Gener kan betraktas som ritningar för alla de molekylära maskiner, i regel proteiner, som utför de uppgifter organismen behöver för sin överlevnad. Under olika livsbetingelser behövs olika typer av proteiner för att till exempel bryta ned olika slags näringsämnen.
Eftersom omgivningen snabbt kan förändras är det av stor vikt för bakterier och andra organismer att snabbt kunna ställa om sin biokemiska verksamhet för att anpassa sig till den nya miljön. Detta sker genom reglering av aktiviteten hos proteiner som redan finns i cellen, men också genom att särskilda proteiner – transkriptionsfaktorer – binder till specifika platser på DNA för att slå på eller av vissa gener, vilket i sin tur styr cellens produktion av olika proteiner.
– Det senare kan tyckas omöjligt eftersom en godtycklig transkriptionsfaktor i regel endast finns i en handfull kopior inuti en bakteriecell, och en av dem måste hitta ett specifikt bindningsställe på den cirka fem miljoner baspar långa DNA-spiralen för att en gen ska slås av eller på, säger Erik Marklund, en av huvudförfattarna till den nya studien.
För ungefär 40 år sedan observerades att dessa transkriptionsfaktorer hittar sina bindningsställen på DNA långt snabbare än vad fri diffusion i tre dimensioner tillåter. Teoretiska och empiriska studier har gjort troligt att transkriptionsfaktorerna binder till kromosomen varhelst de stöter på den och sedan glider längs DNA i jakt på sitt bindningsställe. Detta medför en dramatiskt snabbare sökprocess, men exakt hur detta går till har hittills varit höljt i dunkel.
Genom storskaliga datorsimuleringar har forskarna i Johan Elfs forskargrupp på Biomedicinskt Centrum vid Uppsala Universitet i detalj kunnat studera hur transkriptionsfaktorn LacI rör sig längs DNA i en spiralbana. I studien, som publiceras i ett kommande nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), jämförs även den energi som krävs för att bryta interaktionen med DNA med den energi som krävs för att glida längs DNA och hur många gånger ett protein binder tillbaka till samma DNA sträng innan den börjar leta någon annanstans. Från denna jämförelse härleder forskarna den genomsnittliga tid transkriptionsfaktorn är bundet till DNA samt hur stor del av DNA den hinner söka av innan den lossnar.
– Insikterna från studien är av yttersta vikt för att förstå hur geners aktivitet regleras. Inte minst indikerar de hur olika DNA-bindande proteiner påverkar varandra genom att agera ”vägspärrar” som försvårar sökprocessen. I förlängningen ger denna nya kunskap även vägledning i hur genernas aktivitet kan manipuleras.
Att öka förståelsen för hur molekylära interaktioner på atomär nivå får konsekvenser för en cells genaktivitet öppnar nya möjligheter för medicinsk forskning. Till exempel gör bättre simuleringsmetoder det möjligt att testa hur nya läkemedel kan förväntas påverka cellerna redan innan de framställs och testas på riktigt.
Transporter som är beroende av fossila bränslen ska minimeras till år 2030. Ett tänkbart alternativ är att bilar i framtiden kör på el som tillförs längs vägen. VTI inleder nu tillsammans med Trafikverket och Viktoria Swedish ICT ett omfattande forskningsprojekt för testning av elektrifierade vägar i körsimulator.
Riksdagens miljömål kommer att innebära en stor omställning av transportsektorn. Forskningsinsatser behövs inom många områden och VTI kan med hjälp av avancerade körsimulatorer tillföra ytterligare kunskap till den forskning om elektrifiering av vägar som håller på att ta fart i Sverige och andra länder i Europa. Energimyndigheten har beviljat drygt sju miljoner kronor i forskningsstöd.
– Målet med projektet är att stimulera, stödja och driva utveckling och samarbete kring elektrifiering av fordon och vägar. Vi är mycket stolta över att vi med våra världsledande körsimulatorer kan vara med och bidra till utveckling som ska leda till ett mer hållbart samhälle, säger Jonas Jansson, forskningschef på VTI.
Simulator perfekt testmiljö
Det finns tre aktuella koncept för överföring av el till fordonet under färd. Via luftledningar, via ledare i vägbanan eller via magnetfält i vägen (induktiv överföring). Alternativen har olika fördelar och nackdelar när det gäller bland annat kapacitet, säkerhet och estetik. I en körsimulator kan man modellera olika tekniska lösningar och se på samverkan mellan infrastruktur, fordon och förare.
– För att studera system och miljöer som ännu inte finns tillgängliga är simulatorer perfekta eftersom de är flexibla, säkra och kostnadseffektiva. I projektet kommer vi att ta fram modeller för elektrifierad väg, elfordon, betalsystem och förarstödssystem, säger Arne Nåbo, projektledare och forskare på VTI.
Användaren i fokus
När en så här stor omställning ska göras är det förstås viktigt att ta hänsyn till användarna för att systemen ska bli användarvänliga och accepterade.
– I ett första skede skapar vi en virtuell demonstrationsmiljö. I simulatorn kan försökspersoner sedan uppleva hur det är att köra på de elektrifierade vägarna och vi kan studera förarnas beteende, säger Arne Nåbo.
Användarstudierna ska bland annat testa förarens möjlighet att hålla en bra position på vägen eftersom det är viktigt för att elöverföringen ska fungera. Samtidigt ska forskargruppen undersöka förarens upplevelse och acceptans av elektrifieringen. En annan viktig del är att studera hur vägelektrifieringen kan realiseras i vägmiljön och hur den kommer att se ut.
