Så kallade konversationsagenter är ett AI-verktyg där användaren interagerar med en digital, människoliknande karaktär i verklighetsnära situationer och miljöer. Med hjälp av denna AI-teknik kan elever prata med en karaktär på en skärm och få svar.
En avhandling vid Göteborgs universitet har nu undersökt svenska högstadieelevers upplevelser av att öva på att prata engelska, franska, spanska och tyska med en konversationsagent.
– Tekniken var uppskattad av både elever och lärare. De flesta elever tyckte att det var ett lätt, roligt och tryggt sätt att språkträna och intresset höll i sig över tid, säger forskaren Elin Ericsson vid Göteborgs universitet.
En stor variation kunde ses i vilken grad eleverna relaterade socialt till konversationsagenten.
– Detta verkar ha betydelse för helhetsupplevelsen. Till exempel påverkades samarbetet av hur verklighetstrogen eleven uppfattade agenten. En del elever upplevde den som en livlös maskin, medan andra elever förmänskligade och utvecklade känslor gentemot den, säger Elin Ericsson.
Verktygen behöver utvecklas
Det finns fortfarande lite forskning kring AI i språkundervisning och lärande. Studien ger därför en viktig pusselbit till upplevelser och erfarenheter av AI hos elever mellan 13 och 15 år.
De få konversationsagenter som finns tillgängliga idag är inte innehållsmässigt anpassade efter svenska elever. De kan inte alltid relatera till de situationer som samtalen utspelar sig i, som till exempel att köpa en fysisk biljett på en tågstation. Tekniska brister och utvecklingsaspekter i systemen påverkar också elevernas upplevelser.
Elin Ericsson menar därför att hennes forskningsresultat kan ge värdefull kunskap till lärare som vill introducera dessa system i skolan, men också till utvecklare av konversations-AI.
– I förlängningen kan det bidra till att effektivisera språkundervisningen och lärandet i skolan och förhoppningsvis göra så att fler vill använda språket de lär sig aktivt och känna glädjen i det. En stor fördel med konversations-AI är att de digitala agenterna är outtröttliga och låter eleven öva i enskildhet utan att känna sig iakttagen, när och hur hen själv vill.
Konversationsträning viktig för inlärningen
Elin Ericsson, som själv är språklärare i botten, poängterar att konversationsträning är en viktig del i att lära sig ett språk.
– Att lära sig att prata är, tillsammans med att lyssna, skriva och läsa, en av de fyra färdigheterna. Etablerade principer för andra- och tredjespråksinlärning säger att möjligheter att tala språket i social interaktion i en trygg miljö och att få direkt återkoppling är avgörande för att tillägna sig språket. I de avseendena har konversations-AI stora fördelar som metod, säger hon.
Mer om konversationsagenter
Systemen har ännu inte etablerats som undervisningsmetod i svenska skolor, men däremot i flera andra länder, bland annat i Japan, Sydkorea och Mexiko och då mestadels för universitetsstudenter.
Avhandling:
Experiences of speaking with conversational AI in language education, Göteborgs universitet.
Kontakt:
Elin Ericsson, forskare i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet, elin.ericsson@ait.gu.se
Det är känt sedan tidigare att storleken på den största fisken i fisketävlingar har minskat, och att många av de mest hotade arterna är stora. I en ny internationell studie bekräftas dessa observationer.
Studien visar att förändringar i kroppsstorlek beror på att individer inom arter blir mindre, men också att större arter ersätts med mindre.
– På vissa platser har man till exempel observerat mindre och mindre individer av klorocka, medan mindre arter som makrill blir allt vanligare. Stora fiskar har allt sämre odds, oavsett om det är på grund av vad människor föredrar att äta eller att fiskarnas livsmiljöer blir varmare, säger forskaren Inês Martins från St Andrews-universitetet i Storbritannien.
Ökat fisketryck kan påverka
Forskarna har inga säkra svar på varför fiskarna blir mindre, men de misstänker att en kombination av saker påverkar. Det kan till exempel handla om ökat fisketryck på större individer. Det gör att fler yngre och mindre fiskar av en art blir kvar i havet. På samma sätt kan det riktade fisket efter vissa arter göra att andra, ofta arter av mindre storlek, gynnas.
– Att världshaven har blivit varmare kan också vara en orsak. Vi har länge sett att arter växer snabbare i varmare miljöer, men att deras slutliga, vuxna storlek blir mindre, säger forskaren Anne Bjorkman vid Göteborgs universitet som är ett av 17 lärosäten som samarbetat i studien.
Inga entydiga resultat
Forskarna har tittat på tidsserier som täcker de senaste 60 åren från hela planeten, och för många typer av djur och växter.
Resultatet var inte helt entydigt. Ibland kan klimatförändringar bidra till att större arter breder ut sig på bekostnad av mindre. Det händer till exempel i den svenska fjällkedjan – där fjällbjörkar och olika buskar tar över marker som tidigare var täckt av olika gräs och örter – när årsmedeltemperaturerna stiger.
– I en tidigare studie har jag konstaterat att växterna har blivit allt högre på tundran i Arktis och i alpina regioner, säger Anne Bjorkman.
Men krympande storlek var alltså vanligast bland fiskar. Den nya studien, som täcker in en lång rad arter, visar att det är komplexa förändringar som skett under de senaste 60 åren.
– Det första steget är att förstå vad som sker hos alla organismer. Först därefter kan vi börja titta på varför det händer och begripa vilka konsekvenser dessa förändringar kan få för mänskligheten, säger Anne Bjorkman.
Ekosystemen kompenserar
Studien avslöjar också att när stora organismer försvinner, ersätts de med många fler mindre individer som gör att den totala mängden liv, biomassan, hålls konstant.
Det överraskande resultatet stöder idén att ekosystemen tenderar att kompensera vid förändringar så att den totala biomassan förblir stabil.
Enligt forskarna är fyndet viktigt för vår förståelse av hur olika organismer anpassar sig till de utmaningar som människor orsakar. De menar också att det är viktigt att övervaka förändringar i arternas egenskaper, på både individnivå och som grupp, för att förstå effekterna av miljöförändringar och mänsklig påverkan på biologisk mångfald globalt.
Vetenskaplig studie:
Widespread shifts in body size within populations and assemblages, Science.
