I en forskningsrapport skriven av bland annat forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) dokumenteras för första gången på ett systematiskt vis bevisen för de många fördelarna med parker i städer.

Rapporten, skriven av fyra forskare från Sverige, Danmark och Malaysia, visar att det finns starka vetenskapliga bevis för stadsparkers positiva påverkan på t ex biologisk mångfald (artrikedom), fastighetspriser, fysiska aktiviteter som minskar riskerna för fetma, och lokal nedkylning.

När det gäller andra förtjänster, som stressminskning och ökad mental hälsa är bevisbasen måttligare. Stadsparker som ett sätt att öka den allmänna hälsan är en högst aktuell fråga i tider av global urbanisering. Rapporten sammanfattar forskningsrön utifrån en systematisk genomgång av aktuella expertgranskade forskningstidskrifter och kan användas till stöd för beslutsfattare men också till att uppmuntra forskare att söka ytterligare bevis.

Hela rapporten kan läsas här:
http://www.ifpra.org/images/park-benefits.pdf

”Kan man ge några skäl för att en annan människa bör lägga sig till med vanan att läsa böcker, kan man försvara att man själv ägnar sitt liv åt att göra det?”

Frågorna ställs av författaren Sven Lindqvist (1932 –) i en DN-artikel under rubriken ”Varför litteratur?”, bara dagar innan hans debutbok gavs ut 1955.

”Litteraturen tycks vara ett tillhåll för invigda, en avskild domän där det sysslas med saker som ingen kan förklara betydelsen av”, skriver Lindqvist i samma artikel, och antyder att litteraturens frihet, dess autonomi, också kan vara som ett fängelse.

– Sven Lindqvist är en författare som knappt går att komma runt för den som intresserar sig för svensk litteratur och kulturdebatt från 1960-talet till i dag, menar Ragnar Haake, som i en ny doktorsavhandling i litteraturvetenskap, Frihetskonst: författarroll och modernitet genom Sven Lindqvists tidiga författarskap, utforskar hur Sven Lindqvist i sitt tidiga författarskap hanterar den svårbesvarade frågan om litteraturens roll i samhället

– Det är en undersökning av Lindqvists allra första böcker, från debutboken Ett förslag 1955 t.o.m. Praktika 1962. Det är samtidigt en analys av litteraturens villkor vid samma tid, berättar Ragnar Haake.

I avhandlingens fokus står alltså det tvivel som Sven Lindqvist redan som debuterande författare hyste om litteraturen. Avhandlingen blir en upptäcktsfärd med syftet att dels förstå orsakerna till detta tvivel på litteraturen, dels undersöka svaren som författaren Lindqvist prövar att ge på frågan.

Vid den tidpunkt då Lindqvist inleder sitt författarskap hade det uppstått ett litterärt fält i Sverige som tillät litteraturen att utveckla sin egenart. Samtidigt förlorade verksamheten i detta litterära fält kontakten med det övriga samhället.
Övertygade om den egna verksamhetens stora angelägenhet konfronterades författarna med insikten om att de flesta människor varken förstod eller brydde sig om resultatet av verksamheten. Att hantera den konflikten blev, menar Haake, en förutsättning för att verka som författare.

– Det gäller även Sven Lindqvist. Det är bl.a. mot den bakgrunden man bör förstå den egenartade essäistik som Lindqvist tidigt utvecklar och som senare ska prägla hela hans författarskap. Essän är en litterär anti-genre som befinner sig någonstans mellan skönlitteratur och facklitteratur.

– Just denna essäns hemlöshet och gränsöverskridande karaktär gör den särskilt lämplig som metod för att överbrygga gapet mellan en ändamålslös konst och en ändamålsenlig politik. Essän fungerar som litteraturens kungsväg till livet.

Sven Lindqvist utvecklar vidare en vision om att konsten i framtiden ska bli en central samhällsangelägenhet. Konstens poäng är att den är onyttig i en nyttofixerad modern värld. En dag, menar den unge Lindqvist, ska nyttan såsom vi definierat den emellertid inte bara bli onyttig utan direkt skadlig: själva naturen sätter en gräns även för ekonomisk tillväxt och produktion av ständigt nya konsumtionsvaror.

När den gränsen är nådd är det endast den onyttiga konsten som kan få människan att fortsätta växa. Då är det tid för den ”frihetskonst” som Lindqvist skriver om i Praktika och som fått ge namn åt avhandlingen.

Länk till avhandlingen Frihetskonst: författarroll och modernitet genom Sven Lindqvists tidiga författarskap.

Självmordsdödligheten i Ryssland är bland de högsta i världen, och utvecklingen under senare delen av 1900-talet har varit mycket dramatisk. Bland annat kan man se en stor och snabb ökning efter Sovjetunionens fall.