Demonstrationer under 2014
Simulatorn kan också användas i processen från idé till marknadsintroduktion. Konceptförslag på produkter och tjänster kommer att testas och demonstreras, som exempelvis förarstödsystem för energieffektiv körning. På så sätt kommer simulatorverksamheten stimulera utveckling och samarbete kring elektrifiering av fordon och vägar, vilket gör det möjligt att tidigt införa system med hög kvalitet.
– Demonstrationer i simulator är ett bra sätt att marknadsföra nya transportlösningar. I ett andra skede i projektet kommer vi att köra demonstrationer för finansiärer, aktörer, intressenter och medier för att koncept och kunskap ska kunna upplevas och spridas, säger Arne Nåbo.
Demonstrationsmiljön på VTI kommer att utgöra en samlings- och arbetsplats för de organisationer som är aktiva inom elektrifiering av transporter. Målet är också att positionera Sverige som ett föregångsland när det gäller användande av modellbaserad utveckling och realtidssimulering i tidiga skeden, vilket stärker den svenska konkurrenskraften.
FAKTA
Projektet genomförs inom Energimyndighetens demonstrationsprogram för elfordon. Mottagare av resultatet är bland annat den grupp inom Forum för innovation inom transportsektorn som arbetar med färdplanen för elektrifiering av transporter. Projektet pågår till januari 2015.
En svår brännskada är ett trauma som ofta kopplas till långvariga konsekvenser, inte bara för den drabbade utan även för familjen. Närstående utgör en viktig del av det sociala stödet för människor som genomgår en lång rehabilitering, exempelvis efter en svår brännskada. Trots detta har få tidigare studier fokuserat på närstående till personer med brännskador, särskilt ur ett längre tidsperspektiv.
I den Josefin Bäckströms avhandling har psykiska symtom och hälsorelaterad livskvalitet hos närstående till personer med svåra brännskador utforskats. Likaså har upplevelsen av tiden när den brännskadade vårdades på sjukhus liksom tiden efter utskrivning belysts.
Resultaten visar att närstående generellt uppvisar låga till milda symtom på ångest och depression, men att en tredjedel visar måttliga till svåra ångestsymtom under vårdtiden. Symtomen minskar generellt över tid. Närstående rapporterar hälsorelaterad livskvalitet i likhet med den generella populationen i Sverige. Tidigare påfrestande livshändelser, liksom samtidiga psykiska symtom, kan medföra risk för lägre livskvalitet.
Det kan vara möjligt att identifiera närstående som skulle kunna ha nytta av ökat stöd redan under vårdtiden. Tiden när den skadade vårdas på sjukhus är påfrestande för närstående och i studien beskrev dessa såväl positiva som negativa upplevelser i vården. Kommunikation mellan vårdgivare och närstående kan förbättras och närstående kan ha nytta av stöd efter utskrivning. Närståendes upplevelse av stöd är individuell. Resultaten tyder på att bemötandet bör anpassas efter individens personliga omständigheter och att närstående önskar bli involverade i vårdplaneringen. Vidare önskade de närstående att hälso- och sjukvårdspersonal har ett proaktivt tillvägagångssätt vid erbjudande om stöd.
Resultaten i avhandlingen kan utgöra underlag till utveckling av omhändertagandet av närstående inom brännskadeintensivvård, samt vid andra sjukdoms- och skadetillstånd som medför långvarig fysisk och psykisk påverkan för den drabbade.
Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.
Avhandlingen försvaras den 22 november. Family Members of Patients with Burns: Experiences of a Distressful Episode, Acta Universitatis Upsaliensis, ISBN: 978-91-554-8768-3
– Om människor har negativ attityd mot kvinnor eller mot homosexuella tenderar de också att tycka att ”lättare” våld i hemmet är okej, berättar Mats Hammarstedt, professor och forskningsledare vid centret.
Forskarna har låtit över 1000 personer, där merparten var heterosexuella, läsa fiktiva scenarion som handlar om våld i äktenskapsrelationer. Förövarna och offren hade olika kön och sexuell läggning, och det fanns också skillnad på hur allvarlig misshandeln var.
Resultatet visar bland annat att våldet upplevdes som mer allvarligt i ett heterosexuellt förhållande där offret var kvinna och förövaren man. Skillnaden mellan synen på våld i homosexuella förhållanden och våld där en heterosexuell kvinna slog en heterosexuell man var mycket små. När det gällde lindrigt våld betraktades våld inom homosexuella förhållanden som allvarligare än då en kvinna slog en man i ett heterosexuellt förhållande.
– Sverige har bland de mest liberala och toleranta opinioner när det gäller homosexualitet i världen, säger Mats Hammarstedt. Det gör det extra intressant att här undersöka om det finns olika syn på våld i olika typer av relationer. I vår forskning har vi sett att såväl könsstereotyper som attityder mot homosexuella påverkar homosexuella situation på arbetsmarknaden. Samma strukturer tycks finnas då det gäller våld inom relationer, avslutar han.
FAKTA
Rapporten heter ”Perceptions of gay, lesbians, heterosexuall domesic violence among undergraduates i Sweden” och är författad av Ali Ahmed, Lina Andersson och Mats Hammarstedt. Den är publicerad i IJCV, vol. 7, 2013.
Linnaeus Universty Centre for Labour Market and Discrimination studies är en av Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupper. Här kan du läsa mer: http://lnu.se/lnuc/Linnaeus-University-Centre-for-Labour-Market-and-Discrimination-Studies
I år inkom 875 ansökningar om projektbidrag, varav 167 beviljades. Medelbidraget för projektbidragen har ökat något, och ligger på närmare 995 000 kronor, jämfört med 959 000 kronor förra året.