Kontakt:
Anne Bjorkman, ekolog på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, anne.bjorkman@bioenv.gu.se
Olika åtgärder under de senaste decennierna har resulterat i förbättrade miljöer i vattendrag i Europa, men den positiva utvecklingen tycks nu ha bromsat in.
Det visar en studie som analyserat insamlade data från vattendrag i hela Europa. Forskare har därmed fått en överblick av åtgärdernas resultat över tid.
– Eftersom data kommer från långa tidsserier har vi fått en unik inblick i vilka effekter som den europeiska vattenförvaltningen och det europeiska vattendirektivet, har haft. Vi kan tyvärr också se att de positiva effekterna har börjat klinga av, vilket är oroande. Resultaten är en tydlig indikation på att det sätt vi förbättrar och skyddar våra vatten måste ses över på nytt, säger forskaren Lenka Kuglerová vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som medverkar i studien.
Klimatförändringar ändrar spelplanen
Dagens vattenförvaltning bygger på rening av avloppsvatten och restaurering av vattenmiljöer för att vattendragen ska återgå till ett mer ursprungligt tillstånd. Men klimatförändringarna kommer göra det problematiskt att försöka återgå till historiska tillstånd, menar forskarna.
– Vi står inför ett stort skifte med förändrade ekologiska förutsättningar chansen att uppnå återhämtning till ursprungliga tillstånd blir minimal. Klimatförändringarna ändrar spelplanen för vattenförvaltningen och innebär att vi kommer behöva arbeta på nya sätt och tvingas att göra tuffa avvägningar mellan olika intressen, menar forskaren David Angeler vid SLU.
Nytänkande och smarta åtgärder behövs
I studien betonar forskarna att det behövs ett nytänkande kring ländernas nationella vattenförvaltning. De vill se större geografiska grepp för att täcka in kopplingarna som finns i naturen och en ökad hänsyn till framtidsscenarier.
– Studien visar hur viktigt det är med smarta åtgärder och att ta hänsyn till vilka funktioner ett vatten ska ha och vilka vattenlevande organismer som kan bidra till det. Det är inte bara biodiversitet i sig som är viktig, utan även vilken funktion de arter som lever där har. På så vis får vi ekosystem som är bättre rustade för framtiden, säger Brendan McKie som är forskare vid SLU.
Mer om studien och EU:s vattendirektiv
EU:s vattendirektiv trädde i kraft år 2000 och ska säkra en god vattenkvalitet i Europa. Direktivet skyddar alla former av vatten. Att återställa ekosystem i och kring vattenförekomster och minska föroreningar i dem, ska leda till en hållbar vattenanvändning av enskilda och företag göra samt att en ”god status” kan nås.
90 svenska vattendrag ingick i den europeiska studien som samlat information från totalt 1816 dataserier från europeiska vattendrag. Den svenska informationen kommer från nationella och regionala program för miljöövervakning.
Vetenskaplig studie:
The recovery of European freshwater biodiversity has come to a halt, Nature.
Kontakt:
Lenka Kuglerova, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, lenka.kuglerova@slu.se
Brendan Mckie, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, brendan.mckie@slu.se
– Ursula von der Leyen är definitivt den starkaste rådsordföranden sedan Jacques Delors på 1980- och 1990-talen. Det har också varit en ambition under de senaste åren att kommission skulle bli mer geopolitisk, ta mer initiativ i frågor som berör försvars- och säkerhetspolitik, säger Calle Håkansson som är doktorand i global politik vid Malmö universitet.
Hans forskning visar samtidigt att det finns en dynamik mellan mellanstatlig- och överstatlig nivå, och att det fortfarande är stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet som ger kommissionen och andra organ en impuls att agera.
Ländernas ledare ger de politiska riktlinjerna, men de är ofta beroende av andra för att ta fram lösningarna. EU-kommissionen trycker då på med idéer och processer som ofta leder till mer gemensamma ramverk, menar Calle Håkansson.
Utrikesfrågor traditionellt medlemsstaternas område
Utrikes- och säkerhetsområdet har traditionellt setts som medlemsstaternas politikområde. Men på senare tid har rådet och andra EU-institutioner sett vinster i att samordna politiken på olika områden.
Bakgrunden är flera kriser under det senaste decenniet, till exempel annekteringen av Krim, covid-19 och kriget i Ukraina. Unionen har visat sig vara mer motståndskraftig och enig än vad flera förutspått.
– Vid covidkrisen tog man beslut om gemensam upphandling av vaccin och gemensam upplåning. Sen kom det starka svaret på det ryska anfallskriget mot Ukraina. En stor anledning till att man tagit dessa beslut skulle jag säga är kommissionens mer geopolitiska roll inom unionen som pådrivare, säger Calle Håkansson.
Studien lyfter fram två exempel där kommissionen tagit initiativet. Det första är sanktionspolitiken mot Ryssland där kommissionen tog en mycket större roll i att utveckla sanktionspaketen och att snabbt få dem på plats.
– Det var tydligt att EU hade lärt sig av annekteringen av Krim 2014 då allt gick mycket långsammare.
Samordning med USA
Det andra exemplet handlar om den transatlantiska samordningen i svaret på Rysslands anfall mot Ukraina. Det var väldigt tydligt hur USA:s president Joe Biden och hans medarbetare vände sig till Ursula von der Leyen och hennes närmaste krets – och att de arbetade tillsammans för att ta fram olika paket.
Om EU-kommissionen kommer fortsätta ha denna ”regeringsliknande” roll, ser Calle Håkansson som ovisst.
– Just nu ser pekar det mot en fortsatt stärkt roll för den och framför allt dess ordförande, det har ju visat sig fungera bra. Men det är inte säkert att EU-parlamentet och andra institutioner vill ha denna maktförskjutning, säger han.
Har detta gett EU en starkare röst i världen?
– Både och. Sedan kriget har EU tagit en rad historiska beslut och medlemsskapsprocessen för Moldavien och Ukraina har börjat igen. Samtidigt kan man se att USA fortfarande är den absolut viktigaste aktören i stödet av vapen till Ukraina, säger Calle Håkansson och fortsätter:
– Kriget har också visat på bristerna i EU-ländernas försvarspolitik, de var inte beredda på ett storskaligt krig. Natoförhandlingarna belyser också att det är säkrare vara med i Nato än bara i EU, som ju inte är en försvarsallians utan en politisk allians.
