samt störningar i ömtåliga områden. I VTI rapport 785 redovisas en nyutvecklad beräkningsmodell som syftar till att beräkna miljöeffekterna av dagens trafikinformation samt effekterna av en utvecklad trafikinformation.
Trafikinformation används i allt större utsträckning för att styra trafiken, särskilt i stadsmiljö där trängsel och vägarbeten samt plötsliga händelser i form av olyckor ofta påverkar framkomligheten, samtidigt som alternativa vägar finns tillgängliga. Den här rapporten fokuserar på de akuta miljöeffekterna av trafikinformation, även om en genomgång av mer långsiktiga effekter ingår.
Beräkningar med den så kallade effektsnurran visar att mycket kan göras för att påverka utsläppen exempelvis genom påverkan av hur man kör, samt hur olika befolkningsexponering kan ge olika resultat. Exponeringen av befolkningen kan begränsas om omledningsvägar väljs med hänsyn till den lokala exponeringen, samt om tiden på dygnet tillåts påverka valet av omledningsväg eller huruvida man vill påverka tidpunkten för resan med hjälp av trafikinformation.
Baserat på effektsnurran redovisas i rapporten även en åtgärdsbank som utifrån dagens trafikinformation syftar till förbättrad energianvändning, klimatpåverkan, luftmiljö, bullermiljö och andra miljövinster.
Länk till artikel: VTI – Trafikinformation och miljöeffekter — beräkningar av omledningseffekter.
Datorgenererade virtuella världar ger oss unika möjligheter att studera den mänskliga hjärnan i verklighetstrogna men exakt kontrollerade situationer. Begreppet “datorgenererad närvaro” får en central betydelse, då målet med virtuella världar ofta är att lura användaren och dennes hjärna att känna sig närvarande i den virtuella världen. En sådan känsla av närvaro bygger på att den virtuella världen känns realistisk och bekant, så att man förstår den intuitivt och reagerar realistiskt.
Med hjälp av funktionell hjärnavbildning (fMRI) där hjärnan avbildas in action kan vi få kunskap om hur detta fungerar i hjärnan, och vilka faktorer som är viktiga när man utvecklar realistiska virtuella världar.
– Vår hjärna arbetar i hög grad i förhållande till förväntningar, genom att förutsäga vad som kan hända så att vi alltid är beredda att reagera effektivt och kan undvika farliga överraskningar. Att skapa en känsla av närvaro handlar om att skapa en virtuell värld som fungerar som vi förväntar oss. Man kan säga att hjärnan hela tiden kör en mental simulering av vad som kan hända i vår omgivning och när det som faktiskt händer stämmer med vad vi har simulerat är vår hjärna synkroniserad med den yttre världen. Detta fungerar på samma sätt oavsett om den yttre världen är den vanliga fysiska eller en datorgenererad virtuell värld, säger Daniel Sjölie.
Mot denna bakgrund kan vi förvänta oss att hjärnaktivitet relaterad till en känsla av närvaro varierar för olika virtuella världar och situationer menar han.
Daniel Sjölie har utfört två fMRI-studier för att undersöka både hur grundläggande aspekter av virtuella världar, som rörelse i en 3D-värld, påverkar hjärnaktiviteten samt vad som händer när ens känsla av närvaro störs av något som känns konstigt i en virtuell värld.
– Speciellt intressant är hur sådana störningar kan kopplas till hjärnaktivitet relaterad till att pussla ihop vad man vill göra, vad man ser, vad man känner och vad man kan göra.
Genom att fokusera på hur hjärnan hela tiden synkroniserar mot omgivningen kan vi förstå hur man kan designa och manipulera virtuella världar för att optimera samspelet mellan dator och hjärna. Specifika kognitiva funktioner kan påverkas genom att kombinera bekant realism med ny, obekant och eventuellt slumpmässig information. Till exempel kan en i övrigt realistisk virtuell människa programmeras att röra sig på ett oväntat sätt. Sådana tekniker är speciellt intressanta för datorapplikationer för diagnostik eller rehabilitering av kognitiva problem, som exempelvis demens eller Alzheimers.
Daniel Sjölie, kommer från Dals-Ed, Dalsland, och har en civilingenjörsexamen i datavetenskap vid Umeå universitet. Han har varit doktorand vid Institutionen för datavetenskap i samarbete med institutionen för integrativ medicinsk biologi och Umeå center for Functional Brain Imaging, vid Umeå universitet.
Avhandlingen: Human brains and virtual realities – computer-generated presence in theory and practice.
– Den nuvarande situationen där frågan om utbildningskvalitet koncentreras till ett fåtal aspekter riskerar att leda högre utbildning i fel riktning, menar Mona Fjellström, som disputerar vid Umeå universitet
Mona Fjellström har i sin studie engagerat ett antal personer i en dialog om vad som är kvalitet i läkarutbildningen. Dialogen skulle bidra till en pågående förändring i utbildningen men också lägga grunden för utvärderingar av den nya utbildningen. Studenter, lärare, kliniska handledare, forskarutbildare, arbetsgivare, medarbetare och patienter på läkarutbildningen vid ett universitet, samt företrädare för Högskoleverket, Socialstyrelsen och Sveriges Läkarförbund deltog i dialogen.
