på olika sätt reglera sin upplevda synd. Till exempel genom att hålla sig till en fast pojkvän och äkta kärlek sågs som mindre syndigt än flera kontakter. Efter en utsvävande partyperiod ville man rena sig, t ex genom att gå lilla vallfärden, Omra, innan man återvände till moskén. Vid ramadan valde man att leva frommare – med mindre sex eller helt utan.
Under intensiva festperioder med fler förbindelser undvek man moskén, eller genomförde olika reningsritualer innan man gick in. Identiteten måste omförhandlas ofta.

– En fas där man omvärderar sin identitet är när man ska gifta sig, vilket är mer eller mindre obligatoriskt i Libanon. Då blir sexualiteten inte så viktig, det betyder mer att få identifiera sig som god muslim och familjefar.

I Libanon är homosexuella handlingar fortfarande ett lagbrott och tidigare var homosexuella helt osynliga i samhället. Bögar i amerikanska tv-serier är en anledning till att människor har blivit mer medvetna om deras existens. I kölvattnet av arabiska våren har också kraven på att tillgodose mänskliga rättigheter börjat höras mer bland annat av organistionen HELEM i Libanon, och där ingår rättigheter för sexuella minioriteter även om de står långt ner på listan. Men den ökade synligheten har inte varit enbart av godo. Utbrott av moralpanik och trakasserier mot till exempel klubbar har förekommit.

– Om jag får spå framtiden så kommer homosexuella att utsättas mer av hot och förföljelse på grund av den ökade synligheten. Det blir sämre innan det blir bättre. 
 

Utgångspunkten i diskussionen i Anna Wetters avhandling är den svenska lagstiftningsmodellen som också i ett internationellt perspektiv anses inbegripa en stor del av öppenhet och därmed generera en viss typ av legitimitet, i jämförelse med andra EU-medlemsländers lagstiftningsmodeller.

En förutsättning för att internationella förhandlingar ska fungera är dock att staters politiska positioner inte avslöjas, särskilt mot bakgrund av att de ibland tvingas göra en del tuffa kompromisser för att samarbetet ska kunna fortgå. Wetter diskuterar vilka följder detta kan få för två viktiga straffrättsprinciper, principen om ultima ratio och den om så kallad straffrättslig proportionalitet.

Ultima ratio är en abstrakt begränsningsprincip som riktar sig till lagstiftaren och ber denne att motivera varför det är nödvändigt att tillgripa en straffrättslig sanktion som medel för att uppnå ett lagstiftningssyfte. Straffrättslig proportionalitet avser att tillförsäkra att det finns en balans mellan brottet som begåtts och sanktionen som utdöms. Den senare bedömningen ska göras både i lagstiftningsskedet och i rättstillämpningen.

Då EU inte har behörighet att lagstifta om straffrätt inom alla områden utan endast i enlighet med de tilldelade kompetenserna som återfinns i Lissabonfördraget befaras ibland att den straffrätt som kommer från EU-nivån, och vilken av förklarliga skäl inte beaktar uteslutande den svenska straffrätten, ska skapa oreda i den nationella straffrättskontexten. Det är med denna oro i bakhuvudet som Wetter har valt att belysa hur två straffrättsliga principer som är gemensamma för EU:s medlemsländer kommer till uttryck i EU:s lagstiftningsprocess.

Wetters slutsatser dras på ett generellt plan och hänvisar dels till hur principerna kommer till uttryck, dels till EU:s lagstiftningsprocess. Vad gäller principerna konstaterar hon, efter att ha närstuderat förberedande material till EU-lagstiftning från EU Kommissionen som sedan passerar EU Parlamentet och Rådet och som innehållit förslag till straffrättsliga sanktioner, att principerna i ett svenskt perspektiv gärna kunde ha beaktats i större utsträckning.

– Eftersom man nog inte kan förvänta sig av Kommissionen, i vart fall inte som dess uppgifter idag är utformade, att den på ett mer objektivt sätt också ska belysa det som talar emot att använda straffrätt måste ansvaret för en objektiv skärskådning tas av de andra institutionerna samt av medlemsstaterna, menar Anna Wetter.

Wetter visar också på de satsningar som Kommissionen gjort för att förbättra förberedelserna av EU:s lagstiftning, bland annat genom att man idag i större utsträckning använder sig av impact assessments men också av granskningskommittéer som granskar dessa utredningar, och menar att denna utveckling är positiv. Samtidigt har hon svårt att se att EU:s lagstiftningsprocess skulle kunna utformas på ett sätt som tillgodoser alla de krav som ställs från ett svenskt perspektiv, vilket nog också får ses som en självklarhet. Detta gör att staterna själva får ta ansvar för att, i det här fallet, de straffrättsliga principerna beaktas av den svenska regeringen och att utbyte sker med svenska riksdagen om behov anses finnas för att öka legitimiteten av EU-straffrätten och ytterst även av den nationella rätten.

