Sockerbaserade cancerläkemedel får tumören att göra sitt eget cellgift
När kolhydraten xylos – björksocker – kopplas till en sorts kolväten kallade naftalener bildas en xylosförening som angriper cancerceller men inte friska celler. Detta har forskare vid Lunds universitet studerat i flera år. Målet för studierna är att förstå mer i detalj hur xylosföreningarna lyckas döda cancercellerna, för att utveckla dessa mekanismer till ett nytt vapen mot cancer.

Ulrika Aili från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap för i sin avhandling forskningen några steg framåt. Hon har undersökt flera olika föreningar av xylos och naftalen och deras förmåga att bilda långa sockerkedjor, glykosaminoglykaner (GAG). Cancerceller behandlade med en viss xylosförening visade sig bilda en viss typ av celldödande GAG som släpps ut kring tumören och fungerar som ett egenproducerat cellgift. Forskningen utgör ett steg på vägen mot nya, sockerbaserade cancerläkemedel.

Hur behandla ansiktsförlamning?
Plötslig ansiktsförlamning utan känd orsak kallas Bell’s pares och drabbar omkring 30 av 100 000 svenskar varje år. 60-70 procent av patienterna blir friska utan behandling. De övriga har varaktiga svårigheter med en kvarstående förlamning av olika grad, och lider också av sitt avvikande utseende.

Sara Axelsson från Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund har jämfört tillfrisknandet hos patienter som fått kortison och/eller antivirala medel. Hon har också undersökt vad patienternas ålder, tid till behandling och förlamningens ursprungliga svårighetsgrad betytt för utläkningen. Studierna visar att kortison (prednisolon) insatt inom två dygn gav en snabbare och bättre utläkning. Antivirala medel hade däremot ingen effekt på utläkningen. Detta gällde oavsett patienternas ålder och förlamningens svårighetsgrad.

Markörer för prognos och kemoterapisvar vid bröstcancer
Varje år insjuknar mer än 8000 kvinnor i Sverige i bröstcancer, och 1400 kvinnor dör i sjukdomen trots att de flesta idag får medicinsk behandling efter kirurgi och strålbehandling. Därför är det viktigt att hitta fler faktorer som kan bidra till en skräddarsydd riskbedömning och behandling, och göra att man undviker ineffektiva behandlingar med mycket biverkningar.

Marie Klintman från Avdelningen för onkologi i Lund har forskat på detta område. Hon har bl.a. studerat en faktor kallad TIMP-1 (tissue inhibitor of metalloproteinases 1), som visat sig kopplad till en dålig prognos. Hennes studie stämmer med de tidigare studierna, eftersom den visade ett samband mellan höga värden av TIMP-1 och sämre svar på den vanligaste kemoterapin. Denna faktor skulle därför kunna användas för att finna patienter som behöver annan kemoterapi.

En annan studie i avhandlingen handlar om en markör för celldelning, Ki67, som är en riskmarkör för en viss typ av tumörer. Marie Klintmans fynd har bidragit till att man ändrat i de regionala behandlingsriktlinjerna för bröstcancer.

Specialiserade sarkomcentra fungerar bra
Mjukdelssarkom är tumörer i ben, brosk, bindväv, muskler eller fettväv. Merparten av dessa är mycket elakartade, och en tredjedel av alla patienter dör av sjukdomen. Samtidigt kan sarkomknölarna verka ofarliga: de gör inte ont och stör inte armens eller benets funktion. Godartade knölar är också mer än 200 gånger vanligare än mjukdelssarkom, vilket gör det extra viktigt att kunna sålla fram de farliga knölarna.

Sverige har numera sarkomcentra där läkare från olika discipliner samverkar för diagnos och behandling. Emelie Styring från Avdelningen för ortopedi har studerat resultaten från Lunds sarkomcentrum, och visar att remitteringen dit fungerat bra. För varje elakartad tumör remitterades tre tumörer som visade sig vara godartade, vilket är ett hanterbart merarbete.

Små mjukdelssarkom ger i regel patienten en god prognos, men det finns även små tumörer som ger upphov till metastaser. Emelie Styring tar i en annan studie upp två egenskaper som visar om en tumör är farlig även om den är liten, och bör behandlas inte bara med kirurgi utan också med cellgifter.

Länkar till avhandlingarna:
Tumor Selective Antiproliferative Naphthoxylosides
Bell’s Palsy – Medical Treatment and Influence of Prognostic Factors
The Prognostic and Treatment Predictive Value of Proliferation and TIMP-1 in Breast Cancer
Clinical and Biological Patterns in Soft Tissue Sarcoma

– Vi ska utveckla metoder för att snabbt och enkelt kunna ta fram prototyper av tjänster som gör det möjligt att testa olika idéer på tänkta kunder. Vi kopplar projektet till den hållbara staden, Vallastaden, inom Bo16-projektet i Linköping, för att ge det en fast punkt i verkligheten, säger Stefan Holmlid, universitetslektor på Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.

I en hållbar stad, eller stadsdel, finns ett stort behov av tjänster av olika slag, några exempel är transporter, kommunikation, vård eller värme. Men hur gör man en snabb, billig och användbar prototyp av en tjänst? Det ska Stefan Holmlid nu ta reda på, i nära samarbete med storföretagen ABB, Ericsson och Volvo.

