En misslyckad tillväxtpolitik, en finansiell kris eller en politisk omstyrning mot mindre konsumtion skulle kunna leda till minskad BNP-tillväxt. Vad händer då? Forskarna ska undersöka hur en hållbar samhällsutveckling skulle kunna se ut om tillväxten bromsar upp.

– Den här forskningen förebereder samhället på de utmaningar som kan komma om tillväxten minskar. Samtidigt tittar vi på möjligheter för att skapa en mer hållbar utveckling, säger Åsa Svenfelt, som är en av två ledare för projektet.

Det är forskare från KTH, Uppsala universitet, Lunds universitet, Svenska miljöinstitutet (IVL) och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som tar emot medlen. Till projektet är även bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), fyra kommuner och intresseorganisationer knutna. Projektet leds förutom av Åsa Svenfelt även av Göran Finnveden som båda tillhör avdelningen för Miljöstrategisk analys vid KTH. Även forskare vid avdelningen för Urbana och regionala studier vid KTH deltar i projektet.

Inom ”Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande”, som projektet heter, ska tre typer av tillväxtscenarier tas fram: framtid med negativ tillväxt, framtid med nolltillväxt och framtid med låg tillväxt. Scenarierna ska utvecklas för fyra fallstudieområden; byggsektorn, välfärdstjänster, transporter samt vardagsliv.

Det är många forskningsfält från universiteten som möts när scenarierna i form av framtidsbilder tecknas upp. Miljöstrategisk analys, framtidsstudier, sociologi, urbana studier, statsvetenskap, socialantropologi, ekonomi och humanekologi.

I flera länder rasar nu en debatt om planerade jätteinvesteringar i järnvägar för höghastighetståg, bland annat i England och Kalifornien. Mest av allt satsar i dag Kina på denna teknik.

– De kalkyler som görs tar sällan hänsyn till de stora skillnader som finns mellan olika resenärers värdering av restid, säger Lars Hultkrantz vid Handelshögskolan i Örebro.

Höghastighetstågen vänder sig till resenärer som i dag tar flyget och de är beredda att betala mycket för att komma fram fort. Kalkylerna underskattar av detta skäl ofta dessa investeringars samhällsekonomiska lönsamhet.

Skyldig till dubbelräkning
– De bortser ofta även från värdet av den ökade komfort och möjligheter att arbeta under resan som höghastighetståg erbjuder. Paradoxalt nog innebär det istället att investeringarnas lönsamhet överskattas eftersom man gör sig skyldig till en dubbelräkning, säger Lars Hultkrantz.

Han konstaterar att tågresenären kan använda restiden bättre än den som reser med bil eller flyg. Men denna nytta finns redan med i kalkylen eftersom den ökar antalet resenärer som väljer tåg framför andra transportmedel. Om man inte tar hänsyn till att resenärernas värdering av restidsvinster påverkas av möjligheterna att kunna sova eller arbeta på tåget räknas denna nytta dubbelt. I artikeln visar Hultkrantz hur dessa metodfrågor kan påverka kalkylutfallet i tre fall.

– Även efter korrigeringar är de föreslagna investeringarna i höghastighetsbanorna mellan Stockholm och Oslo liksom mellan Stockholm och Göteborg samhällsekonomiskt olönsamma. Däremot ökar lönsamheten av den nyligen öppnade banan mellan Peking och Shanghai väsentligt, förklarar Lars Hultkrantz.

– Resultaten visar bland annat att det är minst lika viktigt att röra sig varje dag som att avsiktligt motionera regelbundet, säger Elin Ekblom Bak, doktorand på GIH.

Till sin hjälp har Elin tagit del av LIV-studierna som genomförts på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Dessa innehåller data med syfte att spegla motionsvanor, fysisk aktivitet, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor i ett representativt urval svenska kvinnor och män. I sin forskning har Elin kompletterat dessa studier med ett nytt konditionstest på cykel, det så kallade Ekblom Bak-testet, vilket har visat sig kunna beräkna konditionen med betydligt bättre precision (halverat metodfel) jämfört med tidigare använda cykeltester.

Resultaten i de första studierna visar att de 2 000 slumpmässigt utvalda personerna i åldrarna 20-65 med dålig kondition, rökning såväl som bukfetma ökar risken för hjärt- kärlsjukdom. De med högst risk är otränade, runda om magen, över 40 år och röker varje dag.

– Intressant är att ju bättre kondition, oavsett hur rund om magen du är, desto lägre är risken för hjärt- kärlsjukdom. De som dessutom är regelbundet aktiva, oavsett konditionsnivå, sänker risken med drygt 50 procent jämfört med att vara inaktiv. Det betyder att vi kan fokusera på enbart en av dessa faktorer utan även hur mycket vi rör på oss, vilken kondition vi har och hur runda vi är om magen, säger Elin Ekblom Bak.

Den andra studien på 4 200 män och kvinnor i 60-årsåldern studerade betydelsen av vardaglig aktivitet, oavsett avsiktlig regelbunden motionsutövning. Resultaten visade att en fysiskt aktiv vardag i sig bidrog till att minska risken för hjärt- kärlsjukdomar med 27 procent och förtida död med 30 procent, jämfört med en fysiskt inaktiv dag. Anledningen är troligtvis att man med aktiva val undviker längre perioder av stillasittande – en nyligen påvisad riskfaktor för ohälsa. Exempel på dessa aktiviteter kan vara att cykla till jobbet, arbeta stående, stå upp i tunnelbana eller buss i stället för att sitta.

