Forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin har i en studie undersökt cancersjukligheten under perioden 1961-2008 hos 2 678 personer som varit anställda under minst ett år vid något av regionens tre stora oljeraffinaderier: Preem Lysekil (f d ScanRaff), Preem Göteborg och ST1 Göteborg (f d Shell).
Studien visar att det under den aktuella tidsperioden funnits en ökad risk att drabbas av leukemi bland oljeraffinaderiernas operatörer – 10 konstaterade fall mot statistiskt förväntade 4 – och en ökad risk för cancer i lungsäck och bukhinna (4 fall av mesoteliom mot ca 1 förväntat i hela gruppen).
Ökningen av leukemi (blodcancer) har sannolikt orsakats av exponering för bensen – ett ämne som är känt för att kunna orsaka denna typ av cancer. Bensenhalterna på raffinaderierna har tidigare varit höga, men har enligt mätningar gjorda mellan 2009 och 2011 minskat till cirka en hundradel av gränsvärdet vid normal drift.
– Undersökningen visar att det sett till hela tidsperioden varit fler fall än förväntat av leukemi och lungsäckscancer. Men arbetsmiljön har förbättrats, och antalet fall hos de som anställts sedan mitten av 1970-talet är så få att vi inte kan uttala oss om det finns någon ökad leukemirisk hos dessa. Vår uppfattning är att de som börjat arbeta vid raffinaderierna under senare år inte bör ha någon ökad risk för leukemi, säger professor Lars Barregård vid Sahlgrenska akademin som medverkat i studien:
– Det finns ny forskning som talar för att även ganska låga bensenhalter innebär en högre risk för leukemi, vilket man inte tidigare trott. Det finns därför starka skäl att hålla halterna av bensen så låga som möjligt.
Den ökade förekomsten av lungsäckscancer är troligen orsakad av exponering för asbest, som förr var vanligt förekommande vid oljeraffinaderier och andra processindustrier. Asbestanvändningen förbjöds i Sverige i början av 1980-talet.
– Sjukdomen kan uppträda många år efter att man exponerats för asbest. Teoretisk kan alltså den ökade förekomsten bland raffinaderiernas anställda också inkludera fall där personer exponerats för asbest före sin anställning, säger Lars Barregård.
Preems raffinaderi i Göteborg har funnits sedan 1960-talet, Raffinaderiet i Lysekil startade i mitten av 1970-talet, ST1:s raffinaderi (f d Shell) startade redan i slutet av 1940-talet. Omkring 1 300 personer är idag anställda vid de tre raffinaderierna, där man tillverkar framför allt bensin, diesel och andra typer av bränslen.
Enligt studien var förekomsten av andra typer av cancer än leukemi och lungsäckscancer inte förhöjd hos raffinaderianställda.
FAKTA OM STUDIEN
Bakgrunden till den aktuella studien är bland annat en tidigare undersökning, som visade att närboende vid raffinaderiet i Lysekil fram till 2004 hade en ökad förekomst av leukemi. En uppföljning för åren 2005-2012 visade dock ingen ökad leukemiförekomst, och mätningar kring raffinaderiet år 2009-2010 visade att halterna av bensen inte var anmärkningsvärt höga. Studierna satte dock uppmärksamhet på de anställdas hälsorisker.
Den aktuella undersökningen av cancersjuklighet har genomförts av dr/överläkare Ralph Nilsson, professor Gerd Sällsten och professor Lars Barregård, samtliga vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Studien har finansierats av forskningsrådet FORTE. Personalavdelningarna vid raffinaderierna har hjälpt till att ta fram uppgifter om anställda.
Rapporten Cancersjuklighet hos oljeraffinaderianställda finns bifogad samt på arbets- och miljömedicins hemsida, se nedan. Där finns också rapporten om uppföljningen av leukemi hos närboende.
Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet publicerar i dagarna en rapport om marknadsorienteringen inom den nordiska äldreomsorgen: Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences (redaktörer: Gabrielle Meagher, University of Sydney och Marta Szebehely, Stockholms universitet).
Rapporten utgör den första heltäckande dokumentationen av marknadiseringsprocesserna inom äldreomsorgen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, och innehåller också bidrag från forskare i Kanada och USA, två länder med betydligt längre erfarenhet av vinstsyftande äldreomsorg.
De nordiska länderna har en gemensam tradition av äldreomsorgsinsatser av hög kvalitet riktade till alla sociala grupper i befolkningen. Av tradition har också äldreomsorgen, liksom andra välfärdstjänster, inte bara varit offentligt finansierade utan också i huvudsak offentligt utförda. Den nordiska äldreomsorgen har dock inte undgått påverkan av den globala våg av marknadsorientering som svept över västvärlden. Marknadsinspirerade organisationsmodeller som konkurrensutsättning och kundvalsmodeller har införts i samtliga nordiska länder, och i flera av länderna har det skett en påtaglig ökning av privata, vinstdrivande aktörer liksom av skattesubventioner för omsorgs- och servicetjänster.
Studien visar att det finns stora skillnader i den privata äldreomsorgens omfattning mellan de nordiska länderna. I Finland och Sverige har den vinstsyftande äldreomsorgen ökat snabbast och de stora internationella företagen har störst roll, medan den icke-vinstsyftande äldreomsorgen är minst omfattande i Sverige. Det finns samtidigt stora skillnader också inom länderna – till exempel har mer än hälften av Sveriges kommuner all äldreomsorg i kommunal regi, medan majoriteten av äldreomsorgen i Stockholmsområdet är i privat regi.
