Det har länge varit känt att acetylkolin, som är en signalsubstans, reglerar blodflödet i våra kärl. Men källorna, alltså vilka celler som utsöndrar ämnet i blodet, har varit oklara.

Tidigare forskning vid Karolinska institutet har visat att en viss typ av immunceller, så kallade ChAT+T-celler, kan producera acetylkolin och påverka endotelceller* i blodkärlen hos möss.

Nu kan forskare visa att även mänskliga T-celler kan frisätta acetylkolin.

– Det bekräftar tidigare fynd i olika modellsystem och kan bidra till utveckling av behandlingar för patienter med hjärt-kärlsjukdom och inflammatoriska sjukdomar, säger forskaren Laura Tarnawski vid institutionen för medicin, Karolinska institutet.

*Endotelceller täcker blod- och lymfkärlens insida och motverkar inflammation. De fungerar som en slags barriär, eller skydd, mellan vävnad och blod.

Kan reglera inflammation

Acetylkolin har även en viktig funktion som signalsubstans i hjärnan och nervsystemet, men forskarna intresserar sig särskilt för vilken roll det har vid olika typer av inflammation.

– Vi är intresserade av hur hjärnan kommunicerar med immunsystemet, något som vi ännu vet ganska lite om. Vår nya studie visar att acetylkolin i blodet kan utsöndras av immunceller, vilket kan reglera inflammation i blodkärlen, säger forskaren Vladimir Shavva.

Patienter med hög nivå av T-cellerna gynnades

Fynden baseras på analyser av blod från friska blodgivare. Forskarna studerade även 33 patienter med allvarlig cirkulationssvikt som var inlagda på en intensivvårdsavdelning.

De upptäckte då att patienter med höga blodnivåer av ChAT+ T-celler hade cirka sex gånger lägre risk att dö än patienter med låga nivåer av denna celltyp.

– Våra fynd är kliniskt intressanta och kan kanske bidra till både ny diagnostik och nya behandlingsmöjligheter för svårt sjuka patienter med överdriven inflammation, säger Peder Olofsson, senior forskare vid Karolinska institutet.

Forskargruppen planerar nu att kartlägga förekomsten av ChAT+ T-celler i olika patientgrupper, och i olika organ, för att se hur de påverkar ämnesomsättning och inflammation.

*Bild: Niaid/Wikimedia Commons, licens Public Domain

Studie:

Cholinergic regulation of vascular endothelial function by human ChAT+ T cells, Pnas.

Kontakt:

Peder Olofsson, senior forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, peder.olofsson@ki.se

Forskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, har tillverkat ett genomskinligt batteri som består av tre naturliga beståndsdelar – nämligen kokos, trä och citron. Det nya batteriet kan lagra värme och kyla.

– Träet ger styrka, den citronbaserade polymeren möjliggör transparens, och den kokosnötsbaserade komponenten lagrar värmeenergi, säger Céline Montanari, forskare på KTH.

Ligninet tas bort

Forskarna har skapat batteriets material genom att ta bort ligninet från träet, vilket får trämaterialet att likna papper. I det tillståndet lägger de sedan till en byggsten från citron, limonen, tillsammans med en molekyl från kokosnötter, laurylalkohol.

– När värme appliceras omskapas citronbyggstenen till ett tvärbundet biobaserad plastmaterial runt och inuti den porösa trästrukturen, vilket på ett elegant sätt fångar kokosnötbyggstenarna i materialet, berättar forskaren Peter Olsén vid KTH.

Kokosmolekylen smälter

Den kokosnötsbaserade molekylen i det transparenta trämaterialet kan övergå från fast till vätska genom att smälta, eller absorbera energi. Det kan gå från vätska till fast genom att kristallisera, det vill säga frigöra energi – som när vatten smälter och fryser vid 0 grader celsius.

Kokosnötsmolekylen absorberar värme vid 24 grader celsius. Över denna temperatur smälter molekylen och absorberar värme som lagras för senare användning. När temperaturen sjunker under 24 grader börjar molekylen kristallisera och avger den lagrade värmen till omgivningen.

– Mer specifikt är mängden energi i denna övergång för våra material 87 J/g. Om vi har 100 kilo av detta material hemma sparar vi ungefär 2,5 kWh per dag i uppvärmning eller kyla om temperaturen varierar i detta intervall, säger Céline Montanari.

Forskarna skapat materialet genom att ta bort ligninet från träet. Det får trämaterialet att likna papper.

Växthus ett användningsområde

Forskarna har funderat över tänkbara användningsområden. Det skulle till exempel kunna användas som energibesparande byggmaterial.

– Varför inte som ett blivande material i växthus? När solen skiner blir den genomskinlig och släpper in mer energi, medan den på natten blir grumlig och frigör värmen som lagras under dagen. Detta kan bidra till att minska energiförbrukningen för uppvärmning och samtidigt ge förbättrad tillväxt, säger Peter Olsén.

Solljus är en bra energikälla vars värme batteriet kan lagra. Finns det andra energikällor?

– Vilken värmekälla som helst kan ladda batteriet. Nyckeln är att temperaturen fluktuerar runt dess övergångstemperatur, 24 grader celsius, vilket givetvis kan skräddarsys beroende på applikation och plats, säger Peter Olsén.

Studie:

Sustainable Thermal Energy Batteries from Fully Bio-Based Transparent Wood, Small .

Hemlösa kvinnor är en av de mest utsatta grupperna i samhället och under samhällskriser riskerar deras sårbarhet att öka. En gemensam studie från flera universitet har undersökt hur coronautbrottet påverkade hemlösa kvinnors tillvaro i Stockholm.

Studien visar att pandemin innebar ytterligare skada för många hemlösa kvinnor eftersom den hade betydande påverkan på vardagen och genomsyrade de flesta aspekter av tillvaron. Den ledde bland annat till färre kontakter med andra och minskat stöd från samhället.

– I en redan svår situation förstärkte viruset redan existerande sociala orättvisor inom hälso- och sjukvården. Det var svårt för de hemlösa kvinnorna som redan tidigare var socialt distanserade att navigera bland och följa alla riktlinjer och restriktioner i linje med resten av samhället, säger forskaren Marléne Lindblad vid Röda korsets högskola.

För andra hemlösa kvinnor innebar inte pandemin mer än ”en storm i ett vattenglas”. Den hårda verkligheten som hemlöshet innebär fortsatte oavsett.

