För att terapi med nya cancermediciner skall vara effektiv krävs att tumörens mutationsstatus är känd. Idag extraheras DNA från snitt av tumören och undersöks med DNA-analysteknik, efter att cancerdiagnosen har ställts. Denna metod är tidskrävande och prover med låg halt av muterade cancerceller kan missas i bakgrunden av DNA från omuterade celler.

Med den nya teknologin visualiseras mutationerna direkt i cancercellerna i snitt från tumörvävnaden och kan bedömmas i mikroskop av den patolog som ställer cancerdiagnosen. Tekniken okänslig för halten av de muterade cancercellerna i provet, och informationen om mutationerna kan kopplas direkt till tumörcellernas växtsätt i vävnadsprovet.

– En intressant tillämpning av tekniken är att man i ett vävnadsprov kan upptäcka mindre grupper av cancerceller med mutationer som gör dem okänsliga för vissa cancerläkemedel, så att cancerbehandlingen kan anpassas för patienten, säger Johan Botling.

Forskarna testade också den nya tekniken på en stor mängd kliniska prover och utvärderingen visade att den ger korrekta svar. Metoden kan alltså både förenkla och förbättra cancerdiagnostiken och därmed leda till mer effektiv cancerbehandling.

Studien publiceras i tidskriften Oncotarget.

SGU har skrivit kontrakt med det finska bolaget Specim, som ska utföra skanningen i Malå under 2014 och 2015.

Totalt ska 200 000 meter borrkärna från olika områden i Norrbotten och Västerbotten fotograferas och skannas med modern IR-teknik. Data som samlas in ska öka kunskapen om mineralogin och berggrunden i området och kan möjliggöra ett mer effektivt utnyttjande av landets mineralresurser.

På längre sikt finns potential för att analysdata från skanningen också kan användas inom forskning.

Data från skanningen kommer efter en tid att göras fritt tillgänglig för alla från SGUs webbplats. De första resultaten från projektet beräknas vara klara om cirka ett år.

Som en del av regeringens miljöteknikstrategi satsar VINNOVA från 2013 och framåt på utveckling av testbäddar inom miljöteknikområdet. Syftet är att skapa fler konkurrenskraftiga företag, hållbar tillväxt, ökad export och fler arbetstillfällen med bas i svensk miljöteknik.

Testbäddsutlysningen kompletterar VINNOVAs övriga miljötekniksatsningar genom stöd till utveckling av testbäddar för svenska miljöteknikföretags behov av att testa och verifiera nya miljöinnovationer. Hittills har VINNOVA vid två ansökningstillfällen fördelat totalt 41 miljoner kronor för perioden 2013-2015 . I den nu avslutade andra ansökningsomgången får 29 projekt dela på 32 miljoner kronor.
 
Följande 29 projekt har beviljats anslag:
Fullskaliga projekt

Förstudier

 

Världshälsoorganisationen, WHO, har uppskattat att minst 25 procent av kvinnorna i Europa, 36 procent av kvinnorna i Afrika, 37 procent av kvinnorna i östra medelhavet, 37 procent av kvinnorna i Sydostasien, 24 procent i södra Stilla havet och 29 procent i USA har utsatts för fysiskt våld och/eller sexuella övergrepp av sin partner. Detta ligger bakom en bedömning från FN om att våld i parrelationer är en global folkhälsofråga.

För att undersöka problemet närmare har Elli Nur Hayati vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, bland annat med hjälp av intervjuer, studerat förekomsten av våld mot kvinnor i Indonesien. Avhandlingen visar att 9 procent av de intervjuade kvinnorna hade upplevt fysiskt våld och 22 procent hade upplevt någon form av sexuellt våld.

Enligt avhandlingen hade kvinnor som var i en ekonomiskt utsatt situation, de som var gifta med unga män eller med män som hade låg utbildningsgrad, en ökad risk att bli utsatta för sexuellt våld. Erfarenheter av annat fysiskt våld var mer förknippat med männens personliga egenskaper, som att ha bevittnat övergrepp från föräldrar under barndomen, att ha samtidiga relationer med andra kvinnor, att ha varit inblandade i slagsmål med andra män, eller att ha alkoholproblem.