Målet med studien var att förstå hur de medverkande personerna såg på utbildningen, hur samtalen utmanade deras syn på utbildningen och hur utvärderingsarbetet bidrog i utvecklingen av utbildningen.
Förutsättningarna för den kliniska praktiken, lärarkompetens och internationalisering var några av de områden som diskuterades. I samtalen framkom också vikten av att studenterna utvecklar förmågan att samarbeta med andra sjukvårdsaktörer och kan kommunicera med patienter samt att de utvecklar självinsikt och förmåga att hantera och lösa problem.
– Det fanns en oro för att utbildningen blir alltmer teoretisk och att det leder till brister i studenternas praktiska, sociala och empatiska förmågor. Flera menade också att dessa brister försvårar den efterföljande allmäntjänstgöringen, säger Mona Fjellström.
Det enskilt viktigaste området som togs upp var den kliniska praktiken. Svårigheterna med att erbjuda bra praktik till många studenter samtidigt, bristande organisation av handledningen och avsaknad av handledarutbildning diskuterades. Ett överraskande resultat var att inte en enda fråga ställdes om utbildningens teoretiska innehåll.
– Mot bakgrund av den uttryckta oron över bristen på yrkesanknytning kan det förstås som att man utgick från att det teoretiska innehållet var väl avpassat till utbildningen.
Flertalet av de medverkande upptäckte nya sidor av utbildningen, inte minst att utbildningskvalitet är en komplex fråga.
– Inblicken i hur andra såg på utbildningen och det pågående utvärderings- och förändringsarbetet väckte tankar om nya sätt att jobba med läkarutbildningen men också forskarutbildning, utvärdering och läkarrekrytering.
Samtalen bekräftade att förändringsarbetet var på rätt väg samtidigt som nya frågor kom upp. Frågorna gav upphov till sex olika utvärderingar av den nya utbildningen, utvärderingar som bidrog till förändringen av utbildningen.
– Att dialogen tillkommit på de utbildningsansvarigas initiativ gjorde att de självständigt kunde driva både utvärderings- som förändringsprocess. Istället för att vänta på myndighetsdirektiv eller krav kunde de via utforskande, kritiska samtal och kreativ granskning ta sig vidare i förändringsarbetet, säger Mona Fjellström.
Läs avhandlingen här: Utvärdering för utveckling av utbildning: Med sikte på delaktighet och deliberation.
I en ny avhandling, I Skinnstrumpas spår. Svenska barn- och ungdomsböcker om indianer, 1860-2008, beskriver Yvonne Pålsson utvecklingen av indianböcker i Sverige med fokus på svenska indianboksförfattare. Där visar hon hur utgivningen tog sin början och hur populära böckerna var hos läsarna och hur indianböckerna påverkades av det radikala 1960-talet och hur utgivningen minskade i takt med läsarnas avtagande intresse.
– Indianböcker som Den siste mohikanen av James Fenimore Cooper, började översättas och bearbetas för barn redan vid 1800-talets mitt. De svenska indianboksförfattarna var starkt påverkade av dessa föregångare, även om huvudpersonerna nu kom från Sverige, berättar Yvonne Pålsson och fortsätter:
– En traditionell indianbok beskriver jag som en äventyrsberättelse om konfrontationer mellan indianer och vita, oftast skildrade ur de vitas perspektiv, med överfall och tillfångatagande som vanliga motiv och med handlingen förlagd till de djupa skogarna eller prärien.
I böckerna beskrivs indianer antingen som onda och blodtörstiga eller goda och ädla. I båda fallen är de underlägsna de vita och dömda till undergång eftersom civilisationen måste främjas.
På 1960-talet ändrades perspektivet så att indianerna blev huvudpersoner. Författarna tog reda på fakta genom att sätta sig in i indianernas historia och även besöka indianreservat i USA. Istället för spännande äventyr ges dokumentära beskrivningar av indianskt liv och kampen för att bevara sin identitet i det amerikanska samhället.
Här kommer postkoloniala teorier väl till pass. Den manliga dominans som tidigare präglat indianböckerna minskar genom att både huvudpersoner och läsare nu kan vara av kvinnligt kön.
Under 1900-talets sista decennier försvann indianboken nästan helt från den svenska barn- och ungdomsboksutgivningen. De spännande äventyren och kampen mellan ont och gott hittar läsarna numera i fantasylitteraturen. I USA och Kanada skrivs biografiskt präglade ungdomsromaner av indianerna själva, men dessa översätts sällan till svenska.
Länk till artikel:I Skinnstrumpas spår: Svenska barn- och ungdomsböcker om indianer 1860-2008.
