Projektet kommer att studera 6000 personer i Sverige som utretts för missbruksproblem inom socialtjänsten. Fokus ligger på vilka insatser som ges, specifika kombinationer av insatser anpassade efter behov, och vilka av dessa kombinationer som leder till positiva behandlingsresultat.

– Studien kommer att kunna vara en modell för alla som bedriver missbruksbehandling. En registerdatabas kommer att byggas upp som ger stöd och visar vilka tjänster som fungerar bäst och främjar klientens välbefinnande och positiva behandlingsresultat, säger Lena Lundgren, forskningsledare för projektet.

Projektet om missbruksbehandling är ett internationellt samarbete mellan forskare från ämnena socialt arbete, psykologi, psykiatri samt epidemiologi- och folkhälsovetenskap i Sverige och USA. Lena Lundgren, adjungerad professor vid  institutionen for socialt arbete vid Umeå universitet, och professor vid Boston University School of Social Work leder projektet. Medarbetare/konsulter är: Bengt-Åke Armelius, Kerstin Armelius, Björn Blom, Jan Brännström, Deborah Chassler, Mojgan Padyab, Mikael Sandlund och Lisa Sullivan.

– ABBA-turismen visar hur betydelsefulla fans av popkultur är för turismen generellt och för destinationer specifikt. Destinationer blir intressanta för nya besökargrupper tack vare sin koppling till ett populärkulturellt fenomen, säger Christine Lundberg, forskare vid ETOUR.

Sedan öppningen i maj 2013 har museet räknat omkring en kvarts miljon besökare varav drygt hälften är från utlandet. Många ABBA fans har varit fans länge, sedan de var unga — nästan sju av tio var 12 år eller yngre när de blev ABBA fans och har varit fans sedan 1970-talet visar undersökningen.

– ABBA har många trogna fans och är en stark reseanledning. Tidigare forskning visar att nästan åtta av tio uppger att de inte skulle ha rest till just den destination som man besökte under sin senaste ABBA-resa om det inte vore för deras intresse för bandet, säger Maria Lexhagen, forskare vid ETOUR.

Hela 5 av 10 ABBA-fans i undersökningen har besökt Sverige på grund av ABBA. 8 av 10 uppger att ABBA var huvudsaklig reseanledning för deras senaste ABBA-relaterade resa medan motsvarande siffra för besökarna vid ABBA The Museum var 9 av 10.

75 procent av besökarna vid ABBA The Museum besökte också andra attraktioner i Stockholm. De mest besökta var: andra museer, exempelvis Vasa och Fotografiska, Skansen, Gamla sta´n och ABBA-relaterade upplevelser såsom platser, konserter, musikaler.

– Det visar att ”ABBA-turisterna” är turister som kan ses som kulturturister och som gärna deltar i andra ABBA-relaterade upplevelser under sitt besök, säger Christine Lundberg.

Drygt 8 av 10 av besökarna räknar också med att återkomma till ABBA The Museum och majoriteten av dessa uppger att det sker inom ett par år. Hela 96 procent har eller kommer att rekommendera ABBA The Museum till andra vilket ger en indikation om hur nöjda de är med sitt besök. Nästan 9 av 10 av alla undersökta ABBA-fans i den internationella undersökningen uppger att det är troligt att de kommer att besöka Stockholm i framtiden.

– ABBA The Museum följer med stor nyfikenhet den forskning ETOUR gör för att kartlägga ABBA-turismen som nu växer sig starkare och starkare över hela världen, inte minst med hjälp av olika Mamma Mia!-uppsättningar, samt givetvis just hos oss på ABBA The Museum på Djurgården i Stockholm. Det är häftigt att se hur pop-kulturen nu äntligen tar sin givna och rättmätiga plats som en del av vår viktiga historia, säger Mattias Hansson, vd, ABBA The Museum.

På museet kan besökaren följa bandets fantastiska karriär från det att ABBA bildades i slutet på 1960-talet, genombrottet med Waterloo, de stora världsturnéerna, fram till pausen 1982. Besökaren kan sjunga i Polarstudion, virtuellt prova scenkläderna och känna hur det känns att gå upp på scen tillsammans med bandet via en hologramliknande scenlösning.

ABBA The Museum är nominerad som bästa svenska upplevelse i priset Trip Global Award som delas ut under Svenska Turistgalan 4 december i Stockholm och där också ETOUR deltar.

FAKTA
ETOUR driver ett forskningsprojekt, PopCultour, som skapar kunskap om hur exempelvis film, TV och litteratur motiverar människor att resa. Popkulturturism kan ses som ett system av tjänster där turismnäring och andra kreativa näringar som film, TV och förlag tillsammans skapar värde för turister. Se tre korta filmer om PopCultour här:
Jorden runt i popkulturens fotspår – del 1
Jorden runt i popkulturens fotspår – del 2
Jorden runt i popkulturens fotspår – del 3
Undersökningen genomfördes under månaderna augusti till oktober 2013 och hade mellan 213 till 1239 deltagare beroende på fråga.

Fakta
ABBA The Museum slog upp portarna för allmänheten den 7 maj 2013 och ligger på Djurgården. ABBA är Sveriges mest framgångsrika musikgrupp med över 378 miljoner sålda skivor världen över. ABBA The Museum presenterar en samlad bild av gruppens historia fram till pausen 1982.