– Arkitekterna kan gestalta husen, gatorna, torgen och träden, men det säger inget om vad som händer i staden, hur själva livet ter sig. Genom att ta fram snabba och billiga prototyper av tjänster kan vi också gestalta hur livet kommer att bli och skapa oss en föreställning om det, säger Stefan Holmlid.

Vallastaden är tänkt att vara bilfri. Ett exempel på tjänster är därför smarta transportlösningar, det behövs transporter för människor till och från resecentrum, för gods till och från butiker, mediatek och restauranger – och mycket mera.

– En viktig del av livet i staden, konstaterar Stefan Holmlid.

Ett par andra exempel är olika kommunikationslösningar eller uppgradering av mjukvaror till pumpar eller elmotorer på distans.

– Det är verkligen roligt att Vinnova valt att satsa på vårt projekt och intresset ökar nu starkt för tjänstedesign. Flera tidningar har tagit upp fenomenet, nu senast Veckans Affärer under rubriken ”Det nya svarta”, säger Stefan Holmlid.

Stödet innebär också att det blir möjligt att bjuda in utländska designers som får ge sin syn på tjänsterna i den hållbara staden.

Vinnova stöder projektet med 446 000 kronor inom utlysningen Utmaningsdriven innovation 2013.

Det är en bransch i stark förändring som beskrivs i den nya forskningsstudien ”Styrning och navigering i regionala kollektivtrafiknätverk.” Forskarna har studerat kollektivtrafiken i fyra svenska regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Värmland. Som jämförelse har forskarna även tittat på två europeiska områden: Freiburgregionen i Tyskland och Zürichregionen i Schweiz.

– Vi har tittat på vad som hänt i branschen, vad som hänt i samhället och vad som utvecklats på vår egen forskningsfront, berättar Bo Enquist, professor i företagsekonomi och knuten till Samot, The Service and Market Oriented Transport Research Group vid Karlstads universitet.

År 2012 trädde en ny lag i kraft och regionala kollektivtrafikmyndigheter inrättades i varje region. Trafikföretag konkurrerar numera i upphandlingar, där även kontraktets utformning spelar en allt större roll.

– Det är viktigt för utvecklingen mot en hållbar kollektivtrafik att trafikföretagen inte används som bemanningsföretag. Kollektivtrafiken behöver utvecklas som en gemensam affär fullt ut, genom kontrakts- och kunddialogerna, menar Bo Enquist.

Bryter bilens dominans
I Freiburg och Zürich har man satsat på en ”mobilitetsstrategi”, där kollektivtrafik, cykel, gång och bil samverkar kring ett ”hela-resan-tänk”. På så sätt har man lyckats bryta bilens dominans i städerna. I exempelvis Göteborg går man mot en liknande vision. Integreringen har inte haft lika bra effekt som för Zürich och Freiburg, på grund av det eftersatta underhållet och kapacitetsproblemet i den svenska spårbundna trafiken och att bussarna i de svenska nätverken konkurrerar med bilen om vägutrymme.

De fyra svenska regionerna som ingår i studien ligger alla i framkanten av utvecklingen. De speglar såväl storstad som landsbygd. Det är ingen neutral arena som beskrivs, utan en smältdegel av sociala och ekonomiska processer med inblandade aktörer från kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter, politiker och näringsliv. I bokens slutkapitel beskrivs åtta utmaningar för kollektivtrafiken, bland annat: frihet för resenären, kollektivtrafik som ett proaktivt verktyg för att bygga en hållbar stad eller region, kollektivtrafik som politik och affärsverksamhet samt kollektivtrafikens utrymme i stadstrafiken.

– Vi ger inte ett klart och entydigt svar på vilket av de olika regionala kollektivtrafiknätverken som fungerar bäst. Vi har istället velat skapa en djupare förståelse för hur komplext systemet är. Den stora utmaningen ligger i att skapa samverkan och ett gemensamt synsätt inom en region, menar Mikael Johnson, ekonomie doktor och forskare inom Samot, Karlstads universitet.

Länk till projektets hemsida.

I alla levande celler finns ett liknande typ av styr- och reglersystem som man kan hitta i dagens smarta mobiltelefoner. Precis som din telefon processar en mängd information som vi ger den, så processar cellerna ständigt information om sin omgivning och inre miljö. I cellerna skickas och processas informationen via ett stort nätverk av interaktioner mellan signalmolekyler.

I elektroniska kretsar är det vanligt med negativ feedback, en ”bromsfunktion”, för att göra signalerna tydliga och att minska på brus som kan göra att viktig information missas. Cellerna utnyttjar också denna teknik för att minska på oönskat brus. Närmare hälften av alla signalmolekyler som styr vilka gener som ska vara på eller av reglerar sitt eget genuttryck genom biokemiska reaktioner som fungerar som broms.

– Om antalet signalmolekyler är fler än det önskade så stänger dessa av sin egen tillverkning under en kort stund, för att sedan återuppta den. Skillnaden mellan feedback i elektroniska system och biologiska system är att den i biologiska system är mycket mer oprecis och långsam, förklarar Andreas Grönlund, förste författare och numera verksam vid Umeå universitet.

Tillsammans med professorerna Per Lötstedt och Johan Elf, båda Uppsala universitet, har han med hjälp av nya mätdata och matematiska modeller kunnat räkna ut hur länge molekylerna ska sitta kvar på sina bindningsställen för att feedbacken ska bli lagom stark och lagom snabb för att bruset ska reduceras så mycket som möjligt.

