Hur ska akutsjukvården lokaliseras för att så få som möjligt av de som drabbas av infarkt ska dö innan de får vård? Hur ska handeln lokaliseras för att minimera transportarbete och bränsleförbrukning och maximera lönsamhet? Detta är eviga frågor för samhällsplanering och beslutsfattande i företag.

Mengjie Han förklarar att modellerna optimerar lokaliseringen av ett antal utbudspunkter för en geografiskt spridd befolkning genom att söka en lösning så att det totala transportarbetet för befolkningen blir som minst.

– Det har visat sig att människor ofta inte väljer att resa till den affär som ligger närmast när man ska handla. Jag har därför utvecklat en variant på modellen som tar hänsyn till detta. Detta har aldrig tidigare gjorts, berättar Mengjie.

Mengjie Hans modeller tar inte bara hänsyn till variation i rum utan även i tid. Vad som är optimal lokalisering kan variera över tid. Det är svårt att veta hur bra en viss simulering är. Mengjie har utvecklat ett sätt att testa kvaliteten i olika lösningar och jämföra med verkligheten.

Mengjie har även använt statistiska modeller för att studera befolknings­utvecklingen i Sverige under de senaste två seklerna, och särskilt hur befolkningsutvecklingen i närbelägna socknar påverkar varandra. Tidigare fanns en tydlig påverkan, medan det numera inte finns något statistiskt observerbart samband mellan befolkningsutvecklingen i socknar som ligger mer än fem kilometer ifrån varandra.

Avhandlingen heter ”Heuristic Optimization of the p-median Problem and Population Re-distribution”. Mengjie Hans disputerar den 22 november i Borlänge och blir därmed den första att få doktorsexamen vid Högskolan Dalarna.  

Genomet från den 24 000 år gamla individen från Sibirien är mycket lik dagens amerikanska ursprungsbefolkning, men uppvisar även stark genetisk likhet med dagens populationer i västra Asien och Europa, en överraskade och spännande upptäckt, enligt forskarna.

– Våra resultat visar att den amerikanska ursprungsbefolkningen har ett komplext ursprung med bidrag från minst två olika förhistoriska grupper, vilket är väldigt oväntat. Resultaten har stora konsekvenser för vår bild av hur det genetiska landskapet såg ut i Eurasien (Europa och Asien) kring den senaste istidens maximum, säger Pontus Skoglund, postdoc i Mattias Jakobssons forskargrupp vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, och en av huvudförfattarna till studien.

Amerika var den sista av de stora kontinenterna att koloniseras och frågan om ursprungsbefolkningens släktskap har länge diskuterats. Hur, när och varifrån kom de till Amerika? Det har påvisats släktskap med dagens grupper i östra Asien, men många pusselbitar har fattats för att förstå deras historia. 2009 tog forskare från Köpenhamns universitet tillsammans med amerikanska kollegor DNA-prover från benrester av en ung individ i Mal´ta i Sibirien som daterats till 24 000 år tillbaka. Analysen av proverna, som delvis gjorts vid Uppsala universitet, visar endast litet släktskap med dagens befolkning i den delen av Sibirien. Däremot var barnet närmare släkt med dagens befolkning i Europa och västra Asien. Detta kunde visas både med hjälp av s k mitokondrie-DNA och kärn-DNA.

– Barnet från Mal´ta är det hittills äldsta genomet från anatomiskt moderna människor som analyserats i stor skala och det öppnar ett fönster till världen för 24 000 år sedan, säger studiens huvudansvarige, Maanasa Raghavan från Köpenhamns universitet

Det internationella forskarteamet, som letts av Professor Eske Willerslev från Köpenhamns universitet, drar slutsatsen att det på denna tid fanns en närmare relation mellan grupper i västra och nordöstra delarna av Europa och Asien än det gör idag. Allra tydligast visade dock studien det nära släktskapet mellan Mal´ta-barnet och den amerikanska ursprungsbefolkningen. Samtidigt som det överraskande nog inte fanns något nära släktskap med dagens östasiater, som idag ses som de som står närmast i släktskap till Amerikas ursprungsbefolkning.

– De flesta forskare har ansett att Amerikas ursprungsbefolkning härstammar från den tid då de första människorna gick över Berings sund till Amerika för 14 000 år sedan. Våra resultat visar på att deras unika historia har betydligt äldre rötter till grupper i Sibirien före den senaste istidens maximum, säger Pontus Skoglund.

Forskarna konstaterar att Amerikas ursprungsbefolkning därmed kan sägas härstamma från två håll: från en grupp människor som inte finns idag och som är bäst representerade av Mal’ta-individen (14-38%), och resten från Östasien.

