– En märklig detalj med LKAB-affären och många andra uppmärksammade fall av maskning är att verksamheten tycks ha rullat på trots frånvaron, säger Roland Paulsen. Det är först när man jämfört inloggningsdata eller tittat på den anställdes internettrafik som maskningen avslöjats. Det väcker många frågor. Exempelvis kan man undra vad problemet är så länge jobbet görs?

Roland Paulsen har i sin avhandling intervjuat ett fyrtiotal anställda som ägnar omkring hälften av sin arbetstid åt vad han kallar ”tomt arbete”, det vill säga privata aktiviteter under arbetstid. I avhandlingen analyserar han olika typer av tomt arbete samt taktiker för att dra sig undan. Hans främsta fokus var dock på varför människor maskade.

– Arbete antas idag vara det som ska fylla våra liv med mening och gemenskap, men arbetsplatsen har alltid varit en arena för frustrationer, för makt och motstånd. Internationella enkätmätningar har visat att kring två timmar per dag och anställd går till tomt arbete. Jag ville undersöka vad det var som drev anställda till att engagera sig i mer radikala former av maskning.

Det visade sig att bevekelsegrunderna hade stor variation bland de intervjuade. Vissa maskade av rent egoistiska skäl, för att de upplevde att jobbet eller vissa arbetsuppgifter inte angick dem eller var meningslösa. Andra gjorde det för att hämnas på företaget eller chefen, och ytterligare några hade mer ideologiska skäl som att de inte ville bidra till ett samhällssystem som de kände sig utnyttjade av.

Ett mer förvånande resultat var att tomt arbete också kunde ske mot den anställdes vilja. Enligt Roland Paulsen är en viktig förutsättning för långa perioder av tomt arbete att det är svårt för utomstående att förstå vad arbetet består i. Med sådant kunskapsövertag kan den anställde lätt skapa utrymme för tomt arbete, men ett sådant utrymme kan också skapas utan att den anställde är särskilt aktiv i processen.

– Det kan börja med att man får längre tid på sig för att utföra en viss arbetsuppgift än vad som egentligen behövs vilket först upplevs som något positivt men med tiden blir alltmer tråkigt. Man talar ibland om ”boreout” som diagnos för anställda som har extremt tråkigt på jobbet. Ju längre tiden går desto svårare blir det att ta sig ur det.

Ett känt exempel är den tyske kommuntjänsteman i Menden som förra året skrev ett mejl till sina kollegor om att han inte gjort något på jobbet sedan 1998. Enligt egen utsago berodde det på att hans avdelning växt så pass att han inte längre behövdes. Vissa upplever den sortens låga arbetsbelastning som destruktiv, andra utnyttjar den till egen fördel. Och det är inte enbart inom offentlig förvaltning som den här sortens tomma arbete uppstår, betonar Roland Paulsen.

– Vi tillskriver ofta arbetsplatsen en rationalitet som den inte har. Det stämmer att många, ofta de sämst betalda, hårdbevakas och upplever intensifiering av arbetslivet. Men det är inte en verklighet som drabbar alla. Vad vi ser är också hur det blir viktigare att se ut som att man är produktiv och energisk än att verkligen vara det.

Avhandlingen Empty Labor: Subjectivity and Idleness at Work.

– Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund.

Metoden har utvecklats och testats i skolor i Sollentuna och den bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen. Det är inte nödvändigt att vänta tills barnen kan skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka allt de vill säga.

– Det är ett mödosamt arbete att forma bokstäver med blyertspenna, i alla fall för små barn. Men att trycka på tangenter på en dator klarar barn tidigt. Dessutom kan de kontrollera sin stavning med hjälp av talsyntes, säger Åke Grönlund.

Studien är publicerad i Computers & Education.

 

Underlätta själva skrivandet
I Sollentuna använder skolorna surfplattor men de benämns som lärplattor för att det ska vara tydligt vad de används till. Genom att använda teknik som underlättar själva skrivandet hamnar fokus på att skapa sammanhang och barnen får utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom att kommunicera med andra.

– Barnen får publicera berättelser på en webbsida som alla har tillgång till. Där har de möjlighet att diskutera dem med varandra och med lärare.

Eleverna kan rätta och förbättra sina texter efter inlägg från sina lärare och klasskamrater och forskarna tror att den sociala processen ökar motivationen hos eleverna. Samtidigt ökar förståelsen för hur andra förstår mina texter genom att klasskamrater kommenterar varandras berättelser.

– Elevernas självförtroende när det gäller att skriva och läsa förbättrades, speciellt bland svagare elever som ofta gick tillbaka och läste sina klasskamraters kommentarer flera gånger, säger Åke Grönlund.

Alla kan vara med på sina villkor
Det hjälpte också att alla berättelserna ser visuellt bra ut även efter eleverna har rättat och skrivit om. De förstörs inte av intryckta bokstäver, märken som är kvar efter att barnen har suddat eller skrynkliga papper från många ändringar.

– Det underlättar också för många barn att inte deras motoriska färdighet påverkar deras skrivförmåga utan allas bokstäver ser likadana ut, säger Åke Grönlund.

Tekniken gör att alla kan vara med på sina villkor. Elever som inte läsa kan använda tekniken och få texter upplästa för sig och kan kommentera på andras texter. Barn som inte hade kunnat skriva en text med papper och penna kunde inkluderas. Forskarna ser också tecken på att samma metod skulle kunna användas i matematikundervisningen.

– Resultaten är uppmuntrande och viktiga, eftersom det finns behov av bättre metoder för att lära sig läsa och skriva bra. Andelen elever som lämnar grundskolan utan godkänt betyg i svenska, matematik och engelska ökar. Dessutom ökar skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor och elever, avslutar Åke Grönlund.

