På 1990-talet fick Hollywood upp ögonen för att oberoende filmbolag varit framgångsrika hos publiken med satir och andra mer vågade stilar och teman. Independentbolag köptes upp men blev kvar som bolag med en stabilare ekonomi, som gjorde det möjligt att fortsätta på en väg som tilltalade växande publik.

– Det var både utvecklingen inom filmindustrin och att publiken gillade satiren som gjorde den mer gångbar, säger Johan Nilsson.

Stor genomslagskraft
Satiren hade sin höjdpunkt i slutet av 1990-talet men den tar stor plats även i dag såväl i film som i TV. Satiren underminerar på ett lekfullt sätt de normer som gäller samtida politiska praktiker, konventioner inom nyhetsmedia och Hollywood och officiell amerikansk historieskrivning.

– Satir återfinns i alla möjliga sammanhang och den kan ha stor genomslagskraft. Flera TV-program som till exempel The Daily Show with Jon Stewart eller The Colbert Report gör det jobb som de traditionella journalisterna inte alltid klarar av. Filmer som Wag the Dog sätter såväl nyhetsmedia som politik i fokus men också publiken och vårt ansvar att tänka kritiskt.
Satir är en färskvara, som ofta måste kopplas ihop med sitt historiska sammanhang för att fungera. Och ibland hinner verkligheten före dikten, som just i fallet med filmen Wag the Dog. Där hittar Vita huset på ett krig mot Albanien för att dölja presidentens snedsprång, en film som hade turen att komma samtidigt som president Clinton brottades med Lewinskyskandalen.

Ironi och satir
– Ironi och cynism kan vara ett effektivt sätt att visa skepsis mot auktoriteteter. Ironin är också ett grundläggande grepp för att forma en satir.
Det var när Johan Nilsson var i Boston och presenterade ett av kapitlen, som kom att ingå i hans avhandling, som förlaget Palgrave Macmillan kontaktade honom för att ge ut den i bokform.

– Har man tur kan den bli kurslitteratur.

Han har nu fått fakultetsmedel för att fortsätta att skriva om satir. Han ska diskutera några av filmerna som finns med i boken och ytterligare några.

– Jag vill på ett mer ideologiskt plan undersöka vad filmerna säger om USA som en exceptionell nation.

Uppskattningsvis lever i dag 3,6 miljoner människor över hela världen med demenssjukdom, en siffra som förväntas öka till 115 miljoner människor 2050. Så kallad young-onset dementia (YOD), eller tidig demens, är en demensform som drabbar personer före 65 års ålder.

Utveckling av tidig demens har tidigare framför allt kopplats till förändringar i arvsmassan hos vissa familjer, men i den aktuella studien som har genomförts av Peter Nordström, professor vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, och hans kollegor nyanseras den bilden.

Forskarna har följt 488 484 män som kallades till mönsting inför värnpliktstjänstgöring mellan åren 1969 och 1980. Under en uppföljningsperiod på 37 år drabbades 487 män av tidig demens och sjukdomen hos dessa män diagnostiserades när de var i genomsnitt 54 år gamla.

Studien visar att den riskfaktor som hade starkast koppling till utveckling av tidig demens under uppföljningsperioden var alkoholförgiftning, vilket ökade risken för demenssjukdom nära fem gånger. Stroke och användning av antipsykotiska läkemedel ökade risken för demenssjukdom nära tre gånger medan depression och demenssjukdom hos den drabbades pappa gav en nära fördubblad risk. Signifikanta riskökningar sågs även vid intoxikering med droger, samt vid nedsatt kognitiv funktion, kortväxthet eller högt systoliskt blodtryck i samband med värnpliktstjänstgöring.

Totalt sett kunde 68 procent av de fall av tidig demens som inträffade under uppföljningsperioden kopplas till de nio riskfaktorer som Umeåforskarna har identifierat. Män med nedsatt kognitiv funktion och ytterligare minst två av de nio riskfaktorerna hade upp till 20 gånger ökad risk att drabbas av demenssjukdom under uppföljningsperioden.

– Studien visar att dessa oberoende riskfaktorer är väldigt betydelsefulla för utveckling av tidig demens hos män. Men samtidigt som de olika riskfaktorerna förstärker varandra är många av dem möjliga att påverka. Eftersom de flesta riskfaktorer kan identifieras redan tidigt i livet finns det goda möjligheter att förebygga sjukdomsutveckling, säger Peter Nordström.

Forskarna har i projektet ”Trygga rum: Medier, konsumtion och social övervakning” genomfört både kvalitativa intervjuer och surveyundersökningar för att studera svenskarnas attityder till övervakning.

– Det finns flera intressanta resultat i studien. Inte minst att folk är så accepterande till övervakning och registrering, säger André Jansson.

