– Vi är övertygade om att samarbetet kommer att öppna möjligheter för nya innovativa projekt som spänner över respektive forskningsråds ansvarsområden, säger professor Birgitta Öberg, ordförande i  mnesrådet för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

– Satsningen ger möjligheter att öka kunskapen om vårdforskningens effekter och hur resultaten kan tillämpas i hälso- och sjukvård och inom vård och omsorg, säger professor Lars Wärngård, programchef på Forte.

Hälso- och sjukvården och omsorgssektorn står inför stora utmaningar som förändrad ålderstruktur i befolkningen, ökat antal folksjukdomar samt nya organisationsformer. Om drygt ett decennium börjar sextiotalisterna gå i pension. Fyrtiotalisterna når en mer vårdkrävande ålder samtidigt som den del av befolkningen som arbetar endast ökar marginellt. Vårdforskning är av central betydelse för att utveckla hälso- och sjukvård och omsorg samt förbättra befolkningens hälsa. Det finns därför skäl att stärka såväl vårdforskningens vetenskapliga bas som dess koppling till hälso- och sjukvårdens och omsorgssektorns behov.

Samverkan för ökad interaktion inom vårdforskningen
Det ökade stödet till forskningsområdet ger möjlighet att bejaka vårdforskningens multi- och interdisciplinära karaktär. I Vetenskapsrådets rapport (2:2012) och i Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskaps samlade forskningsstrategi för hälsa och välfärd (S2011/991/SAM) identifieras insatser som kan bidra till att stärka området.

För att öka interaktionen mellan medicinsk och samhällsorienterad vårdforskning behövs samverkan mellan de större forskningsfinansiärerna inom området. Forte och Vetenskapsrådet har bildat en strategisk samrådsgrupp som kommer att ha det övergripande ansvaret för koordinering av denna satsning. En gemensam utlysning kommer att öppnas under hösten 2013.

Tolv nya förstudiebidrag ska ge möjlighet att under ett år pröva ett nytt perspektiv i syfte att addera nya angreppssätt på ett nytt eller pågående forskningsprojekt.  

Forte fördelar även fem så kallade seniorbidrag i syfte att sprida och överföra kunskap från mer erfarna forskare till yngre forskare, eller till aktörer inom vård och omsorg där behov av kunskapsbyggande finns. 

– Jag är mycket nöjd med att vi fått in så många som cirka 130 ansökningar som tillsammans ger en imponerande bredd och kvalitet. Det skapar goda förutsättningar för hög klass inför nästa års utlysning. Senare i höst kommer även ett antal 6-åriga programstöd att beviljas inom vårdforskning, säger professor Lars Wärngård, programchef, Forte.

UCDP registrerade 32 aktiva konflikter 2012, vilket är en minskning med fem sedan året innan. Trots detta ökade det totala antalet strids-relaterade dödsoffer dramatiskt under året. Under de 24 år som gått sedan Kalla Krigets slut så har UCDP endast vid sex tidigare tillfällen rapporterat högre nivåer.

– Det är farmför allt kriget i Syrien som bidragit till den stora ökningen, säger Lotta Themnér, projektledare inom programmet. Inte sedan det mellanstatliga kriget mellan Eritrea och Etiopien 1999-2001 har vi sett en sådan blodig konflikt.
Trots detta har relativt lite gjorts från internationellt håll.

– Det är anmärkningsvärt eftersom alla stora konflikter sedan mitten av 1980-talet har sett ett nära samförstånd mellan stormakterna för att åtminstone få tillstånd ett eldupphör men oftast också en förhandlingslösning. Det är illavarslande för stormaktsrelationernas utveckling och den i sin tur har stor betydelse för hur lokala konflikter hanteras, menar professor Peter Wallensteen, ledare för konfliktdataprogrammet.

Vid sidan av kriget i Syrien bidrog även utvecklingen i några av de andra större konflikterna till de dystra siffrorna. I såväl Somalia som Jemen eskalerade konflikterna och dödstalen steg kraftigt.

Efter en treårig period när få förhandlingar nått resultat ökade antalet fredsavtal 2012. Under året undertecknades fyra avtal: ett vardera i Centralafrikanska Republiken, Sydsudan och Filippinerna och därtill ett i konflikten mellan Sydsudan och Sudan. Även om detta vid första anblicken är positiva nyheter menar forskarna att det bör ses i ett större sammanhang. Konflikterna är fortfarande många och antalet avtal ändå betydligt lägre än under 1990-talet. Dessutom är avtal endast ett första steg i en lång process mot fred och flera av dessa avtal har redan fått problem av olika slag.