FAKTA
Elin Ekblom Bak är utbildad hälsopedagog på GIH. Elin har även varit redaktör för en nyutkommen bok med namn ”Långvarigt stillasittande – en hälsofara i tiden” som finns att köpa i bokhandeln. Elin har spelat fotboll i damallsvenskan i drygt tio år, och där representerat Hammarby, Djurgården, AIK och Tyresö FF. Dessutom har hon representerat Sverige i fem A-landskamper samt tio U21-landskamper, samt gjort en säsong i spanska Espanyol. Under Fotbolls-VM 2006 och Fotbolls-EM 2008 var hon gästexpert i TV4, och mellan åren 2009-2011 expert i Viasat vid herrarnas Chamoins League. Nu kommenterar hon fotboll för Eurosport.

Det nationella Forskarnätverket Literacy-praktiker har under en treårsperiod, med stöd från Vetenskapsrådet, bedrivit internationella forskarmöten vid fem olika lärosäten, bland annat Örebro universitet. Under november 2013 ger nätverket ut två antologier. Professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet är huvudredaktör för antologin Literacy-praktiker i och utanför skolan (Gleerups) där tio forskare presenterar studier av en rad olika literacy-praktiker.

Literacy, ett framträdande tema som studeras inom forskningsgruppen CCD (Culture, Communication and Diversity) vid Örebro universitet, beskrivs som läs- och skrivkunnighet i vid mening. Detta innebär ett utvecklande och tillägnande av läsning och skrivning i diverse sammanhang där språket fungerar som ett bidrag till att finslipa individens förmåga till samhällsgemenskap. Att utveckla literacyfärdigheter är en social och politisk process, snarare än enbart en kognitiv förmåga.

Utvidgat begrepp
Begreppet literacy började användas i Sverige under 90-talet då utbildningsvetenskapen började söka efter en mer utvidgad innebörd av såväl språk, som läsning-skrivning. I fokus finns språkande (engelskans languaging), betraktat ur kommunikativa, sociokulturella, historiska och sociolingvistiska perspektiv.

Nätverket för forskning kring literacy-praktiker har i sina internationella möten och utifrån flera olika forskningsintressen diskuterat både forskning och utveckling av teorier och metoder. Nätverkets arbete har resulterat i två böcker, förutom Literacy-praktiker i och utanför skolan också Scientific literacy – teori och praktik.

Fokus i Literacy-praktiker i och utanför skolan ligger på att synliggöra relationer mellan förväntningar (styrdokument, prov etc.), utbildningspraktiker och livet utanför utbildningssfären.

– I dag har kommunikationsteknologier och teknologiskt medierad kommunikation blivit centrala i såväl ungas som vuxnas liv, säger Sangeeta Bagga-Gupta. Detta innebär också att synen på lärande och utbildning, det vill säga vilken pedagogik som ska tillämpas inom utbildning, håller på att förändras.

Funktionell kunskap
Frågor som diskuteras i antologin är bl.a. vad som kännetecknar funktionell kunskap inom specifika literacy-praktiker, hur denna kunskap kan göras tillgänglig, hur literacy-färdigheter utvecklas i och utanför skolan och vilken roll digitala medier spelar?
 
I bokens olika kapitel diskuterar författarna framväxten av literacy-begreppet och redovisar empiriskt baserade näranalyser av dels ungas bruk av olika kommunikationsteknologier och literacy-verktyg, dels skolans krav på medieanvändning så som de formuleras i grundskolans styrdokument. Boken tar också upp vad som kännetecknar en god läsförmåga och hur man kan tala om den. Dessutom diskuteras ämnet ”svenska som andraspråk” som en särskiljande literacy-praktik.

FAKTA
Redaktörer för boken Literacy-praktiker i och utanför skolan är, förutom Sangeeta Bagga-Gupta, också professorerna Ann-Carita Evaldsson, Uppsala http://www.gleerups.se/uni-hog-lararutbildning-pedagogik/40684455-product?category=uni_hog/uni_hog_lararutbildning_pedagogik  universitet, Caroline Liberg, Uppsala universitet, och Roger Säljö, Göteborgs universitet.

Länk till antologin Literacy-praktiker i och utanför skolan http://www.gleerups.se/uni-hog-lararutbildning-pedagogik/40684455-product?category=uni_hog/uni_hog_lararutbildning_pedagogik

Länk till några av CCD forskningsgruppens nya (2013) internationella peer-reviewed literacy publikationer/aktiviteter:

Bestämmelsen gällande religionsfrihet i grundlagen är absolut och går inte att begränsa medan regleringen i Europakonventionen är relativ och därmed begränsningsbar. Victoria Enkvist har gjort en rättslig genomgång och undersökt hur religionsfriheten har tolkats bland annat genom att fördjupa sig i frågan om hur religionsfriheten har utformats i lag och beskrivits i förarbeten och doktrin. För att undersöka hur religionsfriheten har tolkats och tillämpats praktiskt har hon valt att titta närmare på hur den förhåller sig till religiösa företeelser som religiöst motiverad slakt, religiöst motiverad omskärelse av pojkar och religiösa symboler i det offentliga. Den huvudsakliga frågan som Enkvist har undersökt avseende dessa frågekomplex är hur lagstiftaren har resonerat och hur lagen sedan tolkats.