Vetenskapsrådet beviljar sedan ett antal år tillbaka bidrag för längre perioder, vilket är den främsta förklaringen till att beviljandegraden är lägre i år inom medicin och hälsa än förra året – både för vanliga projektbidrag (19 procent jämfört med 29 procent år 2012) och projektbidrag för unga forskare (6 procent jämfört med 15 procent).
– Det tar ett par år innan man ser effekten av längre bidragsperioder. Att vi strävar mot bidrag på fem år istället för tre har att göra med vår målsättning att forskarna ska kunna planera mer långsiktigt och därigenom få bättre möjligheter att åstadkomma forskning av hög kvalitet, säger Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.
– När det gäller bidragsformen Projektbidrag för unga forskare har söktrycket ökat med 9 procent, vilket till viss del också påverkar beviljandegraden.
För första gången inom medicin och hälsa har kvinnor en högre beviljandegrad när det gäller projektbidrag, 20 procent jämfört med 18 procent för män.
– Detta avviker från tidigare års mönster, då männen haft en högre beviljandegrad. Medelbidraget skiljer sig dock åt med cirka 90 000 kronor till männens fördel, konstaterar Mats Ulfendahl.
Anställningar i klinisk miljö
Tio anställningar som forskare på halvtid i klinisk miljö beviljades i årets ansökningsomgång.
– Vi fick in många starka ansökningar. Den här bidragsformen är ett av ämnesrådets viktigaste instrument för att stödja kliniska forskare.
Mer information samt lista över årets beviljade medel.
– Forskning som tidigare inte varit möjlig kan nu bli verklighet. Inte minst FN:s senaste klimatrapport framhöll att det behövs mer forskning om havet för att bättre förstå klimatförändringarna, säger rektor Pam Fredman.
År 2050 kommer 60 procent av jordens då 9 miljarder människor att bo i kustnära områden som riskerar att drabbas av översvämningar genom klimatuppvärmningen.
– Vi behöver mer forskning för att vara förberedda inför framtiden och för att hållbart kunna utnyttja havets resurser och bedriva en miljövänlig turism i kustområdena, säger Elisabet Ahlberg, dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten.
Nytt fartyg ger ökade möjligheter till forskning och undervisning
Genom det nya fartyget får universitetet ett avancerat laboratorium till havs med modern utrustning. Fartyget öppnar för möjligheter att studera storskaliga processer, som till exempel hur klimatförändringarna påverkar havsströmmar och pH-värde, som i sin tur inverkar på livet i havet.
– Det är viktigt att studenterna redan i utbildningen får möjlighet att följa och förstå de här storskaliga förloppen. Våra studenter kommer att bli framtidens experter inom marin miljö och deras arbetsmöjligheter breddas, både nationellt och internationellt, genom en förbättrad utbildning, säger Elisabet Ahlberg.
Större men drar mindre bränsle
Det nya fartyget blir 45 meter långt och kommer att väga runt 800 ton. Fartyget har en besättning på fem personer och rymmer ett tjugotal forskare och studenter. Trots att det nya fartyget är större än det gamla forskningsfartyget Skagerak drar det 40 procent mindre bränsle.
– Skagerak, som nu efter 40 år pensioneras, är varken arbetsmiljömässigt ändamålsenligt eller optimalt för att bedriva forskning och utbildning, säger Michael Klages, föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
Miljökrav i fokus
Planeringsarbetet har genomsyrats av miljötänkande.
– Vi har inte enbart ställt de miljökrav som är lagstadgade idag utan också försökt vara framsynta och titta på internationell lagstiftning som kommer inom en snar framtid, säger Elisabet Ahlberg.
Som ett av de första universiteten i världen miljöcertifierades Göteborgs universitet år 2006. Fartyget kommer att ingå i Göteborgs universitets miljöcertifiering ISO14001. Även varvet Nauta Shiprepair Yard S.A i Polen är miljöcertifierat.
Forskningsfartyget kostar drygt 100 miljoner och beräknas vara färdigbyggt i mars 2015.
iCARE som forskningsprojekt har två överordnade målsättningar. Det handlar dels om att kombinera forskning inom olika discipliner för att utveckla nya metoder, procedurer och träningsprogram för barns auditiva rehabilitering.
Dels ska projektet lära upp och träna en ny generation forskare i att använda sig av synergin mellan olika forskningsområden (språk, psykologi, audiologi, teknik, specialpedagogik) för att optimera talkommunikation hos barn med nedsatt hörsel.
Fyraårigt projekt
Projektet finansieras med medel från EU, cirka 36 miljoner kronor under perioden 2014-2017.
Högskolan i Gävle har två särskilda uppgifter inom ICARE. Den ena är att forska på normalhörande barn om hur deras minne och inlärning påverkas av olika akustiska miljöer. Den andra är att träna och utbilda yngre forskare.
I iCARE representeras Högskolan i Gävle av Staffan Hygge, professor i miljöpsykologi, tillsammans med Patrik Sörqvist, docent i miljöpsykologi, och en blivande doktorand.
Bullerforskning får uppmärksamhet. För Högskolan i Gävle är det meriterande att vara en av deltagarna i ett stort internationellt projekt.
– Vår forskning om inlärning och buller i klassrum har en lång tradition och hos oss finns en avsevärd kunskap. Det är naturligtvis roligt att detta uppmärksammats, säger Staffan Hygge.
Nio deltagare från sex länder. I iCARE ingår, förutom Högskolan i Gävle, Katholieke Universiteit Leuven (Belgien), Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule Aachen (Tyskland), Radboud University Nijmegen (Nederländerna), Linköpings universitet, University College London (England), University of Macedonia (Grekland) samt två grupperingar som inte är universitet. Dessutom är sju partner från näringslivet associerade till projektet.