Elli Nur Hayati visar vidare att kvinnors exponering för våld är förknippat med traditionella normsystem i det indonesiska samhället, som även kvinnor har accepterat. Intervjuer med misshandlade kvinnor visar att de ofta använder sig av en ”gummibandsstrategi” där man rör sig mellan att aktivt motsätta sig olika former av våld till att kapitulera och tolerera att det sker. Enligt Elli Nur Hayati påverkas detta i sin tur av könsnormer i samhället, som sätter press på kvinnor att upprätthålla harmoni i familjen, samtidigt som kvinnorna saknar stöd från sitt sociala nätverk och lokala myndigheter för att få hjälp eller lämna en utsatt situation.

– Ett problem i Indonesien är att det finns en tydlig klyfta mellan de lagar som tvingar till rapportering och lagföring av våld inom äktenskapet och de sociala normer i samhället som främjar försoning. Det finns även ett starkt motstånd mot att rapportera övergrepp till myndigheterna, säger Elli Nur Hayati.

Trots att det finns en lag mot våld i hemmet sedan 2004 visar de studier som hon har genomfört på den indonesiska landsbygden att hustrumisshandel inte godtagits som en kriminell handling. Det ses fortfarande till stor del som en privat familjeangelägenhet. Elli Nur Hayati vill därför se att förebyggande insatser genomförs på flera nivåer. Det handlar bland annat om en kapacitetsuppbyggnad av det system med lokala serviceenheter som i dag arbetar med dessa frågor för att öka medvetenheten och kunskapen om könsnormer, ojämlikhet mellan könen och även om det juridiska perspektivet. På högre samhällsnivå anser Elli Nur Hayati att det behövs interventioner för att förändra könsnormer.

– Genom att använda jämställda män som förebilder skulle man aktivt kunna motarbeta och utmana underordningen av kvinnor i det indonesiska samhället. På individnivå är det viktigt att erbjuda rådgivning till våldsutsatta kvinnor, men också att ge rådgivning till män för att främja beteendeförändringar, säger Elli Nur Hayati.

FAKTA
Elli Nur Hayati kommer från Yogyakarta i Indonesien. Hon är psykolog och arbetar som universitetslektor vid psykologiska instiutionen vid Ahmad Dahlan Universitet i Yogyakarta. Elli
Porträttfoto för nedladdning. [Ref 1]
Den 6 december försvarar Elli Nur Hayati, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Mäns våld mot kvinnor i Indonesien – förebyggande insatser på flera nivåer. (Engelsk titel: Domestic violence against women in rural Indonesia: Searching for multilevel prevention). Opponent: Professor Gunilla Krantz. Huvudhandledare: Malin Eriksson.
Avhandlingen är publicerad digitalt.

– Vi kommer att följa individer över delar av livet och analysera påverkan av livsstil och sociala förhållanden på äldre människors fysiska hälsa och minnesfunktioner, säger Gunnar Malmberg, kulturgeograf och forskningsledare för programmet.

De utmaningar som den åldrande befolkningen medför väcker också frågor om ansvaret för individen, familjer och offentliga institutioner, samt om villkoren för de äldres vård och boende.

– Därför undersöker vi också hur livsstil och levnadsvillkor påverkas av olika nätverk. Vi kommer att studera i vilken utsträckning sociala och ekonomiska skillnader ökar mellan olika samhällsgrupper, och hur dessa skillnader påverkas av livsstil och sysselsättning under hela livet. Vi granskar också debatten om samhällets ansvar för de äldres sociala och ekonomiska situation.

Att förlänga arbetslivet och främja ett aktivt och hälsosamt åldrande har föreslagits som en väg att möta effekterna av en åldrande befolkning. Men även om många äldre kommer att ha god hälsa är ett längre arbetsliv inte möjligt för alla. Det finns risk att de ekonomiska och hälsomässiga skillnaderna kommer att öka.

– I projektet studerar vi hur möjligheterna till ett längre arbetsliv påverkas av sociala, fysiska och psykiska faktorer samt av arbetsförhållanden och yrkeskomplexitet.

FAKTA
Forskningen baseras på nationella och europeiska data men också på unika forskningsmaterial som byggts upp vid Umeå universitet. Programmet är tvärvetenskapligt och involverar forskare med samhällsvetenskaplig, humanistisk och medicinsk bakgrund.
Medverkande forskare: Gunnar Malmberg (projektledare ), Xavier de Luna , Anna Sofia Lundgren, Emma Lundholm, Nawi Ng , Lars-Göran Nilsson, Carl-Johan Olsson, Mikael Stattin, Anna Sundström och Lars Weinehall.

Fjärilsfaunan minskar i en alarmerande takt i många länder. En nypublicerad forskningsstudie från Lunds universitet har sammanställt förändringarna i fjärilsfaunan i södra Sveriges jordbrukslandskap under de senaste 100 åren. I vissa av dessa områden har hälften av arterna försvunnit.

