Från 1978 fram till energimarknadens avreglering 1996 hade kommunerna i Storstockholm ett långtgående regionalt samarbete om fjärrvärmen.

– Samarbetet skedde på kommunernas initiativ och var ett slags regional planering underifrån som var ovanligt framgångsrik, berättar Dick Magnusson, som disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om fjärrvärmesystemets utveckling i Stockholmsregionen.

Stockholms energi var drivande i ett regionalt energibolag där kommunerna enades om gemensamma strategier för fjärrvärme. Sedan dess finns bland annat två fjärrvärmesystem som är sammankopplade över kommungränserna, vilket är ovanligt i Sverige.

I och med avregleringen förändrades villkoren för fjärrvärme. Marknaden kommersialiserades och många kommunala energibolag privatiserades. Nästan hälften av fjärrvärmesystemen i Stockholmsregionen ägs numera av finska Fortum och tyska E.ON. År 2003 lades det regionala energibolaget lades ned.

– När kommunerna inte längre ägde energibolagen och hade gått miste om kompetensen som fanns där förlorade den regionala samverkan mening. Om kommunerna ska kunna påverka energibolagen krävs nya politiska verktyg, säger Dick Magnusson.
Från att länge ha varit i ständig tillväxt har dagens fjärrvärmemarknad stagnerat. Fjärrvärme har haft störst betydelse i flerbostadshus, men där är marknaden mättad. I småhusområden är fjärrvärme inte ett lika självklart alternativ.

Men Dick Magnusson menar att det trots stagnationen är en dynamisk marknad som står inför nya utmaningar som har med bland annat klimatförändringar och krav på energisnåla bostäder att göra.

– Intresset för fjärrvärme har ökat, liksom förväntningarna på kommunala lösningar. Men kommunerna har paradoxalt nog mindre möjligheter än någonsin att påverka energiförsörjningen, konstaterar Dick Magnusson.

Avhandlingen heter District Heating in a Liberalized Energy Market: A New Order? Planning and Development in the Stockholm Region, 1978-2012. Här kan dem ladddas ned.

I dagarna publicerade Statens beredning för medicinsk utvärdering en rapport som visar att instrumenten för att diagnostisera barn med autismspektrumtillstånd i låg utsträckning har granskats vetenskapligt.

Rapporten sammanfaller med en studie från Sahlgrenska akademin där forskare granskat och sammanställt data från ett stort antal studier som undersökt hur stor hjälp förskolebarn med autismspektrumtillstånd har av framförallt tidiga, intensiva insatser.

Forskarnas slutsats är att det inte finns en typ av insatser som passar alla barn, utan att insatserna måste anpassas efter individen. Det finns också ett stort behov av forskning som beaktar barnets totala funktionsprofil och bakomliggande medicinska orsaksfaktorer.

–Det finns ett visst begränsat stöd för att tidiga intensiva insatser är en effektiv behandling för vissa barn med autismspektrumtillstånd, men det behövs fler studier för att värdera effekterna, säger Elisabeth Fernell, professor i barn-och ungomdspsykiatri vid Sahlgrenska akademin.

Praktiskt taget alla barn med autism har någon ytterligare funktionsnedsättning, till exempel en utvecklingsstörning, ADHD eller epilepsi.

Göteborgsforskarnas egen studie av svenska förskolebarn med autismspektrumtillstånd som fick tidiga insatser visar att den grupp som gjorde störst framsteg under en tvåårsperiod var gruppen med en begåvning inom normalvariationen. Men även barn som inte fick intensiva insatser, men andra anpassade insatser, gjorde samma framsteg.

Den grupp barn som hade autism och en samtidig utvecklingsstörning eller som hade fastställda medicinska diagnoser gjorde inte denna typ av framsteg under den studerade perioden.

De tidiga insatserna bygger i dag till stor del på vad som benämns tillämpad beteendeanalys som innebär att man bland annat strävar efter att skapa motiverande inlärningssituationer med positiv förstärkning, där barnet kan uppleva framsteg.

I Göteborg undersöks alla barn avseende svårigheter med kontakt, kommunikation och samspel på BVC vid 2,5 års ålder. Även om effekten kan variera finns det en stor vetenskaplig enighet om att en tidig diagnos av autismspektrumtillstånd och tidiga insatser är viktigt.