– De lever redan en dag i taget och försöker hitta sätt att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov för att överleva och hitta försörjning, säger Marléne Lindblad.

”Sorglig bild av ojämlikhet”

Att vara hemlös i en pandemi är egentligen två kriser som möts, menar forskarna. Kön, utsatthet för våld, fattigdom, social isolering och missbruk är faktorer som ytterligare marginaliserade kvinnorna under pandemin.

Forskarna menar att krafttag nu behövs för att få slut på hemlöshet och sociala orättvisor.

– Vi var alla i krisen tillsammans men våra resultat visar en sorglig bild av ojämlikhet. Som samhälle behöver vi förstå konsekvenserna av social utslagning och de adderade konsekvenserna en samhällskris ger för redan utsatta och sårbara människor. Detta är nödvändigt för att säkerställa att marginaliserade människor i våra samhällen, som hemlösa kvinnor, kan få tillgång till och dra nytta av samhällets tjänster och stöd även under pandemier, säger Marléne Lindblad.

Så gjordes studien

Studien har genomförts av forskare vid Röda Korsets Högskola, Marie Cederschiöld högskola, Uppsala universitet och Högskolan i Gävle.

Forskarna genomförde intervjuer med hemlösa kvinnor i Stockholm och med hjälp av foton och data har analyser gjorts i samarbete mellan lärosätena.

En gemensam referensgrupp av kvinnor med erfarenhet av hemlöshet bidrog genom att utforma datainsamlingen, utföra dataanalysen och ge feedback till forskarna.

Studie:

Voices of women in homelessness during the outbreak of the COVID-19 pandemic: a co-created qualitative study, Högskolan i Gävle.

Kontakt:

Marléne Lindblad, forskare biträdande prefekt vid Röda Korsets Högskola, marlene.lindblad@rkh.se

I en studie har forskare vid Jönköping university och Handelshögskolan i Stockholm tittat på alla företag som grundades i Sverige mellan 2004 och 2017.

I företag med en manlig vd eller grundare ökade andelen kvinnor som anställs med i genomsnitt elva procent efter att vd fått en dotter, jämfört med en son.

Men det handlar inte bara om att bli förälder till en dotter. Det är först när papporna ser och upplever utmaningar döttrarna ställs inför som de börjar ta frågan om kvinnors jämställdhet på allvar.

– Visst finns det möjligheter, men jag vill lära min dotter att när Per, 50 år och med 20 år i branschen, börjar tala ner till henne ska hon stå upp för sig själv och göra motstånd, säger en vd som ingår i studien.

Dottereffekt kommer inte automatiskt

Det här kallas för ”dottereffekten” inom forskningen. Den har tidigare dokumenterats hos bland annat konservativa domare i USA och hos finansiella beslutsfattare. Det är dock första gången effekten undersökts bland företagare.

– Det vi tycker är speciellt spännande är att vi fann att dottereffekten tar tid att mogna och inlärningsprocessen för att inse mer om döttrars sårbarhet börjar först en tid efter att hon föddes, säger forskaren Lucia Naldi vid Jönköping university.

Genom att analysera flera års data om manliga vd:ar med döttrar och intervjuer med manliga företagsgrundare, har forskarna kartlagt lärandeprocessen. Det visade sig att företagen inte började bli mer jämställda omedelbart efter födseln av döttrar, utan först när de började i skolan.

Även styrelser blir mer jämställda

Dottereffekten innebär inte bara att vd:ar anställer fler kvinnor. Den leder också till att företagens styrelser blir mer jämställda. I genomsnitt ökar andelen kvinnor i styrelser med fyra procent efter att dottern nått skolåldern.

Samtidigt talar vd:ar i studiens kontrollgrupp, som endast har söner, om hur jämställdheten har ”gått för långt” och hur de ”tvingas” att anställa kvinnor.

– Vi förväntade nog oss inte att det finns så markanta skillnader mellan vd:ar med döttrar och de med söner i deras syn på jämställdhet, men efter genomförda intervjuer visade de sig att det finns helt annan medvetenhet kring dessa frågor bland vd:ar som har döttrar, säger Timur Uman, forskare vid Jönköping university.

Effekt avtar i större företag

Enligt forskarna finns dock en gräns för hur mycket förändring en vd kan åstadkomma. När företagen växer och får över tio anställda börjar grundarna ofta delegera anställningsprocesser. Det leder till att effekten på en mer jämställd anställningsprocess försvinner.

Jämställdhetseffekten i styrelserna finns dock kvar. Detta tyder på att en vd kan påverka sin närmaste krets på ett positivt sätt, men i större företag kräver arbetet för ökad jämställdhet andra verktyg, menar forskarna.

Studien har gjorts i samarbete med Erasmus universitet i Rotterdam.

Studie:

Learning from Their Daughters: Family Exposure to Gender Disparity and Female Representation in Male-Led Ventures, Management Science.

Kontakt:

Lucia Naldi, professor företagsekonomi vid Jönköping International Business School
lucia.naldi@ju.se

Timur Uman, professor företagsekonomi vid Jönköping International Business School,
timur.uman@ju.se

Majoriteten av ungdomar i Sverige rör sig för lite. Därför anses skolidrotten ha stor betydelse.

Tidigare studier har visat att barns deltagande i idrottslektionerna minskar under högstadiet. Forskare från Göteborgs universitet ville därför se hur vanligt detta är redan i mellanstadiet.

En tredjedel har varit frånvarande

I studien fick drygt 500 sjätteklassare i Sverige svara på enkäter. Det visade sig att frånvaro från idrottslektionerna inte var ovanligt.

– Svaren visade att ungefär en tredjedel av barnen hade skolkat från skolidrotten vid ett tillfälle eller mer under den senaste terminen, säger forskaren Carolina Lunde vid Göteborgs universitet.

Missnöjda med sina kroppar

De sjätteklassare som hade skolkat var mer missnöjda med sina kroppar, och var betydligt mer oroade över hur kropparna framstår i sociala sammanhang, än eleverna som deltog i idrottslektionerna. De var också mindre nöjda med sin fysiska förmåga.

– Studien visade också att de som skolkade inte riktigt förstod syftet med skolidrotten. Att delta uppfattades som ett måste, snarare än för att det är kul, säger Carolina Lunde.