Avhandlingen belyser den kritik som ofta riktas mot EU-straffrätten och som Wetter anser bland annat bottnar i en oro över att viktiga straffrättsliga principer inte beaktas på ett tillfredsställande sätt i EU-förhandlingen.

Samtidigt ifrågasätter Wetter om dessa principer alltid kan anses få det önskade genomslaget ens i en nationell förhandlingsprocess. Wetter framför genomgående i avhandlingen att EU-lagstiftarens arbete, liksom den nationella lagstiftarens, måste granskas.

– Detta är dock inte alltid så enkelt när lagstiftningsprocessen endast i valda delar är öppen som gäller på EU-nivån. Samtidigt är Lissabonfördraget ett tydligt uttryck för att EU vill öka sin transparens och närma sig medborgarna. Detta är ett skäl till att även jurister bör ägna kraft åt att granska EU-lagstiftaren och inte bara åt att granska rättstillämparen. Statsvetenskaplig forskning tillgodoser många behov men den är begränsad till det egna vetenskapsområdet. Juridisk forskning kan komplettera forskning om beslutsfattande genom att belysa också hur specifika juridiska principer tas omhand i processerna, menar Anna Wetter

LOTEX är ett nystartat projekt finansierat av Vinnova med fokus på att med miljövänliga metoder förbättra livslängd och funktion hos textil bilinteriör. Minskad användning av icke-nedbrytbara fluorkarboner och resurssnålare processer, med både ekonomisk och miljömässig vinning, är några förväntade resultat. Inledande tester har gjorts i tidigare projekt med mycket lovande resultat. Exempelvis har användningen av fluorkarboner kunnat minskas radikalt samtidigt som prestandan hos materialet ökat. Målet med LOTEX är att under den tvååriga projekttiden verifiera försöken i laboratorieskala med prototyptillverkning i industriell produktionsskala.

Inom LOTEX samarbetar Volvo Car Group, Borgstena Group Sweden AB och Swerea IVF AB för att med hjälp av plasma- och spraytekniker skapa en effektiv och miljömässigt hållbar process för tillverkning av textiler för bilinteriör. Plasmabehandling är en metod som används i projektet för kemisk och fysisk modifiering av en yta genom till exempel deponering av funktionella ämnen, tvärbindning, polymerisering och etsning/rengöring. Behandlingen utförs i vanlig atmosfär och kan därmed enkelt integreras i en befintlig, kontinuerlig process. Genom plasmabehandling minskas användningen av såväl fluorkarboner som vatten och energi då textilen enbart ytmodifieras och behandlingens effekt därmed koncentreras till materialytan. Det handlar om att ”göra mer med mindre”.

Våtkemiska processer med stor användning av icke-nedbrytbara fluorkarboner är normalt vad som används idag för beläggning av vatten- och smutsavvisande textiler. Fluorkarboner är bevisat effektiva, speciellt för smuts- och oljeavvisning, men de är långlivade och har negativa effekter på både människa och miljö. Deras användning regleras därför allt hårdare i kemikalielagstiftningen. Att tillverka textiler med bibehållen prestanda och mindre mängder fluorkarboner är därför av stort intresse. Likaså skulle en ersättning av våtkemin med torrare beläggningsprocesser ge både ekonomiska och miljömässiga besparingar.

FAKTA
Swerea-koncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena material-, process-, produktionsteknik samt produktframtagning. Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och övriga kunder och att stärka konkurrens- och innovationsförmågan hos näringslivet i Sverige. Koncernen har ca 550 medarbetare och omsätter 650 Mkr/år. Verksamheten bedrivs i fem forskningsinstitut (Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST) Verksamhet finns i Jönköping, Luleå, Linköping, Mölndal, Piteå, Stockholm och Oslo samt i Brest och St Etienne i Frankrike.

En effektiv utveckling av ett konkurrenskraftigt skogsbruk kräver ett samarbete mellan tillverkare, forskare, beställare och utförare av entreprenadtjänster. Men man kan konstatera att det tidigare inte har funnits något naturligt forum där den viktiga gruppen av entreprenörer inom drivning och skogsvård har kunnat komma till tals.

– Vi vill med det här initiativet få en bättre dialog med entreprenörerna kring visioner, mål, idéer och förslag som kan utveckla skogsbrukets tekniker, arbetsmetoder och driftsystem, säger Rolf Björheden, programchef på Skogforsk.

Entreprenörsforum blir därför ett nytt forum för dialog och samverkan till gagn för konkurrenskraften i hela skogsbruket. Gruppen består av tolv entreprenörer och sex forskare på Skogforsk. SMF Skogsentreprenörerna föreslår hälften av de deltagande entreprenörerna, medan den andra halvan rekryteras utanför SMF-sfären.

