Det snabbt utlysta valet var enligt Eldridge Adolfo en medveten strategi av Zanu PF för att minska motståndarpartiet MDC:s möjligheter att lansera en framgångsrik valkampanj, och samtidigt öka de egna möjligheterna att manipulera valprocessen.
Valet år 2008 kantades av mord och grovt våld.

Eldridge Adolfo tror att risken för våldsamheter är liten den här gången, men ökar om valet måste avgöras i en andra omgång.

– Mobiliseringen av ungdomsgäng för att skrämma motståndare har redan börjat och lär pågå under hela valet. De flesta människor är så rädda efter valet 2008 att sådana markeringar förmodligen räcker, säger Eldridge Adolfo.

I Zimbabwe är nästan all makt samlad hos presidenten. Därför är successionen efter President
Robert Mugabe mycket avgörande för landets framtid. Den 89-årige Robert Mugabe måste rimligen lämna över makten inom den kommande femåriga mandatperioden. Flera bedömare tror att det kan ske redan under 2013.

Striden om ledarskapet kommer att utspela sig inom Zanu PF, men även det inofficiella säkerhetsorganet Joint Operations Command, som står Robert Mugabe nära, väntas få inflytande. Zanu PF är delat i flera fraktioner som är löst knutna till två block: Mujuru-lägret (som anses moderata) och Munangagwa-lägret (som anses hårdföra). Om det senare vinner maktstriden kommer Zimbabwe sannolikt att fortsätta på samma linje som under Mugabe.

Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för forskning, dokumentation och information om det moderna Afrika i de nordiska länderna.

I sådana fall är det lymfkörtlarna som står för den riktigare prognosen, visar nu forskning vid Lunds universitet. En analys av lymfkörtlarna skulle i många fall ge en betydligt säkrare bild av risken för metastaser, dvs återfall i sjukdomen och en spridning till andra organ.

– Att lägga till en sådan analys vore lätt gjort. Det kräver ingen dyr specialteknik, utan bara en utökning av det vanliga rutinmässiga patologiarbetet, säger Lisa Rydén.

Hon är forskare vid Lunds universitet och överläkare på kirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Hon är också huvudansvarig för en studie som nyligen publicerats i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment.

Studien omfattar 500 kvinnor med tidig bröstcancer som opererats i Lund eller Helsingborg. Tidig bröstcancer innebär att cancern inte spridit sig till andra organ. Hos ungefär en tredjedel av alla kvinnor som opererades för tidig bröstcancer fanns det dock spår av tumören i lymfkörtlarna, vilket kan ge viktig tilläggsinformation.

– Ibland visade den molekylära studien samma subtyp i bröstvävnaden och i lymfkörteln. Men ibland var typerna olika. Och när vi undersökte hur det gått för kvinnorna 10 år senare, så  följde prognosen den subtyp som fanns i lymfkörteln och inte den som fanns i bröstet, säger Lisa Rydén.

När läkarna bara studerar bröstvävnaden är risken alltså att man finner att tumören tillhör en gynnsam tumörtyp och slår sig till ro med detta. Lymfkörtlarna kanske samtidigt visar tecken på en mer aggressiv tumörform, men det upptäcks aldrig.

– Om vi däremot rutinmässigt börjar analysera även lymfkörtlarna kan vi i sådana fall ge kvinnorna tillägg av cytostatika och målstyrd läkemedelsbehandling efter operationen. Det skulle kunna hindra att de senare får återfall i sjukdomen, menar Lisa Rydén.

Det var en ganska liten andel av patienterna som visade en skillnad i tumörtyp mellan bröstvävnaden och lymfkörteln. Eftersom bröstcancer är en så vanlig sjukdom blir antalet berörda patienter nationellt och globalt ändå stort, och för dem kan skillnaden betyda en skillnad mellan liv och död, framhåller lundaforskaren.

Det finns också liknande studier som visar att samma metodik skulle kunna användas även vid andra cancerformer, bland annat tjocktarmscancer.

– Ju längre tid man har Listeria-bakterien i tarmen, desto större risk är det att den tar sig förbi tarmbarriären in i blod- och lymfsystemet, säger Jörgen Johansson, professor vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, och en av forskarna bakom studien.

Bakterien Listera monocytogenes kan orsaka flera olika typer av infektioner hos människor. Den drabbar framförallt personer med nedsatt immunförsvar, men också gravida. Listeria-bakterien är ganska vanlig i naturen och vi människor kan få i oss den via olika matvaror, till exempel opastöriserade mejerivaror.

I de flesta fall blir vi inte sjuka, men får vi i oss mycket av bakterien eller har försvagat immunförsvar kan det leda till sjukdom. Bakterien har då tagit sig förbi tarmbarriären ut i blodet och lymfsystemet. Den kan orsaka hjärninflammation eller allmän blodförgiftning (sepsis). Hos gravida kvinnor kan fostret bli infekterat via moderkakan, vilket kan medföra missfall eller andra allvarliga infektioner.