Orsaken till minskningen är den förändrade markanvändningen och det intensivare jordbruket. Exempelvis har öppna betesmarker omvandlats till tät skog, och tidpunkten för höskörd har tidigarelagts. Sådana förändringar i landskapet gör att det blir både mindre nektar till fjärilarna och minskade möjligheter för larvutveckling hos fjärilarna.

– En enkel och väldigt positiv sak man kan göra är att vänta med att klippa vägkanter till i slutet av sommaren. Då hinner fjärilarna kläckas och det finns också gott om föda för dem, säger Lars Pettersson, docent på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegorna Sven G Nilsson och Markus Franzén har han i den aktuella forskningsstudien lagt fram tolv konkreta förslag på åtgärder som med ganska små medel kan förbättra fjärilarnas situation. Förutom att senarelägga tidpunkten för att klippa vägrenarna kan man exempelvis använda roterande betestryck, vilket innebär att man varje år lämnar en del av betet utan betesdjur – detta gynnar fjärilar och andra insekter. Och hemma i den egna trädgården kan även allmänheten bidra, genom att odla växter som gynnar fjärilar, bland annat timjan, kungsmynta och olika väddarter.

– Vi vill också lyfta fram de blomrika markerna i Götalands skogsbygder, vilka tills nyligen varit betesmarker, men nu har lämnats. De har stor betydelse för många hotade arter, men har inte tidigare uppmärksammats, framhåller Sven G Nilsson.

– Det går att vända negativa trender. I exempelvis Belgien har fjärilsfaunan minskat länge, men nu börjar det gå åt rätt håll igen, säger Lars Pettersson.

Att förstå hur bakterier snabbt kan anpassa sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi.

Studien, som nu publiceras i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), presenterar en teoretisk modell som fastställer den yttersta gränsen för hur snabbt bakterier kan anpassa sina proteinnivåer till förändringar i livsmiljön.  
För snabb tillväxt i olika miljöer måste bakterier kunna anpassa sina enzymnivåer för att snabbt kunna tillgodogöra sig den näringsmix som för tillfället råder i omgivningen. Om livsmiljön genomgår snabba förändringar måste bakteriens egen produktion av proteiner på ett effektivt sätt följa förändringarna.

Bakteriers tillväxt bestäms inte bara av omgivningens komposition av näringsämnen, utan också av snabba förändringar i livsmiljön. Detta är känt sedan mitten av 1900-talet. Hög bakterietillväxt i en stabil miljö kräver en viss sorts fysiologi, men miljörändringar ställer också krav på snabba omställningar av bakteriens proteinkomposition. Modellen, som nu tagits fram, visar den ”minimitid” det tar för sådana omställningar.

– Detta är ett försök att börja svara på detaljerade frågor om hur bakteriers snabba anpassning går till. Modellen visar den optimala strategin för bakterien att genetiskt anpassa sitt proteom, dvs sammansättning av proteiner. Modellen kan nu testas och därmed bli viktig utgångspunkt för fortsatt forskning på området, säger Måns Ehrenberg, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet, och Scilifelab Uppsala.

Med hjälp av modellen kan man förutsäga och testa viktiga aspekter av bakteriers fysiologi. Den kopplar också samman bakteriers fysiologi med populationsgenetik och tillväxt/evolution och representerar därmed en ”helhetssyn” på bakterien som organism.

I Göteborg får alla barn genomgå en screening för autismspektrumstörningar i samband med  2,5-årskontrollen vid BVC. Alla barn under fyra år som misstänks ha autism remitteras till Barnneuropsykiatriska kliniken, där de utreds av läkare, psykolog, logoped och specialpedagog.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar nu att det finns en risk att screeningen inte fångar alla flickor med misstänkt autism.

Doktoranden Gunilla Westman Andersson har kartlagt de barn som identifierats med misstanke om autism i Göteborg och funnit att de noterade symtomen och utvecklingsprofilerna ser likadana ut för flickor som för pojkar i tidiga förskoleår.

Samtidigt pekar tidigare forskning på att flickor, åtminstone i äldre åldrar, ofta har en annorlunda symtombild.

– Det väcker misstanken om att vi trots screening för autism av barn i tidiga år fortfarande missar flickor, säger Gunilla Westman Andersson:
  
– Många fler pojkar än flickor diagnostiseras med autism. Flickor, speciellt de med högre allmän begåvning, upptäcks dessutom senare än pojkar. Många flickor har då haft problem som har fått andra förklaringar än autism.

