Projektet handlar om att studera om ett systematiskt och intensivt användande av appar kan förbättra läs- och skrivförmågan för elever med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter.

– Vi vill se om dessa alternativa verktyg kan underlätta och förbättra elevens skriftspråkliga förmåga och öka deras motivation för skolarbete, säger Idor Svensson.

Program för att stödja läs- och skrivförmågan brukar kallas alternativa verktyg. Under de senaste åren har det kommit mobiltelefoner, så kallade smarta telefoner, och läs/surfplattor som enkelt kan ladda hem olika program, så kallade appar. Dessa appar hanterar många av de alternativa verktyg som tidigare bara funnits till datorer eller som separat utrustning.

Priset för dessa appar är avsevärt billigare än de som finns till datorer och mycket enkla att använda. I praktiken innebär det att personer med läs- och skrivsvårigheter ständigt, via telefonen, kan ha med sig hjälpmedel som stödjer förmågan att ta till sig och förmedla text och därmed ökar möjligheten att ta del av samhällsprocessen på samma villkor som alla andra. Med andra ord, de kan klara sig på egen hand och inte vara beroende av andra när det gäller uppgifter som kräver att man läser eller skriver.

– Många lärare vittnar om hur effektivt det är att använda alternativa verktyg, inte minst för de som har ihållande svårigheter med att lära sig läsa och skriva, berättar Idor. Alternativa verktyg kan påverka läs- och skrivförmågan positivt och eleverna blir inte bara bättre på att läsa och skriva, motivationen för skriftspråkliga uppgifter ökar också. Detta kan i sin tur leda till att elevernas självbild förbättras när det gäller skolarbete överhuvudtaget. Emellertid finns få evidensbaserade studier som utforskat området och det är det som vi nu vill rätta till, avslutar han.

– Vad vi vet är det här första gången som dessa mediciner kan kopplas till liknande positiva effekter på hjärta, kärl och överlevnad, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, och huvudförfattare till artikeln som publiceras i den ansedda brittiska tidskriften.

Vid Alzheimers sjukdom minskar bland annat signalsubstansen acetylkolin i hjärnan, som är viktig för minnesfunktion, tanke- och bedömningsförmåga. Så kallade kolinesteras-hämmare – eller donepezil, rivastigmine och galantamin – motverkar symptomen genom att höja halten acetylkolin eller förstärka nervernas känslighet för signalsubstansen. Tidigare forskning har visat att dessa mediciner kan sänka hjärtfrekvensen och eventuellt också har anti-inflammatoriska egenskaper.

I den aktuella studien följde Umeåforskaren Peter Nordström i samarbete med forskare vid Karolinska institutet drygt 7 000 diagnostiserade Alzheimerpatienter under mer än ett års tid. Resultaten visar att risken att dö under tidsperioden var 36 procent lägre för patienter som behandlades med kolinesteras-hämmare jämfört med de som inte fick denna behandling. Sannolikheten att drabbas av hjärtinfarkt minskade med 38 procent, samtidigt som risken att dö på grund av hjärtkärlsjukdom minskade med 26 procent.

– Om man översätter detta till absoluta tal betyder det att varje år så överlever 1125 fler, och 180 slipper att få hjärtattack, i en grupp på 100 000 Alzheimersjuka, förklarar Peter Nordström.

Han tycker att studien bådar gott, men att resultaten måste följas upp ytterligare för att kunna ligga till grund för kliniska rekommendationer.

– Det här är en så kallad observationsstudie, och vi kan därför inte definitivt säga att bromsmedicinerna orsakar de positiva effekterna. Men sambanden är väldigt starka, något som gör dem ytterst intressanta ur ett patientperspektiv. Det vore därför väldigt värdefullt att få göra utökade studier. 

Forskargruppen fann också att patienter som fick den högsta rekommenderade dosen av kolinesteras-hämmare hade minst risk för hjärtinfarkt och dödsfall: 65 procent lägre respektive 46 procent lägre jämfört med patienter som aldrig använt medicinerna. De hittade inte några liknande effekter av en annan typ demensmedicin, memantin, som har en helt annan verkningsmekanism.
Studien gjordes bland 7073 svenskar med Alzheimers sjukdom som registrerats i det nationella svenska demensregistret från maj 2007 till december 2010. I jämförelsen mellan de patienter som fick och inte fick läkemedlet har forskarna tagit hänsyn till andra skillnader mellan grupperna, som exempelvis ålder, kön, Alzheimer-variant, omsorg och medicinsk historia, inklusive medicinering för andra sjukdomar.

Donepezil, rivastigmine respektive galantamin saluförs som Aricept, Exelon och Reminyl i Sverige. Memantin är mer känt som Ebixa.

Artikelförfattare: Peter Nordström, Umeå universitet och Dorota Religa, Anders Wimo, Bengt Winblad och Maria Eriksdotter, samtliga vid Karolinska institutet.

Länk till artikel: http://eurheartj.oxfordjournals.org/content/early/recent

Det är första gången som Statens vegvesen – Norges motsvarighet till tidigare svenska Vägverket – tecknar den här typen av långsiktigt avtal med ett utländskt universitet. Bakom den explosionsartade aktiviteten inom norsk väginfrastruktur ligger ett omfattande investeringsbehov och kraftigt höjda regeringsanslag.

– Vi behöver göra ökade forskningssatsningar och trygga vår kompetensförsörjning över de kommande 20 åren, både för att ta hand om den befintliga väginfrastrukturen och för att göra E39 till en färjefri förbindelse, säger vägdirektör Terje Moe Gustavsen på Statens vegvesen.
Avtalet med Chalmers gäller forskning och kompetensutveckling inom främst tre områden, dels nya strukturer och kompositmaterial för broar, dels fördjupade geotekniska kunskaper för att undvika ras och problem i brofundament och tunnlar.