Jörgen Johansson leder en forskargrupp vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin i Umeå, MIMS. Hans forskargrupp har tidigare gjort en rad upptäckter om Listeria-bakteriens sjukdomsframkallande förmåga. Bland annat var de först med att upptäcka att bakterien har en termostatliknande funktion som gör att den känner av när den har kommit in i en människa.

I den nu aktuella studien har de detaljstuderat hur genuttrycket i Listera-bakterien kontrolleras av ett regulatoriskt RNA. Deras resultat visar att den använder sig av tidigare oupptäckta mekanismer för att styra upptag och nedbrytning av propandiol, en kolkälla som finns både i naturen och i våra tarmar.

– När propandiol bryts ned får man en alternativ så kallad elektronacceptor som behövs för att bakterien ska kunna växa i den syrefattiga miljön i tarmen, så det är en ganska bra kolkälla för bakterien att kunna använda sig av. Kruxet är att bakterien måste ha vitamin B12 också för att kunna bryta ned propandiol. Vi har sett att den har ett sinnrikt system som styr nedbrytningen, så att den inte i onödan producerar de enzymer som behövs till det om det inte samtidigt finns vitamin B12, säger Jörgen Johansson.

Forskargruppen har gjort studien tillsammans med forskare vid Pasteurinstitutet i Paris, Frankrike. Deras rön publiceras i dag i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences.

Originalartikel:
A Riboswitch-regulated Antisense RNA i Listeria monocytogenes, Jeff R.melin, Teresa Tiensuu, Christophe Becavin, Edith Gouin, Jörgen Johansson, Pascale Cossart, Proceedings of the National Academy of Sciences, USA (PNAS)

En fjärdedel av Sveriges tonåringar behandlas med en så kallad tandställning som klistras mot tänderna. Behandlingen medför ofta problem för patienten att hålla rent eftersom det är svårt att komma åt ordentligt vid tandborstning. Cirka 20 procent av patienterna drabbas därför av en ytlig karies som visar sig som vita prickar på tänderna.

– Det är en form av lindrig, ytlig karies som i vissa fall försvinner med åren, säger Mikael Sonesson. Men för de flesta patienterna kvarstår de missprydande vita strecken.

I den aktuella studien deltog drygt fyrahundra barn och ungdomar i åldern 11 till 16 år. De delades slumpvis in i två grupper. Den ena gruppen använde vanlig tandkräm vid tandborstning och den andra en så kallad högfluorhaltig tandkräm med tre gånger så hög fluorhalt. Före studien undersöktes deltagarnas tänder och undersökningen gjordes om två år senare efter att tandställningen avlägsnats.

Resultatet visade att gruppen som använt den flourrika tandkrämen hade 32 procent färre kariesangrepp jämfört med kontrollgruppen.
– Det är en signifikant skillnad och vi såg också att kariesangreppen var mindre allvarliga bland dem som använt den fluorrika tandkrämen. Det visar att tandkräm med hög fluorhalt ger ett bra skydd.

I dag kan tandkräm med hög fluorhalt köpas på apotek, men är i genomsnitt tre gånger så dyr som vanlig tandkräm. Det innebär sannolikt att många patienter väljer bort den av kostnadsskäl. Mikael Sonesson vill därför att tandkrämen produkten ska omfattas av högkostnadsskyddet vilket skulle göra behandlingen billigare för de patienter som ordineras den.
– Om våra patienter fick möjlighet att använda den här tandkrämen skulle risken för kariesangrepp minska kraftigt, säger han.

Studien är genomförd i samarbete Köpenhamns Tandvårdshögskola och utvalda specialistkliniker i Småland och Skåne.

Tidigare studier har visat att sjukdomar i munhåla och svalg kan diagnostiseras med hjälp av salivprov. Björn Klinge och hans forskargrupp har nu visat att det även är möjligt att i saliv finna spår av andra sjukdomar som innehåller en inflammatorisk komponent. Det handlar exempelvis om vissa tumörsjukdomar, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

– Patienterna utsöndrar ämnen i saliven som vi lyckats koppla till dessa sjukdomar, säger Björn Klinge som menar att upptäckten kan få stor betydelse för framtidens hälsoundersökningar.

– I stället för att behöva söka upp sjukvården kan patienten hemma fukta en bomullspinne med saliv och skicka iväg för analys. Om provet visar tecken på sjukdom kallas patienten till läkare.
Det skulle spara tid och pengar, både för sjukvården och patienten, men kanske ännu viktigare är att metodens enkelhet kan förmå fler i befolkningen att genomgå en förebyggande hälsotest. – Vi kan nå delar av befolkningen som vi inte har gjort tidigare och det ökar möjligheten att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede.

Studien har genomförts på femhundra personer inom Region Skåne. De har lämnat salivprov och svarat på en enkät om sin hälsosituation. Analysen av saliven har sedan kopplats till enkätsvaren. Resultatet visar att saliv är en viktig bärare av information om patientens hälsa.

– I dag kan vi utifrån salivprovet säga att patienten lider av en inflammatorisk sjukdom, men vi kan inte säga om den sitter i magen eller i lederna.