Beräkningarna visade att molekylerna bör binda betydligt svagare än vad man tidigare har trott, en egenskap som sedan visade sig stämma väl överens med den bindningsstyrka som globala reglermolekyler i bakterien E. coli uppvisade.

– En bilförare behöver förstå när och hur hårt man ska trycka på bromsen i olika situationer och åt vilket håll man ska vrida ratten i en vänstersväng. På motsvarande sätt behöver vi öka förståelsen om cellernas styr- och reglersystem för att kunna framställa nya smarta mediciner när regleringen inte fungerar eller för att kunna styra växtceller att generera grön energi genom smartare biomassaproduktion, säger Andreas Grönlund.

Läs avhandlingen: Transcription factor binding kinetics constrain noise suppression via negative feedback. Nature Communications.

– Denna studie visar tydligt att det går att nå fantastiska resultat till låg kostnad genom att aktivera lokalsamhällena i den offentliga sjukvården på Vietnams landsbygd, säger professor Lars-Åke Persson, Uppsala universitet, som lett studien.

Forskarna gjorde en studie som involverade 90 lokalsamhällen i Quang Ninh-provinsen i nordöstra Vietnam mellan 2008 och 2011. Mödra- och nyföddhälsogrupper etablerades genom att rekrytera hälsoarbetare, lokapolitiker och representanter från kvinnoorganisationer för att identifiera och prioritera hälsoproblem som drabbade kvinnor och barn från graviditet till en vecka efter förlossningen. Grupperna fick göra åtgärdsplaner för att komma till rätta med problemen.

De första två åren ledde inte till några förändringar i nyföddas dödlighet, men det tredje år kom effekten. Nyföddas dödlighet halverades. Kvinnorna fick också dubbelt så ofta vård under senare delen av graviditeten jämfört med i kontrollgruppen.

Däremot fann forsakran ingen skillnad mellan grupperna när det gällde flera andra faktorer, såsom antal hembesök efter förlossning, andel bröstmjölksuppfödda, andel förlossningar på vårdinrättning, förlossningsförberedelse eller stelkrampsimmunitet.

– Liknande resultat har setts i andra delar av Asien, men detta är första gången vi ser att detta sätt att arbeta även leder till mycket goda resultat i samhällen i sydöstra Asien i snabb förändringstakt av samhället, säger Lars-Åke Persson.
Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet och SIDA.

Länk till studien: Effect of Facilitation of Local Maternal-and-Newborn Stakeholder Groups on Neonatal Mortality: Cluster-Randomized Controlled Trial.

Patienter med diabetes typ 2 löper mer än dubbelt så stor risk för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med de som inte har diabetes typ 2. I förebyggande syfte behandlas därför många diabetespatienter med blodförtunnande läkemedel baserade på acetylsalicylsyra, till exempel Trombyl.  

En studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att acetylsalicylsyra ofta inte har någon effekt för patienter med diabetes typ 2.  

Studien omfattar nästan 20 000 diabetespatienter, och utgår från det nationella diabetesregistret, där en stor del av alla diabetespatienter i Sverige är registrerade.

Forskarna har också använt sig av andra nationella register, för information om läkemedelsförskrivningar och sjukhusdiagnoser.

– Vi kunde inte se att det finns några fördelaktiga effekter på risken för hjärtkärlsjukdom eller död kopplat till behandling med acetylsalicylsyra hos patienter med diabetes typ 2 utan etablerad hjärtkärlsjukdom, säger läkaren Nils Ekström som är en av författarna bakom den vetenskapliga artikeln.

Enligt honom är acetylsalicylsyra ett välbeprövat och billigt läkemedel med få biverkningar, men det ska inte skrivas ut i onödan.

– Vi kunde också se en antydan till att de patienter som tog läkemedlet hade en ökad risk för magsår och blödning, säger Nils Ekström.

Omkring 300 000 svenskar har diabetes typ 2. Även om svenska läkare blivit mer återhållsamma med att skriva ut acetylsalicylsyra till diabetespatienter utan etablerad hjärtkärlsjukdom är det fortfarande relativt vanligt. I andra länder, bland annat USA, rekommenderas acetylsalicylsyra som en del av behandlingen vid diabetes även hos patienter utan känd hjärtkärlsjukdom.

– Det är väldokumenterat att patienter med diabetes typ 2 som haft en hjärtinfarkt eller annan hjärtkärlsjukdom får klart minskad risk för återfall om de får acetylsalicylsyra, så för dem är det inget snack om att de behöver läkemedlet, säger Nils Ekström.

Länk till avhandlingen: Aspirin treatment and risk of first incident cardiovascular diseases in patients with type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register.

Nu visar forskning att försurning på grund av sjötransporter lokalt kan, under sommaren, ge lika stora försurningseffekter som koldioxid.

Fartygens utsläpp förorenar
Den ökande halten koldioxid i atmosfären orsakar en pågående försurning av havet när koldioxid omvandlas till kolsyra i vatten. Men även andra gaser försurar havet, till exempel svavel- och kväveoxider, som blir till de starka syrorna svavelsyra respektive salpetersyra i vattnet.

– Dessa oxider finns i avgaserna från fartygsmotorer. Svaveloxider bildas från svavel i fartygets bränsle, medan kväveoxider bildas från kvävgas i luften, säger professor David Turner, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Nedfallet från dessa oxider sker till betydande del inom några hundra sjömil från fartygslederna. I studien har konsekvenserna av utsläppen från sjöfarten beräknats månadsvis under ett år. Resultaten visar att den största försurningen från sjöfart sker på norra halvklotet, nära kusterna under sommaren.