Det finns fortfarande begränsad kunskaps om konkurrensens konsekvenser i de nordiska länderna, men det finns inga belägg för att konkurrensutsättning har lett till bättre kvalitet. I Kanada och USA har den vinstsyftande äldreomsorgen betydligt lägre kvalitet än den icke-vinstsyftande, och i rapporten beskrivs de negativa konsekvenser av den omfattande kontrollapparat som vuxit i takt med framväxten av vinstsyftande aktörer i dessa länder. I Norge prövas alternativa vägar till konkurrens och valfrihetsmodeller för att utveckla äldreomsorgen genom att mobilisera brukare, anhöriga och personal (det norska modellkommunförsöket), och icke-vinstsyftande äldreboenden behöver inte konkurrera på samma villkor som de vinstsyftande.
– Det finns all anledning att försöka lära av erfarenheterna i andra nordiska länder, liksom från länder med längre erfarenhet av äldreomsorg i vinstsyftande regi, säger den svenska redaktören, professor Marta Szebehely vid Stockholms universitet, som hoppas att rapporten kommer att stimulera till både politisk debatt och fortsatt forskning.
I rapporten medverkar ledande nordiska och anglosaxiska omsorgsforskare, samtliga medlemmar i det nordiska forskarnätverket Normacare, under ledning av professor Marta Szebehely, Stockholms universitet. Forskningen finansieras av det svenska forskningsrådet Forte och den nordiska forskningsfinansiären NordForsk.
FAKTA
Mer information om rapporten och länk till nedladdning på http://www.socarb.su.se/utbildning/aktuellt-evenemang/marketisation-in-nordic-eldercare-a-research-report-on-legislation-oversight-extent-and-consequen-1.145800
Högskolan i Gävle har tilldelats 22 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att driva Reesbe. Som grund för projektet finns examinationsrätten för forskarexamen i byggd miljö, en av Högskolans två forskarprofiler. Sedan två år tillbaka ger Högskolan i Gävle doktorandutbildning i ämnena energisystem, inomhusklimat och miljöpsykologi. För Reesbe kommer sammanlagt 12 doktorander att anställas.
Samverkan med 16 företag. Reesbe kommer att drivas i nära samverkan med näringslivet i Gävleborg, Dalarna och Mälardalen. Totalt deltar 16 olika företag i företagsforskarskolan. Samarbetet med Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola innebär bland annat att ytterligare handledningsresurser kan ges till forskarskolan.
– I Reesbe kommer forskningen att koncentreras på energi, hållbar utveckling och byggd miljö. Det är centrala faktorer i människans värld och därför kommer denna forskning att ha betydelse regionalt i Gävleborg, Dalarna och Mälardalen, men också nationellt, kommenterar Maj-Britt Johansson, rektor vid Högskolan i Gävle.
– Högskolan i Gävle har en stark forskningsmiljö med utgångspunkt i profilen byggd miljö och samarbetet med två andra lärosäten förstärker kopplingen till näringslivet. I Reesbe finns det stora möjligheter att nå resultat som har ett värde även i den internationella forskningen. Det här är en satsning som mycket väl passar in i KK-stiftelsens inriktning, säger Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen.
– Kärnan i Reesbe är samverkan, högskolor som samarbetar med en stor grupp företag som representerar flera olika branscher. Vi tar tillvara kompetens och erfarenheter från flera håll och skapar resultat i form av ny kunskap som kommer många till nytta, säger Per Laurell, VD Gävle Energi och ordförande i Reesbe.
Företagsforskarskola. En företagsforskarskola är en samarbetsmodell där näringslivet och forskningen möts och samverkar. Forskningen bedrivs främst av doktorander som är anställda inom näringslivet, medan forskningshandledarna finns vid lärosätet. Resultatet av forskningen visar sig som regel i goda akademiska resultat och genom att näringslivets konkurrenskraft ökar när produkter, tjänster och processer förbättras och utvecklas.
Invigning och seminarium. Reesbe invigs den 19 september vid ett seminarium på Grand Elite Hotel i Gävle, med start kl 13.00. Drygt 60 gäster deltar och representerar bland annat finansiärer, näringsliv och de tre deltagande lärosätena.
– Tack vare exporten behåller skånsk livsmedelsindustri sin storlek trots att en allt större andel som säljs på den svenska marknaden är import, säger Christian Jörgensen, nationalekonom och författare till studien ”Från gröda till föda – skånsk livsmedelsproduktion i siffror” som visar skånsk mat i siffror och är beställd av Livsmedelsakademin.
Skånsk livsmedelsexport omsätter 9 miljarder kronor. De viktigaste exportmarknaderna för både skånska och andra svenska livsmedelsföretag är grannländer som Norge och Danmark. Polen är en stigande stjärna där exportvärdet gått från 9 miljoner till 314 miljoner kronor under perioden 1999-2010.
Ett antal trender kan skönjas inom livsmedelsindustrin. Lantbruken i Skåne, liksom i övriga Sverige, blir färre men större. Förädling och försäljning av varor som ostar, marmelader och kryddor på gården blir allt viktigare – en utveckling som är särskilt tydlig i Skåne och inte minst i norra Skåne.
– År 2010 hade cirka 300 skånska lantbruk gårdsförädling, ungefär tre gånger fler än år 1999. Gårdsförädlingen motsvarade på så sätt ungefär 100 heltidstjänster eller ungefär en procent av arbetskraften i skånsk livsmedelsframställning, förklarar Christian Jörgensen.
Skånsk livsmedelsindustri omsätter 38 miljarder kronor varje år och står för ungefär 25 procent av svensk livsmedelsframställning. Även skånsk partihandel med livsmedel och drycker står stark ur ett svenskt perspektiv. Däremot visar siffror på investeringar, antalet anställda och omsättning att det finns tecken på att skånsk livsmedelsindustris starka ställning urholkas. Detta gäller framför allt tillverkning av köttvaror medan utvecklingen är den omvända för förädling av frukt, bär och grönt.