Nästa steg är därför att försöka öka träffsäkerheten av salivprovet. Redan nu pågår en studie som riktar sig mot hjärt-kärlsjukdomar.

– Vi hoppas hitta komponenter i saliven som visar att patienten är på väg att utveckla en hjärt-kärlsjukdom, säger Björn Klinge som tror att salivprov kan bli en del av hälsoundersökningar inom fem till tio år.

Rymden är fylld med laddade partiklar. En del elektroner runt jorden kan få så höga energier att de rör sig med mer än halva ljushastigheten. Nya observationer av satelliter uppskickade av den europeiska rymdorganisationen ESA visar att pulserande partikelstrålar kan orsaka de höga energierna.

Från solen kommer en solvind med laddade partiklar och magnetfält. När solvinden möter jordens magnetfält ute i rymden sker en första omvandling av energi. Strålar med laddade partiklar riktas mot jordens nattsida. Vissa partikelstrålar träffar atmosfären och orsakar norrsken. Men en del elektroner får mycket högre energier än vad som finns i de strålar som brukar nå atmosfären.

Nya mätningar med ESA:s fyra Cluster-satelliter visar att det är pulserande partikelstrålar som kan ge elektroner med mycket höga energier. Solvinden ger alltså först energi till strålar med laddade partiklar som sedan i ytterligare ett steg accelererar elektroner till mycket höga energier.

Man skulle kunna tro att en stabil partikelstråle med ganska hög hastighet skulle vara effektivast för att accelerera elektroner ytterligare. Men det visar sig att ändringarna i hastigheten är väsentliga. Ändringarna kan trycka ihop magnetfältet, och sedan låta det expandera igen. Det är just hoptryckningen av magnetfältet som är väsentligt för att elektroner ska få höga energier.

Runt jorden kan elektroner med hög energi skada satelliter och kan också vara ett problem för bemannade rymdfärder. Elektroner med hög energi är vanliga i hela universum men vi kan observera kedjan av processer som orsakar de höga energierna bara i närheten av jorden. Mätningarna av processerna har gjorts av de europeiska Cluster-satelliterna och har bearbetats av forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala. Studien har samordnats av Huishan Fu och har publicerats i julinumret av Nature Physics.

”Lösningen var överraskande, men enkel. En partikelstråle med ganska hög hastighet innehåller mer energi, men det är en stråle med varierande hastighet som kan överföra mycket energi till några av elektronerna. Naturen behöver flera steg för att accelerera elektronerna”, säger Mats André, en av forskarna som deltagit i studien.

”I think we have found a simple, yet surprising, explanation for many of the energetic electrons in space. Pulsating particle jets, caused by unsteady magnetic reconnection, cause Fermi and betatron acceleration, resulting in electron energies of more than 100 keV”, säger Huishan Fu, nu vid Yunnan Normal University, Kunming, Kina.

Artikel:
H. S. Fu, Yu. V. Khotyaintsev, A. Vaivads, A. Retinò and M. André, Energetic electron acceleration by unsteady magnetic reconnection, Nature Physics, doi: 10.1038/NPHYS2664, 2013.

Materialet har bättre vattenadsorption än något annat känt material och den största ytarea som hittills har uppmätts för något material i samma familj.

De unika egenskaperna gör det högintressant, bland annat, för tekniska tillämpningar där kontrollerad luftfuktighet är av största vikt.

Materialet, bestående av magnesiumkarbonat (MgCO3), har fått namnet Upsalite och förväntas kunna minska den energi som behövs för att kontrollera miljöer där luftfuktigheten är helt avgörande för process eller funktion, t ex vid framställning av elektronik eller läkemedel, eller i lagerbyggnader, varuhus och hockeyarenor. Det skulle också kunna användas för att sanera olja, kemikalier och miljögifter, liksom vid sanering efter bränder.

– I motsats till vad som påståtts i den vetenskapliga litteraturen i över 100 år har vi lyckats tillverka en vattenfri variant av magnesiumkarbonat vid temperaturer väl under 100 °C, säger Johan Goméz de la Torre, en av artikelförfattarna.

Vidare visade det sig att det framställda materialet är icke-kristallint (amorft) och extremt poröst med porer i storleksordningen mindre än 10 nanometer i diameter, vilket bland annat ger materialet en utmärkt förmåga att adsorbera fukt. Olika faser av kristallint magnesiumkarbonat är vanligt förekommande i naturen – både med och utan vatten i kristallstrukturen.

– Icke-kristallin magnesiumkarbonat förekommer dock inte naturligt vilket gör upptäckten överraskande. Vi hade förväntat oss att framställa ett kristallint material, säger Johan Goméz de la Torre.

De första försöken att framställa magnesiumkarbonat var inte så lyckosamma men när Uppsalaforskarna ändrade i syntesprocessen och av misstag lämnade synteskärlet över helgen hände det något. Tillbaka på arbetet på måndagsmorgonen visade det sig att en gel bildats i kärlet och analyserna av den torkade gelen gjorde forskarna allt mer entusiastiska.
Materialet har därefter analyserats i detalj och processen finjusterats ytterligare. En av gruppmedlemmarnas kunskaper i ryska har kommit väl till pass eftersom delar av den kemi de behövde förstå för att förstå reaktionen bara fanns tillgänglig i en äldre rysk avhandling.