– Vi har valt den här vägen eftersom vi på Skogforsk har behov av en direkt dialog med just entreprenörerna. På sikt ser jag däremot möjligheter att den här gruppen också kan komma att spela en viktig roll i att stärka kontakten mellan utförare och beställare av entreprenadtjänster, säger Rolf Björheden.

FAKTA
I svenskt skogsbruk finns cirka 4 500 entreprenadföretag. Omkring 1 500 stycken är verksamma inom drivningsarbete och 3 000 är verksamma inom skogsvård.

Deltagarna i gruppen är: Rolf Björheden, Skogforsk Håkan Dunberg, MKP-Dunberg AB* Niklas Fogdestam, Skogforsk Thomas Gustavsson, Gallra AB Ingvar Johansson, Hovmantorp skogsentreprenad AB Kolbjörn Kindströmer, Kindströmer Skog & Salix AB Conny Landberg, Rotudden Skog AB Jonas Lantz, Lantz skogsvård AB Christoffer Larsson, Vaggeryds Skogstransporter AB Johan Mattsson, Krycklinge Skog Anders Mörk, Skogforsk Bodel Norrby, Skogforsk Ulf Sandström, SMF Skogsentreprenörerna Göran Stieng, Göran Stieng Skogstjänst AB Malin Sääf, Skogforsk Magnus Thor, Skogforsk

Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av staten och skogsnäringen. Vi tillför svenskt skogsbruk kunskaper, tjänster och produkter för ett lönsamt, hållbart bruk av skogen.

–  Det finns goda möjligheter att stoppa ett försämrat blodflöde vid hjärt-kärlsjukdom med substanser som blockerar kärlsammandragande ämnen och ökar halten av kväveoxid. Våra tidiga undersökningar har gett lovande resultat, säger John Pernow, professor i kardiologi vid Karolinska Institutet.

Behandlingarna har studerats på patienter med hjärt-kärlsjukdom och diabetes som löper stor risk att drabbas av hjärtinfarkt. Resultaten visar att blodkärlsfunktionen kan förbättras hos dessa patienter. Fortsatta studier är dock nödvändiga för att metoden ska kunna användas i större skala i vården, både för att förebygga och behandla hjärtinfarkt. En sådan utveckling förutsätter större kliniska studier som kräver stora ekonomiska resurser.

– Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och vi behöver satsa på att få fram effektiva behandlingsmetoder. Allmänhetens gåvor behövs för att forskningen ska komma vidare och för att vi ska kunna rädda fler liv, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskningsprojektet utgår från den roll som det så kallade endotelet spelar för blodflödet i kroppen. Endotelet täcker blodkärlens insida och gör att kärlen vidgas och skyddar blodflödet från blodproppar och inflammationer. Vid hjärt-kärlsjukdomar förändras endotelet genom att bland annat inslaget av kväveoxid minskar. Kväveoxiden är viktigt både för att vidga kärlen och för att förebygga att plack bildas på kärlväggen.

Länk: Hjärt-Lungfondens temasida om hjärtinfarkt

FAKTA
Om forskaren
John Pernow, 53 år,  läste medicin vid Karolinska Institutet, blev antagen som doktorand 1985 och disputerade 1988. Sedan 1991 är John Pernow legitimerad läkare och samma år blev han docent i farmakologi vid Karolinska Institutet. 1998 blev John Pernow docent i kardiologi. Sedan 2006 är han chef för enheten för kardiologi vid institutionen för medicin och han utnämndes den 1 juni 2008 till professor i kardiologi vid Karolinska Institutet.

Forskar kring: Åderförkalkning eller ateroskleros som innebär att blodkärlens väggar gradvis täcks av plack. När placket brister bildas en blodpropp som hindrar blodflödet och syretillförseln till hjärtat, vilket leder till en hjärtinfarkt. John Pernow har framför allt inriktat sin forskning på att bättre förstå de förändringar i blodkärlen som leder till hjärtinfarkt och att utveckla nya behandlingsmöjligheter. Korta fakta om hjärtinfarkt:

– Hjärtinfarkt kan komma snabbt och utan förvarning, men i andra fall föregås insjuknandet i hjärtinfarkt av dagar med korta episoder av bröstsmärta, obehag i vila eller vid lindrig ansträngning, säger John Pernow.

Rent vatten är en förutsättning för god hälsa. I många länder är det dock fortfarande svårt att få tag i rent vatten. I industrialiserade länder är det också intressant att kunna rena vatten från  tillverkningsindustrin  utan att använda ytterligare kemikalier.