Det tredje området handlar om hållbarhet och energi. Statens vegvesen har en vision om klimatneutrala vägar med stora inslag av vindkraft och havsbaserad vattenkraft, möjligen kopplade till isfria vägbanor. Chalmersforskarna ska ta fram olika scenarier för hållbara vägar.

– För Chalmers del ger samarbetsavtalet med Statens vegvesen våra forskare tillfällen att gripa sig an några av världens största utmaningar inom infrastruktursektorn, både teoretiskt och på plats. Det kommer att gynna kvaliteten i både forskning och utbildning i många år framåt, säger Chalmers rektor Karin Markides.

Från start omfattar samarbetet tre doktorander och tolv examensarbeten, men ambitionerna är mycket högre än så. Parterna har tagit fram en lista på ett femtiotal tänkbara forskningsprojekt.
Avtalet mellan Chalmers och Statens vegvesen tecknades tisdag 4 juni, av vägdirektör Terje Moe Gustavsen och Chalmers rektor Karin Markides.

Mer om E39
Europaväg 39 följer kusten från Trondheim via Bergen till Kristiansand. Den går igenom Västlandet som är ett område under snabb ekonomisk utveckling på grund av bland annat offshoreindustrin. Restiden med bil från Trondheim till Kristiansand kan sänkas från 20 till 12 timmar om åtta fjordpassager med färja ersätts med bro eller tunnel. Investeringarna beräknas till 150 miljarder norska kronor.

Många, kanske de flesta, lärare har aldrig sett sig själva undervisa. Eva-Marie Harlin, doktorand i vuxnas lärande, lät en grupp lärarstudenter spela in sig själva på video när de höll ett lektionspass under sin praktik. De fick reflektera över sin undervisning, först utan att ha sett videon, sedan efter det. De blev överraskade, berättar Eva-Marie Harlin, både positivt och negativt.

– Med videons hjälp får de syn på det de inte vet att de gör. Och många blev förvånade över att de själva tog så stor plats och var mer styrande än de trodde. Men en del överraskades också av att de fungerade så professionellt, trots att det, som någon sa, var ”kaos i huvudet”.

Den dominerande bilden var dock att de nästan färdiga lärarna tyckte att de pratade alldeles för mycket, inte väntade in svar från eleverna och inte var tillräckligt lyhörda. Eva-Marie Harlin betonar att det handlar om en grupp blivande folkhögskolelärare och att förväntningarna därför är extra höga på en demokratisk undervisningsstil.

Två år senare följde hon upp studien med nya videoinspelningar och intervjuer med ett urval av de nu färdiga folkhögskolelärarna. Mycket hade hänt, förstås, och det skulle det ha gjort även utan videon, säger hon.

– Men videon bidrog till en självreflektion och hjälpte dem se vad de kunde göra annorlunda i sin undervisning.

Många kunde nu se, i den nya videon, att de lämnat över mer till eleverna, blivit mer avslappnade och trygga i sin lärarroll. Från att vara fokuserade på hur de fungerade kunde de nu sätta deltagarna i fokus och vara mer bekräftande.

Ingen annan än lärarstudenterna/lärarna själva har sett videon. Eva-Marie Harlins studie bygger på deras självrapportering, vad de själva noterade när de såg sig undervisa.

– Många tycker det är väldigt obehagligt att bli inspelade och att titta på sig själva. Poängen här är att ingen annan än den som spelats in ser videon. Den personen kan å andra sidan göra det i lugn och ro, spola tillbaka hur många gånger som helst och analysera vad som händer.

För vad som händer i ett klassrum är inte alltid lätt för lärare att ha kontroll på. De kan inte kliva utanför sig själva och få en objektiv bild.

Eva-Marie Harlin har arbetat med videoinspelningar också i andra lärarutbildningar och får genomgående mycket bra respons. I utbildningen till folkhögskolelärare vid Linköpings universitet ingår en videoinspelning och reflektion nu som en obligatorisk uppgift. I yrkeslärarutbildningen är det på gång.

Avhandlingen: ”Lärares reflektion och professionella utveckling – med video som verktyg”

Män och kvinnor spelar på olika spelformer och mönstret har varit relativt konstant de senaste tio åren. Det är fortfarande män som spelar mest och i de mest riskfyllda spelformerna, de utvecklar också mest problem med spel om pengar. Män spelar oftare i spelformer som bygger på strategi, både i offentlig miljö och i hemmiljö, medan kvinnor oftast spelar ”slumpspel” i hemmiljö.

– Spel om pengar är ett område där genus har stor betydelse. För att förstå och för att kunna förebygga spelproblem måste vi veta hur spelmarknaden påverkar och påverkas av genus och andra samhällsvillkor, där ekonomiska, sociala och kulturella faktorer är viktiga, säger Jessika Svensson, doktorand vid Mittuniversitetet.

Syftet med avhandlingen ”Gambling and gender” är att undersöka relationen mellan genus, hälsa och spelproblem bland regelbundna spelare och närstående. Den baseras på resultat ur Statens folkhälsoinstituts befolkningsstudie, Swedish longitudinal gambling study, samt en studie om spel om pengar och spelproblem i Sverige från 1997/98.