Tanya Jukkala, vid Södertörns högskola, har i sin avhandling studerat självmordsdödligheten i Ryssland över en period av 140 år i syfte att få en bättre förståelse av den höga frekvensen i nutida Ryssland.

Resultaten visar att självmordsdödligheten i Ryssland har ökat minst elvafalt över de senaste 140 åren. Under de senaste decennierna har självmorden också ökat mer bland män jämfört med kvinnor (mer än fem män per kvinna), och bland unga jämfört med äldre åldersgrupper.

I sin analys sätter Tanya Jukkala den generella ökningen av självmord över perioden i relation till Rysslands modernisering. Hon pekar på att motsvarande stora ökningar i självmordsdödligheten skedde under moderniseringen i västländerna under 1800- och tidiga 1900-talet. Även de relativa ökningarna i självmordsnivåerna bland män och unga personer har sin motsvarighet i västvärlden under senare hälften av 1900-talet, menar Jukkala.

– Moderniseringen innebär att individer måste ingå i en ökande mängd olika sociala sammanhang. Det gäller att leva upp till olika slags sociala förväntningar. Det innebär en ökad press som i extrema fall kan leda till att man väljer självmordet som ett sätt att slutgiltigt bli kvitt sådana krav och normer, att helt avsäga sig allt slags socialt deltagande, säger hon.

Ett annat intressant resultat är att alkoholkonsumtion genomgående hade en stabil och förhöjande effekt på självmordsdödlighet. Sådana konstanta samband är ovanliga och pekar på att alkoholkulturen har en särskild betydelse av när det gäller att förstå självmorden i Ryssland.

Länk till sammanfattning av avhandlingen på universitetets webbplats.

Sammantaget ingick över 260 000 personer i forskarnas kartläggning av sambanden mellan gener och fetma, som publiceras i senaste numret av Nature Genetics. Målet med studien var dels att identifiera nya gener som ökar risken för fetma, men också att jämföra genetiska faktorer som orsakar extrem fetma med dem som är kopplade till BMI i normalområdet.

– Vi vet sedan tidigare att ärftliga faktorer är viktiga för uppkomsten av såväl mildare som allvarligare former av fetma, men hur stort överlappet är av gener som är inblandade vid extrem fetma respektive normalt eller lätt förhöjt BMI har inte undersökts systematiskt tidigare, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet, som har koordinerat studien.
 
Forskarna har studerat genvarianter, positioner i den genetiska koden som skiljer sig mellan olika individer. Man känner till många miljoner sådana vanligt förekommande nedärvda skillnader som finns utspridda i arvsmassan. I den nu publicerade studien har forskarna kartlagt de regioner i arvsmassan som är kopplade till fetma genom att undersöka sambanden mellan olika kroppsmått och 2,8 miljoner genvarianter i 168 267 studiedeltagare.  

De gjorde sedan en riktad uppföljning av de 273 genvarianterna med starkast koppling till olika kroppsmått i ytterligare 109 703 personer. Genom denna stora genkartläggning kunde de bekräfta merparten av de genregioner som man redan tidigare kopplat till olika kroppsmått, samt identifiera fyra nya genregioner kopplade till kroppslängd, och sju regioner kopplade till övervikt och fetma. De kunde också visa att samma genregioner var inblandade i extrema former av fetma som mildare former.

– Den här kunskapen är viktig eftersom den ökar den biologiska förståelsen av uppkomsterna till extrema såväl som mildare former av fetma. Våra resultat tyder på att extremt feta individer har ett större antal genvarianter som ökar risken för fetma snarare än att helt andra gener är inblandade. På sikt kan våra fynd leda till nya sätt att förhindra och behandla fetma, som är ett av vår tids största globala folkhälsoproblem, säger Erik Ingelsson.

Studien är också viktig eftersom den indikerar att slutsatser från genetiska studier av de mest extrema av en viss egenskap, t.ex. extremt feta, kan generaliseras till resten av befolkningen. Detta är viktig kunskap som innebär möjligheter till fler och billigare studier inom den genetiska forskningen.

Den aktuella studien har utförts inom ramen av det stora forskningskonsortiet GIANT (Genetic Investigation of ANthropometrical Traits) som samlar över hundra delstudier och drygt 300 medförfattare. Studien har koordinerats av Erik Ingelsson, som är en av ledarna för konsortiet tillsammans med forskare från flera ledande forskningsinstitut i Storbritannien och USA.

Publikation: ”Genome-wide meta-analysis identifies 11 new loci for anthropometric traits and provides insights into genetic architecture”

Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk forskning och Hjärt-Lungfonden.