–En tidig diagnos gör det enklare att skapa en ”autismvänlig” miljö, där man underlättar för barnet genom att till exempel förbereda förändringar, ha dagen upplagd efter rutiner, och där hänsyn tas till att barn med autism ofta är känsliga för vissa ljud, klädmaterial, lukter och matsammansättningar, säger Elisabeth Fernell.

Artikeln “Early diagnosis of autism and impact on prognosis: a narrative review”, publicerades i Clinical Epidemiology i februari 2013.

 

FAKTA AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Termen autismspektrumtillstånd används för att beskriva tre olika diagnoser: autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism. Gemensamt för alla autismspektrumtillstånd är svårigheter eller begränsningar i förmåga till socialt samspel, kommunikation, social intuition och beteende. Ungefär en procent av barn uppskattas ha någon form av autismspektrumtillstånd.

Cancer i livmoderslemhinnan är en den fjärde vanligaste cancerformen bland kvinnor i Europa och Nordamerika. Som de flesta andra cancerformer är det en komplex sjukdom som beror på både genetiska och miljömässiga faktorer.

Eva Falck är doktorand vid Örebro universitet och Högskolan i Skövde. I sin doktorsavhandling studerar hon kromosomer och gener i tumörceller från livmoderslemhinnan (endometriet) hos råttor och människor. Och det finns intressanta likheter:

– I en av våra delstudier har vi intresserat oss för en gen som heter Gpx3. Det visar sig att just den här genen ofta är lägre uttryckt i tumörceller som kommer från råttor. När vi sen jämför tumörceller från råttor med mänskliga tumörceller visar det sig att Gpx3 även är lägre uttryckt i de mänskliga cellerna, förklarar Eva Falck.

Eva Falck understryker att hennes och hennes kollegors arbete handlar om grundforskning. Gpx3-genen bär inte ensam ansvaret för att en cell tappar kontrollen över sin egen tillväxt och börjar utvecklas till en tumör. Däremot kan kunskapen om Gpx3:s roll vara viktig i kombination med annan kunskap om tumörcellers genetik.

Generna finns i cellers kromosomer. Råttor har 42 kromosomer, människor 46. Det här innebär att forskarna måste hitta rätt kromosom innan de kan studera en specifik gen. Eva Falck har bland annat intresserat sig för kromosomer som genomgått en så kallad translokation.

– En translokation innebär att en kromosom först gått sönder och vid lagningen fått material från en annan kromosom. Det är bland de kromosomer som ofta är involverade i förändringar som vi letar efter gener som har med tumörtillväxt att göra, förklarar Eva Falck.

I Eva Falcks doktorsavhandling finns bilder av kromsomer som har genomgått translokationer. Bilderna är framtagna med en teknik som kallas Sky, Spectral Karyotyping. Tekniken ger varje kromosompar i cellen en egen färg. När en kromosom helt plötsligt blir tvåfärgad är det ett tecken på att just den kromsomen har genomgått en translokation och genetiskt material har bytt plats mellan två eller tre kromosomer.

– Det är en kraftfull teknik som gör att det med blotta ögat går att se var på en kromosom det kan vara intressant att leta efter genetiska förändringar. Det blir en hjälp att lägga förstoringsglaset rätt helt enkelt, avslutar Eva Falck.

Eva Falck disputerade den 1 mars med avhandlingen ”Genomic and genetic alterations in endometrial adenocarcinoma”. Avhandlingen är framlagd vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro Universitet. 

Eva Falck är verksam vid Forskningscentrum för Systembiologi vid Högskolan i Skövde.

Den potentiella nyttan av vetenskaplig forskning är ett omdebatterat område, inte minst vad gäller naturvetenskaplig och teknisk forskning. Förespråkare för att satsningar på forskning resulterar i industriella innovationer finns såväl bland politiker som inom forsknings-organisationer. CERN kan ses som ett extremt exempel, eftersom organisationen dels ägnar sig åt grundforskning dragen till sin spets, och dels är ett exempel på ett internationellt forskningssamarbete med påföljande politiska och ekonomiska implikationer.