– Genom att, som jag gjort, undersöka om en reglering är förenlig med grundlagen kan man komma fram till en del oväntade slutsatser. Jag har till exempel sett att tolkningen av begreppet religionsfrihet i synnerhet enligt grundlagen byter skepnad beroende på vad det handlar om. Jag hoppas att min avhandling sätter fingret på vilka problem som kan uppstå vid rättstillämpningen, säger Victoria Enkvist.

Religionsfriheten i grundlagen går på grund av sin utformning inte att begränsa, vilket innebär att betydelseområdet för den specifika rättigheten har kommit att bli snävt.  Med andra ord är det få saker som i dagsläget kan anses vara skyddade av friheten i fråga. Vad som skyddas och hur detta ska avgöras är oklart.

En av Enkvists slutsatser är att en ändring av grundlagsbestämmelsen från en absolut rättighet till en relativ rättighet skulle kunna innebära en förstärkning av religionsfriheten, snarare än en inskränkning.
 
– Det kanske låter konstigt, men det beror bland annat på att det finns ramar för hur de rättigheter som kan begränsas får begränsas, säger hon.

Läs mer om avhandlingen, som läggs fram vid Uppsala universitet den 29 november.

Den fullständiga informationen om människans arvsanlag eller gener finns lagrad i DNA-sekvensen i cellkärnan och kartlades i början av 2000-talet. Gener är definierade avsnitt av DNA som kodar för (ger upphov till) olika typer av proteiner. Med hjälp av bland annat DNA-analyser har man på senare år kunnat definiera runt 21000 proteinkodande gener. I kroppens olika celltyper är olika proteinproducerande gener aktiva eller inaktiva och många sjukdomstillstånd beror dessutom på förändrad aktivitet hos specifika gener.

Hos människan är det bara cirka 1,5 procent av arvsmassan eller DNA som faktiskt kodar för proteiner. Av resterande DNA används en del för att reglera produktionen av protein från gener, men den stora bulken av DNA anses inte ha någon funktion och refereras ofta till som ”skräp-DNA”. I detta skräp-DNA finns även så kallade pseudogener, icke-funktionella gener som har ansetts vara någon form av rest som blivit kvar under evolutionens gång.  

I den nu publicerade artikeln i Nature Methods presenterar forskarna en ny så kallad proteogenomisk metod, som gör det möjligt att hitta nya proteinkodande gener i resterande 98,5 procent av arvsmassan. Något som alltså tidigare inte varit möjligt. Forskningen visar bland annat att vissa pseudogener är proteinproducerande och därför funktionella.

– För att göra detta fick vi matcha experimentell data för peptidsekvenser mot miljontals möjliga ställen i hela genomet. Det krävdes både nya laborativa och bioinformatiska metoder för att möjliggöra detta. Men när vi väl hade metoden och arbetsflödet på plats kändes det som ett Jules Verne-äventyr i arvsanlaget, säger docent Janne Lehtiö, som lett arbetet med studien.

Forskarna hittade bevis för nästa hundra nya proteinkodande regioner i genomet. Liknande fynd gjordes även i celler från möss. Många av de proteiner som kodas av pseudogener kunde dessutom spåras i andra cancercellinjer. Nästa punkt på forskarnas agenda är nu att ta reda på om generna i arvsmassans ”skräpkammare” kan ligga bakom cancer eller andra sjukdomar.

– Vår forskning motbevisar den gamla tesen att pseudogener inte kan koda för proteiner i och med att vi har hittat evidens för tiotals pseudogenproteiner. Den analysmetod vi har utvecklat skapar nya möjligheter att kartlägga vilka genregioner som kodar för proteiner och öppnar i förlängningen upp för ett helt nytt forskningsfält, säger Janne Lehtiö.

FAKTA
Arbetet med den aktuella publikationen har drivits av ett team av forskare från Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och KTH, alla aktiva vid SciLifeLab. Janne Lehtiö, som har lett arbetet, är docent och forskargruppsledare på institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och även knuten till SciLifeLab. Studien är finansierad med anslag från EU, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stockholms läns landsting samt Cancerföreningen i Stockholm. GE Healthcare Bio-Sciences i Uppsala har bidragit med tekniskt stöd för metodutveckling.

Publikation: “HiRIEF LC-MS enables deep proteome coverage and unbiased proteogenomics”, Branca R.M.M., Orre L.M., Johansson H.J., Granholm V., Huss  M., Pérez-Bercoff  Å., Forshed J., Käll L., Lehtiö J., Nature Methods, advance online publication 17 November 2013, doi: 10.1038/nmeth.2732.
Till tidningen Nature Methods

– Vi är särskilt glada att vår första utlysning inkluderar Kanada eftersom det understryker det faktum att adresseringen av antimikrobiell resistens är en global utmaning. För att göra skillnad behöver vi se förbi Europas gränser, säger Mats Ulfendahl, ordförande i JPIAMR:s management board och representant från Vetenskapsrådet.