Vid stora kirurgiska ingrepp finns det alltid risk för komplikationer i form av infektioner, inflammationer eller syrebrist i viktiga vävnader och organ. De här komplikationerna märks ofta inte innan de fått fäste och kan då vara livshotande. Ibland har patienterna hunnit lämna sjukhuset, till synes på väg att tillfriskna.

– Genom att analysera bukvätskan med hjälp av en mikrodialyskateter kan vi få fram en markör som säger att det finns risk för stora komplikationer och då kan man sätta in motåtgärder i tid. Att vara proaktiv idag kan undvika stora problem i morgon.

Blod och vätska
I forskningen har man mätt olika nivåer av glukos, laktat, pyruvat och glycerol i bukvätskan under och efter operationerna och även då det uppstått komplikationer.

– Vi har fått en bild av cellernas ämnesomsättning under de här processerna och vi har kunnat se att vissa nivåer förändras tidigt i ett förlopp, tidigare än när man kan se reaktioner hos patienterna.

Forskningen har även undersökt värden hos diabetiker och överviktiga personer eftersom det är grupper som blir fler och som oftare drabbas av komplikationer i samband med operationer.
En typ av operationer, där komplikationer inte är ovanliga, är ingrepp vid rupturerad bukaortaneurysm, alltså där kroppspulsådern har brustit. Det som ibland orsakar problem efter dessa stora ingrepp är att patienterna drabbas av högt tryck i buken. Detta drabbar organen i buken exempelvis njurarna och kan leda till att de slutar fungera.

Det här är operationer, som Universitetssjukhuset i Örebro har specialiserat sig på och där det finns stora vinster att göra om man kan i tid upptäcka eller förebygga problem.

– Tidiga tecken på livshotande tillstånd ger möjligheter till ingrepp som minskar sjuklighet och död, säger Tal Hörer, som ser sin avhandling som början på ett fortsatt arbete.

– Den grundläggande forskningen i samband med det här arbetet har gett många idéer att gå vidare med. Jag har fått kunskaper och verktyg för att gå vidare och det är alla dessa små steg, som sammantagna leder till större framsteg.

Han vill fortsätta arbetet med att utveckla den mikrodialys av bukvätskan, som ledde till observationen av tidiga problemmarkörer, till en metod som är enkel att använda i kliniska sammanhang.

I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna ärver vi och de kan inte ändras. På generna sitter så kallade metylgrupper som påverkar vilket uttryck genen ska ha, om den är ”på” eller ”av”. Metylgrupperna kan man påverka på olika sätt, med träning, kost och sin livsstil, i en process som kallas DNA metylering. Detta är epigenetik, ett relativt nytt forskningsområde som på senare tid har rönt allt större intresse.

– Vår studie visar på positiva effekter av träning eftersom det epigenetiska mönstret av gener som påverkar fettupplagring i kroppen ändras, säger Charlotte Ling, ansvarig författare till artikeln.

I studien undersökte forskarna vad som hände med metylgrupperna i fettcellerna hos 23 lätt överviktiga, friska, män i 35-årsåldern som tidigare inte ha utövat någon fysisk aktivitet, då de gått regelbundet på spinning och gympa under ett halvår.

– Egentligen skulle de gå på tre pass i veckan, men de gick i genomsnitt 1,8 gång, säger Tina Rönn, försteförfattare till artikeln som publiceras i PLOS Genetics.

Med hjälp av en teknik som analyserar 480 000 positioner i hela arvsmassan kunde de se att epigenetiska förändringar skett i hela 7000 gener (en människa har 20-25 000 gener).

Därefter gick de vidare och tittade specifikt på metyleringen i generna som kopplas till typ 2 diabetes och fetma.

– Vi fann förändringar även i de generna, vilket tyder på att förändrad DNA metylering till följd av fysisk aktivitet kan vara en av mekanismerna för hur dessa gener ökar risken för sjukdom, säger Tina Rönn och tillägger att detta aldrig tidigare studerats i fettceller och att man nu har en karta över DNA-metylomet i fett.

