Det kan vara svårt att få en inaktiv person att börja träna regelbundet ett par gånger i veckan, men även små förändringar kan få en stor effekt på den mentala hälsan. När man går från att vara inaktiv till lite aktiv verkar man få de största effekterna. Samtidigt är effekten av att träna en färskvara.

Många tidigare studier visar att nuvarande fysisk aktivitet förutsäger framtida ohälsa. I den nu aktuella studien har man istället tittat på sambandet mellan förändring i aktivitet och ohälsa. En person som blev mer aktiv jämfört med alla andra tenderade att bli mindre deprimerad, lida av mindre ångest och utmattningsdepression jämfört med andra. Den som istället blev mer inaktiv över tiden riskerade i högre grad att drabbas av mental ohälsa.

Resultaten bygger på KART-studien från Institutet för stressmedicin, en undersökning av flera tusen tjänstemän inom Västra Götalandsregionen. Det är den största återkommande enkätundersökningen av stressrelaterad ohälsa inom svensk hälso- och sjukvård.

I den aktuella studien ingår 3717 personer, varav en majoritet är kvinnor i vårdyrken med en medelålder på 47 år. Forskarna har undersökt hur förändringar i fysisk aktivitet hänger ihop med förändringar i depression, ångest och utmattningsdepression, vid fyra tillfällen mellan 2004 och 2010.

Tidigare studier har jämfört förändringar mellan personer, men det här är första gången någon tittar på förändringar hos varje enskild person jämfört med sig själv istället för att bara undersöka förändringar jämfört med andra.

– För personer som jobbar med hälsopromotion och prevention av mental ohälsa finns det all anledning att vara vaksam på förändringar i fysisk aktivitet. Också den som har rört på sig regelbundet men blir mindre aktiv kan ligga i riskzonen, även om hon fortfarande rör på sig mer än många andra. För en person som är inaktiv gäller det med andra ord att börja röra på sig och den som tränar bör fortsätta göra det ungefär lika ofta, säger Magnus Lindwall, docent i psykologi vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

I en mindre studie av 197 personer har Magnus Lindwall och hans forskarkollegor även undersökt sambandet mellan depression, ångest och utbrändhet och hur ofta människor tränade respektive hur vältränade de var. Det visar sig att den mentala hälsan var mer beroende av hur ofta man tränade än hur vältränad man var. Däremot verkar personer som var mer vältränade och stressade lida mindre av mental ohälsa jämfört med personer som var stressade men inte lika vältränade. Bra kondition verkar därmed delvis kunna fungera som en buffert mot stress.

Studien har publicerats i facktidskriften Health Psychology. Läs artikeln

– Kundfokus i all ära, men har du inte samtidigt kostnadsperspektivet för ögonen så kan även den mest framgångstippade av innovationer gå i stöpet, säger ekonomie doktor Martin Carlsson-Wall vid Handelshögskolan i Stockholm.

Men utmaningarna är större än så. I innovationsprojekt måste planering respektive improvisation också balanseras. Förmågan att improvisera, anpassa sig och fånga ögonblicket är ofta avgörande i utvecklingen av nya produkter och tjänster. Samtidigt behöver ett projekt struktur och nutidsfokus, vilket kan göra arbetet motstridigt.

Så hur hittar man balansen mellan de här ”krockarna”?
Target Costing – syskonet till den populära Lean-filosofin – är ett sätt att göra just det. I en ny skrift i serien Forskning i Fickformat förklarar Martin Carlsson-Wall vad Target Costing är och hur det kan användas för strategisk planering.

– Under de senaste tjugo åren har Target Costing utvecklats till att bli ett av de viktigaste verktygen för strategisk planering. Framgångsrika företag förstår att kunderna måste vara både nöjda och lönsamma. Annars finns ingen framtid.

Modellen har liksom Lean sitt ursprung i Japan. Genom en fallstudie på ABB Robotics belyser Martin Carlsson-Wall utmaningarna med att använda Target Costing och vilka anpassningar som krävs av existerande modeller för att bli framgångsrik. 

FAKTA
Martin Carlsson-Wall är ekonomie doktor och arbetar som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Martins forskning handlar om ekonomistyrning och dess förändrade roll i innovationsprocesser, strategiska allianser och tillväxtföretag.

Skriften Target Costing – Innovation med både kund och ägare i fokus kostar 210 kr och kan beställas via publications@hhs.se”>publications@hhs.se.

Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Alla skrifter i serien går att beställa via publications@hhs.se”>publications@hhs.se. Se även www.fickformat.se

Ulrika Åkerlund, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling studerat vilka beslut som ligger bakom varför svenska pensionärer väljer att säsongsvis flytta utomlands. Sedan ett par decennier tillbaka skaffar sig allt fler pensionärer fritidshus utomlands, som ett alternativ till sommarstugan hemma i Sverige.