I en avhandling i pedagogik har Håkan Fleischer undersökt vilka konsekvenser skoldatorer fått för lärandet. En dator per elev och lärare (en-till-en) är en relativt ny företeelse i Sverige, som började kring 2007, som ett svar på den massiva satsning som startade i USA vid millenniumskiftet.

– Det är uppenbart att de näst intill provocerande positiva utvärderingarna i USA har påverkat svensk skola. Vid närmare granskning är såväl utvärderingar som forskning ytlig till sin karaktär, menar Håkan Fleischer.

Håkan Fleischers avhandling visar att en-till-en fokuserar på att eleverna ska bli duktiga på att hantera information och presentera den på ett bra och lättillgängligt sätt. Dessvärre kan en-till-en i värsta fall bidra till att eleverna istället får sämre kvalitet på sina kunskaper. Detta kan ha flera orsaker, menar Håkan Fleischer:

– Eleverna slänger sig ut och arbetar med sina kunskapsuppgifter utan ordentliga utgångspunkter. De blir vilsna i mångfalden av information som de förväntas automatiskt kunna navigera inom. De blir famlande, och redovisningen handlar väldigt lätt om att bara svara på frågor, istället för att reflektera och sätta kunskapen i nya sammanhang.

Håkan Fleischers undersökning visar på flera negativa erfarenheter i svensk skola. Exempelvis blir eleverna stressade och upplever att de blir störda av både sin egen och klasskamraternas användning av sociala medier i samband med skolarbetet. Även om eleven själv vill fokusera på
skolarbetet är det inte säkert att det finns reella möjligheter till det.

Hur ska då skolan möta situationen när alla elever har var sin dator, för att inte effekterna i värsta fall ska bli negativa? Ett sätt är att utveckla ett nytt sätt att betrakta kunskap, som Håkan Fleischer kallar stretchad kunskap. Den stretchade kunskapen kännetecknas av  hänsyn till att datorn och internet både är verktyg att använda för kunskapsbildning, men också en värld att leva i, varför skolan måste förstå och acceptera de förändrade spelregler som blir en naturlig följd. Förutsättningarna för vad som kan upptäckas och läras förändras helt enkelt, och skolan måste ta hänsyn till det. 

– Frågan om en-till-en är komplicerad, men min forskning visar att om alla får var sin dator, och man förlitar sig på elevernas förmåga att hantera den för att man tror att det finns en digital generation som klarar av det per automatik, då är man farligt ute. Oavsett vilken, är det viktigt att aktivt välja en strategi i skolan och inte enbart investera i datorerna och lämna resten åt slumpen. En ”business-as-usual pedagogik” kan alltså i värsta fall göra kvaliteten på kunskaperna sämre, inte bättre, menar Håkan Fleischer.

FAKTA
Fredagen den 6 december 2013  med start kl. 13.15 försvarar Håkan Fleischer sin doktorsavhandling i pedagogik: ”En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan”. Opponent är professor Lars Naeslund, Stockholms Universitet.

Håkan Fleischer har en filosofie magisterexamen i medie- och kommunikationsvetenskap och är doktorand i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation. Han har undervisat i praktisk retorik och kommunikationsrelaterade ämnen under många år. 

Länk till avhandlingen

– Eftersom resultaten från den här typen av undersökningar, kommit att få ett betydande inflytande på utbildningspolitik och skoldebatt har vi från redaktionens sida bedömt det som synnerligen viktigt att närmare belysa Pisa, säger Tomas Englund.

De senaste Pisa-undersökningarna har visat på försämrade resultat relativt sett för svenska elever. Resultaten som presenteras idag visar att denna utveckling fortsätter och nedgången fördjupas i samtliga ämnen. Den svenska nedgången i mätningen 2012 är den största nedgången av samtliga mätningar sedan PISA påbörjade sina tester. Förändringarna är statistiskt säkerställda och de svenska resultaten är lägre än OECDs medelvärde i samtliga ämnen. Svenska elever visar den sämsta kunskapsutvecklingen av samtliga deltagande länder.

Lågpresterande pojkar
Den främsta förklaringen, enligt de svenska Pisa-forskare som skriver i tidskriften, är att de lågpresterande och i viss mån de medelpresterande elevernas resultat sjunker rejält. Gruppen lågpresterande pojkar ökar också kraftigt i Sverige. Det är framförallt dessa resultat som förklarar den nationella nedgången under hela 2000-talet.

Samtidigt visar mer djupgående analyser att den nedåtgående kunskapstrenden kan förklaras utifrån en alltmer ökande mellanskolevarians (resultat på skolnivå) i Sverige. Med andra ord innebär detta att avstånden mellan skolorna kunskapsmässigt ökar.

I naturvetenskap har kunskapsskillnaderna fördubblats och i läsning tredubblats under 2000-talet. Detta har inneburit att vi under det senaste decenniet fått en förstärkt skolsegregation.

– Man skulle kunna uttrycka detta så som att det existerar ett samband mellan en alltmer förstärkt skolsegregation och en ökad kunskapssegregation i naturvetenskap och läsning i den svenska grundskolan, säger Tema-redaktören professor Anders Jakobsson, Malmö högskola. Kunskapssegregation kan då sägas vara ett uttryck för hur elever på vissa skolor ämnesmässigt missgynnas av en generell skolsegregation.