Bred kompetensbas
Tillsammans representerar deltagarna i iCARE en bred kompetensbas, som innefattar både teknik och andra områden: audiologi, medicin, psykologi, neurovetenskap, teknik, utbildningsvetenskap samt tal- och språkträning.
I projektet ska man också anställa ett tiotal doktorander till sig. Doktoranderna ska röra sig runt till de olika deltagande grupperna för särskild utbildning och träning i gruppernas forskningsspecialiteter.
Vi vet att de första blodstamcellerna bildas i aortaregionen och vandrar sedan vidare till levern som är kroppens stora blodbildande organ under fostertiden. I levern ger blodstamcellerna upphov till de mer mogna blodcellerna som bildar vårt blodsystem. Då bildas också bland annat T- och B-celler som utgör grunden i vårt avancerade immunförsvar. Från det att vi föds sker denna process i benmärgen och levern upphör med att bilda blodceller.
Forskare har länge varit av uppfattningen att de första cellerna som ger upphov till vårt immunförsvar, de så kallade immunkompetenta cellerna, bildas från just blodstamceller i levern under fosterutvecklingen. Blodstamceller kan man hitta i levern från dag 11-12 i ett musfoster, vilket motsvara ungefär 6-7 veckors graviditet hos människor.
I den aktuella studien som gjorts på möss, visar forskare från Lunds universitet och Oxford University, att dessa celler med koppling till vårt immunförsvar bildas redan innan dess, i embryots gulesäck, dvs före det att de första blodstamcellerna bildas. I det mänskliga embryot är gulesäcken en av de tre fostersäckarna och uppkommer i runt femte graviditetsveckan.
– Frågan vi ställt oss är om immunförsvaret bildas på en annan väg hos fostret än hos en vuxen och hur tidigt i fostrets utveckling man kan hitta de celler som bildar vårt framtida immunförsvar? Kunskap om detta är viktig eftersom det hjälper oss att förstå när och hur vårt immunförsvar börjar bildas och vad som skulle kunna gå fel i den processen, berättar Charlotta Böiers, forskare vid Lunds universitet och en av författarna till studien.
– Om vi kan förstå mer om hur och när vårt immunförsvar bildas har vi också större möjligheter att se var det går fel och kan därmed bättre förstå olika immunsjukdomar hos barn, säger Charlotta Böiers
Barnleukemi är ett exempel på hur viktigt det är att förstå hur immunförsvaret bildas. Den första mutationen i steget mot barnleukemi har visat sig ske redan under fosterlivet.
-I vilken eller vilka celler detta första steg sker är ännu okänt och det är därför viktigt för oss att undersöka vidare, hur immunförsvaret uppstår hos människor. Målet är nu att upprepa resultaten i kliniska studier, säger Charlotta Böiers.
Om det i framtiden går att bevisa att det är i denna mycket tidiga utvecklingsfas som cellerna mutateras, kan det vara en del av förklaringen till hur barnleukemi uppstår.
– Dessa första celler verkar försvinna i fostrets senare utvecklingsfaser vilket kanske inte sker vid en mutation. Kanske är det så att de defekta cellerna lever istället kvar och fler mutationer sker som i sin tur kan leda till att ett barn insjuknar i cancer.
Artikeln, Lymphomyeloid Contribution of an Immune-Restricted Progenitor Emerging Prior to Definitive Hematopoietic Stem Cells publiceras i tidsskriften Cell Stem Cell och studien är ett samarbete mellan Oxford University och Lunds Universitet. Seniorförfattare till artikeln är professor Sten-Eirik Jacobsen från Oxford University och förstaförfattare är postdoc Charlotta Böiers från Lunds universitet.
Länk till artikel:
http://www.cell.com/cell-stem-cell/abstract/S1934-5909%2813%2900375-5?elq=03870e900dc042b69f8d48c2b4e587d1&elqCampaignId=3
– Vissa ”fakta” i historieskrivningen har etablerats som sanningar. Berättelsen om den skandinaviska Grezkolonin har återberättats så många gånger, att det nu existerar en tydlig bild av det glada kolonilivet och dess melankoliska, gråtonade måleri, som sägs härröra från den fuktmättade luften i flodlandskapet, säger Alexandra Herlitz, avhandlingens författare.
Grezkolonin besöktes flitigt av svenska konstnärer som Carl och Karin Larsson, Karl Nordström, Nils Kreuger, Georg Pauli och Julia Beck, men även av konstnärer från USA, England, Skottland och Irland. Alexandra Herlitz har undersökt hur bilden av kolonin framställts i svensk konsthistorisk litteratur och jämfört denna med bildmaterialet, utsagor i opublicerade källor och den bild av Grezkolonin som engelskspråkig litteratur beskrivit där utgångspunkten varit andra nationer än den svenska.
Opublicerade källor visar på social konstnärsgemenskap
Alexandra Herlitz forskning visar att den bild som skrivits fram i Sverige innehåller aspekter som är signifikativa för hur de hela tiden återkommit och betonats. Till dessa hör en etablerad föreställning om att de skandinaviska och engelskspråkiga konstnärer som vistades samtidigt i Grez endast hade ytliga kontakter med varandra. Likheter i den internationella konstnärsskarans ofta gråstämda verk, som till exempel motiven, har förklarats med gemensamma franska förebilder och inte minst byns lokala vädervillkor.
– Många hittills opublicerade källor vittnar om kontakter mellan de olika ländernas konstnärer. Jag menar att dessa sociala och artistiska kontakter senare delvis förnekades av konstnärerna, för om det inte fanns någon social kontakt alls, skulle inget konstnärligt inflytande ha varit möjligt – något som kan ha varit av viss betydelse för dessa konstnärers senare karriärer. En av mina slutsatser är att det finns aspekter i de internationella verken från Grez som snarare kan ses som ett resultat av den sociala konstnärsgemenskapen än ur gemensamma förebilder och en etablerad platsmyt om det gråa Grez.