Därifrån är steget inte så långt till att bosätta sig utomlands under längre perioder. Men det är inte så enkelt att bara att köpa sig en bostad och flytta. Personer som flyttar utomlands är ofta välkomnade, och oftast syftar regler och strukturer till att underlätta flytten, men beslutet kan begränsas av i vilket land man bör folkbokföra sig och hur mycket man bör uppehålla sig i respektive land.

– Beslutet att flytta påverkas i hög grad av strukturella ramverk, till exempel mobilitetspolicyn inom EU som innebär att EU-medborgare fritt får flytta mellan medlemsländerna, transportnätverk och immigrationsregler, men också av platsmarknadsföring och inte minst de sociala nätverk vi tillhör, säger Ulrika. Det är inte bara ett hus i solen man köper sig, det är en helt ny livsstil, och det finns många åsikter om hur den nya livsstilen bör vara. Att söka “det goda livet” är centralt i beslutet.

Många drömmer om att få komma bort från kalla vintrar eller stressen i samhället och istället njuta av ett gott klimat och en avslappnad livsstil.

Beslutet kan också vara ekonomiskt underbyggt, till exempel att sänka bostadskostnaderna eller ansluta sig till fördelaktiga beskattningsavtal. Bland de pensionärer Ulrika har intervjuat är planeringen inför framtiden också viktig, då det är möjligt att genom lägre skatter få sin pension att räcka lite längre.

– Det är inte bara ett val som skapar det goda livet här och nu, utan också ett strategiskt val som syftar till att skapa en uthållighet i den personliga ekonomin. Lägre skatter innebär inte i sig ett gott liv, men de kan skapa ett utökat utrymme att välja livsstil, säger Ulrika.

Men samtidigt som pensionärer söker det goda livet utomlands, så visar avhandlingen att det också är viktigt att behålla anknytningen till Sverige.

– Det goda livet handlar om ett behagligt leverne, konsumtion, äventyr och variation, men det handlar också om att känna tillhörighet, att känna sig hemma, och att ha ett rikt socialt liv. Därför blir sökandet efter det goda livet ofta ett sökande efter det bästa av två världar. Beslutet att flytta blir en del i en livsstilsstrategi som handlar om att balansera det goda livet utomlands mot de anknytningar man värdesätter i Sverige.

Avhandlingen är baserad på djupintervjuer med 17 svenskar i pensionsåldern som bosatt sig på Malta, och på 19 intervjuer och en enkätstudie med fastighetsmäklare och konsulter specialiserade på bosättning utomlands.

FAKTA om disputationen
Fredagen den 6 december försvarar Ulrika Åkerlund, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Best of Both Worlds – Aspirations, Drivers and Practices of Swedish Lifestyle Movers in Malta. Svensk titel: Det Bästa av Båda Världar – Ambitioner, Motiv och Strategier i Livsstilsmobilitet, Svenskarna på Malta. Fakultetsopponent är doktor Maria A. Casado-Diaz, Department of Geography and Environmental Management, University of the West of England.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82972

Sist in, först ut, är en grundbult i lagen om anställningsskydd, LAS. Den som anställts sist ska sägas upp först om företaget måste göra sig av med anställda.

År 2001 infördes ett undantag för den här regeln för företag med högst tio anställda. De får undanta två personer från turordningsreglerna vilket ger större frihet i vilka de kan välja att säga upp. Företagen kan på så sätt lättare behålla nyckelkompetens, är tanken.

Och reformen tycks ha fungerat. Det konstaterar Carl Magnus Bjuggren som disputerar i nationalekonomi vid Linköpings universitet. Arbetsproduktiviteten, mätt som förädlingsvärdet per anställd, har ökat med minst 2,5 procent i de företag som berördes av reformen. Carl Magnus Bjuggren har tittat på hur produktiviteten utvecklats från 1997 till 1999, respektive 2001 till 2003, alltså tre år före och tre år efter reformen.

– Jämfört med företag med mer än tio anställda, som inte omfattas av den här reformen, har småföretagens produktivitet ökat, säger han.

Hans undersökning är en del i avhandlingen som handlar om familjeföretagens ställning och bidrag i svenskt näringsliv. En övervägande andel av alla småföretag är också familjeföretag. Carl Magnus Bjuggren finner att familjeföretag reagerar långsammare på fluktuationer i industrin och har en mindre sannolikhet för att bli s.k. snabbväxare.

Familjeföretag definieras brett som att minst 20 procent av andelarna ägs av en person eller en familj. Många storföretag, exempelvis i Wallenbergkoncernen, är med denna definition familjeföretag. Trots att familjeföretagen betyder mycket för både BNP och sysselsättning i Sverige, finns ingen enkel statistisk metod att identifiera dem. En del av avhandlingsarbetet har därför varit att helt enkelt ta reda på vilka de är.

Carl Magnus Bjuggren disputerar den 29 november. Avhandlingen heter ”Family Matters. Essays on Family Firms and Employment Protection”.