– Efter alla analyser stod det klart att vi verkligen framställt magnesiumkarbonat på ett vis som man tidigare trott var omöjligt, säger Maria Strømme, professor i nanoteknologi och forskningsledare.

Men det mest häpnadsväckande var materialets egenskaper. Tack vare sin porösa natur så har Upsalite den största yta som någonsin uppmätts för ett karbonat av en alkalisk jordartsmetall; 800 kvadratmeter per gram. Detta placerar det i en exklusiv klass av porösa material med stor yta som inkluderar bland annat zeoliter och kolnanorör.

– Sammantaget betyder detta att vi tror att detta material kan bereda väg för en rad nya hållbara och energibesparande produkter med flera industritillämpningar, säger Maria Strømme.
Materialet kommer att utvecklas vidare genom spin-off-företaget Disruptive Materials (http://www.disruptivematerials.com), som har startats av forskarna tillsammans med Uppsala universitets holding-bolag UUAB.

Länk till studien på tidskriftens webbplats: http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0068486

– Vi har först konstaterat att regn uppströms längs Göta älv tydligt påverkar bakteriehalten i älvsvattnet med något dygns fördröjning, och ytterligare några dygn senare ökar sjukdomsfallen. Ökningen är större ju mer det regnat, säger Andreas Tornevi, doktorand i Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

Variationerna i förekomsten av magsjuka har mätts som dagligt antal telefonsamtal till sjukvårdsupplysningen (1177). Vid riktigt kraftiga regn ökar antalet kontakter för kräkningar, diarré och magont efter fem–sex dagar upp emot 20 procent.  Den korta eftersläpningen tyder på mikroorganismer med kort inkubationstid, vilket talar för att det främst är magsjukevirus i vattnet som är orsaken. Vattnet förorenas genom att avloppsnätet överbelastas och orenat avlopp rinner ut i vattendrag, men även genom avrinning från blöta betesmarker. Regn ökade inte antalet kontakter med sjukvårdsupplysningen för andra orsaker än magsjuka.

– Det samband som vi nu påvisat för dricksvattnet från Göta Älv i Göteborg är troligen inte unikt, det finns många andra vattenverk i Sverige som använder råvatten från sjöar och vattendrag och kan ha otillräcklig rening när halterna av virus och parasiter är höga, men ännu har vi bara studerat Göteborg, säger Andreas Tornevi.

– Vi startade den här forskningen med stöd av forskningsrådet Formas och branschorganet Svenskt Vatten med motivet att klimatet i Sverige väntas förändras mot större nederbördsmängder och fler skyfall och då är det viktigt att känna till hur olika verksamheter behöver anpassas, förklarar professor Bertil Forsberg vid Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet.

Originalartikel:
Association between precipitation upstream of a drinking water utility and nurse advice calls relating to acute gastrointestinal illnesses, PLOS ONE

Tack vare en ny fiber kommer det i framtiden att vara möjligt att producera kläder som kan mäta både hjärtat och andningen. Smart Textiles-doktoranden Anja Lund vid Högskolan i Borås [Ref 1] har i samarbete med forskningsinstitutet Swerea IVF lyckats framställa en fiber som skapar elektricitet när den utsätts för rörelse.

Egenskapen som fibern har kallas för piezoelektricitet och innebär enkelt uttryckt: mekaniskt arbete som omvandlas till elektricitet. Egenskapen finns i olika material som kvarts och keramiska material, men Anja Lund var nyfiken på om det gick att applicera på textila fibrer när hon startade forskningen för några år sedan tillsammans med Swerea IVF. 

Men att utnyttja de piezoelektriska egenskaperna i en fiber visade sig inte vara helt enkelt. Piezoelektriska polymerer används framförallt i filmform och får då en elektriskt ledande beläggning på båda sidor, som utgör två elektroder. Att få till två åtskilda elektroder på en fiber är svårare.

– Vi fick helt enkelt spinna egna fibrer och lägga in en konduktiv kärna för att lösa problemet, berättar Anja Lund.

Genom att fibrerna är elektriskt ledande och piezoelektriska ser hon framtida användningsområden inom till exempel sjukvården.

– Det finns apparater som kan kopplas till plagg för att mäta hjärtaktivitet till exempel men de här fibrerna möjliggör att plagget får dessa egenskaper redan vid tillverkningen. Nu hoppas Anja Lund och forskargruppen Fiberutveckling på Swerea IVF att företag ska höra av sig med idéer och förslag på i vilka produkter fibern kan användas i, i framtiden.

 

Omkring 30-40 procent av Europas befolkning kommer under sin livstid att få diagnosen cancer. I och med nya avancerade metoder för analys av protein, DNA och RNA i vävnads- eller blodprover från patienter har vi gått in i en ny era av personlig medicin. Personlig medicin när den är som bäst kommer att ge rätt läkemedel i rätt dos till rätt patient, och därmed minimera onödigt lidande och öka svaret på behandling. Detta kräver sofistikerade diagnosmetoder.