Sen utveckling tycks påverka

Det var ingen skillnad mellan hur mycket pojkar och flickor skolkade. Men ett oväntat fynd var att flickor som upplever att de är senare i sin pubertetsutveckling skolkade i högre grad än andra.

– Detta var förvånande, eftersom tidigare studier visat att minskad fysisk aktivitet bland tjejer snarare hänger samman med att vara tidigt utvecklad, säger Carolina Lunde.

Hon lyfter fram att studien är ett första steg för att förstå hur barns inställning till kroppen kan påverka deras deltagande i skolidrott.

– Resultaten visar hur viktigt det är att skapa förutsättningar för unga att känna sig trygga och bekväma under skolidrotten, säger Carolina Lunde.

Studie:

Unexcused Absence from Physical Education in Elementary School. On the Role of Autonomous Motivation and Body Image Factors, Body Image.

Kontakt:

Carolina Lunde, forskare vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet,  carolina.lunde@psy.gu.se

Unga chefer är motiverade i sin ledarroll och har ett stort driv, men många upplever sin  arbetsmiljö och mentala hälsa som sämre jämfört med äldre chefskollegor. Det visar ny forskning från Umeå universitet och Karolinska institutet.

Statistik visar också att psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar bland unga har ökat på senare år, men tidigare forskning om unga på arbetsmarknaden är relativt begränsad.

Forskningsprogrammet ”Ung i arbetslivet”, har nu pågått i fyra år och innehåller åtta projekt som ska resultera i konkreta åtgärder för att unga ska få en bra och hälsosam start på yrkeslivet.

Utmaning att hitta sin identitet som ung chef

Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet har kartlagt samspelet mellan unga chefers arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Forskarna har också tittat på hur unga chefer förhåller sig till chefsrollen och sin chefsidentitet.

– Vi ser att chefsrollen är förenad med flera utmaningar för unga chefer samtidigt som det finns ett stort driv, engagemang och utvecklingspotential hos denna grupp. Viljan att lära är stor. För organisationer är det viktigt att ta vara på denna potential och samtidigt tillföra stöd för att utmaningen ska bli hållbar, säger Hanna Irehill, doktorand i psykologi vid Umeå universitet.

Olika upplevelser av arbetsmiljö och stress

Ett forskningsprojekt vid Karolinska institutet har undersökt unga chefer ur ett individ- och organisationsperspektiv. Det visade sig att olika åldersgrupper upplever arbetsmiljö, psykisk ohälsa och stress olika.

– Chefer över 35 år skattar sin arbetsmiljö och psykiska hälsa bättre än yngre, lägst skattar chefer som är under 29 år. De upplever en otydligare chefsroll, lägre kontroll och inflytande, och att de har höga krav men lågt inflytande, säger Christina Björklund, forskare vid Karolinska institutet.

Unga chefer upplever hög press

Yngre chefer uppger i högre grad att de är utmattade och nedstämda, och har en lägre grad av återhämtning än sina äldre chefskollegor. De upplever också chefsrollen mer känslomässigt krävande och otydlig. Det organisatoriska stödet upplevs också sämre.

– Många beskriver egna väldigt höga förväntningar att leva upp till, att man i princip ska vara färdiglärd i chefsrollen redan från start. Detta gör att unga chefer generellt sett arbetar väldigt mycket och strävar efter att visa sig dugliga i en ”senior roll”, fastän de ännu är unga, säger Susanne Tafvelin, forskare i psykologi vid Umeå universitet.

Forskningen har nu resulterat i en guide med konkreta tips som kan hjälpa organisationer som vill stötta unga chefer. Syftet är att ge förslag på hur goda förutsättningar för unga chefer kan skapas.

tre personers händer
Med rätt stöd kan yngre ledare må bra och utvecklas i sin roll.

Konkreta tips från guiden för att stötta unga chefer

  • Utöka introduktionsprogram för att lättare komma in i chefsrollen.
  • Tydliggör chefsrollen kring ansvar, mandat och förväntningar.
  • Skapa stödsystem som mentorskap, interna stödfunktioner och närhet till närmaste chef/HR.
  • Skapa en trygg organisationskultur – våga pröva, lära, misslyckas och be om hjälp för att utvecklas.
  • Ge kontinuerlig och konstruktiv feedback till mindre erfarna chefer.
  • Erbjud vägar till återhämtning och strategier för att minska den belastning många upplever.

Projektet i Umeå bygger på en nationell enkätstudie som samlats in i samarbete med Statistiska centralbyrån. Här ingår också en intervjustudie i samarbete med tre olika privata organisationer. Intervjuer har genomförts med unga chefer, seniora chefer, stödfunktioner och medarbetare för att få perspektiv på hur det är att vara ung i en chefsroll.

Guide:

Ung och chef – en guide till organisationer som vill ta vara på unga
chefers potential, Umeå universitet

Kontakt:

Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, susanne.tafvelin@umu.se

Hanna Irehill, doktorand i psykologi vid institutionen för psykologi, Umeå universitet, hanna.irehill@umu.se

De senaste årens kraftiga ökning av värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten.

Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt. Det har bidragit till extremvädret och många dödsfall till följd av värmen. Det visar en ny studie.

– Än så länge finns det relativt lite forskning om hur förändringar i atmosfäriska mönster i vårt nuvarande klimat påverkar förekomsten av extremväderhändelser och hur de i sin tur påverkar samhället. Att de här cirkulationsmönstren som leder till extremt väder i Europa har blivit mycket vanligare är både överraskande och oroande, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.

Klimatförändringar påverkar luftens rörelser

Klimatförändringar påverkar alla aspekter av klimatsystemet. Det är förhållandevis enkelt att mäta den pågående temperaturökningen och dess effekter. Däremot har det varit en långvarig utmaning för forskare att förstå hur klimatförändringar påverkar den atmosfäriska cirkulationen. Här menas storskaliga luftrörelser, till exempel vindar, som styr väderleken.

I studien kan forskarna visa att de atmosfäriska cirkulationsmönster som orsakar värmeböljor i Europa och ökade stormar i norra delen av kontinenten, blivit allt vanligare under de senaste decennierna.

Mönstren stoppar sval luft

Under sommaren minskar dessa cirkulationsmönster tillförseln av sval luft från Nordatlanten till Europa. Under vintern underlättar de för flera atlantiska stormar att nå kontinenten.