– En positiv utveckling är att de minsta företagen blir fler och tar en allt större plats inte minst i skånsk livsmedelsindustri. År 1999 var bara en på tjugo anställda i livsmedelsföretag med 10 anställda eller färre. År 2010 var nästan var tionde det, säger Christian Jörgensen.
Ladda ner rapporten här: http://www.agrifood.se/publication.aspx?FKeyID=756
Universiteten var länge läroanstalter snarare än forskningsmiljöer. Men när boktryckningen blev billigare och en massmarknad för böcker uppstod i början av 1800-talet, tvingades universiteten att förändra sig och växa in i rollen som forskningsanstalter.
Idéhistorikern Peter Josephson som nyligen slutrapporterat sitt projekt ”Den sokratiska kontrarevolutionen. Bokmarknad och universitet omkring 1800” ]till Riksbankens Jubileumsfond, visar i sin undersökning hur förändringar av ett medium kan påverka hela utbildningssfären.
– Förklaringarna till varför det moderna forskningsuniversitetet, Humboldtuniversitetet, uppstår, har ofta landat i vad filosofer som till exempel Kant och Schelling skrev i politiska programtexter. Jag har gått igenom ett betydligt mer omfattande källmaterial, och kan visa att kraven på universitetsreformer påfallande ofta motiverades med hänvisning till den i samtiden snabbt expanderande bokmarknaden.
Peter Josephson studerar den samtida debatt som vittnar om att det rådde kris vid universiteten. Många befarade att studenterna skulle lämna lärosätena när böckerna blev så billiga att alla kunde köpa egna böcker och läsa. I stället för att gå på lektioner och föreläsningar, trodde man att allt fler studenter med tiden skulle föredra att sitta hemma och läsa själv.
– Man får inte glömma att en stor del av professorernas lön betalades direkt av åhörarna i form av ersättning för privata kollegier. Studenter som föredrog att stanna hemma och läsa innebar lägre inkomster för lärarna. Bland annat just därför tvingades man fundera kring hur den muntliga undervisningen kunde göras mer attraktiv.
Universitetslärarna slog fast att studenterna måste fås att förstå att föreläsningen var något mer än bara en lärare som läste ur sin egen bok. Universitetens lärare förväntades därmed komma med ny kunskap, det vill säga forskning.
På många sätt påminner den tidens debatt om universitetens utmaningar i dag. Och kanske är det en av anledningarna till att Peter Josephson såg den samtida debatten om den allt billigare boken som hot mot universiteten.
– Vissa saker ser man först när tiden är mogen, och jag hade hållit på ett bra tag innan jag såg de här tendenserna i materialet, men när jag läste om hur internetföreläsningar utmanar dagens universitet, kände jag plötsligt igen argumenten, säger han.
Dåtidens lösning på problemen var dels att kräva av universitetslärare att de skulle forska, dels att utveckla undervisningen. En sokratisk metod, det vill säga samtalandet som en läroprocess, blev viktig. Och Peter Josephson tror att det går att lära sig av de utmaningar som universiteten då ställdes inför.
– Framför allt menar jag att vi har något att lära av hur man agerade i den situation som då hade uppstått. Inte minst humanister har idag en tendens att se tillbaka på Humboldt och det tidiga 1800-talet som en förlorad guldålder i universitetets historia, en hållning som jag alltid har funnit mycket besynnerlig. Om det var något som utmärkte Humboldt och dennes samtida var det just förmågan och viljan att tänka nytt kring universitetets uppgift. När studenterna försvann från föreläsningssalarna klamrade man sig inte fast vid det gamla utan formulerade offensiva alternativ, och det manar till eftertanke.
Detta utesluter förvisso inte att den sokratiska undervisningsmetoden kan vara ett alternativ också i dag, för det händer något när man är tillsammans i ett rum, träffar läraren, pratar och diskuterar stoffet, menar Peter Josephson. Det muntliga mötet var av godo både för lärare och studenter. Det var i det mötet man lärde sig tänka, vilket inte minst illustreras av den delvis negativa syn som fanns på läsningen och de självlärda, som utan insyn, utan sammanhang, lärt sig något.
– ”Autodidakt” var bland många akademiker snarast ett skällsord, och den som barrikaderat sig för att på egen hand läsa in något ansågs snarast förstockad, ensidigt boklärd, inte lärd, klok eller vis, som den som lärde sig med den sokratiska metoden, berättar Peter Josephson.
Läs hela slutredovisningen här.
Text: Jenny Björkman
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Traditionell medicinering har i princip sett likadan ut världen över fram till nu. Du har fått en sjukdom, precis som din granne, arbetskamrat eller kusin, och därefter skrivs det ut en medicin som du ska ta för att tillfriskna eller åtminstone må bättre.
Problemet är bara att det är samma medicin som grannen, arbetskamraten eller kusinen får, och i ungefär samma dos. En del patienter svarar inte alls på behandlingen, andra får otillräcklig effekt av den ordinerade dosen och ytterligare andra får allvarliga biverkningar av samma dos. Det här vet inte din läkare innan du har provat medicinen, och användningen av läkemedel har fram till idag helt enkelt varit för trubbigt.
Detta håller nu på att förändras. Jacob Odeberg, professor i proteomik vid KTH och Science for Life Laboratory, forskar om att hitta nya biomarkörer som gör det möjligt att individanpassa användingen av mediciner vid olika sjukdomar.
– Med det menas att identifiera vilka patienter som kommer svara eller inte svara på en viss behandling. Att kunna erbjuda patienten individuella behandlingsval och personliga doseringar samt identifiera de patienter som riskerar att drabbas av allvarliga biverkningar, säger Jacob Odeberg.
Han tillägger att forskningen syftar till ”Rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt till rätt pris”.