Närstående till personer med spelproblem var lika ofta män som kvinnor och de uppgav en rad problem såsom sämre psykisk hälsa, riskabel alkoholkonsumtion och de hade svårare än andra att betala räkningar. Både män och kvinnor hade varit mer utsatta för våld det senaste året, men kvinnorna signifikant mer än männen. Kvinnor hade sämre hälsa, sämre socialt stöd och var mer sjukskriva än andra kvinnor, medan närstående män var oroliga för sina arbeten.

– Resultaten stärker argumenten för att se spelproblem som en bredare folkhälsofråga eftersom fler än den som spelar påverkas. Det är dessutom inte bara spelaren eller dennes närmaste familj som berörs, utan ett bredare socialt nätverk som drabbas, säger Jessika Svensson.

Ofta lyfts strategispel som poker fram som en riskabel spelform, vilket avhandlingen också visar i synnerhet för män. Men slumpspel i offentlig miljö, exempelvis spelmaskiner och bingo, innebär risker för spelproblem för båda könen. Däremot fanns det könsskillnader i andra spelformer där kvinnor som spelade strategispel oftare rapporterade ekonomiska problem till följd av sitt spelande.

– Kvinnor har i allmänhet lägre inkomst och sämre ekonomi vilket ger avtryck även i spelandet. Det är intressant att kvinnor som bryter normer och spelar strategispel i offentlig miljö, inte tycks ha speciellt stora hälsoproblem eller uppfattar att de har problem med spel. Det kan stödja forskning som pekar på att en del kvinnor ser spelandet som en möjlighet att utmana könsroller och att det ger möjlighet till en upplevelse av självständighet och identitet, säger Jessika Svensson.

Avhandlingen ”Gambling and Gender. A Public Health Perspective är landets första akademiska avhandling som rör spelproblem i den vuxna befolkningen i Sverige.

Avhandlingen är en utvidgad sammanfattning av fyra delprojekt, som Johan Kask författat själv och i samarbete med andra forskare. Två av projekten, med litteraturstudier som grund, diskuterar rådande teorier om affärsrelationer i förhållande till mer dynamiska/evolutionära förklaringssätt. De två andra
delprojekten är empiriska studier, dels av musikmarknadens snabba omvandling, dels av vilka förutsättningar som är gynnsamma för att småföretag ska kunna hitta affärspartners.

Att tala om darwinism för kanske tanken till biologi, men Johan Kask menar att Generalized Darwinism, GD, den förklaringslogik som Charles Darwin byggde biologisk teori på har ett bredare användningsområde. En darwinistisk förklaringsmodell går att använda inom många områden där det sker ett samspel mellan variationer, urval och bevarandemekanismer, biologi är ett område och affärsrelationers evolution är ett annat.

Förändrad omvärld
– Exemplet från musikindustrin innebär en dokumentation av ett historiskt skede där det från början fanns en dominerande design på musikmediet – fonogrammet som varierat från stenkaka till CD. Den produkten bestämde också marknadskanalerna med en kedja av affärsrelationer, som hakade i varandra från skivbolag, distributionsbolag, skivaffär och till kunden. Digitalisering, datorisering och internet var omvärldsfaktorer, som gjorde det möjligt att utmana den stabila strukturen. Detta teknikskifte kom att förändra musikmarknadens kedja av affärsrelationer i riktning mot en ny struktur, först genom nedladdning via nätet och senare genom streaming.

Egenskaper som hindrar
En vanlig uppfattning bland entreprenörskapsforskare är att proaktivt handlande, risktagande och innovativt tänkande ökar chansen för ett nystartat, mindre företag att skapa relationer med ett större företag, till exempel som etablerad återförsäljare. Men Johan Kask har funnit att det kan vara tvärtom.

– Det här stämmer inte på mogna marknader med en eller ett fåtal etablerade tekniska lösningar som dominerar. Där kan dessa entrepreneriöriella egenskaper i stället vara ett hinder i relationsskapandet. De kan göra nytta på oroliga produktmarknader, som inte domineras av en viss lösning, men studien här visar att ”det beror på” om dessa egenskaper ska vara framgångsrika.

Samspel och helhet
Studier av affärsrelationer är ofta snäva genom att isolera ett fåtal interna eller externa variabler. Johan Kask menar att man måste titta mer på samspel och helhet samt ta hänsyn till yttre omständigheter för att förstå vad som påverkar utvecklingen. Generalized Darwinism är en teori som kan förklara ett verkligt förlopp genom att den vidgar analysen till ett populations- och systemtänkande.

Ett av delprojekten i avhandlingen, som Johan Kask skrivit tillsammans med kollegan Tobias Johansson, har helt nyligen publicerats i den ansedda forskningstidskriften Industrial Marketing Management. Den handlar just om förutsättningarna för att använda darwinistisk teori inom marknadsföringsforskning.

Neuroblastoma is the third most common form of cancer in children. It usually develops before the age of two and affects around two dozen children per year in Sweden and around 800 in the US. The tumours are normally located in the peripheral nervous system, but in very young infants they can sometimes spread over the entire body. Current therapies are tough and have serious side effects, and for many of the patients the prognosis is poor. In its most aggressive form only a minority survive, which makes finding alternative treatments particularly urgent.

In the case of neuroblastoma, extra copies of the gene that encodes the MYCN protein are normally found in the cancer cell. This in turn is a clear indication of a poor prognosis, as it has long been known that the incorrect activation of the MYCN and similar MYC genes causes cancer. The strategy of the research group for defeating the disease was therefore to identify substances that prevent MYC-triggered cell division or that kill cancer cells in an MYC-specific manner.