Antalet implantatoperationer ökar för varje år. Infektioner är ett stort problem i samband med dessa och bakterier kan härröra från operationssalen, instrument eller patienten själv. I vanliga fall behandlas implantatrelaterade infektioner med antibiotika som syftar till att minska bakterietrycket på implantatytan. Däremot kan antibiotikakuren vara ineffektiv på grund av försvagad blodcirkulation och för att för låga koncentrationer når stället där bakterier börjar bilda kolonier. I sådana fall är revisionskirugiska ingrepp oftast den enda lösningen för en effektiv behandling.

Mirjam Lilja är doktorand vid institutionen för teknikvetenskaper, nanoteknologi och funktionella material. Hennes avhandling visar att modifiering av implantatytor med funktionella skikt är ett lovande koncept för viderutveckling av implantatens egenskaper. Kombinationen av antibakteriella och bioaktiva funktioner ger en unik möjlighet att förbättra stabiliteten i gränsytan och samtidigt aktivt kunna minska infektionsrisken.

– Detta koncept är mycket intressant för framtidens utveckling inom den dentala och ortopediska implantatmarknaden, säger Mirjam Lilja.

I avhandlingen har hon använt den fysikaliska förångningsmetoden (på engelska physical vapor deposition, PVD) och en biomimetisk metod för att deponera kristallina TiO2 respektive hydroxyapatit (HA) skikt på substrat ytorna. HA skiktet speglar samma typ av material som kroppen själv bildar på ytan av implantat som opererats in i kroppen. Genom att belägga ett biomimetisk HA ytterskikt på ett implantat kan man dels uppnå en bra interaktion i gränsytan mellan implantat och ben och dels utnyttja den porösa karaktären av dessa skikt till inladdnings- och frisättningsprocessen av läkemedel.

Resultaten visade att den fysikaliska förångningsmethoden (PVD) är ett snabbt och lämpligt sätt att deponera kristallina TiO2 skikt med varierande mikrostruktur på olika typer av implantatgeometrier. Dessutom tillåter processen att uppnå en bra vidhäftning till det metalliska substratet. De deponerade TiO2 skikten visade sig ha bra bioaktiva egenskaper eftersom det snabbt bildades HA på ytan i kontakt med en blodliknande lösning som innehöll kalcium och fosfatjoner. Dessa egenskaper förväntas understödja biologisk inväxt för en bättre fixering till benstrukturen i människokroppen. Resultaten visar även att det är möjligt att uppnå goda fotokatalytiska egenskaper. Under UV belysningen bildas syreradikaler på TiO2 ytan som hjälper till att eliminera bakterier. Detta leder till en effektiv infektionsbehandling.

Biomimetiska HA-ytterskikt visade sig mycket lämpliga som bärare av antibiotika. Frisättningen av Tobramycin pågick i 8 dygn efter att HA skiktet hade laddats under förhöjd temperatur och förhöjt tryck i 5 min. Inkorporeringen av antibiotika i samband med skiktdeponeringen ökade frisättningstiden upp till 12 dygn. Den frisatta koncentrationen från dessa skikttyper hämnade tillväxten av infektionsrelaterade bakterier under kliniska relevanta behandlingstider. Under frisättningsprocessen bibehöll läkemedlet koncentrationsnivån även efter biomekanisk belastning under inskruvningstester i syntetiska benliknande material. Inkorporering av biologiska relevanta joner och optimerade parameter i HA deponeringsprocessen öppnade upp möjligheter att skräddarsy laddningskapaciteten och frisättningsprofilen.

Avhandlingen försvaras den 5 december.
Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.

Omställningen till ett modernt samhälle med hållbar utveckling ställer höga krav på hållbar utvinning av värdefulla ämnen ur restprodukter. Idag används ofta lösningsmedel med relativt stor miljöpåverkan i utvinningsprocessen. Tänkbara ersättare till lösningsmedel är trycksatt och upphettad koldioxid eller trycksatt hetvatten. Gemensamt för båda dessa miljövänliga lösningsmedel är att de kräver trycktåliga och tryckgenererande komponenter för att fungera.

I sin avhandling ”High-Pressure Microfluidics” undersöker Sam Ogden miniatyriserade system för hantering av små vätskevolymer vid höga tryck, där han bland annat studerar hur paraffin kan användas i processen. Forskningen bidrar till att öka kunskapen om materialens beteende i såväl det mikromekaniskt arbetande paraffinet som i systemet koldioxid/vatten vid högt tryck.  

Även inom miljöövervakning och vid utveckling av bioprocesser används många analysmetoder med höga tryck för att korta analystiderna och öka effektiviteten. Systemen miniatyriseras för att göra metoderna mer lättillgängliga och underlätta genomförandet av många parallella analyser, något som också minskar provmängderna.