För att lyckas med detta ska forskningsarbetet gå ut på att identifiera nya biomarkörer i form av proteiner som kan analyseras i ett enkelt blodprov och därigenom ge information som styr handläggningen av den individuella patienten.
– Biomarkörerna förbättrar patientsäkerheten. De ger läkarna möjlighet att tidigare kunna ställa rätt diagnos, ge rätt behandling, undvika allvarliga biverkningar och ersätta andra undersökningsmetoder som kontraströntgen, invasiva ingrepp och vävnadsprover.
Vad är då en biomarkör?! Jo, det är en biologisk variabel som speglar en fysiologisk förändring i kroppen till följd av sjukdom. Exempel på biomarkörer som idag används kliniskt är nivåerna i blod av det prostataspecifika antigenet PSA, kolesterol eller troponin. Det senare utsöndras i blodet vid en hjärtinfarkt då en hjärtmuskel har skadats, och har varit till stor hjälp vid hjärtinfarktdiagnostik som annars kan vara knepig.
Genom att identifiera nya biomarkörer kan inte bara behandling med existerande mediciner bli bättre. Det gör det möjligt att ta fram nya skräddarsydda mediciner för specifika sjukdomsgrupper. I forskningsarbetet ingår också möjligheten att förutspå risken för att en person ska drabbas en eller flera sjukdomar. Det handlar om en effektivare form av screening för många sjukdomar än de metoder som finns tillgängliga idag.
Genom att identifiera nya biomarkörer kan inte bara nya skräddarsydda mediciner tas fram, i forskningsarbetet ingår också möjligheten att förutspå risken för att en person ska drabbas en eller flera sjukdomar. Det handlar om en billigare form av screening än de metoder som finns tillgängliga idag.
Betyder det att vi i framtiden kan använda specifika biomarkörer i screening för att upptäcka folksjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och cancer?
– Ja. Ta till exempel cancer i bukspottkörteln som har en snittöverlevnad på ett halvår efter diagnos. Den kan utvecklas i smyg i 10 år helt oupptäckt. Det är först i sent skede, då cancern sällan kan botas, som symptomen börja framträda och diagnosen ställs, säger Jacob Odeberg.
Varför är då KTH och Science for Life Laboratory särskilt lämpade organisationer för denna typ av forskning? Jo, här finns ett världsledande centrum för klinisk tillämpad proteomik där en multidisciplinär grupp med bakgrund inom teknologi, klinik och biomedicin arbetar.
Lägg sedan till det faktum att Sverige jämfört med många andra länder har unika sjukvårdsregister och biobanker tillgängliga för forskning.
Resultat kan infinna sig snabbt
– Jag tror att nya biomarkörer kan nå klinisk verksamhet inom tre till fem år efter initial upptäckt, säger Jacob Odeberg som vid sidan av sin professor vid KTH även är specialistläkare vid Hematologiskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Anders Wikströms forskning bidrar till ökad kunskap i de tidiga faserna av innovationsprocessen genom att utveckla och utvärdera en ny metod för att skapa en ”brief”, kallad storyboarding. Storyboarding är hämtat från filmbranschen som använder så kallade storyboards för att göra en serieliknande översikt av ett filmmanus. Anders Wikström ser liknande behov för innovationsprocessen.
– Jag kommer från ett område där det visuella används vid utvecklingsarbete och ville därför sprida kunskap om detta till nya områden. I min forskning påvisar jag betydelse av storyboarding vid utformningen av en brief och hur detta kan stötta ledning av innovation, säger Anders Wikström som försvarar sin avhandling den 19 september i Eskilstuna.
Hans avhandling visar att storyboarding bland annat är användbart när man vill att ett team ska överväga både funktionella och känslomässiga faktorer kopplat till en ny produkt eller tjänst, medan det traditionella sättet, skriftliga briefs, fokuserar på antingen eller. Storyboarding skapar dessutom ett smalare scope, omfattning, av det område man vill fokusera på jämfört med traditionella briefs, vilket kan vara önskvärt när ledningen söker efter nya möjligheter för innovation. Enligt Anders Wikström är storyboarding även enkelt att använda då det enda som krävs är papper och penna samt en vilja att utforska en situation.
Anders Wikström har i sin avhandling ”Storyboarding. Framing and reframing opportunities in the front-front end of innovation” undersökt de tidiga faserna av innovationsprocessen, där man formulerar en ”brief”. Genom att undersöka hur ett av världens mest framgångsrika innovations- och designföretag, IDEO, arbetar har han utvecklat ett ramverk som föreslår att design- och visuellt tänkande i kombination med narrativ teori kan bidra till en bättre förståelse och ledning av innovationsprocesser. Detta har i sin tur lett till användandet av storyboarding för att skapa förståelse och insikter kopplat till den situation man ska utveckla för.
– Tidigare innovationsforskning har påvisat att en omsorgsfullt utformad ”brief”, formulerad i de inledande faserna av innovationsprocessen, är en av de mest relevanta aktiviteterna för att nå framgång med en innovation, oavsett typ av innovation, säger Anders Wikström.
Denna vecka presenteras nya rön om nedbrytning av korta peptider i cellen i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskarna har identifierat och karaktäriserat ett nytt enzym, ett Organell OligoPeptidas som de kallar OOP. Enzymet är lokaliserat i mitokondrier och i kloroplaster i ett vanligt ogräs med namnet Arabidopsis, en modellorganism som ofta studeras av molekylärbiologer.