– Att ha idoler förknippas oftast med barn och unga. Men för de unga handlar det mycket om att skapa sin egen identitet. För en vuxen person handlar fanskapet om att bli säker i sin identitet och stärka sig själv genom ett fördjupat intresse för en viss musikstil och artist, säger Eva Kjellander.

Hon är själv ett fan till olika band och fick sitt musikaliska uppvaknande i tioårsåldern när Abba vann Eurovisionsschlagern 1974. Abba blev hennes idoler och kort därefter upptäckte hon Kiss och några år senare föll hon för Status Quo och hon har fortsatt att ha dessa band som favoriter.

– Det har varit lite olika, Kiss och Abba till och från, Status Quo mer permanent. Det här har lett till en nyfikenhet på hur andra ser på sitt fanskap. Därför har jag undersökt vuxna personer och jag har använt en metod som kallas Grounded theory som innebär att man gör omfattande intervjuer och låter resultatet växa fram ur materialet.

Via idolernas hemsidor valde hon ut vuxna personer som i tio år eller längre gillat Status Quo, Kiss eller Lasse Stefanz, två för varje band, en kvinna och en man. De två första banden utgick från hennes eget intresse, medan hon valde Lasse Stefanz för att dansbandskulturen är så extremt stor i Sverige. 

– Den är mycket stor, men samtidigt nästan helt outforskad och jag ville lyfta fram dansbanden i forskningen.

Inget av de här banden har särskilt hög status bland forskare eller journalister, men fansen ser dem som äkta.

– Det handlar om att hitta strategier för att hantera livet både till vardags och fest och för fansen är idolerna ett sätt att legitimera sig själva, de upplever sig som lika äkta och naturliga som sina förebilder. All musik, oavsett genre, är viktig för den som hittar sina idoler i den, man kan inte avfärda någons musiksmak bara för att den inte anses fin nog.

Eva Kjellander har förvånats av hur stor betydelse dansbandstexterna har för dem som gillar den genren. Fansen speglar sig i texterna och upplever att de handlar om dem och deras liv vilket inte är lika tydligt för de andra banden.

– Texten har betydelse för dem också, men har en mer underordnad betydelse än för Lasse Stefanz fans.

Jag och mitt fanskap är ingen klingande musikalisk avhandling, den handlar mer om musiksociologi och är en avhandling i Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning.

Text: Lars Westberg

Swerea MEFOS och GTK i Finland har ingått ett samarbetsavtal för att utöka erbjudandet till kunderna.

– GTK är världsledande inom mineraltekniska pilotförsök och vi kompletterar varandra väldigt bra. Vi breddar oss mot marknaden och hoppas kunna ge våra kunder en mer heltäckande service, säger Göran Carlsson, vd på Swerea MEFOS.

GTK:s Mineraltekniska laboratorium (GTK Mintec) i Outokumpu är specialiserat på processundersökning av malmer och utveckling av anrikningsteknik i samarbete med industrin, leverantörer av utrustning och forskningsinstitut. Forskningen täcker hela kedjan från mineralogisk forskning och anrikningstester i laboratorieskala till kontinuerlig provdrift i pilotskala, vilket gör laboratoriet unikt även ur ett internationellt perspektiv.

– Swerea MEFOS speglar vår verksamhet inom metallurgi, och vi ser det som värdefullt att kunna erbjuda våra kunder tillgång till Swerea MEFOS kompetens och anläggningar, säger Elias Ekdahl, Director General på GTK.

Mer information:
GTK,  www.gtk.fi
Swerea MEFOS, www.swereamefos.se

Hoten mot dessa svenska basindustrier är av flera slag i den globala konkurrensen. På spel står över 260 000 svenska arbetstillfällen och produktionsvärden på över 200 miljarder kronor årligen. Om inte positionerna bevakas och utvecklas så hotas sysselsättningen i många bruksorter såväl som i större och mindre högteknologiska företag.

Ett hundratal företrädare för skogsindustrin och textil- och modebranschen har under hösten och vintern identifierat förutsättningarna för gemensamma satsningar.

– Den svenska skogsindustrin ska tillsammans med textil- och modebranschen bli den ledande kraften i omställningen till en biobaserad svensk samhällsekonomi, säger Per Edström, professor vid Mittuniversitetet. Det skapar samtidigt möjligheter att utveckla konkurrensfördelar med fokus på hållbarhet och energieffektivitet.

– Branscherna behöver ställa om affärsmodeller och produktsortiment för att inte tappa exportvärden och arbetstillfällen, tillägger Ola Toftegaard, ordförande för Smart Textiles. Omställningen kräver helt nya idéer och måste ske snabbare än hoten utvecklas.