I avhandlingen diskuteras den starka faktabildningen som identifierats i den tidiga svenska konsthistorieskrivningen om Grez. Den idag vedertagna svenska bilden av den internationella konstnärskolonin visar sig överensstämma i hög grad med berättelser som några av konstnärerna själva, till exempel Carl Larsson, Richard Bergh och Georg Pauli, tillsammans med närstående konstskribenter som Georg Nordensvan etablerade under ett halvt sekel. ”Fakta” som sedermera har hållit sig kvar tills idag.
– Konstnärerna har fått skriva sin egen konsthistoria om Grez, då deras ögonvittnesstatus aldrig har ifrågasatts, säger Alexandra Herlitz.
Grez – en symbolisk plats inom den svenska konsthistorien
När det gäller det svenska materialet om folkkära konstnärer som Carl Larsson och kulturpersonligheter som August Strindberg, två ”grezioter” som under åren har väckt stort publikintresse, lyfter Alexandra Herlitz ytterligare en aspekt som inte finns i litteraturen från andra Greznationer, där kolonin inte alls har spelat en lika framstående roll. Det frekventa återberättandet av anekdoter tagna ur nostalgiskt tillbakablickande konstnärsmemoarer, inte minst i en mångfald populärvetenskapliga publikationer, verkar ha bidragit till att göra Grez till en symbolisk, identitetsstiftande plats där ett nationellt svenskt kulturminne är förankrat. Den känslomässiga nostalgin som är förknippad med sådana minnesorter kan ligga till grund för svårigheter att skriva historia om dem, som ju grundar sig i rationalitet och abstraktion.
– Grez har blivit en symbolisk plats inom den svenska konsthistorien som inte bara alstrat en framgångsrik kulturell skandinavisk utpost på kontinenten, utan dessutom varit plats för en glad skandinavisk gemenskap som starkt mytifierats, säger Alexandra Herlitz.
Avhandlingens titel: Grez-sur-Loing revisited. The international artists´ colony in a different light.
Onsdag den 20 november 2013 håller Alexandra Herlitz ett populärvetenskapligt föredrag om sin avhandling på Göteborgs konstmuseum, där hon arbetar som museipedagog. Föredraget börjar kl. 18 och har titeln ”Bortom myter och anekdoter. Om den internationella konstnärskolonin och dess konsthistorieskrivning”. Entré 40 kr, årskort gäller.
Projekten får finansiering genom programmet Innovativ IKT. Syftet är att främja skapandet av nya banbrytande kunskaper som ger innovativa lösningar inom informations- och kommunikationsteknik. Lösningarna ska ha möjlighet att kommersialiseras eller ingå i kommersialiserbar användning 3-5 år från projektstart.
– Projekten har stora möjligheter att leda till nya lösningar med tillämpningar inom flera områden, som kan bidra till att skapa tillväxt och nya jobb. Informations- och kommunikationsteknik är en växande sektor med stor potential för framtiden, säger Nabiel Elshiewy, handläggare på VINNOVA.
Totalt får 11 projekt finansiering med sammanlagt 40 miljoner kronor. Inom varje projekt ingår minst en industriell partner med ett tydligt kommersiellt intresse och minst en partner från universitet, högskola eller forskningsinstitut.
Skydd av mediadata under exekvering på mobila plattformar (SICS, Sony Mobile AB) , 3 miljoner.
Projektet undersöker hur de senaste forskningsresultaten inom virtualiseringsteknologier kan tillämpas. Virtualisering möjliggör att isolera de mest säkerhetskristiska delarna av systemet som hanterar uppspelning av skyddat medieinnehåll från resten av systemet och speciellt den öppna exekveringsmiljön på en mobilplattform.
Realtidsanalys av molnbaserade nätverk (REALM) (KTH, SICS, Ericsson AB) 4,1 miljoner.
REALM syftar till att skapa innovation inom molnbaserade nätverk och nätverkshantering. REALM kommer att utveckla tekniker för att i realtid kunna garantera tjänstekvalitet och upptäcka avvikelser.
Rethinking Wireless: MIMO Hårdvaruinnovationer (CTH, Huawei Technologies AB, Bluetest AB) 3,7 miljoner.
Ett projekt för att forska fram nya och bättre hårdvarulösningar. Det ska möjliggöra innovationer som kommer att vara relaterade till antennsystem för smarta terminaler, mikro-basstationer och inom maskin-till-maskin (M2M) kommunikation.
Extraktion och detektions system för min invasiv glukosmätning med RF spektroskopi och kiselbaserade mikronålar (Ascilion AB, Acreo) 4 miljoner.
Projektets mål är att utveckla en icke-proteinbaserad mätmetod för glukosdetektering och monitorering hos människor med diabetes. Detta görs med hjälp av MEMS-baserade mikronålar med integrerad mätcell baserad på högfrekvensspektroskopi.
Interaktiv bildbehandling av Big Data i medicinsk diagnostik (Sectra AB, Lund universitet) 1,8 miljoner.
Projektet berör bildanalys på Big Data-scenarier inom medicinsk bilddiagnostik. Målet är att ta fram ny kunskap för banbrytande ökning av prestanda för storskalig bildanalys. Läget idag är att prestanda för dessa analyser måste ökas markant, ofta många storleksordningar mer, för att bli användbar i vården.
Ny LIGBT med banbrytande prestanda (Uppsala universitet, Comheat Microwave AB) 3,6 miljoner.
I detta projekt ska en ny komponentidé undersökas och vidareutvecklas med målet att leverera bandbrytande prestanda för kiselbaserad RF-teknologi.