Allra mest positiva är folk inom handel, som ser många fördelar med övervakningen. Men de flesta som intervjuats i projektet är väldigt accepterande till den allt mer utbredda övervakningen. Det finns flera förklaringar till detta, menar forskarna. Inte minst att många inte orkar många bry sig – övervakningen är så stor och okontrollerbar att det blir övermäktigt. Andra ser visserligen en del problem med den ökade övervakningen, men menar att fördelarna överväger.

– Graden av förtroende varierar mellan olika samhällssektorer. Lärare verkar exempelvis vara måna om att begränsa de risker som unga utsätter sig för på nätet via sociala medier. Intressant nog så verkar dessutom många ha förtroende för myndigheter och företag, men däremot vara osäkra på om andra privatpersoner kan hantera övervakningen och det är därför som sociala medier uppfattas som ett potentiellt problem, säger André Jansson, som lett projektet.

Därtill finns en vänster–höger dimension, påpekar André Jansson där högerorienterade är mindre skeptiska, liksom en könsaspekt där kvinnor tenderar att vara mer reserverade samt en åldersdimension, där yngre är mer trygga med övervakningen än äldre. I mångt och mycket hänger dessa skillnader samman med synen på ny teknik.

– Det finns troligen nationella skillnader, men de återstår att undersöka mer. Och vissa mönster går snarare igen, vilket vi kan se genom jämförelser med internationella studier. Till exempel att man ”inte har något att dölja” och därför inte ser några problem med övervakningen eller att det är för stort för att bry sig. Men också att man får så många bra tjänster tack vare registreringen, säger André Jansson.

Här finns en privatlivets paradox, där många visserligen är skeptiska till att lämna ut material om sig själva, men ständigt gör det av pragmatiska skäl. Däremot finns det inget samband mellan tilltro och storanvändare av sociala medier. Tvärtom verkar det som om de oftast unga människor som är storanvändare av internet och sociala medier är medvetna om hur övervakningen fungerar.

– En intressant aspekt av undersökningen är dessutom att internet inte alls behöver innebära globalisering och gränslöshet, vilket man ju ibland hör. Tvärtom kan de nya sociala medierna medverka till att sätta upp gränser och bidra till den lokala sociala övervakningen.

Andre Jansson och Miyase Christensen konstaterar att det transmediala leder i olika riktningar beroende på den sociala kontexten, och att nya medier likväl som de kan emancipera, kan leda till en ny lokal social kontroll, som påminner om det äldre samhällets bykontroll, som ju förstärker det traditionella snarare än tvärtom.

– Det handlar om vad vi kallar ”interveillance”, det vill säga något som ligger mellan social kontroll och direkt övervakning.

Forskarna har kikat in i hjärnan på möss och i realtid kunnat följa några av de allra första skeendena i sjukdomsförloppet. Genom avancerade mikroskop har de sett en tidigare okänd nedbrytning av synapsernas aktivitet. Långt innan nervcellerna dör förtvinar synapser som är viktiga för kommunikationen med de delar av hjärnan som kontrollerar minne och inlärning. Denna process har aldrig tidigare kartlagts och kan vara en viktig ledtråd för att förstå de allvarliga icke-motoriska symtom som drabbar huntingtonsjuka mer än tio år innan rörelseproblemen tar sin början.

– Med blotta ögat har vi nu kunnat följa händelseförloppet steg för steg när synapserna bryts ned. Om vi ska kunna bromsa eller vända den här utvecklingen i framtiden är det helt nödvändigt att förstå precis vad som händer i sjukdomens inledningsfas. Nu vet vi mer, säger professor och forskargruppsledare Jia-Yi Li.

Huntingtons sjukdom, ofta tidigare kallad danssjuka, har länge karakteriserats av de rörelseproblem som drabbar patienten. I själva verket är det en brokig sjukdom med en bred och högst individuell symtombild. Depression, minnessvårigheter och sömnstörningar tillhör vanliga besvär som allt som oftast uppträder mycket tidigt i sjukdomen.

– Många patienter vittnar om att dessa symtom påverkar livskvalitén betydligt mer än de ofrivilliga och ryckiga rörelserna. Därför är det oerhört viktigt att vi når framsteg på detta område. Vårt mål är nu att söka nya terapier som kan öka livslängden hos de här synapserna och behålla deras vitala funktion, förklarar postdoc Reena Murmu, som ledde imaging-experimenten.

Storbönderna på Gotlands landsbygd har varit det viktigaste samhällsbärande skiktet under både medeltiden och i modern tid.

– Gotlands storbönder förblev bönder bland bönder och Gotland behöll tack vare detta sin särart.

Gruppen storbönder hade en mycket stor betydelse, men på grund av dess storlek är benämningen ”elit” ändå inte relevant, eftersom någon feodal överklass av storgodsägare alltså inte uppstod. Tingsdomarna på 1600-talet – liksom säkerligen de medeltida tingsdomarna och prästerna – rekryterades till exempel från storbondegruppen.