Vinnare och förlorare
Det fria skolvalet har inneburit att vi fått tydliga ”vinnar- och förlorarskolor” och detta har varit negativt för kunskapsutvecklingen. Genom det fria skolvalet har lågpresterande elever gått miste om den stimulans det innebär att ha även högpresterande elever i sin klass. De blandade klasserna och den för alla gemensamma skolan var också den främsta orsaken till den höga nivå som svenska elever kunde uppvisa tidigare, det vill säga före skolvalsreformen.

– Det kan alltså ifrågasättas om den svenska skolan kan sägas nå de mål om likvärdighet som finns uttryckta i skollagen och om den svenska skolan för närvarande kan erbjuda en likvärdig utbildning. Det leder till frågan om att skolpolitiker på nationell nivå och svenska kommuner måste börja fundera på principerna kring det fria skolvalet om man vill åstadkomma en förbättrad likvärdighet i svensk skola och förbättrade kunskapsresultat i framtiden.

Övriga analyser finns i tidskriften: Utbildning & Demokrati 22:3
http://www.oru.se/PageFiles/15299/UD%20nr%203.pdf

Studien från doktoranden Anneli Stranz vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet jämför arbetsvillkor i äldreomsorgen i Danmark och Sverige.

– Det finns flera studier som visar på att äldreomsorgspersonalens arbetsvillkor hänger tätt samman med den omsorg som kan ges till de äldre. Om en majoritet av personalen dagligen känner sig trötta och utslitna på grund av resursbrister i arbetet kan man fråga sig hur de ska kunna vara lyhörda för och uppmärksamma de äldres behov. Studien visar också att många upplever att arbetsvillkoren och möjligheten att ge de äldre den omsorg som behövs har försämrats under senare år, säger Anneli Stranz. 

Jämförelserna mellan länderna visar att den fysiska arbetstyngden och de äldres behov är mer omfattande i den svenska äldreomsorgen. Detta innebär till exempel att den svenska äldreomsorgspersonalen i högre omfattning flyttar och lyfter tungt under ett arbetspass. I Danmark är det vanligare att arbeta utan full personalstyrka vilket 25 procent av de som besvarat enkäten uppger att de gör dagligen. Brister i det dagliga arbetet leder till att omkring en fjärdedel av alla respondenter oftast känner sig otillräckliga i relation till den som de hjälper.

– Personalen beskriver en pressad arbetssituation där allt ska göras snabbare vilket försätter personalen i en sårbar position. De försöker ge en god omsorg samtidigt som de yttre villkoren är otillräckliga. Flera av bristerna, som personalbrist och otillräckliga hjälpmedel vid tunga lyft, som delvis tycks permanentats i äldreomsorgen kan bidra till en försämrad hälsa för personalen. Många av studiens respondenter vill gärna arbeta kvar i äldreomsorgen men uttrycker en ovisshet över om de orkar, med hänvisning till om deras kroppar håller för det, säger Anneli Stranz.
 
Anneli Stranz menar att personalens kroppar är deras främsta arbetsredskap och därmed bärare av arbetets villkor. Något som bör uppmärksammas för att skapa en hälsosam arbetsmiljö och en möjlighet att ge de äldre en värdig omsorg.

– Nyttan av hormonbehandling för barnets omedelbara hälsa och överlevnad är väletablerad, och uppväger andra tänkbara långsiktiga risker. Beteende- och känslomässiga svårigheter, som ADHD, orsakas av många olika faktorer, inklusive genetiska, och en enskild riskfaktor räcker inte för att utveckla ADHD-symtom, säger Alina Rodriguez, huvudansvarig för studien, professor i psykologi vid Mittuniversitetet och gästprofessor vid School of Public Health vid Imperial College i London.

Kortisol produceras i fostret sent i graviditeten för att hjälpa lungorna att utvecklas och för att förbereda barnet för livet utanför livmodern. Lungproblem är vanliga bland för tidigt födda barn och kan leda till livshotande andningssvårigheter. Syntetiska glukokortikoider, som liknar naturligt kortisol, kan ges för att minska risken för dessa problem.

Det har funnits en oro för att exponering av höga nivåer av glukokortikoider i livmodern kan ge skadliga långtidseffekter på hjärnans utveckling. Tidigare forskning har sett samband mellan stress under graviditet och symtom på ADHD hos barn och eftersom kortisol produceras vid stress, har hormonet föreslagits som en förklarande faktor.

Forskarna studerade 37 barn som genomgick hormonbehandling med syntetiska glukokortikoider före födsel och jämförde dem med 185 barn, födda i samma graviditetslängd, men som inte genomgått behandling. En större jämförelsegrupp med 6 079 barn undersöktes för att bekräfta resultaten.

Resultaten visar att de barn som hade genomgått behandlingen visade en sämre allmän psykisk hälsa vid en uppföljning i åldrarna 8 och 16 år, och visade oftare symtom på ADHD.

– Det finns flera studier som visat kopplingar mellan stress under graviditet och effekter på barns psykiska hälsa, särskilt ADHD, och det kan vara kopplat till kortisol, säger Alina Rodriguez. Även om det här är den största studien hittills för att titta på dessa risker, så är vår undersökningsgrupp fortfarande relativt liten och fler studier behövs för att bekräfta resultaten.

Deltagarna i studien kommer ur ”Northern Finland Birth Cohort” som är en studie bland finska kvinnor i tidig graviditet 1985-86 och som samlade in information om hälsotillståndet för barnen vid 8- och 16-årsålder.