SEHPMET (Silex Microsystems AB, Acreo, Linköpings universitet) 5,8 miljoner.
Projektet avser att bemöta den kraftigt ökade efterfrågan på framtida billiga energieffektiva autonoma sensorsystem för ”Internet-of-Things”. Till att börja med ska tekniken användas för att lösa strömförsörjning i trådlösa sensorsystem för övervakning av däcktryck i tunga fordon.
Energieffektiva millimetervågssändare (CTH, Ericsson AB) 4,5 miljoner.
Projektet syftar till att testa och förstå de yttersta gränserna för kretsdesign och integrationsgrad i GaN-teknologi vid millimetervågsfrekvenser. Målet är att utveckla kostnads- och energieffektiva sändare för framtidens backhaul-produkter.
SeCThings: En öppen molnplattform för internet of things (SICS, Yanzi Networks AB, Realtime Embedded AB, Uppsala universitet) 4 miljoner.
Projektet ska ta fram en komplett verktygslåda med programvara för IoT-enheter (Internet of Things), emulatorer och simulatorer, gateway mjukvara samt en IoT sensor-molnplattform.
Röntgendetektorer med isotrop respons för förbättrad kvalitetskontroll av strålterapi (Acreo, ScandiDos AB) 1,6 miljoner.
Utveckling av en ny robust och stabil tillverkningsprocess i kisel, utvärdering av detektorer i röntgenstrålning med hög statistisk säkerhet och utveckling av kapslings-, förbindnings- och byggsättsteknik anpassad till de nya detektorerna.
Effektförstärkare för WLAN och nya komponenter för power management i 28/22 nm CMOS (Linköpings universitet, Uppsala universitet, SAMSUNG Nanoradio Design Center AB, MA Kapslingsteknik AB) 3,8 miljoner.
Målet med projektet är att uppnå samma eller bättre PA prestanda som i tidigare använda, högre teknologinoder, genom att använda nya ”högspända” komponenter som adderats till standard och nya kretsarkitekturer för att komma runt problemen på designnivå.
Läkemedlet som undersöks i studien, Nilvadipine, är väl beprövat som behandling mot högt blodtryck. Forskning har visat att Nilvadipine motverkar bildandet av amyloida plack i hjärnan hos djur. Nu ska läkemedlet testas på totalt 500 alzheimerpatienter i nio europeiska länder.
– Om denna patientstudie blir framgångsrik skulle Nilvadipine kunna bli det första alzheimerläkemedlet som inte bara dämpar symtomen utan även påverkar sjukdomens orsaker. Det skulle drastiskt kunna minska kostnaderna i Europa för vården av patienter med denna neurodegenerativa sjukdom, säger Anne Börjesson-Hanson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som leder det svenska deltagandet i studien.
Patienterna i studien ska behandlas med Nilvadipine eller placebo (overksam substans) under ett och ett halvt år. De patienter som redan behandlas med symptomlindrande alzheimerläkemedel fortsätter att ta dessa som tidigare. Uppföljning och kontroller sker på minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi kommer att genomföra upprepade tester på patienterna för att undersöka om det skett förändringar av minne och kognition under försöksperioden, säger Anne Börjesson-Hanson.
Det stora europeiska forskningssamarbetet kallas NILVAD, och leds från irländska Trinity College i Dublin. Förutom Irland och Sverige deltar även forskarlag i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Ungern, Italien och Tyskland.
FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar. Bara i Sverige är över 100 000 personer drabbade. På grund av den åldrande befolkningen i Europa beräknas dubbelt så många drabbas år 2050. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.
Påväxt av havstulpaner, musslor, alger och andra marina organismer på båtskrov har länge varit ett problem för båtägare. Påväxten kan minska manövrerbarheten hos fartyg och fritidsbåtar men framför allt kan den öka bränsleförbrukningen med så mycket som 40 procent för ett fartyg.
Biocider används för att hindra påväxt
Den vanligaste metoden för att undvika eller minska påväxt är att använda båtbottenfärger som innehållande biocider. Biociderna läcker långsamt ut från färgen och förgiftar de organismer som försöker växa på skrovet.
Den vanligaste biociden i båtbottenfärger idag är kopparoxid men kopparn riskerar att lagras i miljön och skapa framtida problem.
– Min forskningsavhandling har ingått i ett större projekt, Marine Paint, där målet har varit att utveckla en ny effektiv båtbottenfärg med bättre miljöprofil än de färger som finns på marknaden idag, säger Cecilia Ohlauson vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Biociden som Marine Paint fokuserade på, medetomidin, valdes för att den mycket effektivt hindrar påväxt av havstulpaner.
Hindrar larver att fästa
Havstulpaner sprids genom larver som söker lämpliga ytor att fästa på. När de hittar en sådan yta limmar de sig fast och utvecklas till vuxna havstulpaner. Medetomidin stör larvens sökande genom att den blir hyperaktiv när den kommer i kontakt med biociden och simmar iväg istället för att limma sig fast.
– Denna mekanism skiljer sig markant från övriga biocider i båtbottenfärgen som har en mer generell giftverkan, säger Cecilia Ohlauson.
I sin forskning har hon fokuserat på hur medetomidin påverkar alg- och bakteriesamhällen i havet. Resultaten visar att medetomidin inte har någon direkt påverkan på alg och bakteriesamhällen förrän vid väldigt höga koncentrationer jämfört med beräknade halter i miljön.