Lokala kustområden drabbas hårt
Den här säsongsvisa försurningen är, på vissa ”hot spots” utmed kusterna, av samma storlek som den årliga försurningen som orsakas av koldioxidökningen.  Det globala och årliga genomsnittet är, i linje med tidigare studier, betydligt mindre men missar de viktiga ”hot spot” områdena.

– Reglering av svavelhalten i fartygsbränsle är redan på gång inom s.k. ”Emission Control Areas” vid nordatlantens kuster i Europa och USA. Nästa steg tas år 2015 då den maximala svavelhalten reduceras från en procent till en promille, säger David Turner.

Östersjön ett fokus
Slutsatsen är att sjöfarten kan bidra betydande till havsförsurning i högtrafikerade, kustnära havsområden. Ett av de områden som har identifierats är Östersjön.

– Den globala studien har dålig täckning i kustvatten, och behöver alltså kompletteras med mer detaljerade studier. Det är därför glädjande att vi har fått finansiering från Formas för en fördjupad studie i Östersjön. Detta kan ge ett viktigt underlag för en framtida policy om begränsning av svavelhalterna i fartygsbränsle, säger David Turner.

Länk till artikel: Shipping contributes to ocean acidification.

Problemen, som bland annat yttrar sig som känslomässig och fysisk utmattning, inlärningssvårigheter och kognitiva problem, kan ge hälsoproblem senare i livet.

– Det har länge varit känt att stress bland unga är ett växande problem. Studien i min avhandling visar att problemen för individen är större än vad vi tidigare trott. Det kan innebära långsiktiga negativa effekter, säger Karin Schraml, doktorand vid Psykologiska institutionen och verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

I studien, som har omfattat drygt trehundra 16-åringar som läst första året på gymnasiet, identifieras följande faktorer som främsta orsaken till ungdomars stress:

•  känsla av höga krav kombinerat med bristande socialt stöd,
•  låg självkänsla,
•  sömnproblem.

Även så kallad social jetlag, avvikelsen mellan kroppens biologiska klocka och det dagliga schemat, utgör ett stort problem för många unga.

Studien visar även att problemen med stress är tydligt större bland unga kvinnor än bland unga män. Det går nästan fem kroniskt stressade flickor på varje kroniskt stressad pojke.

– Detta är ett stort problem bland unga kvinnor som kan få konsekvenser för hela livet. Det finns anledning att tro att självkänslan hos många flickor hänger ihop med höga prestationer, och att detta är en stor stressfaktor, säger Karin Schraml.

Stressen bland unga går även ut över deras skolresultat. De ungdomar som visar upp de högsta stressnivåerna presterar märkbart sämre i skolan och får tydligt sämre betyg.

– Även om man bortser från de långsiktigt negativa konsekvenserna av kronisk stress på hälsa och välbefinnande, så är det allvarligt även i det kortare perspektivet att stressade ungdomar klarar skolan sämre. Det påverkar deras chanser till högre utbildning negativt vilket kan ge stora konsekvenser i ett samhälle där utbildning är en väg att klara konkurrensen, säger Karin Schraml.

Länk till avhandlingen: Chronic stress among adolescents: Contributing factors and associations with academic achievement.

Robin Holm som bl a kör timmerbil med den gröna dieseln DME åt
Sveaskog är positiv till den miljövänliga dieseln. 

Tiden är mogen för storskalig produktion av gröna bränslen och Luleå tekniska universitets forskning öppnar vägen för ett fossilfritt transportsystem. Långtidstester och en förstudie som gjorts i vår inom universitetets forskningsbolag, LTU Green Fuels, visar mycket positiva resultat.
 
– Genom studien och testerna kan vi visa att det är möjligt att fördubbla mängden gröna drivmedel som kan produceras vid svenska massabruk, säger Rikard Gebart, ansvarig för forskningen vid LTU Green Fuels och professor vid Luleå tekniska universitet.

Universitetets forskning om gröna bränslen får stöd i en nyligen utgiven rapport från Kungliga Vetenskapsakademin. Den visar bl. a att det finns tillräckligt med biomassa i svensk skog för att i kombination med el kunna ersätta dagens bensin och diesel. Den visar även att förgasning som produktionsmetod och drivmedlen Metanol och den gröna dieseln Bio DME (dimetyleter) är de mest effektiva. Idag testkörs 8 volvolastbilar i landet på DME och sedan november 2011 körs två bilar i Piteå med drivmedlet. 

Robin Holm lastbilschaufför i Piteå kör en DME-driven lastbil bl. a med timmer åt Sveaskog.

– Jag tycker att den är trevlig att köra och vara omkring, den luktar ju ingenting och den går tystare, säger han. 

Särskilt på vintern går bilen bra på DME och allra bäst när det är riktigt kallt tycker Robin Holm. Bilens räckvidd med ca 600 liter DME i tanken och fullt lastad med timmer ligger kring 45 mil uppskattar han. 

– Vi har kört till Obbola utanför Umeå tur och retur med last båda vägarna och det går bra men knappast något längre, den går betydligt längre om man kör tom ena vägen, säger han. 

De viktigaste pusselbitarna som pekats ut i Vetenskapsakademins nya rapport, inklusive de mest effektiva bränslena, ryms inom universitetets forskning om gröna bränslen. Det mesta är på plats för forskningen inom LTU Green Fuels men det är en viktig pusselbit som saknas och det är ett brett politiskt stöd. 