Syftet med Susanne Åbergs avhandling är att öka förståelsen för hur en forskningsorganisation som CERN interagerar med företag, och hur denna interaktion i sin tur kan skapa nytta för företagen. Hon har studerat interaktionen med 15 svenska företag som bland annat levererat styrsystem, magnetpressar och små chip till forskningsanläggningen.

Avhandlingen visar på att företag kan tillägna sig både kunskap och nya tekniska lösningar från CERN och att detta sker främst genom interaktion vid specifika leveranser (upphandling/inköp) och samarbeten.

– CERN kan till exempel, genom att vara en krävande kund, komma med krav som ingen tidigare ställt. Det tidigarelägger utveckling hos företagen. Företagen har också möjlighet att testa sina produkter – CERN har använts som testanläggning, säger Susanne Åberg och ger ett exempel på hur ett svenskt företag testat strålningshärdigheten på sina kablar på CERN.
Interaktionen mellan CERN och företag är dock begränsad på grund av de regler kring upphandling/inköp som dikterar villkoren, och forskningsorganisationen kan inte fritt välja samarbetspartners.

I avhandlingen konstaterar Susanne Åberg vidare att speciella forum skapade för tekniköverföring från CERN till företagen verkar mindre lämpade att skapa verklig kunskaps- och tekniköverföring.

– Det går inte att skapa de här strukturerna vid sidan av verksamheten. För företagen blir detta något man får göra vid sidan av och på CERN är det inte de personerna som faktiskt kan något om saken som jobbar med frågorna.
För att öka nyttan av CERN för svenska företag är det av stor vikt att hitta en tydlig överensstämmelse mellan vad CERN efterfrågar och vad företaget är specialiserat på att leverera, det vill säga att ”rätt” företag interagerar med ”rätt” grupper på CERN.

Läs mer om och ladda ner avhandlingen Science in Business Interaction: A Study of the Collaboration between CERN and Swedish Companies [Ref 1]

CERN är det europeiska laboratoriet för partikelfysik, beläget på gränsen mellan Schweiz och Frankrike utanför Genève. Organisationen grundades 1954 och styrs av 20 europeiska medlemsländer. Ytterligare ett antal stater, bland andra Ryssland, USA och Japan deltar som observatörer. Vid CERN finns bland annat Large Hadron Collider (LHC), världens största och kraftigaste partikelacceleratoranläggning.  

Potentialen är betydande: 20 miljarder liter vätgas per år, eller 56 gigawatttimmar (GWh). Om energin räknas som el motsvarar den ca 11000 villors hushållselsbehov årligen. Vätgas har ett högt värde och bedöms av många en energikälla med växande betydelse, exempelvis som fordonsbränsle.

– Man kan använda sopresterna som en resurs istället för att låta vätgasen spridas för vinden såsom idag. Våra deponier ruvar på ett guldägg, säger Aamir Ilyas, doktor i teknisk vattenresurslära vid LTH och den som utvecklat tekniken. Och detta kan användas i stora delar av Europa, där avfallsförbränning är vanligt.

Tekniken går ut på att askan placeras i en syrefri miljö. Askan fuktas med vatten varpå den bildar vätgas. Vätgas sugs upp med rör och sparas i tankar.

Det är den tyngre, grusliknande bottenaskan som används. Vid förbränning bildas också en lättare så kallad flygaska. Bottenaskan ligger i karantän på deponin i ett halvår för att förhindra läckage av miljöskadliga metaller samt risk för knallgas när vätgasen i askan reagerar med syre.

– En bonus blir att man på det här sättet slipper risken för knallgas. Dessutom minskar belastningen på våra deponier.

Utomlands används ibland mognad bottenaska som konstruktionsmaterial i vägar och byggnader. Detta förkommer för närvarande inte i Sverige, eftersom den innehåller hälsovådliga ämnen som inte klarar Naturvårdsverkets stränga miljökrav. Oftast används den som marktäckare på deponier.

Idag produceras vätgas huvudsakligen av naturgas. Men även biogas, olja och kol kan användas som energiråvara. Vätgas är en viktig råvara för industrin och används inom raffinaderier och för att framställa ammoniak. Vätgasen har potential att producera el och värme och även att bli ett fordonsbränsle; flera biltillverkare investerar just nu i vätgasdrivna bränslecellsbilar. Vätgas är i sig inte dyr, men då det saknas infrastruktur för att producera vätgas blir framställnings- och hanteringskostnaderna höga.