I laboratoriet kunde forskarna in vitro (då man studerar cellodlingar i provrör) sedan bekräfta fynden genom att stänga av vissa gener och på det viset få ett minskat uttryck av dessa gener. Resultatet var en förändrad upplagring av fett i fettcellerna.

En ny bok – Transnational Ecocinema Film Culture in an Era of Ecological Transformation (Intellect förlag, maj 2013) – utgiven av filmvetarna Tommy Gustafsson (Linnéuniversitetet) och Pietari Kääpä (Helsingfors universitet) försöker dock ändra på detta.

I denna samling texter, vilka utgår från ett antal filmer från en rad olika länder och kulturer bortom Hollywood, försöker författarna att sätta in filmerna i sina respektive ekonomiska och politiska sammanhang och att samtidigt öppna upp den eko-kritiska debatten även för filmen. Syftet är att ge läsaren en både mer heltäckande och mer nyanserad bild av var filmskapandet befinner sig idag i det globala miljötänkandet.

Om redaktörerna:
Tommy Gustafsson undervisar och forskar, och har tidigare publicerat böcker och artiklar om bland annat manlighet och genusrelationer i svensk filmkultur, om hur media ”minns” folkmordet i Rwanda och om den oberoende filmaren Oscar Micheaux. Pietari Kääpä har tidigare bland annat skrivit om filmaren Mika Kaurismäki samt varit redaktör för Directory of World Cinema: Finland och World Platser Film: Helsingfors.

Skolan ska ge elever en flerspråkig kompetens, det vill säga den ska göra det möjligt för elever att med hjälp av olika språk röra sig över nations- och kulturgränser och möta andra människor. Örebroforskaren Karin Allard har undersökt undervisning i främmande språk för hörselskadade och döva elever och hennes forskning visar att språkundervisningen vid specialskolan inte svarar mot målen i kursplanerna.

– Olika modeller som styr undervisningen håller eleverna kvar i ett slutet klassrum. Tanken att eleverna, enligt kursplanen, själva skulle kunna kommunicera, åtminstone i skrift, eller att läsa allt mer avancerade texter tycks inte ingå som koncept i den språkundervisning som jag har studerat, säger Karin Allard, forskare i pedagogik, som skrivit doktorsavhandlingen Varför gör de på detta viset? vid Örebro universitet.

Statisk form av undervisning
Språkundervisningen hör hemma i en generell och traditionell undervisningstradition men Karin Allard är ändå förvånad över hur lite den har förändrats över tid. Hon beskriver den som en statisk form av undervisning, som är hårt knuten till text. Dessutom är språkundervisningen för döva och hörselskadade styrd av tvåspråkighetsmodellen.

– Tvåspråkighetsmodellen går ut på att det skrivna är kunskapen och teckenspråket står för förklaringen. När man överför den modellen till undervisningen i moderna språk hamnar kommunikationen på målspråket i kläm, säger Karin Allard.

Språkundervisningen Karin Allard har följt ger inte eleverna en möjlighet att kommunicera över språkgränser eller använda de språk de lärt sig i framtida studier eller på arbetsmarknaden. Karin Allard beskriver språkundervisningen för döva och hörselskadade som att man talar om språket men man är inte i språket.

Finns förutsättningar
Både lärarens frågor och elevernas svar handlar huvudsakligen om översättning av isolerade och ur sin kontext lösryckta engelska eller spanska ord från och till svenskt teckenspråk. Man är i språket när man istället låter eleverna diskutera innehållet i texterna.

– Men det finns förutsättningar för att blir bättre på kommunikation och skapa större variation på lektionerna. Klassrummen i specialskolan är utrustade med avancerad teknisk utrustning som skulle kunna öppna för elevernas möjligheter till kommunikation. Dessutom undrar jag om inte de internationella teckenspråken, som brittiskt, amerikanskt eller spanskt, skulle kunna användas i undervisningen, säger Karin Allard.

– Samtidigt kan undervisningen vid andra specialskolor, som inte jag har undersökt, se annorlunda ut. Mina resultat är därför inte är helt generaliserbara, avslutar hon.

Strategiska innovationsområden är en del i regeringens forsknings- och innovationspolitik. Satsningen ska bidra till en kraftsamling där näringsliv, akademisk forskning och offentlig sektor samverkar för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Ansvariga myndigheter är VINNOVA, Energimyndigheten och Formas.