Resultaten stärks av att benrester från en andra individ i ungefär samma område i Sibirien, men 17 000 år gammalt, visar mycket stora likheter med de från 24 000 år sedan. Detta tyder på att samma grupp människor har befolkat området under en lång period med mycket strängt och kallt klimat.

– Det är fascinerande hur mycket vi kan lära oss av genomet från en sedan länge död individ. Mal’ta-barnet representerar en grupp människor som inte finns kvar idag och dessa data visar på helt nya resultat som inte vore möjliga att få fram utifrån den genetiska variationen hos dagens människor, säger Mattias Jakobsson.

Människors sätt att se på sin arbetsplats och dess verksamhet varierar. Samtidigt visar skolutvecklingsforskningen att det ändå är viktigt att medarbetare i skolan och förskolan har ett gemensamt synsätt i vissa frågor kring verksamheten.

Katina Thelin, doktor i pedagogik, har tittat lite närmare på hur skolledare arbetar med begreppet verksamhetsidé och hur de ser på det som ett ledningsverktyg. En del av avhandlingen är baserad på djupintervjuer med 15 skolchefer i en större svensk stad.

– Man kan beskriva en verksamhetsidé som något som ska stärka verksamhetens konkurrenskraft, ena personalen i verksamheten och eller styra den i en gemensam bestämd riktning, säger Katina Thelin. En verksamhetsidé uttrycker också allmänna värden och verksamhetsgemensamma uppfattningar eller värden. Den kan dessutom tydliggöra verksamhetens syfte, karaktär och de grundläggande antaganden som verksamheten ska vila på.

När dessa beskrivningar relateras till varandra framträder fem olika sätt att se en verksamhetsidé; ett varumärke, ett kitt, en kompass, en karta eller som ett raster.

– När det kommer till att arbeta med en verksamhetsidé visar min forskning att det råder en variation av arbetssätt; top-down genomförande, bottom-up meningsskapande eller genomförande genom deltagande. Med min avhandling hoppas jag kunna bidra med fördjupad kunskap om hur verksamhetsidéer kan användas som ett ledningsverktyg och utveckla skolors och förskolors verksamhet.

Katina Thelin disputerade den 13 november med avhandlingen “Mellan varumärke och gemensamt raster. Skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet.”

Tre statliga svenska forskningsfinansiärer – Forte, Formas och Vetenskapsrådet – har gjort gemensam sak med den statliga, kinesiska finansiären National Natural Science Foundation of China (NSFC). Den ena utlysningen handlade om antibiotikaresistens och gjordes tillsammas med den kinesiska finansiären. Den andra gällde övrig forskning inom Fortes, Formas och Vetenskapsrådets ansvarsområden.

Besluten om vilken forskning som får stöd har nu fattats. Fyra av projekten rör antibiotikaresistens. De andra fyra handlar om kemiska miljöföroreningar, fotokemisk smog, kvicksilverutsläpp och om hur genmutationer leder till hjärtsjukdom.

De forskare som behandlar antibiotikaresistens kommer att få runt fyra miljoner om året i fem år, de andra forskarna omkring fem miljoner per år i fem år. Tre av forskargrupperna är verksamma vid Karolinska institutet, två vid Göteborgs universitet, en vid vardera Stockholms universitet,

Smittskyddsinstitutet och Sveriges lantbruksuniversitet. Alla genomför projekten i samarbete med kinesiska forskargrupper.

Med sin starkt expanderande forskningssektor är Kina en forskningsnation som Sverige aktivt vill förhålla sig till. Den svenska regeringen och den kinesiska har därför de senaste åren gjort flera överenskommelser om ökat forskningssamarbete. Områden som pekats ut är bland annat hållbar utveckling och livsvetenskaper inklusive folkhälsa.

Utlysningarna är ett led i det ökade forskningssamarbetet. För att få delta i dem krävdes en uttalad strategi för forskningssamarbete med Kina vid lärosätet, och att projektet låg i linje med denna

Länk till beviljade projekt  

Inför internationella aidsdagen: rapport kritiserar biståndet till aidsarbete i Södra Afrika
Enligt rapportförfattarna är biståndsgivare mer intresserade av att mäta resultat än att uppnå verklig förändring.  

– Det har skapat ett byråkratiskt monster som fokuserar på kontrollmekanismer istället för biståndsarbete, säger Håkan Thörn som är en av medförfattarna till rapporten.
Biståndsgivarnas krav innebär att civilsamhällsorganisationer marknadsanpassas och konkurrerar med varandra om anslag precis som företag konkurrerar om kunder. Det har underminerat organisationernas sociala engagemang, som givarna annars betonar vikten av i olika policydokument.