Vetenskaplig studie:
The Ukraine war and the emergence of the European commission as a geopolitical actor, Journal of European Integration.
Kontakt:
Calle Håkansson, doktorand vid institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet, calle.hakansson@mau.se
Glaukom, som också kallas grön starr, är en vanlig ögonsjukdom som skadar synnerven och därmed synfältet. I värsta fall kan glaukom leda till blindhet.
Forskning från Göteborgs universitet visar att nästan fem procent av 560 studiedeltagare, som undersöktes av ögonspecialister, hade glaukom. Hälften av de som diagnostiserades visste inte om att de hade sjukdomen.
– Av dem som diagnostiserades med glaukom i studien var det 15 personer, eller 2,7 procent av alla deltagare, som inte visste om sjukdomen innan de undersöktes. Hälften av dem som visade sig ha glaukom fick alltså sin diagnos för att de medverkade i studien, säger forskaren Lena Havstam Johansson vid Göteborgs universitet.
För de nydiagnostiserade innebar upptäckten av sjukdomen att de kunde påbörja behandling med dagliga ögondroppar som sänker trycket i ögat, vilket saktar ned skadeprocessen vid synnerven.
Sämre syn påverkar livet
De personer som hade glaukom skattade sin generella livskvalitet som lika god som andra. De var inte tröttare eller mer nedstämda, drack inte mer alkohol och låg på ungefär samma nivå av fysisk aktivitet.
– Det var en positiv överraskning, och ett forskningsfynd som jag hoppas kan trösta många som har diagnosen glaukom. Det är svårt att leva med en sjukdom som successivt försämrar synen, men livet kan på många sätt ändå vara bra, säger Lena Havstam Johansson.
Däremot rapporterade personer med glaukom att deras synrelaterade hälsa var sämre.
– Det är svårare att gå i trappor, att se trottoarkanter på kvällarna och att lägga märke till saker i det perifera synfältet. Detta gör att personer med glaukom kan undvika att besöka andra, gå på restaurang eller fest och istället stannar hemma. De tappar självständighet och kan känna frustration över det, säger Lena Havstam Johansson.
Mer om studien
Forskningen är genomförd inom den så kallade H70-studien, som sedan femtio år tillbaka bedrivs vid Göteborgs universitet.
I studien kallas kontinuerligt alla 70-åringar födda ett visst år i Göteborg till flera omfattande både fysiska och kognitiva undersökningar.
De 70-åringar som ingick i studien om glaukom var födda 1944, vilket var drygt 1200 personer. För dessa studier svarade nästan alla på skriftliga frågor om sin ögonhälsa och om förekomsten av glaukom i familjen. 560 av deltagarna genomgick också undersökningar av ögonspecialister på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Ärftliga faktorer
Forskningen bekräftar att det finns ärftliga faktorer bakom sjukdomen. Det var vanligare att personerna som diagnostiserades med glaukom hade en nära släkting som fått samma diagnos. Resultaten bekräftar också att glaukom innebär ett högre ögontryck, men visar ändå att en majoritet av dem som nydiagnostiserats, eller 67 procent, fortfarande hade ett normalt ögontryck.
I början av sjukdomen kan det friska ögat kompensera för synnedsättningen. Det innebär att många upplever att synen är lika bra som tidigare. Studierna bekräftar att glaukom ofta inte innebär försämrad synskärpa i början, något som kan försvåra upptäckten av sjukdomen.
Vetenskapliga studier
The prevalence of glaucoma in a 70-year-old Swedish population in the city area of Gothenburg, Acta Ophthalmologica.
Vision-related quality of life among 70-year-olds diagnosed with glaucoma, Acta Ophthalmologica.
Kontakt:
Lena Havstam Johansson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs och specialistsjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset, lena.havstam.johansson@gu.se
Snabb upptäckt av olika sjukdomsframkallande mikroorganismer, patogener, är viktigt för att kunna ställa en diagnos.
I en ny studie visar forskare vid Karolinska institutet hur de utvecklat en metod för att upptäcka smittämnen i kliniska prover.
– Jag är försiktigt optimistisk om teknikens potential att upptäcka en rad patogener i verkliga miljöer. Genom att kombinera molekylärbiologi och elektronik banar vi väg för ett snabbt och billigt detektionsverktyg, säger forskaren Vicent Pelechano vid Karolinska institutet och fortsätter:
– Genom att använda prisvärd och massproducerad elektronik har den nya metoden potential att fungera som en grund för utveckling av ett test som kostar omkring 50 kronor och ger svar inom en timme.
Bygger på utveckling av covidtest
Arbetet är en vidareutveckling av tidigare forskning som resulterat i ett diagnostiskt test för covid-19. Forskarna utreder nu hur den nya metoden ska kunna användas inom sjukvården.
De planerar även att undersöka om metoden kan användas inom områden som miljöövervakning, livsmedelssäkerhet och testning av antibiotikaresistens.
Vetenskaplig studie:
Digital assay for rapid electronic quantification of clinical pathogens using DNA nanoballs, Science Advances.
Kontakt:
Vincent Pelechano, docent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, vicente.pelechano.garcia@ki.se
Tidigare forskning om den våldsbejakande extremismens psykologi har ofta riktat in sig på sociala frågor och förklaringar – med fokus på islamistisk extremism och terrorhandlingar.
En ny avhandling vid Stockholms universitet har velat öka kunskapen om den psykologiska grunden för våldsbejakande extremism och gruppbaserat våld genom att integrera personlighetens roll med socialpsykologiska faktorer.
Terrorism, extremism och gruppbaserat våld
Termerna terrorism – våld med politiska motiv – och våldsbejakande extremism används ofta synonymt i media och av olika experter. Inom psykologin förstås våldsbejakande extremism mer allmänt som gruppbaserat våld, eller ett våldsamt icke-normativt kollektivt beteende. Psykologiforskare har däremot inte kunnat enas om vad som gör att vissa personer är mer benägna att stödja eller engagera sig i våldsbejakande extremism.
Skilda typer av gruppvåld
Doktoranden Joanna Lindström har i sin forskning försökt hitta psykologiska förklaringar till att vissa personer är mer benägna att engagera sig i våldsbejakande extremism genom att titta på skilda typer av gruppvåld: jihadism, högerextremism, våldsamma protestaktioner och fotbollshuliganism.