Forskningsgruppen, under ledning av Mats Nilsson, professor i biokemi/molekylär diagnostik vid Stockholms universitet, har sedan början av år 2000 arbetat med att utveckla nya diagnosmetoder som grundar sig på analys av genetisk information (DNA och RNA) i celler och kroppsvätskor. Under denna tid har det skett en snabb utveckling av DNA-sekvenseringsteknik, vilket har revolutionerat den storskaliga biologiforskningen.

– Vi har nu visat att man kan använda DNA sekvensering direkt i vävnadsproven för att läsa den genetiska koden och erhålla information om specifika RNA-molekyler i enskilda celler på deras ursprungliga plats i vävnaden. Det här är första gången sådan in situ-sekvensering har utförts, och det har uppenbara fördelar, säger Mats Nilsson.

Genom in situ-sekvensering kan RNA-uttryck i såväl tumörcellerna som de omgivande stromacellerna analyseras. Man vet att det inte bara är tumörcellerna som har betydelse för tillväxten av cancer, utan även hur de samspelar med de celler som omger cancercellerna. Befintliga metoder har inte kunnat lösa denna komplexitet i vävnaderna.

– Kombinationen av den detaljerade informationen från befintliga metoder för analys av enskilda celler och vår in situ-sekvenseringsmetod kan vara kraftfull och till stor användning inom både forskning och diagnostik, säger Mats Nilsson.

Metoden som utvecklats av Mats Nilsson och de andra forskarna vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab) använder sig av sekvensering för att studera ett flertal olika markörer och mutationer samtidigt. Här analyseras 39 olika RNA-molekyler i samma vävnad och ger en mer komplett bild än de mödosamma standardmetoder som används av patologer idag.

Publikation
In situ sequencing for RNA analysis in preserved tissue and cells. Ke, R., Mignardi, M., Pacureanu, A., Svedlund, J., Botling, J., Wählby, C. and Nilsson, M. Nature Methods.

Modern elektronik hanterar information genom att kontrollera och variera mängden av elektrisk laddning i kretsen. Alternativ till denna strategi är att utnyttja andra egenskaper än laddningen hos elektronerna för att hantera information i kretsen. En sådan metod är så kallad ”spinntronik”, där man använder elektronspinn som informationsbärare.

Ett alternativt och nytt koncept för att hantera information är att utnyttja elektronens ”vågkvanttal” i kristallen. Detta kan leda till ultrasnabba datorer med lägre värmeförluster i framtiden. Nu har en forskargrupp vid Uppsala universitet bestående av Jan Isberg, Markus Gabrysch, Johan Hammersberg, Saman Majdi och Kiran Kumar Kovi, tillsammans med den brittiske forskaren Daniel Twitchen, visat att de kan generera, transportera (över makroskopiska avstånd) och detektera elektroner vars olika vågkvanttal kan bevaras under en så pass lång tid som 300 ns (nanosekunder). Resultaten har publicerats i Nature Materials.

Elektroner färdas genom en kristall som vågor. Denna våg kan beskrivas med ett rörelsemoment med tillhörande vågvektor, som är en kontinuerlig variabel, och spin, som är ett diskret kvanttal. En kristall kan ha två till tre riktningar som är identiska för elektronens energi, rörelsemängdsmoment och vågvektor, med undantag för dess riktning.

Benämningen ”valleytronics” kommer av att elektronerna har lägre energi för vissa vågvektorer i högsymmetririktningarna och det är i dessa så kallade dalar som elektronerna föredrar att befinna sig i då de kylts av och förlorat energi. Typiska material som har sådana multipla dalar är grafen och vissa halvledare som kisel och diamant. För att fullständigt beskriva elektronens våg i en kristall behövs således även ett vågkvanttal som benämner den dal elektronen befinner sig i.

– Att elektronen kan befinna sig i en och samma dal under en längre tid så att operationer kan utföras är således en viktig förutsättning för att utveckla ”valleytronics” och detta har vi nu visat är möjligt, säger Jan Isberg, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet.
Analogin med ”spintronics” antyder även att ett framtida tillämpningsområde för ”valleytronics” är inom kvantdatorer.
   
Kolbaserade elektroniska material såsom grafen, kolnanotuber och diamant har varit i fokus för en intensiv forskning under det senaste decenniet. Diamant är välkänt för sin exceptionella hårdhet. Mindre känt är att diamant leder värme sex gånger bättre än koppar, samtidigt som det kan tåla extremt höga spänningar utan genombrott. Därtill så går det att dopa så att det blir elektriskt ledande.

De fysikaliska egenskaperna hos diamant samt den senaste utvecklingen av tillverkningen av syntetisk diamant har lett till ett ökat intresse för diamant inom elektronik, fotonik och spinntronik. Tillämpning finns inom till exempel nanometerstora magnetiska sensorer, singelfoton-källor och kvantdatorer. Det har föreslagits att diamant är framtidens material inom kvantmekanikapplikationer på grund av den långa spinnrelaxationstiden och det stora bandgapet som möjliggör optisk aktivering av störatomer. Den tillämpning inom ”valleytronics” som Uppsalaforskarna nu föreslår har potential att ge ytterligare en möjlighet att realisera kvantdatorer.