“We have found that a small chemical molecule, that is known from previous studies to inhibit the activity of the c-MYC-protein, also inhibits the activity of MYCN,” says Principal Investigator Marie Arsenian Henriksson, Professor of molecular tumour biology at Karolinska Institutet. “The substance disrupts the binding between MYCN and another protein called Max, which results in the degradation of MYCN and subsequently either to cell death in neuroblastoma cells with extra copies of the MYCN gene, or to their development into neurons, at which point their malignity disappears. Small chemical molecules that knock out MYCN are therefore a possible therapy option for children with neuroblastoma as well as for other MYC-driven tumours.”

The molecule used by the researchers is no drug candidate; instead the finding is to be seen as a model that can inspire future cancer therapies. However, the researchers did find that the survival rate increased when they applied test treatments on mice with neuroblastoma. The study also led to a new discovery on what happens inside the cancer cell, where the treatment caused an accumulation of fat droplets, suggesting that the MYC proteins affect tumour cell metabolism and the normal breakdown of fatty acids.

“This is an original finding,” says Professor Arsenian Henriksson. “It has not previously been observed that the inhibition of MYC affects tumour cells in this way. This does not only open new avenues for novel therapies for certain forms of cancer, but may also have implications for metabolic diseases, such as diabetes.”

The study was financed with grants from several bodies, including the Swedish Childhood Cancer Foundation, the Swedish Cancer Society, the Swedish Research Council, Karolinska Institutet, and the Hedlund Foundation.

Publication: ‘MYC inhibition induces metabolic changes leading to accumulation of lipid droplets in tumor cells’, Hanna Zirath, Anna Frenzel, Ganna Oliynyk, Lova Segerström, Ulrica K. Westermark, Karin Larsson, Matilda Munksgaard Person, Kjell Hultenby, Janne Lehtiö, Christer Einvik, Sven Påhlman, Per Kogner, Per-Johan Jakobsson, and Marie Arsenian Henriksson, PNAS online 3-7 June 2013.

Neuroblastom är den tredje vanligaste cancerformen hos barn. De flesta insjuknar före två års ålder och i Sverige drabbas ett tjugotal barn per år. Tumörerna sitter normalt i det perifera nervsystemet, men hos riktigt små barn kan de ibland vara spridda över hela kroppen. Dagens behandlingar är både tuffa och ger upphov till kraftiga biverkningar, och för många av de drabbade barnen är prognosen dålig. I den mest aggressiva formen överlever endast en minoritet, något som gör det extra angeläget att finna alternativa behandlingsmöjligheter

Vid neuroblastom finns den gen som ger upphov till MYCN-proteinet vanligen i många extra kopior i cancercellen, något som i sig är en klar indikation för dålig prognos hos patienten. Man vet sedan tidigare att om genen för MYCN och andra liknande MYC-gener aktiveras på ett felaktigt sätt, så bidrar de till cancerutveckling. Forskargruppens strategi för att komma åt sjukdomen har därför varit att identifiera ämnen som stoppar en MYC-stimulerad celldelning eller som dödar cancerceller på ett MYC-specifikt sätt.

– Vi har funnit att en liten kemisk molekyl, som man sedan tidigare vet hämmar det så kallade c-MYC-proteinets aktivitet, även hämmar MYCN. Substansen påverkar bindningen mellan MYCN och ett annat protein som kallas Max, vilket resulterar i att MYCN bryts ned. Detta leder i sin tur till celldöd i neuroblastomceller med extra kopior av MYCN-genen, alternativt till att de mognar ut till nervceller varvid maligniteten försvinner. Små kemiska molekyler som slår ut MYCN kan därför bli ett framtida behandlingsalternativ för barn med neuroblastom, men även för andra tumörer som drivs av MYC, säger Marie Arsenian Henriksson, professor i molekylär tumörbiologi vid Karolinska Institutet, som lett den nu publicerade studien.

Molekylen som forskarna använde är ingen läkemedelskandidat, utan upptäckten ska ses som en modell som visar vägen för framtida cancerterapier. Forskarna testade dock att behandla möss med neuroblastomtumörer och kunde då se att överlevnaden ökade. Studien ledde också fram till en helt ny upptäckt om vad som händer inne i cancercellen. Det visade sig att behandlingen orsakade en ansamlig av fetter i tumörcellerna, något som tyder på att MYC-proteinerna påverkar cancercellernas ämnesomsättning så att fettsyror inte bryts ned på vanligt sätt.

– Det här är helt nytt, ingen har tidigare sett att hämning av MYC har denna påverkan på tumörceller. Utöver att vi här öppnar dörren för nya behandlingsterapier mot vissa cancerformer kan kunskapen också ha betydelse för metabola sjukdomar, som till exempel diabetes, säger Marie Arsenian Henriksson.

Forskningen har genomförts med stöd av bland annat Barncancerfonden, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Hedlunds stiftelse.

Publikation: ”MYC inhibition induces metabolic changes leading to accumulation of lipid droplets in tumor cells”, Hanna Zirath, Anna Frenzel, Ganna Oliynyk, Lova Segerström, Ulrica K. Westermark, Karin Larsson, Matilda Munksgaard Person, Kjell Hultenby, Janne Lehtiö, Christer Einvik, Sven Påhlman, Per Kogner, Per-Johan Jakobsson, and Marie Arsenian Henriksson, PNAS online 3-7 juni 2013.

Vid en vanlig infektion som orsakas av bakterier eller virus reagerar ett fåtal av våra immunförsvarsceller och vi blir friska. Men när den giftiga proteinmolekylen superantigen kommer in i våra kroppar startar ett immunförsvar som är tusenfalt starkare och vi blir sjuka.