I en första omgång har fem program valts ut som tillsammans avses få långsiktig finansiering på upp till 200 miljoner kronor per år av VINNOVA och Energimyndigheten. Näringslivet bidrar med minst lika mycket vilket gör att det totalt kan handla om i storleksordningen en halv miljard kronor årligen. Fler program kommer att startas under kommande år där även Formas kommer att gå in som finansiär.

Gemensamt för de beviljade programmen är bland annat en intensifierad samverkan mellan olika branscher och kompetensområden, involvering av små och medelstora företag och fokus på effektiv resursanvändning.

Urvalet har gjorts med hjälp av externa bedömare. Avgörande vid bedömningen har varit innovationsområdets tillväxtpotential, samhällsrelevans, vetenskaplig kvalitet och möjligheterna att bidra till övergripande mål som hållbar tillväxt och samhällsutveckling och stärkt konkurrenskraft för svenskt näringsliv.

Konstellationer av aktörer inom näringsliv, akademi och offentlig sektor koordinerar programmen. Inom varje program kommer öppna utlysningar att hållas där företag, lärosäten och andra aktörer kan söka medel för forskning och innovation inom området.

 

Följande program avses att få finansiering i den första omgången:  

Metalliska material
Programmet har som mål att svensk metallindustri till år 2025 ska skapa en världsunik kreativ miljö när det gäller att omsätta nya, avancerade metalliska material i hållbara samhällslösningar och skapa de bästa förutsättningarna i världen när det gäller att omsätta önskemål om nya och förbättrade funktioner i nya material. Projektleds av Jernkontoret.

Processindustriell IT och automation
Processindustriell IT och automation är ett område där flera svenska företag har världsledande positioner både när det gäller att utveckla, leverera, integrera och använda automationstekniken. Målet är att Sverige år 2022 ska vara erkänt som världsledande för utveckling och användning av innovativa och konkurrenskraftiga lösningar inom området.  Projektleds av Luleå tekniska universitet.

Produktion
Målet är attöka konkurrenskraften för den svenska tillverkningsindustrin. Målet för 2030 är att Sverige är det främsta valet för globala tillverkningsindustrin att investera i utveckling och tillverkning av avancerade varor och tjänster. Projektleds av Teknikföretagen.  

Gruv- och metallutvinnande industri
Programmet syftar till att stärka konkurrenskraften för den svenska gruvnäringen. Programmetska bidra till att koldioxidutsläppen, energiförbrukningen och resursanvändningen minskar med 30 procent till år 2030. Projektleds av Luleå Tekniska universitet   

Lättviktsmaterial
Programmets syfte är att stärka svensk konkurrenskraft när det gäller sysselsättning, ekonomisk tillväxt, export och hållbarhet. Målet för programmet är att mer än 75 procent av att lättviktsteknologin som utvecklas inom programmet ska nå industriell tillämpning. Projektleds av Swerea.

Äldre åldersgrupper reser mindre än grupper i medelåldern, men äldres resande har ökat över tid vilket framförallt handlar om ett ökat bilresande.

VTI notat 21-2013 innehåller en översikt av viktiga forskningsresultat om äldres resmönster samt diskussion om hur heterogeniteten beaktas i denna forskning. Översikten bygger dels på ett antal avslutade och pågående projekt från år 2008 och framåt där VTI har medverkat och dels har man gjort riktade litteratursökningar.

Tvärsnittsstudier har utgjort en viktig grund för att illustrera hur äldre åldersgrupper reser mindre än åldersgrupper i medelålder, detta gäller såväl genomsnittlig restid, reslängd och antal resor. Detta är ett stabilt mönster i flertalet industrialiserade länder. Tvärsnittsstudierna pekar på att det inte är alla restyper som minskar utan inköps-, service- och fritidsresor är fortsatt vanliga i äldre åldersgrupper nära pensionsåldern.

I notatet diskuteras den aktuella forskningstrenden att beskriva heterogeniteten hos äldre trafikanter. Författarna visar på studier baserade på sociodemografiska variabler likväl som en trend att konstruera nya kategorier av äldre, baserat på resmönster. Dessutom beskriver forskarna en trend där fokus ligger på livsloppsrelaterade förändringar som inverkar på mobilitet snarare än kronologisk ålder.