– Vi har skapat en gemensam forsknings- och innovationsagenda för att skynda på den industriella omställning som kommer, säger Anders Pettersson, forskningsdirektör på Innventia. Vi vill ge svensk industri en chans att utveckla internationella konkurrensfördelar och samtidigt ha en positiv inverkan på klimat och miljö.

Listan med exempel på nya metoder, produkter och värden kan göras lång. Tydliga exempel är textilproduktion i pappersmaskiner, biobaserade kompositer, produkter för att skörda och lagra energi på papper eller textil, biobaserade antibakteriella ytor, och produkter med integrerade sensor- och kommunikationssystem.

– Vi beskriver en svensk väg till den biobaserade samhällsekonomin. En beskrivning som nu lämnats in till Vinnova, den svenska innovationsmyndigheten, avslutar Per Edström.

– Grupper som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden hittar en kompensatorisk strategi. Inte sällan består den av en universitetsutbildning.

Det säger Susanne Urban, migrationsforskare vid REMESO, Linköpings universitet. Hon har i en stor registerstudie undersökt utbildningsnivån hos barn till invandrade föräldrar. Studiematerialet består av närmare 290 000 barn som gick ut grundskolan åren 1990-1992. I en stor databas, som hålls av Statistiska Centralbyrån, har hon följt upp vilka av dem som har en universitetsexamen fjorton år senare, åren 2004-2006

Generellt gäller att barn oftare skaffar sig en högskoleutbildning jämfört med sina föräldrar, även barn med svenskfödda föräldrar. Men tendensen är ännu starkare bland barn till invandrade föräldrar, särskilt från vissa regioner. De som sticker ut är Iran, Spanien, Grekland, före detta Jugoslavien och Asien.

För svenskfödda föräldrar gäller: 35 procent av dem har en universitetsutbildning, och 46 procent av deras barn. Motsvarande siffror för föräldrar födda i Iran är 38 respektive 56 procent och för Grekland 12 respektive 39 procent.

Susanne Urban studerade också sambandet mellan barnens utbildningsnivå och föräldrarnas diskriminering. Den senare mätte hon genom att jämföra den högst utbildade förälderns lön med medianlönen för personer med samma utbildningsnivå och kön. Ju lägre lön, i förhållande till genomsnittet, desto högre grad av diskriminering.

Generellt har utlandsfödda lägre löner jämfört med infödda om hänsyn tas till kön, ålder, nivå och typ av utbildning. Slutsatsen i den nu aktuella studien blir att barn till invandrade föräldrar som diskrimineras på arbetsmarknaden tenderar att satsa ännu mer på en högre utbildning.

– Andra faktorer påverkar förstås också, till exempel det omgivande samhällets normer och förväntningar i grund- och gymnasieskolan. Men vi kan konstatera att universitetsutbildning verkar användas som en kompensatorisk strategi för barn till invandrade föräldrar, särskilt i de grupper som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden.

Resultaten av studien har presenterats i en artikel, publicerad i International Migration Review: University education as a compensation strategy among second generation immigrants  
För mer information om migration, etnicitet och samhälle:
http://www.isv.liu.se/remeso?l=sv

I veckan startar ett treårigt forskningsprojekt inom golf på Högskolan i Halmstad. Målet är att ta fram ett recept för framgångsrik, skadefri elitgolf.

– Det saknas kunskap inom golfen vad en elitgolfare ska prioritera för att förbättra sin prestation och samtidigt minska risken för skador, säger initiativtagaren James Parker, forskarstuderande på Högskolan i Halmstad och fystränare på Scandinavian School of Golf.

James Parker är en av sex forskare på Högskolan i Halmstad som tillsammans ska bedriva forskning med hjälp av 50 elitgolfare i åldern 17–25 år. Det är främst högskolestudenterna på programmet Professionellt idrottsutövande ­ inriktning golf/Scandinavian School of Golf på Högskolan i Halmstad som utgör basen i forskningsprojektet.

Studenterna tränar året runt på Volkswagen Golfarena i Halmstad och på golfbanorna runt om i Halmstad. Forskarna kommer att finnas vid deras sida för att förstå hur fysiologiska, psykologiska och biomekaniska parametrar påverkar deras golfprestation.

– Inom en sport som golf är det otroligt viktigt att vi tränar på rätt sätt så att kroppen håller för en mångårig karriär. Många golfare uppnår inte sin karriärtopp förrän vid 30 års ålder, säger Sofia Grönberg Whitmore, sportchef på Scandinavian School of Golf.

Halmstad är numera Sveriges golfhuvudstad och ledande för utvecklingen av golf med en av Sveriges äldsta och också främsta banor, en högskoleutbildning för golfare och en avancerad anläggning för utveckling av det egna golfspelet.

