Begreppet hållbar utveckling är problematiskt eftersom det inbegriper såväl ekonomisk tillväxt som ekologisk hållbarhet samt social rättvisa. I forskarvärlden finns bland annat en kritik mot att ekonomisk tillväxt får stå som överordnad de övriga delarna.
Eva Ärlemalm-Hagsér har undersökt hur lärande för hållbarhet i förskolan tar sig uttryck. Hennes resultat visar en kollektiv samförståndskultur där barn framställs som viktiga aktörer i förhållande till sina egna liv. Men samtidigt finns olika meningar om vad som menas med lärande för hållbarhet.
Eva Ärlemalm-Hagsér har i sin studie bland annat undersökt vad förskolepersonalen själva avser med hållbar utveckling och vad det betyder i förskolevardagen. Förskolepersonalen definierar begreppet hållbar utveckling som ett medvetet tänkande och ett förhållningssätt, det vill säga betydelsen av att arbeta med hållbar utveckling i vardagen och frågor om nutid och framtid, i ett internationellt och nationellt perspektiv. Men i förskolepersonalens beskrivningar finns det få kritiska röster kring begreppet – som inbegriper ekonomisk tillväxt, ekologisk hållbarhet och social rättvisa. Begreppets inneboende motsättningar utelämnas och hållbar utveckling ses som ett universalmedel för alla hot mot människans existens.
– Det handlar om att förskolans personal ska kunna vara kritisk till vad de själva gör och varför de gör det, säger Eva Ärlemalm-Hagsér.
Hon har också undersökt hur barn får utrymme att agera inom ramen för arbetet med hållbarhet. Det finns en tydlig retorik där barn beskrivs som delaktiga och aktiva.
– Men förhållningsättet där barn kan vara aktiva, diskutera, kunna påverka och utveckla ett kritiskt förhållningssätt lyser med sin frånvaro i förskolornas egna beskrivningar av arbetet för hållbarhet, säger Eva Ärlemalm-Hagsér.
Detta förstärks också av hennes analys av läroplanen för förskolan där vad förskolebarnens kan och gör inte full ut erkänns i relation till hållbarhetsfrågan.
Detta till trots är Eva Ärlemalm-Hagsér optimist vad gäller förskolan och förskolebarn som aktörer för en hållbar nutid och framtid. Det finns idag en starkt genomgående retorik där barn lyfts fram som aktiva, kreativa och tåliga med rätt till deltagande och inflytande. En retorik som utmanar tidigare föreställningar om barn som sårbara och icke aktiva.
Eva Ärlemalm-Hagsérs studie är ett viktigt bidrag för forskningsfältet och för förskoleprofessionen. Dels för att lärande för hållbarhet i förskolan är ett relativt ungt fält som är under uppbyggnad. Dels för att lärande för hållbarhet något som många svenska förskolor arbetar med och att resultaten kan ligga till grund för förskolepersonals reflektioner om lärande för hållbarhet.
Modellen är väl beprövad och har använts i en rad internationella studier där barn, ungdomar men också vuxna ingått. Den har i samtliga studier visat sig ge dokumenterad effekt på läsförståelse inom både skönlitteratur och sakprosa.
– Vi har tidigare testat modellen i grundsärskolan med goda resultat, men först nu är den vetenskapligt testad i grundskolan, säger Monica Reichenberg, Umeå och Göteborgs universitet.
Eleverna fick med stöd av forskarna träna läsförståelse utifrån fyra strategier. Den första handlar om att träna eleverna att plocka fram sina förkunskaper när de läser för att fylla i underförstådd information. Med hjälp av exempelvis rubriker och bilder fick de öva på att förutspå vad de trodde att texten handlade om. Den andra handlar om att ställa egna kritiska frågor före, under och efter läsningen av texten. På så sätt kan läraren kontrollera elevernas förståelse. Den tredje handlar om att reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, komplicerad syntax m.m. Den fjärde handlar om att eleverna ska sammanfatta med egna ord för att visa att de förstått vad de läst.
Monica Reichenberg höll även demonstrationslektioner för lärarna som fick vara elever. Lärarna fick lära sig hur de kan segmentera text och hur de kan presentera och använda de fyra strategierna i så kallade textsamtal. Avsikten var dels att lärarna skulle bli förtrogna med modellen, dels få känna på hur det är att vara elev i ett strukturerat textsamtal.
– Lärarna tog själva kontakt med oss för att få stöd efter att de hört talas om modellen. De ville testa en modell som kan användas för att träna läsförståelse under en längre tid, säger Monica Reichenberg och Kent Löfgren, Umeå universitet.
Modellen heter Reciprocal teaching.
Om studien
Sammanlagt deltog 44 elever och deras lärare från Ersdungens skola i studien. Eleverna läsförmåga testades före och efter studien. Studien pågick i tolv veckor, två gånger per vecka. Varje tillfälle pågick i cirka 30 minuter. I studien ingick även lärare och elever från Vegaskolan i Vännäs.
Intresset för turism ökar och enligt Tillväxtverkets senaste statistik ökade turismens totala omsättning i Sverige med 6,4 procent till 264 miljarder kronor under 2011 och näringen sysselsatte då 160 000 personer. I studien från VTI, ”Hållbara turistresor inom Sverige. Hinder och möjligheter för resor med tåg och buss” ingår restider, kostnader och intervjuer. Rapporten har tittat på tre sommarresmål, Astrid Lindgrens värld, Glasriket och Öland samt två vinterresmål, Åre och Funäsdalen.