– Användning av medetomidin i båtbottenfärg bör därför inte utgöra någon risk för alg-och bakteriesamhällen, säger Cecilia Ohlauson.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/33737
Spondylartrit betyder ”inflammation i ryggradens kotor” men inflammationen sker egentligen i ledbanden mellan kotorna. Namnet är ett paraplybegrepp för en rad olika reumatiska sjukdomar – ankyloserande spondylit, psoriasisartrit, reaktiv artrit med flera. Mångfalden gör att symtomen blir mycket varierande. Alla patienter har inte besvär i ryggen utan kan också ha inflammation och smärtor i andra leder. Trötthet, ögoninflammation, ont i muskelfästen och inflammation i tarmen kan också förekomma.
Patienter med spondylartrit (SpA) får sina besvär mycket tidigare än patienter med reumatoid artrit. De kommer ofta redan i 20-årsåldern eller i de sena tonåren. Och det tar lång tid innan patienterna får rätt diagnos.
– Vi fann att det i genomsnitt tog sex år innan man slog fast att de hade spondylartrit. Fram till dess hade deras symtom nog tolkats på alla möjliga andra sätt, till exempel som resultat av överansträngning, dålig hållning, för lite träning eller för mycket träning, säger Emma Haglund.
Att patienterna är såpass unga och att sjukdomen går i skov är några troliga skäl till att den vårdpersonal som möter dem inte alltid tänker på att de kan ha en reumatisk sjukdom. Spondylartrit är dessutom en ganska ny klassificering. Det är först på senare tid som de olika sjukdomarna i gruppen förts ihop under ett gemensamt paraplybegrepp. Detta är också ett skäl till att Emma Haglunds avhandling är en av de få forskningsarbeten som inriktats på hela gruppen SpA-sjukdomar.
Medan RA mest drabbar kvinnor är den största undergruppen inom spondylartrit, ankyloserande spondylit, vanligare hos män. Och SpA är sammantaget nästan lika vanligt i befolkningen som RA: sjukdomen finns hos lite mindre än en halv procent av alla svenskar, medan RA finns hos lite mer än en halv procent.
I ett av delarbetena i avhandlingen har Emma Haglund undersökt följderna av SpA genom en enkät som besvarats av drygt 1200 skåningar i arbetsför ålder. Nästan hälften av dessa SpA-sjuka personer ansåg att deras arbetsförmåga påverkades av sjukdomen. Både produktiviteten i arbetet och aktiviteterna på fritiden var mest nedsatta hos dem som upplevde högst sjukdomsaktivitet, sämst fysisk funktion och sämst mental hälsa.
– Det är tydligt att en del av patienterna påverkas mycket av sin sjukdom. Dem måste vi försöka uppmärksamma mer och satsa hårdare på, menar Emma Haglund.
Hon är sjukgymnast på Spenshult sjukhus i Halland, specialiserat bl.a. på reumatologi, och träffar i sitt kliniska arbete många patienter med SpA. Även om sjukdomen inte kan botas finns det mycket att göra för att lindra den med medicinering, sjukgymnastik, träningsråd, tips om lämpliga arbetsställningar med mera.
FAKTA
Emma Haglunds avhandling ”Prevalence, physical activity, and work in patients with spondyloarthritis” läggs fram den 8 november.
En skola av hög kvalitet är en oerhört viktig framtidsfråga. I en avhandling från Linnéuniversitetet visar Carl-Henrik Adolfsson att detta dock inte är något nytt fenomen. Redan i samband med 1960-talets reformeringar av skolan betonades nödvändigheten av att Sverige behövde reformera och investera i skolan för att eleverna på bästa sätt skulle förberedas på de krav som det samtida och framtida alltmer internationaliserade och kunskapsintensiva samhälle ställde.
Trots detta stora fokus på kunskap, då som nu, ställer sig Carl-Henrik Adolfsson frågan varför kunskapsbegreppet väldigt sällan diskuteras eller problematiseras på ett mer fördjupat sätt. Istället verkar läroplanens kunskap betraktas som något självklart, frånkopplat både tid och rum och något som de svenska eleverna enbart behöver mer av.
I avhandlingen studeras vilka kunskapsuppfattningar som varit dominerande i tre gymnasiereformer från 1960-talet fram till dagens gymnasiereform (Gy 2011). Vilka förändringar av synen på vad som räknas utgöra bra och giltig kunskap går det att urskilja i reformmaterialet mellan de tre reformerna och vad var det var för samhälleliga förändringar som låg till grund för att dessa kunskapsuppfattningar kunde framstå som legitima?
Vidare ställs frågan vilka konskevenser dessa kunskapsförändringar i sin tur medförde för synen på vad som uppfattades utgöra en professionell lärare respektive en eftersträvansvärd gymnasieelev?
I studien slår Carl-Henrik Adolfsson fast att det inte räcker med att synliggöra de utbildningspolitiska idéer som låg till grund för respektive reform för att förstå och förklara dessa förändringar. Även den samhälleliga kontext som gjorde dessa idéer ”möjliga” behöver analyseras. Framförallt visas i avhandlingen att samhällsekonomiska förändringar och problem utgjort en viktig förklaringsgrund till att nya politiska utbildningspolitiska idéer har kunnat erhålla legitimitet.
– Ett viktigt resultat från att ha studerat 50 års politisk styrning av läroplanens innehåll är att de problem som staten försökt att lösa genom reformer i grunden är desamma över tid, säger Carl-Henrik Adolfsson. Däremot har de utbildningspolitiska lösningarna, för att kunna framstå som legitima, varierat med tid och kontext.
Vidare visar studien på flera förändringar mellan de undersökta reformperioderna med avseende på hur kunskapsfrågan behandlats i reformmaterialet. Bland annat går det i den senaste gymnasiereformen (Gy2011) att urskilja en förskjutning mot en alltmer resultatorienterad kunskapssyn. Bra och giltiga läroplanskunskaper definieras här utifrån hur väl de anses skapa förutsättningar för bra resultat i olika nationella och internationella kunskapsmätningar men också i den mån de kan göra elever anställningsbara.