– Politiska styrmedel krävs för att fasa ut billiga men miljöfarliga bränslen och det krävs dessutom fasta spelregler under minst 12-15 år så att det för kommersiella intressenter går att göra trovärdiga investeringskalkyler i storskaliga anläggningar, säger Rikard Gebart.

LTU Green Fuels, Luleå tekniska universitets nya forskningsbolag för gröna bränslen, har en nyckelroll i sammanhanget genom att det tillhandahåller en världsunik pilotanläggning där forskare och företag kan verifiera teorier och resultat från småskaliga försök. LTU:s mål är att skapa en gedigen vetenskaplig förståelse för delprocesserna som kan minska de tekniska och ekonomiska riskerna när processerna skalas upp i kommersiella anläggningar.

Under våren genomförs även praktiska försök med nya bränslen, t ex med pyrolysolja och förvätskat organiskt avfall, som förgasas med en ny teknik för framställning av gröna bränslen som kallas ”katalytisk förgasning”. 

Kungliga Vetenskapsakademiens rapport: Biodrivmedel – nu och i framtiden.
Länk till projektet om katalytisk förgasning.

I en avhandling från Linnéuniversitetet beskriver Hanna Palmér processen att bli tidigarelärare med fokus på matematikundervisning med utgångspunkt från nyexaminerades lärares egna perspektiv. Studien är etnografisk där sju tidigarelärare har följts under två år med start strax före examen från lärarutbildningen.

Avhandlingen visar att vid tiden för sin lärarexamen har tidigarelärarna en vision att förändra matematikundervisningen i skolan i linje med den matematikundervisning de kommit i kontakt med på lärarutbildningen.

– När de tog sin examen framhöll lärarna jag följde en reforminriktad matematikundervisning och de tog avstånd från den matematikundervisning de själva mött som elever i skolan och under praktikperioder, berättar Hanna Palmér.

Enligt henne tycker lärarna att matematikundervisning och framför allt reformering av matematikundervisning var något viktigt. Verkligheten som lärare blir emellertid annorlunda, där får matematik och matematikundervisning en mycket undanskymd roll.

De två åren efter examen ser mycket olika ut för tidigarelärarna i studien, men gemensamt är att deras matematikundervisning influeras av olika sociala grupperingar där matematik och/eller matematikundervisning är del av den delade repertoaren. Reforminriktad matematikundervisning är dock en sällsynt grupp och blir allt mer avlägsen för lärarna eftersom möjligheterna till engagemang och fysiska möten med likasinnande försvinner. Under studiens två år får tidigarelärarna nästan ingen feedback för sin matematikundervisning och de får ingen positiv feedback för den reforminspirerade matematikundervisning de uttryckte som central inför examen.

– Att arbeta på skolor där det finns sociala grupperingar där matematik och matematikundervisning utgör centrala delar är nästan en förutsättning för att nyexaminerade lärare ska utveckla en professionell identitet som tidigarelärare med fokus på matematik säger Hanna Palmér  

Hanna Palmér är verksam vid Institutionen för matematikdidaktik vid Linnéuniversitet i Växjö. Hon är grundskollärare och har många års erfarenhet av läraryrket både som klasslärare i grundskolan och som lärarutbildare. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av Jeppe Skott, Linnéuniversitetet och Cecilia Kilhamn som är verksam vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen “To become, or not to become, a primary school mathematics teacher. A study of novice teachers’ professional identity development” behandlas vid ett offentligt försvar 14 maj, klockan 13:00.  Disputationen äger rum i sal D1136, Hus D, Växjö. Opponent är professor Laura Van Zoest, Western Michigan University, USA.

Utomhusundervisning kan definieras som ett erfarenhetsbaserat lärande där fokus läggs på elevers lärande i kontextbundna och verklighetsförankrade lärandemiljöer. Utgångspunkten är att lärandet bör ske i det omgivande samhället, naturen och olika kulturella miljöer och att det skall finnas ett samspel mellan individers sinnesintryck och erfarenheter å ena sidan och innehållet i läromedel å andra sidan.

2012 disputerade Fägerstam med sin sammanläggningsavhandling ”Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning” vid Linköpings universitet. I avhandlingen studerar hon och jämför svenska och australiensiska lärares och elevers erfarenheter av och uppfattningar om utomhuspedagogik. Avhandlingen baseras på både kvalitativa och kvantitativa metoder och det empiriska materialet består av intervjuer, tester och enkäter. I Sverige analyserades en högstadieskolas satsning på utomhusundervisning. På denna skola fick lärare fortbilda sig i och implementera utomhusundervisning i alla undervisningsämnen.

Utomhusundervisning är ett ovanligt inslag
Studien visar att utomhusundervisning är en sällsynt undervisningsform i svenska högstadieskolor och flera lärare var i början skeptiska till implementeringen av undervisningsformen. Kritikerna menade att undervisningsformen skulle vara mycket tidskrävande, skriver Fägerstam. Lärarna ansåg att kursplanerna inte var anpassade till undervisningsformen och vistelser utanför den traditionella skolmiljön förknippades med säkerhetsrisker.

Till skillnad från språklärare, som tvivlade på nyttan med undervisningsmetoden, hade lärare i naturkunskap och andra närliggande ämnen uttalat ett större intresse för undervisningsformen. När projektet sedan var genomfört visade det sig att språklärare använde sig av utomhusundervisningen oftare än NO-lärare.