– Det kommer inte finnas en enda universallösning som vi kommer att utvinna vår energi av. Man måste hitta flera, säger Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära och en av Aamir Ilyas handledare.

Bakgrund: Varje år producerar vi ca 4,4 miljoner ton hushållsavfall vilket motsvarar 458 kg per person och år. Merparten eldas upp och kvar blir en miljon ton aska.

Tidigare forskning om svensk arbetskraftsinvandring lyfter ofta fram männens migration till svensk industri, men fram till mitten av 1950-talet stod kvinnorna för en majoritet av arbetskraftsinvandringen.

– Kvinnors migration har osynliggjorts i förhållande till mäns. Även avlönat hushållsarbete har ofta blivit förbisett och inte betraktats som ett ”riktigt arbete”, säger Emma Strollo, som nyligen disputerat i genusvetenskap vid Linköpings universitet.

Avhandlingen bygger på djupintervjuer med 19 kvinnor som kom från Tyskland för att arbeta som hembiträden och fortfarande bor kvar i Sverige. 

Kvinnorna lämnade ett krigshärjat Tyskland för att få ett bättre liv och kom till Sverige där det under efterkrigstiden rådde arbetskraftsbrist inom flera yrkesområden.

– Trots det fanns mellan 1943-72 en undantagslag för arbetstillstånd som i praktiken hänvisade alla utomnordiska arbetssökande kvinnor till hembiträdesarbete i två år innan de kunde söka andra jobb, berättar Emma Strollo.

Kvinnornas berättelser visar att hänvisningen till arbete som hembiträde innebar en mycket utsatt situation. De var helt utlämnade till familjen de bodde hos och var beroende av arbetet för att få stanna i Sverige.

– Även om många trivdes i Sverige berättar flera av kvinnorna också om sexuella övergrepp och närmanden, konstaterar Emma Strollo.

De tyska kvinnor som kom till Sverige arbetade ofta i välbärgade hem som uppvärderade det tyska. Samtidigt fanns ett utbrett tyskhat som präglade upplevelsen av att komma till Sverige.

– Flera kvinnor berättar att de själva varit var offer för kriget, samtidigt har den tyska nationaliteten verkat skuldbeläggande, något som många känner av än idag.

Avhandlingen heter Det städade folkhemmet – Tyskfödda hembiträden i efterkrigstidens Sverige och ges ut av Makadam förlag.

Vägbeläggningar av betong har vissa fördelar gentemot vanlig asfalt. Slitage, buller och bränsleförbrukning liksom underhållskostnader är mindre. Dock är betong dyrare att anlägga. Då slitaget generellt är lägre på betong skulle man kunna förvänta sig att även bildningen av inandningsbara slitagepartiklar (PM10) är lägre. En pilotstudie på befintlig beläggning på E4 utanför Uppsala indikerade att denna hypotes kunde stämma.

För att undersöka detta vidare har VTI studerat såväl slitage som bildning av inandningsbara partiklar från en betongbeläggning och en betongbeläggning med inblandad titandioxid (TiOmix) samt från en referensasfalt under kontrollerade förhållanden i VTI:s provvägsmaskin.
Resultaten visar att partikelbildningen var högre från betongen än från asfalten, trots lägre slitage. Grundämnesanalys visar att inandningsbara slitagepartiklar från betong innehåller betydligt mer kalcium än de från asfalt, vilket tyder på att cementen i betongen är en viktig partikelkälla. Denna hypotes styrks även av att slitagepartiklar från TiOmix innehåller betydligt mer titan än från betong och asfalt.

Ultrafina partiklar emitteras i mindre omfattning från betong och TiOmix än från asfalt. Dessa partiklars bildningssätt är oklart, men är kopplade till förekomsten av dubbar i däcken. En hypotes är att partiklarna bildas i kontakten mellan bitumen och dubbar, men denna har inte kunnat styrkas i försöken.

Det finns fortsatt oklarheter kring partikelemissioner från betongbeläggningar, till exempel rörande skillnaderna mellan resultat från fält- och laboratoriestudier och effekterna på emissioner av ultrafina partiklar, som bör utredas vidare.
VTI rapport 780

Hur omfattande blir årets algblomning i Östersjön? Hur snabbt sprider sig ett oljeutsläpp från en tankbåt som gått på grund utanför Gotland? När lägger sig isen i Östersjön, hur stor del av innanhavet kommer den att täcka och när smälter den bort?