Doktoranden Anette Erichsen Andersson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling granskat hur olika ventilationssystem påverkar risken för att bakterier sprids till patienternas operationssår. Resultaten sätter fokus på en sällan diskuterad hälsoaspekt: dörrar som öppnas in till operationssalen.
Vid de 30 operationer som Annette Erichsen Andersson studerade öppnades dörren i genomsnitt 17 gånger vid varje operation. Men variationen var stor, från 0 dörröppningar till som flest 67. Den vanligaste orsaken till dörröppningar var att det saknades utrustning.
I operationssalar med så kallad deplacerad ventilation ledde varje extra dörröppning till så kraftiga ökningar av bakteriehalterna i luften att det rekommenderade gränsvärdet för implantatkirurgi överskreds vid hela 52 av 91 tagna luftprover.
I salar med så kallade laminärflödestak är situationen bättre visar avhandlingen: laminärflödestak reducerade bakteriehalten med 92 procent jämfört med deplacerad ventilation, och i dessa salar överskreds gränsvärdet i bara 6 av 164 luftprover.
Att desinfektera händerna innan och efter varje vårdmoment är fortfarande en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för infektion.
Annette Erichsen Andersson har studerat hur ofta vårdpersonalen desinfekterade händerna i samband med att en venkateter placerades i patientens arm inför operation, eller annat invasivt vårdmoment.
Resultatet visar att handdesinfektion gjordes i bara 10 procent av 254 observerade tillfällen.
Förutom den mänskliga aspekten leder infektioner till förlängda vårdtider och ökad antibiotikaanvändning, vilket kostar sjukhusen enorma summor.
–Min avhandling visar att det finns stora möjligheter att förbättra förebyggandet av postoperativa infektioner. Förutsättningarna och hindren för ett aseptiskt arbetssätt i operationsmiljön bör undersökas vidare, säger Anette Erichsen.
Anette Erichsen har i sin avhandling också intervjuat 14 patienter i åldrar från 19-89 år som drabbats av en djup sårinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Studien visar att patienterna ofta skickades runt mellan vårdavdelningar och nya läkare.
Det kunde ta upp till ett och ett halvt år innan infektionen läkt ut. För många blir det en negativ tid fylld av oro och svår ekonomisk press, samtidigt som stöd från sjukvården i många fall saknas, menar Anette Erichsen:
–Vi kunde också se att vårdens professionella hade problem att ställa rätt diagnos, vilket ledde till att det kunde dröja många besök innan problemen togs på allvar. När behandling väl sattes in präglades denna tid av upprepade operationer och besvärliga biverkningar.
Avhandlingen: Patientsäkerhet i operationsmiljö med fokus på infektionsprevention.
Sittande regeringar brukar i allmänhet frukta ekonomiska kriser eftersom de ofta leder till nederlag i kommande val. Men för den borgerliga regeringen i Sverige blev finanskrisen istället en framgångsrik vändpunkt.
Hur mediernas bild av finanskrisen kom att spela regeringen i händerna diskuteras i den nya rapporten ”Finanskrisen, förväntningarna och förtroendet”, av medieforskarna Lars Nord och Adam Shehata vid DEMICOM, Mittuniversitetet.
– Analysen av finanskrisen visar att medierna vid detta tillfälle skapade en bild som det var mycket svårt för andra samhällsaktörer att inte förhålla sig till. Regeringen accepterade den bilden, och anpassade därför sitt eget budskap efter den, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation.
Budskapen kring krisen bidrog till att allmänhetens förväntningar var låga. När regeringen i detta läge sedan lyckades framstå som handlingskraftig, uppfattades det som positivt. Förtroendet för regeringen ökade därför i samband med krisen, visar rapporten.
Forskningsrapporten är den avslutande i ett större projekt om opinionsbildningen i samband med finanskrisen som finansierats av SOES, Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet.
Läs rapporten här.
Läs mer om ekonomi på vårat tema om världsekonomi.
I curling skjuter spelarna iväg sina stenar längs isen så att de långsamt glider in mot boet nästan 30 meter bort. Sporten har fått sitt namn från den krökta bana (eng. ”curled”) stenen tar, när den släpps med en långsam rotation. Den krökta banan utnyttjas för att nå fria ytor i boet, bakom hindrande stenar. Så fort spelaren släpper stenen styrs dess bana bara av friktionen mot isen. Genom att sopa isen kraftigt alldeles framför den glidande stenen kan friktionen sänkas, och banan därmed förlängas något.
Om man ger stenen en rotation medurs svänger den åt höger, medan moturs svänger åt vänster. Stenen är tung, nästan 20 kg, och rotationen är mycket långsam, typiskt 2-3 varv på de cirka 25 sekunder det tar att glida fram till boet. Detta är alldeles för långsamt för att ge upphov till den skruv bollen får i sporter som pingis, tennis och fotboll.
Trots många års funderingar bland utövarna och flera vetenskapliga artiklar har ingen hittills kunnat ge en bra förklaring till varför curlingstenar egentligen svänger. Intressant nog så svänger roterande föremål som glider över andra ytor åt motsatt håll (prova till exempel med ett uppochnedvänt glas över ett halt golv).