Lärarna som ingår i studien har efter projektets genomförande bedömt att implementeringen av undervisningsmetoden varit lättare och mer framgångsrik än de förväntat sig. Trots det upplevde många lärare disciplinära problem i början av projektet. Orsaken till detta var bytet av arbetsmiljö och införandet av nya undervisningsstrategier, som eleverna inte var vana vid.

Utemiljön främjar positiva erfarenheter och kollegialt lärande
Eleverna påverkas positivt av vistelsen utomhus och mötet med naturen, konstaterar Fägerstam. Genom utomhusundervisningen får eleverna känslomässiga och sociala erfarenheter. Undervisningsformen skapar också förutsättningar för ett gynnsamt lärandeklimat. Elever som undervisas utomhus minns bättre olika undervisningstillfällen, har större förmåga att använda kontextrelevanta och ämnesspecifika begrepp och kan beskriva olika fenomen på ett mer detaljerat och mångfasetterat sätt. Fägerstam menar även att klassens tysta elever kan komma mer tilltals. I linje med detta har språklärare kunnat observera en märkbar utveckling av elevers språkkunskaper.

Vidare främjar utomhusundervisning elevers sociala kompetenser, samarbetsförmågor och elevkommunikation samt ökar elevers erfarenheter. Arbetsmetoden kännetecknas av kontextbundet och kollegialt lärande, vänskapliga band och positiv konkurrens, förklarar Fägerstam.

Lärandesituationer präglas av elevaktivt arbete i mindre grupper och eleverna samarbetar med varandra i större utstreckning. Även i matematik kan utomhusundervisning vara mer effektiv än konventionell klassrumsundervisning och undervisningsformen kan utveckla elevers miljömedvetenhet. Forskningen indikerar att elever som läser inomhus upplever större stress och att lärandet präglas av ensamarbete i högre grad än vid utomhusundervisning. Stress och ensamarbete är faktorer som har negativ inverkan på barns och ungdomars lärande.

De fysiska och sociala miljöer i vilka lärandet äger rum spelar en viktig roll för kvaliteten på social interaktion, måluppfyllelse och lärandeprocesser. Fägerstam konkluderar att även om utomhusundervisning upplevs som mer tidskrävande än traditionell inomhusundervisning är utomhusundervisning en mer effektiv lärandestrategi. Studien visar att utomhusgrupperna uppvisar bättre utveckling av skolresultaten.

Studien: Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning.

Text: Vanja Lozic/Skolverket

De första resultaten av projektet presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS Medicine med Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid LiU, som huvudförfattare.

Syftet med VINARES, Viet Nam Resistance Project, är att stärka en nationell evidensbaserad styrning av antibiotikaanvändningen i landet. Projektet drivs av forskare vid Oxford University Clinical Research Unit i Hanoi och Linköpings universitet i nära samarbete med 16 av landets större sjukhus, Vietnamesiska infektionsläkarföreningen och Hälsoministeriet i Vietnam.

Målet är att överbrygga det gap mellan policy och genomförande som är det stora problemet i Vietnam liksom i många andra låg- och medelinkomstländer. Trots ambitioner från den politiska ledningen så kännetecknas sjukvården av bristfällig infektionskontroll, otillräckliga resurser för diagnostik och felaktig antibiotikabehandling – allt tunga faktorer som driver på resistensutvecklingen.

Projektet drogs igång i september 2012 då direktörer, läkare, mikrobiologer och apotekare från de deltagande sjukhusen samlades till olika workshops i Vietnam. Det resulterade i en uppdelning i tre delprojekt:

Håkan Hanberger är huvudansvarig för VINARES-projektet som finansieras av Sida, Wellcome Trust, Linköpings universitet och the Global Antibiotic Resistance Partnership (GARP).

Sexton vietnamesiska nyckelpersoner utbildades i problembaserat lärande och infektionskontroll på Hälsouniversitet och Universitetssjukhuset i Linköping i oktober 2012 och en av dessa, Vu Dinh Phu som är vice chef för en stor intensivvårdsavdelning i Hanoi, är nu doktorand med Håkan Hanberger från LiU och Heiman Wertheim från Hanoi/Oxford som handledare. Doktorandprojektet kommer särskilt att studera precisionen vid behandling av ventilatorassocierad lunginflammation som är en vanlig orsak till dödlighet på intensiven och där bristen på effektiva antibiotika är som störst.

Artikel: Providing impetus, tools, and guidance to strengthen national capacity for antimicrobial stewardship in Viet Nam.

Många handelsföretag lagrar allt mer data för att skaffa sig konkurrensfördelar med hjälp av Business Intelligence (BI). Dagens BI-lösningar ger dock främst en överblick av företaget i realtid, t.ex. av lagersaldot men ger inga indikationer på hur framtida kampanjer kommer att påverka försäljningen – och därmed vad som bör finnas i lager. Ett nytt forskningsprojekt vid Högskolan i Borås ska nu undersöka hur BI-verktygslådan kan utökas. 

Forskningsprojektet ”Framtidens Business Intelligence” har beviljats 2 miljoner kronor av Handelns utvecklingsråd (HUR). Projektet drivs av handelsforskningsinstitutet SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) vid Högskolan i Borås och påbörjas i september 2013 och ska pågå i två år.

”Framtidens Business Intelligence” syftar till att undersöka hur BI-verktygslådan kan utökas med mer avancerade verktyg för t.ex. försäljningsprognostisering samt hur de allt större datamängderna, så kallad ”big data”, skall kunna hanteras effektivt rent tekniskt.