Utlysningen är den första från JPIAMR och ansökan sker i en tvåstegsprocess med ett inledande pre-proposal. Beslut tas under hösten 2014. Utlysningssekretariatet kommer att hanteras av den tyska parten, Forschungszentrum Jülich.

– Antimikrobiell resistens är ett av de främsta hälsoproblemen i samhället och kräver omedelbar internationell handling. Vi är spända inför att starta det här samarbetet som kommer skapa synergier inom forskningssatsningar i Europa och Kanada i utvecklingen av nya antibiotika, och utveckla strategier som kommer att skydda vår befolkning från infektionshot, säger Dr. Marc Oullette, Scientific Director på CIHR:s institut för infektion och immunitet.

FAKTA
Utlysningen “InnovaResistance: Innovative approaches to address antibacterial resistance” är planerad att öppna under början av 2014.
Tidsplan:
2014-01-27: Utlysningen öppnar
2014-03-14: Sista dag för pre-proposals

JPIAMR, Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistence.
Mer information, utlysningstexter och länkar till ansökningsdatabas finns på JPIAMRs webbsida: http://www.jpiamr.eu/activities/pre-call-announcement.

– Med Cochleaimplantat kan döva och personer med kraftigt nedsatt hörsel uppfatta tal. Målsättningen är att en kombination av hörselimplantat och stamceller ska ge patienterna ett vidare register så att även andra delar av hörseln återställs. Stamcellsstudier på möss har visat på lovande resultat, säger Helge Rask Andersen, professor och överläkare i det otokirurgiska teamet på Akademiska.

Den 22 november medverkar han i en kickoff i tyska Tübingen för det EU-finansierade forskningsprojektet som involverar forskare, industrin och representanter för patientorganisationer. Projektet kommer att pågå under fyra år. För Uppsala handlar det om en satsning på sex miljoner kronor, varav EU står för drygt 4,4 miljoner kronor. Forskare på Akademiska/Uppsala universitet ska bland annat ta fram stamceller från hårceller och nervceller i mänskliga öron, så kallade gliaceller, och se om man kan behandla dövhet med denna teknik.

Historiskt har Cochleaimplantat framförallt satts in på barn som föds döva. Numera sätts CI även in på vuxna med kraftigt nedsatt hörsel. Sedan ett par år omfattas även personer som har viss hörsel kvar. På Akademiska sjukhuset har hittills tre barn som inte är helt döva fått sådana hörselimplantat.

Forskningen i Uppsala stöds av EU, Hörselskadades Riksförbund samt en privat donation från Börje Runögård.

FAKTA
Om Cochleaimplantat, CI

Under tre år har forskare på VTI i samarbete med Norska transportekonomiska institutet, TÖI, och avdelningen för planering vid Ålborg universitet i Danmark undersökt hur institutionella och planeringsmässiga faktorer påverkar kollektivtrafikens funktion, attraktivitet och långsiktiga konkurrensförmåga.

– Kollektivtrafiken uppfattas alltmer som det viktigaste verktyget för att kunna kombinera ekonomisk utveckling med långsiktiga miljö- och klimatmål. Vi ville därför se om vi kunde hitta gemensamma faktorer som påverkat planering och beslut i tre nordiska regioner som alla genomfört nytänkande kollektivtrafikprojekt, säger Robert Hrelja, projektledare och forskare på VTI.

De tre regionerna som jämförts är Skåne i Sverige, Aarhus i Danmark och Trondheim i Norge. Resultaten har sammanställts i VTI rapport 799A och bygger på kvalitativa fallstudier. De viktigaste slutsatserna sammanfattas i fyra punkter:

– De tre länderna står inför liknande utmaningar, även om det inte går att tala om en enhetlig skandinavisk modell. Former för samordning mellan organisationer och politikområden måste skapas inom ett antal kritiska områden om kollektivtrafiken ska kunna bidra till ett effektivt och hållbart transportsystem.

– Det finns också ett behov av bättre samordning när det gäller kommunal fysisk planering och regional kollektivtrafikplanering, exempelvis koordinering av kollektivtrafik, markanvändning och infrastrukturplanering. Markanvändning inkluderas ofta i policydokumenten men finns inte med vid koordineringen i genomförandefasen.

– I de regioner som forskarna studerat har det skett en förändring i hur man ser på kollektivtrafiken och målen med den. Tidigare sågs kollektivtrafiken som en teknisk lösning till transportbehov, nu istället ett verktyg för att utveckla städer och regioner. Organisationer och politiker i de undersökta regionerna förespråkar medvetet och strategiskt en utbyggnad av kollektivtrafiken som en åtgärd för att skapa hållbara städer och regional utveckling. Det är uppenbart att kollektivtrafiken inte ska ses som bara ett tekniskt system eller ett mål i sig.

– Kollektivtrafikorganisationer i alla länder bör på en långsiktig planeringsnivå, oberoende av nationella regelverk och lagar, försöka att komma överens om svaret på frågan: vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken? Att skapa en gemensam bild för hur staden eller regionen ska utvecklas är en förutsättning för att framgångsrikt samordna kollektivtrafik och fysisk planering i ett sammanhang där det inte finns några formella samordningsmekanismer.