– Ett annat exempel på användningsområde för högtrycksventiler visas i en vattenprovtagare som kan användas på mycket stora vattendjup. Det lilla formatet gör att provtagaren är användbar i svåråtkomliga utrymmen, som till exempel i djupa borrhål, säger Sam Ogden, doktorand i mikrosystemteknik vid Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet.

Ett fortsatt samarbete med KTH och Lunds universitet pågår för att testa de trycksatta systemen i faktiska tillämpningar. Disputationen äger rum den 29 november.

Henrik Svensson, presenterar också hypotesen att en funktion av våra barndomsdrömmar är att hjälpa hjärnan att utveckla förmågan att skapa simuleringar som också kan användas i det vakna tillståndet.

– De flesta av oss kan forma olika typer av mentala bilder i huvudet, berättar Henrik Svensson. Om jag ber dig att tänka på ett äpple kanske du formar en inre bild av ett grönt äpple och kanske till och med kan känna den syrliga smaken när du sätter tänderna i äpplet. Den grundläggande tesen i den här avhandlingen är att många av våra högre tankeförmågor som förmågan att forma mentala bilder,  begreppsbildning, och språk är grundade i våra kroppsliga förmågor. Att du förstår vad ”begripa” betyder är grundat i din förmåga att gripa tag i något – precis som du kan gripa tag i något kan du gripa tag i ett ämne eller en idé.

Mer specifikt handlar avhandlingen om hur vi kan forma inre kedjor av sådana här återaktiverade kroppsliga tillstånd som ofta endast då är representerade i hjärnan och som vi därför kallar för simuleringar. Dessa simuleringar kan ibland även synas i kroppsliga funktioner. När vi tänker på fysiska aktiviteter som till exempel att springa en runda i skogen kan vår andning och hjärtfrekvens öka i takt med att vi föreställer oss att vi springer fortare (dock inte lika mycket som när vi faktiskt springer).

– Genom att sammankoppla simulerade perceptioner och handlingar på ett sätt som indikerar vad som kommer hända härnäst kan vi förklara vår förmåga att dels tänka på saker som inte finns här och nu men också vår förmåga att agera på ett så bra sätt som möjligt i en komplicerad värld där vi måste testa en del idéer i vårt huvud innan vi testar dem i verkligheten, berättar Henrik Svensson.

Avhandlingen utvecklar också hypotesen att en funktion av våra drömmar under vår barndom är att hjälpa hjärnan att utveckla förmågan att skapa den här typen av simuleringar som också kan användas medan vi är vakna. För att testa denna idé konstruerades en enkel robotsimulering där roboten fick ta del av drömliknande stimuli innan den skulle lära sig att forma simuleringar vilket visade sig vara fördelaktigt i jämförelse med roboten som inte fick dessa drömliknande stimuli.

Henrik Svensson ingår i forskningsgruppen Interaction Lab, som består av ca 20 personer som forskar kring kognitiva system (t.ex. autonoma robotar) och interaktiva system (som t.ex. dataspel och beslutsstödssystem).

De flesta som drabbas av en stroke i Sverige får behandling med läkemedel som ska förhindra att de drabbas av en ny stroke. Läkemedlen har visat god förebyggande effekt i kliniska studier och de rekommenderas också i de nationella riktlinjerna för strokevård.

Den förebyggande behandlingen är i de flesta fall avsedd att vara livslång, men Maria Sjölander, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, visar i sin avhandling att det inte alltid är fallet. Enligt avhandlingen fortsatte de flesta patienter den behandling som de ordinerats under den akuta fasen av sjukdomen också en tid efter utskrivningen från sjukhus. Men därefter minskar användningen. Inom två år har mellan 25 och 50 procent av patienterna gjort uppehåll i att hämta ut de olika läkemedel de ordinerades vid utskrivningen från sjukhuset.

– Eftersom stroke är en folksjukdom med cirka 30 000 insjuknanden per år utgör en bristande långtidsanvändning av dessa läkemedel ett folkhälsoproblem, säger Maria Sjölander.

Hennes avhandling visar vidare att de patienter som fortsatte använda läkemedlen efter utskrivningen från sjukhus i högre utsträckning hade använt förebyggande läkemedel redan innan de drabbades av stroke. De hade inte haft någon tidigare stroke, de bodde oftare på en institution och skattade sin hälsa som bättre än de patienter som avbröt behandlingen.

De som redan tre månader efter en stroke själva uppgav att de inte alltid följer ordinationerna var mer negativt inställda till läkemedel i allmänhet och till nyttan med att använda läkemedel, jämfört med de personer som följde ordinationerna.

– Det här visar att det är väldigt viktigt att beakta patienternas personliga attityder och uppfattningar för att kunna förbättra användningen av förebyggande läkemedel efter stroke, säger Maria Sjölander. 

Resultaten i avhandlingen baseras på data från strokepatienter som har registrerats i det nationella kvalitetsregistret för strokevård, Riks-Stroke. Informationen har också kompletterats med data om vilka läkemedel som hämtats ut på apotek (Läkemedelsregistret) och med en enkät om personliga attityder och uppfattningar om läkemedel.