– Intresset för analys och hantering av ”big data” är väldigt stort just nu, inte bara inom handeln, och vi ser att vårt projekt ligger rätt i tiden, säger Rikard König, doktorand vid Institutionen Handels- och IT-högskolan och en av dem som ska medverka i projektet.

I projektet kommer olika kompetenser att komplettera varandra i och med att forskarna kommer från olika ämnesområden, men alla har ett gemensamt intresse för handel och köpbeteende. Samarbetspartner i projektet är ICA Sverige AB och Willys AB (Axfood).

– Målet med forskningen är att utveckla bättre algoritmer och tekniker som kan användas för att skapa mer träffsäkra modeller för t.ex. försäljningsprognostisering. Farmförallt är effekten av olika kampanjer svår att uppskatta och därför kommer detta att studeras både med hjälp av tekniker för dataanalys och med kompletterande intervjuer, säger Rikard König.

Medverkande forskare i projektet:

– Svenskspråkiga lärare i Finland tillhör själva en minoritet och det är intressant att se hur det påverkar deras syn på mångkulturen, speciellt inom musiken, säger Maria Westvall.

Hon räknar med att det här projektet, som är ett samarbete med Sibeliusakademin i Helsingfors och med stöd av Svenska kulturfonden i Finland, ska avslutas under hösten.

Finland har en lång historia av tvåspråkighet med en väl etablerad minoritet i den svensktalande delen av befolkningen. Först på senare år har Finland tagit emot invandrare i någon större omfattning och man möter nu mångkulturella inslag i skolan och i samhället i övrigt på ett helt annat sätt än tidigare.

Många olika miljöer
– Jag vill veta hur man ur ett minoritetsperspektiv i svenskspråkiga skolor ser på mångfald och hur man i musikundervisningen utvecklar elevernas multikulturella kunskaper och intressen. De svenskspråkiga skolorna finns i flera olika miljöer. De finns i Helsingfors, som är en ganska typisk storstadsmiljö och de finns i de mer eller mindre svensktalande miljöerna i Österbotten.

Men där finns också språköar mitt i Finland där svenska talas i hemmen och i skolan och finska i samhället i övrigt.

Regementsmusiker
Ett annat, flerårigt projekt, är att beskriva yrkesbanan för militärmusiker, som rekryterades under 1940-talet. Det är handlar om män – för det är uteslutande män – som nu kommit upp i åldrarna över 75 år. Då fanns det orkestrar vid många regementen över hela Sverige, det var en karriärväg för musiker och militärmusiken och musikerna spelade stor roll för det lokala musiklivet.

Den lärande musikern har Maria Westvall kallat projektet, som har stöd från Vetenskapsrådet, och som så småningom ska bli en bok, som berättar om en yrkeskår som i stort sett försvunnit i takt med att värnpliktsförsvaret avvecklats.

– Det handlar om personer som började tidigt som musikelever, ofta redan i 15-årsåldern, ibland ännu tidigare. En del av dem såg militärmusiken som en framtida yrkesbana och hade inte några större musikaliska erfarenheter med andra redan kunde spela något instrument.

Multimusikanter
– Jag vill veta varför de började, hur de lärde sig spela och hur utvecklingen av deras musicerande varit. De har inte enbart spelat i militärmusikkåren utan i många olika konstellationer och sammanhang, som jazz, dans- och underhållningsmusik.
Många av dem spelade flera instrument. Musikerna har också varit viktiga för det lokala musiklivet och även spelat klassisk musik i orkesterföreningar.

Intervjuerna med musikerna, som ofta fortfarande är aktiva eller har någon kontakt med musiklivet, berättar om hur de lärde sig spela. Nyfikenhet och motivation har varit starka drivkrafter och även det sociala sammanhanget, att spela tillsammans, betydde mycket för deras utveckling.

När arbetet med att artbestämma och räkna myggorna nu avslutats framgår, som tidigare meddelats, att fyndet av arten Ochlerotatus nigrinus är unikt. Den har inte påträffats tidigare i Sverige men hittades i Halland, Jönköping och Pajala.

Medelfångsten i hela landet var 205 myggor av fem arter under ett dygn. Den vanligaste myggan i proverna var Aedes cinereus (2 119 exemplar), tätt följd av Coquillettidia richiardii (1 651) och Ochlerotatus punctor (1 376). Alla tre är vanliga skogsmyggor som är utbredda över stora delar av landet.

På fjärde plats med 1 089 fångade insekter kom Ochlerotatus sticticus, översvämnings-myggan som blivit ökänd efter massförekomster vid Nedre Dalälven, i Värmland, Västra Götaland och Stockholmstrakten. En annan översvämningsmygga, Aedes vexans, kom på åttonde plats med 191 fångade exemplar.

Mest mygg samlades föga överraskande in i Norrbotten (8 238) följt av Jämtland (4 480) och Gävleborgs län (3 650). På fjärde plats kom Uppsala län (2108) följt av Skåne (1 112), som därmed slog Västerbotten (1 074) och Västernorrland (595). Antalet speglar bara de inskickade fångsterna från fällor och visar inte den sanna myggförekomsten.

– Trots att vi kom igång lite sent på säsongen måste Myggjakten 2012 betraktas som en succé! Vi hade aldrig kunnat föreställa oss ett sådant gensvar och vi vill tacka alla som har skickat in sina fångster till SVA, samt Acreto för ett gott samarbete, säger forskare Anders Lindström vid SVA.