Aktiverar immunförsvaret på flera sätt
Supermolekylen superantigen produceras av vissa bakterier och virus och har en unik struktur som binder till flertalet av molekylerna i vårt immunförsvar. Därför reagerar immunförsvaret oerhört starkt när vi får i oss superantigener; vi kräks och mår dåligt. Sker detta i vårt blodomlopp stannar hjärtat och då finns inget botemedel.

Flertalet autoimmuna sjukdomar kan vara orsakade av superantigener som funnit en genväg genom vårt immunförsvar, ett otroligt komplicerat och effektivt system.

– Vi har visat att dessa superantigener aktiverar immunförsvaret på fler sätt än forskare tidigare trott. Upptäckten kan få följder för diagnos och forskning kring vaccin och behandling mot superantigener. Det här är av speciell vikt eftersom de bakterier som utsöndrar superantigener tillhör dem som ibland blir multiresistenta, säger Maria Saline på Svenskt NMR-centrum vid Göteborgs universitet.

Binder till båda av immunförsvarets receptorer
Maria Saline och hennes forskarkollegor har identifierat vilka delar av superantigenet som binder till molekylerna i immunförsvaret. Den tredimensionella formen och den unika sammansättningen av aminosyror gör att superantigenet binder till många molekyler i immunförsvaret och det är därför immunförsvaret reagerar så kraftigt.

Tidigare har forskarna trott att endast ena halvan av en av immunförsvarets receptor har bundit till superantigenen men Marias Salines forskning visar att även den andra hälften kan binda till det giftiga superantigenet.

– Detta öppnar många nya dörrar och tvingar forskare och doktorer att tänka bredare kring superantigener, säger Maria Saline.

Kan användas mot tumörer
Förmågan att ”tjuvstarta” immunförsvaret kan även användas i människans tjänst.

– De tester som flera forskargrupper jobbar med, att använda styrkan i superantigenet till att förstöra tumörer, verkar hittills lovande, säger Maria Saline.

Hennes forskning öppnar upp en ny dimension inom superantigens biologi eftersom andra hälften av immunförsvarets receptorer nu blir synliga.

– Det här är ett bra exempel på när grundforskning leder till att forskare inte bara förstår molekylerna utan också förstår vad de kan användas till för att vara i människans tjänst. Vad den kunskapen kan innebära för cancerforskningen får framtiden utvisa, säger Maria Saline.

Avhandlingens namn: ”The structure of superantigen complexed with TCR and MHC reveals novel insights into superantigenic T cell activation.” Saline M, Rödström KE, Fischer G, Orekhov VY, Karlsson BG, Lindkvist-Petersson K. Nature Communications 2010 Nov;1(8):119

Sabina Davidsson har i sin doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet identifierat tre orsaker och bidragande faktorer till prostatacancer. Patienter med en kronisk inflammation, ett förändrat immunförsvar eller en ökad förekomst av bakterier, så kallade Propionibacterium acnes, verkar löpa en större risk att drabbas av en aggressiv prostatacancer.

– Min målsättning är att vi i framtiden ska kunna erbjuda individanpassade behandlingar och fler tester som kompletterar PSA-testet, säger Sabina Davidsson.

Med ett PSA-prov, ett enkelt blodprov, kan man i dag upptäcka prostatacancer men inte bedöma om tumören är potentiellt dödlig eller ofarlig. Därför är det betydligt fler män som behandlas i onödan efter provtagning än som botas från en livshotande cancer och överbehandlingen orsakar mycket onödigt lidande.

Ett viktigt steg på vägen
Därför letar forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro efter orsaker till att män utvecklar prostatacancer men också efter markörer som kan användas för att bedöma vilka män som har en aggressiv form av prostatacancer och är i behov av behandling och vilka män som klarar sig bra utan behandling eftersom deras tumör inte kommer ge dem några besvär.

Sabina Davidssons forskning är ett viktigt steg på vägen. Hennes studie är den första som har visat att bakterien Propionibacterium acnes är dubbelt så vanlig hos män med prostatacancer jämfört med friska män.

– Det gör att vi tror att prostatacancer kan läggas till listan av cancertyper som utlöses av infektioner kopplade till kronisk inflammation. Nästa steg var att undersöka om inflammationen bara har betydelse i den inledande fasen eller om den påverkar även resten av sjukdomsutvecklingen, säger Sabina Davidsson.

Ett förändrat immunförsvar
Hennes resultat visar att immunförsvaret förändras under prostatacancerutvecklingen och att sjuka män har fler regulatoriska T-celler. Det är celler som attackerar de T-celler som har till uppgift att skydda kroppen mot sjukdom och därmed gynnar de regulatoriska T-cellerna tumörens utveckling.

– Cancertumören lockar till sig regulatoriska T-celler och utsöndrar dessutom substanser som gör att de kan dela sig och bli fler. Det gör att det till slut inte finns några skyddande celler kvar och tumören kan växa utan att bli attackerad.

Kunskapen om dessa tre faktorer – kronisk inflammation, ökad förekomst av bakterier och ett förändrat immunförsvar – kan användas för att ta fram nya tester och behandlingar.

– Resultaten öppnar för framtida möjligheter med individanpassade förebyggande behandlingar. Det kan handla om att ett vaccin mot P. acnes-bakterien, antiinflammatoriska läkemedel och medicin som stärker det skyddande immunförsvaret. Prostatacancer är en komplicerad cancerform som troligtvis inte har en lösning utan många, säger Sabina Davidsson.