I notatet identifieras också ett antal forskningsbehov inom området äldres resvanor och avslutningsvis diskuteras på vilka grunder det fortfarande kan vara relevant att särskilja äldre som en särskild grupp när det framhålls att det är en heterogen grupp.

Länk till rapporten(pdf).

UV-filter är kemikalier som används för att blockera UV-strålning. Enligt nuvarande EU-lagstiftning klassas användning av UV-filter i industriella produkter, exempelvis husfärger, som miljöfarliga på grund av sin giftighet mot akvatiska organismer och vissa växter. Samma kemikalier i kosmetika, exempelvis solkräm, klassas däremot inte nödvändigtvis som miljöfarliga.

Forskarna har studerat 26 olika UV-filter som används i populära solkrämer. 12 av dessa var inte klassificerade som miljöfarliga i motsats till hur de klassas om de används i husfärger.

– Resultatet belyser vissa brister i EU:s nuvarande lagar för UV-filter, säger Magnus Breitholtz, docent vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

Forskarna anser att en harmonisering av EU-lagstiftningen för UV-filter är nyckeln för att skydda vattenmiljön.

– Lagstiftning är ett mycket kraftfullt verktyg för att minska utsläpp av föroreningar till akvatiska ekosystem, men lagstiftningen måste vara konsekvent och transparent, säger Magnus Breitholtz.

Trots att forskarna inte har mätt utsläpp av UV-filter i vattenmiljön i denna studie så kan studiens resultat ändå vara viktiga för konsumenter menar forskarna.

– Konsumenterna har möjlighet att välja om de ska använda en viss solkräm om det står på flaskan vilka kemikalier som är miljöfarliga. De kan även välja att inte använda solkräm alls, utan att solbada mindre eller skydda sig med kläder, säger Magnus Breitholtz.

Syftet med projektet var att studera svenskarnas arbetsintensitet. När projektet nu är avslutat kan Kelly Ragan och Martin Ljunge konstatera att sjukförsäkringen utnyttjas mer av yngre än av äldre generationer, och att svenskar faktiskt inte jobbar så lite som det ibland påstås vid internationella jämförelser.

Kelly Ragan har i projektet studerat hur skatter och välfärdstjänster påverkar antalet arbetade timmar.

– Jag har tittat på allt arbete, både det obetalda som utförs hemma, och det betalda, det vill säga vad man gör med sin tid, och hur politiken påverkar vad man gör. Det visar sig att den svenska välfärdspolitiken, som subventionerad barn- och äldrevård, bidrar till att svenskar lägger mer tid än andra i EU på att arbeta utanför hemmet, säger Kelly Ragan.

Lägre skatter får vanligen människor att lönearbeta mer – som i USA där man jobbar mycket mer än i Frankrike. Högre skatter minskar lönearbetet även i Skandinavien men här finns transfereringar och välfärdspolitik som bidrar till att göra det mer lönsamt att lönearbeta än att arbeta hemma. Subventionerade välfärdstjänster som barn- och äldrevård gör det mindre lönsamt att lägga tid på olika typer av obetalt arbete, exempelvis att ta hand om familjen och äldre släktingar, även om skatterna är höga.

Martin Ljunge har i sin tur visat att anpassningen av normer till välfärdsstaten sker på en rad olika sätt. När skammen och förödmjukelsen av att ta emot offentlig hjälp har försvunnit, i takt med att olika sociala bidrag blivit en rättighet, har uttaget ur socialförsäkringarna ökat. Hans studie handlar främst sjukförsäkringen som sett likadan ut över tid. Han visar att yngre generationer utnyttjar försäkringen i högre grad än äldre generationer.

– Det är slående hur mycket oftare de yngre generationerna är sjukskrivna, säger Martin Ljunge, och konstaterar att så sker samtidigt som de yngre är mer utbildade och mer hälsomedvetna än de äldre.

Temat för Kelly Ragans och Martin Ljunges projekt är ”Lönar det sig att arbeta? Effektiva löner och svenskars lärande, inkomster och arbetsintensitet”. Martin Ljunge menar att resultaten av forskningen visar att dagens och framtidens politiker står inför en svår balansgång mellan skatter och förmåner, som samverkar och påverkar våra beteenden. Ökade krav på förmåner leder till högre skatter, vilket i sin tur kan leda till ytterligare krav på förmåner. På så sätt skapas en situation som i längden blir ohållbar. Men hur höga skatter och hur generösa förmåner som är lagom, det måste politiker och väljare svara på.