– Istället för att ge mer makt åt organisationer på gräsrotsnivå som utför det praktiska arbetet blir de mer maktlösa. Allting ska utföras enligt färdiga mallar, säger Håkan Thörn.

NAI bjuder in media till seminariet där författarna redovisar rapporten. Afrikachefen på UD, Pereric Högberg, och UDs ambassadör för global hälsa, Anders Nordström, samt Anne Lindeberg som är policy-rådgivare inom hiv- och aidsfrågor på Sida kommer att kommentera rapporten. Dessutom medverkar tre inbjudna afrikanska gäster som är experter inom hiv och aids och är aktiva i civilsamhället kring dessa frågor.

Ladda ner rapporten här

För media
NAI bjuder in media till ett seminarium den 29 november i Stockholm, med författarna:
Anmäl dig till johan.savstrom@nai.uu.se

Hur priser sätts och hur vi vill betala när vi nu allt oftare köper kombinationer av varor och tjänster, är områden som hittills inte väckt så stort intresse i forskarkretsar.

I nära samarbete med Ericsson startade Alf Westelius, professor i ekonomiska informationssystem på Linköpings universitet, för ett par år sedan ett forskningsprojekt som såväl lett till ett antal vetenskapliga artiklar i ansedda journaler som en populärt hållen bok, Prissättning, som nyligen kommit ut på Studentlitteratur.

I boken presenteras en konkret metod för prissättning. Den fungerar på liknande sätt som ljudteknikens equalizer, där man med olika reglage kan påverka ljudbilden. På samma vis kan man här placera in olika prismodeller utmed fem olika parametrar, eller reglage. Köper man enstaka varor eller ett helt paket där service ingår? Handlar det om köp, leasing eller att man betalar per använd minut? Betalar jag ett fast pris, är det förhandlingsbart eller bestäms det på en auktion? Betalar jag för att få tillgång till ett nät eller en tjänst eller betalar jag bara när jag använder den. Utgår jag ifrån den kostnad jag har eller vad konkurrenterna tar betalt, och så vidare.

Här finns exempel från Taxi Kurir, Stockholms konserthus och Payex,
– Kan man erbjuda något som kunder efterfrågar måste man också kunna utnyttja möjligheten till innovativ prissättning och sätta priset så att det känns skäligt, säger Nils-Göran Olve, adjungerad professor på LiU och medförfattare till boken.

Boken ska kunna användas såväl i undervisning på universitet och högskolor som i företagen, stora som små.

Nyligen startades också på Linköpings universitet Sveriges första doktorandkurs i ämnet prissättning för blivande doktorer i industriell ekonomi, en kurs som lockat deltagare från sex olika universitet.

Författarna, Nils-Göran Olve, Carl-Johan Petri och Alf Westelius, är alla verksamma på Linköpings universitet. Mattias Cöster och Einar Iveroth finns numera på Uppsala universitet. Boken Prissättning, har undertiteln Affärsekologier, affärsmodeller och prismodeller och är utgiven på Studentlitteratur 2013.

Kortare restid innebär att människor kan tänka sig att pendla längre. Med hjälp av statistik över var folk bor och arbetar, och hur lång tid det tar att resa mellan olika orter, har forskare visat att över 12 000 nya jobb kan skapas i regionerna omkring Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås.

– Men planeringsperspektivet är oerhört viktigt. Det räcker inte att järnvägen byggs, man måste anpassa planeringen och utforma samhället efter den investeringen, säger docent Johan Klaesson.

Under tre år har forskare på Jönköping International Business School undersökt vad det skulle innebära för tillväxten att bygga ut järnvägsnätet, i forskningsstudien Tillgänglighet – Tillväxt – Planering (TTP). Nu är projektet avslutat, och resultaten visar på sambandet mellan ökad tillgänglighet och regional utveckling.

– Bilen har kommit till vägs ände – den blir varken billigare eller snabbare. Tåg däremot förstorar en region, säger Bertil Gustafsson, som varit projektledare.

En statlig utredning 2009 ställde frågor om vad en höghastighetsjärnväg skulle innebära i termer av tillväxt. Och kommuner som blivit tillfrågade om att vara medfinansiärer ville veta vad en investering i infrastrukturen skulle vara värd. Jönköping International Business School hade tagit fram ett analysverktyg som kunde användas för att räkna ut just det, och därför startades projektet här.

Forskarna har använt Götalandsbanan som exempel. Vad skulle hända i regionen om Götalandsbanan byggdes, jämfört med om inget förändras alls från hur det ser ut idag?

– Projektet har hållit diskussionen om Götalandsbanan igång, säger Bertil Gustafsson. Vi har tillfört fakta om vad den skulle innebära, och varför regionerna har intresse av att vara med och betala.