Gotland har präglats av ett välmående omfattande bondesamhälle alltsedan romersk järnålder. Små socknar och rättvis kyrkolokalisering, självstyre och självupprättad lag utan kungamakt. Ett självciviliserat samhälle med hög bildningsnivå; kort sagt, alla tecken på ett samhälle med en utbredd egalitär (inget ägaranspråk) mentalitet.

– Uppenbarligen hade de gotländska socknarna förmågan att kunna tillhandahålla skydd och rättssäkerhet för individerna, vilket normalt i medeltidens Europa ombesörjdes av stormännen, som till exempel på Island. Således behövde Gotlandsbönderna inga magnater för att upprätthålla ordningen.

Tryggve Siltberg visar också i sin studie hur gruppen storbönder var mera talrik på Gotland än i andra undersökningsområden i Sverige från 1500-talet till 1800-talet. Endast några områden i Norrland liknar Gotland. I avhandlingen beskrivs också Gotlands jordbeskattning som grundades på den redan i Gutalagen omnämnda värderingen i ”marklej”. En markvärdering (”jordatal”) som i värde motsvarade ungefär 5 tunnland åker. Bönderna själva administrerade denna skatteuppbörd fram till 1654.

Även frågor kring de många ödegårdarna på Gotland i äldre tid är något som även det utreds i Siltbergs bok.

Disputationen äger rum den 9 september kl 13.00, Humanisthuset, Hörsal F, Umeå universitet.
Opponent: Jan Brunius, slottarkivarie, Riksarkivet, Stockholm

Landsarkivet i Visby anordnar den 10 oktober 2013 kl 14.30 ett offentligt seminarium om avhandlingen, som inleds med en diskussion mellan universitetslektor Peter Lindström, som varit författarens handledare, och författaren.

I en artikel som nu publiceras i tidskriften Environmental Science and Technology (utgiven av American Chemical Society) använder Örjan Gustafsson och kollegor vid Stockholms universitet och från Kina, USA och Sydkorea en kraftfull kol-14 metod som visar att fyra femtedelar av de förorenande sotpartiklarna kommer från fossil förbränning så som hushållens småskaliga användning av kolbriketter och från trafik. Resultaten ändrar drastiskt synen på olika källors bidrag.

Upptäckten förbättrar kunskapen kring källorna av sotpartiklar (“Black Carbon”) – en viktig del av Kinas luftföroreningar – och den globalt viktigaste bland de så kallade kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna. De relativa bidragen från biomassa gentemot fossil förbränning är viktig att förstå då fossilt sot har en starkare klimatpåverkan, tränger djupare ner i lungan och korrekt källbestämning är ett centralt underlag för samhällsbeslut kring vilka källor som ska prioriteras för minskade utsläpp.

De bruna moln av luftföroreningar som täcker stora delar av Sydostasien uppkommer bland annat genom eldning av ved och jordbruksrester, kol i hushållen och fabriker, samt från trafik. Tidigare studier, baserade på osäkra utsläppsfaktorer, spänner ett stort intervall men har samtliga föreslagit en större roll för biomassaförbränning än vad de nu publicerade källdiagnostiska mätningarna på sot i den faktiska luften över östra Asien visar.

Det svensk-kinesiska forskarlaget, med ytterligare medarbetare från USA och Sydkorea, lyckades bestämma källorna till luftföroreningarna genom de första mätningarna någonsin av den naturliga kol-14 (halveringstid 5700 år) sammansättningen av sotpartiklar i atmosfären över östra Asien, med provtagningskampanjer i megastäderna Beijing och Shanghai samt vid strategiskt belägna regionala receptorstationer i södra Kina och vid det internationella superobservatoriet på en koreansk ö i sydöstra Gula havet. Deras resultat, presenterade i Environmental Science and Technology artikeln, visar att sotpartiklarna i det bruna molnet från Kina kontinuerligt härstammade till fyra femtedelar från fossil förbränning (kol-14 ”död”) och bara till en femtedel från biobränsle och vegetationsbränder (kol-14 ”levande”).

De positiva effekterna av att minska utsläppen av sot från fossil förbränning i Kina, världens största utsläppsland, skulle kunna bli både snabba och stora. Globalt sett så står sotpartiklar nu för en klimatuppvärmning som motsvarar ungefär hälften av den från koldioxidutsläpp. Ke Du, professor vid Kinesiska Vetenskapsakademiens Institut för Urban Miljö i Xiamen och kinesisk ledare av studien, säger att bekämpa koldioxidutsläpp är den viktigaste uppgiften för att begränsa klimatuppvärmningen. Du förklarar vidare att ”i kontrast till koldioxidhalterna i atmosfären, som svarar på minskade utsläpp på en trög 100-1000 årsskala, så försvinner sotpartiklarna efter dagar upp till veckor, vilket ger en snabb klimatvinst av minskade sotutsläpp”.