FAKTA
Studien har genomförts av forskare knutna till Imperial College London, Mittuniversitetet och Universitetet i Uleåborg, Finland, och är publicerad i tidskriften PLoS ONE.

Forskningen har finansierats av Finlands Akademi, Sigrid Juselius stiftelse, Finland, Thule -institutet, Uleåborgs universitet, National Institute of Mental Health, och EURO – BLCS (biologiska, kliniska och genetiska faktorer för framtida risk för hjärt- och kärlsjukdomar). Alina Rodriguez har fått finansiering från bland annat Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Läs hela artikeln här: Prenatal Glucocorticoid Treatment and Later Mental Health in Children and Adolescents

Riskerna för patienter att drabbas av olika infektioner i samband med operationer uppmärksammas allt oftare. Forskning vid Kärl-­thoraxkliniken på Universitetssjukhuset i Örebro har lett till ett nytt slags operationslakan, som kan minska infektionsriskerna i samband med hjärtoperationer.

– Jag tycker det är intressant med kliniska frågor, som rör mitt arbete. Den plastfilm, som används vid operationer har känts bra, men jag började fundera på om den verkligen gjorde nytta och det var den funderingen som nu har blivit till min avhandling, säger operationssjukköterskan Karin Falk Brynhildsen,vars forskning är grunden till den nya produkten.

Infektioner i sårområdet efter kirurgiska ingrepp hör till de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. De kan orsakas av bakterier från patientens hud och där finns en bakterieflora som kan orsaka infektioner, särskilt i samband med ortopedoperationer, hjärt-kärlkirurgi eller när man opererar in implantat. På varje kvadratcentimeter av huden lever i genomsnitt tre miljoner bakterier och sammantaget finns det fler bakterier än antalet egna celler hos människan.

Plast som växthus
Vid till exempel en hjärtoperation kan man täcka operationsfältetmed en plastfilm, som kirurgen sedan skär igenom. Den har en del praktiska fördelar och ska även låsa hudbakterierna så att de inte kontaminerar operationssåret och därmed ökar risken att orsaka en sårinfektion.

– Men jag började fundera på om den inte den här plastfilmen  lika gärna fungerar som ett växthus för bakterierna och i stället ökar risken för bakterietillväxt.

Det visade sig att om man desinfekterade operationsområdet utan att täcka huden med plastfilm fick man en lägre grad av bakterietillväxt än med täckt hud. Resultatet av avhandlingen The effect of preoperative preparation on bacterial growth during cardiac surgery, har redovistas för sjukvårdsproduktföretaget Mölnlycke, som nu tagit fram ett operationslakan som ska kunna användas utan plastfilm.

Infektionsskydd
– Det preventiva arbetet för att skydda patienten mot olika infektioner i samband med operationer har stor betydelse och det finns fortfarande mycket outforskat om rutiner i samband med en operation. Därför är det viktigt att öka patientsäkerheten genom fortsatt forskning för att hitta metoder som förbättrar operationssjuksköterskans arbete under operationerna ytterligare.

 – Det känns väldigt bra att få göra en sådan här studie med utgångspunkt från våra metoder och hur vi arbetar med patienterna under svenska förhållanden, de kliniska förutsättningar som gäller här, säger Karin Falk Brynhildsen.

Världshaven har förmåga att ta upp en del av den koldioxid som tillförts atmosfären från mänskliga aktiviteter. Det här bromsar växthuseffekten, men resultatet blir samtidigt att havsvattnet blir surare eftersom koldioxiden bildar kolsyra då den reagerar med havsvattnet.

– En surare havsmiljö kommer högst troligt påverka och förändra det ekosystem vi har idag, säger Moa Edman vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Ny modell kan analysera flera miljöhot samtidigt
Moa Edmans avhandling har bidragit till utvecklingen av ett modellsystem som kan användas till att analysera flera miljöhot samtidigt, som till exempel övergödning, försurning och klimatförändringar.

Modellsystemet användes för att utvärdera flera framtida pH- och syrgasförändringar i Östersjön.

– Resultaten visade att vi kan vänta oss försurning i hela Östersjön, samt att fortsatt övergödning kommer att öka svängningsvidden i den årliga pH-cykeln, säger Moa Edman.

Studien pekade på att den största orsaken till försurningen är de mänskliga utsläppen av koldioxid.

Nya metoder för att motverka försurningen krävs
För att undersöka vad som påverkar havets förmåga att möta och neutralisera pH-förändringar genomfördes en studie som införde fördjupad koppling mellan havets biologiska och kemiska processer och beräkningarna av pH. De nya kopplingarna visade sig vara speciellt viktiga i områden med periodiskt eller permanent syrefria förhållanden, vilket blir allt vanligare i Östersjön.

Även betydelsen av lösta organiska näringsämnen i havet har utvärderats, eftersom dessa potentiellt kan vara en viktig näringskälla för alger i Bottniska viken.

– Det visade sig att det biologiska upptaget av koldioxid förbättrades märkbart i modellen när växtlanktonen utnyttjade de organiska formerna av löst näring. Det gör modelleringen i området mer realistisk, vilket är viktigt då den nya forskningen även påvisar att de norra delarna av Östersjön är speciellt känsliga för förändringar av atmosfärens koldioxidhalt. säger Moa Edman.