I rapporten utgår resandet från Stockholm, Göteborg och Malmö till samtliga orter i rapporten. För besökare till Åre är även Sundsvall och Östersund avreseorter och för Funäsdalen är också Sundsvall avreseort i studien. För besökare till Astrid Lindgrens värld och Glasriket är även Jönköping avreseort för dagsturer och för Öland är även Kalmar avreseort. Studien baseras på intervjuer, enkäter och fokusgrupper.
– Syftet med studien har varit att analysera förutsättningarna för att resa med tåg och buss till svenska turistmål i stället för med bil. Rapporten visar att det går att resa till samtliga platser med kollektivtrafik men förutsättningarna skiljer sig kraftigt åt, säger Kerstin Robertson, forskningschef på VTI.
Barnfamiljer lyfter att det är svårt för småbarnsfamiljer att resa med allmänna kommunikationer av flera skäl. Packning var en viktig fråga. Flera barnfamiljer uppgav också att det bör blir lättare att hitta information om att boka resor med kollektivtrafiken. Paketresor efterfrågas eftersom ett av de upplevda problemen är att söka efter både resor, boende, transfer, liftkort och skulle därför uppskatta om allt fanns på samma ställe.
Företagen efterlyser bättre infrastruktur och andra åtgärder för att öka framkomligheten medan resenärerna alltså efterfrågar enklare och bekvämare bokning samt paketresor.
Billigare med tåg till Åre
Det är lätt att ta sig till Åre med tåg. För tågresenärerna kan det till och med vara billigare än att resa med bil, vilket dock avgörs av antalet personer i bilen. Men då krävs att man lyckas komma över billiga biljetter.
Bil underlättar i Funäsdalen
Funäsdalen skiljer sig från Åre på så sätt att det går fortare att resa med egen bil även om tidsvinsten inte är så stor. Det blir mycket billigare för fyra vuxna i en bil jämfört med kollektiva färdsätt. Men för ett par är det billigare eller samma pris att resa kollektivt som att åka egen bil. Och sannolikt mer vilsamt. Men utan bil är det inte särskilt enkelt och billigt att ta sig inom destinationsorten, exempelvis från busshållplatsen till boendet eller mellan boendet och skidliften. Bekvämligheten på plats motiverar till färd med privat bil.
För- och nackdelar med bil till Glasriket
Restiden till Astrid Lindgrens värld och Glasriket med bil och kollektiva färdsätt är jämförbara och kostnaden är ofta något högre med bil. Att resa mellan glasbruken inom Glasriket är dock svårt utan bil eftersom kollektivtrafiken inte är anpassad efter turisternas behov.
Öland har en bit kvar
Öland har en bit kvar
Restiden till och från Öland är jämförbar mellan bil och tåg samt buss. Kostnaden är vanligen något högre med egen bil för en person men behöver inte bli särskilt mycket dyrare för en barnfamilj eller fyra vuxna i ett kompisgäng. I viss mån är kollektivtrafiken anpassad efter turisternas behov av att röra sig inom Öland men det är en bit kvar innan det blir enkelt att transportera sig utan många byten och tillgängligheten till många besöksmål är begränsad. Därför är det inte förvånande att den privata bilen väljs för de kollektiva färdmedlen vid turistresor till Öland.
Länk till rapporten: VTI – Hållbara turistresor inom Sverige — Hinder och möjligheter för resor med tåg och buss.
Länderna runt Östersjön har i Helsingforskommissionens aktionsplan för Östersjön förbundit sig att vidta kraftfulla åtgärder för att minska övergödningen. I planen preciseras hur mycket siktdjupet, dvs. vattnets klarhet, ska förbättras som ett mått på en förbättrad näringsstatus. Kostnaderna för att vidta dessa åtgärder är höga, men betalningsviljan hos befolkningen runt Östersjön har visat sig vara hög. Hur Östersjöns ekosystem skulle påverkas av en minskning av övergödningssymptomen, i enlighet med planen, har vi dock haft begränsad kunskap om hittills.
En studie av hur kustarters utbredning påverkas av övergödning
I en studie ledd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu svenska och finska forskare undersökt hur utbredningen av nyckelarter i Östersjöns kustzon skulle påverkas om aktionsplanens mål för en minskad övergödning uppnås.
– Vi har studerat fyra av de vanligaste arterna i ekosystemet, dels blåstång och ålgräs, som skapar värdefulla miljöer på bottnarna, dels rovfiskarna abborre och gös, berättar Ulf Bergström, forskare vid SLU.
Dessa fyra arter är centrala för miljömålen, eftersom de används för att indikera god status i kustmiljön. De spelar en viktig roll för ekosystemets funktion genom att de påverkar biologisk mångfald och förekomsten även av andra arter. Abborre och gös tillhör dessutom de viktigaste arterna för både fritids- och yrkesfisket.
– Genom att studera och analysera arternas miljökrav kan vi göra kartor som visar hur arternas utbredning skulle förändras om vattnets siktdjup förändras. På det viset har vi tagit fram olika scenarier för Östersjöns framtid, beroende på hur näringsstatusen utvecklas, förklarar Ulf.
Minskad övergödning kan ändra ekosystemets funktion
Resultaten visar att arterna reagerar mycket olika på förändringar i vattnets grumlighet. Blåstång och abborre skulle gynnas av klarare vatten och öka sin utbredning starkt. Resultatet stämmer överens med det som tidigare studier visat. Ålgräset skulle däremot inte påverkas av förändringar i näringsstatus, vilket tyder på att artens utbredning i norra Östersjön styrs av andra faktorer än siktdjupet. Detta resultat är förvånande, eftersom man tidigare utgått ifrån att arten påverkas negativt av övergödning. För gös visade resultatet tydligt att arten faktiskt skulle minska sitt utbredningsområde i Östersjön om övergödningen minskar. Gösen är anpassad till att leva i grumliga miljöer och klarar inte konkurrensen med andra rovfiskar i klara vatten.