Nu har dock mekanismen avslöjats av forskare vid Uppsala universitet. Harald Nyberg, Sara Alfredsson, Sture Hogmark och Staffan Jacobson, som till vardags studerar friktion och nötning inom tekniska och industriella materialsystem, beskriver i sin artikel att grunden till den krökta banan är att stenens mikroskopiska ojämnheter skapar mikroskopiska repor i isen. När stenen glider över isen kommer ojämnheterna i stenens framkant att åstadkomma fina repor i isen.
Stenens rotation gör att reporna får en liten vinkel mot glidriktningen. När bakkantens ojämnheter strax därpå glider över samma yta, kommer de att möta reporna från framkanten i en korsande vinkel. Resultatet blir att stenen kommer att styras svagt i repornas riktning. Det är denna ”självgenererande spårstyrning” som ger upphov till curlen.
Det är sedan länge känt bland curlare hur viktigt det är att stenens glidyta är lagom ojämn för att få den förväntade banan, men detta har inte tidigare kopplats ihop med styrmekanismen. Under framtagningen av sin modell gjorde Uppsalaforskarna försök med att i förväg repa isen framför stenen på olika sätt, och kunde då konstatera att det gick att styra även icke roterande stenar. Stenar med en helt slät, polerad glidyta lät sig dock inte styras. De undersökte också de mikroskopiska reporna i isen genom att göra avgjutningar som sedan studerades i mikroskop.
Resultaten är publicerade i artikeln ”The asymmetrical friction mechanism that puts the curl in the curling stone”
En gen som är inblandad i utvecklandet av sjukdomen atopisk dermatit (eksem) hos hund har beskrivits i ett forskningssamarbete lett av professorerna Kerstin Lindblad-Toh (Uppsala universitet) och Åke Hedhammar (SLU). Genen kodar för proteinet plakophilin 2, som är viktigt för hudens bildande och dess barriärfunktion. Studien visar att förändringar i hudbarriären ökar risken att utveckla atopisk dermatit.
Atopisk dermatit (atopiskt eksem) är en inflammatorisk, återkommande men ej smittsam hudsjukdom som drabbar omkring 10–30 procent av alla människor och 3–10 procent av våra hundar. Huden hos en patient med atopisk dermatit blir irriterad av olika allergener, som t.ex. födoämnen, pollen och kvalster. Irritationen orsakar hudrodnad och kraftig klåda och när den drabbade individen kliar sig ökar risken för bakterie- och svampinfektioner.
Trots intensiv forskning inom området är kunskapen om de genetiska riskfaktorerna för atopisk dermatit begränsad. I den studie som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics har forskare från Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Broad Institute i Boston jämfört arvsmassan hos en stor grupp schäferhundar med atopisk dermatit med den hos en likstor grupp friska schäfrar. Därigenom har de kunnat identifiera en region i arvsmassan där det finns en genvariant som ökar risken att utveckla sjukdomen.
– Tack vare engagerade hundägare och veterinärer har vi kunnat samla in ett stort antal blodprover från friska och sjuka schäfrar, säger Kerstin Bergvall, SLU, som har ansvarat för den kliniska diagnosen av hudsjukdomen hos hund. Våra nya kunskaper kommer att leda till bättre behandling av sjuka djur, men vi ska också ta fram ett gentest som kan vara till hjälp för uppfödare i arbetet med avelsplaneringen.
Dagens hundraser har under ett stort antal generationer avlats för specifika rastypiska egenskaper. Detta avelsarbete har lett till att hundar inom en ras är genetiskt sett väldigt lika varandra och tyvärr också till att mutationer som ökar risken för genetiska sjukdomar har kunnat anrikas. I sökandet efter den genetiska bakgrunden till atopisk dermatit har forskarna använt schäfern som modelldjur, eftersom sjukdomen är relativt vanlig i denna ras. Att hitta den genetiska bakgrunden till en sjukdom är nämligen betydligt enklare om man tittar på en enskild hundras där friska och sjuka djur i övrigt är genetiskt nästan identiska, än om man studerar människor.
– Just schäfern har dessvärre en mer komplex populationsstruktur än många andra raser, med olika avelsinriktningar, vilket gjorde att analyserna av de genetiska resultaten var krävande och vi behövde utveckla nya metoder för att kunna dra våra slutsatser, betonar medförfattaren Marcin Kierczak, SLU.
Forskargruppen identifierade en region i arvsmassan som innehöll genen PKP-2, som kodar för proteinet plakophilin-2, vilket bygger upp och upprätthåller hudens struktur och barriärfunktion. Forskningsfyndet ger ökad kunskap om sjukdomsförloppet vid atopisk dermatit.
– Våra resultat visar att en intakt hudbarriär är mycket viktigt för att en hund inte ska utveckla atopisk dermatit, och att det finns stora likheter mellan sjukdomen hos hund och människa, säger Kerstin Bergvall.