Vedämnet i industrihampa kan blandas med kalk till hampbetong, ett miljövänligt och isolerande byggnadsmaterial med många fördelar. Paulien de Bruijn har i sitt doktorsarbete vid SLU testat materialets hållfasthet och fuktegenskaper. Resultaten från hennes fuktstudier kan användas för att prova ut den rätta blandningen för ytterväggar under nordiska klimatförhållanden.

Hampbetong är ett byggnadsmaterial som består av hampans vedämnen som blandas med ett kalkbaserat bindemedel. Materialet kallas för lime-hemp concrete på engelska och kan bland annat användas som byggnadsmaterial till väggar, tillsammans med en bärande stomme av t.ex. trä.

Hampbetong har många fördelar som byggnadsmaterial; det har låg vikt, bra isoleringsförmåga och liten miljöpåverkan. Hampa är en förnyelsebar råvara från lantbruket, och kalken som används i hampbetong kräver inte lika höga temperaturer vid framställning som cement. Dessutom använder man vid hampbetong inte lika många olika byggskikt som när man bygger med en konventionell träregelkonstruktion, och risken att det uppstår byggfel vid anslutningar i konstruktionen är därför mindre.

Hampbetong skulle även kunna vara ett intressant byggnadsmaterial för utvecklingsländer då man enkelt kan använda lokala råvaror (hampa och kalk) samtidigt som det är ett lätt material att bygga med. Det har även ganska bra värmeisoleringsförmåga och värmelagringsförmåga vilket bidrar till att skapa en något svalare inomhusmiljö i varmt klimat.

Det är de träliknande delarna av hampastjälken, skävorna, som används i hampbetong. Dessa är i dagsläget en biprodukt av hampodlingen. Industrihampa odlas främst för fibrernas skull och används då till t.ex. biokompositer och textiler, men även hampans olja kan utvinnas. I Storbritannien och Frankrike har man redan under flera år använt hampbetong till husbygge, med goda resultat.

Paulien de Bruijn har i sitt doktorsarbete vid SLU bland annat testat hampbetongens hållfasthet och studerat hampbetongens fuktegenskaper. Projektet var tvärvetenskapligt, och byggde på ett samarbete mellan SLU och avdelningen för byggnadsmaterial vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Hon tog fram materialets fuktegenskaper i laboratorieförsök och utvärderade även väggar i hampbetong i kombination med två olika putssystem.

 

Dessa fullskaleväggar utsattes för kontrollerad regnpåverkan i laboratoriemiljö. Fuktförhållandena i väggarna simulerades även i dator och resultaten från provväggsförsöken jämfördes med erhållna data från datorsimuleringarna.

– Det visade sig att hampbetongens hållfasthet inte räcker för att använda som lastbärande konstruktion. Därför måste en bärande stomme av trä användas i kombination med hampbetong, säger Paulien de Bruijn.

Hon studerade två av blandningarna med hampbetong mer ingående, och tog fram data om deras fuktlagringsförmåga. Med hjälp av dessa data kunde datorsimuleringar av fuktförloppet i de regnutsatta provväggarna genomföras. Resultaten från simuleringarna stämde väl överens med data från provväggarna.

– Med dessa data kan man alltså i fortsättningen göra datorsimuleringar av olika scenarion av fuktpåverkan på väggar av hampbetong.

Paulien de Bruijns resultat är viktiga redskap inför användning av hampbetong under nordiska klimatförhållanden. Hon arbetar sedan 2011 med byggnadsfysikfrågor på ett teknikkonsultföretagoch hoppas kunna kombinera detta med fortsatta studier av hampbetong.

– De skulle i så fall handla om hampbetongens känslighet för mikrobiell påväxt samt fullskaleförsök i ett provhus på LTH. Även byggande med hampbetong i varmare klimat är intressant för fortsatta studier.

Mer information
Paulien de Bruijn, institutionen för biosystem och teknologi, SLU, försvarade sin avhandling med titeln ”Material Properties and Full-Scale Rain Exposure of Lime-Hemp Concrete Walls – Measurements and Simulations”. Disputationen avsåg teknologie doktorsexamen.
Tid: 21 september 2012
Opponent: Assoc. Prof. Vincent Picandet, Université de Bretagne Sud, LIMatB, Lorient, Frankrike

Om avhandlingen

I avhandlingen undersöktes våld mot utlandsfödda kvinnor i Sverige för första gången i ett brett befolkningsperspektiv.

– Många utlandsfödda kommer från länder där jämställdheten är lägre än i Sverige. Jag ville undersöka om det finns skillnader i våld mot kvinnor och resultaten visar att utlandsfödda kvinnor är mer utsatta, berättar Cecilia Fernbrant, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö vid Lunds universitet.

Samma riskfaktorer men tre gånger fler
Bland kvinnor som blivit dödade eller avlidit till följd av våldsskador, var det nästan tre gånger fler dödsfall bland de utlandsfödda. Vid en jämförelse av fysiskt våld överhuvudtaget så var skillnaden mellan utlands- och svenskfödda mindre. Här var det ca 15 procent fler bland de utlandsfödda som utsatts för hot och våld under det senaste året i Sverige.
Dålig inkomst och social isolering i Sverige tillsammans med lägre jämställdhet i födelselandet var framträdande faktorer bland de utlandsfödda kvinnor som hade erfarenheter av våld.

– Riskfaktorerna var i princip desamma bland svenskfödda och utlandsfödda kvinnor, men de var oftare förekommande bland migranterna, säger Cecilia Fernbrant.