Länk till publicerad artikel: http://www.jstor.org/stable/10.1086/667723

– Dessa resultat behöver bekräftas i större studier, men resultaten är viktiga då detta samband inte har visats tidigare. Det öppnar en ny möjlighet att förstå vad som kan bidra till att sjukdomen uppkommer, säger Alkwin Wanders, en av forskarna bakom studien och verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

I Sverige lever flera tusen vuxna med Crohns sjukdom och varje år insjuknar cirka 100 barn och unga i sjukdomen. Sjukdomen drabbar olika delar av magtarm-kanalen och ger upphov till symtom som buksmärta, diarré och viktnedgång – i svåra fall även fistlar, eller förträngningar i tarmen.

Vad som orsakar Crohns sjukdom är inte känt. Mutationer i över 140 gener har visats vara associerade med sjukdomen, men denna genetiska koppling räcker inte som enda förklaring. Många av dessa gener spelar viktiga roller i immunförsvaret, vilket lett till teorier om att sjukdomen skulle kunna orsakas av ett nedsatt immunförsvar mot olika mikroorganismer. I så fall skulle sjukdomen vara en konsekvens av ett samspel mellan arv och miljö.

På senare tid har forskning visat att några av de gener som är starkast kopplade till sjukdomen är viktiga för immunförsvaret mot en viss typ av virus som har sitt genetiska material i form av RNA, s.k. RNA-virus. Med detta som utgångspunkt har ett tvärvetenskapligt forskarteam etablerats i Sverige för att undersöka vilken roll denna virustyp har för sjukdomen. I forskargruppen ingår barnläkaren Niklas Nyström  patologen Alkwin Wanders, virusforskarna Gun Frisk och Oskar Skog, molekylärbiologen Mats Nilsson och genetikern Ulf Gyllensten vid Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, samt cellbiologerna Jonas Fuxe och Tove Berg och barnläkaren Yigael Finkel vid Karolinska Institutet i Stockholm.

– Just den här unika sammansättningen med kompletterande klinisk och vetenskaplig expertis har varit väldigt värdefull för studierna, säger Alkwin Wanders.

I den aktuella studien undersökte forskarna om RNA-virus kunde påvisas i tarmen hos barn med Crohns sjukdom. Speciellt inriktade de sig på förekomsten av enterovirus, en grupp av RNA-virus som man vet kan infektera tarmslemhinnan.

Resultaten visar riklig förekomst av enterovirus i tarmen hos samtliga barn med Crohns sjukdom, medan kontrollgruppen saknade eller endast hade minimala mängder enterovirus i tarmen. Liknande resultat påvisades med två olika metoder. Enterovirus påvisades inte bara i tarmslemhinnan utan också i s.k. nervcellsganglier i djupare delar av tarmväggen. Receptorer för en grupp av enterovirus påvisades både i tarmslemhinnan och i nervcellsganglier vilket kan förklara hur virus kan ta sig in i nervsystemet i tarmen
.
– Vad som också är intressant med dessa fynd är att enterovirus skulle kunna tänkas lagras i nervceller i tarmen och sprida sig till olika delar av tarmen via nervtrådar. Det skulle kunna förklara både att sjukdomen går i skov (återfall), och att den ofta drabbar flera olika segment av tarmen, säger Alkwin Wanders.

Den aktuella studien omfattar nio barn med avancerad Crohns sjukdom och 15 barn som just har debuterat med sjukdomssymtom. Forskarteamet vill nu gå vidare och undersöka större grupper av patienter och fler kontroller. De vill även utföra experimentell forskning för att undersöka sambandet ytterligare.

Studien har finansierats av bland andra landstinget i Uppsala län, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Cancerfonden, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet.

Länk till tidskriftens webbplats.

Omkring 300 000 svenskar har typ 2 diabetes, som är en kronisk ämnesomsättningssjukdom där grundproblemet är att kroppen bildar otillräckligt med insulin eller att insulinet inte har tillräcklig effekt (insulinresistens).

På grund av ökad övervikt har antalet fall ökat dramatiskt och typ 2 diabetes har blivit ett av de stora globala hoten mot människors hälsa.