Örjan Gustafsson, professor vid Stockholms universitet och studiens svenske ledare, säger att en ökad kunskap kring källorna av de sot-innehållande luftföroreningarna är centralt för de stora internationella ansträngningar som nu görs för att bekämpa de kortlivade klimatpåverkande luftföroreningarna.

– Ett effektivt minskande av utsläppen från de största kinesiska sotkällorna kommer leda till snabba och positiva effekter inom flera områden så som kvalitén på luften som människor andas, det regionala klimatet och dess följdeffekter på till exempel stormintensitet, nederbörd och färskvattentillgång, säger Gustafsson.

Forskarna har följt utvecklingen av tarmfloran hos 24 barn i Östergötland och Småland upp till två års ålder, nio förlösta med kejsarsnitt och 15 den naturliga vägen genom vagina. De har använt en typ av molekylärbiologiska analyser som ger en bred överblick av de bakteriesläkten som finns i tarmen.

Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Gut, med Anders Andersson vid KTH och Science for Life Laboratory som sistaförfattare. Övriga forskare i studien hör hemma vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet, Örebro universitet och University of Glasgow, Skottland.

De som förlösts med kejsarsnitt hade under sina två första levnadsår en mindre mångfald i tarmfloran än de som fötts vaginalt. Särskilt tydlig var den låga diversiteten inom gruppen Bacteroidetes, som enligt forskargruppens tidigare observationer är speciellt förknippad med skydd mot allergi.  Därmed kan dessa barn löpa större risk att utveckla allergi, men även diabetes och irritabel tarm (IBS) är vanligare bland barn förlösta med kejsarsnitt.

– Kejsarsnitt är ibland nödvändigt. Det är dock viktigt att både blivande mödrar och läkare är medvetna om att sådan förlossning kan påverka barnets hälsa, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet och en av författarna till artikeln.

Fram till födelseögonblicket är barnets tarm av allt att döma helt steril. Kolonisation av många olika bakterier tycks vara nödvändig för att immunsystemet under de första levnadsåren ska utvecklas och mogna. Om detta inte sker finns risken att systemet överreagerar mot ofarliga antigen i omgivningen, till exempel födoämnen. Barn som drabbats av sådan allergi löper en sex gånger förhöjd risk att utveckla astma i skolåldern.

Vid en naturlig förlossning utsätts barnet för bakterier i moderns vagina och ändtarmsöppning, en bra start på uppbyggnaden av barnets egen tarmflora.

För dem som kommit till världen genom ett snitt i mammans buk får man i stället utveckla andra åtgärder.

– Kanske är det inte så bra med enbart amning i sex månader. Tidiga smakprov av vanlig mat kan stimulera till en ökad mångfald i tarmfloran, säger Maria Jenmalm.

Ett mer radikalt grepp är nu på gång att prövas av forskare i Puerto Rico. I studien deltar ett antal gravida kvinnor vars vaginalflora screenats före deras planerade kejsarsnitt. Efter förlossningen tar barnmorskan en kompress med sekret från moderns vagina och smörjer in det i barnets ansikte. Hypotesen är att man på detta sätt kan tillföra de viktiga bakterierna till barnet. En liknande studie planeras i Sverige.

Förutom en större mångfald i tarmfloran hade de vaginalt förlösta barnen i Linköpingsstudien även högre blodplasmanivåer av ämnen kopplade till Th1-celler, en sorts ”chefsceller” i immunförsvaret som kan hämma allergiska immunsvar.

Tarmfloran kan betraktas som kroppens största organ. I tunn- och tjocktarmen hos en vuxen människa finns minst tio gånger fler bakterier än celler i kroppen. Antalet arter hos en människa är över 100. De utnyttjar näringsämnen i det vi äter och tackar för maten med en rad gentjänster. Några av dem bildar till exempel antibiotikaliknande substanser som kan ta kål på andra, elaka bakterier.

– En förutsättning för den senaste tidens nya inblickar i detta fascinerande universum av bakterier är de senaste årens landvinningar inom bioteknik. Med de moderna metoderna för DNA-sekvensering och datoranalys kan vi bestämma artsammansättningen i hundratals prover samtidigt och till och med få en inblick i vilka egenskaper bakterierna besitter, säger Anders Andersson, som är forskare i metagenomik på KTH och Science for Life Laboratory.

Studien har genomförts med stöd av Ekhagastiftelsen, Ragnar Söderbergs stiftelse, Vetenskapsrådet, FORSS, Astma- och allergiförbundet, Stiftelsen Olle Engkvist, Vårdalsstiftelsen, FORMAS och Unilever.