Genom olika enkätstudier i skilda grupper i samhället, till exempel invandringskritiska svenskar, Black Lives Matters-anhängare och fotbollssupportrar, undersökte hon sambanden mellan olika socialpsykologiska faktorer som gruppidentifiering, känslan av orättvisa, olika personlighetsdrag och inställningen till våld.
– Jag såg att uppfattningen att ens grupp är orättvist behandlad, så kallad ”gruppbaserad relativ deprivering”, kan vara en grund för att tycka att våldshandlingar är motiverade eller för att själv begå våldshandlingar, säger Joanna Lindström.
Gemensamma personlighetsdrag
Avhandlingen kommer fram till att personlighetsdrag måste beaktas för att förstå varför vissa individer stödjer eller engagerar sig i gruppvåld och våldsbejakande extremism.
– Det finns gemensamma personlighets- och socialpsykologiska faktorer som ligger till grund för väldigt olika former av gruppbaserat våld som exempelvis högerextremism, våldsamma protester i Black Lives Matters-rörelsen och fotbollsvåld. Dessa faktorer innebär en stark identifiering med en grupp man tillhör eller stödjer, en uppfattning att ens grupp är orättvist missgynnad i förhållande till andra grupper samt en personlighet som kännetecknas av låg ärlighet-ödmjukhet och låg emotionalitet, säger Joanna Lindström.
En förklaring till att individer med låg ärlighet-ödmjukhet* och emotionalitet* är benägna att stödja våld för sin sak kan vara en allmän tendens till antisocialt beteende, en känsla av överlägsenhet och därmed rätt till privilegier. Det kan även handla om att de är mindre rädda och oroliga för riskerna med sitt beteende.
*Ärlighet-ödmjukhet mäter uppriktighet, ödmjukhet samt avsaknad av girighet eller manipulativt beteende. Emotionalitet mäter graden av känslomässig sårbarhet, närhet till ångest och oro.
Känsla av orättvis behandling
Studierna pekar även mot att individer, som förespråkar en retorik där deras grupp är missgynnad eller särbehandlad i förhållande till andra grupper och har en allmän tendens till asociala eller riskfyllda beteenden, kan löpa större risk att ta till våldsbejakande extremism. Det är inte alltid att gruppens uppfattning stämmer med verkligheten eller individens faktiska situation.
– Känslor av orättvisa kan upplevas även om man inte själv har varit offer eller upplevt förtryck, i icke-politiska sammanhang och även när man tillhör en strukturellt gynnad grupp.
I två andra studier fann Joanna Lindström att bland vita amerikaner och män finns en koppling mellan låg ödmjukhet och tron att ens egen grupp är orättvist missgynnad i förhållande till andra grupper i samhället. Ödmjukhet mäter en persons uppfattning av sig själv som bättre eller sämre i förhållande till andra.
– Detta kan förklara varför vissa människor stöder retoriken i till exempel så kallade alt-högern och ofrivilligt celibat, incel-rörelserna.
Varför är den här forskningen viktig?
– Därför att både socialpsykologiska faktorer och grundläggande personlighetsvariabler förklarar varför individer stödjer gruppbaserat våld för sin sak. Forskning som inte tar hänsyn till personligheten missar en viktig pusselbit när det gäller våldsbejakande extremism, säger Joanna Lindström.
Artikeln är ursprungligen publicerad på Stockholms universitets webbplats.
Avhandling:
Susceptibility to Violent Extremism: Integrating Personality and Social Psychological Factors, Stockholms universitet.
Det var stor skillnad i hur snabbt olika grupper vaccinerade sig mot covid-19. En av förklaringarna kan vara att människor tar till sig information och fattar beslut på olika sätt, visar forskning vid Uppsala universitet.
– De flesta västländer ville att befolkningen skulle vaccinera sig så fort som möjligt. Man såg tidigt att vaccinationsgraden varierade ganska mycket mellan olika socioekonomiska grupper. Vi ville undersöka om det fanns en koppling till kognitiv förmåga eller om det var annat som orsakade skillnaderna, och gjorde att folk tvekade att vaccinera sig, säger Oscar Erixon som är forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Kognitiv förmåga påverkade vaccinationstakten
Forskarnas studie baseras på resultat från test av kognitiv förmåga från mönstring inför värnplikten. Testerna har sedan jämförts med vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten.
Studien visar stora skillnaderna i vaccinationsgrad mellan individer med de högsta respektive lägsta resultaten på testerna.
Bland personer med högst resultat på en niogradig skala hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. För personer med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar att uppnå samma vaccinationsgrad.
– Det här är viktigt kunskap inför framtiden när myndigheter vill nå ut brett för att få befolkningen att till exempel vaccinera sig, eller vidta andra hälsoåtgärder. Om vi ska ha en jämlik vård för alla behöver vi ta hänsyn till människors olika sätt att ta till sig information, säger Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Kallelser jämnade ut skillnader
Region Uppsala är ett exempel som avviker från riksstatistiken. När de prioriterade grupperna var vaccinerade bokade regionen in vaccinationstider till samtliga individer i åldersgruppen 50–59 år.
De fick ett pappersbrev med en kallelse till en inbokad tid för vaccination. Det enda de behövde göra var att dyka upp. Resultatet blev snabb och hög vaccinationsgrad även bland dem med lägre kognitiv förmåga. I Uppsala tog det bara 40 dagar för den gruppen att komma upp i 80 procents vaccinationsgrad. Det var alltså 140 dagar snabbare än vaccinationstakten på riksnivå.
– Att själv logga in på en sida, leta fram en tid, boka den, gå dit och vaccinera sig, blev kanske för många steg för en del. En enkel åtgärd, som förbokade vaccinationstider, visade sig i vart fall vara ett kraftfullt verktyg för att skynda på vaccinationerna i båda grupperna, säger forskaren Mattias Öhman vid Uppsala universitet.
Kampanjer kan utformas bättre
Det här visar att en del av ojämlikheten i vaccinationsbeteende kan avhjälpas med att utforma vaccinationskampanjerna på bättre sätt, menar forskarna.
– Eftersom det är känt att gruppen med lägre kognitiv förmåga också drabbades hårdare av covid-19, kan en sådan åtgärd förmodligen bidra till en mer jämlik hälsa. Snabbare vaccineringstakt bidrar sannolikt också till att bromsa pandemin fortare, säger Oscar Erixson.