– Golfhuvudstaden Halmstad har vad som krävs för att genomföra ett så stort och avancerat forskningsprojekt. Här finns Högskolan, och här finns elitgolfare och finns förutsättningar för att utvecklas och nå toppen. Det kommer till exempel krävas avancerad mätutrustning för forskningen och detta finns på Volkswagen Golfarena, säger Lina Siljegård som leder projektet Golfhuvudstaden på Halmstad & Co.

Forskningsprojektet kallas Framgångsrik skadefri golf och finansieras av KK-stiftelsen tillsammans med Högskolan i Halmstad, Scandinavian School of Golf, Volkswagen Golfarena och In Motion Intelligence.

Det är ingen nyhet att vi bedömer människor utifrån våra förutfattade meningar. Särskilt ofta tar vi hjälp av stereotyperna när det gäller människor från andra länder.

– Visst kan det ibland ligga ett korn av sanning bakom stereotyperna men de ger förstås ingen bra precision i det enskilda fallet, säger Rickard Carlsson som nyligen lagt fram sin avhandling i psykologi.

Där visar han att våra bedömningar av andra faktiskt är något mer komplexa än vad man tidigare utgått från. I en studie lät han en försöksgrupp på 80 personer bedöma grekers och tyskars fiktiva CV:n. Försökspersonerna antog att grekerna skulle klara uppgifter som rörde den empatiska förmågan bäst, medan tyskarna antogs vara bättre på att klara uppgifter som ställer krav på den kognitiva förmågan. I förlängningen skulle det kunna innebära att en grek och en tysk kan ha samma chans att få ett jobb ­ men på olika grunder.

Grekens förmodade sociala förmåga uppväger att han antas vara mindre kompetent än tysken. På samma sätt uppväger tyskens förmodade effektivitet och intelligens arbetsgivarens farhåga att han eller hon ska vara mindre kul att ha på personalfesten och i fikarummet. Det finns alltså väl definierade fördomar i vår uppfattning om greker och tyskar. Mest fördomar finns dock mot människor med arabiska namn. Dessa måste slåss mot att såväl deras sociala förmåga som deras kompetens nedvärderas i en svensk omgivning.

– Som jobbsökande är det bra att ha koll på hur man uppfattas för att kunna kompensera mot fördomar, säger  Rickard Carlsson.  

Men lika viktigt är det för arbetsgivare och personal att ha koll på sina fördomar menar han. Det är dyrt att gå miste om bra arbetskraft och långt ifrån alla utlysta jobb får hundratals ansökningar som arbetsgivaren kan välja mellan.

För att testa sina resultat svarade Rickard Carlsson och hans forskargrupp på över 5500 platsannonser. Det visade sig bland annat att de fiktiva personerna med svenska namn hade 50 procents större chans att komma på intervju än de med utländskt namn.

– En kall, kylig ”Erik” som dessutom framstår som lite lat, hade samma chans att gå förbi den första gallringen som en varm och ytterst ambitiös ”Hassan”, berättar Rickard Carlsson.
Men finns det då något sätt att undgå diskriminering på arbetsmarknaden?
Standardiserade test för att bedöma personlighet och kompetens är att föredra framför personliga brev, säger Carlsson.

En bra början är att arbetsgivare slutar att använda sig av ”magkänslan” när de gör sina bedömningar. Den ger sällan bra vägledning och alla har ju rätt att bli behandlade som individer menar han.

Den här bildsköna galaxen har aldrig tidigare undersökts med den här detaljrikedomen, och den har därför inte fått något mer spännande namn än J082354.96+280621.6, vilket är en beteckning som anger var på himlen galaxen finns, men LARS forskarna har gett den smeknamnet ”kroken”.

En unik och omfattande studie av stjärnsmällsgalaxer har publicerats i Astrophysical Journal Letter av forskare i det internationella projektet LARS vid Stockholms universitet. Forskarna har undersökt hur ultraviolett ljus med en viss våglängd färdas genom galaxerna och funnit att ljuset ofta tar en omväg innan det når oss. En effekt av detta är att galaxerna ser större och mer diffusa ut än de egentligen är.

Detta är de första resultaten från LARS-projektet (Lyman Alpha Reference Sample) där rymdteleskopet Hubble (HST) har använts för att detaljstudera 14 närbelägna galaxer och ta reda på hur så kallat Lya-ljus färdas genom galaxerna.

– Vi fann att Lya-ljuset har svårt att ta sig ut från galaxerna. I de fall det lyckas ta sig ut så sker det genom att ljuset studsar på moln av neutral vätgas. Detta studsande gör att ljuset färdas längre och längre ut och får galaxerna att se större ut i Lya-ljus än i vanligt synligt ljus, säger Lucia Guaita, postdoktor vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, som är medarbetare i projektet.