Könsrollerna utsätts för prövningar
I en annan del av avhandlingen intervjuades ett antal kvinnor födda i Irak. Resultaten visade att mötet med det svenska samhället kan leda till våld i en del relationer eftersom könsrollerna från ursprungslandet utsätts för prövningar. När även kvinnans man kommer från ett land med lägre jämställdhet kan hans ställning försvagas medan det för kvinnan tvärtom kan öppnas nya möjligheter i Sverige. Oftast handlade det i dessa fall om psykiskt våld, t.ex. trakasserier, medan fysiskt våld var mindre vanligt.

– Första mötet med Sverige kan innebära en stor krock. Det finns hos en del uppfattningen att kvinnor har för mycket rättigheter i Sverige, säger Cecilia Fernbrant.

Riktade insatser behövs
Det behövs både riktade insatser och mer forskning för att minska risken för att utlandsfödda kvinnor ska utsättas för våld, menar Cecilia Fernbrant. Det förstnämnda handlar t.ex. om att både kvinnor och män från andra länder behöver lära mer om det svenska samhället samt att fler kvinnor behöver stöd och uppmuntran för att våga berätta om sina erfarenheter av våld.

Studierna i avhandlingen bygger på Folkhälsoenkäten i Skåne och det svenska dödsorsaksregistret. Därtill har också kvinnor födda i Irak intervjuats och kvinnor födda i Thailand erbjudits att svara på en enkät.

Text: Björn Martinsson
Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 12 april 2013. Artikeln är publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Forskargruppen har byggt vidare på sina tidigare studier som visar att homosexuella missgynnas på arbetsmarknaden genom att använda sig av de attitydmått som Statens Folkhälsoinstitut tagit fram och som visar allmänhetens attityder gentemot homosexuella, län för län.

– Det finns alltid en diskussion om de skillnader i utfall vi ser kan förklaras med diskriminering, eller om det finns andra orsaker, säger professor Mats Hammarstedt. Genom denna och tidigare studier kan vi dock se att attityder samvarierar med homosexuellas position på arbetsmarknaden.

– Det är tänkbart att de som anställer tar hänsyn till medarbetares och kunders attityder, så även om de själva inte har negativa attityder blir resultatet likväl negativt för den enskilde, berättar han. I de län som i Folhälsoinstitutets studie visar på hög grad av negativa attityder, ser vi lägre grad av sysselsättning och lägre inkomst hos homosexuella, framför allt hos männen, avslutar professor Hammarstedt.

Studien, med titeln Sexual prejudice and labor market outcomes of gays and lesbians, är gjord av Mats Hammarstedt, Lina Aldén (fd. Andersson) och Ali Ahmed.

Läs mer om Mats Hammarstedt: http://lnu.se/lnuc/linnaeus-university-centre-for-labour-market-and-discrimination-studies/personal/mats-hammarstedt
Läs mer om Lina Aldén: http://lnu.se/lnuc/linnaeus-university-centre-for-labour-market-and-discrimination-studies/personal/lina-andersson

Mats Hammarstedt är forskningsledare för en av Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupper Linnaeus University Centre for labor market and discrimination studies. Läs mer om gruppen: http://lnu.se/lnuc/Linnaeus-University-Centre-for-Labour-Market-and-Discrimination-Studies

Hon tycker det är märkligt att vi vet så lite om vad som händer sedan maten överlämnats, hur mycket av den som den äldre äter upp till exempel.

Att distribuera mat till äldre är en social insats, som regleras av socialtjänstlagen och när beslut fattas om det beror det ofta på att en person inte längre klarar av att laga sin mat. I regel gör det inte några medicinska kontroller när en person börjar få måltider i hemmet.

Bara om det finns risk för undernäring och maten används som medicinsk insats kopplas en sjuksköterska in som har utbildning och kompetens att bedöma matbehovet från hälsosynpunkt.

Det här leder till att det blir svårt att följa upp hur matintaget fungerar eftersom man inte känner till utgångsläget, man vet inte vilket utfall servicen gett och inte heller vilka konsekvenserna bli när det inte fungerar.

Zada Pajalic menar att kommunerna bör skapa en funktion, som har det övergripande ansvaret för matdistributionen till äldre, till exempel en dietist. Som det är nu, visar avhandlingen att matdistributionen är komplex och fragmenterat organiserad. De inblandade yrkesgrupperna tar enbart ansvar för sin egen del i kedjan, en övergripande bild saknas.

De som tar mer ansvar än vad som är tänkt i förhållande till sin kompetens och arbetsbeskrivning är personalen i köket och taxichauffören som levererar maten.

Ingen kontaktperson
– Det finns heller ingen tydlig kontaktperson för den som har frågor kring maten och det saknas kompetens i kommunerna. Maten har stor betydelse för äldre, det är ofta en symbolfråga där många har svårt att acceptera att bli beroende av hjälp från andra.

Zada Pajalic, som är verksam vid högskolan i Kristianstad, har undersökt förhållandena i sex kommuner i nordöstra Skåne. Avhandlingen, som läggs fram i medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap, heter Matdistribution till äldre hemmaboende personer ur flera perspektiv. Hon har undersökt alla som är inblandade i matdistributionen, hur de äldre upplever det och hon har också intervjuat olika politiker som har det yttersta ansvaret.

Bäst utbildad inte med
– Den profession som har den högsta utbildningen i omvårdnad, distriktssköterskorna, finns inte med innan matdistributionen beviljas och det genomförs inte heller systematiska och kontinuerliga nutritionsutvärderingar om näringstillförsel.