MikroRNA är korta RNA-bitar som finns i celler. De påverkar uttryck av gener hos djur och därigenom bland annat tillväxt. Alla celler i kroppen har molekyler kallade proteoglykaner på cellytan. Dessa molekyler hjälper cellerna att ta emot signaler från angränsande celler. Det är viktigt, eftersom cellerna i kroppen behöver kommunicera med varandra för att kroppen ska fungera ordentligt.

Proteoglykaner binder tillväxtfaktorer via sina heparansulfatkedjor (en typ av kolhydrat), som kan regleras av mikroRNA. Förändrad produktion i kroppens celler av heparansulfat har kopplats till sjukdomar som cancer.

En grupp forskare vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sahlgrenska Akademin i Göteborg har nu gjort en upptäckt som för första gången visar att mikroRNA kan ändra strukturen på heparansulfat, vilket dämpar signalering av viktiga tillväxtfaktorer och cellernas förmåga att röra sig. Studien öppnar delvis upp för ett nytt forskningsfält inom proteoglykanforskningen.

Läkemedel som förhindrar interaktioner mellan heparansulfat och tillväxtfaktorer kan vara användbara vid behandling av bland annat cancer och Alzheimers sjukdom. Heparin, en medlem av heparansulfat-familjen, har till exempel under lång tid använts som läkemedel för att förhindra uppkomst av blodproppar efter kirurgi. Hämning av cellers heparansulfatproduktion har diskuterats som en möjlig strategi för att behandla cancer.

– Vi förstår fortfarande inte fullt ut hur cellernas tillverkning av heparansulfat regleras, men det är möjligt att mikroRNA kan användas som läkemedel i framtiden. Till exempel för att dämpa tumörassocierad blodkärlstillväxt, eller för att göra cancerceller mindre aggressiva. Mycket forskning återstår dock för att se om detta kan vara möjligt. Vi är i början på en spännande resa, säger Johan Kreuger, docent i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.

Studien har erhållit finansiering från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Stiftelsen för Strategisk Forskning, och Stiftelsen för Proteoglycanforskning vid Uppsala universitet.

– Blodförgiftning, förekomst av bakterier i blodet, behandlas med antibiotika och med tanke på den ökande förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika är det viktigt att utveckla nya specialiserade och individanpassade läkemedel, säger Berolla Sahdo, forskare i medicin vid Universitetssjukhuset i Örebro och Örebro universitet.

Blodförgiftning är en kraftig reaktion hos immunförsvaret vid infektion och ett livshotande tillstånd. En rad av kroppens försvarsmekanismer drar i gång men dessa, som vanligtvis gör nytta, överreagerar och blir skadliga. Men eftersom det finns genetiska skillnader i hur vårt immunförsvar fungerar, kan vi reagera på olika sätt.

– Samma bakterier som hos en del patienter orsakar en dödlig sjukdom, leder hos andra människor bara till en lindrig infektion, medan en del individer till och med kan vara bärare av dessa bakterier utan att bli sjuka, säger Berolla Sahdo.

Hur kraftfull reaktionen blir
Berolla Sahdo har sin doktorsavhandling Inflammasomes: defence guardians in host-microbe interactions undersökt olika faktorer som avgör hur kraftfull immunförsvarets reaktion blir. Studien fokuserar särskilt på ett proteinkomplex i de vita blodkropparna som kallas inflammasomen och vilken roll det har vid sjukdomar orsakade av bakterier.

– Vi studerade hur både sjukdomsalstrande bakterier men också bakterier som tillhör normalfloran påverkar inflammasomen. Oväntat nog upptäckte vi att det var normalflorebakterierna som främst aktiverade inflammasomen.

– Dessutom svarade olika individer olika vid infektioner med bakterier av samma art. Därför gick vi vidare för att fastställa om det finns någon koppling mellan genetiska variationer hos inflammasomen och känslighet för bakterier i blodet, säger Berolla Sahdo.

Ett inflammatoriskt påslag
Forskarna kunde se att en genetisk variation var betydligt mer förekommande hos patienter med blodförgiftning. Denna genetiska variation verkar göra människor mer mottagliga för blodförgiftning.

– Nästa steg blir att undersöka om dessa individer också får en mer svårartad infektion med mer kraftfull inflammation eller om deras immunförsvar kanske klarar att bättre försvara oss mot bakterierna, säger Berolla Sahdo.

– Man tror i dag att dessa genetiska varianter ger kroppen ett bättre skydd mot vissa bakterier, så sammantaget kan man säga att dessa genetiska variationer å ena sidan ger ett bättre immunförsvar vid vissa infektioner, men å andra sidan kan orsaka ett inflammatoriskt påslag som leder till sjukdomar, säger Berolla Sahdo.