Mer om studien:
Studien baseras på resultat från test av kognitiv förmåga från mönstringen inför den allmänna värnplikten. Studien omfattar 750 000 män och 3 000 kvinnor födda mellan 1962 och 1979. Testresultaten, som är graderade på en niogradig skala, har jämförts med vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten.
Vetenskaplig studie:
Cognitive ability, health policy, and the dynamics of COVID-19 vaccination, Journal of Health Economics.
Kontakt:
Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, mikael.elinder@nek.uu.se
Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet, oscar.erixson@ibf.uu.se
Mattias Öhman, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet, mattias.ohman@ibf.uu.se
Röda blodkroppar transporterar syre från lungorna till kroppens alla celler och koldioxid tillbaka till lungorna. Nu visar en ny studie att röda blodkroppar har en inneboende funktion att skydda mot hjärtskada som uppkommer vid hjärtinfarkt.
Effekten förstärks av kost som innehåller nitratrika grönsaker, främst ruccolasallad och andra gröna bladgrönsaker.
– Denna effekt kunde dessutom visas i en klinisk studie på patienter med högt blodtryck som lottades till att äta nitratrika grönsaker eller kost med lågt nitratinnehåll, säger John Pernow som är professor i kardiologi vid Karolinska institutet.
Skydd kan aktiveras av kost
En del av studien utfördes i experiment med röda blodkroppar från möss som tillfördes till en musmodell för hjärtinfarkt. Före experimentet exponerades de röda blodkropparna för lågt syretryck samtidigt som nitrat tillfördes i dricksvattnet.
I en studie på människor samlades röda blodkroppar från patienter med högt blodtryck. De lottades till nitratrik kost med gröna bladgrönsaker eller kost med nitratfattiga grönsaker. Dessa röda blodkroppar gavs till motsvarande hjärtinfarktmodell med hjärtan från råttor.
– Resultaten visar dels på det grundläggande skydd mot skada vid syrebrist som de röda blodkropparna förmedlar, dels hur det skyddet kan aktiveras av enkla kostråd. Det kan ha stor betydelse för patienter med risk för hjärtinfarkt, säger forskaren Jiangning Yang vid Karolinska institutet.
Utveckling av nya läkemedel
Nästa steg i forskningen är att utveckla ytterligare läkemedel som kan aktivera den skyddande signalmekanismen i röda blodkroppar för att ge skydd till kroppens vävnader och celler vid syrebrist.
– Dessutom behöver vi kartlägga hur blodkropparna överför sin skyddande signal till hjärtmuskelcellerna, säger John Pernow.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Tohoku University i Japan och Heinrich-Heine-University i Tyskland samt Ruhr-University Bochum, Tyskland.
Studie:
Hypoxic erythrocytes mediate cardioprotection through activation of soluble guanylate cyclase and release of cyclic GMP, Journal of Clinical Investigation.
Kontakt:
John Pernow, professor och överläkare, institutionen för medicin vid Karolinska Institutet, john.pernow@ki.se
Det är känt att dna-teknik kan bidra till att lösa ouppklarade brott, men även i skogen är tekniken till stor hjälp.
Sedan 2015 pågår en nationell så kallad kartering av svampar i svensk skogsmark. Resultatet visar att det finns långt fler svampar – som vi inte kan se – nere i jorden än man tidigare trott. Många vanliga och betydelsefulla mykorrhizasvampar växer utan att visa sig.
– Vi har lärt oss att det är betydligt fler svampar i marken än vi trodde. Många av arterna vi ser utgör egentligen bara en mindre mängd av svamparna i marken, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Mycel växer året runt
Tidigare baserades mycket av vad vi visste om skogens svampar på inventeringar av fruktkroppar, men många svampar saknar fruktkroppar. De är också bara synliga en kort period av året medan mycel i marken växer året runt.
Med en dna-analys av jord kan mycel av alla marksvampar upptäckas när som helst. Resultaten matchas sedan mot ett register med kända arter.
Hemsida visar var svamparna finns
Data från svampkarteringen till och med 2019 har publicerats på en ny hemsida – svamparisverige.se
Sidan ger besökare möjlighet att till exempel undersöka var i landet, i vilka slags skogar och skogsåldrar olika svampar förekommer.
Successivt kommer data från fler år att läggas till och kunna visa samband mellan svampar och skogsmiljöer.
Kartläggning hjälper forskare
Enligt Anders Dahlberg är den stora nyttan med karteringen att den kostnadseffektivt och storskaligt ger ny information om svampars mångfald och förekomster. Det här är något som kan nyttjas inom forskning och för miljöövervakning.
– På liknande sätt som vi lär oss mer och mer om mikrober i våra magar och hur de påverkar oss, börjar vi förstå mer om svamparnas betydelser och roller i naturen. Till exempel vet vi nu att där en viss grupp spindelskivlingar förekommer är kolinlagringen i marken runt 30 procent lägre, säger Anders Dahlberg.
Jordproverna som undersöks samlas in på Markinventeringen och Riksskogstaxeringens fasta provytor. Samordningen innebär att svampresultaten kan kombineras och analyseras med all data som samlas in om skog- och markförhållanden.
Kontakt:
Anders Dahlberg, professor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Sveriges lantbruksuniversitet, anders.dahlberg@slu.se
Nästan 70 000 svenskar har tjänstgjort i fredsbevarande insatser i konfliktzoner runt om i världen. Det är väl dokumenterat att traumatiska upplevelser under militära insatser kan leda till problem med psykisk ohälsa.
En avhandling har nu undersökt utlandsveteranernas situation på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet visar att de etablerar sig väl efter avslutad utlandstjänstgöring.
– Jag har följt veteraner som gjorde utlandstjänst mellan 1993 och 2010, och har sedan jämfört deras inkomster med en matchad kontrollgrupp av värnpliktiga som inte varit iväg på insats. Det finns ingenting som tyder på att utlandsveteranernas inkomster halkar efter, säger doktoranden Peter Bäckström vid Handelshögskolan på Umeå universitet.
Han har också tittat närmare på hur det gått för veteranerna som tjänstgjorde i Bosnien under 1990-talet. Det är soldater som stundtals var under mycket hård press.
– Inte heller för den gruppen finns det några tecken på att de skulle vara marginaliserade på arbetsmarknaden. I själva verket är förekomsten av försörjningsstöd, sjukfrånvaro och långtidsarbetslöshet något lägre bland Bosnienveteranerna jämfört med kontrollgruppen, säger Peter Bäckström.