Det sker däremot på särskilda boenden. Resultaten i avhandlingen ger intryck av att äldre hemmaboende personer inte har samma förutsättningar och möjligheter till omsorg av hög kvalitet, som de har som bor på särskilda boenden.  

– Det finns en risk att skillnaden mellan socialtjänstlagen, som värnar självbestämmandet, och hälso- och sjukvårdslagen, som har fokus på att göra gott, drar uppmärksamheten till strukturfrågor. I stället bör det vara en enskildes behov som ska vara i centrum. För att nå dit krävs ökad samverkan och utveckling där alla inblandade, även de äldre, får ha inflytande.

Frivilligorganisationer spelar en viktig roll i den psykiska vården. De kan erbjuda alternativ som annars inte finns, menar forskarna Magnus Karlsson och Urban Markström, som forskat om civilsamhällets roll inom vård och omsorg.

Sedan ett antal år tillbaka har politiker på olika nivåer hänvisat till civilsamhället när det gäller insatser för vård och omsorg. Tanken har varit att civilsamhället ska komplettera eller till och med förbättra den befintliga vården, men vad gör egentligen frivilligorganisationerna på detta område? Det har Magnus Karlsson och Urban Markström försökt att ta reda i ett projekt finansierat i Riksbankens Jubileumsfond satsning på forskning om civilsamhället. I tre delstudier har de tittat närmare på frivilligorganisationerna som finns inom det psykiatriska området.

– Vi har framför allt tittat på RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) och hur de har arbetat med psykisk ohälsa, säger Magnus Karlsson.

Brukarorganisationer, som RSMH, skildras i den internationella litteraturen ofta som komplement eller alternativ till den offentliga vården.

– Många brukarorganisationer samarbetar ganska intimt med den offentliga vården, inte minst genom att de har finansiering genom det offentliga, och genom att sitta med i olika råd och liknande.
Mycket av det som brukarrörelsen en gång var kritisk till har byggts eller organiserats bort, och samtidigt finns det inom den offentliga vården ett större intresse för brukarna och deras perspektiv.

För att ta reda på mer vad RSMH faktiskt gör studerade Magnus Karlsson och Urban Markström årsberättelser för alla lokala RSMH-föreningar.

– Ingen tycktes veta vad brukarorganisationerna gjorde, även om nästan alla var positiva till dem. När vi nu gått igenom vad de faktiskt gör visar det sig att många framför allt sysslar med det jag skulle kalla kamratstödjande verksamhet. De lagade mat ihop, åkte på utflykter och gick på kurser tillsammans, säger Magnus Karlsson.

När forskarna började sin studie hade de dock räknat med att många föreningar skulle verka som en röst för de med psykisk ohälsa eller erbjuda alternativa former av vård, men så var det inte alltid. Forskarna tittade också närmare på Fountain House, som är en ursprungligen amerikansk organisation som jobbar med självhjälps program för personer med psykisk ohälsa, bland annat genom att erbjuda brukarna ett klubbhus där en rad olika aktiviteter kan bedrivas. Men inte heller Fountain House fungerar alltid som ett alternativ till den offentliga vården eller som röst för brukarna.

– De tre kommuner vi studerade närmare  hade alla olika sätt att hantera det stöd som Fountain House erbjöd. En kommun kopierade i stort sett den frivilliga verksamheten, vilket ju gjorde den frivilliga omsorgen överflödig. I en annan kommun koopterade det offentliga verksamheten genom att skjuta till så mycket medel att de faktiskt i praktiken styrde verksamheten. Bara när Fountain House var riktigt starka lyckades de erbjuda ett faktiskt alternativ till den offentliga våren, säger Magnus Karlsson.

– Den här sammanblandningen av olika roller är något som vi menar måste undersökas mer, inte minst eftersom den är så anmärkningsvärd i internationell jämförelse.

Läs mer om forskningen här.

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Cognitive Neuroscience visar de hur man kan skapa en illusion av att ha en osynlig hand.

Experimentet går till så att försökspersonen sitter vid ett bord och har sin högra arm placerad utom synhåll bakom en skärm. För att framkalla upplevelsen av att ha en osynlig hand, berör forskaren försökspersonens högra hand med en pensel samtidigt som han för en annan pensel med exakt samma rörelser i tomma luften framför skärmen, fullt synligt för försökspersonen.

– Vi upptäckte att de flesta försökspersonerna inom mindre än en minut förlägger känslan av beröring till den tomma luften där de ser penseln röra sig och upplever en osynlig hand i samma position. Tidigare forskning har visat att kroppsfrämmande föremål såsom en träkloss inte kan upplevas som ens egen hand, så vi var extremt överraskade att hjärnan kan acceptera en osynlig hand som del av den egna kroppen, säger Arvid Guterstam, förstaförfattare till den aktuella studien.

I sin helhet består studien av elva olika experiment som i detalj utforskar illusionsupplevelsen hos sammanlagt 234 friska försökspersoner. För att bevisa att de verkligen upplevde en osynlig hand högg forskarna en kniv i den tomma luften där handen ”befann sig” och mätte graden av hudsvettning som svar på knivhotet. Det visade sig att försökspersonernas stressvar var förhöjt under perioder då de upplevde illusionen, men uteblev när illusionen bröts.

I ett annat experiment ombads försökspersonerna att blunda och raskt peka med vänsterhanden var de upplevde att deras högerhand befann sig. När de utförde uppgiften efter en period av att ha upplevt illusionen, pekade de mot platsen för den osynliga handen snarare än mot deras riktiga hand.