Det är svar på sådana frågor som KTH-forskaren Bijan Dargahis modell kan ge. Men modellen klarar även av att visa hur stor koncentration av till exempel en förorening som når en specifik plats.

– Modellen kan användas för prognostisering. Ett exempel är spridning och transport av olika föroreningar som kan frigöras från älvarna eller från olika ås kallade bassänger i Östersjön. Modellen kan förutsäga transporttiden från föroreningstillfälle till att dess att den når till exempel de svenska kusterna, samt koncentrationshalten när detta sker, säger Bijan Dargahi, docent på avdelningen för vattendragsteknik vid KTH.

Då Östersjön är omringat av tätt befolkade landområden och med bara smala sund som förbindelse till världshaven blir alla utsläpp kvar länge, och därför är Bijan Dargahis avancerade tredimensionell hydrodynamisk modell viktig. Den har utvecklats för hela Östersjön och är uppdelad i tre lokala regioner, Åland och Skärgårdshavet, Finska viken och Svealands kust. Målet har varit att nå en vetenskaplig förståelse av specifika hydrodynamiska egenskaper och ge hydrodynamiska data för vattenkvalitetsmodellering.

Om en oljetanker går på grund utanför Gotland, kan du med modellens hjälp se hur snabbt oljan når Stockholms skärgård?

– Ja, modellen kan tillämpas för undersökningen av eventuell oljeutsläpp, men det är något jag ännu inte gjort, säger Bijan Dargahi.

Förutom föroreningar är övergödning ett av de största problemen för Östersjön. Dessa orsakas av höga halter av näringsämnen som fosfor och kväve i vattnet och sediment. Naturliga orsaker i kombination med hög belastning av näringsämnen från mänskliga aktiviteter såsom jordbruk, förbränning (t.ex. transporter) och avlopp  har lett till ökad syrebrist i över stora områden i bottenvatten och havsbottnar.

– Det övergripande syftet med projektet är att bidra till att förbättra situationen i Östersjön genom att skapa ett planeringsverktyg för vattenförvaltningen i kustområden vad gäller tillförsel av näringsämnen. Planeringsverktyget innehåller en kopplad hydrodynamisk och vattenkvalitetsmodell, säger Bijan Dargahi.

Och så var det algblomningen.

– Ett annat exempel vad modellen kan användas till är att förstå de algblomningar som förekommer under sommaren. Det finns många faktorer som styr algblomningar, bland dessa finns ytvattensströmmarna och dess mönster som är mycket viktigt. Modellen kan förutsäga mönstret för olika meteorologiska förhållanden och relatera dem till zoner av algblomningar. På detta sätt kan vi förutsäga dess omfattning, säger Bijan Dargahi.

Avdelningen för vattendragsteknik vid KTH-LWR har arbetat med ett långsiktigt och omfattande projekt finansierat av EU, vilket omfattat både hydrodynamiska och vattenkvalitetsaspekter av Östersjöns miljö. KTH:s projektbidrag har varit den hydrodynamiska modelleringen som bland annat har använts för att driva vattenkvalitetmodellen.

Projektet är ett samarbete mellan KTH, Åbo Akademien i Finland och Svenska Miljöinstitutet. Medverkande KTH-forskare är Vladimir Cvetkovic och forskarstuderande Benoit Dessirier, Prabin Paul Kallungal och Sofie Soltani.
 
 

– Litteraturen har alltid varit en yta där en mångfald medier har kunnat samsas och kombineras, säger Nils Olsson. Den modernistiska romanen utgjorde i hög grad en spelplats för detta – medan de dominerande berättelserna oftast har fokuserat på romanen som ett exempel på en allt tydligare formell specificering.

Nils Olsson har studerat 1900-talslitteraturen, inte som en historia om särskilda konstarter, utan som en spelplats för mediala korsningar. Som fallstudier framträder i boken två betydande författare: Gertrude Stein och Arne Sand.

– De har fått utgöra exempel, dels för att de i ett svenskt sammanhang är så gott som orepresenterade inom litteraturvetenskapen, dels för att de representerar en reflektion kring förhållandet mellan konstarter.