FAKTA
Avhandlingen ”Kunskapsfrågan – En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet” försvaras fredagen den 8 november. Opponent är professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet.
Nanopartiklar är lika små, eller mindre, som många av våra proteiner i blodet. Eftersom de är så små kan de ta sig in i både friska och sjuka celler, något som gör nanopartiklarna intressanta som bärare av läkemedel inom bland annat onkologi.
I den aktuella studien har forskare från Karolinska Institutet visat att nanopartiklar tillverkade av biologiskt nedbrytbara plaster på ett effektivt sätt kan övervinna läkemedelsresistens i bröstcancerceller. Läkemedelsresistens är särskilt vanligt hos patienter som får återfall i sin cancer och innebär att behandlingen blir mindre effektiv eller till och med helt utan effekt på tumören.
I sina experiment använde forskarna bröstcancerceller som svarar dåligt på läkemedelsbehandling på grund av att de har höga nivåer av enzymet mikrosomalt glutationtransferas-1 (MGST-1). Onormalt höga nivåer av MGST-1 har kopplats till att cancercellerna svarar dåligt på behandling med flera olika cancerläkemedel. Forskarna behandlade de resistenta bröstcancercellerna med nanopartiklar som fyllts med doxorubicin, ett cytostatikaläkemedel som i dag används för att behandla bland annat urinblåse-, lung-, äggstocks- och bröstcancer.
– Försöken på odlade celler visade att partiklarna i sig själva inte är skadliga. Nanopartiklarna som laddats med läkemedlet kunde effektivt döda resistenta cancerceller, genom att styra om var i cancercellen nanopartikeln och därmed läkemedlet hamnar. Därmed förbättrades läkemedlets effekt vid en mycket lägre dos, vilket är viktigt för att begränsa biverkningar vid behandling, säger docent Andreas Nyström vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, en av forskarna bakom studien.
Nanopartiklar kan också användas för att styra var i kroppen läkemedel hamnar. Forskargruppen planerar att utrusta nanopartiklarna med målsökande grupper som specifikt styr dem till tumörcellerna, för att på så sätt öka upptaget av partiklarna och läkemedlet i tumören och skona friska celler.
Den aktuella studien har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Kungliga Vetenskapsakademin, Falks stiftelse för bröst- och prostataforskning, Vinnova, Carl Bennet AB, Karolinska Institutet och Stiftelsen för strategisk forskning (SSF).
Publikation: “Nanoparticle-Directed Sub-cellular Localization of Doxorubicin and the Sensitization Breast Cancer Cells by Circumventing GST-Mediated Drug Resistance”, Xianghui Zeng, Ralf Morgenstern, Andreas M. Nyström, Biomaterials, corrected proof online 6 November 2013.
Forskargruppen har fått totalt fyra miljoner kronor för att under fyra år utveckla projektet ”Evidence-based design in high-tech health care environments – a challenge for the future” ytterligare. Medlen kommer från Vetenskapsrådet (VR).
– Vi hoppas ta reda på om ett vårdrum byggt utifrån evidensbaserade principer har positiva effekter för patienter inom intensivvård, säger docent Berit Lindahl vid Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås, som är huvudsökande i ansökan till Vetenskapsrådet.
Forskargruppen som driver projektet är tvärdisciplinär och kommer från de tre västsvenska lärosätena Högskolan i Borås, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Forskningsprojektet, som på svenska heter “Evidensbaserad design i högteknologiska vårdmiljöer – en framtida utmaning” är redan påbörjat och tre doktorander beforskar vårdrummet ur olika perspektiv.
– Medlen från VR möjliggör för oss att vidareutveckla projektet ytterligare, förklarar Berit Lindahl och berättar att forskargruppen har ett forskningsrum som är inrett enligt evidensbaserade principer igång på Intensivvårdsavdelningen på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås.
Det är tre huvudmål som anges i ansökan. Det ena handlar om att undersöka hur patienter inom intensivvård upplever ljus- och ljudmiljö under och efter vårdperioden i ett speciellt inrett patientrum jämfört med de som vårdats i ett traditionellt inrett patientrum. Det andra målet fokuserar på att undersöka upplevelser och erfarenheter hos patienten, närstående och vårdpersonal av att vårdas, vistas eller vårda i ett speciellt designat patientrum, jämfört med ett ordinarie patientrum. I det tredje målet beskrivs en undersökning av patientsäkerheten. Också här jämför forskargruppen det specialdesignade patientrummet mot ett ordinärt patientrum på en intensivvårdsavdelning.
Vad förväntar ni er att se utifrån projektet?
– Vi förväntar oss att se om vi kan förbättra patienters välbefinnande genom att förändra vårdmiljön och bygga vårdrummet efter evidensbaserade och hälsofrämjande principer. Vi hoppas se att det har en positiv effekt om man satsar på inredning, men vi vet inte. Det är detta studien ska utröna. Vi har kommit en bit på väg redan och har två studier publicerade vad gäller perspektivet ljudmiljö och en studie som är insänd till en vetenskaplig tidskrift som gäller det cirkadiska/cykliska ljusets påverkan på patienter, och tidskriften har gett positiva besked berättar Berit Lindahl.
Text: Eva-Lotta Andersson
FAKTA
Medsökande i forskningsansökan: Berit Lindahl (huvudsökande), docent, Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås, Ingegerd Bergbom, professor, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet, Inga Malmqvist, docent, Avdelningen för arkitektur, Chalmers tekniska högskola, Kerstin Persson Waye, professor, Institutionen för arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet och Lars Hallnäs, professor, Textilhögskolan, Högskolan i Borås.