Avhandlingen bygger på studier av totalt 87  barn som utretts med misstanke om autism i Göteborg under 2009-2010. Studierna visar att såväl föräldrar som förskollärare i de flesta fall hade börjat oroa sig för barnens utveckling redan innan barnet fyllde 2 år.

Enligt Gunilla Westman Andersson, som är verksam vid Sahlgrenska akademins och Göteborgs univiersitets Gillbergcentrum, bör större vikt läggas vid observationer i förskolan.

– Autism innebär svårigheter med ömsesidighet i samspel, kommunikation, lek och föreställningsförmåga. För barn med sådana problem blir förskolemiljön ofta utmanande. Detta gör att eventuella svårigheter ofta blir uppenbara när man ser barnet i förskolan tillsammans med jämnåriga.

– Observationer i förskolan som genomförs av en specialpedagog med god kunskap om autism ger ungefär samma resultat som observationer på en specialistklinik. Den sammanlagda informationen vi kan få från förskolan, genom observation och intervju med personal, och från föräldraintervjuer stämmer påfallande ofta överens med barnets slutliga diagnos, säger Gunilla Westman Andersson.

Avhandlingen Autism in preschoolers – Assessment, diagnostic and gender aspects försvaras vid en disputation den 29 november.
Länk till avhandling

I vilken utsträckning gårdar överförts inom släkten har inom såväl svensk som europeisk forskning setts som en avgörande del av en övergripande samhällsomvandling. Det fanns länge flera hinder mot att jord fritt kunde köpas och säljas på en marknad, men i takt med att jordens värde ökade under 1700- och 1800-talen avskaffades hindren ett efter ett. Följden anses ha blivit att jord i allt mindre utsträckning överfördes inom släkten, utan istället till höga priser såldes på marknaden till någon man inte var släkt med. Hur det i praktiken förhöll sig är dock mindre känt, särskilt vad gäller tiden efter 1850.

Martin Dackling har studerat hur relationen mellan jord och släkt gestaltade sig mellan 1845 och 1945 i tre västgötska socknar. Hans slutsats är att släktkontinuiteten var betydande.

– Det var mycket vanligt att jord gick i arv, men under 1800-talet förändrades ofta fastigheterna mellan generationerna. Priserna vid transaktioner mellan släktingar var dessutom nära nog marknadsmässiga. Bevarandet av en särskild släktgård var inte prioriterat, säger han.

Men runt sekelskiftet 1900 förändrades mönstret. En ökande andel gårdar överfördes inom släkten, men fastigheterna var också intakta över längre tid. Samtidigt förändrades praxis vid generationsskiftena. Istället för att en arvinge gifte sig och tog över gården blev det vanligt att flera ogifta syskon gemensamt övertog gården.

– En orsak var att det var svårt för en arvinge att lösa ut de övriga. Samtidigt var syskonhushållen ett sätt att möta en tilltagande arbetskraftsbrist och behålla gården som produktionsenhet. Därigenom konserverades i praktiken jordförhållandena och det är troligt att de emotionella banden till gården ökade, säger Martin Dackling.

Avhandlingen visar också att föreställningen om ett särskilt band mellan en släkt och en gård löper som en röd tråd i lagstiftningen, från äldre tiders släktjordslagstiftning fram till jordförvärvslagen 1945 och den därpå följande strukturrationaliseringen. Från 1920-talet började släktgårdar dessutom uppmärksammas med särskilda diplom. Att intresset ökade berodde delvis på övergripande samhällsomvandlingar, som att landsbygdens unga valde att lämna jordbruket.

Avhandlingens resultat har betydelse för tolkningen av övergripande samhällsförändringar och vad som ska ses som traditionellt respektive modernt.

– Det finns inget absolut motsatsförhållande mellan jordmarknad och släktkontinuitet. Att jord kunde köpas och säljas som en vara innebar inte att släktbundenheten minskade. Även i modern tid har jord främst överförts mellan släktingar, avslutar Martin Dackling.

FAKTA
Avhandlingens titel: Släktgårdens uppkomst: jord och marknad i Skaraborg 1845—1945 Avhandlingen kan beställas av författaren, kontaktuppgifter enligt ovan. Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/33953

– Lärandet har blivit ett individuellt projekt. Skolan ska vara till för alla elever, men idag verkar den varken vara till för de svagaste eller de starkaste eleverna, säger Joanna Giota, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

På uppdrag av Vetenskapsrådet och Skolverket har hon undersökt vilken effekt individualiseringen har haft på undervisningen i grundskolan och på gymnasiet. Redan grundskolans tidiga läroplaner slog fast att en individuell anpassning av undervisningen utifrån elevens förutsättningar, behov och intressen är en förutsättning om skolan skulle lyckas behålla elevernas inre motivation och ge varaktiga resultat.