OOP degraderar små peptider som produceras i samband med import av proteiner till mitokondrier och kloroplaster. Import av proteiner till dessa organeller är av yttersta vikt för organellernas uppbyggnad och för överlevnad av organismen. Proteiner som ska importeras innehåller en N-terminal peptid som fungerar som ”adresslapp” för igenkänning av den korrekta organellen. Dessa adresslappar klipps bort efter den genomförda importen och måste oskadliggöras eftersom de är toxiska för organellernas funktion. Den tredimensionella strukturen av OOP uppvisar en hålighet, där peptiderna binds och degraderas. OOP deltar även i de generella organella kvalitetskontrollmekanismerna genom degradering av peptider som produceras från nedbrytning av skadade proteiner.
OOP är en komplementerande väg för degradering av peptider i förhållande till ett tidigare identifierat enzym av samma grupp, PresequenceProteas kallat PreP, som degraderar lite längre peptider och har även förmåga att bryta ner en peptid (beta-amyloid peptid) som bildar olösliga fibrer i hjärnan hos Alzheimerpatienter.
– Vi tror att OOP och PreP samarbetar för att fullständigt bryta ner skadliga peptider som ackumuleras och negativt påverkar mitokondriella aktiviteter. Det blir mycket intressant att studera den humana varianten av OOP och undersöka dess roll i degradering av amyloid-beta peptiden. Det kan vara av betydelse för forskning inom Alzheimers sjukdom och andra åldersrelaterade sjukdomar, säger Elzbieta Glaser, professor i biokemi vid Stockholms universitet.
Artikeln är ett resultat av samarbetsprojekt mellan forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik och Institutionen för neurokemi, båda vid Stockholms universitet, forskare från SciLifeLab vid Karolinska Institutet och forskare i Australien.
Länk till artikeln ”Organellar oligopeptidase (OOP) provides a complementary pathway for targeting peptide degradation in mitochondria and chloroplasts”
www.pnas.org/content/early/2013/09/11/1307637110.full.pdf+html?sid=b5d21cbd-d6ce-47ef-ada4-10fbe9ffe9e1
Frågan om hur laddade molekyler, joner, förflyttar sig över cellens oladdade membran har stått i fokus för forskares intresse sedan decennier tillbaka. Två nobelpris har på olika sätt behandlat detta. Redan under 1960-talet presenterades förslag för denna mekanism. Den ena metoden innebär att en jon passerar över membranet genom kanaler som öppnar sig ömsom mot membranets ena sida, ömsom mot den andra. Detta är helt accepterat i forskningen idag. Här binder en jon till den centrala delen av ett protein som sitter i cellmembranet. Proteinet ändrar sedan sin form vilket gör att jonen släpps ut på andra sidan. Proteinet är uppbyggt av flera olika delar, domäner. I den här mekanismen är det två huvuddomäner som ändrar sin form.
Bevis för omtvistad metod
Det andra sättet för ett laddat ämne, till exempel en natriumjon, att ta sig igenom cellens membran är med hjälp av en bärare. Jonen fäster vid ett protein som då bär jonen över membranet, bara genom att en av proteinets domäner rör sig fram och tillbaka över membranet. Det har funnits forskning som har pekat på att det kan gå till på detta sätt, men den har mötts med skepsis av forskarsamfundet. Men nu kommer forskargruppen vid Stiftelsen för Strategisk Forsknings strategiska forskningscentrum Centre for Biomembrane Research, CBR, med bevis för att det faktiskt kan fungera på det sättet.
– Det är det här vi ser. Natriumjonen hänger sig fast vid ett protein. Proteinet tar med sig natriumjonen genom membranet och släpper av den på andra sidan membranet. Sedan åker proteinet tillbaka genom membranet igen, som en hiss, förklarar David Drew, forskare vid CBR och Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.
pH-förändring kan ge sjukdom
Cellens inre pH har stor betydelse för cellens funktion. Vid bara en liten förändring försätts cellen i vila och slutar dela sig. Hur pH regleras genom införsel av joner kan därför påverka utveckling av sjukdomar som till exempel cancer eller hjärtkärlsjukdom. Hissmekanismen kan därför också vara ett tänkbart mål för framtidens läkemedel.
– Det här är verkligen coolt, säger David Drew om forskningen som baseras på röntgenkristallografi av transportproteiner från bakterier.
Resultaten har publicerats i Nature.
Anna-Karin Waenerlund har undersökt hur tillfälliga anställningar är kopplade till psykisk ohälsa. Resultatet är tydligt och visar att en högre andel tillfälligt anställda upplever psykiska besvär och skattar sitt allmänna hälsotillstånd sämre än tillsvidareanställda. Både hur länge man har jobbat som tillfälligt anställd samt hur osäker kontraktsformen är, har samband med psykiska besvär i form av oro, ängslan och ångest. Detta gäller både kvinnor och män. Att uppleva en risk att ofrivilligt bli av med jobbet, samt att inte ha en ekonomisk marginal vid oförutsedda utgifter, beskrivs i avhandlingen som två möjliga förklaringar till varför en högre andel tillfälligt anställda upplever psykiska besvär.
Anna-Karin Waenerlund baserar sina resultat på enkätdata från 2007 där cirka 1 000 personer hade följts sedan 1981 då deltagarna var 16 år och bodde i Luleå, samt intervjudata från 2012 där en mindre grupp studiedeltagare medverkade. Professor Anne Hammarström är den ansvariga forskningsledaren som initierade den så kallade Luleåkohorten.
De intervjuer som Anna-Karin Waenerlund har genomfört i sitt avhandlingsarbete visar hur tillfälliga anställningar kan relateras till psykisk ohälsa. Arbetssituationen hos tillfälligt anställda innebär en rad strukturella problem kopplade till anställningssituationen. De tillfälligt anställda upplever att det kan vara svårt framföra kritik i den organisation de arbetar, eftersom det skulle kunna innebära att man inte får sitt kontrakt förlängt. Tillfälliga anställningar kan också medföra en osäkerhet kring ekonomin, vilket beskrivs som en inre gnagande stress och ett orosmoln, vilket i sin tur kan leda till sömnproblem. Situationen de tillfälligt anställda befinner sig i kan också upplevas som orättvis och leda till ilska och oro.