Över nio av tio av de dödsfall som beror på extrema värmeböljor inträffade under dessa allt vanligare atmosfäriska cirkulationsmönster, konstaterar forskarna. Samma sak gäller för över en tredjedel av de kraftiga vindstormarna i Europa.

– Redan med vårt nuvarande klimat bidrar det här till extrema väderhändelser. Med den globala uppvärmning som vi ser framför oss, kan man förvänta sig ännu större effekter. Cirkulationsförändringar måste därför tas i beaktande när man till exempel försöker förklara extrema händelser med klimatförändringar, säger Gabriele Messori.

Studien har gjorts av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike.

Studie:

Atmospheric circulation compounds anthropogenic warming and impacts of climate extremes in Europe, Pnas.

Kontakt:

Gabriele Messori, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, gabriele.messori@geo.uu.se

Autism kännetecknas av utmaningar med social kommunikation tillsammans med begränsade och repetitiva inslag i beteende och intressen. Men forskning visar att personer med autism också har annorlunda uppfattning och reaktion på olika stimuli.

Studier har även visat ett samband mellan autism och svårigheter att uppfatta helheter i visuella rörelsemönster, till exempel när en flock fåglar bildar en gemensam rörelse i skyn. Förmåga att integrera rörelsesignaler till en övergripande gestalt är viktigt för en korrekt uppfattning av hur objekt och ytor rör sig i förhållande till den som tittar.

Bebisar tittade på rörelser och mönster

I en ny studie har forskare undersökt hjärnans aktivitet hos fem månader gamla spädbarn som tittade på olika typer av visuell information. Barnen undersöktes med EEG-teknik som registrerar svaga elektriska signaler som skapas naturligt i hjärnbarken när vi bearbetar information.

Forskarna mätte både hur hjärnan reagerade på enkla visuella ljusförändringar, till exempel ett streck som ändrar riktning. Barnen fick också se mer komplexa mönster där förmågan att se helheter sattes på prov.

Hjärnaktivitet skiljer sig

Resultatet visar att spädbarn som senare, vid tre års ålder, uppvisade många av de klassiska symtomen på autism hade annorlunda hjärnaktivitet när komplexa rörelsemönster visades på skärmen.

Enligt forskarna antyder detta att hjärnan hos autistiska personer bearbetar visuell rörelse på ett annorlunda sätt redan från tidig spädbarnsålder. Enklare visuella förändringar gav däremot en tydlig och liknande respons i alla barns hjärnbark.

– Att vi ser denna skillnad flera år innan symptomen på autism utvecklas är helt nytt, och bidrar till vår förståelse av hur den tidiga utvecklingen ser ut vid autism. Autism har en stark ärftlig komponent, och det är troligt att de skillnader vi ser i visuell perception i spädbarnsåldern har med genetiska skillnader att göra, säger Terje Falck-Ytter, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Hur barnen själva upplever rörelser går bara att gissa sig till, menar han.

– Men med tanke på resultaten, och tidigare studier av sambandet mellan hjärnaktivitet och upplevelse hos vuxna med diagnos, är det närliggande att tro att de upplever visuell rörelse på ett annorlunda sätt. Det är även möjligt att detta fynd hänger ihop med perception av komplex social rörelse, så som tolkning av ansiktsuttryck. Det är något vi vill undersöka i kommande studier.

Kunskap om tidig utveckling av autism

I studien ingick även en kontrollgrupp med över 400 spädbarn. Det innebär att forskarna hade bra kunskap om hur barns hjärnor vanligtvis reagerar på dessa stimuli.

– Idag kan inte autism diagnosticeras med bra träffsäkerhet förrän vid cirka 2-3 års ålder, men vi hoppas att med mer kunskap om den tidiga utvecklingen så kan vi i framtiden göra dessa bedömningar tidigare.

Det skulle kunna underlätta för familjer att få stöd och förhoppningsvis individanpassad träning tidigare, menar Terje Falck-Ytter.

– Det skulle även kunna stimulera helt ny forskning kring tidiga insatser. Resultaten i denna studie visade på statistiskt säkerställda gruppskillnader, men det är viktigt att betona att träffsäkerheten i EEG-mätningen var för låg för att kunna förutsäga utvecklingen för individuella barn. Huruvida denna metod kommer att ha ett kliniskt värde, till exempel för tidig upptäckt, är alltså för tidigt att säga, säger Terje Falck-Ytter.

Studie:

Global motion processing in infants’ visual cortex and the emergence of autism, Communications Biology.

Kontakt:

Terje Falck-Ytter, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, terje.falck-ytter@psyk.uu.se

Intensiv forskning pågår om material som bara är ett eller ett par atomlager tunna. Det kallas ofta för tvådimensionella material.

Det mest kända exemplet är grafen – en upptäckt som fick Nobelpriset i fysik 2010. Tack vare att materialen är så tunna i förhållande till sin vikt eller volym kan de få oväntade egenskaper, som till exempel bra ledningsförmåga för elektricitet och värme eller extrem värmetålighet.

MXener med nya egenskaper

En typ av tvådimensionella material kallas MXener. De består av en metall i kombination med antingen kol- eller kväveatomer. Till skillnad från andra tvådimensionella material leder de metall.

Egenskaperna gör att de kan komma att användas i tekniska tillämpningar som batterier och superkondensatorer, luft- och vattenreningsfilter samt antenner för nästa generations kommunikation.

Upptäckten av grafen fick Nobelpriset i fysik

Materialet grafen är en form av kol – som är väldigt tunt och samtidigt oerhört starkt. Det är nästan helt genomskinligt, men så tätt att inte ens helium, den minsta gasatomen, kan ta sig igenom.

Grafen leder elektricitet lika bra som koppar. Det leder även värme mycket bättre än alla andra material. Med hjälp av grafen kan fysiker studera en ny klass av tvådimensionella material med unika egenskaper.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien

Kemisk sax skräddarsyr MXener

Nu har forskare vid Linköpings universitet tillsammans med kollegor i USA och Kina utvecklat en ny metod, där nya MXener kan utvecklas och skräddarsys på atomnivå med hjälp av en ”kemisk sax”.