Det ultravioletta ljuset som används i studien kommer från väte som skickar ut strålning i spektrallinjen Lyman alfa (Lya). Att förstå hur Lya-ljuset transporteras genom, och tar sig ut från galaxerna är en mycket viktig pusselbit när astronomer undersöker hur galaxer bildas och utvecklas. En stor andel av forskningen på det tidiga (och avlägsna) universum de senaste 15 åren använder sig just av Lya-observationer för att bestämma egenskaperna hos de ljussvaga och svårupptäckta galaxerna. Genom att studera mer närbelägna galaxer av samma typ i detalj blir det lättare att tolka observationerna av galaxer i universums barndom.

– Galaxerna i LARS har valts ut så att de har samma egenskaper som unga galaxer i det avlägsna universum. När man studerar dem närmare ser man att de har oregelbunden form, beroende på att de krockar med andra galaxer. Dessa galaxkrockar var vanliga tidigare i universums historia och sätter igång stjärnbildningen i galaxer, säger Matthew Hayes, postdoktor vid IRAP, Toulouse i Frankrike, som är förstaförfattare till LARS-teamets första artikel.

Genom att använda Hubble-teleskopets unika detaljskärpa kan man i LARS-projektet noggrant studera hur ultraviolett strålning färdas genom galaxer och hur den påverkas av gas och stoft. Detta är första gången så pass detaljerade studier har genomförts i så stor omfattning.

LARS är det största svenskledda projektet som genomförts på HST hittills. Projektet leds av professor Göran Östlin vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet. En bild på en av galaxerna som observerats i projektet har valts ut som veckans bild av Hubble-teleskopets webbsida.

– De första resultaten från LARS är spännande, men vi har mängder med mer data som samlats in av Hubble för LARS räkning. Vi kommer publicera fler högintressanta resultat senare i år, säger Göran Östlin.

Länk till artikel:
http://iopscience.iop.org/2041-8205/765/2/L27
Länk till Hubble-teleskopets hemsida:
http://www.spacetelescope.org/images/potw1313a/

Det empiriska materialet består av två studier som handlar om att finna lämpliga åtgärder för elever som har det svårt med sin läsning. Deltagarna i studierna går i grundskolans tidigare år. I studierna ingår datorbaserade träningsmetoder med komponenter som enligt tidigare forskning visat sig vara viktiga vid läsning. I avhandlingen jämförs vilka effekter olika åtgärder har på elevernas läsförmåga både på kort- och lång sikt.

Ett viktigt resultat från avhandlingen är att kombinerad träning visade sig vara effektiv både på kort sikt och på lång sikt. I avhandlingens ena studie visar resultaten att en intervention som kombinerar fonologisk träning med läsförståelseträning är signifikant mer effektiv än ordinarie specialundervisning, men också mer effektiv än respektive träningsprogram var för sig. De positiva resultaten från gruppen som fick den kombinerade träningen förstärks av att det i den gruppen inte återfinns lika många elever som efter avslutad intervention fortfarande är i behov av specialundervisning i svenska.

Avhandlingen “The use of interventions for promoting reading devolpment among struggling readers” kan beställas från lupress@lnu.se.

Sverige och de övriga nordiska länderna har under flera decennier framgångsrikt arbetat med att övervaka och bekämpa salmonella i livsmedelskedjans alla led. Myndigheternas och näringens strategi mot salmonella är världsunik. Vid en mindre tankmjölksundersökning för fem år sedan framkom att Sverige hade en mycket låg förekomst av salmonella.

Effektivare analysmetoder
Under senare år har djurbesättningarna blivit allt större och driftsformerna har förändrats. Vidare finns nu nya, mer effektiva och rättvisande metoder för analys av salmonella tillgängliga. Därför görs nu en rikstäckande anonym uppföljning för att se om läget fortfarande är lika gott.

Den metod som ska användas går ut på att leta efter antikroppar mot salmonella i tankmjölksprov. Testerna är riktade mot de två vanligaste salmonellatyperna på nötkreatur, Salmonella Dublin och Salmonella Typhimurium, men även andra typer av salmonella kan ge utslag i testerna.

Fokuserar på mjölkbesättningar
Undersökningen omfattar bara mjölkbesättningar. Resultaten ger indirekt en bild av smittläget bland de så kallade specialiserade slaktdjursbesättningarna, eftersom dessa i stor utsträckning köper sina djur från mjölkbesättningarna. Köttrasdjuren kommer inte att omfattas, men där bedöms förekomsten av salmonella vara mycket låg. Detta är baserat på resultat från den kontinuerliga övervakningen i slakten. Att provta köttbesättningar är dyrt i förhållande till analys av tankmjölksprov. Därför har man valt att i nuläget bara fokusera på tankmjölken.