Jordbruket har återigen kommit i fokus när det gäller fattigdomsbekämpning. I Sydafrika satsas i dag stora resurser på att utveckla det småskaliga jordbruket för att på så sätt minska den utbredda fattigdomen bland landsbygdens marginaliserade småbrukare. Klara Jacobson från SLU har i sitt doktorsarbete granskat ett utvecklingsprogram som drevs av jordbruksdepartementet i Östra Kapprovinsen. Den bärande tanken var att tillämpa framgångsfaktorer från det storskaliga, kommersiella jordbruket även i det småskaliga jordbruket. Skördarna skulle höjas med hjälp av en högavkastande, genmodifierad majssort (”bt-majs”, som är motståndskraftig mot en viktig skadegörare) och handelsgödsel, samt en ökad ekonomisk medvetenhet och ett ökat engagemang för jordbruk hos småbrukarna.

Klara Jacobson visar i sin avhandling att ”The massive food production programme” i det stora hela misslyckades med sin ambition. Stödet till småjordbruket i de byar hon undersökte bidrog inte till någon minskning av fattigdomen. I avhandlingen redogör hon också för orsakerna till att det gick som det gick.

En viktig förklaring är att de låga skördenivåerna i området berodde på andra faktorer än brist på högavkastande utsäde. För de flesta hushåll var jordbruket något som sköttes vid sidan av alla andra aktiviteter som gjorde det möjligt att klara uppehället, t.ex. lönearbete. Även familjer som hade det bättre ställt odlade främst för husbehov. Trots att merparten av hushållen hade tillgång till odlingsmark låg nästan hälften av åkrarna i träda. Viktiga skäl till detta var tidsbrist och brist på dragkraft samt trasiga stängsel som gjorde att grödan inte kunde skyddas mot betande djur.

Klara Jacobson menar att programmet var dåligt rustat för att göra jordbruket till något som kunde lyfta småbrukarna ur fattigdom. Den viktigaste orsaken var att programmet inte tog hänsyn till den roll som jordbruket hade kommit att få i tillvaron för dessa småbrukare, utan la allt fokus på teknisk utveckling med det storskaliga jordbruket som förebild.

– Småbrukarna i de här områdena har varit marginaliserade under lång tid, förklarar Klara Jacobson. De fattigaste behöver först och främst en generellt ökad ekonomisk och social trygghet i tillvaron, för att överhuvudtaget kunna prioritera jordbruket. För att öka produktionen hos de småbrukare som inte var lika extremt fattiga behövdes fortfarande främst andra insatser än ny teknik. Rådgivning, satsningar på infrastruktur och kreditmöjligheter har större möjligheter att öka jordbrukets betydelse för försörjningen på den sydafrikanska landsbygden.

Förhoppningen att den nya bt-majsen skulle bli ett lyft i området visade sig också vara dåligt underbyggd. Här var det inte den genmodifierade insektsresistensen som var det stora problemet, utan att sorten i övrigt var framtagen för att passa i ett storskaligt jordbruk, med riklig gödsling och moderna lagringsmetoder. Skördeökningen i byarnas odlingar var måttlig, och motiverade inte den högre utsädeskostnaden. Dessutom var majssorten en mjuk sort anpassad till storskalig industriell produktion, men betydligt mer känslig för insektsangrepp under lagring. Småbrukarna ställdes också inför nya odlingsrestriktioner, som stämde dåligt överens med lokala praktiker. Sorten är skyddad av patent och växtförädlarrätt, vilket innebär att odlarna inte får använda delar av skörden som utsäde, varken till de egna eller till grannarnas åkrar. Dessutom var det obligatoriskt att så ”vanlig” majs på delar av fälten – för att fördröja utveckling av resistens hos skadegörarna – men detta gjordes sällan, bland annat för att skälet inte förstods till fullo.

– Östra Kapprovinsen har nyligen ändrat sin jordbrukspolitik och uppmärksammar nu effekterna av den långvariga marginaliseringen av småjordbruket, och betonar vikten av infrastruktursatsningar och rådgivning för att ändra situationen. Däremot har det inte skett någon tydlig förändring av synsättet att det storskaliga jordbrukets metoder ska vara målet för utvecklingen av småjordbruket. Resultaten i min avhandling ifrågasätter detta och pekar tydligt på att utvecklingsinsatser och jordburksteknik måste anpassas till lokala praktiker samt sociala och ekologiska förutsättningar, avslutar Klara Jacobson.

Länk till avhandlingen
http://pub.epsilon.slu.se/10406/1/Jacobson_k_130507.pdf

Det ökande användandet av antibiotika har lett till stora problem för samhället. Många bakterier har utvecklat resistens mot de antibiotika som finns tillgängliga i dag. Därför behövs nya alternativa lösningar.

Traditionella antibiotika är antingen avdödande eller tillväxthämmande och bakteriernas enda sätt att överleva en antibiotikabehandling är att utveckla resistens. För att försöka hitta en möjlig lösning på detta problem, arbetar forskare vid kemiska institutionen och världen över med en strategi där man med hjälp av små organiska molekyler blockerar bakteriernas virulenssystem, deras förmåga att orsaka sjukdom. Bakterierna tappar sin förmåga att infektera våra celler. Eftersom de små molekylerna inte dödar eller hämmar bakterietillväxten, utan bara ”avväpnar dem” tror forskarna att bakterierna blir mindre benägna att utveckla resistens.

Typ III-sekretionssystemet är ett virulenssystem som finns i många gram-negativa bakterier, som infekterar både människor och djur t.ex. Chlamydia, Salmonella och Yersina. Caroline Zetterström har i sin avhandling studerat en molekylklass virulensblockerare kallad salicylidenacylhydrazider, som hittades 2003 genom testning av ett stort antal organiska molekyler.