FAKTA
Den 29 november försvarar Maria Sjölander, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Användning av sekundärpreventiva läkemedel efter stroke. (Engelsk titel: Use of secondary preventive drugs after stroke). Opponent: Björn Wettermark, docent, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Eva-Lotta Glader.

Maria Sjölander är anställd på institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap som lärare på farmaceututbildningarna vid Umeå universitet, samt är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Många kommuner och myndigheter har stora databaser vilkas innehåll kan vara svårt att komma åt för utomstående. Satsningen på Öppna datakällor syftar till att öka tillgängliggörandet av fler öppna datakällor som gör att företag, forskare, privatpersoner och media kan skapa nya eller förbättrade tjänster med hjälp av innehållet.

Det är 20 projekt som nu får finansering på sammanlagt 8 miljoner kronor i den tredje utlysningen av Öppna datakällor.  Bland annat kommer Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet att tillgängliggöra lexikala resurser för språkteknologi. Lexikonresurser är centrala i språkteknologiska tillämpningar, inte minst för dagens appar i mobiler.

Ett annat exempel är Sweco som tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län skapar en lösning för att göra en bullerkarta tillgänglig för flera aktörer inom miljö, samhällsbyggnad och forskning.

 

– Vi arbetar nu med att få med så många datakällor som möjligt i portalen och att skapa lösningar som gör att dataägare enkelt kan inkludera sin data, säger Erik Borälv, projektledare på VINNOVA.

Följande projekt får finansiering inom Öppna datakällor:

För framtidens elektronik behövs nya material, men också nya metoder för att bygga komponenter. Molekyler är de minsta byggklossar som kan användas, och att tillverka aktiva komponenter av molekyler har många fördelar. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Henrik Löfås att molekyler kan fungera som strömbrytare där de med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras och därmed få bättre respektive sämre ledningsförmåga.

När man krymper material till nanovärden uppstår effekter som förväntas sätta gränsen för hur små elektronikkomponenter man kan bygga med dagens teknik. Om utvecklingen fortsätter i dagens snabba takt kommer man inom några år att nå gränsen för när kvantmekaniken sätter stopp för utvecklingen.

– Ett exempel på detta är den barriär som finns mellan olika kanaler i en transistor. Om man fortsätter krympa transistorns storlek kommer barriären till slut att bli så tunn att elektroner kvantmekanisk kan ta sig igenom barriären, vilket gör transistorn obrukbar, förklarar Henrik Löfås, doktorand inom materialteori vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Ett sätt att kringgå problemet med tunneleffekter i transistorer är att i stället använda molekyler, som endast består av ett begränsat antal atomer. Aktiva komponenter som byggs av molekyler har många fördelar, deras anspråkslösa storlek ger inte bara kvantmekaniska effekter utan de blir också väldigt strömsnåla.

I avhandlingen ”Computational Studies of Electron Transport in Nanoscale Devices” studerar Henrik Löfås teoretiskt olika typer av molekyler som kan fungera som strömbrytare. Det innebär att man antingen kan slå på eller av strömmen som går igenom molekylen med hjälp av extern påverkan, som till exempel elektriska fält, ljus eller värme.

– Våra beräkningar visar att de studerade molekylerna med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras från en form med bra ledningsförmåga till en annan form med sämre ledningsförmåga, och tillbaka, säger Henrik Löfås.

Den här typen av komponenter behövs för att till exempel bygga minneskretsar med molekyler. För att molekyler ska kunna användas i SSD-minnen, lagringsminnen i datorer, är det viktigt att de är fasta och inte ändrar längd under själva transformationen.

– Vi har designat ett antal olika molekyler för tillämpningar och vi kan i våra beräkningar optimera sido-grupperna på molekylen så att det är möjligt att få en stor skillnad i ledningsförmåga mellan av- och på-lägena, samtidigt som molekylen är statisk under ändringen, säger Henrik Löfås.

Disputationen äger rum den 29 november.

Många studier av barn och ungas hälsa fokuserar på problem hos individer och hur det kan åtgärdas. I en ny avhandling studeras istället faktorer i skolmiljön som kan bidra till elevers hälsa och skolframgång. För att genomföra detta utvecklades bland annat en positiv hälsoskala. I studierna ingår cirka 50 gymnasieelever och 1 500 grundskoleelever från skolor i Östersund.
– Skolan är en unik arena där nästan alla unga tillbringar en stor del av sin tid. Det innebär att skolan har stora möjligheter att främja hälsa och att också utjämna skillnader i hälsa mellan olika grupper, säger Maria Warne, doktorand.

Delar av resultaten från den enkät elever årskurs 6-9 besvarade visar att en hög delaktighet i klassrummet fördubblade sannolikheten för att eleverna också skulle rapportera att de har en god hälsa. Delaktighet har mätts med frågor om hur eleverna upplever demokrati, samarbete och kommunikation i klassrummet. Också upplevelsen av ett högt stöd från lärare och kamrater samt om eleverna ofta pratade med båda föräldrarna, fördubblade sannolikheten för att eleverna skulle rapportera en god hälsa.