Resultaten från studien visar att en minskad övergödning av Östersjöns kustområden, till skillnad från den allmänna uppfattningen, inte skulle gynna alla arter av fisk och vegetation. Eftersom arter reagerar så olika på förändringar i näringsstatus skulle funktionen hos kustens ekosystem förändras om övergödningen minskar. Resultaten från studien kan användas för att beräkna vilka effekter man kan få på olika ekosystemtjänster i kustzonen i framtiden. Det är viktigt att göra sådana beräkningar i samband med att man planerar kostsamma åtgärder för att minska övergödningen.
Läs artikeln: Evaluating eutrophication management scenarios in the Baltic Sea using species distribution modelling.
Med nedslag i 1906, 1956 och 2006 granskar Lina Samuelsson forum, aktörer, recenserade verk, debatter samt de normer och värderingar som texterna förmedlar.
– Man säger ofta att så var det förr. Men hur var det egentligen? Jag ville dokumentera vilka normer och förutsättningar som fanns i gårdagens recensioner. Jag ville inte titta på enstaka författare eller kritiker utan se på helheten.
Kritiker som grupp och kritikens innehåll
Lina Samuelsson delar in avhandlingen i två delar. Den ena jämför kritikerna som yrkesgrupp medan den andra analyserar recensionerna.
– En utveckling som gick att se är att det var jämnt mellan könen inom kritikerkåren 2006. Under året 1956 var det endast 15 procent av kritikerna kvinnor.
– När det gäller recensionernas innehåll syns olika trender för de olika åren. 1906 var det stort fokus på innehållet och bokens svenskhet i en tid då nationalism var viktig. Kritiken var ofta hård – antingen var boken bra eller dålig. 1956 lades krutet på att tolka boken. Vad bottnade egentligen historien i? I efterkrigstiden var det viktigt med existentiella frågor som berörde. 2006 handlade det mer om kritikern själv och hans eller hennes upplevelse av innehållet.
Kritikern sätter sig medvetet själv i centrum i en position som inte är neutral. Då med egenskaper som att vara man eller kvinna, debattör och så vidare, som blir väldigt synliga. Denna trend gäller 2006 även för författare som står i centrum som personer och också blir väldigt synliga. De tillskrivs olika status och hamnar gärna i fack utefter hur framgångsrika de varit med vissa verk.
Reflektion, samtal och historiskt perspektiv
Hur vill du att din avhandling ska användas?
– Jag har gjort en omfattande analys av en stor grupp kritikers recensioner under de tre undersökta åren. Detta gör att det är kritiken som är i fokus och inte verken eller kritikerna. Jag hoppas att min avhandling kommer att användas för att reflektera över kritikernas villkor, att den inbjuder till samtal om kritik och kan bidra till att debatten om bokrecensioner hamnar på en ny nivå med ett historiskt perspektiv.
Operationer eller allvarlig sjukdom leder ofta till en nedsättning av kognitiv förmåga hos patienten, särskilt hos äldre. Det kan visa sig i form av förvirring och långvariga störningar i bland annat minnesfunktioner, inlärning och koncentrationsförmåga. Mekanismerna för hur anestesi och/eller kirurgi kan orsaka nedsatt kognitiv förmåga är inte klarlagda, men forskarna bakom den aktuella studien har tidigare demonstrerat att inflammation, och inflammatoriska proteiner som cytokiner, spelar en viktig roll i att orsaka hjärninflammation och kognitiv nedsättning efter kirurgiska ingrepp.
I dag finns ingen effektiv behandling, men resultaten i den nya studien pekar på att det är möjligt att förebygga och behandla kirurgi-inducerad kognitiv nedsättning genom att utnyttja kroppens eget system för att dämpa den inflammation som orsakar nedsättningen. I denna pre-kliniska studie visade det sig att en engångsdos av aspirin-triggered resolvin D1 (AT-RvD1) före operation gjorde att kognitiva förmågor bevarades bättre. Behandlingen hade även effekt om den gavs 24 timmar efter operationen. Forskarna beskriver även hur kirurgiska ingrepp har en allmän påverkan på hjärnans funktion och bidrar till mekanismerna bakom neuroinflammation och minnesstörningar.
– Vi visar i studien att AT-RvD1 har betydelse för att minska minnesstörningar efter operation. Det var oväntat att AT-RvD1 har så tydliga effekter i centrala nervsystemet även när vi tillför det i den perifera cirkulationen i väldigt låga doser, säger forskaren Niccolò Terrando vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, som lett studien.
– Aspirin fungerar anti-inflammatoriskt genom att sänka nivåerna av prostaglandiner och tromboxaner. Men aspirin kan tillsammans med omega 3-fettsyror också öka kroppens produktion av olika lipidmediatorer, bland annat gruppen resolviner där AT-RvD1 ingår, som häver inflammationen. Den här gruppen av ämnen är inte enbart anti-inflammatoriska utan bidrar också till läkning och återuppbyggnad av vävnad, vilket har betydelse för patienternas återhämtning. Vi hoppas att dessa kunskaper och fynd kan överföras till vården av opererade patienter för att förebygga nedsättningar i den kognitiva förmågan, säger professor Lars I Eriksson, ledare för forskningsgruppen bakom studien vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet och forskningschef samt överläkare vid anestesi-, operations- och intensivvårdskliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Studien har finansierats med anslag från bland andra Vetenskapsrådet Medicin, Torsten Söderbergs stiftelse och European Society of Anaesthesiology.