– Atomerna blir som legobitar som går att flytta och byta som man vill i strukturen. Möjligheterna att utveckla nya material med spännande och oväntade egenskaper är nu vidöppna tack vare den kemiska saxen, säger Per Persson, professor vid Linköpings universitet.

En kemisk sax är en molekyl som är utformad för att reagera med specifika kemiska föreningar. På så sätt kan bindningarna i ett material brytas på exakt rätt ställe.

Tekniken för att bryta bindningar mellan kol och väte i organiska molekyler har funnits i över ett decennium. Men det forskarna nu visar i en studie är att saxen också kan bryta starka bindningar i tvådimensionella material som MXener.

Begränsningar i tidigare tillverkning

Det har även tidigare varit möjligt att tillverka materialet, men precisionen har varit begränsad. Genom att använda den ”kemiska saxen” redan på en så kallad MAX-struktur (se faktaruta nedan) kan helt nya MXener skapas.

– Nu kan vi utveckla tidigare otänkbara material med hög precision, där vi kan klippa isär strukturer och sy ihop dem igen som vi vill, samt styra deras egenskaper så att nya tillämpningar blir möjliga, säger Per Eklund, professor vid IFM.

Fakta om MAX-strukturer och MXener

För att skapa MXener utgår man från ett tredimensionellt grundmaterial som kallas för MAX-struktur. Det består av tre olika ämnen: M är en övergångsmetall, A är ett grundämne som aluminium eller kisel och X är kol eller kväve. Genom att ta bort A-delen med syror skapas ett tvådimensionellt material – MXener.

Tidigare har MXener varit begränsade av tillverkningsmetoden och antalet befintliga MAX-strukturer. Men genom att använda den ”kemiska saxen” redan på MAX-strukturen kan helt nya MXener skapas.

Studie:

Chemical scissor–mediated structural editing of layered transition metal carbides , Science.

Kontakt:

Per Persson, professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, per.persson@liu.se

Per Eklund, professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, per.eklund@liu.se

Vilda djur har en enorm påverkan på ekosystemen och spelar en viktig roll i kolets kretslopp på land, i sötvatten och i haven.

Djuren bidrar på många sätt. Via sin avföring sprider de näring och frön som hjälper  kollagrande växter att växa och bre ut sig. De binder också kol i sina kroppar, och deras betande begränsar skogsbränder.

Genom att skydda och stärka populationer av djurarter med särskild positiv påverkan på kolcykeln kan naturens egen förmåga att fånga och lagra koldioxid förbättras. Det här  spelar en avgörande roll för att begränsa klimatförändringarna, visar en ny internationell studie.

Djuren bidrar till kolsänkor

Studien beskriver hur återställande av sådana populationer skulle kunna ge ekosystemens kolsänkor en ”superskjuts”, och bidra till att hålla den globala temperaturökningen under den kritiska tröskeln på 1,5 grader.

– Våra resultat visar möjligheter till win-win-situationer, där återställande av biologisk mångfald, särskilt stora däggdjur, kan vara en effektiv klimatåtgärd. Ekosystem med dessa vilda däggdjur lagrar mer kol än utan dem. Men vi har inte mycket tid eftersom vi snabbt förlorar vilda djur i många delar av världen, säger Joris Cromsigt, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av författarna till studien.

Forskarna menar att vilda djur och deras samspel med miljön är den centrala länken mellan biologisk mångfald och klimat. Att återställa populationer är därför en av de bästa naturbaserade klimatlösningarna som finns tillgänglig.

Gråvargar är en av de vilda djurarterna som kan hjälpa till att fånga in koldioxid.

Effektiva för att nå klimatmål

Studien presenterar data som visar att skydd eller återställande av populationer av nio vilda djurarter – havsfiskar, valar, hajar, gråvargar, gnuer, havsuttrar, myskoxar, afrikanska skogselefanter och amerikanska bison – tillsammans skulle kunna underlätta ytterligare fångst av 6,41 miljarder ton koldioxid per år.

Det är mer än 95 procent av den mängd som, enligt FN:s klimatpanel, behöver avlägsnas från atmosfären årligen för att uppnå det globala målet att ta bort 500 miljarder ton från atmosfären till år 2100. Om detta mål uppnås skulle den globala uppvärmningen hållas under tröskelvärdet 1,5 grader.

Valar lever länge och kan bidra till minskning av koldioxid i atmosfären under lång tid. Bild: Abigail Lynn/Unsplash

De nio vilda djurarter som nämns i studien har en genomsnittlig livslängd på mellan 20 och 200 år. Att fokusera på skydd och återställande av sådana långlivade arter skulle vara fördelaktigt eftersom det skulle säkerställa betydande minskning av koldioxid i atmosfären fram till slutet av århundradet, menar forskarna.

Studie:

Trophic rewilding can expand natural climate solutions, Nature climate change.

Kontakt:

Joris Cromsigt, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, joris.cromsigt@slu.se

Den svenska regeringen har föreslagit ett förbud mot nya bensin- och dieselpersonbilar från 2030 för att sänka koldioxidutsläppen. Motsvarande inriktning finns i övriga Europa – och andelen eldrivna fordon ökar.

Men utvecklingen mot elektrifiering kommer med utmaningar, inte minst när det gäller belastning på elnätet och hur fordonen ska laddas.

Elvägar minskar behov av lagrad energi

I flera länder, bland annat Sverige, Danmark och Tyskland, testas om så kallade elvägar, eller electric road system, ERS, kan användas för att elektrifiera vägnätet.

På en elväg laddas bilen under körning med hjälp av slingor i, eller vid sidan av, körbanan. Fordon kan också laddas med ledningar som går i luften, ungefär som spårvagnar och tåg. Alla varianterna gör att bilarna inte behöver stå stilla för att ladda, och behovet av att lagra energi i batteriet minskar.

Kombination av elvägar och hemmaladdning optimal

Nu har forskare från Chalmers använt sig av data från över 400 personbilar för att studera verkliga körmönster på olika delar av svenska riks- och Europavägar. De har sedan gjort beräkningar av batteribehov, laddmönster och totalkostnader.

Resultatet visar att en kombination av elvägar på 25 procent av de mest trafikerade riks- och Europavägarna och hemmaladdning skulle vara optimalt. Batterierna, som står för en stor del av kostnaden för en elbil, kan blir betydligt mindre – i bästa fall bara en tredjedel av dagens storlek.