– Resultaten är viktiga för att skolan ska kunna utveckla metoder och arbetssätt som ökar elevernas delaktighet och som på så sätt också främjar deras hälsa, säger Maria Warne.

I de kvalitativa studierna deltog gymnasieelever från barn- och fritidsprogrammet och dåvarande IV- programmet. Resultatet visade att också gymnasieeleverna önskar mer samarbete och mer inflytande i skolan, om deras engagemang gav resultat.
Metoden ”Photovoice” har i avhandlingen använts som ett verktyg för att öka elevernas delaktighet i skolan. Metoden går ut på att genom foton dokumentera den egna verkligheten och utifrån det skapa engagemang samt förslag till förändringar.

– Skolor har möjlighet att använda sig av olika metoder för att öka delaktigheten och Photovoice är en fungerande metod för att involvera elever i skolarbetet, men den kräver ytterligare kunskap och anpassning till olika grupper, säger Maria Warne.

Andra intressanta resultat rör elevernas möjlighet till återhämtning. Återhämtningens betydelse för hälsan är studerad i den vuxna befolkningen, men det finns nästan ingen forskning vad gäller skolelever. 

– Det finns indikationer på att eleverna har ett stort behov av återhämtning både under och efter skoldagen samt under helgerna. Eleverna upplevde att möjligheterna till återhämtning påverkade deras motivation och psykiska hälsa, säger Maria Warne.

Läs hela avhandlingen:
”Där eleverna är — ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa”

Markus Naarttijärvi har i sin avhandling studerat resonemangen bakom en ny kategori av lagstiftning som vuxit fram i svensk rätt sedan 2007. Denna lagstiftning tillåter bl.a. avlyssning och övervakning av exempelvis telefonsamtal, internettrafik och e-post – utan att detta sker för utredning av brott. Genom ny lagstiftning tillåts inhämtning av sådan kommunikation i bland annat Säkerhetspolisens underrättelseverksamhet i syfte att förhindra och förebygga framtida allvarlig brottslighet.

– Detta innebär i princip att tidigare gällande krav på konkreta brottsmisstankar mot en specifik person för sådana åtgärder har övergetts, säger Markus Naarttijärvi.

Denna nya lagstiftning kopplas ofta till framväxten av nya hot och den form som exempelvis terrorismen tagit sedan 11-september. Markus avhandling visar dock att jämfört med de resonemang som förekom i lagstiftningsdiskussioner på området från 60-talet och framåt så har lagstiftaren de senaste åren även ändrat inställning till den personliga integriteten.

– Personlig integritet sågs tidigare som ett intresse med betydelse bortom de individer som utsätts för övervakning. Det trycktes hårt på att åtgärderna inte sällan drabbade helt oskyldiga människor och kunde leda till allmän misstro mot staten, säger Markus Naarttijärvi.

Senare överväganden präglas dock enligt Markus av ett synsätt där övervakningen bara är ett problem för vissa individer. Dessa betraktas ibland av lagstiftaren som personer som redan är vad övervakningen i bästa fall är tänkt att bekräfta, det vill säga blivande brottslingar. Samtidigt har övervakningen breddats och sker nu mer förutsättningslöst för att kunna förhindra framtida risker från att förverkligas.

– På många sätt kan den bredare övervakning som avslöjats av Edward Snowden ses som en naturlig förlängning av det synsätt som präglat senare tids lagstiftningsåtgärder säger Markus Naartijärvi.

– Lagstiftaren har i frågor som rör rikets säkerhet ansett att en ny avvägning måste göras och den sker på bekostnad av den personliga integriteten som tycks betraktas som något av ett bondeoffer i sammanhanget. Samtidigt har de samhälleliga effekterna av en bredare övervakning tonats ner i lagstiftarens resonemang.

Avhandlingen konstaterar också att de analyser som underbygger ny lagstiftning på området har vissa brister i fråga om hur konstitutionella krav beaktas.

– I vissa frågor lyser noggranna överväganden med sin frånvaro, säger Markus Naarttijärvi, som menar att lagstiftaren ibland låter de tekniska möjligheterna styra vilka möjligheter till övervakning som myndigheterna ska få tillgång till, snarare än demokratiska överväganden.
Markus Naarttijärvi är född och uppvuxen i Norrbotten. Han tog sin juris kandidatexamen år 2008 och är sedan dess anställd på Umeå universitet. Han kommer efter disputationen att fortsätta undervisa och forska vid Umeå universitet.