Varje år behandlas cirka 235 000 patienter med rotfyllning. Av dem har cirka tre procent kvarstående smärta sex månader efter ingreppet. Det motsvarar bortåt 7 000 patienter och för vissa av dem blir smärtan kronisk. Vad som orsakar smärtan, som kan vara måttlig till svår, är inte känt, men en möjlig teori är att det uppstår en nervskada i tanden i samband med behandlingen.

Maria Pigg medverkar i en smärtgrupp som är verksam vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola. I gruppen ingår tandläkare med specialistkompetens inom olika tandvårdsområden som gör en samlad bedömning av patienternas smärtproblematik och föreslår åtgärder.

– Det är ett effektiv omhändertagande, men det är samtidigt relativt ovanligt och vår grupp är den enda i sitt slag i Skåne.

Flera av deras patienter lider av kronisk tandsmärta och remitteras i de flesta fall till en smärtklinik för vidare behandling. Behandling med läkemedel som påverkar nervsystemet har visat sig vara effektiv, men även kognitiv beteendeterapi kan fungera.

– Många blir hjälpta genom att lära sig hantera sin smärta.

Men tillståndet är svårdiagnostiserat och många patienter får inte den vård de behöver. Maria Pigg driver ett forskningsprojekt som syftar till att göra diagnostiken säkrare och har bland annat anpassat en metod som används för att undersöka patienternas känseluppfattning i munnen.

– Om patienterna har en förändrad känseluppfattning är risken större att deras smärta i tanden beror på en nervskada.

Det långsiktiga målet är att kunna förebygga att patienter drabbas och i samverkan med forskare i USA pågår studier där olika riskfaktorer undersöks. En sådan skulle kunna vara att patienterna inte varit tillräckligt bedövade under ingreppet.

– Andra studier har visat att akut smärta är en riskfaktor för kronisk smärta och det är en av de saker man vill undersöka, säger Maria Pigg som menar att kunskapen om tillståndet behöver bli bättre bland hennes kolleger.

– Patienter med kronisk tandsmärta är ovanliga, men kunskapen om dem behöver öka och det gäller alla patienter med kronisk smärta.

Pingströrelsen har växt sig stark bland romer, inte bara i Sverige utan i hela Europa.

– Det en enorm väckelse som pågått sedan 50-talet. I dag är pingströrelsen den mest tongivande religionen bland Europas romer, säger David Thurfjell, religionshistoriker vid Södertörns högskola.

I sin bok ”Faith and Revivalism in a Nordic Romani Community: Pentecostalism Amongst the Kaale Roma of Sweden and Finland” (I. B. Tauris) berättar han om finska romer som i dag lever i Sverige och Finland. Han har följt och intervjuat romer från olika pingstförsamlingar under flera års tid.

”Mellan hammaren och städet” – så beskriver David Thurfjell de finska romernas situation i Sverige och Finland. Det omgivande samhället har visserligen visat större välvilja under senare år, men också i denna välvilja finns outtalade krav på anpassning.

– Välviljan har en maktaspekt. Man öppnar museer och uppvärderar romernas status och det är mycket bra, men i allt detta finns också ett tryck på att anpassa sig till majoritetssamhället. Samtidigt finns pressen från de egna leden, en press på att vara trogen sin romska grupp och kultur.

Situationen blir än mer komplex av växande sociala problem och antiromska stämningar i Europa, och av att romers situation uppmärksammas allt mer samtidigt som kampen för rättigheter växer sig starkare.

– Pressen kommer från två håll och det skapar problem och ångest. Min analys är att pingströrelsen kan ses som ett försök att hitta en lösning på detta. Pingströrelsen erbjuder konkret hjälp med sociala problem och en religiös tolkning av romernas situation, samtidigt ger den romerna en möjlighet att bevara sin särart och få självrespekt. Analysen blir att den kristna väckelsen bland romer är nära sammankopplad med både det ökade politiska medvetandet i gruppen och dess ökande sociala problem, säger David Thurfjell.

En slutsats i boken är att pingströrelsen har bidragit till att överbrygga interna konflikter och att föra olika romska grupper i Europa närmre varandra. När det fungerat som bäst har den blivit en väckarklocka när det gäller diskriminering, antiromska stämningar och marginalisering.

Den ekologiskaka forskningen utgår från ett antal ”sanningar”, till exempel att rovdjur genom sin konsumtion minskar mängden bytesdjur, att rovdjur som lever på samma byten påverkar varandra negativt och att ökad tillgång på bytesdjurens föda alltid gynnar rovdjuren. I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Ecology presenterar professor Lennart Persson vid Umeå universitet tillsammans med forskarkollegan professor André de Roos vid Amsterdams universitet en ny ekologisk teori. Den visar att dessa vedertagna sanningar bara gäller i det undantagsfall då olika stora individer i en population utnyttjar födan lika effektivt.