– Konflikter är troligen oundvikliga när det gäller policys och planering i konkurrensen mellan kollektivtrafik och biltrafik. Därför måste städer och regioner medvetet skapa processer som tar hänsyn till potentiella konflikter gällande olika intressen, normer, vanor och attityder, säger Robert Hrelja.

FAKTA
Projektets webbsida
VTI rapport 799A

 Att få en hörselskada innebär en stor livsförändring för både den drabbade och omgivningen. Till en början drabbas många av ångest och depression för att så småningom börja kunna acceptera funktionsnedsättningen och hitta sätt att hantera den.

I en ny avhandling från Linköpings universitet har Vinaya Kumar Channapatna Manchaiah studerat hur den här processen ser ut.

Vinaya Kumar Channapatna vidareutvecklar en modell för patientens process under sjukdomsförlopp och behandling, som tagits fram av Ida Institutet i Danmark. Han identifierar bland annat två nya faser, ”självvärdering” för patienten, och ”anpassning” för omgivningen, familj och vänner. Totalt genomgår patienten som gradvis får sin hörsel försämrad sju faser i sin process mot att acceptera funktionshindret. För-medvetenhet (att känna frustration och/eller förtränga problemet), medvetenhet (att inse problemet och börja utvärdera det), rörelse (att söka hjälp), diagnos, rehabilitering, självvärdering (att själv försöka hitta orsaker till hörselnedsättningen och att utvärdera hur stor den är och hur den påverkar) samt lösning på problemet (att börja acceptera hörselnedsättningen och att anpassa sitt liv efter den).

Processen mot acceptans ser olika ut om hörselskadan kommer smygande eller inträffar abrupt. Samtidigt som en plötslig hörselskada kan vara mycket skrämmande och omvälvande går patientens resa genom faserna ofta snabbare, och den första fasen, för-medvetenhet uteblir helt.

Att acceptera den nya funktionsnedsättningen är svårt för många, och leder ofta till ångest och depression. Vinaya Kumar Channapatna har utvecklat ett frågeformulär angående acceptans av hörselhandikapp.

FAKTA
Vinaya Kumar Channapatna Manchaiah disputerade den 25 oktober med ”Evaluating the process of change: Studies on patient journey, hearing disability acceptance and stages-of-change”.

Ytterligare två doktorander har nyligen disputerat om hörselnedsättningar i Handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Elaine H.N. Ng disputerade den 29 oktober med ”Cognition in Hearing Aid Users: Memory for Everyday Speech”. Elisabet Classon disputerar den 8 november med ”Acquired hearing impairment: Phonological decline and compensatory working memory”.

Leverentörskedjorna för McDonalds köttförsörjning i olika europeiska länder har jämförts i en studie från SLU. Köttdjur av rasen Charolais på bete i Sverige. Foto: Ellinor Isgren

Irland har en självförsörjningsgrad av nötkött på 800 % jämfört med Sveriges blygsamma 49 %, och lönsamhetsproblemen ökar. I en ny rapport från SLU jämför forskarna nötköttsproduktionen i några europeiska länder med den svenska. Sammanfattningsvis konstaterar de att samarbete mellan alla länkar i kedjan lönar sig.

I en landsöverskridande studie har forskarna Erik Hunter och Ellinor Isgren vid SLU i Alnarp undersökt och jämfört hur man inom leverantörskedjor i Österrike, Irland, Storbritannien och Sverige arbetar för att säkra tillförsel av nötkött, som både är prismässigt konkurrenskraftigt och ger förutsättningar för lönsam produktion. Rapporten kommer att presenteras av forskarna vid Svenska Nötköttsproducenters Köttriksdag i Växjö lördagen den 16 november.

Forskarna fann att, trots en hel del likheter länderna emellan, Irland har en självförsörjningsgrad på 800 %, Österrike 140 %, Storbritannien 80 % och Sverige endast 49 %.  Framför allt i Österrike arbetar man mycket inom producentföreningar, och producenterna där uttryckte också en hög grad av tillfredsställelse med yrket och med situationen i sektorn. I Storbritannien och Irland står man också inför lönsamhetsproblem, men just nötköttsproduktionen verkar ändå prestera relativt väl.

– En av nyckelfaktorerna till framgång tycks vara det systematiska samarbete som finns mellan aktörer i produktionskedjan och det förtroende och informationsflöde som detta skapar. I alla undersökta länder utom Sverige är detta samarbete mycket vanligt, berättar Ellinor Isgren .
Forskarna redogör för några av de strategier och strukturella skillnader som finns i produktionskedjorna, och bidrar med kvalitativa insikter kring hur man långsiktigt stimulerar självförsörjning och lönsamhet. Rapporten mynnar ut i ett antal slutsatser och rekommendationer för att svenskt nötkött ska hävda sig bättre.

– Ett ökat samarbete och kommunikation mellan olika led i kedjan behövs och det är tydligt att producenterna vinner på att organisera sig, säger Erik Hunter.

Initiativet till studien kom från LRF, Sveriges Nötköttsproducenter och McDonald’s Sverige, som har finansierat studien. Bakgrunden är Sveriges sjunkande självförsörjningsgrad och lönsamhetsproblem i kedjan.

– Rapporten är ett värdefullt underlag för vårt fortsatta arbete att vända trenden och skapa lönsamhet och tillväxt i svensk nötköttsproduktion. Inte minst de erfarenheter man har i de olika länderna av producentringar och samarbete i hela värdekedjan, säger Erica Lindberg vid LRF Kött.