I ett forskningsprojekt som leds från Uppsala universitet undersöker forskare från flera olika länder hur extrakt från fröna på trädet Moringa oleifera kan användas för att rena vatten. Dessa frön innehåller nämligen ett protein som får orenheter att klumpa ihop sig. Klumparna kan sedan avlägsnas från vattnet. Läs tidigare pressmeddelande om projektet.  
Referenslänk: Ref 1, Läs tidigare pressmeddelande om projektet.

I en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Colloids and Surfaces A tar Uppsalaforskare tillsammans med kollegor från Lund, Namibia, Botswana, Frankrike och USA ytterligare ett steg i riktning mot att optimera reningsprocessen. Forskarna har studerat den mikroskopiska strukturen hos de ihopklumpade partiklarna som bildas med hjälp av proteinet från moringafrön. Resultaten visar att de klumparna (flockarna) som bildas är mycket täta, vilket är bra för reningsprocessens effektivitet. Forskarna kunde också se att moringafröna faktiskt bildade tätare flockar än vissa andra syntetiska flockningsmedel.

I den nya studien presenteras också en jämförelse av hur olika varianter av moringaträd från olika länder kan användas och hur mängden fröextrakt kan optimeras för att få renast möjliga vatten.

Kraftfulla verktyg, så som faciliteter för neutronspridning, är viktiga för att möta de utmaningar som både utvecklingsländer och industrialiserade länder står inför idag. I denna studie har forskningsanläggningarna NCNR i USA och ILL i Frankrike använts.

Delar av forskargruppens resultat har redan presenterats för regeringsorgan och samhällsinstitutioner, särskilt i Namibia och Botswana, men även mer brett där det finns intresse för hållbara metoder för att rena vatten. Detta har lett till diskussioner om hur man bäst implementerar användandet av moringafrön, både som ett substitut för konventionella flockningsmedel vid storskaliga vattenreningsverk och i mindre skala.

– Vi kan föreställa oss att liknande material kan användas också i Europa både för dricksvatten och för rening av spolvatten, säger Adrian Rennie.

FAKTA
Arbetet har finansierats av Vetenskapsrådets och Sidas program ”Research Links”.
M.S. Hellsing, H.M. Kwaambwa, F.M. Nermark,B.B.M. Nkoane, A.J. Jackson, M.J. Wasbrough, I. Berts, L. Porcar, A.R. Rennie, Structure of flocs of latex particles formed by addition of protein from Moringa seeds, Colloids and Surfaces A: Physicochemical and Engineering Aspects (2013),
http://dx.doi.org/10.1016/j.colsurfa.2013.11.038

På grund av de stora effekter som mänskligheten har på naturen, utrotas arter i en takt som aldrig sett förut på grund av intensifierat jordbruk, urbanisering och industrialisering. Även skyddade naturområden i Västerbotten löper risker för att arter utrotas.

André Frainer frågar sig om alla arter verkligen är nödvändiga för att bibehålla en fungerande natur. Kanske är det som vissa anser; att vi skulle kunna överleva i framtiden som vi gör nu med bara en handfull arter och lite teknik.

I sin studie valde han att undersöka ett antal vattendrag i Umeå, Lycksele, Hörnefors, Vindeln, Botsmark, Robertsfors och flera andra orter i Västerbotten. I dessa bäckar spelar vanliga vattenlevande insekter som bäcksländor och nattsländor en viktig roll i att upprätthålla en fungerande sötvattensmiljö.

De små insekterna är basföda för många fiskar och de hjälper också till med att sönderdela löv som faller ner i vattendraget under hösten. Genom att äta dött växtmaterial bryts löven ner i mindre partiklar och bäcken ”renas”. Även om denna uppgift inte låter så sofistikerad, har processen stora konsekvenser för tillståndet i våra vattendrag, sjöar och kustvatten.

Nedbrytningen av löv är ett naturligt gödningsmedel för sötvatten, eftersom det gör alla näringsämnen som finns i bladet tillgängliga för andra vattenlevande organismer, vilket är grundläggande för livet i vattendragen.

André Frainer fann att flera olika störningar i ett vattenekosystem påverkar antalet insektsarter, eller åtminstone vilken typ av arter som förekommer.

Exempel på störningar är minskad strandvegetation och ökad markgödsling runt bäckar som går genom jordbruksmark, vilket påverkar kvaliteten och kvantiteten av bäcksländor och nattsländor. En annan vanlig störning i Västerbotten är kanalisering av bäckar för timmertransporter, vilket utfördes för flera decennier sedan,. Kanaliseringen och rensningen av fåran från block och död ved påverkar fortfarande sammansättningen av insektsarter och vatteninsekternas roll.

Som en följd av minskad artrikedom bryts inte löven i bäckarna ner lika effektivt, vilket kan påverka omsättningen av näringsämnen, vattenkvaliteten och bäckarnas allmänna tillstånd.