Undersökningen kommer att genomföras helt anonymt. Syftet är att få en uppfattning om i vilken omfattning salmonella förekommer i landet – inte att hitta enskilda smittade besättningar. Det kommer inte att vara möjligt att få ut provsvar för enskilda besättningar. Inga uppföljande provtagningar eller åtgärder i form av restriktioner kommer att genomföras i besättningar där antikroppar påvisas och resultaten kommer att redovisas utan möjlighet att identifiera individuella besättningar.

Resultaten kommer att publiceras i en projektrapport till Jordbruksverket samt i näringens egna tidskrifter under senare delen av 2013.

När en människa insjuknar i en infektion kan det beror på att bakterier utsöndrar gifter som skadar kroppens celler och vävnader. På samma sätt kan bakterier även slå ut konkurrerande mikroorganismer. Bakterierna äger ett så kallat molekylärt sekretionsverktyg som liknar en injektionsspruta. Av de kända sekretionssystem som finns spelar typ VI-systemet, som finns i ett flertal olika bakteriearter, en mycket viktig roll.

Det svensk-amerikanska forskningsteamet har upptäckt att en specifik enzymgrupp, fosfolipaser, kan spridas av typ VI-sekretionssystemet och påverka cellmembranet hos bakteriens motståndare. Överraskande nog hade dessa fosfolipaser inte någon effekt på den enzymproducerande bakteriens eget membran, trots att det är uppbyggt på samma sätt som motståndarens.

Orsakar svåra infektioner
Sun Nyunt Wai, professor vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin (MIMS) och institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, samt Joseph D. Mougous, professor vid University of Washington, Seattle, USA, har i sina forskargrupper studerat gener och proteiner som ligger bakom denna selektiva försvarsmekanism. De studerade typ VI-sekretionssystem i Pseudomonas aeruginosa, en jordbakterie som kan orsaka svåra infektioner i mag-tarmkanalen, blodet och lungorna.

De undersökte även sekretionssystemet i kolerabakterien, Vibrio cholerae, som orsakar livshotande diarréer.

– Bakterierna har utvecklat ett flertal strategier för att kunna försvara sig mot sina fiender och konkurrenter i miljön. Vi upptäckte i vår studie att bakterierna kan bryta ned en stor fosfolipidkomponent i cellmembranen med hjälp av fosfolipaser. Något överraskande visade det sig också att bakterierna inte bara producerar dessa enzymer. Deras immunförsvar bildar samtidigt ett protein som skyddar dem mot sin egen gift, säger Sun Nyunt Wai.

Eget gift
När forskarna istället använde muterade bakterier, som saknade gener för immunitet, så förstördes bakteriernas eget membran och började läcka. Det innebär att bakteriecellerna då förstörde sig själva med sitt eget gift.

– Att fosfolipaser från bakterier, utöver att påverka bakteriens förmåga att framkalla sjukdom, också kan också fungera som ett effektivt vapen när det gäller att konkurrera med andra bakterier, var verkligen överraskande. Det utmanar de grundläggande uppfattningar som vi har om dessa enzymer, säger doktoranden Alistair B. Russell vid University of Washington i Seattle, som är studiens försteförfattare.

Från Umeå universitet har professor Sun Nyunt Wai medverkat tillsammans med studenten Krisztina Hathazi och postdoktorn Takahiko Ishikawa. Den amerikanska delen av studien har genomförts av doktoranderna Alistair B. Russell och Michele LeRoux, samt av professorerna Joseph D. Mougous och Paul A. Wiggins vid University of Washington i Seattle.

Originalpublikation:
Alistair B. Russell, Michele Leroux, Krisztina Hathazi, Danielle M Agnello, Takahiko Ishikawa, Paul A. Wiggins, Sun Nyunt Wai, och Joseph D. Mougous: Diverse type VI secretion phospholipases are functionally plastic antibacterial effectors. Nature, 2013. DOI 10.1038/nature12074.

Sedan 2010 ökar sjukskrivningarna åter i Sverige. Som ett led i ansträngningarna att få ned de extremt höga sjukskrivningstalen i början på 2000-talet utarbetade Socialstyrelsen en vägledning till Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. I detta försäkringsmedicinska beslutsstöd som togs i bruk 2008 ställs högre kvalitetskrav på läkarintygen.
Sjukgymnasten och doktoranden Emma Nilsing Strid har granskat samtliga nya läkarintyg och förlängningar som inkom till Försäkringskassan i Östergötland under två veckor 2007 och fyra veckor 2009, nära 2 500 stycken.