– Enkelt uttryckt bestäms en individs effektivitet i att utnyttja födan av hur mycket energi den kan inta jämfört med hur stora ”energikostnader” den har för ämnesomsättningen, säger Lennart Persson. Vi visar nu att ekologisk teoris vedertagna sanningar bara gäller under ett speciellt förhållande nämligen när födointag och kostnader för ämnesomsättning ökar lika fort med individens kroppsvikt.

I alla andra fall, som i själva verket är mycket vanligare, uppkommer helt nya ekologiska fenomen, visar de båda forskarna. Ett exempel är att rovdjur som lever av bytesdjur i tidiga utvecklingsstadier, till exempel småfisk, genom att jaga och äta dem faktiskt kan öka mängden av dessa byten.

Ett annat exempel är att rovdjursarter som lever på samma bytesart, men i olika utvecklingsstadier av djuren, kan underlätta varandras existens. Ett tredje exempel är att när ett rovdjurs byten får ökad tillgång på föda kan det leda till att rovdjuret slås ut.

Att rovdjur paradoxalt nog kan öka mängden av de bytesdjur det lever på visades i ett helsjöförsök i en nordnorsk sjö, där rovfisken örings konsumtion av små rödingar faktiskt ledde till ökad mängd av dessa små rödingar. Det beror på att öringens konsumtion orsakade uttunning av långsamt växande rödingindivider som producerar få romkorn. Det ledde till ökad tillväxt hos kvarvarande rödingar som producerar mycket romkorn, vilket ökade mängden av de små rödingar som öringen lever av.

– En slutsats man kan dra av detta är att fiske av en bytesfisk faktiskt kan göra det lättare för ett utfiskat rovfiskbestånd att återhämta sig, säger Lennart Persson. Det är en metod som diskuterats när det gäller torsken i Östersjön.

Olika förmåga att tillgodogöra sig föda effektivt hos olika stora individer leder också till en typ av populationscykler som inte beskrivs i klassisk ekologisk teori, enligt forskarna. Dessa är vanligare i naturen än de rovdjurs-bytescykler, till exempel gnagarcykler, som hittills beskrivits i litteraturen. Till exempel drivs många av de cykler som observerats i fiskbestånd, såsom siklöjepopulationer, av skillnader mellan olika stora individer i hur effektivt de utnyttjar energin i födan.

– Vi förväntar oss att vår nya teori kommer att ha omvälvande konsekvenser både för den ekologiska grundforskningen och för tillämpningar, exempelvis beskattningsstrategier för fiskbestånd, säger Lennart Persson.

Kommittén har nu publicerat en rapport om hur Åland tänker bli en modellregion för hållbar utveckling. Rapporten, och de planer den innehåller, bygger på ett användande av den metodik för strategisk hållbar utveckling (FSSD) som BTH leder utvecklingen av i en internationell vetenskaplig samverkan.

Det Naturliga Steget som är en rådgivningsorganisation som utbildar och vägleder organisationer i användandet av denna metodik, har varit kommitténs stöd i arbetet med visionen och det inledande planeringsarbetet. Det Naturliga Steget har också haft två halvdagars workshop med regering respektive riksdag. Företrädare för Åland har betonat vikten av fortsatt samarbete med Det Naturliga Steget och BTH i detta arbete.

– Vi har tidigare arbetat en hel del på Åland, bland annat med deras jordbruksutveckling. Det blir särskilt intressant genom att vi nu också arbetar med den finska regeringens vetenskapliga organ för jordbruksfrågor. Synergimöjligheter ligger nära tillhands, säger Karl-Henrik Robèrt, professor i strategisk hållbar utveckling vid BTH och grundare av Det Naturliga Steget.
Kommittén föreslår i rapporten bland annat att:

Lagtinget och landskapsregeringen antar de fyra hållbarhetsprinciperna som används som definition av ett hållbart samhälle inom FSSD. Landskapsregeringen beslutar om ett hållbarhetsprogram med huvudmål och delmål, utgående från kommitténs förslag, samt uppgör handlingsplaner med hjälp av det systematiska FSSD-ramverket.

– Man vet sedan tidigare att tarmens matinnehåll kan påverka hjärnan. Därför är det på sätt och vis logiskt att den andra komponenten av tarminnehållet, bakterierna, också kan göra det, säger professor John-Olov Jansson.

– Bakterierna tycks kunna prata med hjärnan och påverka aptiten

Alla människor, möss och andra däggdjur har tarmbakterier som framför allt finns i tjocktarmen. Tarmbakterierna underlättar nedbrytning och upptag av näringsämnen från tarmen, vilket oftast leder till ökad fettmassa. På senare år har man dock börjat ana att tarmbakterier kan öka mängden kroppsfett även på andra sätt.