– Även om vattenförhållandena i Västerbotten är bra jämfört med bäckarna i södra Sverige och större delen av Europa, kan vi fortfarande göra mer för att hjälpa till att bevara mångfalden av vattenlevande insekter och det naturliga förhållandena i bäcken, betonar André Frainer.

”Friska” bäckar har stenblock och döda träd i sin fåra. Dessa strukturer förbättrar livsmiljön för vattenlevande insekter, vilket gör att nedbrytningen av löv ökar. Stora restaureringsinsatser för att öka mängden stenblock och träd i vattendragen har gjorts i Västerbotten.
Strandvegetationen bör också vara så utbredd som möjligt, vilket både ökar tillförseln av löv till bäcken och utgör en naturlig absorbent av gödningsämnen som kan rinna av från jordbruksmarker.

FAKTA
André Frainer är född i Brasilien och studerade biologi vid the Federal University of Rio Grande do Sul. Han har också studerat och forskat i Schweiz, Tyskland och Frankrike, men valde att göra sina doktorandstudier i Umeå, där orörd natur fortfarande kan hittas.

Om disputationen:
Fredagen den 6 december försvarar André Frainer, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet , sin avhandling med titeln: Ecosystem functioning in streams: disentangling the roles of biodiversity, stoichiometry, and anthropogenic drivers. Svensk titel: Ekosystemfunktioner i vattendrag: den relative betydelsen av biologisk mångfald, stökiometri och mänsklig påverkan.
Fakultetsopponent är docent Jonathan Benstead, Department of Biological Sciences, University of Alabama, Tuscaloosa, USA. Handledare är är Roland Jansson, Umeå universitet och Brendan McKie, Svenska Lantbruksuniversitet i Uppsala
Läs hela eller delar av avhandlingen

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där familjer från olika länder med olika kulturell bakgrund blandas. Hur stor betydelse har ett barns kulturella sammanhang för barnets tandhälsa? En ny doktorsavhandling från Hälsohögskolan i Jönköping visar på behovet av förebyggande åtgärder och kunskap om olika kulturella värderingar.

De faktorer som direkt och indirekt medverkar till förekomsten av en sjukdom i befolkningen kallas för bestämningsfaktorer. I en ny doktorsavhandling undersöker Brittmarie Jacobsson oral hälsa hos barn med fokus på Sverige och Vietnam för att se om kultur kan vara en bestämningsfaktor. Hälsohögskolan i Jönköping har sedan 2000 ett samarbete med Da Nang University of Medical Thechnology and Pharmacy.

Brittmarie Jacobssons resultat i Sverige visar att 3-, 5-, 10- och 15-åringar med två utrikes födda föräldrar har mer karies än barn med två svenskfödda föräldrar, och att klyftan mellan de båda grupperna hade ökat under en tioårsperiod. I en annan studie hade 15-åringar som fötts i Sverige, och vars föräldrar fötts utomlands men där barnet kom till Sverige före ett års ålder, en förekomst av karies som liknande den hos 15-åringar med svenskfödda föräldrar. Däremot hade barn som invandrat till Sverige efter sju års ålder en 2-3 gånger högre kariesförekomst. I Studien med enbart 15-åringar i Sverige visade också gruppen med utländsk bakgrund ett högre intag av sötsaker mellan huvudmåltider jämfört med ungdomar med svensk bakgrund.

I Da Nang hade 98 % av alla 3- och 5-åringar karies. Hos 10- och 15-åringar var motsvarande siffra 91 %. Ungefär hälften av barnen i Vietnam borstade tänderna med fluortandkräm, och åt sötsaker mellan huvudmåltiderna minst en gång om dagen. Sötad mjölk var den vanligaste källan till detta sockerintag för 3- och 5-åringar.

Resultaten i Brittmarie Jacobssons avhandling ger ett starkt stöd för att kultur är en viktig bestämningsfaktor för oral hälsa hos barn. Kunskap och beteende som ett barn får med sig från sin barndom utgör grunden för deras framtida levnadsvanor. Därför är det viktigt att tandvårdspersonal har kunskap om olika länders medvetenhet om munhälsofrågor och kulturella värderingar när det gäller kostvanor. Det finns ett uppenbart behov av att förbättra förebyggande munhälsovård för barn i Sverige med utrikes födda föräldrar såväl som för barn i Vietnam, och att stärka hälsokommunikationen med familjer från olika kulturer.

FAKTA
Brittmarie Jacobsson är universitetsadjunkt på Tandhygienistprogrammet vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hon försvarar sin doktorsavhandling On Oral Health in Young Individuals with a Focus on Sweden and Vietnam: A Cultural Perspective den 6 december.

Mängden kablar i samhället ökar stadigt. Behovet av att på ett hållbart sätt kunna återvinna både metaller och plaster i kablar är enormt. Den stora drivkraften är att återvinna metallerna, koppar och aluminium, som har ett högt ekonomiskt värde. Drivkrafter för att återvinna kabelplasten är att undvika kostnader för avfall och att tjäna pengar på återvunnen plastråvara som kan ersätta nyråvara.