Referens: ”Generation transport and detection of valley polarized electrons in diamond”. Advance Online Publication (AOP) on Nature Materials’s website 14 July 2013. http://dx.doi.org/10.1038/nmat3694

Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen bland svenska män. Om cancern sprider sig är det vanligast att det bildas tumörer i skelettet. I det Nationella prostatacancerregistret, NPCR, registreras alla undersökningar av skelettet bland män som diagnosticeras med prostatacancer. Undersökningen sker vanligen med scintigrafi, en isotopundersökning av hela skelettet som avslöjar ben i omvandling, ett tecken på spridning av cancern.

– I början av 2000-talet skelettundersöktes nästan hälften av alla män med prostatacancer av lågrisktyp, trots att risken för metastaser är nästan obefintlig bland dessa män som diagnosticerats mycket tidigt med en liten tumör i prostata med liten elakhetsgrad och lågt PSA-värde, säger Pär Stattin, professor i urologi vid Umeå universitet som lett studien.

Under 2000-talet har NPCR verkat för att minska antalet onödiga undersökningar genom att informera om att skelettundersökningar i denna patientgrupp inte behövs. Alla svenska sjukhus har dessutom fått årlig information om antalet onödiga undersökningar. Det har lett till att antalet onödiga skelettundersökningar minskat tiofaldigt mellan 1998 och 2009, från 45 procent till 3 procent.

Antalet män i Sverige som diagnosticeras med lokaliserad prostatacancer och framförallt lågrisktumörer har ökat drastiskt under 2000-talet. Samtidigt har andelen som har skelettmetastaser när de får sin cancerdiagnos har under samma tid halverats, från 20 procent till 10 procent. Mer än hälften av män som diagnosticeras med prostatacancer har i dag små tumörer där risken för skelettmetastaser är nästan obefintlig.

I USA pågår just nu en kampanj, ”Choosing wisely”, där man försöker minska antalet onödiga undersökningar och behandlingar av cancerpatienter, och där har just skelettundersökning av män med lågrisk prostatacancer valts som ett exempel där man kan avstå från undersökning utan att ge avkall på vårdkvalitet.

I den aktuella undersökningen som publiceras i vetenskapstidskriften Journal of the National Cancer Institute framhålls det svenska initiativet som ett exempel på hur kvalitetsregister kan bidra till bättre sjukvård med mindre resursåtgång, men utan försämring av vårdkvaliteten. Studien är ett samarbetsprojekt mellan forskare vid Umeå universitet, Uppsala universitet och New York University.

– Det är roligt att se att vårt trägna arbete ger resultat och extra roligt att vi får uppmärksamhet i USA som ett exempel på att svensk sjukvård kan vara ett föredöme” säger Pär Stattin.

Originalartikel:
Prostate cancer imaging trends after a nationwide effort to discourage inappropriate prostate cancer imaging. D Makarov, S Loeb, D Ulmert, L Drevin, M Lambe, P Stattin. Journal of The National  Cancer Institute. July 12, 2013 online.

Pär Stattin är för närvarande gästforskare vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center i New York och nås enklast via e-post.

Två SLU-forskare har framträdande roller i den långsiktiga snöleopardsstudie som Snow Leopard Trust driver i södra Gobiöknen i Mongoliet. Nu har några av forskarna lyckats beskåda en två veckor gammal vild snöleopardsunge i sin lya – och fått en sällsynt inblick i de första dagarna i livet hos dessa skygga, utrotningshotade katter. Innan lyan lokaliserades hade moderns och den troliga faderns rörelser följts under flera månader med hjälp GPS-utrustade halsband.

Att någon hittar en vild snöleopardsunge i sin lya är mycket sällsynt och spännande i sig – första gången någonsin som ett sådant möte ägde rum var så sent som förra året. Det senaste mötet kan dock vara särskilt betydelsefullt. Forskargruppen som hittade ungen vet nämligen vem modern är, en katt som heter Agnes, och dessutom är den troliga fadern känd, en hanne som heter Ariun. Båda djuren har halsband med GPS-sändare och har kunnat följas på håll under flera månader.

En av de forskare som var med då ungen upptäcktes är Gustaf Samelius. Han är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och vetenskaplig rådgivare inom Snow Leopard Trust, en organisation som arbetar för den hotade snöleopardens fortlevnad.

– Vi vet väldigt lite om vad snöleopardsfäder har för roll efter parningen, säger Gustaf Samelius. Att kunna övervaka båda föräldrarna under en nyfödd unges uppväxt kan ge nya spännande insikter. Nu väntar vi ivrigt på en dna-analys som kan bekräfta att Ariun verkligen är far till ungen.