Nyanserar bilden av krigsveteraners tillvaro
Resultaten står i kontrast till den bild av militära veteraner som brukar förmedlas i populärkulturen. Där är det inte ovanligt att den hemvändande soldaten porträtteras som en ärrad individ som kämpar med psykiska besvär, missbruk och utanförskap.
Peter Bäckströms forskningsresultat stämmer i stället väl överens med tidigare svensk forskning som pekar på att svenska utlandsveteraner från samma tidsperiod generellt sett har god psykisk och fysisk hälsa efter hemkomst.
– Att allmänheten får en korrekt bild av den här gruppen är viktigt, inte minst för utlandsveteranerna själva. Men bara för att jag inte hittar några negativa effekter på gruppnivå betyder inte det att enskilda individer aldrig far illa. Försvarsmakten har alltjämt ett stort ansvar att uppmärksamma veteranerna och deras familjer, och erbjuda stöd till de som behöver det, säger Peter Bäckström.
Avhandling:
Empiriska studier av militärtjänstgöring och arbetsmarknaden, Umeå universitet.
Kontakt:
Peter Bäckström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet, peter.backstrom@umu.se
Shared Reading kan beskrivas som en metod för interaktiv högläsning och samtal om kortare prosatexter och lyrik i grupp. Det görs med hjälp av en läsledare, som är den enda som läst texten före mötet.
Läsledaren läser högt och gruppen går sedan långsamt igenom texten. De samtalar sedan tillsammans om vilka känslor och tankar texten väcker.
Metoden används på bibliotek för att främja läsning. Den har också testats inom hälso- och sjukvården, till exempel bland smärtpatienter, deprimerade personer eller patienter med ätstörningar.
Känslor och reflektioner
Forskare i Storbritannien har diskuterat likheter och olikheter mellan Shared Reading och kognitiv beteendeterapi, KBT.
En skillnad är att vid KBT finns ett identifierat problem som är i fokus, något som kan innebära ett ojämlikt förhållande mellan patient och psykolog. I läsgrupperna är förhållandet mer jämbördigt och litteraturen lockar fram känslor och reflektioner, menar forskarna.
– Texterna väljs inte utifrån problemet utan texten kan handla om vad som helst, berättar Anders Ohlsson som är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet.
Tidigare forskning om Shared Reading har använt enkäter och fokusgrupper för att undersöka hur patienterna mår före och efteråt.
Att patienterna upplever sig må bättre har förklarats med texterna, läsledarna, den sociala gemenskapen och gruppmedlemmarna.
– Men vi ville undersöka vad som händer i själva samtalet som skulle kunna bidra till dessa goda effekter, säger docent Anna Gustafsson som forskar om språk och hälsa vid Lunds universitet.
Väg till social gemenskap
Samtalsanalysen hjälpte till att beskriva i detalj hur det sociala samspelet utvecklas, hur samtalet om texten leder till att deltagarna tränar sig i att kunna sätta ord på upplevelser och känslor samt blir mer flexibla i tanken genom att öva på att ta del av andra människors perspektiv.
– Vi vände oss till psykologisk utvecklingsforskning och fann att vi kunde diskutera vad som händer i samtalet med hjälp av teorier om ”joint attention”. När samtalsdeltagarna fokuserar på samma text och lyssnar på varandras tankar, beskriver sina egna och bekräftar varandras tankar skapas en känsla av social gemenskap, säger Anna Gustafsson.
En dans mellan dikt och deltagare
Gruppen pratar och reflekterar tillsammans över innehållet i texten ur flera perspektiv. Det gör att bokcirklarna blir ett slags träning både i perspektivtagande och i att formulera känslor och tankar. Detta skulle i sin tur kunna vara en förklaring till det ökade välmående som tidigare forskning kunnat visa.
– De rör sig in och ut i varandra och i dikten. Det blir som en dans. Dikten kan också styra deltagarnas upplevelser och tankar genom vissa element i texten – till exempel kan funderingar väckas om ett visst ord upprepas många gånger, säger Anna Gustafsson.
Till skillnad från vad som ofta är fallet i vanliga bokcirklar handlar Shared Reading inte om prestation och att vara duktig i litterär analys, vilket kan hämma och skrämma bort ovana läsare. Det väsentliga är deltagarnas egna och gemensamma meningsskapande, det vill säga deras upplevelser och utbyte av det litterära verket.
Flera projekt igång
För närvarande pågår ett tvärvetenskapligt Shared Reading-projekt i humaniora, medicin och psykologi på ätstörningsenheten i Lund. I höst startas även ett samarbete med en gymnasieskola.
– Vi kommer att ha Shared Reading-samtal med ett antal grupper gymnasieelever under sex veckors tid med syftet att undersöka om deras läsengagemang påverkas av att delta i Shared Reading, säger Anders Ohlsson.
Så startade Shared Reading
Metoden utvecklades på University of Liverpool av forskaren Jayne Davis i slutet av 1990-talet. För henne var devisen ”Kvalitetslitteratur åt folket” central. Hon kom själv från arbetarklassen och hennes mål med Shared Reading var att tillgängliggöra litteratur och väcka läslust hos läsovana personer.
Be kind, var snäll, är det viktigaste ledordet inom Shared Reading. Gruppmedlemmarna ska vara trygga i samtalet. Läsledarens roll är därför mycket viktig, bland annat för att se till att alla kommer till tals och att meningsskapandet sker tillsammans.
Metoden började användas i Sverige 2017. Sedan dess har 80–90 läsledare utbildats och arbetar med metoden på bibliotek, skolor och inom vården
Studie:
An intricate dance of intersubjectivity.The social and cognitive benefits of Shared Reading group, Scientific Study of Literature.
Kontakt:
Anna Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet, anna_w.gustafsson@nordlund.lu.se
Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, anders.ohlsson@litt.lu.se
I en allt mer uppkopplad värld blir cybersäkerhet allt viktigare för att skydda den enskilde individen, men även nationell infrastruktur och banksystem.
Men det råder en kapplöpning mellan hackare och de som försöker skydda informationen. Det vanligaste sättet att skydda information när vi till exempel skickar e-post, betalar räkningar och handlar på nätet är kryptering.