FAKTA
Avhandlingens heter: Modelling the Dissolved Inorganic Carbon System in the Baltic Sea (http://hdl.handle.net/2077/33736). Handledare: Anders Omstedt

Utvecklingen är liknande i alla tre länderna, med störst minskning i Norge där 8 av 10 fågelarter minskat i antal. I Sverige minskade 8 av 13 arter samtidigt som ingen fågelart ökade. Studien visar dessutom att populationstrenderna inte skiljer sig åt för arter som finns i fjällbjörksskogen respektive på kalfjället. Sämst har det gått för dalripa och fjällripa, som båda minskade med cirka 75 procent under perioden. Resultaten är unika även på internationell nivå, eftersom det inte finns några tidigare studier som omfattar flera fågelarter inom en hel bergskedja.

– Även om enstaka arter tidigare har visat en liknande populationsminskning och återhämtat sig, så är det första gången som vi kan se att så många arter har minskat över hela fjällkedjan. Resultaten är därför mycket oroande, säger Åke Lindström, professor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet och koordinator för Svensk Fågeltaxering.

Orsakerna till minskningarna är inte säkerställda men det är troligt att det finns en koppling till ökande temperaturer som orsakas av ett ändrat klimat. Prognoser för hur fjällfåglarna kommer att påverkas av ett varmare klimat visar att arternas utbredningsområden i framtiden kommer att förflyttas i riktning mot fjälltopparna, vilket bör leda till minskande populationer. Under tidsperioden för den här studien, 2002-2012, var somrarna i genomsnitt 1 grad varmare och betydligt blötare jämfört med tidigare årtionden.

– Bofasta eller kortflyttande fågelarter som tillbringar mycket tid i fjällen har minskat mer än långflyttande arter som endast är i häckningsområdet en kort tid på sommaren. Det pekar på att minskningen av antalet fåglar huvudsakligen beror på förändringar i fjällen, säger Åke Lindström.

I studien ingick mer än 260 inventeringsrutter, utbredda över en sträcka av 1600 km från sydvästra till nordöstra delen av den Skandinaviska fjällkedjan. Fåglarna har räknats av flera hundra frivilliga fågelskådare från Sverige, Finland och Norge. Den svenska partnern i projektet är Svensk Fågeltaxering, som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket och landets länsstyrelser.

Undersökningen är publicerad i den internationella tidskriften ”Journal of Avian Biology”.

– Det här hjälper oss att ta ett första steg i att bygga en grupp i absoluta världsklass med inriktning mot beteendeekonomi och institutionell design, så kallad mechanism design, säger Tommy Andersson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan och huvudsökande i projektet.

År 2012 fick Lloyd Shapley och Alvin Roth Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne för sin forskning inom institutionell design, så kallad mechanism eller market design. Det låter abstrakt men tillämpningarna är av desto större praktiskt värde.

Hur utformar man regelverket för att få ett så bra utfall som möjligt när vi ska göra en offentlig upphandling, organisera njurbytesprogram eller fördela skolplatser i en kommun? Det är några exempel på av de forskningsfrågor som en ny grupp nationalekonomer på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och IFN kan komma att undersöka i forskningsprogrammet ”Beteendeaspekter på institutionell design”.

– Dåligt utformade nationella auktioner för t.ex. 3G-nät har snuvat medborgare på miljardbelopp och smartare njurbytesprogram skulle kunna rädda fler liv, säger Tommy Andersson.

Forskarna ska bl.a. studera hur förändringar i regelverken påverkar beteendet hos exempelvis företag, föräldrar eller sjukhus.

Initialt kommer nationalekonomerna Tommy Andersson, Erik Wengström och Alexander Reffgen vid Ekonomihögskolan och Ola Andersson från IFN ingå i projektet, men gruppen hoppas kunna växa betydligt under de närmaste åren.

Något som rimmar väl med stiftelsens nya fokus på forskningsgrupper och yngre talangfulla forskare.

– Vi har velat initiera och stärka nyskapande mindre forskningsmiljöer, säger Kjell Blückert, VD för Ragnar Söderbergs stiftelse.

Läs mer om anslagen på Ragnar Söderbergs stiftelses hemsida: http://ragnarsoderbergsstiftelse.se/nyheter/fyra-framstaende-projekt-utvalda

– Tidigare befolkningsstudier talar för att omega-3 kan skydda mot att utveckla Alzheimers sjukdom, vilket gör det intressant att studera effekterna av kosttillskott med denna grupp fettsyror hos patienter som redan insjuknat, säger dr Yvonne Freund-Levi, studiens förstaförfattare.

Omega-3 och andra livnödvändiga fleromättade fettsyror ansamlas i det centrala nervsystemet under fosterstadiet. Man har antagit att dessa fetter kontinuerligt byts ut under livet, men lite är känt om hur detta går till och om kostförändringar kan påverka överföringen av viktiga fettsyror över blodhjärnbarriären. Den senare fungerar som ett skydd för hjärnan mot nervskadande ämnen som finns naturligt i blodet, men är samtidigt ett hinder för exempelvis transport av läkemedel till hjärnan.

Olika sjukdomar kan påverka fettsyrasammansättningen i centrala nervsystemet. Hos patienter med Alzheimers sjukdom har tidigare forskning noterat lägre nivåer än normalt av exempelvis dokosahexaensyra (DHA), en av omega-3-fettsyrorna, i hjärnan.