Anita Persson vid Sveriges Nötköttsproducenter har suttit med i styrgruppen för projektet.

– Vi nöttköttköttsföretagare har nu fått reda på hur värdekedjan fungerar i andra länder och hur vi kan utveckla den i Sverige på ett bättre sätt för att öka vår konkurrensförmåga. T.ex. kan det bli en metod för konceptutveckling, där det finns från början ett nära samarbete mellan oss nötköttsföretagare, kunden och industrin, säger hon.

Studien har genomförts med hjälp av McDonald’s leverantörskedja i respektive land.

– Som restaurangbranschens enskilt största inköpare av svenskt nötkött vill vi bidra till ett starkt svenskt lantbruk för att säkra våra framtida råvaruleveranser. Jag hoppas att studien ska utgöra ett första steg mot ökad lönsamhet för svenska nötköttsproducenter och större tillgängligheten av svenskt nötkött för konsumenterna, samt ge inspiration till samarbete genom hela leverantörskedjan i Sverige, säger Patrik Holm-Thisner, Svenska McDonald’s.

FAKTA
Läs mer om:
Strukturer och strategier för lönsam produktion och säker tillförsel av inhemskt nötkött. Lärdomar från McDonalds europeiska leverantörskedjor. Rapport Landskap, trädgård, jordbruk 2013:24  
Köttriksdagen 2013

Dödligheten i kranskärlssjukdom har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Men även om betydligt fler nu överlever hjärtinfarkt har prognosen inte förbättrats lika mycket för kvinnor som för män.

Av hundra kvinnor mellan 35 och 55 år som kom in till sjukhus med sin första hjärtinfarkt under perioden 2005-2010 dog nästan fyra inom en månad, motsvarande siffra för män var två dödsfall inom en månad efter infarkten.

– Det innebär att andelen avlidna kvinnor är 63 procent högre än för män. En viktig förklaring till det verkar vara att kvinnorna har flera andra sjukdomar samtidigt, som högt blodtryck, diabetes, stroke, eller KOL, vilket ökar risken att de dör, och om man tar hänsyn till detta minskar skillnaden till 44 procent säger doktoranden Johanna Berg som presenterar siffrorna i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Studien baseras på uppgifter från det svenska dödsorsaksregistret och patientregistret. Bland dem som överlevde den första månaden efter en infarkt var det i stort sett ingen skillnad mellan män och kvinnor i överlevnad första året sedan man tagit hänsyn till andra faktorer.

Samtidigt är långtidsprognosen numera god, med en årlig dödlighet på bara någon enstaka procent för yngre patienter under 55 år, men dödligheten är fortfarande högre för kvinnor än för män.

– Kvinnor lever normalt sett längre än män, men vi visar attkvinnor som fått hjärtinfarkt förlorar sitt försprång och har lika stor risk att dö förtidigt som män, säger Johanna Berg.

Samtidigt är det vanligare att män dör i hjärtinfarkt utan att hinna in till sjukhuset.

– Det är svårt att veta vad det beror på, men det har spekulerats i att fler män historiskt sett varit rökare och att det kopplas till större allvarligare infarkter som gör att de inte hinner till sjukhus, säger Johanna Berg.

Avhandlingen visar att kvinnor i genomsnitt är fyra år äldre än männen när de får sin första hjärtinfarkt. Genom att studera patientjournaler kan Johanna Berg också konstatera att bröstsmärta är det vanligaste symtomet för både kvinnor och män, men att kvinnorna uppvisar fler symtom:

– Kvinnor kommer oftare in till sjukhuset med illamående, ryggsmärta, yrsel och hjärtklappning, säger Johanna Berg.

Avhandlingen Women and acute myocardial infarction – studies of symptoms, mortality and prognosis försvarades vid en disputation den 20 september.

De senaste två åren har arkeologer från Blekinge museum och Södertörns högskola med hjälp av studenter från högskolan undersökt en plats från järnåldern belägen vid Västra Vångs by i mellersta Blekinge. Björn Nilsson, lektor i arkeologi vid Södertörns högskola, berättar att de redan innan undersökningarna visste att detta kunde vara en mycket speciell fyndplats, framför allt eftersom man för snart 10 år sedan påträffade en liten och unik maskbild i brons här. För snart 150 år sedan hittade man även en 6 kilo tung vikingatida silverskatt i Vång. Att resultaten skulle se ut som de gör kunde man dock inte ana.

Troligtvis en av Sydskandinaviens rikaste järnålderslämningar
De undersökningar som genomfördes i våras gav sensationella resultat som nu offentliggörs. I förhållande till ytan så är platsen troligtvis är en av Sydskandinaviens rikaste järnålderslämningar. Fynden pekar på ett stort handels- och kontaktnät och påminner om de vidsträckta kulturmöten som existerade under tiden från Kristi födelse till vikingatiden för 1000 år sedan.

– Fynden i Vång visar att platsen har varit väldigt viktig under järnåldern. Det är spännande att en bygd som inte finns omnämnd i historieskrivningen och numera är sömnig landsbygd kan poppa upp som en centralort under järnåldern, säger Björn Nilsson, arkeolog vid Södertörns högskola.