En annan svensk som har gjort viktiga insatser inom projektet är SLU-doktoranden Örjan Johansson. Med basen i en liten jurta högt upp i de Mongoliska bergen har han spårat och märkt fler snöleoparder än någon annan, för att lära sig mera om deras liv och vanor. Hans analyser av gps-positioner visade att två snöleoparder, Agnes och Ariun, under flera dagar tidigare i våras hade vistats samtidigt i ett litet begränsat område. Snöleoparder är oftast ensamlevande, så denna typ av beteende tyder ofta på att parning har ägt rum. Ungefär tre månader senare började Agnes att begränsa sina vandringar på ett sätt som antydde att hon var redo att föda.

– När vi var ganska säkra på att hon hade fött väntade vi i ca två veckor innan vi gick in i området för att leta efter lyan, säger Gustaf Samelius.

Den 21 juni hittade Gustaf Samelius och hans kollegor Sumbe Tomorsukh, Uugantsetseg Gantomor, Jeremy Krockenberger och Carol Esson lyan. När de var säkra på att honan befann sig på ett betryggande avstånd, kunde forskarna snabbt ta sig in i lyan, och undersöka och fotografera den två veckor gamla ungen. De tog också med sig hårstrån som gör det möjligt att bestämma kön och härstamning.

Ett besök av pappa?
Tillbaka i baslägret undersökte forskarna GPS-data från den förmodade fadern Ariuns halsband, och insåg att han hade befunnit sig bara någon meter från lyan när ungen var en vecka gammal, medan modern var nästan en mil bort.

– Vi kan inte säga om han faktiskt var inne i lyan eller vad han gjorde där, men det är fascinerande att ta del av detta beteende – särskilt om Ariun verkligen skulle visa sig vara fadern, säger Gustaf Samelius.

LÄNKAR
Örjan Johanssons blogg om sina upplevelser i Mongoliet:
http://snowleopardmongolia.wordpress.com

Dokumentär på SVT: forskning om snöleoparden
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2013/5/dokumentar-pa-svt-forskning-om-snoleoparden/ [Ref 3]

OM SNÖLEOPARDEN
Snöleoparden är ett kattdjur som lever på hög höjd i bergsregioner i Himalaya och Centralasien. I vilt tillstånd finns endast 3 500–7 000 snöleoparder kvar, och på grund av deras gäckande natur är möten så sällsynta att katterna ofta kallas ”spökena från berget”.
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Forskare på VTI har undersökt hur EAF-slagg från stålverket i Smedjebacken fungerat som ballast i asfaltbeläggning. Slaggen har goda mekaniska egenskaper. Kornen blir efter krossning i flera steg kubiska men behåller samtidigt sin skrovliga yta vilket innebär att asfaltbeläggningen får en mycket god stabilitet. Genom att slaggen innehåller fri kalk i lämplig mängd blir beständigheten mot vatten mycket bra. Bindemedelshalten är lägre i slaggasfalt än konventionell asfalt på grund av sin högre korndensitet.

Ett antal provsträckor har årligen följts upp med fokus på dokumentation av egenskaper och fördelar/nackdelar i jämförelse med konventionell asfalt. Flera av objekten har stor trafikvolym eller hög andel av tunga fordon. Vid några tillfällen har makrotextur, spårdjup och jämnhet undersökts.

Tillgängliga laboratorieundersökningar för respektive objekt samt data om trafik och vägtyp redovisas i rapporten.

Sammanfattningsvis visar uppföljningarna att slaggasfalten fungerat mycket bra. Undersökningarna av asfaltmassa och asfaltbeläggning visar på mycket goda egenskaper ifråga om stabilitet, styvhet och beständighet. Även slitstyrkan har visat sig vara acceptabel för svenska förhållanden med dubbdäckstrafik vintertid. Inga beläggningsrelaterade skador såsom stensläpp, sprickor eller andra defekter har observerats på i undersökningen ingående objekt. Slaggasfalten har som förväntat god friktion. Bullerreduktion för täta eller halvtäta asfaltbeläggningar ligger cirka 1 decibel lägre än för jämförbara sträckor med konventionell asfalt.

Förutom forskare på VTI har personer från Trafikverket, Ovako Bar AB, Maserfrakt och NCC deltagit i projektet.

Omättat fett, framför allt omega-3-fettsyror, lyfts ofta fram som nyttigt och hälsosamt. Men ny forskning visar att omättade fettsyror kan öka risken för allergi hos barn. Det framgår av en ny studie som presenteras gemensamt av Chalmers, Göteborgs universitet och Umeå universitet.

Studien som publiceras i den ansedda tidskriften PLOS One visar att nyfödda med en hög andel omättat fett i blodet hade större risk att utveckla allergi under sina första 13 år än nyfödda med låg andel omättat fett. Forskarna tror att det beror på att omättat fett dämpar aktiveringen av immunsystemet och därmed motverkar att spädbarnets immunsystem mognar.

– På samma sätt som immunsystemets mognad förhindras om vi lever för rent, kan den nog försvåras om immunsystemet dämpas av höga halter omättat fett, säger Agnes Wold, immunolog vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

– Det är känt sedan tidigare att omättade fettsyror hämmar immunsystemets aktivering. Det kan säkert vara nyttigt om man är gammal och inflammerad. Men spädbarnets immunsystem behöver få en kick-start, annars mognar det inte på rätt sätt, säger hon.