Hon har tittat på diagnoser, ålder, kön, sjukskrivningarnas längd och vilka åtgärder som rekommenderats för återgång till arbete. Resultatet är att det skett en viss förbättring.
– Men även efter att de nya riktlinjerna införts beskriver läkarna i första hand patientens symtom. Bara i vart tredje fall tar man upp hur sjukdomen eller skadan begränsar patientens aktiviteter, säger Emma Nilsing Strid.

Saknade övre gräns
Fram till 2008 var Sverige det enda land i västvärlden som saknade en övre gräns för sjukskrivningens längd (nu 550 dagar). Försäkringskassan ifrågasatte sällan läkarintygen. Enligt de nya reglerna ska myndigheten idag göra en bedömning baserad på information i läkarintyget om sjukdomen och hur den leder till en aktivitetsbegränsning – detta i relation till patientens arbetsuppgifter eller andra arbeten. Sådana aktivitetsbegränsningar beskrivs endast i en tredjedel av de fall som ganskats i studien.

De vanligaste diagnoserna är sjukdomar/skador i muskler och skelett (cirka 30 procent) och psykisk ohälsa (cirka 20 procent).

En annan studie i avhandlingen bygger på intervjuer med personal på tre vårdcentraler i Östergötland. De ger en bild av en sjukskrivningsprocess som försvåras av ökade krav och bristande samverkan inom primärvården men också med Försäkringskassan, arbetsgivare och företagshälsovård.

Avhandling: The sick leave process – sick leave guidelines, sickness certificates, and experiences of professionals

– Vi har haft tillgång till en spännande tidsserie med fångstdata som har visat oss på tidigare okända trender i hummerbeståndet, säger Andreas Sundelöf, som lett arbetet.
Det nya arbetet använder en 135 år lång dataserie som sätter ett historiskt perspektiv på dagens hummerfiske. Bara ungefär en tiondel av beståndet finns kvar jämfört med år 1875. I dag fiskar cirka 9 000 personer med totalt cirka 100 000 tinor. Under 1880-talet fiskade cirka 1 500 personer med 26 000 tinor. Trots det jämförelsevis lilla antalet tinor fångade man mellan två och tre gånger så många humrar som i dag.

När man i studien kompenserade för den tekniska utvecklingen, att dagens tinor är minst dubbelt så effektiva som dåtidens, uppskattades beståndet i dag till mycket mindre än tidigare beräkningar. Effektiviseringen av fisket genom till exempel större motorer, lindragare, ekolod och GPS har underlättat fångandet av många arter, däribland hummer, och det måste man ta hänsyn till i beståndsuppskattning.

Variationer i beståndet
Man fann också att hummerpopulationen varierade på olika sätt under olika tidsperioder. Mellan 1875 och fram till 1940-talet fluktuerade populationen periodiskt med en cykel på 20 år på grund av naturliga täthetsberoende effekter, som en följd av att många individer lever tätt. I dag varierar beståndet till viss del på grund av temperaturvariationer mellan år, men framför allt på grund av fiskets omfattning.

Periodiska fluktuationer som orsakas av täthetsberonde faktorer är ovanliga. De nya fynden kan ge forskarna redskap att förstå populationers regleringsmekanismer, och hur vi bäst förvaltar biologiska resurser.

Trots den långa tidsserien som använts i studien, är det omöjligt att översätta tidsserien till hur mycket hummer det är rimligt att fånga ur ett hållbart perspektiv. För det behövs en annan analysmetod, som kräver bättre kvalitet på data. Mellan 1875 och 1956 samlade Hushållningssällskapet in statistik på hur många tinor och hur många humrar som fångades varje år. Efter 1956 saknas den typen av information och det forskarna baserar sina beräkningar på är uppskattningar från ett stickprov av fisket. Att göra en fullkomlig beståndsuppskattning, eller att förvalta hummer på samma sätt som man gör med andra kommersiellt viktiga arter är fullt möjligt, men kräver en formell datainsamling som ingen i dag vill stå för.

Storlek reglerar fisket
Hummerfisket regleras i dag i huvudsak av ett mått för minsta tillåtna storlek (80 mm över ryggskölden, mellan ögonhålans bakkant och ryggsköldens bakkant) och ett förbud mot att behålla honor som bär yttre rom. Den nya rapporten signalerar att den här regleringen inte är tillräcklig för att ha ett starkt hummerbestånd. Det finns flera alternativ till dagens reglering. Med en systematisk datainsamling kan regleringen göras adaptiv och uttaget av hummer kan då styras av tillgången på hummer de tidigare åren, anser forskarna.

Länk till artikel: http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0058160
Länk till projektet ”Waking the deads”