Hon har studerat mekanismen för hur salicylidenacylhydrazider blockerar typ III-sekretionen hos bakterien Yersinia pseudotuberculosis. Forskargruppen som Caroline tillhör arbetar med bakterien Yersinia pseudotuberculosis som modell eftersom den är lätt att arbeta med i laboratoriet och den är heller inte särskilt farlig för människor, vid infektion orsakar den diarré och kräkningar.

– Molekylerna interagerar troligtvis med flera proteiner samtidigt och det resulterar i att bakteriernas virulenssystem nedregleras och gör dem oförmögna att orsaka infektion, säger Caroline Zetterström.

Det faktum att många av de nuvarande antibiotika som används har sitt ursprung i naturen medan de flesta virulensblockerare är syntetiska organiska molekyler gjorde att forskargruppen testade en stor samling naturprodukter från marina och landlevande växter och invertebrater från Sydostasien för deras förmåga att fungera som virulensblockerare.

– En naturprodukt som kommer från barken av ett träd som växer i Sydostasiens regnskogar visade sig vara en mycket effektiv virulensblockerare i Y. pseudotuberculosis. Efter fortsatta studier av denna naturprodukt visade det sig att den är en bra virulensblockerare även i andra gram-negativa bakterier som vi forskar på.

Hon säger avslutningsvis:
–Jag tror på strategin med virulensblockare och i framtiden tror jag absolut det kommer att finnas sådana läkemedel.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-70281

En växande bransch inom forskningen om förnybar energi är omvandlingen av den kinetiska energin i vattenströmmar till el. Dessa kan vara av tidvatten orsakade strömmar, eller strömmar i älvar. Då man utvinner energin direkt ur vattenströmmarna används teknik som liknar dagens vindkraftsverk: en turbin, som drivs av vattenströmmarna, som är kopplad till en generator. På avdelningen för elektricitetslära på Uppsala universitet pågår forskning inom förnybar elproduktion från vattenströmmar: projektet Marin Strömkraft. Arbetet som presenteras i Emilia Lalanders avhandling ingår i detta projekt.

Syftet med projektet är att på ett så enkelt sätt som möjligt utvinna energi ur strömmande vatten. Under 2012 färdigställdes en fullskalig prototyp, en vertikalaxlad turbin kopplad direkt till en generator, och i mars 2013 sjösattes den i Dalälven vid Söderfors.

För ett system som utvinner den kinetiska energin är strömmarnas hastighet av stor betydelse. Energin i vattnet är nämligen proportionellt mot hastigheten i kubik. I avhandlingen har fokus varit att mäta och modellera hastigheter i älvar och i tidvattenkanaler, samt studera effekten av energiextraktion ur vattenströmmarna.

Numeriska modeller verifierade med vattenhastighetsmätningar är en väl beprövad metod för att uppskatta energiresursen i ett specifikt område. I de storskaliga resursuppskattningar som har gjorts, till exempel över ett helt land, har generella beskrivningar av hastigheten använts. Faktiska hastighetsmätningar har inte utförts för att verifiera dessa metoder. Uppskattningarna är därför väldigt grova och det är en stor osäkerhet kring resultaten. Till exempel i Norge har resursen för  tidvattenkraft uppskattats till mellan 2 och 17 TWh, beroende på hur många platser man har med i beräkningen.

Även om dessa siffror tyder på en betydande energipotential så är resultaten väldigt osäkra, mestadels beroende på den knappa tillgången av hastighetsdata.

– Arbetet i avhandlingen visade att goda uppskattningar av hastighetsdatat kan fås i älvar genom att använda befintliga data för vattenföringen. I tidvatten kan hastigheten uppskattas genom att använda data från sjökort samt data på tidvattenhöjd, säger Emilia Lalander.

Ur energiutvinningssynpunkt visade avhandlingens resultat att reglerade älvar, oreglerade älvar och tidvattenplatser är alla intressanta eftersom en hög utnyttjandegrad går att erhålla förutsatt att turbinen dimensioneras att ha högst effektivitet närmare medelhastigheten hellre än högsta  hastigheten.

Avhandlingen Hydrokinetic resource assessment – Measurements and models.

Läs också avhandlingen Hydro-Kinetic Energy Conversion: Resource and Technology som ingår i samma forskningsprojekt.

Läs mer om forskningen om marin strömkraft vid Uppsala universitet.

Läs mer om experimentanläggningen som sjösattes tidigare i år.

Nu gör VTI, Volvo Car Group och Mälardalens högskola gemensam sak med syfte att minska eller förhindra olyckorna men även för att stärka konkurrenskraften för den svenska fordonsindustrin. Projektet kommer att utveckla verktyg för utveckling av säkerhetssystem och underlag för kontinuerlig mätning på föraren. Detta görs bland annat genom experiment med körningar på väg men också i experiment i VTI:s körsimulator. Projektet har två fokus, sömnighet och mental belastning.

– Forskning på sömnighet och mental belastning vid körning har gjorts tidigare men nu tas ytterligare ett steg för att minska eller förhindra olyckorna, säger Anna Anund, forskare på VTI.

Projektet omfattar fem arbetspaket för att börja bygga kunskap baserad på aktuella forskningsresultat, bland annat ingår fördjupad kunskap kring sömnighet och mental belastning.

Målet för den svenska regeringen är att minska antalet omkomna i trafiken till mindre än 133 fram till år 2020. För att nå målet måste utvecklingen av aktiva säkerhetssystem gå framåt. Det har uppskattats att så många som 95 procent av alla olyckor inträffar på grund av mänskliga fel. Människan är mycket kompetent att köra bil och olyckor är en ovanlig händelse med tanke på den tid som tillbringas i trafiken varje dag. Men även dessa händelser är oacceptabelt i ett modernt trafiksystem.