Forskarna undersökte fettsammansättningen i navelsträngsblodet hos 129 nyfödda barn. Barnen valdes ut från en kohort om 794 barn som föddes i Östersund 1996-1997. Deras navelsträngsblod sparades i frysen och barnen följdes med regelbundna allergikontroller upp till till 13 års ålder.

Av de utvalda barnen hade 48 inga tecken på allergi under uppväxten, medan 44 hade luftvägsallergi (astma och/eller hösnuva) och 37 atopiskt eksem (böjveckseksem, allergiskt eksem) vid 13 års ålder.

När man undersökte fettsyramönstret hos de tre grupperna fann man att de som var allergiska vid 13 års ålder hade högre andel fleromättat fett i blodet vid födelsen än de som inte utvecklat allergi. Både en hög andel omega-3-fettsyror och en hög andel omega-6-fettsyror visade sig vara riskfaktorer för allergiutveckling. De nyfödda som kom att förbli icke-allergiska under uppväxten hade däremot en högre andel enkelomättat fett i navelsträngsblodet. Resultaten stod sig även om man tog hänsyn till om barnets mammor var allergiska eller inte.

Resultaten är kontroversiella, då kvinnor idag uppmanas att äta mindre mättat fett och spädbarnsmat ofta berikas med omega-3-fettsyror. Att omättat fett skulle vara nyttigt är en slutsats som framför allt har dragits från studier av hjärt-kärlsjukdom hos medelålders individer.
Flera studier har även visat att barn utvecklar mindre allergi om de får fisk tidigt. Detta har tolkats som ett stöd för att omättade fettsyror är bra för spädbarn, eftersom fisk är rik på omättade omega-3-fettsyror.

– Fisk innehåller så mycket mer än bara omega-3-fettsyror. Man kan inte dra slutsatsen från vår studie att gravida kvinnor och småbarn inte skall äta fisk, säger Ann-Sofie Sandberg, näringsforskare och professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers och en av forskarna bakom studien. Tvärtom vet man att småbarn får mindre allergi om de får fisk tidigt, säger hon.

Överläkare Anna Sandin, barnläkare och allergiforskare, har själv följt alla barn som föddes under ett år (1996-1997) på Östersunds sjukhus i Jämtland upp till 13 års ålder:

– Fantastiskt roligt att blodproverna som jag sparat kom till användning genom det här samarbetet. Nu tänker jag dra igång en ny kohort – denna gång blir det alla barn som föds på Sunderbyns sjukhus i Norrbotten under ett år, säger hon. Dem kan jag följa tills jag pensioneras, fortfarande är det så mycket vi inte vet om varför man utvecklar allergi så ofta i dag.

Artikel:
High Levels of Both n-3 and n-6 Long-chain Polyunsaturated Fatty Acids in Cord Serum Phospholipids Predict Allergy Development
PLOS One, 10 juni.
Malin Barman, Sara Johansson, Bill Hesselmar, Agnes Wold, Ann-Sofie Sandberg, Anna Sandin

Jägarnas observationer av älgar på Öland har under flera års tid visat att endast få kalvar överlever hösten det år de fötts. Undersökningar av hondjur har visat på normal fertilitet.

För att försöka ta reda på eventuella orsaker till den höga älgkalvsdödligheten följdes 20 GPS-märkta älgkor under förra sommaren och hösten av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och SVA. De märkta korna födde tillsammans 22 älgkalvar. Endast sju kalvar överlevde fram till september månads utgång. Hälften av de döda dog redan i nära samband med födseln och resten efter en månads ålder.

När de döda kalvarna obducerats vid SVA visade det sig att de flesta varit i livet vid födseln men inte diat. Några sjukdomar som kunde förklara dödligheten kunde inte identifieras.

– En teori är bristande moderliga omsorger som kan bero på att kon är i dålig kondition. En annan är att en del kalvar är svagfödda av än så länge okänd anledning. Sjukdom hos de nyfödda döda kalvarna har vi inte påvisat, men de kalvar som dör senare på sommaren dör sannolikt av sjukdomar och vi kan inte utesluta betesfeberns roll i detta. Smittämnet bakom betesfeber finns i hela södra Sverige, säger Jonas Malmsten.

Han har i dagsläget inte funnit något samband mellan de döda älgkalvarna på Öland och de omskrivna döda älgarna i Blekinge.

I samarbetsprojektet mellan SVA och SLU studerar forskarna under 2013 älgkornas rörelser, beteenden och val av vistelsemiljöer. Även hur genetik, klimat och föda kan påverka Ölandsälgarna undersöks. Resultaten från dessa studier är ännu inte klara men kan komma inom kort.

Fotnot: Betesfeber, som även drabbar till exempel nötkreatur, orsakas av infektion med bakterien Anaplasma phagocytophilum. Smittämnet överförs via fästingar och orsakar vanligen hög feber.