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet och Broad Institute har idag ett omfattande samarbete i forskning där hunden används som modelldjur för ärftliga sjukdomar som drabbar både hund och människa. Idag undersöks ett tjugotal sådana sjukdomar, bland annat cancer hos flera hundraser, diabetes hos jämthund och ögonsjukdomar hos flera raser.
Artikeln i PLoS Genetics: Genome-Wide Analysis in German Shepherd Dogs Reveals Association of a Locus on CFA 27 with Atopic Dermatitis.
Mer info om hundgenetik
När ungdomar får problem med alkohol, droger eller kriminalitet sker det oftast på platser som föräldrar inte känner till. Dessutom visar forskning att problembeteenden är vanligare, när föräldrar har dålig insyn i sina barns liv. Därför får föräldrar ofta rådet att i högre grad försöka kontrollera och fråga ut sina ungdomar. Nu finns till och med möjligheten att via mobiltelefonen kontrollera var barnen befinner sig.
– Att hålla koll och styra sitt barn bort från vänner som leder dem in i problem kan låta som bra råd, men det är inte så enkelt, säger Lauree Tilton-Weaver, som har forskat om ungdomar, deras relationer och problembeteenden under mer än 15 år och tillhör Center for Developmental Research vid Örebro universitet.
Kan få motsatt effekt
Hennes forskning visar att resultatet av att följa dessa råd beror på barnens ålder, föräldrarnas beteende och om barnen känner sig överkontrollerade av sina föräldrar. I vissa fall fungerar det, i andra fall fungerar det inte.
– Som förälder ska man vara extra försiktig under de tidiga tonåren för då misslyckas detta oftare än när tonåringen är äldre. Vad det beror på vet vi inte, men det kan bero på att äldre barn har lättare att ta till sig föräldrarnas argument. Men det kan också bero på att det är extra viktigt för yngre tonåringar att få välja vilka vänner de umgås med och kanske känner de att föräldrarna lägger sig i för mycket, säger Lauree Tilton-Weaver.
Att rakt på sak och säga att ”jag tycker inte om din kompis”, kan ungdomar tolka som att du som förälder dömer även dem. De ser sig som mer lika sina vänner än de egentligen är – vilket gör att de kan känna att föräldern indirekt även säger jag tycker inte om dig.
– Mitt råd är att tidigt, innan det finns några problem, visa att du förstår hur viktiga ditt barns vänner är. Om det uppkommer problem, visa att du bryr dig om ditt barn och att du vill att hon eller han ska vara lycklig. Ta reda på vad de värdesätter hos sin kompis och hur de känner inför det som oroar dig. Förklara och diskutera hur du tänker. Var tillgänglig och lyssna på ditt barn.
Bygga ett förtroende
Hon rekommenderar föräldrar att ge sina barn stöd, vägledning och tid för att bygga ett förtroende som gör att barnen lyssnar och tar till sig råd. Det handlar inte om att bli deras kompis utan att uppmuntra till dialog. Den viktigaste informationen får föräldrar inte genom att förhöra sina barn utan genom frivillig kommunikation – när barnet vill berätta.
– Föräldrar måste vara med från start – det är viktigt att lägga en bra grund redan under låg- och mellanstadiet. Det mest effektiva är att förstärka det positiva tidigt – visa att du uppskattar dina barns vänner när det är så.
– Risken med att reagera negativt med ilska och skuldbeläggande är att det leder till att barnen berättar ännu mindre om sina liv.
– Det är viktigt att inte glömma bort att tonåringar måste få känna att de har kontroll över sitt liv och har möjligheter att göra sina egna val. Tonåringar är inte så olika vuxna – det går att dra paralleller till sig själv. Fundera över hur du skulle reagera om människor försöker kontrollera dig.
Att kontrollera sina barn genom att fråga var de har varit, vilka de har umgåtts med och vad de har gjort har i de flesta fall ingen effekt eftersom det inte påverkar hur de förhåller sig till sina vänner.
Mer info: Center for Developmental Research.
Fakta om studiens resultat
För yngre deltagare i studien känner sig lätt överkontrollerade. Om föräldrar sätter regler för att få information ökar risken att barn väljer kompisar med problembeteenden.
Högstadieungdomar vars föräldrar uttrycker att de inte tycker om barnets kompisar är även mer benägna att välja vänner med problematiskt beteende.
Hos äldre elever som redan umgicks med vänner som ledde dem till kriminalitet gav dock förälrakontroll effekt. De som inte hade något problembeteende reagerade dock negativt när föräldrar visar ogillande inför vissa vänner, och började därför välja vänner med olika former av problem.
I Norden, såväl som i många andra delar av världen, begränsas mödravården till den fysiska hälsan hos den blivande modern och försummar därmed kulturella faktorer som påverkar familjebildningen och kan inverka på både graviditet och förlossning. Barnmorskan och forskaren Ruth Montgomery-Andersen har undersökt hur yttre faktorer såsom familj/släkt, sociala nätverk och samhällskontext påverkar blivande mödrar på Grönland.