När det gäller experiment med bilkörning i simulatormiljö kommer fokus ligga på förarens sömnighet.

– För att undvika trafikolyckor orsakade av den mänskliga faktorn är det naturligtvis nödvändigt att förstå vilka faktorer som bidrar till mänskliga fel. Några vanliga faktorer som studeras är alkohol, trötthet och nedsatt mental närvaro, säger Anna Anund.

Det finns många viktiga, men obesvarade, frågor inom området övervakning av föraren och syftet med detta projekt är att bygga på resultaten från tidigare forskningsprojekt inom området. VTIs huvudfokus är att dels studera möjligheterna att nyttja en utökad mätning av hjärnaktivetet för att avgöra om en förare är lämplig att köra, vidare kommer ett stort fokus att vara på att studera inom individ skillnader, det vill säga hur stabilt en person kör om man kommer ett flertal gånger. Detta är viktigt för att kunna personifiera framtida system.

De simulatorer som ska användas är utrustade med avancerade rörelsesystem, detaljerad grafik och anpassningsbar mjukvara. De är därför idealiska för att bedriva forskning om förarens tillstånd i en tillräckligt realistisk miljö och med en hög grad av experimentell kontroll.

Projektet som finansieras av Vinnova och FFI startades nyligen och beräknas vara avslutat 31 mars 2016.

Viktoria Skoog har studerat instabilitet i samhällsvård för barn i form av sammanbrott, vilket betyder att ett barns placering avbryts plötsligt och oplanerat samt planerade byten av vårdmiljöer, vilket betyder att socialtjänsten utifrån planering låter ett barn flytta till ett nytt familjehem eller en ny institution.

Studien visar att barn i olika åldersgrupper är med om olika typer av instabilitet. Sammanbrott är vanligast för tonåringar (13-17 år) medan barn i förskoleåldern (0-6 år) vanligen är med om instabilitet i form av ett planerat byte av vårdmiljö. Sett till alla åldersgrupper (0-17 år) avslutar två av tre barn sina placeringar på grund av instabilitet, d.v.s. sammanbrott eller planerade byten av vårdmiljöer, och ett av tre därför att vårdbehovet upphört.

– Eftersom tidigare forskning fokuserat på sammanbrott, som är vanligast förekommande för tonåringar, har samhällsvården för barn som ännu inte nått tonåren beskrivits som mer stabil, säger Viktoria Skoog.

Ur barnens perspektiv får instabilitet utifrån såväl sammanbrott som planerade byten av vårdmiljöer betydelse för vårdens kvalité, då båda typerna av instabilitet förknippas med svåra känslor. Hur svårt barnen upplevde en flytt från ett familjehem eller en institution berodde på barnens relation till sina vårdgivare. Därför beskrevs en planerad flytt från ett familjehem eller en institution som barnen trivdes i som svårare än ett sammanbrott från en vårdmiljö barnen ville flytta från.

– Detta visar på vikten av att minska även planerade byten av vårdmiljöer för barn.

Som skäl till att placeringar avbryts i form av sammanbrott beskrev barnen att de inte passade in hos sina vårdgivare, att de utsattes för missförhållanden i vårdmiljön eller att de agerade med ett normbrytande beteende. Barnen berättade att normbrytande beteende kunde vara det enda sättet för dem att avsluta en placering de inte trivdes i om deras socialsekreterare inte lyssnade på dem när de påtalat att de ville flytta. Barnen uttryckte en tydlig önskan om nära och trygga relationer till föräldrar, familjehemsföräldrar, institutionspersonal och socialsekreterare.

– Föräldrarnas problematik, barnens upprepade byten av vårdmiljöer samt återkommande byten av socialsekreterare försvårar dock kontakten med de vuxna som är ämnade att dela på ansvaret för dem, säger Viktoria Skoog.

Avhandlingen baseras på två olika typer av studier. En studie omfattar en granskning av socialtjänstakter för 213 barn som påbörjade 317 placeringar i Västernorrlands län 2005 och 2006, och en studie omfattar intervjuer med 12 barn som varit med om sammanbrott i deras samhällsvård under åren 2011 eller 2012.

Läs avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68307

Det är Johan Linderholm, arkeolog och lektor, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet och Paul Geladi, professor, Sveriges lantbruksuniversitet, som tillsammans beviljats 4,3 miljoner ur Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Det hela handlar om det som i arkeologins värld kallas MOBIMA – Mobil bildanalys inom arkeologi.

– Arkeologin är i behov av kemisk och spektroskopisk analys för en noggrann karakterisering av material och föremål. Denna karakterisering borde kunna ske med snabba icke-destruktiva screeningmetoder. Man kan med andra ord undersöka stora ytor på kort tid utan att påverka det undersökta föremålet/materialet, säger Johan Linderholm.

– Vi vill testa och undersöka snabba icke-destruktiva visualiseringsbaserade mätmetoder i laboratoriemiljö och i fält för arkeologiska studier. Genom att ta bilder i många våglängder inom kemisk och biologisk informativa våglängdsområden (nära infraröd), kan man snabbt få en översiktsbild av en situation som annars skulle kräva hundratals tidsödande och dyra laboratorieanalyser.

Detta är en ny och innovativ teknik som i samverkan mellan arkeologer, konstvetare, kemister, datatekniker och statistiker kan ge upphov till helt ny kunskap vid analys av arkeologiska material.