Forskarna mätte även försökspersonernas hjärnaktivitet med funktionell magnettomografi (fMRT). Upplevelsen av osynliga handen-illusionen medförde ökad aktivitet i samma delar av hjärnbarken som normalt är aktiva när individer ser sin riktiga hand bli berörd eller när försökspersoner upplever en proteshand som sin egen.

– Sammantaget visar våra resultat att synintrycket av en fysisk hand är förvånansvärt oviktigt för hjärnan i skapandet av den kroppsliga jag-uppfattningen, säger Arvid Guterstam.

Resultaten i studien kan ha betydelse för framtida forskning på amputerade med fantomsmärtor, menar forskarna.

– Den här illusionen visar att fantomkänslor är minst lika naturliga för icke-amputerade som för amputerade individer. Våra resultat ökar förståelsen för hur fantomkänslor uppstår, vilket kan bidra till framtida forskning för att lindra fantomsmärtor efter amputation, säger Henrik Ehrsson, docent vid Institutionen för neurovetenskap, som lett studien.

Läs publikationens sammanfattning: The invisible hand illusion: Multisensory integration leads to the embodiment of a discrete volume of empty space.

Närmare 20 000 personer i Sverige lever med Parkinsons sjukdom. Symtomen kommer ofta smygande och ännu saknas metoder att tidigt diagnostisera patienterna.

– Ibland är det svårt att veta om en patient har symtom relaterade till Parkinsons sjukdom eller om det rör sig om någon annan parkinsonliknande sjukdom. Därför behövs metoder som kan hjälpa till att ställa en säkrare diagnos, säger Dag Nyholm, läkare och docent på neurologkliniken.

Enligt Jens Sörensen, överläkare och docent inom sektionen för molekylär bilddiagnostik. har man hittills undersökt drygt 15 patienter med olika parkinsonliknande tillstånd och de första resultaten kommer att presenteras vid en internationell konferens i sommar.Parkinson är en neurologisk sjukdom som innebär att dopaminproducerade nervceller i hjärnan bryts ned. Dopamin är en signalsubstans som har stor betydelse för hjärnans styrning av kroppsrörelserna. Orsaken till cellförlusten är ännu okänd.

Den drabbade får långsamt tilltagande brist på dopamin i hjärnan. Sjukdomsförloppet är ofta långsamt med gradvis ökande symtom som långsamhet, stelhet, skakningar vid vila i händer, armar och ben och dålig balans. Diagnosen ställs vid läkarbesök hos neurolog och bygger på patientens upplevelse samt observation av symtom.

Det finns i dag inga läkemedel som botar Parkinsons sjukdom, men flertalet patienter får effektiv lindring av symtomen med läkemedlet levodopa. I en ny studie har Uppsalaforskarna jämfört traditionell tablettbehandling med en ny distributionsform, så kallade mikrotabletter som innebär att läkemedlet tas i mindre dos med tätare intervaller.

– Våra resultat visar att levodopa med finjusterad dosering ger jämnare nivåer av medicineringen. Patienterna slipper långa perioder med låga eller för höga nivåer av levodopa i blodplasman, säger docent Dag Nyholm.

En del patienter som lider av blödarsjuka (hemofili) har antikroppar som bryter ner effekten av den förebyggande läkemedelsbehandling som normalt ordineras (äggviteämnet faktor VIII). Det finns numera andra preparat som kan ges till dessa patienter, s.k. by-passing-produkter.

För patienter med svåra blödningar ger dock inte alltid by-passing-produkterna tillräcklig effekt. Jenny Klintman, som forskar vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö på Lunds universitet, har i sin avhandling undersökt om en tillsats av faktor VIII-läkemedel kan förstärka effekten av by-passing-produkter. Det har nämligen tidigare observerats att patienter med faktor VIII-hämmande antikroppar i en del fall blöder mindre när de behandlas med faktor VIII.
Experimenten (som utfördes i laboratorium med blod från hemofilipatienter) visade att tillsats av faktor VIII förstärkte blodlevringsförmågan, och i vissa fall var effekten mer än dubbelt så god som vid behandling med endast by-passing-produkt.

I en annan del av avhandlingen gjordes en långtidsobservation av blödarsjuka. Den visade bland annat att patienter som någon gång under studietiden bildade faktor VIII-antikroppar blödde signifikant mindre än patienter som inte bildade några antikroppar. Orsaken är ännu oklar, men det kan eventuellt indikera att det finns en typ av faktor VIII-antikroppar som skyddar eller till och med förstärker faktor VIII-effekten i blodet.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet,11 april 2013. Artikeln är publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

För alla framgångsrika företag är det en självklarhet att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Att det idag inte finns någon bra metod för att ta pulsen på produktutvecklingsprojekt är ett problem. Därför har SICS Västerås och Karolinska Institutet inlett ett samarbete för att ta fram PD Watch, ett verktyg som kan komma till nytta för hela den svenska varuproducerande industrin.
ABB är med i projektet som testpilot och just nu testar utvecklare inom Robotics PD Watch i skarpt läge.

– Framgångsrika produktutvecklingsprojekt är en nyckel till vår konkurrenskraft: det är resultaten av den produktutveckling vi gör idag som skapar morgondagens försäljning. PD Watch möjliggör proaktiva åtgärder under projektens gång och ger oss sedan snabb feedback på de förbättringar vi genomför, säger Staffan Elving, ABB Robotics.

PD Watch är utformad som en webbaserad enkät. Den fylls i på bara 40 sekunder och besvaras en gång i veckan av deltagarna i ett utvecklingsprojekt. Indikatorerna i enkäten är de faktorer som gör produktutvecklingsprojekt framgångsrika.