Det finns en ”kulturell plats” för förlossningen på Grönland, där den barnväntande familjens förmåga att stärka banden inom familjen, släkten och det lokala nätverket bidrar till familjens hälsa. Trots detta är mödravården utformad på ett sätt som tvingar många kvinnor att lämna sina hem och närstående i upp till fyra veckor i samband med förlossningen.
I en avhandling vid Nordic School of Public Health NHV påtalar Ruth Montgomery-Andersen vikten av ett helhetsperspektiv på familjebildning, graviditet och förlossning, och ett samlat grepp om mödravården som tar hänsyn till både fysiska, sociala, andliga och kulturella faktorer.
– Den grönländska mödravården har inte i önskvärd utsträckning utformats i dialog med blivande föräldrar och samhället i stort. Som en följd av detta tenderar familjerna att söka egna vårdlösningar inom de rådande offentliga vårdsystemen, förklarar Ruth Montgomery-Andersen.
Doktorsavhandlingen: Faces of Childbirth – The Culture of Birth and the Health of the Greenlandic Perinatal Family.
Michael Martin, avdelningen för Industriell miljöteknik, Linköpings universitet, visar i sin doktorsavhandling att industriell symbios kan vara en väg att nå EUs miljömål för förnybara bränslen.
Målen är ambitiösa när det gäller biobränslen är ambitiösa, allt för ambitiösa enligt många:
Till 2020 ska vi ha minskat energiförbrukningen med 20 procent, 20 procent av energin ska komma från förnybara källor (10 procent av fordonsbränslet) och koldioxidutsläppen ska minska med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå).
Målen har hittills inte ansetts möjliga att uppnå med dagens teknik, hoppet har istället stått till andra generationens biodrivmedel, till exempel förgasning av cellulosabaserade råvaror i stora anläggningar, något som kräver omfattande investeringar.
– Tekniken finns inte kommersiellt tillgänglig idag och inga investeringar är gjorda, så det är mycket tveksamt om det är en framkomlig väg, säger Michael Martin, nybliven doktor på avdelningen för Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Men det finns ändå hopp. Vi kan klara målen genom att bättre utnyttja de system och den teknik vi redan har, visar han i sin doktorsavhandling.
Michael Martin har studerat den industriella symbiosen i energikombinatet på Händelö, utanför Norrköping. På Händelö tillverkas både etanol och biogas i effektiva processer där ett antal företag samarbetar så att rest- och biprodukter från en industri blir till råvara i nästa. De stora aktörerna i kombinatet är E.ONs kraftvärmeverk, Lantmännen Agroetanol samt Svensk Biogas.
– Om vi tar tillvara fler rest- och biprodukter, som frityrolja från hamburgerrestauranger, slaktavfall och avfall från livsmedelsindustrin med mera, och kombinera det med ett effektivt resursutnyttjande i en industriell symbios blir det möjligt att nå målen, säger han.
Michael Martin har även tagit fram en metod för att beräkna de konkreta fördelarna med den industriella symbiosen för varje enskilt företag.
– Någon sådan metod har inte funnits tidigare. Räknar man på exempelvis Lantmännen Agroetanol separat ser vi att de uppnått EU-målen redan nu, tack vare den industriella symbiosen, säger han.
Michael Martin kom till LiU som doktorand 2008 och fortsätter nu forska som post doc på avdelningen för Industriell miljöteknik. Han är född och uppvuxen i Flint, Michigan, som är GMs hemvist och har under hela sin uppväxt varit omgiven av bilar och avgaser, men också av närheten till de Stora sjöarna.
– Jag gillar jakt och fiske och trivs bra i Linköping där det är nära till allt och möjligt att cykla till jobbet, säger han. Förutom att forska inom Biogas Research Center ska han också studera och jämföra etanolindustrin i USA och Sverige.
Mer info om forskningen på Örebro universitet:
Avdelningen för Industriell miljöteknik
Biogas Research Center
– Vi vill ge en överskådlig bild av läget inom forskningen, belysa olika perspektiv och erbjuda möjligheter till fördjupning. Samtidigt vill vi problematisera och väcka diskussion om till exempel begrepp som ”hållbarhet” och ”grön ekonomi”, säger Ylva Uggla, docent i sociologi vid Örebro universitet.
Forskarna kommer att lyfta olika frågor inom stadsutveckling i form av artiklar, essäer, recensioner och krönikor. Imagine Cities kommer att innehålla information om pågående forskning, föreläsningar och konferenser.
Ett ökat intresse
– Vi ser i dag hur intresset för urbana studier ökar. Inte bara bland forskare, utan bland många olika grupper i samhället. Det tror jag bland annat beror på att de större städernas befolkning stadigt växer. Staden, både som realitet och idé, har fått en renässans. Den täta staden ses i dag som ett ideal och ett sätt att bidra till minskad klimatpåverkan, säger Ylva Uggla.
Men samtidigt som städernas tillväxt lyfts fram som något positivt, skapar det också en rad olika problem – bland annat när det gäller tillgången på bostäder, fungerande kollektivtrafik, social utslagning och ökad påfrestning på miljön.