I den nu publicerade studien, som ingår som en del i det större forskningsprojektet OmegAD, har forskarna undersökt om kosttillskott med omega-3 förändrar fettsyraprofilen i centrala nervsystemet hos patienter med mild Alzheimers sjukdom. Totalt deltog 33 patienter, varav 18 fick omega-3 och 15 placebo dagligen under 6 månader. Resultaten visar att de patienter som fått omega-3-tillskottet hade förhöjda nivåer i ryggmärgsvätskan (som omger centrala nervsystemet) och i blodet av både DHA och eikosapentaensyra (EPA), som är en annan omega-3-fettsyra, medan ingen förändring kunde ses i placebogruppen.

Ju högre nivåer av framförallt DHA blev, desto större blev också förändringarna i ryggmärgsvätskan av så kallade markörer för Alzheimers sjukdom och inflammation. Just kopplingen mellan Alzheimers sjukdom och inflammation har länge intresserat forskare inom området. Bland annat har man testat traditionella antiinflammatoriska läkemedel som behandling för Alzheimer, men utan att uppnå förbättring av minnesfunktioner.

– Hos djur kan kosttillskott med DHA resultera i en ökning av DHA-koncentration i centrala nervsystemet. Här visar vi att samma sak gäller för människa, vilket talar för att omega-3-fettsyrorna i kosttillskottet tar sig från blodet över blodhjärnbarriären. Mycket forskning kvarstår dock innan vi vet hur dessa fettsyror kan användas vid behandling av Alzheimers sjukdom för att stoppa försämringen av minnesfunktioner, säger professor Jan Palmblad som initierat studien.

Forskningen har fått finansiellt stöd från Capios forskningsstiftelse, Demensförbundet, Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor, Alzheimerföreningen, Odd Fellow Sverige, Swedish Nutrition Foundation, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Lions Sverige, den norska Omega-3-producenten Pronova Biocare A/S samt Stockholms läns landsting genom ALF-avtalet med Karolinska Institutet.

Läs vetenskaplig sammanfattning (engelska)

FAKTA
Publikation: “Transfer of omega-3 fatty acids across the blood–brain barrier after dietary supplementation with a docosahexaenoic acid (DHA)-rich omega-3 fatty acid preparation in patients with Alzheimer’s disease: the OmegAD study”, Yvonne Freund-Levi*, Inger Vedin*, Tommy Cederholm, Hans Basun, Gerd Faxén Irving, Maria Eriksdotter, Erik Hjorth, Marianne Schultzberg, Bengt Vessby, Lars-Olof Wahlund, Norman Salem Jr, and Jan Palmblad, Journal of Internal Medicine, accepted manuscript online 23 November 2013, doi: 10.1111/joim.12166.

– Det är en viktig pusselbit i arbetet med att minska utsläppen inom fordonsindustrin, säger Salem Seifeddine, forskare vid Swerea SWECAST.

I takt med strängare regler arbetar lastbilstillverkarna aktivt med att minska utsläppen av skadliga partiklar och koldioxid. Ett exempel är strävan efter att öka motorernas hållfasthet i syfte att klara av ett högre topptryck vid förhöjda temperaturer — en egenskap som gör att motorerna blir mer bränslesnåla.

För att klara av det krävs en ständig utveckling av processer och material. Som ett led i det arbetet ska nu Swerea SWECAST och Tekniska Högskolan i Jönköping, JTH, genom legeringsutveckling ta fram material som tål höga temperaturer.

– Det är ett långsiktigt arbete där vi hoppas kunna bidra till framtidens lastbilsmotorer. Vår förhoppning är att bli världsledande på det här området, säger Salem Seifeddine vid Swerea SWECAST.

Projektet sker inom ramen för Casting Innovation Centre och äger rum i ett nära samarbete med Volvo och Scania.

Projektet har en budget på 13,2 miljoner kronor, varav projektparterna står för 8,3 miljoner kronor och den statliga forskningsfinansiären Vinnova bidrar med 4,9 miljoner kronor inom ramen för det strategiska innovationsområdet metalliska material.

– Att vi får ett så stort förtroende från näringslivet och Vinnova är ytterligare en bekräftelse på  vikten av det arbete som sker inom Casting Innovation Centre. Det visar också på gjuteriforskningens betydelse för fordonsindustrins utveckling, säger Salem Seifeddine.

– Att drabbas av bröstcancer innebär att konfronteras med sin dödlighet och att livet kan ställas på ända, säger Sara Lilliehorn, socionom och doktorand i socialt arbete, som i sin avhandling studerat vardagsliv vid bröstcancer.

I avhandlingsarbetet har 71 kvinnor som drabbats intervjuats vid upprepade tillfällen från det att den sjukhusbundna behandlingen avslutats till mellan fyra till sex år senare.

Efter diagnosbesked är fokus på att överleva och sjukvården spelar därför en central roll. Symboliskt talat är det den som står mellan kvinnan och döden. I mötet med sjukvården är det därför viktigt för kvinnorna att vården fungerar som ett hjälpande system som inte enbart erbjuder medicinsk behandling. Patienter behöver uppleva att sjukvården är tillgänglig för dem, att information ges som är anpassad till dem och deras situation och få pålitlig vård som förmedlas i en anda av närvaro och engagemang. Efter att den sjukhusbundna behandlingen avslutats förflyttas successivt fokus från att överleva till att leva vidare.