– Genom att utgå från framgångsfaktorer blir fokus på det som verkligen påverkar resultatet. Hur hög är din arbetsbelastning? Hur tydliga är projektmålen? Det är exempel på betydelsefulla temperaturmätare i produktutvecklingsprojekt, säger Stefan Cedergren, projektledare på SICS Västerås.

Snabb att fylla i, snabb feedback till projektgrupp

– Kunskap är pengar, men inom produktutveckling är kopplingen idag svag mellan vad som är viktigt och vad som faktiskt mäts. Fokus riktas på satsade resurser och på resultat, men inte alls på de faktorer som möjliggör resultatet, säger Stefan Cedergren.

Runt Lund och Malmö finns Mobile Heights, ett mobilkluster vars medlemmar representerar drygt 7000 högt kvalificerade anställda och en sällsynt bredd på företag. Utöver medlemsföretagen omfattar klustret också affärsstöd till innovativa uppstartsbolag och världsledande forskning inom hårdvara (System Design on Silicon, SOS), mjukvara (Embedded Applications Software Engineering, EASE) och applikationer (Network for Mobile Services & Applications, NMSA) vid Lunds universitet, Blekinge Tekniska högskola och Malmö högskola.

Den här forskningsbasen kompletteras nu med ett institut för så kallad distribuerad molnteknologi vilket är ett nytt teknikområde som smälter samman kommunikation och mjukvara. Det är teknik som denna som kommer att möjliggöra 50 miljarder uppkopplade enheter och nästa generations digitala tjänster såsom musik, nyheter, film och spel.

– MAPCI representerar en ny aktör i södra Sveriges forsknings- och innovationsmiljö och bryter ny mark vad gäller såväl tekniskt område som arbetsmodell, säger Björn Ekelund, forsknings- och innovationsdirektör på ST-Ericsson och tillförordnad institutsdirektör, och fortsätter:

–Jag är imponerad över den kraft som akademi, näringsliv och region tillsammans kan utgöra när de prestigelöst och framsynt samlas i en gemensam satsning. Att vi lyckats definiera och finansiera institutet på ett fåtal månader gör mig mycket optimistisk om institutets framtida roll för både industrin och akademin.

MAPCI kommer att ha en kompletterande och överbryggande roll för de tre existerande forskningscentrumen och får också ett uttalat uppdrag som länk mellan akademi och näringsliv. Det blir en del av Lunds universitet men placeras geografiskt i samma kvarter som Sony Mobile, Ericsson och ST-Ericsson i Lund. Där kommer också Mobile Heights och Mobile Heights Business Center att finnas och erbjuda stöd, lokaler och aktiviteter för såväl etablerade som nystartade företag och bli en öppen samlingsplats för mobilbranschen.

Grundarna har för avsikt att gemensamt tillgängliggöra minst 100 miljoner kronor över en tioårsperiod som grundfinansiering för MAPCI. Svenska och internationella forskningsanslag ska därutöver komplettera finansieringen via olika projekt. MAPCI är ett tydligt exempel på hur mobilbranschen arbetar för att konkretisera den nationella innovationsstrategin.SICS och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, finns redan i Lund och ser starka synergier med MAPCI. De har därför valt att ansluta sig som partners och undersöker en samlokalisering.MAPCI invigs före sommaren i närvaro av grundarna, partners och hundratalet inbjudna representanter för akademi, industri inom områden som sjukvård, transport, fordon, gruvor, skog, hälsa, logistik och media samt offentliga aktörer. Det finns idag knappast någon samhällsfunktion, bransch eller industri som är eller förblir opåverkad av mobilteknologi

– Sony är mycket glada att se såväl Lunds universitet som Region Skåne sluta upp kring bildandet av institutet. Sony sätter ett stort värde på Lunds starka och dynamiska mobila ekosystem och ser fram emot den roll institutet kan komma att spela för Sonys utvecklings, innovations- och konkurrenskraft framöver, säger Bengt-Arne Molin, platschef Sony Mobile.

– Med vår starka ställning och världsledande forskning kan Lunds universitet, särskilt med sin tekniska högskola, LTH, bidra till att vara en tillväxtmotor i samhället. Tillsammans med Region Skåne och Sony kan vi hitta nya lösningar som kommer till nytta för både näringsliv och akademi. I dagens globala samhälle med hård konkurrens måste flera aktörer samarbeta för att kunna lösa de utmaningar vi står inför, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.

– Institutet bygger vidare på den mobilrelaterade forskning av världsklass som redan finns på LTH.  Med institutets tekniska inriktning kommer det att bryta ny teknisk mark och flytta fram forskningsfronten inom såväl programvara som kommunikation och dessutom göra den tillgänglig för näringslivet på ett sätt som inte är möjligt i mer traditionella modeller, säger Anders Axelsson, rektor för Lunds Tekniska Högskola, LTH.

– Region Skåne ser med stor tillförsikt hur regionen, akademin och näringslivet kan åstadkomma stora ting då man samlas kring en gemensam agenda. Jag är mycket optimistisk inför vad institutet kan betyda både vad gäller regionens existerande företag och nyetableringar, så att Skåne kan bli Europas mest innovativa region till 2020, säger Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande.

– Inom Mobile Heights-sfären finns redan tre forskningscenter som idag bidrar starkt till det mobila ekosystemet. Institutets tekniska område är banbrytande men baserar sig också på dessa tre centers världsledande forskning. Med institutet bygger vi alltså nu en ny och annorlunda våning i denna kunskapsbyggnad vilket ger nya möjligheter för regionen, våra medlemmar och nya spännande företag, säger Mats Ekstrand, VD Mobile Heights.