De nya rönen tyder på att bakterierna i tarmen inte bara bryter ned föda utan också kan ”prata” med delar av hjärnan och därmed påverka aptiten och fettförbränningen. Kanske sker detta via hormoner, signalsubstanser i blodet, eller via nerver som går från tarmen till hjärnan. Enligt studierna som gjorts på möss ser det ut som att tarmbakterierna kan påverka beteenden, till exempel hur ofta och hur länge en mus äter.

Nu vill forskargruppen vid Sahlgrenska utreda vilken typ av skillnader mellan olika musindividers tarmflora som kan påverka hjärnan och därmed aptit och fettförbränning. I förlängningen handlar det om att ta reda på om resultaten är giltiga även för människor och om en persons tarmflora kan ge honom/henne en ”hungrig hjärna” som ökar risken för fetma.

– Detta är ytterligare ett exempel på hur viktiga tarmbakterierna är för olika biologiska funktioner, säger professor Fredrik Bäckhed.

Artikeln ”The gut microbiota reduces leptin sensitivity and the expression of the obesity suppressing neuropeptides proglucagon (Gcg) and brain-derived neurotrophic factor (Bdnf) in the central nervous system” publiceras i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology.

– Det är oroväckande att undersökningsresultaten om demokrati varierar i så stor omfattning beroende på vilket demokratiindex som används. Det är också bekymmersamt att de två undersökta indexen visar så stora skillnader på att gradera demokratinivå i många av världens länder, säger John Högström.

I studien, där 158 länder ingår, jämförs två av de mest använda demokratiindexen i världen, Freedom House och Polity IV. Den visar att undersökningsresultaten varierar kraftigt beroende på vilket demokratiindex som forskare och andra använder när variationen i demokratinivå bland världens länder undersöks.

Studien visar också att de två indexen visar stora skillnader i deras gradering av demokratinivå i ett stort antal länder. I studien identifieras de länder där de två indexen skiljer sig mest åt när det gäller demokratinivå. Det är i länder som Kongo Kinshasa, Nicaragua, Ryssland och Armenien där de båda indexen skiljer sig mest åt med avseende på ländernas demokratinivå.

I de flesta fall är det Polity IV som graderar länders demokratinivå högre än Freedom House, men det finns även länder som Freedom House graderar som mer demokratiska, exempelvis Kuwait, Qatar och Marocko.

– Freedom House använder en mer maximalistisk bestämning på demokrati medan Polity IV använder en mer minimalistisk bestämning på demokrati så det kan vara förståligt att indexen uppvisar vissa skillnader i deras gradering av demokrati, men att skillnaderna skulle vara så stora som studien visar var oväntat säger Högström.

Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Government and Opposition.

Mellan 9 till 14 procent av Sveriges befolkning lider av kronisk ansiktssmärta och en av orsakerna till smärtan är inflammation i käkleden. En särskilt utsatt grupp är patienter med reumatoid artrit. Uppskattningsvis har cirka 50 procent av reumatikerna käkledsinflammation som, förutom att orsaka smärta, också bryter ned benmassa och brosk.

– Det kan leda till svåra bettförändringar som är svåra att behandla, säger Per Alstergren.

En majoritet av patienterna blir hjälpta av inflammationsdämpande läkemedel som också lindrar smärtan, men inte alla. För dessa så kallade behandlingsresistenta patienter finns inga bra behandlingsalternativ. Men behovet är stort eftersom smärtan, enligt en rapport från Socialstyrelsen, har en kraftig negativ påverkan på patienternas livskvalitet och hälsa.

– Vi behöver nya läkemedel för att kunna hjälpa den gruppen.

Per Alstergren har genom att analysera vätskan ifrån inflammerade käkleder lyckats identifiera ämnen som sannolikt spelar en stor roll för sjukdomsutvecklingen. Det handlar om så kallade cytokiner som har betydelse både för smärtan och för nedbrytningen av benmassa.

– Vi har hittat vissa cytokiner som vi har kunnat koppla samman med sjukdomsutvecklingen.

Cytokinerna hämmas med hjälp av en ny typ av läkemedel som heter biologics. Resultaten från Per Alstergrens forskning tyder på att injektioner av läkemedlet direkt i den sjuka leden stoppar nedbrytningen av benmassan och att smärtan lindras. De lovande resultaten har lett fram till en större studie som beräknas vara klar inom två år.

Behandling med biologics är kostsam. Därför är det viktigt att den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet eftersom behandlingstiden då blir kortare, men också att läkemedlet sätts in på rätt patienter. Per Alstergren menar att upptäckten av cytokinerna kan få stor betydelse både för att ställa tidig diagnos och för att kunna förutsäga vilka patienter som kommer att få allvarliga problem.

– Ju tidigare behandlingen börjar desto bättre är det, både för patienten och ur hälsoekonomisk synpunkt, säger han.