– Vi ser att det går att minska den nödvändiga räckvidden på batterier med drygt två tredjedelar om man kombinerar laddningen på det här sättet. Det skulle minska behovet av råvaror till batterier och elbilen kan dessutom bli billigare för konsumenten, säger forskaren Sten Karlsson vid Chalmers tekniska högskola.

Laddning av elbil i garage
Det kan bli möjligt att sluta med stationär laddning framöver, men inte för alla fordon. Bild: Michael Fousert/Unsplash

Toppar i elförbrukningen minskar

Andra positiva effekter är att topparna i elförbrukningen skulle minskas om bilförarna kompletterade med elvägsladdning och inte helt förlitade sig på hemmaladdning.

– Många laddar ju bilen efter jobbet och under natten vilket skapar stor ansträngning för elnätet. Genom att i stället ladda mer fördelat över dagen skulle toppbelastningen minska avsevärt.

Elväg på gång i Sverige

Det finns några kortare teststräckor med olika tekniker för elväg i Sverige, bland annat i Lund och på Gotland. Men det första projektet med en permanent elväg är nu på gång.

Trafikverket bygger en 21 kilometer lång sträcka mellan Örebro och Hallsberg utmed E20. Elvägen beräknas vara klar 2026.

Elvägar – Electric Read System, ERS – övervägs först och främst för lastbilar för att de ska kunna köra längre sträckor med mindre batterier, och slippa väntetid för laddning, men även kan privatbilar kan gynnas.

Begränsad nytta i glesbygd

Men olika grupper av bilister har också olika förutsättningar att gynnas av kombinationen stationär laddning och elvägar.

–  Det är mycket stora skillnader mellan olika grupper, beroende på körmönster och närheten till elvägar. Vissa skulle klara sig på enbart elvägsladdning, medan andra inte skulle kunna utnyttja möjligheten alls, säger forskaren Wasim Shoman vid Chalmers och fortsätter:

– Vi ser till exempel att de som bor på landet skulle behöva närmare 20 procent större räckvidd på sina batterier jämfört med dem som bor i en större stad.

Studien visar också att små batterier inte med automatik skulle göra att man laddar genom elvägar.

– Bara för att man kan ladda, betyder det inte att konsumenten vill göra det vid varje tillfälle. Det blir därför oerhört viktigt hur affärsmodellen ser ut, eftersom nyttor och kostnader kan komma att fördelas ojämnt. Och det finns inga beslut än på hur affärsmodellen ska se ut, säger Sten Karlsson.

Studie:

Benefits of an Electric Road System for Battery Electric Vehicles, World Electric Vehicle Journal

Kontakt:

Sten Karlsson, docent emeritus vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, sten.karlsson@chalmers.se

Wasim Shoman, forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, wasim.shoman@chalmers.se

Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som påverkar flera hundra miljoner människor i världen, oberoende av kön och ålder.

Fetma ökar risken för högt blodtryck och höga blodfetter. Risken ökar också för andra sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar. Fetma kan även leda till social stigmatisering, psykisk ohälsa och försämrad livskvalitet. Den ger också upphov till stora kostnader för samhället.

Även om fetma och typ 2-diabetes oftast inträffar tillsammans är förhållandet dem emellan komplicerat, och ännu inte helt klarlagt.

Det visar sig att en del personer som enligt kroppsmasseindex, BMI, lider av fetma inte har en ökad risk för diabetes.

Forskare gjorde omfattande analyser

80 procent av personer med typ 2-diabetes har även fetma, men 10-30 procent av personer med fetma tycks vara metaboliskt friska.

Den här avvikelsen från normen har gjort att forskare vid Lunds universitet kunnat jämföra olika gruppers genetiska risk för typ 2-diabetes vid fetma.

– Vi använde genetiska metoder för att undersöka hur indelningen inom en grupp personer med fetma ser ut när man bryter ned den på genetisk nivå, säger Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi och fortsätter:

– Vi tittade på en fetmaprofil som visade sig ha hög sannolikhet för andra kliniska problem som diabetes, leversjukdom och andra metabola sjukdomar, och jämförde den med en fetmaprofil bestående av personer som levt länge med fetma men som aldrig utvecklat de negativa konsekvenser som vi typiskt associerar med för mycket kroppsfett.

Fetma ökar risken för typ 2-diabetes. Vid sjukdomen är nivåerna av blodglukos, socker i blodet, för höga.

Risker varierar i fetmaprofilerna

Forskarna jämförde de två fetmaprofilerna tillsammans med kollegor från universiteten i Dundee och Oxford i Storbritannien och Vanderbilt Genetics Institute i USA. Teamet använde sig av en rad maskininlärningsmetoder för att analysera data.

Utifrån indelningen kunde forskarna se att riskerna såg olika ut – trots att personerna i båda grupperna hade fetma. Bland annat förekom skillnader i risk för kardiovaskulär dödlighet, fettdistribution och förekomsten av två bakterier i tarmfloran.

Gener ger skydd mot diabetes typ 2

Analyser visade också att midja-höft-kvot*, blodtryck och HDL-kolesterol** spelade en framträdande roll hos personer med fetma som utvecklade typ 2-diabetes. Hos personerna som inte utvecklade diabetes typ 2, identifierade forskarna 17 gener som ger skydd mot sjukdomen.

*Midja-höft-kvot är ett kroppsmått som används för att bedöma bukfetma.

** HDL kallas även det nyttiga kolesterolet.

Hälsoprofil kan avgöra insatser

Forskarna menar att med denna typ av genetisk bestämning av fetma möjliggör en bättre hälsoprofil, som kan bli en utgångspunkt att förebygga och behandla fetma.

De påpekar dock att i den avvikande fetmaprofilen, där risken för att utveckla metabola sjukdomar är mindre, tycks några andra sjukdomar vara vanligare. Artros är ett exempel.

– Vi måste snabbt utveckla en mer systematisk och integrerande syn på fetma. Genom att undersöka samspelet mellan genetiska egenskaper, proteiner, fetter, tarmfloran och genernas uttryck vill vi belysa fetmans mångfacetterade karaktär och bidra till att mer exakta interventioner kan utformas, forskaren Daniel Coral vid Lunds universitet.