– SICS har med sin närvaro i Lund starka synergier med institutet inom såväl internet-of-things, säkerhet som kommunikation och ser fram emot ett mycket nära samarbete och en samlokalisering. Som institutionspartner ges SICS en grund för fortsatt expansion och nyrekrytering av fast personal i Lund, säger Christer Norström, VD SICS Swedish ICT.

– Det nya initiativet ger regionen och Sverige en kompletterande kraftsamling på IKT-området och ger ytterligare möjligheter för samverkan och utveckling. Denna satsning ger oss möjligheter att utvecklas på detta spännande och strategiska viktiga område. SP har en stark och växande närvaro i Lund. Det är viktigt att ta hand om den kompetens som finns inom i regionen, och vi är mycket positiva, säger Maria Khorsand, VD och koncernchef på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Det har skett stora förändringar på den svenska bostadsmarknaden, bland annat har en omfattande marknads- och EU-anpassning skett.

– De allmännyttiga bostadsbolagen har spelat en mycket viktig roll i den svenska välfärdsutvecklingen. Frågan är vilken roll de kommer att ha i framtiden. Och om de har förmågan till förnyelse så att de kan leva upp till målsättningarna om förnyade insatser och perspektiv i vår föränderliga tid, säger Tapio Salonen, professor vid Malmö högskola.

De allmännyttiga bostadsbolagen, idag cirka 300 stycken, har länge spelat en väsentlig roll för det svenska bostadsbyggandet. Under de senaste decennierna har det dock skett flera bostadspolitiska förändringar, bland annat infördes en ny lag år 2011. I denna står det bland annat att de allmännyttiga bostadsföretagen ska verka enligt affärsmässiga principer, något som fått stor uppmärksamhet. Samtidigt säger lagen att företagen ska verka i ett allmännyttigt syfte och att bolagen har ett samhällsansvar.

Frågan är vilken samhällsnytta de allmännyttiga bostadsbolagen har idag? Går det att förena samhällsnytta med affärsmässighet och i vilken grad kan kommunerna använda de allmännyttiga bostadsföretagen på ett nytt vis när det gäller samhällsbyggandet? Detta är några av de frågor som forskarna ska se närmare på.

– Vi kommer bland annat studera hur bolagen arbetar med samhällsnyttiga insatser och ta fram metoder för att bedöma och följa upp värdet av dessa, säger Salonen.

Det handlar om insatser som berör allt från utbildning och arbete till kultur och fritidssysselsättning i bostadsområdena.

Förutom Tapio Salonen, som leder projektet, kommer flera andra forskare från Malmö högskola att delta i forskningsprojektet, bland annat Martin Grander, Gunnar Blomé och Stig Westerdahl.

– Därutöver kommer vi anlita forskare från andra lärosäten som har spetskompetens inom olika områden, säger Salonen.

Forskningsprojektet kommer att ske i nära samarbete med de allmännyttiga bostadsföretagen.

– Dialogen med företagen är en viktig del av forskningsprocessen och ger bostadsföretagen möjlighet att ta till sig kunskapen på ett effektivt vis, säger Salonen.

Forskningsprojektet ”Allmännyttan 2.0 – Samhällsnytta i en ny tid?” finansieras av SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.

Dasylirion quadrangulatum tillhör ökenskedssläktet Dasylirion och är en av de största arterna i släktet. Den 20-åriga plantan är på gång att blomma för första gången med en fyra meter hög blomställning. Blomställningen började skjuta upp likt en jättesparris i början av december och beräknas slå ut under andra halvan av april månad. Själva plantan har ett oerhört dekorativt utseende. De hundratals meterlånga, pennsmala bladen bildar ett luftigt halvklot, likt en fiberoptik-lampa från 1970-talet.

Arten förekommer i bergskedjan Sierra Madre Oriental i östra Mexiko. Den växer bland kalkstensklippor på 1800–2000 meters höjd. Dess dekorativa växtsätt har gjort den till en populär prydnadsväxt i varmare länder. I Europa är den härdig till södra England.

Släktet Dasylirion omfattar 17 arter, de flesta med lite bredare, taggiga blad. De står nära flaskliljor Nolina och dracenor Dracaena och räknas till sparrisfamiljen Asparagaceae. Namnet ökensked kommer av att bladbaserna liknar skedar och de säljs ibland som souvenirer i USA under namnet desert spoons.

Mellan klipporna i Kalifornien-avdelningen står också en annan ökensked D. wheeleri inklämd. Den hör hemma i sydvästra USA och nordvästra Mexiko. På spanska kallas den sotol och används till att göra ett brännvin med samma namn.

Studien visar att jägare och samlare som levde under istiden tillverkade keramikkärl för att tillaga fisk.

Jägare och samlare som levde under istiden tillverkade keramikkärl för att tillaga fisk. Det visar en studie med forskare från Stockholms universitet som idag publiceras i Nature. Forskarna har analyserat matrester i upp till 15 000 år gamla keramikkärl vilket resulterat i de hittills äldsta direkta beläggen för förhistorisk kärlanvändning. Studien är den första i sitt slag som direkt angriper den så ofta ställda frågan om varför människan började tillverka matlagningskärl.

Det är forskare från Sverige, Storbritannien, Nederländerna och Japan som utfört kemiska analyser av matrester funna i keramikkärl från en av de bäst studerade keramiksekvenserna i världen; den japanska Jomonkulturen. Perioden Begynnande Jomon sträcker sig från cirka 15 000 till 11 800 år sedan.