En tidigare kunskapsöversikt från Skolverket från 2009 visar dock att de olika sätten att arbeta med individualiseringen i skolorna kan vara en av orsakerna till de svenska elevernas ökande skillnader i skolprestationer under senare år.

Den nu aktuella forskningsöversikten bygger på 43 svenska avhandlingar och artiklar inom utbildningsvetenskap, publicerade mellan 2000 och 2010. Joanna Giota har också studerat skolans läroplaner. Läroplanen som började gälla när skolan kommunaliserades i början av 1990-talet talar inte om på vilket sätt lärare ska individualisera arbetet med eleverna för att de ska nå läroplanens mål.

Enligt forskningsöversikten och tidigare granskningar har tiden för grupparbeten minskat och lärarna håller i färre genomgångar med hela klassen. Eleverna är mer utelämnade åt sig själva och sin egen förmåga att söka kunskap för att nå läroplanens mål. Eget arbete har blivit en vanlig arbetsform.

– Alla elever klarar inte av att planera sitt eget lärande. Om de inte får stöd är risken stor att de tappar lusten att lära, säger Joanna Giota.I en strävan att individualisera undervisningen placeras en del elever i särskilda undervisningsgrupper utanför klassens ram.

– Där kan behoven vara så olika att ingen får den lärarhjälp som just han eller hon behöver. De eleverna riskerar att få sämre förutsättningar än sina kamrater i den ordinarie klassen.

Joanna Giota konstaterar att det inte finns några omotiverade elever. Däremot kan de vara omotiverade för det skolan anser att de ska vara motiverade för. Olusten drabbar både de elever som behöver mer hjälp och stöd eller elever som behöver mer stimulans, men också elever som inte ställer upp på skolans innehåll eller arbetssätt, som de kanske tycker är orättvisa.

– Olusten hänger med andra ord inte nödvändigtvis ihop med intellektuella förutsättningar. Det kan vara ett tecken på att intentionerna med en skola för alla, har misslyckats. En skola där varje elev får utvecklas och uppleva glädjen i att göra framsteg och komma över svårigheter.

För att eleverna ska behålla lusten att lära krävs enligt Joanna Giota att undervisningen i ännu högre grad måste utgå från elevernas inre motivation och den iver att lära som alla barn har med sig till skolan. Det gäller också att skapa trygga relationer mellan lärare och elever, där eleverna respekterar läraren för hennes kompetens och läraren respekterar eleverna som likvärdiga individer.

– Det är den inre motivationen och lusten att lära som ger de mest bestående kunskaperna. Trots att den inte alltid leder till de högsta betygen, skapar den ett intresse för att lära genom hela livet.

Sök efter rapporten Individualiserad undervisning i skolan — en forskningsöversikt via:
http://cm.e-line.nu/servlet/us_pyra?wts.PAGE=h_ix3.htm&wts.ACTION=loginguest&p=H

Att förebygga plötslig hjärtdöd bygger på att kunna identifiera särskilda faktorer som visar vem som löper ökad risk att drabbas. Forskarna vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har med hjälp av så kallad elektrokardiografi och vektorkardiografi, kartlagt hjärtats elektriska aktivitet timmarna efter en hjärtinfarkt.

Studierna, som genomförts på drygt 600 personer som vårdats akut på Sahlgrenska Universitetssjukhusets hjärtavdelning, visar att en mätning av hjärtats elektriska impulser kan vara ett mer precist underlag för beslutet att operera in en hjärtstartare.   

Sammanfattningsvis har avhandlingen ökat förståelsen för det elektriska skeendet timmarna efter en hjärtinfarkt, och funnit att det går att förbättra riskbedömingen med metoder som inte riskerar att skada patienten.

Diabetes stor riskfaktor
Forskningen visar nu också att diabetes är en av de viktigaste riskfaktorerna både för att dö i akut hjärt- kärlsjukdom och för att de som överlever ska drabbas av ett nytt insjuknande.

Resultaten, som publiceras i hjärtläkaren Markus Lingmans avhandling, visar att personer med diabetes har en dubbelt så stor risk att avlida åren efter sjukhusvistelsen.