– Att återfå en mer bekant vardagsstruktur för familjeliv, fritidsliv och att återgå i arbete är sätt att komma tillrätta med de psykologiska och existentiella utmaningar som en bröstcancersjukdom kan innebära, säger Sara Lilliehorn. Det visar att livet, trots allt, är sig ganska likt, säger Sara Lilliehorn.

– Det är viktigt att se bröstcancer i ett livssammanhang och att sjukdomen får olika betydelse för olika kvinnor. Det kräver flexibilitet av sjukvård, arbetsgivare och andra rehabiliterande instanser.

På lång sikt värderades bröstcancerns påverkan på vardagen olika av kvinnorna i studien. En del kvinnor menade att livet förändrades till det bättre och kunde se bröstcancern som en räddning ur en svår livssituation medan livet påtagligt försämrades för andra, speciellt de som fick svåra behandlingsbiverkningar. Särskilt tydligt var detta för kvinnor som genomgick den hormonella behandlingen som pågick under fem års tid då man samtidigt höll på med att återuppta livet i övrigt.

– Det visar på vikten av att hantera och lindra fysiska besvär för att underlätta för kvinnor att kunna gå vidare i livet. Även om majoriteten kvinnor upplevde att livet förändrades var det ganska många som menade att den inte gjort märkbar skillnad i livet, att sjukdomen kom och passerade som en parentes i livet.

FAKTA
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82968

Om disputationen
Fredagen den 6 december försvarar Sara Lilliehorn, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang (engelsk titel: Meanings of breast cancer in a life context). Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Lars-Christer Hydén, Institutionen för medicin och hälsovetenskaper, Linköpings universitet. Sara Lilliehorn är bördig från Kalmar.

Det menar Elisabeth Ahlinder i sin avhandling ”Finansiering med fastigheter som underlag – köp, pant, hyra och jordabalkens gränser” i vilken hon även föreslår vissa ändringar i jordabalken för att minska friktionerna på fastighetsmarknaden.Säkerhet i fast egendom uppnås traditionellt genom upplåtelse av panträtt. Avseende kommersiell användning av fastigheter i transaktioner omfattande högre värden utgör dock inte fastighetspant den enda, i vissa fall inte ens den huvudsakliga, formen för användande av fast egendom i säkerhetssyfte.

Finansiering sker i stor utsträckning med användning av alternativa finansieringsformer och -tekniker. Beroende på syfte och behov kan säkerhet exempelvis uppnås genom fastighetsleasing, pant i aktier eller andelar i fastighetsägande bolag, mezzaninelån, ring fence-strukturer, eller komplexa finansieringsformer som paketerar och strukturerar tillgångar på ett sådant sätt att de kan användas som underlag för obligationsutgivning.

– Panträtten är en i grunden medeltida konstruktion. Den var ett bevis för att man kunde betala tillbaka sina lån. Idag har vi en mer komplicerad marknad som ofta kräver sofistikerade lösningar, säger Elisabeth Ahlinder.

I avhandlingen behandlas olika finansieringsformer och -tekniker som kan användas som alternativ eller komplement till traditionell panträtt enligt 6 kap. JB (jordabalken). Elisabeth Ahlinder konstaterar att de nya finansieringsformerna och -teknikerna utgör en utmaning för det svenska fastighetsrättsliga systemet som medför att tolknings- och tillämpningsproblem uppstår i förhållande till JB. Genom den internationaliserade finansmarknaden uppstår krockar mellan svensk och utländsk rättskultur. Det handlar bland annat om den svenska indelningen i fast och lös egendom, common law-baserade avtalsstrukturer som tillämpas i det svenska numerus clausus-baserade rättighetssystemet och kreditvärderingskrav.

– Exempelvis är ett lease-avtal och ett hyresavtal inte riktigt samma sak. Därför finns det inte ett entydigt svar på hur en eventuell avtalstvist ska lösas. Om avtalen är osäkra medför det en risk och en kostnad för den som vill investera i svenska fastigheter. På grund av det kanske investeraren avstår från avtalet och svenskt näringsliv går miste om pengar.

I avhandlingen ges förslag på vissa förändringar av olika bestämmelser i JB som skulle kunna genomföras för att reducera några av de problem som påvisas. Förslagen berör huvudsakligen bestämmelser i 4 kap., 6 kap, och 12 kap. JB avseende köp, pant och hyra.

– Förlossningar är känslomässigt starka upplevelser både för de blivande föräldrarna och för barnmorskorna, konstaterar Jenny Gleisner, som disputerar vid Tema Teknik och social förändring.

För att undersöka hur blivande barnmorskor lär sig att stödja födande kvinnor har hon följt studenternas samtal i basgrupper på en barnmorskeutbildning, som är öppen för sjuksköterskor och pågår i tre terminer.

Jenny Gleisner visar hur studenterna relaterar erfarenheter och kunskap de får under utbildningen till normala förlossningar, som är en ständigt närvarande norm.

– Det är inte alldeles självklart vad en normal förlossning är, mer än att den sker vaginalt på sjukhus och att både kvinna och barn är friska, berättar Jenny Gleisner.

För studenterna var det normala ett ideal som var möjligt att uppnå, även om det fanns normer även för förlossningar som av olika skäl blir svåra.

Även i svåra fall blev barnmorskans uppgift att hjälpa kvinnan att hantera till exempel smärta och rädsla, men också att kunna genomgå en normal, vaginal förlossning. Att stödja de blivande föräldrarna innebär också att kunna hantera både de egna och patientens känslor.