–  Studien visar att det från perioden Begynnande Jomon finns bevarade fettrester kvar i organiska beläggningar funna på keramik. Genom att analysera dessa kan vi se vad kärlen använts till. Frågan om varför kokkärl började tillverkas är mycket grundläggande, det är ju ursprunget till alla kastruller och grytor i dagens kök som vi söker efter, säger Sven Isaksson, docent vid Arkeologiska forskningslaboratoriet och Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet.

Resultaten visar att en betydande andel av kärlen använts för att bereda fisk från både sötvatten och hav. Stränder är exempel på en ekoton, en gränszon mellan olika landskapstyper, som biologiskt ofta är mycket produktiva och rika på mat både i vattnet och på land. Dessa utnyttjades intensivt av förhistoriska jägar-samlargrupper under sen Istid.  

– Kanske var det just livet i den rika strandzonen som var det initiala drivmedlet till att investera tid och kraft i att ta fram den keramiska teknologin, som sedan banade väg för den intensifierade kärlanvändningen bland jägare och samlare under senare perioder, säger Sven Isaksson.

Länge har införandet av keramikteknologin kopplats samman med införandet av jordbruket. Men nu vet forskarna att tekniken att framställa eldfasta kokkärl av keramik uppfanns av jägar-samlargrupper i Östra Asien mot slutet av den senaste istiden, för mellan 20 000 och 12 000 år sedan. Detta var en tid då människan hade att anpassa sig till så väl varmare klimat som nya naturmiljöer.

– Orsakerna till keramikhantverkets uppkomst och dess senare spridning vet vi än så länge mycket lite om. Man kan föreställa sig att de tidiga keramikkärlen gav förhistoriska jägar-samlargrupper nya, tilltalande och fördelaktiga sätt att både tillreda och konsumera maten på. Men hur dessa kärl faktiskt använts och till vad har hittills varit helt okänt, säger Sven Isaksson

Att det visat sig möjligt att analysera organiska lämningar ur några av världens äldsta keramikkärl gör att den fortsatta utvecklingen av denna teknologi kan belysas genom vidare analyser av jägar-samlarkeramik från senare perioder.

– Här ligger vi väl framme i Sverige och har redan utfört omfattande analyser på matrester i cirka 5000 år gamla kermikkärl som använts av jägare-samlargrupper, säger Sven Isaksson. Spännande likheter mellan dessa analyser och det nu analyserade äldre japanska materialet är just kopplingen till stränder och tillredningen av fisk. Detta öppnar upp för oerhört spännande forskningsarbete framöver, också kring vår förståelse för hur nya tekniker uppstått, spridits och förändrats över tiden.

Länk till artikeln: Earliest evidence for the use of pottery

För nästan två miljarder år sedan var det vi idag kallar Bergslagen en övervägande marin miljö med en kraftfull och ofta våldsam vulkanism. Här finns tusentals större och mindre förekomster av järnmalm, av vilka en hel del har brutits genom åren. De absolut största av dessa järnmalmer är av en speciell typ, så kallade apatitjärnmalmer, som också kallas malmer av Kirunatyp. Trots deras stora vikt för svensk liksom internationell gruvindustri har bildningssättet för denna malmtyp under lång tid varit mycket omdebatterat, och inte blivit helt klarlagt.

Idag publicerar en internationell forskargrupp med geologer från SGU, Uppsala, Kapstadens och Stockholms universitet en artikel i förlaget Natures open-accesstidskrift Scientific Reports, som visar att malmer av Kirunatyp verkligen är av magmatiskt ursprung.

– Kirunatypens malmer och deras bildningssätt är och har varit en stor utmaning som det är spännande att jobba med. Samarbetet inom den här gruppen har gjort det möjligt för oss att få nya insikter om bildningssättet, säger Erik Jonsson, statsgeolog på SGU och adjungerad professor vid Uppsala universitet.

95 procent av Europas järnproduktion
Järnmalmer av Kirunatyp står idag för omkring 95 % av Europas totala järnmalmsproduktion.  Av alla järnmalmer i mellersta och södra Sverige utgör Grängesbergsmalmerna i nordvästra Bergslagen de allra största. Förutom järn är dessa malmer också en möjlig framtida resurs för sällsynta jordartsmetaller och fosfor. De bröts för utvinning av järn fram till 1989 och det finns planer på att nu återigen starta gruvdrift där.
De nya forskningsrönen från den Uppsalabaserade gruppen visar, utifrån systematiska analyser av sammansättningen på syreisotoper och geokemi, järnmalmerna i Grängesbatt erg bildades i en magmatisk, övervägande vulkanisk miljö, vid mycket höga temperaturer. Dessa data är unika och utgör ett starkt bevis i diskussionen om hur dessa viktiga malmer kom till.

Hett som lava
Grängesbergs järnmalmer bildades således i ett övervägande vulkaniskt system vid mycket höga temperaturer, minst 800 – 900°C. Detta är den temperatur som magma har, alltså den bergartssmälta som bildar exempelvis lava. Merparten av järnmalmen har sannolikt bildats i ett läge strax under en komplex, stor vulkan – en malmvulkan i Bergslagen!

Artikeln i Nature publishings open-accessjournal Scientific Reports har skrivits av E. Jonsson, V. R. Troll, K. Högdahl, C. Harris, F. Weis, K. P. Nilsson, & A. Skelton och heter Magmatic origin of giant ”Kiruna-type” apatite-iron oxide ores in central Sweden; Scientific Reports 3: 1644, DOI: 10.1038/srep01644). Studien utgör del av ett projekt som finansierats av SGU.