Olika sätt att kryptera
Vid digital kryptering används en slumpgenerator som antingen kan vara ett datorprogram eller själva hårdvaran. Slumpgeneratorn tar fram nycklar för att både kryptera och låsa upp informationen hos mottagaren.
Olika typer av slumpgeneratorer ger olika nivå av slumpmässighet och därmed säkerhet. Hårdvara är det betydligt säkrare alternativet då slumpmässigheten styrs av fysikaliska processer.
Den hårdvarumetod som ger bäst slumpmässighet är baserad på kvantfenomen, något som forskarna kallar Quantum Random Number Generator, QRNG.
– Inom kryptografi är det inte bara viktigt att siffrorna är slumpmässiga utan också att du är den enda som vet om dem. Med QRNG:s kan vi vara säkra på att en tillräckligt stor del av de skapade bitsen är privata och därmed helt säkert. Och om kvantfysikens lagar stämmer ska det vara omöjligt att tjuvläsa utan att mottagaren får reda på det, säger forskaren Guilherme Xavier vid Linköpings universitet.
Nya lysdioder mer miljövänliga
Nu har en forskargrupp utvecklat en ny typ av QRNG som kan användas för kryptering, men också för vadslagning och datorsimuleringar.
Det nya är att de använder lysdioder som är tillverkade i det kristalliknande materialet perovskit. I den nya typen slumpgenerator står perovskit-lysdioder för ljuskällan som i förlängningen skapar slumpmässigheten.
Forskaren Feng Gao har studerat perovskiter i över ett decennium. Han menar att den senaste tidens utveckling av perovskit-lysdioder kan få stor betydelse för bland annat optiska instrument.
– Det går att använda till exempel traditionell laser för QRNG, men det är dyrt. Ska tekniken till slut finnas i konsumentelektronik är det viktigt att kostnaden hålls nere och att produktionen är så miljövänlig som möjligt. Dessutom kräver perovskit-lysdioder inte så mycket energi att driva, säger Feng Gao.
Ny slumpgenerator inom fem år
Nästa steg är att utveckla materialet ytterligare för att göra perovskiten blyfri samt förlänga livslängden som i dagsläget är 22 dagar.
Enligt Guilherme Xavier kan forskarnas nya QRNG användas inom fem år.
– Det är en fördel om elektronikkomponenter som ska användas för känsliga uppgifter är tillverkade i Sverige. Köper man ett färdigt slumpgeneratorkit från ett annat land kan man inte vara säker på att det inte är övervakat, säger han.
Vetenskaplig studie:
Quantum random number generation based on a perovskite light emitting diode, Communications Physics.
Kontakt:
Guilherme Xavier, forskare vid institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet, guilherme.b.xavier@liu.se
Feng Gao, forskare vid institutionen för fysik, kemi och biologi, Linköpings universitet, feng.gao@liu.se
Begreppet ”prekära jobb” används för att beskriva arbeten med osäkra anställningsvillkor. Det innebär bland annat korta anställningskontrakt som till exempel vikariat, otillräcklig lön, bristande inflytande och möjlighet att utnyttja sina rättigheter inom arbetslivet. Det leder till ett arbetsliv utan förutsägbarhet och trygghet.
I en studie har forskare vid Karolinska institutet undersökt hur detta påverkar risken att dö.
– Det här är den första studien som visar att ett byte från ett osäkert jobb till ett säkert jobb kan minska risken att dö. Det är samma sak som att säga att risken att dö för tidigt är förhöjd om man stannar kvar i ett arbetsliv med osäkra anställningar, säger forskaren Theo Bodin vd Karolinska institutet.
Tryggt jobb minskar risken med 20 procent
Forskarna använde registerdata från drygt 250 000 arbetare mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006–2017. I studien ingick personer som under perioden arbetade under osäkra anställningsförhållanden och sedan bytte till säkra anställningsförhållanden.
De som bytte från ett osäkert till ett säkert jobb minskade risken att dö med 20 procent, oavsett vad som hände efter bytet, jämfört med dem som stannade kvar i en osäker anställning.
Om de stannade kvar i det trygga jobbet under tolv år minskades risken att dö med 30 procent.
– Genom att använda detta stora befolkningsunderlag kunde vi ta hänsyn till många faktorer som kan påverka dödligheten, som ålder, andra sjukdomar som arbetare kan lida av eller förändringar i livet som till exempel skilsmässa. Med de metoder vi använde oss av kan vi vara relativt säkra på att skillnaden i dödlighet beror på anställningens osäkerhet och inte på andra individuella faktorer, säger forskaren Nuria Matilla-Santander.
Går att undvika
Forskarna lyfter fram att resultaten är viktiga eftersom de visar att den ökade dödligheten som observerats bland arbetare i osäkra anställningar kan undvikas.
– Genom att minska otryggheten på arbetsmarknaden skulle vi kunna undvika för tidig död i Sverige, säger Nuria Matilla-Santander.
Nästa steg i forskningen är att undersöka de specifika orsakerna till dödligheten.
Vetenskaplig studie:
Causal effect of shifting from precarious to standard employment on all-cause mortality in Sweden: an emulation of a target trial, Journal of Epidemiology and Community.
Kontakt:
Nuria Matilla-Santander, biträdande lektor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, nuria.matilla.santander@ki.se
Theo Bodin, biträdande lektor vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet,
theo.bodin@ki.se
Antioxidanter motverkar fria syreradikaler som kan ha skadliga effekter i kroppen. De är därför vanligt förekommande i olika kosttillskott. Men för höga doser kan vara skadliga.
– Man ska inte vara rädd för antioxidanter i vanlig kost men de flesta människor behöver inget extra tillskott av antioxidanter. Det kan rentav vara skadligt för cancerpatienter och personer med ökad cancerrisk, säger forskaren Martin Bergö vid Karolinska institutet, KI.
I en ny studie har forskare undersökt hur antioxidanter påverkar cancertumörer.
– Vi har funnit att antioxidanter aktiverar en mekanism som får cancertumörer att bilda nya blodkärl, vilket är förvånande eftersom man tidigare trott att antioxidanter har en skyddande effekt. Blodkärlen tillför näring som hjälper tumören att växa och sprida sig i kroppen, säger Martin Bergö.