FAKTA
Fredagen den 6 december försvarar Markus Naarttijärvi, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: För din och andras säkerhet:Konstitutionella proportionalitetskrav och Säkerhetspolisens preventiva tvångsmedel. Opponent är professor Petter Asp, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82942

Tack vare ett utlandsstipendium från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap kan hon tillbringa tid vid det mycket högt rankade universitetet i Oxford. Tillsammans med forskarna vid Oxford Institute of Population Ageing och North-West University i Sydafrika ska hon studera hur de äldre i Sydafrika använder mobiltelefon i vardagen.

– Mobiltelefonen spelar en väldigt viktig roll i dagens Sydafrika. Många äldre använder mobiltelefon i större utsträckning än här hemma. Många utsatta med små resurser delar mobiltelefon för att få tillgång till den och många är öppna för ny teknik, berättar Doris Bohman.
Nästa steg i forskningsprojektet är att testa mobila applikationer med koppling till förebyggande hälsa och behandling av sjukdom i Sydafrika. Enligt FN kan mobiltelefonen vara ett viktigt vapen i kriget mot HIV och AIDS i Afrika.

– Vi har mycket att lära av Sydafrika, både av äldres förhållningssätt till ny teknik och hur vi ska utveckla ny teknik för att stötta äldre, säger Doris Bohman. Doris Bohman har under många år intresserat sig för de äldres situation i Sydafrika. Hon har bland annat genomfört en etnografisk studie, följt en grupp äldre, i en av Sydafrikas kåkstäder i deras dagliga liv under flera år. Hon intervjuade både dem och deras familjer, individuellt och i grupp. Detta arbete resulterade i en doktorsavhandling år 2008.
 

Om alla blodkärl i människokroppen skulle sträckas ut skulle de räcka mer än två varv runt jorden. Det komplicerade blodsystemet förser varje cell i kroppen med näring och under den embryonala utvecklingen är det av avgörande betydelse att nya blodkärl utvecklas på rätt sätt.

I den aktuella studien har forskarna för första gången visat att enzymet glutaredoxin 2 spelar en viktig roll under utvecklingen av det kardiovaskulära systemet. Glutaredoxin 2 tillhör en enzymfamilj som förmedlar signaler inne i celler. I tidigare studier har samma forskare visat att glutaredoxin 2 är viktigt för nervcellers överlevnad under hjärnans embryonala utveckling.

För att minska användningen av möss i försöken, utförde forskarna de flesta experiment i zebrafiskar. Fiskarna var genetiskt modifierade så att blodsystemet lyste med en fluorescerande grön färg. Eftersom de unga zebrafiskarna är genomskinliga kunde forskarna följa tillväxten av de fluorescerande blodkärlen direkt i mikroskopet. När nivåerna av glutaredoxiner minskades växte blodkärlen slumpmässigt utan att bilda ett normalt blodsystem. Det visade sig att glutaredoxin 2 kontrollerar en molekylär strömbrytare i ett annat protein, sirtuin 1, och att denna enkla kemiska modifiering på en enskild aminosyra är kritisk för att blodsystemet ska kunna utvecklas normalt.

Den här kunskapen är inte enbart viktig för den generella förståelsen för hur vårt blodsystem utvecklas. Tillväxt av nya blodkärl, en process som kallas angiogenes, spelar också en viktig roll i många sjukdomar, bland annat cancer. Förmågan att stimulera angiogenes är ett kännetecken hos cancer, eftersom tumörer är beroende av kärlbildning för att kunna växa och metastasera.

– Förståelsen för hur blodkärl utvecklas och hur den här processen kan påverkas kan leda till nya sätt att bekämpa cancer i fortsättningen, säger försteförfattaren Lars Bräutigam, vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och knuten till Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Stockholm.

FAKTA
Arbetet har till största delen utförts vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och institutionen för tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet samt vid Heinrich Heine University Düsseldorf, Tyskland. Även forskare vid Linköpings universitet har deltagit i arbetet. Studien har finansierats med anslag från Karolinska Institutet, medicinska fakulteten vid Heinrich Heine University, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Cancerfonden och Vetenskapsrådet.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Publikation: ”Glutaredoxin regulates vascular development by reversible glutathionylation of sirtuin”, Lars Bräutigam, Lasse Dahl Ejby Jensen, Gereon Poschmann, Staffan Nyströma, Sarah Bannenberg, Kristian Dreij, Klaudia Lepka, Timour Prozorovsk, Sergio J. Montano, Orhan Aktas, Per Uhlén, Kai Stühler, Yihai Cao, ArneHolmgren, and Carsten Berndt, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online 25-29 November 2013.
Tidskriftens webbplats

Retrovirus kan korsa artbarriärer och infektera nya värdorganismer, men kunskapen om deras evolutionära historia är begränsad. Eftersom retorvirus kan ge upphov till svåra sjukdomar är det angeläget att få veta mer om dem. Genom att kartlägga endogena retrovirus, retrovirus vars gener har blivit en del av värdorganismens arvsmassa, kan forskare vid Uppsala universitet nu ge en unik inblick i de evolutionära samspelen mellan retrovirus och deras värdorganismer.
Forskargruppens resultat publiceras nu i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Alla retrovirus, inklusive HIV hos människor, måste bli en del av värdcellens arvsmassa för att producera nya virus. När en könscell infekteras finns chansen att viruset nedärvs till värdorganismens avkomma och under miljontals år har retrovirus koloniserat ryggradsdjur och lämnat spår i arvsmassorna som endogena retrovirus (ERVs).