Lagstiftning ställer krav på ökad materialåtervinning av kvalitetsplast. Ett EU-ramdirektiv för plastavfall är på gång. Förbränning med energiutvinning och ”down recycling” av kabelplast är vanligt i Norden, men det är inte godtagbara alternativ enligt EUs ramdirektiv.

Borealis, Ineos, NKT Cables, ABB HVC, Axjo Plastic, Riflex Film, Bolon, Snapp Products of Sweden,Stena Metall och Swerea IVF samarbetar i det nystartade projektet ”Resurseffektiv kabelplaståtervinning”.

Projektet bygger vidare på erfarenheter och metoder utvecklade inom Swerea IVFs FoU-Program Kabel, med samarbetspartners i kabelbranschen och pågående återvinnings-projekt.
Ambitionen med projektet är att vända återvinningsindustrins fokus från att enbart återvinna metallerna i kablar till att också återvinna plasterna på ett resurseffektivt sätt och att förändra synen på plasten som avfall till att bli en råvara att sälja. Det ställer stora krav på fungerande metoder för sortering av kablar, på separering av ingående material, både metaller och olika plaster, och på kvalitets-kontroll.

Gamla kablar som kan innehålla miljö- och hälsofarliga tillsatser ska sorteras separat. Detta för att undvika att kvalitetsplast förorenas. Vidare ska fullskaliga återvinningsförsök med kvalitetsplast från kablar genomföras i samarbete med tillverkningsindustrin.

Swerea-koncernen skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena material-, process-, produktionsteknik samt produktframtagning. Målet är att skapa affärsmässig nytta för medlemmar och övriga kunder och att stärka konkurrens- och innovationsförmågan hos näringslivet i Sverige. Koncernen har ca 550 medarbetare och omsätter 650 Mkr/år. Verksamheten bedrivs i fem forskningsinstitut (Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST) Verksamhet finns i Jönköping, Luleå, Linköping, Mölndal, Piteå, Stockholm och Oslo samt i Brest och St Etienne i Frankrike.

Anlagen till människans tänder utvecklas redan i fosterstadiet. Så fort de första mjölktänderna spricker fram utsätts de för bakterier i munhålan.

– Om ett barn får en tillsats av ”goda” bakterier tidigt i livet så kan ett bra immunförsvar byggas upp, vilket skulle kunna påverka utvecklingen av karies. Det säger Malin Stensson, odontologie doktor och lektor i oral hälsa vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hon är också försteförfattare till artikeln i tidskriften Caries Research där resultaten presenteras.

Hål i tänderna uppstår när specifika kariesbakterier får fritt spelrum. När de får tillgång till kolhydrater ger de ifrån sig en syra som fräter på emaljen. Även en påverkan på den tidiga bakteriefloran i munnen skulle därför kunna förebygga karies.

113 barn från Småland och Östergötland deltog i studien. Drygt hälften av dem fick under sitt första år en daglig dos av mjölksyrabakterier (Lactobacillus reuteri) utspädda i vegetabilisk olja. Dessutom hade deras mödrar fått samma dos bakterier fyra veckor före beräknad förlossning.

Resten av barnen utgjorde en kontrollgrupp som fick olja utan bakterier, så kallad placebo. Studien – som ursprungligen genomfördes för att visa om probiotikabehandling kunde förebygga allergi – var ”dubbelblind” vilket innebär att varken föräldrarna eller forskarteamet visste vilka barn som lottats till grupperna.

Efterhand som barnen fyllt nio år undersöktes de av en och samma tandläkare. Resultatet var tydligt: 82 procent av barnen som fått bakterietillskott var fria från karies, jämfört med 58 procent i placebogruppen.

För att kontrollera om andra faktorer spelade roll fick föräldrarna svara på frågor om tandborstning, fluortillskott och matvanor. Det visade sig att det inte fanns några signifikanta skillnader utom när det gällde fluortillskott, men då var det barnen i kontrollgruppen som vägde över.

En svaghet som författarna tar upp är att det inte gjordes någon studie av familjernas socioekonomiska situation.

– Man vet att sociala och ekonomiska faktorer påverkar förekomsten av karies. Men eftersom familjerna lottades till behandling med probiotika eller placebo så minskar risken för att dessa faktorer skulle skilja sig mellan grupperna, säger Malin Stensson.

Hon säger att de publicerade resultaten ger en intressant indikation på vad en tillförsel av ”snälla” bakterier kan betyda, och att flera studier på senare tid pekat åt samma håll. Nu arbetar delar av forskargruppen med en större probiotikastudie där odontologerna kan få möjlighet att undersöka barnens tandstatus tidigare i livet. I denna studie startar behandlingen redan under graviditetsvecka 20.