Aktiverat protein bakom nybildning av blodkärl
Forskargruppen har tidigare visat att antioxidanter som C- och E-vitamin påskyndar tillväxten och spridningen av lungcancer genom att stabilisera ett protein som heter BACH1. Proteinet aktiveras när nivån av fria syreradikaler sjunker. Det sker till exempel när extra antioxidanter tillförs via kosten eller när spontana mutationer i tumörcellerna aktiverar kroppsegna antioxidanter.
Nu har forskarna kunnat visa att aktiveringen av BACH1 leder till ökad nybildning av blodkärl, så kallad angiogenes.
Kan leda till bättre behandling
Det pågår försök att ta fram läkemedel som stryper nybildningen av blodkärl, så kallade angiogenes-hämmare. Men resultaten har inte varit så framgångsrika som man hoppats, enligt KI-forskaren Ting Wang.
– Vår studie öppnar för effektivare sätt att förhindra angiogenes i tumörer. Till exempel skulle patienter vars tumörer har höga nivåer av BACH1 kunna svara bättre på behandling med angiogenes-hämmare än patienter med låga BACH1-nivåer, säger hon.
Två mekanismer samarbetar i tumörer
Tidigare forskning har visat att det krävs låga syrenivåer, hypoxi, för att cancertumörer ska kunna producera nya blodkärl. Den nya mekanismen som forskarna har identifierat visar att tumörer kan bilda nya blodkärl även vid normala syrenivåer.
Studien visar också att BACH1 regleras på liknande sätt som proteinet HIF-1a – en mekanism som belönades med Nobelpriset i medicin år 2019 och som innebär att celler kan anpassa sig till förändringar i syrenivåer. Den nya KI-studien visar att de här båda mekanismerna arbetar tillsammans i tumörerna.
Mikrotumörer studerades
Forskarna har använt flera olika cellbiologiska metoder och framför allt studerat lungcancertumörer med hjälp av organoider – små odlade mikrotumörer från patienter – men även möss och tumörprover av bröst- och njurcancer från människa.
Tumörer där BACH1 var aktiverat, antingen genom tillskott av antioxidanter eller genom överproduktion av proteinet, visade sig producera mer nya blodkärl och vara extra känsliga för angiogenes-hämmare.
– Nästa steg är att undersöka i detalj hur nivåerna av syre och fria radikaler kan reglera BACH1-proteinet, och vi kommer fortsätta studera den kliniska betydelsen av våra resultat. Vi kommer också gå vidare med liknande studier i andra cancerformer som bröst-, njur- och hudcancer, säger Ting Wang.
Vetenskaplig studie
Antioxidants stimulate BACH1-dependent tumor angiogenesis, Journal of Clinical Investigation.
Kontakt:
Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska institutet, martin.bergo@ki.se
Långskägg är naturskogens ”julgransglitter” och kan bli flera meter lång. Den växer i gamla och fuktiga granskogar. Laven är även en viktigt tecken på mångfald i skogar.
Men i en långtidsstudie kan forskare visa att hänglaven minskat med 42 procent under 37 år i Skuleskogens nationalpark, som ligger i världsarvet Höga kusten.
– Det är välkänt att hänglavar minskar i brukade skogar. Den här studien tyder på att rödlistade hänglavars långsiktiga fortlevnad kan vara hotad även i skogar som har ett starkt skydd, säger forskaren Per-Anders Esseen vid Umeå universitet.
Långskägg är rödlistad som sårbar och fridlyst i hela landet. Sverige och Norge har de största förekomsterna av långskägg i Europa och har därför ett särskilt ansvar för att bevara laven, menar forskarna.
– Långtidsdata på dynamiken hos populationer av hotade arter i skogar är avgörande för att kunna förstå och förutsäga hur dessa arter påverkas av globala miljöfaktorer. Sådan kunskap behövs även för att ta fram effektiva skötselåtgärder, säger Per-Anders Esseen.
Så inventerades långskägg
1984 genomförde forskarna en heltäckande inventering av långskägg i Skuleskogen.
355 träd, som laven växte på, märktes med numrerade aluminiumbrickor och placerades vid trädbasen. Under 2021 upprepades inventeringen och brickorna eftersöktes med metalldetektor.
Forskarna kunde konstatera att långskägget försvunnit från 81 procent av de märkta träden. Utdöendet var större på kvarstående träd än de förluster som skett genom skador från vind.
Totalt 207 nya träd med långskägg hittades också, vilket visar på stor omsättning av värdträd på lokal nivå.
Begränsad spridning
Studien har också gett helt ny kunskap om långskäggets rumsliga dynamik i skogslandskap och visar att lavens spridning är starkt begränsad.
Långskägg sprids främst med större fragment som bara spreds ett fåtal meter på 37 år. Den dåliga spridningen förklarar varför laven är knuten till skogar med lång kontinuitet, där träd inte drabbats av skogsbränder. Detta förklarar också varför långskäggets utbredning i nationalparken var ungefär samma 2021 som 1984.
Data på skogens sammansättning och ålder visar att omfattande plockhuggning skett 1860-1900 i Skuleskogen, men forskarna fann inga storskaliga störningar under de senaste 80 åren.
Klimatförändringar ett hot
Minskningen av långskägg tycks i stället bero på en kombination av luftföroreningar, klimatförändringar – med mildare, snörika vintrar och värmeböljor sommartid – samt tätare skogar. Laven kan även hotas av stormar och bränder.
Studien visar på ett stort behov av att ta fram ett detaljerat åtgärdsprogram för att säkerställa långskäggets fortlevnad i Sverige, menar forskarna som också vill se ett nationellt program för övervakning av rödlistade lavar i såväl skyddade som brukade skogar.
Hänglaven – komplex och känslig
Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan till exempel svampar, grönalger och cyanobakterier. De saknar rötter och tar passivt upp vatten.
Hänglavar som långskägg, med sina tunna hårlika grenar, är särskilt känsliga för miljöpåverkan som luftföroreningar, skogsbruk och klimatförändringar. Samtidigt är de viktiga delar i världens skogsekosystem.
Hänglavar bidrar till skogens näringsomsättning och är livsmiljöer för insekter och spindlar. De är också viktig föda för renen under vintern när marklavar är otillgängliga.
Vetenskaplig studie:
Long-term dynamics of the iconic old-forest lichen Usnea longissima in a protected landscape, Forest Ecology and Management.
Kontakt:
Per-Anders Esseen, professor emeritus vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, per-anders.esseen@umu.se