Med hjälp av storskaliga dataanalyser presenterar forskare i Patric Jerns forskargrupp vid Science for Life Laboratory, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, ny kunskap om retrovirusens mångfald och hittar bevis för en värdreservoar hos en grupp av retrovirus som visar frekventa byten av värdarter genom historien. Dataanalyserna identifierade nästan 90.000 ERVs från arvsmassorna hos 60 olika ryggradsdjur, vilket gör det möjligt för forskarna att kartlägga virusens utbredning, ursprung, och överföring mellan värdarter.

– Våra resultat tyder på att mångfalden hos nuvarande infektiösa retrovirus kan ha underskattats, vilket ökar möjligheten för att många ytterligare retrovirus kan komma att upptäckas hos ryggradsdjur, säger Alexander Hayward , huvudförfattare till den nya studien.

Forskarna finner bevis för frekventa byten av värdarter genom historien hos en grupp av retrovirus, och visar på att gnagare är en möjlig värdreservoar samt att råttor kan ha fungerat som medlare i spridning av retrovirus mellan olika däggdjur.

– Denna studie visar på potentialen hos arvsmassan som en betydelsefull resurs för att öka förståelsen av den långsiktiga samutvecklingen mellan retrovirus och värdorganismer, säger Patric Jern.

ERVs möjliggör ökad kunskap om evolution och frekvensen hos tidigare retroviral spridning för att bedöma framtida risker och begränsningar för horisontell överföring mellan olika värddjur. Detta är relevant med tanke på uppkomsten av betydande sjukdomar förknippade med retrovirusinfektion, såsom HIV som bytte värd till människor från apor.

Hayward A., Grabherr M. and Jern P. (2013) Broad-scale phylogenomics provides insights into retrovirus-host evolution. Proceedings of the National Academy of Sciences (USA),
För mer information kontakta följande forskare:

Sociologen Erik Hannerz har i sin avhandling ”Performing Punk” studerat hur punkare i Sverige och Indonesien definierar sin subkulturella tillhörighet, både i relation till det omgivande samhället och till andra punkare.

I motsats till den tidigare forskningens antaganden om att subkulturer grundas på gemensamma regler och värderingar visar han att punken bygger på en mängd olika definitioner av både det subkulturella och mainstream-begreppet. För vissa handlar punken om individuell frigörelse, medan den för andra står för en intern kamp med syftet att skapa ett kollektivt rum för andra. Medan vissa definierar punk som motsatsen till politik, ser andra det politiska som en central del av det subkulturella.

– Definitionen av vad punk är skiljer sig åt inom gruppen. Det här är intressant eftersom det framför allt pekar på mångfalden i samhället. Det tas ofta för givet att subkulturer kännetecknas av gemensamma värderingar, när de i lika stor utsträckning hålls samman av skillnader, säger Erik Hannerz.

Genom ett omfattande fältarbete i Sverige och Indonesien visar Erik Hannerz att punken som subkultur inte är i behov av en objektiv grund för att uppstå, som till exempel orättvisor i samhället eller sociala problem. Punkarna skapar i stället en bild av vad de är genom att själva definiera vad de är emot, oavsett hur samhället ser ut.

– Om subkulturer som punken skulle uppstå på grund av orättvisor i samhället borde vi se stora skillnader mellan länderna, och det gör vi inte. Min studie visar att det är samma strukturer och olikheter som återkommer inom punken både i Sverige och i Indonesien. Det innebär att punkarna skapar och återskapar såväl sig själva som det de är emot inom subkulturen, säger Erik Hannerz.

Även definitionerna av vad punkarna är emot skiljer sig åt. För vissa punkare utgår definitionen från en utåtriktad logik som förkastade det normala, medgörliga och kommersiella samhället. Andra visar på en mer inåtriktad logik där mainstream likställs med punkare som är för ytliga, hedonistiska och beroende för att kunna förstå vad punken är emot. Utifrån denna inåtriktade logik är det som finns utanför punken ointressant och tämligen meningslöst, den essentiella gränsdragningen sker istället inom punken.

Erik Hannerz förhoppning är att forskningen bland annat ska bidra till att öka förståelsen för hur subkulturer uppstår och hur de skapar mening i annorlundaskapet.

– Resultaten från studien kan till exempel användas i möten med unga människor inom subkulturer, och ge insikt i hur man kan hjälpa dem att kanalisera känslor av ilska och frustration för att i stället vilja göra något konkret, säger Erik Hannerz.

Disputationen äger rum den 29 november.