– Samtidigt som många av de tillfälliga anställda arbetar hårt och många timmar så har de ändå inte tryggheten av att veta vad det kommer att stå i lönebeskedet nästa månad, säger Anna-Karin Waenerlund.
Tillfälliga anställningar har lyfts fram som ett ungdomsproblem och det har framhållits i debatten att tillfälliga anställningar är ett sätt att få in en fot in på arbetsmarknaden. I den aktuella avhandlingen har Anna-Karin Waenerlund undersökt vuxna människor i 40-årsåldern.
– Vissa riskerar att fastna med en fot i dörren utan att få komma in på arbetsmarknaden på allvar. Jag kallar dem långtidstillfälliga. En del har jobbat uppemot tio år hos samma arbetsgivare utan att ha fått en tillsvidareanställning. Det visar att det finns strukturella problem med hur tillfälliga anställningskontrakt utnyttjas av arbetsgivare, säger Anna-Karin Waenerlund.
Hon anser vidare att samhället bör ta ett avstamp från ett folkhälsoperspektiv när det gäller hur man ska agera i denna fråga och under vilka omständigheter tillfälliga anställningar skall få existera.
FAKTA
Anna-Karin Waenerlund kommer ifrån Syd-Koster och har en magisterexamen i folkhälsovetenskap från Mälardalens högskola. Idag är hon doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin, Umeå universitet.
Fredagen den 4 oktober försvarar Anna-Karin Waenerlund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med den svenska titeln ”Tillfälliga anställningar och ohälsa” (engelsk titel: Temporary employment and illness). Opponent är professor Ragnar Westerling, Uppsala universitet, Uppsala. Avhandlingen är publicerad elektroniskt: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80095.
Många ekonomer väntar sig att priset på råvaror med begränsad tillgång ska stiga över tiden. Eftersom mark lämplig för skogsbruk är begränsad, har det i den svenska debatten ofta hävdats att ökad efterfrågan på trävaror också skulle leda till stigande priser. Men nu visar tre forskare vid Handelshögskolan vid Örebro universitet i en studie att priset på virke varit stabilt i snart 70 år.
– När jordens befolkning levnadsstandarden växer, kan man vänta att trycket på naturresurserna ökar. Men trots att priserna går upp och ned på kort sikt är det svårt att finna någon entydig, trendmässig höjning i sådana priser när de justeras för inflationen, säger professor Lars Hultkrantz, en av forskarna, som beskriver sin studie i Journal of Forest Economics.
Ett skäl kan vara att kostnaderna för att utvinna resurserna har fallit, till exempel som vi kan se för skiffergas och skifferolja. De flesta råvarupriser, som exempelvis priser på olja och metaller, speglar inte bara tillgången på naturresursen utan även utvinningskostnaden.
Virke ett undantag
Ett av de få undantagen gäller virke. Under lång tid har det i bland annat Sverige funnits en marknad för avverkningsrätter, dvs. rotposter. Det är köparen som står för avverkningskostnaden så rotpostpriset är verkligen ett pris på själva naturresursen.
– Virke har alltid haft många användningar och nya har tillkommit över tiden, som träkol, byggnadsmaterial, papper, etanol. Med begränsad tillgång på mark kan man därför vänta att rotpriserna ska ha ökat över tiden. I den svenska skogspolitiska debatten har man många gånger utgått från detta som en självklarhet. Investeringar i ökad virkesproduktion skulle därför bli mer lönsamma till följd av framtida prisökningar
Hundraårigt perspektiv
I sin studie har forskarna vid Handelshögskolan vid Örebro universitet undersökt utvecklingen av rotpostpriserna från 1909 till 2012, alltså under 104 år. De visar att priserna med ett undantag inte ökar över tiden, virke har alltså inte blivit en mer knapp resurs. Undantaget gäller den nivåhöjning som inträffade direkt efter andra världskriget slut. Men därefter, under snart 70 år, har priserna varierat runt en stabil nivå.
– Vid krigsslutet fick många mindre skogsägare en starkare position på virkesmarknaden, konstaterar professor Lars Hultkrantz. Många av dem var inte längre beroende av att sälja virke varje år. Men trots att världens befolkning tredubblats och inkomsterna ökat än mer har alltså prisnivån långsiktigt varit oförändrad.
Länk till artikeln Stumpage Prices in Sweden 1909-2011: Testing for Non-Stationarity. Accepterad för Journal of Forest Economics: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1104689913000317
– Arbetsmiljöarbete omfattar ofta inte cheferna, säger han. Det är de som ska utföra det. Men vem uppmärksammar chefens hälsa och förmåga till ledarskap? Var får de stöd?
Daniel Lundqvist har kartlagt och analyserat samband mellan chefers psykosociala arbetsvillkor, hälsa och ledarskap. Hans arbete ingår i forskningsprogrammet LOHP, Ledarskap och Organisation för Hälsa och Produktion
– Flera arbetsvillkor är viktiga för att kunna utöva ett bra ledarskap, säger han, exempelvis att få feed-back i sin roll som chef och att ha ett bra socialt kapital, goda relationer på sin arbetsplats. Men det är också viktigt att få använda sin kompetens och få utmaningar i jobbet.
Bland de arbetsvillkor som påverkar negativt är om chefen har ett stort antal medarbetare under sig. Ju fler, desto sämre ledarskap.
Chefens arbetsvillkor påverkar också hälsan, vilken i sin tur påverkar ledarskapet. Hälsan påverkar både förmågan att fatta beslut och relationen till medarbetarna, säger Daniel Lundqvist. Så:
– Ledarskapskurser räcker inte för att bli en bra ledare, det krävs en bra arbetsmiljö också.