– För ett glest befolkat land som Sverige är det extra viktigt att förbättra möjligheten till utbyte mellan orter, om vi vill ha en fortsatt bra utveckling. Tåg är det bästa alternativet för att resa snabbt, ofta och energisnålt mellan de orter som berörs av Götalandsbanan. TTP-projektet har visat att Götalandsbanan är samhällsekonomiskt lönsam, säger Mats Helander på Östsam.

FAKTA
Forskningsstudien Tillgänglighet – Tillväxt – Planering har finansierats av Regionförbundet Jönköpings Län, Regionförbundet Östsam, Sjuhärads kommunalförbund, Tillväxtverket och Trafikverket.
Mer information om projektet på Högskolan i Jönköping

På 1730-talet utkom en genre publikationer med nya ambitioner i Sverige. Tidigare periodisk press hade ägnats åt akademiska frågor eller tjänat regimens syften. Den nya genren, som i studien kallas moraliska veckoskrifter, hade underhållande och sedelärande ambitioner och riktades till en publik på en marknad. Olof Dalins Then Swänska Argus blev en framgång och är känd än idag. Det utkom också flera andra veckoskrifter som numera är i stort sett bortglömda. Alla publicerades anonymt.

För första gången i svensk press inbjöds läsarna att skicka in brev och andra texter, och att döma av innehållet fick inbjudan svar. I åtta av de nio veckoskrifter utgivna på 1730-talet som Tilda Maria Forselius har studerat finns artiklar i brevform, varav flertalet presenteras som läsarbrev. Hur stor del av dessa som var autentiska läsarbrev och hur många som var påhittade av redaktörerna själva går inte att besvara. Enbart Then Swänska Argus manuskript finns bevarat, och där ingår det några brev som uppenbarligen var insända.

I en avhandling i litteraturvetenskap från Göteborgs universitet behandlar Tilda Maria Forselius denna veckopress med fokus på läsarbrevens former, innehåll och funktioner.

– Jag fokuserar inte på frågan om breven var autentiska eller påhittade, utan på det intryck som veckoskrifterna ger av att läsare kunde komma till tals i tryck. Brevformen gav innehållet en särskild makt, därför att den gav veckoskrifternas publik intryck av att representera läsare, hävdar Tilda Maria Forselius. I veckoskrifternas samtid formade detta vad man kan kalla föreställda gemenskaper i och kring veckoskrifterna.

I breven behandlades ämnen om ekonomi, moral, livsstil, dygd och vänskap. I de samtalsgemenskaper som växte fram formulerades bland annat värden kring det nationellt svenska. De svenska råvarorna, som betecknades av den ”goda” järnmalmens värde, och det svenska språkets renhet skulle värnas i relation till import från andra länder och språk.

Brevets betydelse understryks av att flera veckoskrifter under senare delen av seklet blev helt brevberättade.

Tilda Maria Forselius har också ägnat intresse åt varför denna veckopress introducerades just under 1730-talet. Mediet (veckoskriften) var ett nytt fenomen i Sverige vid denna tid. Bakgrunden var den samhällsförändring som inleddes efter 1720. Efter enväldets avskaffande ökade handeln och idéutbytet med andra länder. I Stockholm växte det fram en tryckmarknad som inte var statligt styrd. Där fanns även ett publikunderlag bland nya grupper, framför allt universitetsutbildade män inom statsadministrationen. Denna elit bland de så kallade ståndspersonerna utgjorde veckoskrifternas grogrund.

– Cirka 95 procent av folket hade ingen möjlighet att läsa eller att bidra med texter till veckoskrifter av denna art. Ändå var detta startskottet till en underhållande periodisk press på svenska, säger Tilda Maria Forselius.

Studien tar även upp kaffehusens betydelse, censurens roll, anonymitetens koder, det tidiga 1700-talets tryckta och handskrivna nyhetstidningar och brevretorikens förändring under seklet.

– Veckoskrifterna lånade teman och former från andra medier. Brevet tjänade i sammanhanget flera syften. Vad jag vill understryka är att det var en form som gav veckoskrifterna en särskild makt att påverka läsarna. Det ger en bakgrund till fenomen som bloggar och andra sociala medier, och till nödvändigheten för dagens tidningar att interagera med läsarna, säger Tilda Maria Forselius.

FAKTA
Avhandlingens titel: God dag, min läsare! Bland berättare, brevskrivare, boktryckare och andra bidragsgivare i tidig svensk veckopress 1730-1773. Avhandlingen försvarades den 1 november 2013. Avhandlingen har tryckts i en begränsad disputationsutgåva. Den utkommer 2014 i bokform. Se www.forselia.se för mer information om detta.