På Imagine Cities finns bidrag från flera forskare vid olika universitet och högskolor i Sverige. Just nu kan man läsa om hur bilen formade staden och om kommersialiseringen av stadsrummet. Samtidigt bjuds på inblickar i pågående forskningsprojekt.
Sättas in i ett större sammanhang
Dessutom diskuterar statsvetaren Ingemar Elander vid Örebro universitet frågan om Sverige skulle behöva en samlad nationell stadspolitik. Han betonar att stadspolitiken måste sättas in i ett större sammanhang och ses i relation till regionalpolitiken, och konstaterar att det är långt ifrån självklart att en samlad nationell stadspolitik per definition kommer att bli ”hållbar”.
Catharina Thörn vid Göteborgs universitet diskuterar gentrifiering i ett antal videokrönikor. Gentrifiering står för den socioekonomiska omvandling som sker till följd av att centrala bostadsområden rustas upp med bland annat ökade boendekostnader som följd och är en fråga om demokrati och fördelning av resurser.
Ylva Uggla belyser olika aspekter av begreppet hållbarhet och reflekterar över staden som en projektionsyta för drömmar och förväntningar. Mot visionen av den hållbara staden som en utopisk plats, präglad av harmoni och samförstånd, ställer hon tanken på staden som en process, en ständigt pågående förhandling.
Trots att vi lever i ett samhälle som formellt är jämställt och trots att kvinnor generellt inte behöver bli försörjda av en man så finns det en könsmaktstruktur, som också genomsyrar kärleksrelationer.
Det här har Anna G. Jónasdóttir beskrivit i tidigare arbeten med tesen att män exploaterar kvinnors kärlekskraft, en kraft som innefattar både omsorg och erotisk extas, och denna tes undersöks och utvecklas i avhandlingen.
Grundläggande behov
Ett centralt tema är att det inte går att förstå maktrelationen mellan män och kvinnor utan en idé om de grundläggande behov som driver kvinnor att gå in i exploaterande relationer. Behovet av kärlek, omsorg och bekräftelse är lika grundläggande som behovet av mat och sömn. Och även om kvinnor och män i grunden har samma behov av andra människor så ger mäns exploatering av kvinnors kärlek dem en speciell auktoritet som gör dem mindre akut beroende av andras bekräftelse, medan kvinnor tenderar att bli existentiellt utarmade av exploateringen och därför mer omedelbart beroende av andra.
– Männens maktövertag ger dem orättmätigt mycket av livgivande kärlek, sexualitet och omsorg vilket i sin tur återskapar deras makt och styrka. Men det är också en styrka som är skör eftersom den i grunden är beroende av att kvinnor ger av sin bekräftande kärlek till männen. Detta beroende måste osynliggöras för att mäns speciella auktoritet ska upprätthållas, menar Lena Gunnarsson.
Exploaterande manlighet
Den exploaterande manligheten är också behäftad med inre motsättningar i och med att den å ena sidan är beroende av att kontrollera kvinnor för att säkra tillgången till deras livgivande krafter och å andra sidan faktiskt är beroende av att kvinnor är fria att välja. För det är bara om kvinnor har friheten att avvisa som de också genuint kan bekräfta män som unika personer genom att välja deras närhet.
Kvinnors intresse
– Även om jag driver tesen att en feministisk förändring också i grunden ligger i mäns intresse så har kvinnor störst och mest akut intresse av att förändra maktordningen och bör därför vara drivande i den kampen. Jag utvecklar en modell för hur förändring kan komma till stånd: Kvinnor behöver dels rikta mer av sin kärlek – erotisk eller icke-erotisk – mot varandra och bort från män, dels rikta sin kraft mera inåt för att stärka sig själva och därmed bli mindre beroende av män.
Vad gäller det sistnämnda så introducerar Gunnarsson i sin avhandling en andlig tematik, som många kan uppleva som kontroversiell. Det är en utveckling av tankar från Roy Bhaskar, förgrundsgestalt för den vetenskapsfilosofiska skolan kritisk realism. Den kritiska realismen är ett centralt inslag i avhandlingen och ligger till grund dels för analysen av könsmaktrelationerna i kärlek och sexualitet, dels för Gunnarssons utmaning av den poststrukturalistiska filosofi som dominerar samtida genusvetenskap och feministisk teori.
Länk till avhandling: On the Ontology of Love, Sexuality and Power. Towards a Feminist-Realist Depth Approach.
Skogsindustrin i Europa och inte minst i Sverige märker att papperskonsumtionen minskar. Speciellt producenter av tidnings- och skrivpapper känner av att information mer och mer sprids via elektroniska medier. Skogsindustrin behöver därför ställa om, åtminstone delar av sin produktion, till nya produkter. Ett potentiellt lovande område är att tillverka textilfibrer baserade på skogsråvara. Många forskare, bland annat vid Karlstads universitet, arbetar därför idag med att försöka framställa cellulosabaserade textilfibrer på ett miljövänligt sätt.