Publikation:
Niccolò Terrando, Marta Gómez-Galán, Ting Yang, Mattias Carlström, Daniel Gustavsson, Ralph Harding, Maria Lindskog, and Lars I Eriksson.
Aspirin-triggered resolvin D1 prevents surgery-induced cognitive decline.
The FASEB Journal, online 24 May 2013, doi:10.1096/fj.13-230276, Vol. 27 September 2013.
Tidskriftens webbplats: http://www.fasebj.org/content/early/2013/05/24/fj.13-230276.full.pdf+html
China´s rapid development and growing role in a changing world have drawn great international interest, with many countries, including Sweden, making it a priority to strengthen their relationships with China and to foster bilateral cooperation.
A key partner in this regard has been the China Council for International Cooperation on Environment and Development (CCICED), a non-profit international advisory body established in 1992 under the auspices of the Chinese State Council and composed of high-level Chinese and international policy-makers and experts in environment and development issues. At the Council´s annual meeting, members draft policy recommendations to the Chinese Government, which they present in person to the Premier.
SEI has been involved with CCICED from the start, with Karin Söder, then chairperson of SEI´s board, serving on the Council. Since then, SEI researchers have been involved in a number of CCICED initiatives, and since 2002, when Sweden became a major financial contributor to the Council, SEI has played a central role in facilitating the Swedish Government´s engagement with CCICED.
On Monday in Beijing, SEI Executive Director Johan L. Kuylenstierna signed a five-year Memorandum of Understanding with CCICED Vice Secretary General Dingding Tang to strengthen their collaboration.
– SEI has a longstanding relationship with China Council, and we are now formalizing this relationship through an MoU signed under the auspices of Minister Zhou Shengxian and Minister Lena Ek, says Kuylenstierna.
–The agreement outlines a number of strategic areas of collaboration; over the next five years, we will work closely with the Council to turn ideas into action and work together to address key environment and development challenges in China, Asia and globally.
Guoyi Han, director of SEI´s China Initiative, will be SEI´s focal point in the partnership.
– This is a strategic and opportune time for such an agreement, he says, as the China Council is increasingly focusing on green and low-carbon development and transformation as well as promoting South-South cooperation. These are issues of truly global significance, where SEI can have an even stronger role to play.
The MoU identifies five mutual priority areas for cooperation: green and inclusive development; resource and environment securities and inter-linkages; governance and innovation; sustainable urban transition; and sustainable consumption. Key issues to be addressed include the green economy, “benefits of action” (i.e. non-climate benefits of actions to reduce greenhouse gas emissions, such as cleaner air), and the “nexus” approach linking environment and resource security, such as water, energy and land.
The cooperation activities will include specific studies – where SEI would join CCICED projects by providing experts and/or case studies, or where both partners would jointly develop policy studies – as well as joint events such as workshops and seminars. In addition, SEI and CCICED will do joint outreach and issue publications together, and collaborate on capacity-building and training.
Work is already under way on several fronts. Karl Hallding, an SEI senior research fellow who led SEI´s former China Cluster, has served on the expert team for a study to develop a methodology for a Chinese Environment and Development Outlook report. Hallding and colleagues have also helped CCICED with smaller activities, and they are now designing a study tour in Sweden for an expert team to carry out a study on media and communications in late June.
– This agreement will make it easier for us to engage in joint research and capacity-building activities to address emerging issues, without long processes of project identification and fundraising, Hallding says.
Also during this visit to China, SEI is developing a joint initiative on the water-energy-food nexus with the Stockholm International Water Institute and Nanjing Hydraulic Institute; organizing a joint seminar on environment and security issues with the Shanghai Institutes for International Studies, and participating in a CCICED seminar on green supply chains.
Över 16 000 familjer i åtta europeiska länder deltog under åren 2007-2008 i en vetenskaplig kartläggning av övervikt och fetma hos yngre barn. Förutom att öka kunskaperna om barns hälsa, var syftet att utveckla och utvärdera hälsofrämjande program från samhällets sida. För att underlätta tolkningen av resultaten från den svenska delen av studien har en forskargrupp, ledd av Susann Regber från Nordic School of Public Health NHV, undersökt hur långtgående slutsatser man kan dra baserat på det urval av familjer som deltog i kartläggningen.
– IDEFICS-studien är den största i sitt slag och rätt tolkade kommer forskningsresultaten kunna spela en betydande och positiv roll för barns hälsa i Europa. Vår analys visar att familjer där föräldrarna har invandrarbakgrund, låg utbildningsnivå, låg inkomst eller är ensamstående är underrepresenterade i den svenska delen av kartläggningen. Detta måste man förhålla sig till, både vid genomförandet av framtida kartläggningar och vid utformandet av hälsofrämjande åtgärder, förklarar Susann Regber.
Susann Regber och hennes kollegor har med hjälp av data från Statistiska Centralbyrån jämfört de drygt 1 800 deltagarna i den svenska delen av kartläggningen med en grupp individer som har motsvarande fördelning vad gäller ålder, kön och bostadsorter. Analysen visade på ovanstående socioekonomiska skillnader, medan ingen skillnad förelåg vad gäller andelen barn med högt BMI (Body Mass Index).
– I framtida kartläggningar bör man arbeta mer målinriktat för att inkludera de kategorier av familjer som var underrepresenterade i IDEFICS-studien. Lika viktigt är att de hälsofrämjande insatserna verkligen når ut till de familjer där problemen kanske är som störst. Det kan handla om att göra informationen mer lättförståelig och tillgänglig på flera språk, men även om att ta hjälp av fokusgrupper, lokala myndigheter och olika kulturbärare, säger Susann Regber.