FAKTA
Artikel: Oral administration of Lactobacillus reuteri during the first year of life reduces caries prevalence in the primary dentition at 9 years of age av M. Stensson, G. Koch, S. Coric, T.R. Abrahamsson, M.C. Jenmalm, D. Birkhed and L.-K. Wendt. Caries Research online 29 november 2013.

Precis som hjärtat pulserar så pulserar också hjärnan vid varje hjärtslag, därmed uppstår tryckvariationer i skallen. Pulsationerna innebär att hjärnan utsätts för en regelbunden påfrestning under lång tid, vilket misstänks kan bli skadligt och bidra till utveckling av demens och så kallad hydrocefalus.

Hydrocefalus innebär att de hålrum som alla människor har i sina hjärnor är något förstorade. Den vanligaste formen av sjukdomen, normaltryckshydrocefalus, misstänks drabba upp till 4 procent av alla äldre människor över 65 år och leder till problem att gå, balansrubbningar, och demens. Utan behandling kan detta leda till att patienten blir rullstolsburen och inte kan klara sitt dagliga liv utan assistans.

För att behandla detta kan en så kallad likvorshunt opereras in i skallen. Det förbättrar hjärnans miljö, och kan även leda till ordentlig förbättring både när det gäller gång- och minnessvårigheter. Sara Qvarlander, doktorand vid institutionen för strålningsvetenskaper, visar i sitt avhandlingsarbete att behandlingseffekten blir större ju mer man lyckas minska de pulsationer som hjärnan utsätts för. De nya rönen tyder dock också på att likvorshunten bara är en effektiv behandlingsmetod om det sker en förbättring av patientens egen förmåga att dämpa de tryckvariationer som hjärnan utsätts för.

För att bedöma om dämpningsförmågan kan förbättras, och därmed förutse om behandlingen kommer att hjälpa, har Sara Qvarlander utvecklat en ny metod som går ut på att bestämma den så kallade pulsationskurvan.

— Med hjälp av pulsationskurvan kan vi nu hjälpa till att hitta de patienter som verkligen drar nytta av en likvorshunt, och därmed också förhindra att patienter opereras i onödan. De nya rönen om att dämpning av pulsationerna leder till minskade symtom visar att pulsationerna som hjärnan utsätts för sannolikt är mycket viktiga för sjukdomsutvecklingen, säger Sara Qvarlander.

Hon stöder denna uppfattning med hjälp av en studie där hon har undersökt både friska personer och personer med normaltryckshydrocefalus med magnetkamera. I denna studie bekräftades att det pulserande flödet i den vätska som omger hjärnan var större hos patienter med normaltryckshydrocefalus än hos friska äldre.

– Min förhoppning är nu att resultaten från avhandlingen ska användas för att förbättra rutinerna kring behandlingen av demens vid normaltryckshydrocefalus, och även utgöra en grund för framtida forskning om hur sjukdomen uppstår, säger Sara Qvarlander.

Sara Qvarlander kommer från Stockholm, hon är civilingenjör med inriktning mot teknisk fysik, samt doktorand vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. Nästa år inleder hon en post-doc vid Cleveland Clinic i Ohio, USA.

FAKTA
Den 6 december försvarar Sara Qvarlander, institutionen för strålningsvetenskaper, sin avhandling med titeln: Analys av ICP Pulsationer och CSF-dynamik – Pulsationskurvan och effekter av ändrad kroppsposition, med implikationer för Idiopatisk Normaltryckshydrocefalus. (Engelsk titel: Analysis of ICP Pulsatility and CSF Dynamics – The Pulsatility Curve and Effects of Postural Changes, with Implications for Idiopathic Normal Pressure Hydrocephalus.) Opponent: Martin U. Schuhmann, professor of neurosurgery, Department of Neurosurgery, Eberhard Karls University Tübingen, Germany Huvudhandledare: Anders Eklund

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Alia Amir är språkvetare vid Linköpings universitet och har närgranskat engelskundervisningen i klasserna 8 och 9 i en svensk skola med internationell profil. Hennes studiematerial är tjugo timmars videobandade lektioner.

– En grundläggande regel var att alla skulle prata enbart engelska på lektionerna, berättar hon.
Klassen hade tillsammans 40 poäng och varje gång en elev blev påkommen med att prata svenska under lektionen kunde läraren dra ett antal poäng ifrån dem. Regeln att enbart prata engelska gällde förstås också läraren.

Den här regeln fungerar för det mesta, det ser både elever och lärare till, konstaterar Alia Amir. Det är inte bara läraren som ibland får korrigera elever, elever korrigerar också läraren, och varandra. Alia Amir har myntat begreppet ”language policing” för detta beteende. Under de totalt tjugo timmars undervisning som hon bandat och analyserat förekommer language policing vid ett 20-tal tillfällen.