Enligt forskarna behövs fler studier, men i praktiken skulle genetiskt bestämda fetmaprofiler kunna användas vid screening och läkemedelsbehandling. De skulle också kunna användas vid kliniska prövningar för att undersöka om personer med olika fetmaprofiler svarar olika på livsstilsförändringar eller kirurgiska ingrepp.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Lunds universitets webbplats.

Studie:

A phenome-wide comparative analysis of genetic discordance between obesity and type 2 diabetes, Nature Metabolism.

Kontakt:

Daniel Coral, doktorand vid enheten Genetic and Molecular Epidemiology, GAME, vid Lunds universitet, daniel.coral@med.lu.se

För att klara klimatmålen behöver vi ändra beteenden. Informations- och andra påverkanskampanjer är några av verktygen.

I en översiktsstudie har forskare från Cambridge, Yale och Göteborgs universitet analyserat vad som gör en bra kampanj för förändrat beteende.

Resultaten visade att kampanjtekniker som är baserade på sociala jämförelser och finansiella incitament, eller ekonomiska morötter, är mer effektiva än kampanjer som fokuserar på kunskap om vad som är ”rätt” eller ”bra”.

– Att lära sig att människor runt omkring oss har börjat välja vegetarisk mat eller att cykla till jobbet är ofta bättre motiv för att få till beteendeförändringar, säger Magnus Bergquist, forskare i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet.

Man cyklar på stadsgata
Cykling, här i Göteborg, är ett miljövänligt alternativ som kan inspirera andra. Bild: Martin Magnemyr/Unsplash

Tillsammans med kollegor i England och USA har han sammanställt tio forskningsöversikter. Totalt ingår 430 studier om hållbar beteendeförändring i människors vardag.

Kampanjer har inte stor effekt

Översikterna visade också att kampanjer generellt har ganska liten effekt på människors beteenden. Människor som deltagit i kampanjer ökar bara sitt miljövänliga beteende med sju procent i genomsnitt. Det kan handla om att börja källsortera, välja ett mer hållbart transportalternativ eller spara el.

Effekten syntes tydligare i småskaliga studier, med färre än 9 000 deltagare, än i de större.

– En förklaring till det kan vara att småskaliga studier oftare bygger på direkta tekniker som personliga möten vilket har större chans att påverka beteende, säger Magnus Bergquist.

Studie:

Field interventions for climate change mitigation behaviors: A second-order meta-analysis, Pnas.

Kontakt:

Magnus Bergquist, forskare i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet,  magnus.bergquist@psy.gu.se

– Med den här kunskapen hoppas vi kunna designa ännu bättre läkemedel, säger forskaren Vasili Hauryliuk vid Lunds universitet.

Vid antibiotikabehandling rubbas den normala tarmfloran i kroppen. Det kan leda till att andra bakterieinfektioner får utrymme att växa till.

En bakterie som då gynnas är Clostridioides difficile, förkortat CD. Den finns i våra tarmar, är resistent mot antibiotikabehandling och kan orsaka infektion som riskerar leda till hög feber och blodiga diarréer.

Bakteriens förmåga att bilda sporer gör att den lätt sprids och orsakar därför problem inom sjukvården. Den kan leda till ökad dödlighet och förlängda vårdtider.

– I stället för att antibiotikabehandlingen räddar dig, orsakar den i detta fall en infektion, säger Vasili Hauryliuk.

Bakterien har utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika.

Bakteriens speciella förmåga

Resistens kan uppstå på flera sätt, och i ett internationellt samarbete har forskare undersökt vad som gör just bakterien Clostridioides difficile resistent.

När forskarna studerade dessa bakterier upptäckte de ett protein som orsakar resistensen. Proteinet påverkar bakteriens ribosom, alltså den fabrik som tillverkar proteinerna i bakterien, och som ger bakterien dess förmågor.

Ribosomet är alltså ett mål för antibiotika-molekylerna. Om bakterien inte kan tillverka proteiner överlever den inte.

– Det nyupptäckta proteinet sparkar ut antibiotikamolekylen från ribosomen. Men vi såg också att detta samverkar med ytterligare en resistensfaktor, som gör att antibiotikamolekylerna binder svagare till ribosomet, säger forskaren Gemma Atkinson vid Lunds universitet och fortsätter:

–  Resistensen beror alltså på två mekanismer, faktorer, som samverkar och som på så vis ger bakterierna sin ”superkraft” mot antibiotikan.

Forskarna har bland annat använt avbildningsmetoden kryoelektron-mikroskopi, eller kryo-EM, för att studera mekanismerna som orsakar resistens mot antibiotika på molekylär nivå.

Fakta om Kryo-EM

Kryoelektronmikroskopi tilldelades 2017 års Nobelpris i kemi. Metoden innebär att forskare varsamt och snabbt kan frysa ned det man vill strukturavbilda till 190 minusgrader. Det gör att forskarna kan isolera objektet, i det här fallet proteiner, som de vill få en bild av – utan att skada strukturerna.

Detta är särskilt användbart vid studier av proteiner eftersom deras struktur många gånger är känslig och lättförstörd.

Metoden innebär att forskare nu kan ta fram tredimensionella strukturer i atomupplösning av olika molekyler i vår kropp.

Ny antibiotika kan överlista bakterien

Upptäckten öppnar för nya behandlingsstrategier mot resistensen och infektioner som bakterien orsakar.

För några år sedan utvecklade forskarnas samarbetspartner vid Harvarduniversitetet en ny generation av ribosom-bindande antibiotika, så kallad iboxamycin.

– Det är ett mycket potent läkemedel som slår ut ”vanliga” CD-bakterier. Men resultaten från den här studien visar att CD-bakteriestammar som har båda resistensfaktorerna tyvärr är resistenta även mot denna antibiotika. Det innebär att man behöver designa antibiotikamolekyler som binder ännu hårdare för att överlista den typen av resistens, vilket man nu jobbar vidare med, säger Vasili Hauryliuk.

Studien har letts av forskare vid Lunds universitet  i samarbete med University of Tsukuba och Kyoto Sangyo University i Japan, University of Hamburg i Tyskland, Harvarduniversitetet i USA, Umeå universitet och University of Tartu, Estland.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Lunds universitets webbplats

* Bild: Wikimedia Commons. Licens: Public Domain

Studie:

Genome-encoded ABCF factors implicated in intrinsic antibiotic resistance in Gram-positive bacteria: VmlR2, Ard1 and CplR, Nucleic Acids Research.