Länk till artikel: Assessment of selection bias in a health survey of children and families — the IDEFICS Sweden-study.
Bara 1 procent av medlemmarna i STIM kan försörja sig på upphovsrättslig ersättning. Det framgår av avhandlingen Nothing New under the Sun – Esseys on the Economic History of Intellectual Property Rights in Music, publicerad av Staffan Albinsson, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan i Göteborg. Han har studerat siffror från STIM som inte varit tillgängliga för forskning tidigare. Under 2009 mottog 65 procent av STIM-medlemmarna mindre än 1 000 kronor i upphovsrättslig ersättning och 0,2 procent av medlemmarna fick 36 procent av ersättningen.
– Det råder en tydlig ”winner-takes-all-situation” som ger väldigt lite pengar till de flesta, men upphovsrätten uppfattas ändå som viktig av de flesta tonsättare och låtskrivare, säger Staffan Albinsson. Den klargör att det är den som har skapat ett verk som bestämmer över det och att andra inte får handskas med det hur som helst.
Växande inkomster från laglig nedladdning
Baserat på statistik från perioden 1980-2009 slår avhandlingen fast att musikbranschens tes i upphovsrättsdebatten – att den förlorat intäkter från skivförsäljning på grund av nedladdning – är korrekt. Men avhandlingen visar också att kompositörers totala inkomster har ökat väsentligt under samma period genom större inkomster från konserter och radio- och tv-sändningar. Sedan 2010 har också upphovsrättsersättning från nerladdad musik vuxit snabbt.
– 2011 ökade upphovsrättlig ersättning baserad på nerladdad musik med 70 procent jämfört med året innan, och nerladdningen ger nu mer inkomster än skivförsäljningen, säger Staffan Albinsson som tror att lösningar som Spotify har bidragit till att tona ner debatten.
– Konsumenten slipper vara olaglig och kan ändå åtnjuta väldigt mycket material, samtidigt som upphovsrättsinnehavarna får ersättning. Det lugnar diskussionen till dess att det kommer ny teknik igen, bedömer Staffan Albinsson som i sin avhandling bland annat beskriver tryckpressen, grammofonen, radion och kassettbandet som exempel på tidigare tekniksteg som satt fart på upphovsrättsdebatten.
Avhandlingen gör det tydligt att det råder stor skillnad mellan könen – kvinnliga kompositörer har avsevärt mindre inkomster än sina manliga kollegor.
– Skillnaden är skamligt stor, säger Staffan Albinsson som menar att den främst beror på att beställningsarvoden i mycket högre grad utgår till manliga kompositörer.
Dessutom går avhandlingen emot uppfattningen att man som kompositör måste bo i Stockholm för att lyckas.
– Det är en myt att det lönar sig för musiker att bo i en storstad, säger Staffan Albinsson.
Saknar kvalitetsbegreppet i debatten
Staffan Albinsson saknar diskussionen om musikens kvaliteter i debatten om pirater och upphovsrätten.
– Jag är övertygad om att olika former av upphovsrättslagar skapar musik av olika kvaliteter, säger han. Den mest nedladdade musiken är förmodligen också den som kostar mest att producera. Utan ersättning för kostnaderna blir det ingen musik att njuta av.
FAKTA
Avhandlingens titel: Nothing New under the Sun – Essays on the Economic History of Intellectual Property Rights in Music Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Avhandlingens abstract (sammanfattning på engelska) finns att ladda ner här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32756
Varje år begår över 10 000 svenskar en självmordshandling, det vill säga självmord eller självmordsförsök.
– Majoriteten av dessa handlingar begås av kvinnor. Utvecklingen av självmordsförsök sedan början av 1990-talet har varit synnerligen betungande för unga vuxna kvinnor, säger Yerko Rojas, doktorand vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, som genomfört studien.
Undersökningen tar utgångspunkt i teorier om genusbrytande beteende och självmordsbeteende med fokus på högpresterande flickor. Resultaten visar att genusspecifika riskfaktorer för risken att begå en självmordshandling som vuxen kan hittas redan i barndomen.
– Studien visade att såväl flickor som betygsmässigt presterade under som över genomsnittet hade en förhöjd risk att begå en självmordshandling om de trodde att deras familjer skulle vilja att de blev ihågkomna av sina klasskamrater som någon som var duktig i skolan snarare än någon som var omtyckt i klassen. För pojkar visade sig enbart betyg under genomsnittet vara en riskfaktor, oberoende av familjeambition, säger Yerko Rojas.
Kopplat till kravet på att vara duktig
Den så kallade duktighetsfällan har pekats ut som en viktig bakgrundsfaktor för den ökande psykiska ohälsan bland unga vuxna kvinnor.
– Att oförmågan att leva upp till hemmiljöns förväntningar om att vara duktig i skolan ytterst kan leda till en känsla av misslyckande och dåligt självförtroende som i längden kan komma att bli en del av förklaringen till framtida suicidala handlingar är en ganska intuitiv tanke, säger Yerko Rojas. Frågan om hur det kommer sig att även förmågan att leva upp till hemmiljöns förväntningar, det vill säga att faktiskt vara duktig i skolan, har samma negativa effekt är betydligt mer förbryllande. Inte minst då ingen sådan motsvarande effekt finns att hitta bland pojkar.