– Vi hoppas att årets myggjakt kommer att bli ännu bättre, och att vi kommer att få ännu mera mygg.

SVA planerar för en ny myggjakt som ska starta i juni.

Målet med projektet Myggjakten är att kunna använda den insamlade informationen vid övervakning och riskbedömning. Projektet finansieras år 2013 med medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Mer information om Myggjakten finns på SVA:s webbplats, eller via mejl myggjakten@sva.se.

I Rumänien är det kommunistiska förflutna fortfarande högst närvarande. I det nya numret av den vetenskapliga tidskriften Baltic Wolds, som ges ut av CBEES vid Södertörns högskola [Ref 1], ges olika perspektiv på hur man i dagens Rumänien förhåller sig till historien: den individuella såväl som den kollektiva, gemensamma historien.

Leksaker öppnar dörrar till det förflutna
Synen på det förgångna och förhållningssättet till det som hänt, är en ständigt aktuell fråga i Rumänien. Barn blev i högsta grad föremål för propaganda under kommunismen i Rumänien. Bilden av pionjären, som skulle bygga det moderna samhället, ställdes mot bilden av lantbrukarbarnet, som stod för något förlegat. Det proletära kollektivet skulle bygga en ny enastående framtid åt nationen.
En artikel i det nya numret av kvartalstidskriften Baltic Worlds tar sitt avstamp i en vandringsutställning på Rumänska Kulturinstitutet ”Childhood: Remains and Heritage”. Anna Kharkina, doktorand i historia vid Södertörns högskola, samspråkar med rumänska curatorn för utställningen Lila Passima. De talar om varför man ska visa artefakter från rumänsk landsbygd, leksaker som ingen längre leker med? Lila Passima berättar att utställningen är ämnad att återskapa barndomens fantasivärld för besökarna och få dem att minnas sin egen barndom och de drömmar de då närde. Hon talar om subjektiv arkeologi.

“Childhood makes things possible; it helps us to go on, and reminds us how to enjoy life with the heart of a child.”

Lila Passima berättar att staten ville att alla skulle delta i uppbyggnaden av nationen.
“In that time, politicians used coercive methods to increase birth rates by prohibiting abortion. An individual could not preserve his or her identity, but became a number in an army, unable to choose what is good or bad for his or her own life and future.”

Utställningen öppnar dörrar såväl till det egna och det gemensamma förflutna, delat av alla som minns dessa ting och den tid de användes i.
Komplicerat förhållande mellan historia och politik
I Rumänien är banden starka mellan historia, synen på historia och dagspolitik.  Professor Vladimir Tismaneanu, som till för ett år sedan var ordförande för the Scientific Council of the Institute for the Investigation of Communist Crimes and the Memory of the Romanian Exile (IICCMER) talar om detta i en annan artikel i Baltic Worlds.  Tismaneanu menar att historieforskare ska söka en sanning, och att den sanningen bör komma fram oavsett om den är obekväm för somliga.
“According to some Romanian politicians, historians are too much interested in politics, but actually, most historians are simply doing their research as they should, and are not to blame if the names of contemporary politicians appear in the Communist Party archives as Party activists or supporters. Those who study the past become political enemies to those who would prefer to consider the past over and done with.”
Den folkliga resning som bidrog till revolutionen 1989 och förändringen av samhället under 90-talet uppmuntrade till att göra upp med det förflutna. Lagar stiftades som nu tillät att man öppnade arkiven. Rumäner som lidit under förtrycket av den rumänska diktaturen ville att sanningen skulle komma fram – och att ansvariga skulle ställas till svars.
I artikeln, som är skriven av Francesco Zavatti, doktorand i historia vid Södertörns högskola, noteras att historia är en flyktig företeelse. Det är inte alltid lätt att skilja på förövare och offer i ett kontrollsamhälle. Offren kan varit del av förtryckarregimen, likaväl som tysta observatörer av densamme. Vem var medlöpare, vem var inte? Angivare? Försoningen, den välbehövliga, är svår att nå när konflikten om historien lever kvar i samhället än idag.
Eller som Tismaneuanu säger:
”Gramsci’s statement, “History is always contemporary, that is, political”, is still true, and is also true of historical writing. Historiography, once it spreads outside the less visible circles of academia, tends to become political argument, and historians — or political scientists, in this case — become political allies to some, and political enemies to others.”
Baltic Worlds
Baltic Worlds är en vetenskaplig kvartalstidskrift som ges ut av CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) vid Södertörns högskola, med medel från Östersjöstiftelsen. Tidskriften innehåller såväl fackgranskade, vetenskapliga artiklar som artiklar skrivna för en bredare publik.
Samtliga utgåvor, även den senaste utgåvan [Ref 2], av Baltic Worlds samt annan information med fokus på Östersjö- och Östersjöeuropaforskning, finner du via www.balticworlds.com [Ref 3]. Bland annat bevakas aktuella val inom regionen via webbsidan.
Ytterligare information: kontakta redaktör Ninna Mörner: ninna.morner@sh.se eller 08 608 50 33.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett lärosäte beläget i Flemingsberg, 18 minuter söder om Stockholms Central. Här bedrivs utbildning på samtliga nivåer och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik, ofta med en mångvetenskaplig prägel. 13000 studenter läser inom 60 utbildningsprogram och 250 kurser. Södertörns högskola har omkring 800 anställda, merparten forskare och lärare.