Bland annat påträffades en rad mycket speciella metallfynd som synes medvetet nedlagda i en rituell boplats- eller gravmiljö. Fynden består i ett flertal nya maskbilder, små bronsbyster, och andra idag obestämbara metallföremål. Dessutom påträffades även guld- och silverföremål. Däribland nästan trettio så kallade guldgubbar; 1-2 cm höga, mycket tunna guldbläck som endast förekommer i mycket särskilda järnåldersmiljöer. Fynden kan daterats från Kristi födelse till tidig medeltid.

– Fynd av guld från denna tid visar att människor i området bland annat tjänat som soldater i romerska armén. Här uppe i Norden har guldmynten som varit soldaternas betalning, deras sold, gjutits om till inhemska föremål, till exempel små guldgubbar och guldgummor, berättar Björn Nilsson.

Andra fynd visar också att man sysslat med järnframställning, smide, bronshantverk och tillverkning av glaspärlor. Självklart finns här också mer alldagliga boplatsfynd. Men de nya fynden antyder en mer sammansatt sida av platsen – att den varit något mer än bara en boplats. Fynd av romerska bronsföremål som tillverkats på 200-talet har funnit sin väg upp till det som i dag är Blekinge.

Föremål från grävningen visar att Vångborna tillhört en grupp människor som varit väl bekanta med världen runt omkring. Fynden, som är mycket välbevarade eftersom det inte odlats här,
understryker Blekinges centrala position i Östersjöområdet.

– Guldgubbar hittas oftast på platser som förknippas med makt eller religiösa riter. Hittills har inte något liknande hittats i Blekinge. Kanske har platsen använts som kultplats men ännu så länge kan vi bara spekulera. Det vi idag vet om platsen är att det varit en boplats under järnåldern, berättar Mikael Henriksson på Blekinge museum och doktorand vid Södertörns högskola.

Arkeologerna Björn Nilsson och Kerstin Cassel på Södertörn högskola planerar att tillsammans med Blekinge museum och andra intressenter skapa ett större forskningsprojekt med utgångspunkt i fynden och den speciella förhistoriska miljön i Västra Vång.
De arkeologiska undersökningarna i Västra Vång har genomförts av Blekinge museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge med anledning av Karlskrona kommuns projekt för vattenrening.

In English:
During the last two years Blekinge Museum together with Södertörn University have excavated an Iron Age site in Västra Vång, Hjortsberga parish, Blekinge, Sweden. The site, which is situated
on top of a large hill in a quite well known Iron Age landscape, was found by the museum during metal detection in 2004. The discovery of a small bronze mask of a celtic characterization led to a renewed archaeological interest which led to further investigations 2012 and 2013.
The results were exceptional, and among other things several anthropomorphic gold foils (guldgubbar), imported roman bronze artifacts, glass vessels were found.

I årets stora utlysning ingick planeringsbidrag, driftsbidrag, bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning samt bidrag till stora databaser. De forskningsinfrastrukturer som får bidrag från Vetenskapsrådet ska vara av brett nationellt intresse och en resurs för forskare från universitet och högskolor i hela landet. Av totalt 141 ansökningar har 27 beviljats, uppdelade på följande områden:

Driftsbidrag
Drift, underhåll och användarstöd för befintlig infrastruktur av nationellt intresse
16 av totalt 52 ansökningar har beviljats.

Bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning
Uppbyggnad av infrastruktur av nationellt intresse
2 av totalt 36 ansökningar har beviljats.

Planeringsbidrag
Planering inför ny nationell eller internationell forskningsinfrastruktur
5 av totalt 22 ansökningar har beviljats.

Bidrag till stora databaser
Uppbyggnad av nationellt tillgängliga databaser främst med mikrodata och individbaserat forskningsmaterial, samt för att göra forskningsdata för klimat- och miljöforskning tillgängligt.

4 av totalt 31 ansökningar har beviljats.
Här hittar du listan över beviljade ansökningar samt statistik

– Förskollärare har erfarenheter och kunskaper som barn aldrig kan ha som måste komma till uttryck i kommunikationen om den inte ska stagnera, säger Agneta Jonsson som är den första som disputerar i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I sin avhandling har hon undersökt villkoren för de yngsta barnens lärande genom att intervjua och observera förskollärarnas arbete på sex förskolor.

– När fler barn vistas mycket i förskolan påverkar det uppväxten och förutsättningarna att lära och utvecklas. Då behöver vi få reda på vilka villkor som råder i förskolan och diskutera vilka konsekvenser det får.

Den kvalitativa studien visar att förskollärarnas arbete antingen kan begränsa, bekräfta eller utvidga barnens möjligheter till lärande och utveckling. Agneta Jonsson ser en strävan hos förskollärarna att göra det bästa för barnen när de får stort utrymme att vara med och bestämma. Samtidigt kan förskollärarna vara så fokuserade på att få med alla barn och ”allt innehåll” vilket gör att kommunikationen blir fragmentarisk och svårbegriplig.

I en av delstudierna beskriver förskollärarna ett arbete med stort fokus på vilka förutsättningar som råder här och nu. Agneta Jonsson kallar det för nuets didaktik. Vilka barn har förskolläraren framför sig? Vad kan de förväntas lära sig? Hur ser miljön ut och vilka material finns det? Hur mycket tid finns det? Nuets förutsättningar bestämmer alltså vilket innehåll som blir möjligt att ta upp och prata om.