Men ibland kan målet att lära ut engelska kollidera med målet att bara prata engelska.
Alia Amir analyserar några tillfällen under lektionerna då den här regeln blir kontraproduktiv och till och med hindrar inlärandet istället för att underlätta det.

Ett exempel är när läraren ska förklara användningen av konjunktiv och är på väg att säga det svenska ordet ”vore”, men avbryter sig halvvägs – man får ju inte säga något på svenska! Efter fruktlösa försök att förklara det med enbart engelska ord väljer läraren till slut att skriva ”vore” och kommer på så sätt runt regeln.

Andra exempel där regeln blir svår att tillämpa är vid orts- eller landskapsnamn – vad heter exempelvis Småland på engelska?

– Regeln att endast använda undervisningsspråket är förstås inrättad med goda intentioner. Men alla regler behöver tolkas för att kunna tillämpas. Här finns alltid ett utrymme för reflektion, säger Alia Amir.

– Engelska är det största undervisningsspråket, inte bara i Sverige utan även internationellt. Inget annat språk har en sådan prestige och lärs ut så mycket.

FAKTA
Alia Amir kommer själv från Pakistan där engelska är ett stort språk.
Alia Amir disputerade den 29 november. Avhandlingen heter ”Doing Language Policy. A Micro-Interactional Study of Policy Practices in English as a Foreign Language Classes”.

Under våren 2013 har Swerea KIMAB drivit en förstudie rörande möjligheterna att använda ett verktyg för online-analys (LIBS) för att analysera aluminiumskrot för ökad återvinning och minskat ekologiskt fotavtryck av aluminiumproduktion. Förstudien drevs med avsikten att mynna ut i svensk-kinesiska samarbeten. Under våren var Rein Vainik och Bertrand Noharet från Acreo Swedish ICT på besök i Kina och träffade representanter från stora delar av den kinesiska aluminiumindustrin, vilket senare ledde till ett gemensamt projektförslag.

VINNOVA har nu beslutat att satsa 5 miljoner kronor på forskning kring aluminiumåtervinning. Projektet har en total budget på 10 miljoner kronor inklusive industribidrag. Projektet startar omgående.

En satellitbild över en upplyst natthimmel är ett sätt att mäta ekonomisk aktivitet och utveckling. Från rymden ser man ljusflödet från de snabbt växande ekonomierna i Sydostasien och i den jämförelsen framstår Nordkorea som ett svart hål. Men räcker det som bevis för att där inte sker någon tillväxt?

Nej, menar kulturgeograferna Magnus Andersson och Ola Hall som tycker att en upplyst natthimmel är ett alldeles för trubbigt instrument; det förutsätter att ekonomisk aktivitet och energianvändning alltid går hand i hand. Därför har de kommit på en ny metod där de kompletterar satellitbilderna över energianvändningen med bilder över jordbruksmark. När de sedan sammanställer data från tiotals år tillbaka i tiden får de en mer rättvis bild över utvecklingen.

– Metoden är särskilt användbar i länder med en stor jordbrukssektor och i slutna diktaturer som Nordkorea där inga andra data finns att tillgå, säger Ola Hall. Det är ett sätt att mäta utvecklingen oberoende av regimens eventuella vilja att frisera siffror.

Särskilt bra fungerar metoden i länder med traditionellt jordbruk. Sedan Sovjetunionen fall har Nordkorea inte haft tillgång till konstgödsel och därmed måste allt ökning av produktionen ske genom expandering av den uppodlade marken.  I länder med modernt jordbruk ökar man produktionen genom intensifiering av den redan uppodlade marken, inte expandering.

År 2002 lät den nordkoreanska ledningen utfärda ett dekret som innebar en viss uppluckring av planekonomin. På en mycket liten yta fick bönder lov att odla grönsaker och sälja på små lokala marknader där priserna sattes efter utbud och efterfrågan. Försöket går att se på satellitbilder genom att den uppodlade marken ökade. Redan efter två år tog dock regimen tvärt tillbaka reformen. Utvecklingen gick för snabbt och man var rädd att förlora kontrollen.

Därmed avstannade utbredningen av den uppodlade marken, men inte helt. Långsamt har jordbruksmarken fortsatt öka i Nordkorea.  Det har skett en fläckvis expansion på ställen bortom huvudstadsområdet Pyongyang.

Detta kan enligt Magnus Andersson tolkas som att den starka centralmakten långsamt håller på att släppa sitt järngrepp om landet.

– Det ser ut som om den ekonomiska makten sakta decentraliseras, säger han.
Vad detta betyder rent politiskt är förstås svårt att säga. Drar man paralleller till processer i andra diktaturer brukar en decentralisering av centralmakten vara ett första steg mot större demokrati.