– I basgrupperna pratade studenterna hela tiden om hur en barnmorska ska förhålla sig till känslor. Att lära sig det är nödvändigt för att lära sig yrket. De diskuterade allt från att själva gråta vid den första förlossningen till hur man stöttar en kvinna som är panikslagen eller i sorg, säger Jenny Gleisner.

Eftersom studenterna var sjuksköterskor hade de erfarenhet av sjuka patienter vars smärta måste lindras. Men i förlossningsvården fick de lära sig att se smärta den goda smärtan som en kraft som för förlossningsarbetet framåt. Där är patienterna friska och deras smärta normal.
I förlossningsrummet avlöser barnmorskorna varandra och det finns en stark norm att vara ersättningsbar.

Att få dagens ros kan då vara ett tecken på att barnmorska stuckit ut för mycket.
Studenterna lärde sig också tidigt att de egna erfarenheterna inte är till någon hjälp och att det privata och det professionella måste hållas isär. Men vid ett tillfälle tillät basgruppen att det privata och professionella möttes.

I en diskussion om förlossningar med dödfödda barn kunde gruppen ta in en students erfarenhet av att få missfall. Att förstå hur det påverkade henne som barnmorska uppfattades som förenligt med ett professionellt förhållningssätt.

Avhandlingen heter Negotiating the Normal Birth, Norms and Emotions and Midwifery Education. Jenny Gleisner disputerade den 29 november 2013.

Spädgrisen föds med ett svagt immunförsvar och små energireserver, och därför är det livsnödvändigt för den nyfödda grisen att snabbt få i sig antikroppar från råmjölken och att sedan dia med korta intervall. Varje kulting behöver helt enkelt en egen spene. Helena Chalkias doktorsarbete handlar om dåligt fungerande spenar hos grisar, och om möjligheten att öka antalet välfungerande spenar genom avel.

Hos grisar i svenska avelsbesättningar registreras antal spenar och deras kvalitet vid två tillfällen: vid tre veckors ålder av uppfödaren, och vid ca fem månaders ålder av en avelstekniker. I genomsnitt har vår svenska moder-ras yorkshire drygt 14 fungerande spenar, men därtill har mer än var sjätte sogris minst en defekt spene, s.k. inverterad spene. Hos dessa är spenspetsen indragen, vilket gör det svårt eller helt omöjligt för smågrisen att dia den.
Helena Chalkias och hennes kollegor har nu visat att en nyfödd kulting inte klarar av att dia en spene som fortfarande är inverterad vid grisningen, och att den därmed inte överlever. Mer anmärkningsvärt var att flertalet av de inverterade spenarna ”ploppade ut” redan två månader före grisning.

– Trots detta tycker vi inte att man bör använda gyltor som har inverterade spenar vid ekolodningen för avelsändamål, säger Helena Chalkias. De grisar som diade ”utploppade spenar” växte nämligen något långsammare än de grisar som diade normala spenar.

När Helena Chalkias undersökte arvets betydelse för olika spenegenskaper visade det sig att det inte fanns något genetiskt samband mellan kullstorlek och antal spenar. Det innebär att en avel inriktad mot ökad kullstorlek inte automatiskt ger en ökning av antalet spenar.

– En avelsvärdering som inbegriper ökad kullstorlek bör därför även innehålla ett särskilt mått på antalet fungerande spenar, säger Helena Chalkias. Annars ökar risken för att somliga kultingar inte har någon fungerande spene att dia.

Undersökningarna visade att generna påverkar antalet fungerande spenar, antalet inverterade spenar och det totala antalet spenar. Det innebär att suggornas spenstatus verkligen kan förbättras genom avelsurval.

Avel för fler spenar kan göras genom att information om spenantalet vid tre veckors ålder tas med i avelsvärderingen. Bedömningen av antalet onormala spenar vid denna tidpunkt är dock för osäker för att kunna användas som avelsmått. Den undersökning som görs vid fem månader var mer tillförlitlig i detta avseende, men den är ganska besvärlig att genomföra.

Avel för färre inverterade spenar skulle underlättas av en lättare och säkrare metod. I doktorsarbetet har Helena Chalkias och hennes kollegor undersökt förutsättningarna att ta fram DNA-tester för detta ändamål. Med hjälp av markörer (drygt 60 000 hos gris) över hela arvsmassan hittade de kromosomregioner där det finns skillnader mellan grisar beroende på förekomst av inverterade spenar. De hittade även markörer associerade till antalet fungerande spenar.

– Sammanfattningsvis finns det goda förutsättningar att förbättra grisarnas spenstatus. Hur stora framstegen blir beror på vilket avelstryck man lägger på spenarna i avelsarbetet. Dessutom bör man arbeta vidare med DNA-testerna, avslutar Helena Chalkias.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 55–56 i avhandlingen.
————————————–
Husdjursagronom Helena Chalkias, institutionen för husdjursgenetik, försvarar sin doktorsavhandling Genetic and clinical studies on teat traits in the pig vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 6 december 2013, kl 09:15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Pekka Uimari, Helsingfors universitet, Finland

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/10900/ [Ref 1]
Pressfoton (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)
– Diande griskultingar [Ref 2]. Foto: Nils Lundeheim
– Helena Chalkias [Ref 3]. Foto: Anniqua Melin