Han har också undersökt skillnaderna mellan chefer på olika nivåer. Mest sårbara när det gäller arbetsmiljön är första linjens chefer. Mellancheferna sticker ut på ett annat sätt; de brottas mest med rollkonflikter med motsatta förväntningar från olika håll i organisationen.
Stödpersoner är en metod att hjälpa chefer hantera dessa och andra utmaningar i jobbet.
Daniel Lundqvist identifierar två typer av stödpersoner för chefer: dels på, dels utanför arbetsplatsen. Interna stödpersoner är viktiga för att ge chefen legitimitet i sin roll. Men de externa betyder mest för hälsan. Det kan handla om personer på andra ställen i organisationen eller gamla kollegor, som kan ge ett personligt stöd, exempelvis när chefen har personalbekymmer eller är extremt stressad.
– Att söka och få stöd är normalt och något som alla chefer behöver. Mentorskap och stödjande nätverk är exempel på vad chefer bör erbjudas och som kan påverka deras hälsa och ledarskap positivt.
Daniel Lundqvist disputerar den 20 september. Avhandlingen heter Psychosocial Work Conditions, Health, and Leadership of Managers.
Helix är ett flervetenskapligt centrum vid Linköpings universitet för forskning om hälsa, lärande och rörlighet i arbetslivet.
Mitokondrier är energiproducerande organeller som finns i de flesta celler, inklusive människoceller. En grupp forskare vid Uppsala universitet har nu gjort en upptäckt som för första gången visar att Spironucleus salmonicida, en parasit som kan döda laxar i laxodlingar, har en typ av modifierad mitokondrie som kallas hydrogenosom. Hydrogenosomer saknar DNA och producerar energi på annat sätt, med vätgas som biprodukt. Liknande organeller har hittats hos andra sjukdomsframkallande parasiter som den sexuellt överförbara Trichomonas vaginalis och den nyligen mycket uppmärksammade tarmparasiten Dientamoeba fragilis. (länk till Vetandets värld). Studien publiceras idag i tidskriften Nature Communications.
Enligt forskarna tycks organismer med hydrogenosomer vara mycket vanligare än vad man tidigare trott i olika syrefattiga miljöer på jorden. Men de konstaterar att det än så länge är oklart hur den eukaryota cellen (se fakta) uppstod.
– Men det är möjligt att den allra första bakterien som smälte samman med den eukaryota cellen och gav upphov till mitokondrien hade vätgasproducerande förmåga. Det kan förklara att hydrogenosomer finns i organismer från de flesta delarna av det eukaryota stamträdet.
– Vi är i början på en spännande resa, där vi inte bara kan hitta nya måltavlor för behandling av viktiga parasitsjukdomar utan även förstå hur vår äldsta släkting, den första eukaryota cellen, uppstod säger Staffan Svärd, professor i eukaryot mikrobiologi vid Uppsala universitet.
FAKTA
En eukaryot organism har en eller flera komplexa celler i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna avgränsad av ett cellmembran. Mitokondrier är energiproducerande organeller som finns i de flesta eukaryota celler, inklusive människoceller. Man tror att mitokondrien har sitt ursprung i en bakterie som smälta samman med en annan cell gav upphov till den första eukaryota cellen. Genom nedbrytning av socker med hjälp av syre produceras energi i mitokondrien som kan användas för cellens funktion. I många eukaryota celler, framförallt i syrefattiga miljöer, har dock mitokondrien förändrats så att energi produceras utan närvaro av syre och genom andra vägar.
Studien har erhållit finansiering från bland annat Vetenskapsrådet och FORMAS.
Referens: Ögren et al. Dientamoeba fragilis DNA detection in Enterobius vermicularis eggs. Pathogens and Disease 2013. Nature Communications doi:10.1111/2049-632X.12071
Enligt den nya studien har forskarna hittat en tidigare okänd koppling mellan sköldkörtelhormoners effekt på blodkärl och ämnesomsättningen. Sköldkörteln, eller tyreoidea, producerar hormoner som kan påverka kroppens termostat och reglerar hur mycket värme som via blodet leds ut genom blodkärlen. Körteln sitter på halsens framsida och det finns många varianter av störningar i dess funktion. Patienter med överfunktion (hypertyreoidism) eller underfunktion (hypotyreoidism) upplever ofta att de känner sig för varma respektive frusna. Orsaken till detta fenomen har varit okänd, men antagits bero på tyreoideahormoners allmänna effekt på ämnesomsättningen.
– Vår studie visar däremot att temperaturkänsligheten som patienter upplever kan bero på effekter på blodkärlen, säger Amy Warner, postdoktor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi och försteförfattare till publikationen.
I den nya studien har forskarna studerat möss som har en defekt tyreoideahormonreceptor, det mottagarprotein i cellkärnan som förmedlar hormonets effekter. Det är sedan tidigare känt att dessa möss har högaktiv metabolism, något som kan tyckas motsägelsefullt eftersom de har sämre tyreoideahormonfunktion. De alstrar kroppsvärme genom att förbränna mer brunt fett än normala möss. När forskarna bakom den aktuella studien tog värmekamerabilder av mössen la de märke till att djuren förlorade mycket värme genom svansen. Det visade sig att mössen med defekt hormonreceptor inte kan reglera hur blodkärlen drar ihop sig.
– Mössen i studien kan inte kontrollera blodflödet i kärlen, vilket leder till värmeförluster. Därför behöver de en back up-plan för att hålla sig varma och bränner då brunt fett, säger Amy Warner.