Kontakt:

Vasili Hauryliuk, universitetslektor och forskare inom molekylär enzymologi vid Lunds universitet, Vasili.Hauryliuk@med.lu.se

Pandemin gjorde att ännu fler människor tog sig ut i naturen, många i ett arrangemang av en friluftsorganisation.

Men allt fler som vistas i naturen, transporterar sig och köper utrustning, innebär ökat slitage och större utsläpp. I en rapport har forskare vid Malmö universitet undersökt nio friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet.

− Paradoxen är intressant, organisationerna vill att många ska vara ute i naturen men det påverkar samtidigt denna natur negativt, och de vet inte riktigt vad de ska göra, säger Susanna Hedenborg, som är forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Riktlinjer saknas för ekologisk hållbarhet

Föreningarna, klubbarna och organisationerna som har undersökts tillhör alla paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv. Samtliga uppgav att de aktivt tänkte på och diskuterade vad de vill uträtta. I många av organisationerna saknas dock en konkret policy, riktlinjer eller en punkt i stadgarna som rör ekologisk hållbarhet.

− Pratet i verksamheten, den naturliga inneboende känslan att värna naturen. Om det inte finns nedtecknat utifrån ekologisk hållbarhet så måste det skapas. De behöver utveckla eller uppdatera policys som vilar på en gemensam grund. En del av det är att följa Svenskt Friluftslivs egen hållbarhetspolicy som lanserades 2022, så den är ju också ny, säger Marie Larneby, forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Par som vandrar i fjällen
Friluftsorganisationer vill att många ska vara ute i naturen. Samtidigt påverkas naturen negativt av besökarna.

Belastning leder till skamkänslor

Många av organisationerna säger att de redan gör mycket. De samåker och anordnar bytesdagar av utrustning. Organisationerna talar om medlemmar som upplever skamkänslor när de belastar naturen som de vill bevara.

En förändring i synsätt har redan skett. Det ses inte längre som en självklarhet att åka till andra sidan jorden för en vandring som kan utföras närmare hemorten.

− Det är självklart för organisationerna att göra de förändringar som krävs, men det är svårt att genomföra dem. Tid, pengar och resurser räcker inte. Det är svårt att veta vilka krav de kan ställa på ideella ledare. Riskerar de att förlora medlemmar om de ökar kraven? Att byta ut bensinbilar till elbilar går kanske inte, säger Marie Larneby.

Mer begagnade prylar och färre flygresor

För många är transporterna en svår nöt att knäcka, det går helt enkelt inte alltid att åka buss eller tåg till otillgängliga platser i naturen. Fler organisationer inser att de måste ta bort vissa inslag helt och hållet för klimatets skull, även om det riskerar att göra deras egen verksamhet sämre. Många vill ta bort flygresor, viss typ av mat och främja begagnad utrustning.

− De har länge varit medvetna om det lilla, att inte segla för nära en viss strand så vattnet grumlas, inte klättra på en viss bergsvägg under vissa veckor då fåglar häckar där och liknande. Nu vill de vill få mer struktur på arbetet med ekologisk hållbarhet, säger Marie Larneby.

Förändringar är möjliga

Rapporten visar att det finns stor potential för organisationerna att göra insatser i hela Sverige. De har många medlemmar och stor påverkan.

− De vet att de skadar platsen de är på, inte genom att inte värna allemansrätten utan genom att köra bil dit. Om de tar ett riktigt krafttag som rörelse att få fler att dra åt samma håll ökar det möjligheten till att bli ett positivt bidrag. Förändringar är möjliga på kort tid, säger Marie Larneby.

Rapport:

Från naturvård till klimathot: Friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet

Kontakt:

Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap, Malmö universitet, susanna.hedenborg@mau.se

Marie Larneby, lektor i idrottsvetenskap, Malmö universitet, marie.larneby@mau.se

Vårdagjämningen har passerat, men regn och snö kanske inte bidrar till en känsla av vår i luften. Men våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige.

Men hur fort det går innan vanliga vårtecken syns är svårt att veta i förväg. Olika vårtecken syns vid olika tidpunkter, beroende på om de ses längst ner i södra Sverige eller långt upp i norr. Vårkollen – där allmänhet och forskare hjälps år att spana efter vårtecken – är därför ett sätt att svara på frågan hur långt våren har hunnit till valborgshelgen.

Gul tussilago
Tussilago – ett lysande vårtecken

Vårkollen – så gör du

Vem som helst kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen, 30 april –1 maj, för att kolla och rapportera in vårtecken till www.vårkollen.se

Genom spaningen får botaniker och forskare koll på hur våren ser ut just i år.

Vårtecknen som ska spanas in är blåsippa, vitsippa, tussilago, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning.

Vårkollen är en del av en miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till dokumenteringen av växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken.

Bakom initiativet står Svenska fenologinätverket genom Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Svenska botaniska föreningen.

Speglar klimatförändringar

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid år från år, kan forskningen och miljöövervakningen hålla koll på hur olika växter påverkas i olika delar av landet.

Under det senaste årtiondet har vårtecknen kommit cirka tolv dagar tidigare än för hundra år sedan, men fortfarande kan våren komma senare än vad vi vant oss vid.

Ett fält av vitsippor vid röd byggnad
Vitsippor vittnar om våren. Bild: Per-Åke Adolfsson /Unsplash

Forskarna vill ha rapporter om blåsippor, vitsippor, tussilago, blomning av sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning. Vårkollarna från 2015–2022 har kunnat visa att dessa vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.

– Det finns ett stort intresse bland allmänheten att spana efter vårtecken, vilket vi ser bland annat i olika sociala medier. Vi vill att dessa spaningar också ska komma till nytta för vetenskapen, genom att observationerna också rapporteras in till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.

Blåsippor ute i naturen
Blåsippor ingår i spaningen som görs av forskare och allmänhet.

Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, påverkas många när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med dem som rapporterades in i de tidigare Vårkollarna 2015–2022, men också med dem som gjordes över hela landet för 150 år sedan, då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade. På så sätt kan vi få ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger forskaren Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Kontakt:

Ola Langvall, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Vårkollen,
ola.langvall@slu.se

Mora Aronsson, ordförande för Svenska botaniska föreningen, mora.aronsson@svenskbotanik.se