Gränssättande genusroller och prestationstryck
Med stöd av den franske sociologen Pierre Bourdieus forskning diskuterar Yerko Rojas om hur detta kan vara kopplat till kravet på att vara duktig i det offentliga rummet. Ett krav som inte är anpassad till en situation där man i övrigt ständigt måste vara på sin vakt i hur man för sig – vilket han menar är flickors verklighet.
– De höga kraven i kombination med ständigt gränssättande genusroller antas ytterst leda till ett prestationstryck som är omöjlig att värja sig från. Högpresterande flickor som strävar efter att vara duktiga i skolan saknar den säkerhetsventil som pojkar har tillgång till i detta sammanhang – och som lämpligast låter sig illustreras med ordspråket ”pojkar är pojkar”, säger Yerko Rojas.
– Det bör understrykas att det är knappt en och en halv procent av flickorna i studien som senare i livet begår en självmordshandling. Den stora majoriteten av de som varit med om någon av ovan nämnda riskfaktorer under barndomen hamnar inte ett självdestruktivt beteende som ung vuxen. Det är inte heller alla som begått en självmordshandling i undersökningsgruppen som varit med om de här tidiga erfarenheterna, avslutar Yerko Rojas.
En ovanlig studie
Studier liknande denna är mycket ovanliga då relevanta datamaterial saknas. Denna studie är genomförd utifrån datamaterialet ”Stockholm Birth Cohort” där 15 117 barn födda 1953 följdes framåt i tiden. Undersökningen bygger främst på en enkät som 12-13 åringar besvarade i sjätte klass. Analysen bygger sedan på registrerade självmord och självmordsförsök fram till 1984.
Länk till artikeln
School performance and gender differences in suicidal behaviour — a 30-year follow-up of a Stockholm cohort born in 1953.
– I atmosfären spelar mineralpartiklar en stor roll vid bildandet av exempelvis moln, regndroppar och is. Min avhandling ger mer kunskap på en molekylär nivå om denna process, säger Xiaowei Song.
Mineralpartiklar är den biogeokemiska länken mellan land, luft och hav. Cirka 100 till 150 miljoner ton mineralpartiklar överförs till atmosfären varje år, genom vindar och vulkanisk aktivitet.
De ämnen som Xiaowei Song fokuserat på är järnoxider, vilka utgör cirka sju procent av alla mineralpartiklar och de reagerar särskilt kraftigt med vatten, olika gaser, salter och syror. De utgör den främsta järnkällan för haven och har därmed en stark inverkan på dynamiken vid planktonblomning, vilket i sin tur påverkar den biogeokemiska cykeln för kol och därmed det globala klimatet. Då de även är viktiga beståndsdelar i jord och grundvatten i landmiljöer spelar järnoxider sammantaget en avgörande roll för de processer som är viktiga för att våra ekosystem ska fungera.
Xiaowei Song har i sin avhandling tagit reda på mer om reaktionerna som sker mellan dessa mineralpartiklar, vilka är ungefär 100 nanometer stora, och vattenånga och koldioxid för att på molekylär nivå förstå hur processer i atmosfären går till – vattenkondensation och koldioxidadsorption – till exempel vid molnbildning.
Med hjälp av vibrationsspektroskopi i kombination med kemometrisk analys har Xiaowei Song studerat fyra olika former av järnoxidnanopartiklar och hur vatten och koldioxid i gasfas adsorberar till mineralernas yta.
Experimenten visar att de olika molekylära strukturerna i materialens massa och yta spelar en viktig roll för reaktionsmekanismer och produkter.
– Särskilt vätebindningar är avgörande för adsorptionsprocessen mellan gas och mineralpartikelyta, liksom vid bildandet av tunna vattenlager och stabilisering av karbonater från atmosfären.
Framtida studier i laboratoriet kommer att involvera andra former av mineralytor liksom miljömässigt viktiga gaser, till exempel kväve- och svaveloxider, och möjliga fotokatalytiska effekter hos mineralpartiklarna.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
Surface and Bulk Reactivity of Iron Oxyhydroxides: A Molecular Perspective
Rotröta är ett stort problem i Sveriges granskogar, där ungefär 20 procent av de äldre granarna är rötangripna i stubbhöjd. Oftast orsakas rötan av svampen rotticka som kan smitta via färska stubbar och sår på rötter och stam. Detta är ett välkänt fenomen vid gallringar, men nu visar Anna Gunulf från SLU att rottickan kan ta sig in i granbestånd redan vid röjningar av unggran. Tidigare ansågs röjningsstubbar vara för små för att kunna fungera som inkörsportar för svampen.
Rottickan infekterar granar genom sporer som landar på färska sårytor, och genom svampmycel som angriper intillväxande granars rotsystem. Risken för smittspridning vid röjning i unga granbestånd har länge ansetts vara försumbar eftersom stubbytorna blir så små, men också för att trädens rotsystem är små. När Anna Gunulf från SLU tog prover på sydsvenska röjningsstubbar var bilden dock en annan. Även om risken för sporinfektion ökade med ökande stubbstorlek visade sig strax över hälften av granstubbarna vara infekterade. Björkstubbar i samma bestånd var dock mindre infekterade, och man kan alltså fortsätta att röja bort björk utan att oroa sig för att smitta de kvarstående granarna med rotticka.
Det visade sig också att granstubbar i röjningsstorlek kan smitta sina grannar om de själva blir ordentligt infekterade. Den minsta granstubben som smittade en intillstående gran var bara 2,5 cm i diameter. Risken för att stubbarna skulle föra smittan vidare ökade dock med ökande stubbstorlek och det är därför, ur rotrötesynpunkt, bra att röja så tidigt som möjligt om gran måste tas bort vid röjningen. Även de omkringstående trädens storlek påverkade smittrisken; ju större träd runt omkring desto större risk. Därför är smittrisken troligen större vid en förröjning innan första gallring jämfört med en röjning vid normal tidpunkt även om stubbarna som skapas kan vara ungefär lika stora, då de kvarstående träden är större vid en förröjning.