– Om diabetessjukdomen är kombinerad med högt blodtryck försämras prognosen ytterligare, framförallt när det gäller risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, säger Markus Lingman.

Studien bygger på samkörning av uppgifter i nationella register för ballongvidgning, slutenvårdsdiagnoser, överlevnad och förskrivna läkemedel.

Avhandlingen Acute coronary syndromes – The prognostic importance of hypertension, diabetes and vectorcardiographic markers försvaras vid en disputation den 29 november.

De får mellan fem och nio miljoner vardera under fem år; My Hedhammar, Panagiotis Papadimitratos, Philipp Schlatter och Petter Brändén. Programmet som de är antagna till stöttar framstående unga forskare och ger förutom finansiering också mentorstöd. Syftet är att de lovande forskarna ska kunna fokusera på sin utveckling inom vetenskapen och som forskningsledare.  

My Hedhammars forskning kretsar kring naturens starkaste material: spindeltråd. Hon har skapat en konstgjord variant av materialet. Det är bakterier som producerar spindeltråden. Den innehåller biokemiska signaler. Hon ska använda den konstgjorda spindelväven som stomme för celler som i sin tur ska bilda nya organ. Materialet har dessutom egenskapen att det ofta accepteras av kroppen. My Hedhammars förhoppning är att det ska kunna fungera som ett stöd för framtida reservdelar vid återskapande av skadade organ.
Som del av forskningsprojektet ska hon ta fram en artificiell bit av en bukspottkörtel som kan producera insulin. Det kan i förlängingen hjälpa diabetiker att reglera sitt blodsocker. My Hedhammar blir anställd inom KTHs teknikvetenskap i samband med antagningen till programmet. Hon har hittills bedrivit forskningen som docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Panagiotis Papadimitratos utvecklar nya typer av säkerhetssystem för trådlös teknik. Sammanhanget för hans forskning är att allt fler funktioner kopplas till internet på trådlös väg. Utrustning inom sjukvården, värmeanläggningar, aktiehandel och logiskkedjor är bara några exempel på uppkopplade lösningar. Samtidigt som de intelligenta systemen skapar möjligheter att spara energi, tid och pengar, är de utsatta. Risken för sabotage av en hacker någonstans i världen är så stor att det kraftigt bromsar utvecklingen. Det är ett problem att företag inte vågar lita på att systemen är skyddade. Panagiotis Papadimitratos är lektor vid teknikvetenskapen hos KTH. Hans nya typer av säkerhetsprotokoll ska göra de trådlösa systemen pålitliga.

Philipp Schlatter ska utveckla datorsimulerade vindtunnlar, vilket kan skynda på utvecklingen av bränslesnåla flygplan. Det har tidigare inte varit möjligt att göra denna typ av omfattande simuleringar av luftturbulens. Superdatornernas kraft har inte räckt till.
Datorsimuleringar har stor betydelse för vetenskaparen. Inom kemin har de inneburit en kunskapsrevolution och metoderna belönas i år med Nobelpris. När det gäller simuleringar av luftturbulens har utvecklingen gått långsammare. Beräkningar av luftkaos är så enormt krävande att forskarna hittills bara kunnat studera turbulens vid låga hastigheter eller för strömningen över små delar av ett fordon.

Philipp Schlatter, docent vid KTH, ska bygga en datormodell som ska ge samma resultat som det fysiska experiment han också ska genomföra. Det simulerade experimentet kommer att kräva ett beräkningsnät med omkring 100 miljarder punkter, där datorn räknar på luftens flöde i varje specifik punkt. Även för en superdator, med hundratusentals processorer, kan det ta månader att få resultatet. Philipp Schlatter ska optimera matematiken och beräkningarna. Målet är att simuleringarna ska bli så verklighetstrogna att de går att använda för att räkna fram hur en flygplansvinge ska utformas för att ge mindre luftmotstånd.

Petter Brändén har utvecklat en matematisk teori som handlar om att bättre förstå sambandet mellan polynoms (och besläktade funktioners) rötter och dess koefficienter. Ett av matematikens äldsta problem är att kunna bestämma rötterna till polynomekvationer. Ännu idag handlar flera av de stora frågorna inom matematiken om att lokalisera rötter till polynom och mer generella funktioner. Petter Brändén, lektor i matematik vid KTH, har använt sin teori för att lösa öppna frågor inom flera av matematiska discipliner. Hans teori har fått erkännande runt om i världen. Under åren i programmet ska han vidareutveckla teorin.