Fynden kan öka kunskapen kring den överkänslighet mot temperaturer som patienter med störningar i sköldkörtelns funktion ofta upplever. I förlängningen kan upptäckten leda till behandlingar som rättar till rubbningar i kärlregleringen, även om människor har lättare än möss att reglera temperaturen med kläder och uppvärmda hus.
FAKTA
Den aktuella studien har finansierats genom anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Lillian Sagens och Curt Ericssons stiftelse.
Publikation: “Inappropriate heat dissipation ignites brown fat thermogenesis in mice with a mutant thyroid hormone receptor alpha1”, Amy Warner, Awahan Rahman, Peter Solsjö, Kristina Gottschling, Benjamin Davis, Björn Vennström, Anders Arner and Jens Mittag, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online 16-20 September 2013.
Till tidskriften PNAS.
Shayesteh Haghighatpanahs avhandling, som bär titeln [Ref 1]Computional Studies of Graphene and Single Walled Carbon Nanotube (SWCT) Growth and Carbonaceous Polymeric Nanocomposites [Ref 2], handlar om datormodellering av hur ämnet grafen och kolnanorör växer fram, samt hur de kan användas som tillsatsämne i, t.ex. polymerfibrer.
På sikt ser man inom forskningen möjligheter att exempelvis tillverka mycket små elektriska kretsar i nanostorlek, textila fibrer som är mycket starka och som i framtiden skulle kunna leda elektricitet eller användas för uppvärmning av exempelvis bilsäten. Målet med forskningen är att finna metoder för att kunna styra hur strukturerna hos grafenet ska bli.
– Det är av största betydelse att dessa mycket små strukturer inte har några defekter, det vill säga att alla atomer hamnar på rätt plats. Om strukturen på grafenet har defekter uppnår man inte önskade egenskaper. Jag har studerat hur strukturer i nanoskala växer fram eftersom vi behöver kunskap om detta och för att det behövs metoder för att kunna ta fram felfria nanostrukturer, förklarar hon.
FAKTA
Handledare:Professor Kim Bolton, Högskolan i Borås
Läs mer om avhandlingen: http://publications.lib.chalmers.se/publication/181882
Läs abstract
At the end of their lives, stars like the sun transform into some of the most beautiful objects in space: amazing symmetric clouds of gas called planetary nebulae. But how planetary nebulae get their strange shapes has long been a mystery to astronomers.
Chalmers University of Technology scientists have together with colleagues from Germany and Australia discovered what could be the key to the answer: a high-speed, magnetic jet from a dying star.
Using the CSIRO Australia Telescope Compact Array, an array of six 22-metre radio telescopes in New South Wales, Australia, they studied a star at the end of its life. The star, known as IRAS 15445?5449, is in the process of becoming a planetary nebula, and lies 230 000 light years away in the southern constellation Triangulum Australe (the Southern Triangle).
“In our data we found the clear signature of a narrow and extremely energetic jet of a type which has never been seen before in an old, sun-like star”, says Andrés Pérez Sánchez, graduate student in astronomy at Bonn University, who led the study.
The strength of the radio waves of different frequencies from the star match the expected signature for a jet of high-energy particles which are, thanks to strong magnetic fields, accelerated up to speeds close to the speed of light.
Similar jets have been seen in many other types of astronomical object, from newborn stars to supermassive black holes.
“What we´re seeing is a powerful jet of particles spiralling through a strong magnetic field”, says Wouter Vlemmings, astronomer at Onsala Space Observatory, Chalmers. “Its brightness indicates that it´s in the process of creating a symmetric nebula around the star.”
Right now the star is going through a short but dramatic phase in its development, the scientists believe.
“The radio signal from the jet varies in a way that means that it may only last a few decades. Over the course of just a few hundred years the jet can determine how the nebula will look when it finally gets lit up by the star”, says team member Jessica Chapman, astronomer at CSIRO in Sydney, Australia.
The scientists don´t yet know enough, though, to say whether our sun will create a jet when it dies.
”The star may have an unseen companion — another star or large planet — that helps create the jet. With the help of other front-line radio telescopes, like ALMA, and future facilities like the Square Kilometre Array (SKA), we´ll be able to find out just which stars create jets like this one, and how they do it”, says Andrés Pérez Sánchez.
More about planetary nebulae
Seen in a small telescope, some planetary nebulae look like planets, hence the name. They are made of gas ejected from stars with similar mass to the sun at the end of their lives, glowing thanks to instense radiation from the star´s tiny but hot remaining core. The sun will become a red giant in a few billion years´ time, though at present it´s not clear whether it will then form a planetary nebula.
More about the research
The research is published in the journal Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, in the article A synchrotron jet from a post-asymptotic giant branch star.
The team consists of Andrés Pérez Sánchez (Argelander-Institut für Astronomie, Bonn University, Germany), Wouter Vlemmings (Onsala Space Observatory at Chalmers University of Technology), Daniel Tafoya (Onsala Space Observatory at Chalmers University of Technology and UNAM, Morelia, Mexico) and Jessica Chapman (CSIRO, Australia).
The research was supported by the Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG).
More about the telescope
The CSIRO Australia Telescope Compact Array (ATCA), is a group of six radio-receiving dishes near Narrabri in New South Wales, Australia, that work together as one telescope. It is one of the most advanced telescopes of its kind. ATCA is run by CSIRO, the Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, which is Australia’s national science agency.
More about Onsala Space Observatory
Onsala Space Observatory is Sweden’s national facility for radio astronomy. The observatory provides researchers with equipment for the study of the earth and the rest of the universe. In Onsala, 45 km south of Gothenburg, it operates two radio telescopes and a station in the international telescope Lofar. It also participates in several international projects. The observatory is hosted by Department of Earth and Space Sciences at Chalmers University of Technology, and is operated on behalf of the Swedish Research Council.