Spinnmaskin
– Nu har vi beställt en spinnmaskin från Indien, säger Ulf Germgård, professor i kemiteknik vid Karlstads universitet. Den kommer att göra det möjligt för oss att anpassa vår grundutbildning och forskning till att även omfatta framställning av miljövänlig cellulosabaserad textilfiber. Satsningen på spinnmaskinen har möjliggjorts genom ett anslag från Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond.
Framtidens textilbehov
Textilbehovet i världen kommer troligtvis att öka kraftigt inom de närmast 20 åren bland annat för att välståndet ökar i länder som Kina, Indien och Ryssland. Samtidigt räknar man med att bomullsproduktionen kommer att stagnera eftersom det blir brist på åkermark som istället behövs för livsmedelsproduktion. Alternativet polyester som framställs från råolja, kommer när oljetillgångarna minskar, att drabbas av höga priser. Slutsatsen är att det finns ett behov av nya textilfibrer baserade på råvaror som är förnybara och en naturlig lösning är cellulosabaserad textil.
Textilfiberområdet växer
Massagruppen vid Karlstads universitet har under flera år arbetat med att dels försöka förbättra den traditionella viskosprocessen så att den blir mer miljövänlig men gruppen har också deltagit i flera projekt där en ny typ av miljövänlig textilfiber baserad på cellulosa har tagits fram.
Läs mer
– Det är oerhört glädjande att vi nu fått finansiering för BIOMASS, säger Lars Ulander, radarforskare vid FOI som suttit med i den internationella grupp som framgångsrikt lotsat projektet fram till ESAs beslut. Det är också ett kvitto på att Sverige och FOI både ligger i forskningens absoluta framkant och att vi förmår vidareutveckla spetsteknik så att den blir användbar för avancerad miljöövervakning.
BIOMASS använder så kallad syntetisk aperturradar (SAR) på P-band (435 MHz) som bland annat bygger på FOI:s forskning och som används i svenska radarsystem för att hitta dolda föremål i terrängen. Det är första gången som denna teknik kommer att användas från rymden.
– För att kunna göra bra prognoser för klimatet är det viktigt att veta hur skogskövlingen inverkar. Hittills har man inte haft något bra sätt att studera globala förändringar i skogen. BIOMASS kommer att med hög noggrannhet mäta hur mycket kol som är bundet i framför allt de tropiska skogarna, där bristen på data är stor. Projektet är också ett bra exempel där teknik som vi har utvecklat för militär tillämpning nu kommer till civil nytta, säger Lars Ulander.
Den 1,2 ton tunga satelliten ska sändas upp med ESAs VEGA-raket år 2020.
För mer information se ESAs webbsida (engelska) http://www.esa.int/For_Media/Press_Releases/ESA_s_next_Earth_Explorer_satellite
Under tre års tid har ett antal äldre från Umeå och Skellefteå deltagit i det europeiska forskningsprojektet AGNES, som ska hjälpa äldre till ett självständigt och mer socialt liv genom IT. Idén bakom projektet är att social interaktion med hjälp av ny teknik kan förbättra äldres psykologiska tillstånd och livskvalitet.
– De äldre som deltagit i projektet är en nyfiken och uppfriskande kritisk skara som idag gärna prövar och diskuterar ny teknik. De har själva fått skapa villkoren för utforskandet av Facebook och bland annat har vi ägnat mycket tid åt att diskutera olika sociala dimensioner av nätverkssajter, säger Annakarin Nyberg, forskare inom AGNES-projektet vid institutionen för informatik, Umeå universitet.
Från början av projektet var oron bland deltagarna stor över att göra fel och de visste inte heller riktigt vad de kunde göra på nätet. Så är det inte längre. Idag berättar de äldre om att det inte går en dag utan att de är ute på internet. Det är något som numera hör till de vardagliga rutinerna.
Henning Jonsson 82 år, en av deltagarna i projektet, berättar om värdet av att kunna följa barn och barnbarn i de små men ändå så viktiga händelserna i vardagen.
– Jag kan följa min dotters inlägg på Facebook varje dag och leva med en aning. Varje dag har jag också skrivit till släkt och vänner. Vi kommer lite närmare varandra, det känns fantastiskt.
Forskarna bakom projektet ser stora vinster med AGNES.
– Det är viktigt att äldre lär sig använda ny teknik för att kunna delta som fullvärdiga medlemmar i dagens samhälle. Resultat från AGNES visar att tekniken kan öka deras livskvalitet och sociala kontakter, säger Eva Lindh Waterworth, professor och koordinator för AGNES vid insitutionen för informatik.
Det treåriga AGNES-projektet kommer nu att avslutas och det sker med ett gemensamt arrangemang där de äldre tillsammans med forskare utvärderar vad man varit med om. Dessutom kommer rapporten Boken om AGNES att presenteras, en unik sammanställning över hur äldres vardag kan bli rikare genom internet, Facebook och sociala medier.