Det är 33 unga forskare som blir antagna till årets Wallenberg Academy Fellows. Första kullen antogs förra året. Initiativet kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, men sker i samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet. Nio av årets antagna forskare kommer från utländska universitet för att öka internationaliseringen av den svenska forskningen. Se lista på samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows.

– Vi kan förebygga både långvarigt kriminellt beteende och återfall i kriminalitet om myndigheter och andra berörda runt ungdomen samverkar på ett strukturerat sätt och fokuserar på rätt saker, säger Henrik Andershed, som är forskare i psykologi och kriminologi vid Örebro universitet och leder projektet.

Regeringen beslutade i mars 2011 att Rikspolisstyrelsen skulle starta sociala insatsgrupper. Örebro valde att delta och är ett av 12 områden i Sverige i projektet men insatsgruppen har haft vissa svårigheter. Därför satsar man nu på att pröva och vidareutveckla arbetsmodellen.

– Modellen som ska vara färdig om två år ska bygga på både erfarenhet och forskning. Det finns forskning som visar vad som skyddar ungdomar och vad som ökar risken för att ungdomar ska fastna i ett brottsligt beteende.

– För att kunna arbeta strukturerat och evidensbaserat har vi tagit fram flera checklistor som man kommer att arbeta med som stödi de sociala insatsgrupperna. De gör det lättare att fokusera på de faktorer som faktiskt driver det brottsliga beteendet och som varierar från person till person, säger Henrik Andershed.

Forskarna kommer att dokumentera och utvärdera arbetet. Det långsiktiga målet är att modellen som utvecklas i Örebro ska kunna spridas nationellt.

– Om vi kan ta fram en modell för arbetet med sociala insatsgrupper som är evidensbaserad och som fungerar bra så kommer det att det finnas ett stort intresse för detta i andra kommuner. 

Det konstaterar Malin Brundin i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet, den 5 december. Bakterieinfektioner i tändernas rotkanaler kan leda till tandvärk och ibland varbildning. För att kunna välja rätt medikament vid behandling av infektionerna krävs att man kan analysera vilka bakterier som orsakar dem.

Traditionellt har man använt sig av en teknik där man tagit prov från rotkanalen och odlat fram de bakterier som orsakar infektionen. De senaste åren har dock odlingstekniken ersatts av molekylära tekniker där man analyserar förekomst av DNA från bakterierna. Dessa metoder anses både vara tidsbesparande och mer specifika än odlingstekniken.

Kunskaperna om att DNA från döda bakterier kan kvarstå och påvisas med molekylära tekniker åratal efter att bakterien dött används bland annat vid arkeologiska undersökningar. Forskare har till exempel kunnat påvisa tuberkulosbakterier hos mumier som är tusen år gamla.

Nackdelen med molekylära metoder är de inte kan skilja på om DNAt kommer från levande eller döda bakterier. Det innebär att man vid en tandinfektion riskerar att påvisa förekomst av DNA från bakterier som är döda och inte har något med den aktuella infektionen att göra.

– Hur länge DNA från döda bakterier kan finnas kvar i rotkanalen efter cellens död vet vi ännu inte, men om DNA finns kvar under lång tid och kan påvisas med känsliga molekylära metoder så kan det ge en felaktig bild av den sanna infektionens sammansättning, säger Malin Brundin, doktorand vid institutionen för odontologi, Umeå universitet.

Malin Brundin har i sitt avhandlingsarbete utvärderat möjligheten för DNA från döda bakterier att undgå nedbrytning. I en första studie placerades avdödade bakterier i rotkanaler på extraherade tänder. Två år efter detta togs prover och DNA från de döda bakterierna kunde då påvisas med en molekylär metod. I studien framkom även att fritt DNA, som orsakas av att bakteriecellen har gått sönder och DNA har läckt ut, är mycket mer känsligt för nedbrytning än DNA som fortfarande befinner sig i bakteriecellen.

Malin Brundin har också visat att cellväggen förstörs efter att bakterien dött och att DNA med tiden läcker ut ur cellerna. Detta instabila, fria DNA, har dock en benägenhet att binda till komponenter i tändernas dentin vilket medför att det stabiliseras och motstår nedbrytning. Denna mekanism är sannolikt förklaringen till att man kan hitta DNA från bakterier vid arkeologiska undersökningar av mumier.

– Slutsatsen av detta är att molekylära tekniker inte alltid är lämpade att använda som analysmetod vid infektioner i tänderna, eftersom analyserna kan ge falska svar. Molekylära metoder har klara fördelar men måste förfinas för att man ska kunna få analysresultat som visar vilka levande bakterier som orsakar infektionen och som därmed ska bekämpas, säger Malin Brundin.