Hon ger ett exempel: Förskolläraren har planerat en samling, men vid samlingen vill en tvååring hålla i samlingen. Då släpper förskolläraren sin egen planering och låter barnens intentioner gå före. Hon utgår från det som händer här och nu.

– Det kan bli väldigt bra för barnet och de andra i gruppen, men om det är ett mönster som upprepas ofta, så missar förskolläraren att bidra med sin egen kunskap och erfarenhet och det som uppdraget i läroplanen pekar på, säger Agneta Jonsson.

Agneta Jonsson menar att förskollärarna kan jobba utifrån läroplanens intentioner och samtidigt ta hänsyn till barnens intressen och perspektiv och stödja deras potential både nu och i framtiden, om de är medvetna om de processer som pågår och de barn de har framför sig.

– Det handlar både om att lyssna på barnen och ta med sina egna kunskaper och erfarenheter. Det kräver kunskap och strukturella förutsättningar i form av en läroplan och resurser som verkar stödjande, säger Agneta Jonsson, som hoppas att hennes resultat blir användbara både i förskolan, på förskollärarutbildningen och där beslut om förskolan fattas.

FAKTA
Agneta Jonsson lägger fram sin avhandling Att skapa läroplan för de yngsta i förskolan. Barns perspektiv och nuets didaktik, vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.

Avhandlingsarbetet har finansierats av Nationella forskarskolan för Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik samt Högskolan Kristianstad. Disputationen äger rum fredag 15 november.
Läs avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/34089

Inte bara människor utan också djur kan ha olika personlighet. Individer av samma art skiljer sig åt i beteende, till exempel är vissa individer mer risktagande än andra. Varför djur har personlighet, och varför individer beter sig olika sinsemellan är däremot oklart. Nu visar svenska forskare att ett djurs sociala status i gruppen kan påverkar dess beteenden och därmed hur deras personlighetstyp klassas.

Intresset för det nya forskningsfältet personlighet hos djur har ökat lavinartat de senaste tio åren. Men kunskapen om hur variationen av personlighetstyper uppstår är ändå relativt begränsad, likaså orsaken till varför individer är stabila i sitt beteende. En teori som föreslagits är att stabilitet i andra omständigheter påverkar personligheten. En sådan omständighet är individens sociala status, det vill säga om individen är i en dominant position eller inte.

Tidigare studier har hos flera arter visat att det finns en koppling mellan individens roll i den sociala hierarkin och personlighetstypen. Ofta är det de mer framåt och modiga individerna som hamnar i ledande positioner. Orsakssambandet bakom denna koppling är dock oklar, eftersom det kan gå åt båda hållen: antingen kan vissa personlighetstyper ha lättare för att tillskansa sig en dominant position, eller så kan den position individen har i gruppen påverka dess beteende. Genom att manipulera tuppars sociala status mellan upprepade personlighetstest har nu forskare vid Stockholms universitet och Linköpings universitet rett ut orsak och verkan i detta samband. Resultaten publiceras den 13 november i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B.

– Tuppar är idealiska djur för att undersöka detta orsakssamband, då de både har olika personligheter och har en väldigt tydlig och relativt stabil social hierarki, också känd som ”hackordning”. Tuppar som är dominanta och står högt i hierarkin är ofta mer vaksamma och gal oftare. Vår nya studie visar att de också är mer aktiva i ett personlighetstest, säger Anna Favati, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, och en av forskarna bakom studien.

Åttiofyra tuppar av den ursprungliga rasen gammalsvensk dvärghöna delades vid Tovetorps zoologiska forskningsstation in i par så att en blev dominant och en underordnad. Sedan mättes olika aspekter av deras beteende i ett klassiskt personlighetstest för djur. Därefter omorganiserades paren så att dominanta tuppar fick bilda nya par och de underordnade tupparna parades ihop med varandra. Det ledde till att en i varje par fick byta status.

När forskarna återupprepade personlighetstestet var det tydligt att den sociala rollen en tupp hade påverkade dess beteende. Flera beteenden som normalt används för att beskriva en individs personlighetstyp påverkades av tuppens aktuella status på så vis att tuppar som blev dominanta ökade sin grad av aktivitet, utforskande och vaksamhet, medan tuppar som bytte till en underlägsen position minskade graden av dessa beteenden. Däremot var graden av risktagande mer stabilt, vilket tyder på att det är ett personlighetsdrag som inte påverkas nämnvärt av tuppens aktuella sociala status. Personlighetsdragen var därför olika mycket påverkade av sociala faktorer.

– De resultat vi kommit fram till visar på en tills nu rätt så outforskad orsak, av flera tänkbara icke-genetiska orsaker till variationen av personlighetstyper. Resultaten ökar också vår förståelse för hur gruppdynamik samverkar med individens beteenderespons, säger Anna Favati.

FAKTA
Artikel i Proceedings of the Royal Society of London B 280
Favati, A, Leimar, O, Radesäter, T & Løvlie, H. 2013. Social status and personality: stability in social state can promote consistency of behavioural responses. http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/281/1774/20132531.full