För att undvika etablering av nya infektioner av rotticka kan man välja att fälla träden vintertid eftersom svampens fruktkroppar inte kan släppa sporer när de är frusna. Ett annat alternativ, om man vill fälla träden vid andra tidpunkter, är att behandla de nygjorda stubbarna med ett preparat som minskar sporernas möjlighet att etablera sig. I Sverige används i regel pergamentsvamp, en konkurerande svamp, som stubbehandling. Enligt Anna Gunulfs försök kan pergamentsvampen även användas för att minska infektionen av rotticka på röjningsstubbar av gran – minskningen var inom det spann som har rapporterats i tidigare försök med gallringsstubbar.
Simuleringar av rötutvecklingen visade att stubbehandling vid förröjning skulle kunna minska rötfrekvensen vid slutavverkning. En uppskattning av det ekonomiska utfallet gav dock varierande resultat; i tidigare friska bestånd med inte alltför kort rotationstid skulle stubbehandling vid förröjning kunna vara lönsamt.
Länk till avhandlingen:
Establishment of Heterobasidion annosum s.l. infections in young Norway spruce dominated stands. Implications for silviculture.
Rädsla är centralt i människans evolution eftersom den motiverar oss att undvika hot och faror i vår omgivning. Men rädsla kan också vara dysfunktionellt, ta över och påverka livet på ett negativt sätt.
Hotstimuli har visat sig ha en fördel vad gäller hjärnans informationsbearbetning, dessa stimuli fångar vår uppmärksamhet snabbare och lägger beslag på hjärnans resurser i högre grad. Det har föreslagits och antagits att rädsla kan utlösas automatiskt och att det är en ogenomtränglig respons oberoende och opåverkbar av andra kognitiva processer.
– Tanken med min forskning är istället att bearbetning av rädsla är beroende av all annan intern och extern bearbetning som hjärnan måste utföra samtidigt, säger Anna Bjärtå, doktorand.
För att undersöka hur interna och externa ”störningar” påverkar rädsloreaktioner har tre experimentella studier genomförts där spindel- och ormrädda försökspersoner har exponeras för bilder av sitt fruktade objekt. Syftet med studierna var att undersöka om uppmärksamhet till hot låter sig påverkas.
Resultatet från alla tre studier visar att rädslan är påverkbar och kan manipuleras med både externa och interna medel. Genom att manipulera förutsättningar i omgivningen eller i individers inställning kan rädsloresponsen förändras.
– Om en spindelrädd person ser en bild av en spindel på en helt tom vägg så kommer personens rädsla att få större fokus eftersom den har tillgång till en större del av hjärnans resurser, jämfört med om spindeln visas på en vägg som också innehåller andra bilder. Det betyder att bearbetningen av hotstimuli är beroende av annan bearbetning som sker samtidigt, vilket tyder på att rädsla inte uppstår som en isolerad och opåverkbar process, säger Anna Bjärtå.
Läs avhandlingen:
Avhandlingen FEAR – A process influenced by concurrent processing demand
Idag diskuteras globala utmaningar såsom ökad medellivslängd och ökade kostnader för sjukvård. Hälsoteknik utgör en del av lösningen och det är just det som forskningsprofilen fokuserar på.
– Utvecklingen av hälsoteknik kommer att vara av avgörande betydelse för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och välfärdsområdet. Inom den nya forskningsprofilen arbetar vi som högskola i nära samverkan med näringsliv och samhälle och generar på så sätt forskning till värde och nytta, säger Karin Röding, rektor vid MDH.
Den sexåriga forskningsprofilen, Inbyggda sensorsystem för hälsa, invigs den 23 maj 2013 och kommer att ingå i MDH:s redan världsledande område inbyggda system. Syftet är att förbättra folkhälsan och hitta lösningar på nationella samhällsproblem.
– Hälsoteknik är ett väldigt intressant område där det just nu händer väldigt mycket. Folk lever längre, vill veta mer om sin egen hälsa, sjukdomar, träning med mera så för oss ligger detta helt rätt i tiden och passar in på den profil vi har inom elektronikutveckling. I och med detta projekt fördjupar vi vårt redan goda samarbete med MDH, säger Christer Gerdtman, utvecklingschef för Motion Control i Västerås.
Lika säkert att vara hemma som på sjukhus
Inom profilen ingår tre forskningsområden som berör hälsoteknik på olika sätt. Det första området syftar till att förhindra och fånga upp sjukdomstillstånd innan de blir för allvarliga. Detta sker genom ny teknik för monitorering, diagnostisering och behandling på distans, vilket ger stöd till patienter i hemmet och ökar möjligheten för patienter att bo kvar hemma trots sjukdomstillstånd som kräver övervakning. Det andra området handlar om arbetshälsa där monitorering av operatörer och förare i farliga miljöer kommer att ske. Det tredje området kopplar samman de två övriga genom att undersöka hur datatransport kan ske säkert.