– Typ 2 diabetes är en progressiv sjukdom och måste ofta behandlas med flera olika läkemedel. Det är viktigt att kartlägga de molekylära mekanismerna bakom sjukdomen för att kunna utveckla nya läkemedel som gör behandlingen mer effektiv, säger Margit Mahlapuu, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Enzymet som forskarna undersökt i den aktuella studien kallas STK25. Forskarlaget kan nu visa att enzymet fungerar som en katalysator för utvecklingen av insulinresistens i kroppen genom att minska fettförbränningen och glukostoleransen.

– Upptäckten är ett spännande steg i vårt arbete att förstå de komplexa signalvägar som reglerar kroppens ämnesomsättning. Enzymet en potentiell måltavla för utveckling av ett nytt läkemedel mot insulinresistens och diabetes typ 2, säger Margit Mahlapuu, som är en av forskarna bakom upptäckten.

Forskningen är baserad på studier av patientprover och på genmodifierade möss. Djurstudierna visar att möss som överproducerar enzymet STK25 blir okänsliga mot insulinet och kompenserar för detta med en ökad insulinproduktion.

Detta är ett resultat av förändringen i djurens ämnesomsättning med en nedsatt förmåga att förbränna fett, och att istället lagra fettet i olika organ som lever och muskler.

– Genom att påverka detta enzyms aktivitet skulle vi potentiellt kunna förbättra energibalansen i celler och därmed motverka de kanske viktigaste orsakerna till att diabetes typ 2 uppstår, säger Dr. Margit Mahlapuu.

Forskarna har redan påbörjat nästa steg i forskningen mot ett nytt läkemedel. I samarbete med den svenska forskningsresursen Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS) har de inlett arbetet med att hitta molekyler som skulle kunna blockera enzymaktivitet.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften The FASEB Journal.

Forskarna och arkeologerna Tony Axelsson och Karl-Göran Sjögren studerar stenålderns jordbruk och diet. Sedan 2012 har de genom nya analyser av fynd på platsen försökt förstå hur delar av stenåldersdieten såg ut. De har också sökt efter belägg för att åkrarna i trakten gödslades redan på stenåldern.

Under den sista delen av undersökningen fokuserar forskarna på att finna rester efter de hus som en gång stått på den 5 000 år gamla boplatsen.

– Det ser mycket lovande ut, säger Tony Axelsson. Men först i början av nästa vecka vet vi säkert om det är stolphål till ett stenålderhus som vi hittat.

Skulle så vara fallet är huset det första som påträffats från den här tiden i Västergötland.

Under inledningen av undersökningen har studenterna haft sällskap av cirka 30 mellanstadieelever som fått prova på hur det är att vara arkeolog. Satsningen på en arkeologiskola under en av sommarveckorna har genomförts i samarbete med Falbygdens museum.

– Det har varit fantastisk roligt att se hur engagerade och intresserade de unga eleverna är, säger Tony Axelsson. De har fått anmäla sig via Falbygdens museums hemsida och på bara några dagar fulltecknades de 30 platserna.

Eleverna har fått gräva i samma lager som de vuxna studenterna och gjort en mängd fynd av ben, keramik och flinta.

Utgrävningarna i Karleby pågår fram till den 5 juli och är öppna för allmänheten. Under eftermiddagarna (fram till den 4 juli) hålls det guidade turer för intresserade vid 14-tiden. Ingen föranmälan krävs.

Den nya forskningsmiljön, kallad TOCSYC – Testning av kritiska egenskaper i komplexa system, vid Mälardalens högskola (MDH) sker i samverkan med Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Skövde, Karlstad universitet och SICS, som tillsammans beviljats finansieringen av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Forskningsmiljön koordineras av MDH med projektstart i september 2013.

– Datormjukvara utgör en allt större andel av det vi levererar till våra kunder. För att marknadens förtroende för Bombardier ska vara på högsta nivå måste den datormjukvara vi levererar i våra produkter till våra kunder vara av hög kvalitet. Kvalificerad testning av våra mjukvaruintensiva system säkrar den höga kvalitetsnivån. Att akademierna nu tar initiativ till att vidareutveckla kunskapen om kvalificerad testning av inbyggda system hälsar vi med glädje och tillfredsställelse, eftersom den är av största strategiska vikt för oss, säger Klas Wåhlberg, vd för Bombardier Sweden AB.