FAKTA
Malin Brundin kommer ursprungligen från Örebro. Hon är specialisttandläkare inom endodonti samt doktorand vid institutionen för odontologi.

Torsdagen den 5 december försvarar Malin Brundin, institutionen för odontologi vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Döda cellers DNA kan bevaras över lång tid – av betydelse vid diagnostik vid infektionssjukdomar. Fakultetsopponent är professor Inge Fristad, institutionen för klinisk odontologi, Bergen Universitet, Norge. Huvudhandledare: Ulf Sjögren.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Arvsmassan är uppbyggd av två DNA-strängar. Vid celldelning måste DNA-strängarna dupliceras så att två identiska DNA strängar bildas från ett DNA. I tidigare samarbeten med amerikanska forskare har forskarna vid Umeå universitet visat att DNA-polymeras epsilon i första hand bygger den ena DNA-strängen. Därmed vet man att DNA-polymeras epsilon bygger ungefär hälften av cellers arvsmassa. Det sker med mycket hög noggrannhet för att undvika mutationer som påverkar cellens funktioner.

För att förstå på molekylär nivå hur DNA-polymeras epsilon snabbt och med hög noggrannhet bygger nytt DNA har nu forskarna vid Umeå universitet lyckats ta fram en detaljerad bild av proteinet med hjälp av röntgenkristallografi. De upptäckte då att DNA-polymeras epsilon har ett unikt område i proteinet, en domän som tidigare aldrig setts hos ett DNA-polymeras. Läget på domänen visar hur DNA-polymeras epsilon omfamnar den nybyggda DNA-strängen så att den inte faller av.

Funktionella studier bekräftar modellen och visar att den nya domänen (P-domänen) är viktig för DNA-polymerasets förmåga att bygga långa sträckor nytt DNA utan att falla av. Detta är en viktig egenskap hos DNA-polymeras epsilon för att kunna bygga sin del av cellens arvsmassa.
Den mänskliga arvsmassan är numera kartlagd. Idag pågår stora internationella studier där man sekvenserar DNA hos familjer med ärftliga sjukdomar eller hos tumörceller för att se om någon speciell mutation orsakat sjukdomen. Man har nyligen funnit en rad mutationer hos DNA-polymeras epsilon som kan kopplas till tjocktarmscancer och livmodercancer.

– Den nu lösta strukturen gör det möjligt att se var dessa mutationer leder till förändringar i DNA-polymeras epsilon. Det kan bidra till en förståelse varför en viss mutation bidrar till utvecklingen av en viss cancersjukdom, säger Erik Johansson, professor vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som har genomfört studien i samarbete med bland andra Elisabeth Sauer-Eriksson, professor vid institutionen för kemi.

Läs artikeln i Nature Structural and Molecular

Tidskriften Nature Structural and Molecular Biology kommer även att publicera en artikel i januarinumret där ledande forskare på området kommenterar upptäckterna under rubriken News and Views.

– Med tanke på den växande mångfalden i Europa är det viktigt att undersöka hur fördomar mot till exempel invandrare förs vidare från generation till generation, säger Marta Miklikowska, som tidigare forskat i Finland vid Åbo Akademi.

– Min tidigare forskning handlade om hur klimatet i familjen kan påverka ungdomars politiska uppfattningar genom deras empatiska förmåga. Nu, ska jag undersöka om ungdomars empatiska förmåga kan fungera som en buffert som gör att fördomar inte förs vidare i familjen i lika stor utsträckning. Målet är att lägga grunden till ett program som kan förebygga och minska fördomar bland ungdomar.

– Det nya forskningsanslaget gör det möjligt för mig att fortsätta min forskning i Örebro och få tillgång till deras expertis och databas, säger Marta Miklikowska.

Forskare inom Youth & Society, Yes, vid Örebro universitet har under flera år samlat in information från 4 000 Örebroare mellan 13-30 år, två av deras bästa kompisar och deras föräldrar. Det är en unik databas som gör det möjligt att lägga samman hemmets, skolans, internets och kompisars betydelse för att kunna förstå helheten för ungdomars samhällsengagemang.

– Longitudinell data, det vill säga data som samlas in under lång tid kan ge en insikt i vilken roll empati spelar i förhållande till fördomar. Min tidigare forskning har visat att empatisk förmåga kan vara en av de psykologiska grunderna för demokrati, säger Marta Miklikowska.