– Vi kommer kunna tillgodose ett framtida behov av mer tekniska hjälpmedel genom denna forskningsprofil. Den unika sammankopplingen av mjukvara och hårdvara mynnar ut i forskningsresultat som på sikt kan förbättra folkhälsan i Sverige. För patienter med sjukdomstillstånd ska det vara lika säkert att vara hemma som på sjukhus, säger Maria Lindén, docent i medicinsk teknik och profilledare för Inbyggda sensorsystem för hälsa vid Mälardalens högskola
Projektbudgeten är 84 miljoner kronor varav de samverkande företagen har bidragit med 30 miljoner, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har beviljat 36 miljoner och MDH står för resterande medel. Förutom Motion Control medverkar även företagen Addiva, Cambio Healthcare Systems, DELTA, Giraff Technologies, Hök Instrument, JC Development, Medfield Diagnostics och Quality Pharma. Kommuner och landsting i regionen kommer att utgöra viktiga aktörer som beställare och användare av den nya tekniken.
En bränslecell kan liknas vid ett batteri som kan ”tankas” med ett bränsle. Tekniken för att använda myrsyra som bränsle finns redan på marknaden, men dessa bränsleceller har fortfarande problem med låg effekt och kort livstid.
En katalysators uppgift är att minska energiförlusten och skynda på reaktionen, vilket leder till en högre verkningsgrad i bränslecellen.
Florian Nitze har i sin avhandling arbetat med att utveckla nya katalysatorer baserat på en kombination av materialvetenskap och nanoteknologi, vilket kan beskrivs som slöjd nästan på atomnivå.
– Särskilt katalysatorer av palladium-nanopartiklar fästa på en unik spiralformad kolnanofiber visade sig ha en lång livstid och mycket hög potential för användning i myrsyrebaserade bränsleceller. Den spiralformade kolnanofibern har hög elektrisk ledningsförmåga och en yta som är väldigt enkelt att dekorera med nanopartiklar, säger Florian Nitze.
Flera av de nya katalysatorer som Florian Nitze har utvecklat är baserade på palladium. Det är en ädelmetall liksom guld eller platina, men den är hälften så dyr.
Myrsyra kan framställas ur förnyelsebara resurser, skogsråvara, och är därför ett miljövänligt alternativ.
– En av de största fördelarna gentemot Li-Ion batterier, viket är de batterier som i dag dominerar marknaden, är att laddningen av bränslecellen bara tar sekunder genom en enkel påfyllning av myrsyra.
Florian Nitze kommer ursprungligen från Baden-Baden i Tyskland.
Samma princip som för vätgasbränslecell
Konceptet för en bränslecell som drivs med myrsyra kan förklaras genom samma princip som för en vätgasbränslecell. När vätgas och syrgas reagerar sker en förbränningsprocess och värme och vatten bildas. Processen sker genom att vätgas ger elektroner till syre och därigenom oxideras medan syrgas tar upp elektronerna och i stället reduceras.
Konceptet i en bränslecell är att separera de två reaktionerna rumsligt i två separata reaktioner, nämligen oxidation och reduktion. Nu kan energin som skulle frigöras vid förbränning bli nyttjad som elkraft, om man förbinder dessa två reaktioner elektriskt. Man kan dock inte nyttja all energin, en del av energin behövs för att driva reaktionen. Katalysatorer kan minska denna energiförlust och accelerera reaktionen.
Läs hela eller delar av avhandlingen: Syntes och karaktärisering av palladiumbaserade kolnanostrukturer och dess applikationer för miljövänlig energi.
Forskningsresultaten visar att 80 procent av patienterna blir bättre efter Elektrokonvulsiv terapi, ECT. Patienter med psykotisk depression, det vill säga depression kombinerat med vanföreställningar, var de som svarade allra bäst på behandlingen.
– En del patienter är tveksamma till elbehandling eftersom de har en negativ bild av den. Men de flesta som har provat tidigare är positiva, säger Axel Nordenskjöld, som lade fram sin doktorsavhandling vid Örebro universitet i fredags.
Elektrisk stimulering
ECT är en metod som framkallar epileptisk aktivitet i hjärnan genom elektrisk stimulering. Behandlingen utlöser ett kontrollerat epileptiskt anfall, som varar i ungefär en halv minut. Patienten är sövd under behandlingen och kan känna sig trött en period efteråt och få tillfälliga minnesstörningar.
– Mitt intresse för behandlingen väcktes i och med att en patient som varit inlagd i över ett år snabbt tillfrisknade efter ECT. Innan pratade patienten inte utan låg timtals på golvet med en kudde över huvudet. Plötsligt kunde patienten skrika högt och fäkta med armarna. Trots lång behandling med olika läkemedel blev hon allt sämre. När hon slutade äta och dricka bestämde läkarna sig för att prova ECT. Efter första behandlingen åt och drack patienten igen och efter två veckor fick hon åka hem, säger Axel Nordenskjöld.
Stor risk för återfall
Men risken för återfall efter en svår depression är stor. En tredjedel av patienterna behöver läggas in på sjukhus inom ett år igen. Axel Nordenskjölds studie visar att risken för återinsjuknande kan minskas genom att kombinera antidepressiva läkemedel med litium och fortsatt ECT.
– Risken för återfall var signifikant lägre bland patienter som fick fortsatt ECT kombinerat med läkemedel jämfört med dem som endast fick läkemedel. 32 procent jämfört med 61 procent fick återfall.
ECT gjorde störst skillnad för patienter som prövat minst två antidepressiva läkemedel med otillräcklig effekt. Bland dessa återinsjuknade 85 procent vid behandling med endast läkemedel jämfört med 31 procent vid en kombinerad ECT och läkemedelsbehandling.
– De patienter som har svårast symptom verkar ha störst nytta av ECT. Litium och fortsatt ECT verkar mer lovande som förebyggande behandling än antipsykotiska läkemedel och bensodiazepiner, säger Axel Nordenskjöld.