Programvara och inbyggda datorer, så kallade inbyggda system, är ofta en mycket viktig del i svenska industriprodukter och exportvaror. Den snabba tekniska utvecklingen gör att kraven på företagen hela tiden ökar. De måste ta fram än mer avancerade produkter, vilket innebär mer komplexa och kritiska inbyggda system. Kostnaden för att testa de nya inbyggda systemen är en stor del av den totala utvecklingskostnaden för företagen och för att minska denna kostnad behövs effektivare testmetoder i ett tidigare utvecklingsskede. Med den nya forskningsmiljön kommer kunskapen om att testa kritiska egenskaper hos komplexa inbyggda system att öka.

– Det övergripande målet är att möjliggöra och stödja kostnadseffektiv testning i inbyggda system. Testning av inbyggda system kan tyckas vara en liten detalj men för företagen är testningen av stor vikt, eftersom de inbyggda systemen är avgörande för produktens prestation. Då vi är fem framstående parter inom mjukvarutestning i forskningsmiljön TOCSYC, har resultaten av forskningen goda möjligheter att få stor akademisk och industriell betydelse, säger professor Paul Pettersson som leder TOCSYC.

KK-stiftelsen finansierar i år inom ramen för SIDUS – starka distribuerade forskningsmiljöer, två nya forskningsmiljöer. TOCSYC finansieras med 27 miljoner kronor och totalt tretton personer kommer vara involverade i satsningen varav fyra seniora forskare från MDH. MDH är också medverkande part i den andra finansierade forskningsmiljön READY, en forskningsmiljö för Internet med låg fördröjning. Koordinator för denna miljö är SICS och medverkande part förutom MDH är Karlstad universitet. Fokus inom READY är att minska fördröjningarna vid överföring av stora datamängder, vilket är till stor nytta för svenskt näringsliv då det minskar produktionstiden och därmed produktionskostnaderna.

Att minska vårt beroende av kol och olja genom att utveckla nya bränslen har varit ett hett forskningsområde i många år. Framförallt har forskare inriktat sig på att framställa vätgas från vatten. Idag är vi beroende av den dyrbara metallen platina för vätgastillverkning, vilket inte ger inte någon storskalighet. Den nya metoden kombinerar naturliga enzymer och syntetiska katalysatorer för att framställa den energirika vätgasmolekylen.

– Just nu tillverkar vi bränsleceller där vårt artificiella enzym ersätter platina och vi försöker även förbättra det artificiella enzymet ytterligare genom att modifiera de syntetiska katalysatorerna, säger Gustav Berggren. Om vi lyckas med detta kommer vi att kunna framställa bränsleceller baserade på enbart organiska ämnen och järnjoner, vilket i sin tur tillåter tillverkning på en helt annan skala än dagens bränsleceller som är beroende av den sällsynta och dyra platina-metallen. 

En enkel och revolutionerande metod
Vätgas är en naturlig del av metabolismen för många grönalger och bakterier. De enzym som står för tillverkning och förbränning av den energirika vätgasen kallas för hydrogenaser. Tack vare sin extremt höga kapacitet har hydrogenaser länge varit målenzym för forskare som arbetar med förnyelsebar energi. Eftersom hydrogenaset är svårt att framställa har det tidigare endast använts i småskaliga försök på laboratoriet.

Även om bakterier kan tvingas att producera enzymet i stor skala, tillverkar de då endast en inaktiv form av enzymet som inte längre kan framställa vätgas. Ett artificiellt enzym som är lika aktivt som det naturliga hydrogenasenzymet erhöll forskarna genom att kombinera det inaktiva enzymet med syntetiska katalysatorer.

– Denna ”artificiella” aktivering av hydrogenasenzymet öppnar upp stora möjligheter inom grundforskning, då det låter oss studera proteinets inverkan på våra syntetiska katalysatorer. Samtidigt förenklar vår nya metod drastiskt användningen av hydrogenasenzymet i större skala i eventuella industriella applikationer, säger Gustav Berggren.

Studien, som har titeln Biomimetic assembly and activation of [FeFe]-hydrogenases, publiceras i Nature (26/6-2013) och är ett samarbete mellan forskare från bland annat Frankrike, Tyskland och Sverige.