I Gertrude Steins A Novel of Thank You tematiseras litteraturens villkor och möjligheter genom att texten framställer en roman som förefaller vara i görningen, den är så att säga stadd i produktion och ser med andra ord väldigt konstig ut. Arne Sands Väderkvarnarna bildar i sin tur ett slags passage till det radikala 60-talet: en meditation över en litteratur som förefaller ha uttömt sina möjligheter, en roman som praktiskt demonstrerar sina litterära begränsningar, och därmed antyder om den öppna konst som ska komma att efterträda den.

Det är länge sedan konsten definierades av en arbetsdelning mellan ett fåtal specifika genrer eller konstarter – de så kallade sköna konsterna. Inom dagens så kallade utvidgade fält har konstnären istället för handen inte bara måleri, skulptur och arkitektur, utan en potentiellt oändlig mängd medier, underlag och metoder, däribland litterära former. Det finns en mängd verksamheter inom detta fält (”konsten”) som förefaller identiska med vad vi vanligtvis kallar litteratur, där konstnärer väljer att till exempel publicera böcker inom litterära genrer, eller på andra sätt använder sig av texter.

– På vilket sätt tvingar detta oss att omdefiniera litteratur som en särskild praktik? Om litteraturen både är möjlig inom ett allmänt fält för konst, och inom ett avskilt fält för litteratur, på vilket sätt påverkar det, eller borde det påverka, hur vi förstår litteratur? Är det i själva verket så att litteratur inte bara har blivit något annat, utan kanske aldrig varit det som vi förmodar att det en gång var?

Förutom att Konsten att sätta texter i verket ställer frågan vad det är för något vi kallar och inte kallar litteratur, så handlar boken i slutändan också om hur litteraturen regleras och reglerar: vilka typer av litteraturer som kommer till tals och ges utrymme inom det litterära kretsloppet och i det offentliga samtalet, till exempel i snackprogram i TV, på litteraturvetenskapliga institutioner, på kultursidor, inom biblioteksväsendet.

– Varje förståelse av litteratur innebär en begränsning, och min bok är ett svar på frågan om hur vi idag kan tala om litteratur på ett sätt som omfattar både en traditionell kanon och de litterära praktiker som tenderar att hamna utanför den traditionella litteraturens sanktionerande ramverk, säger Nils Olsson.

Avhandlingen består av fyra uppsatser som handlar om prisbildning på fastighetsmarknaden, differentierade produkter och hur lokala faktorer påverkar mark- och bostadspriser.

Pia Nilsson har undersökt hur olika typer av platsspecifika faktorer påverkar bostadspriserna. Hon har också studerat hur priserna på jordbruksmark och jordbruksfastigheter påverkas av jordbrukspolitik, möjligheter till rekreation och bebyggelsespridning.

Fakultetsopponent var professor Emerita Nancy Bockstael, University of Maryland. Medlemmar i betygsnämnden var professor Björn Hårsman, KTH, professor Maureen Kilkenny, University of Nevada, och docent Pär SJölander, JIBS. Ordförande var professor Åke E. Andersson, JIBS.

– Vi är glada och stolta att nu ha demonstrerat att enheten, som var krävande nog att konstruera, verkligen gick att tillverka och att den uppfyller de hårda krav som ställts, så att den unika solsegelsfarkosten kan realiseras, säger Greger Thornell, vid Ångström Space Technology Center, ÅSTC, Uppsala universitet, som arbetat med projektet tillsammans med kollegorna Johan Sundqvist och Sven Wagner.

Det elektriska solseglet är ett helt nytt koncept för rymdfärder mellan planeter där tunna, elektriskt laddade trådar som spänns ut i en milsvid ekerformation används. Trådarna fångar upp energi från solvindens snabba och laddade partiklar och fordrar därför inget bränsle. Ett fullskaligt segel beräknas väga 100-200 kg och generera en kontinuerlig dragkraft på en Newton, vilket ger ett snabbt och billigt tillträde till solsystemet.

Tekniken utvecklas i EU-projektet ESAIL vars huvudsyfte är att konstruera, tillverka och utvärdera laboratorieprototyper av seglets nyckelkomponenter.

Nu när prototypen till den enhet, som sitter längst ut på varje trådformig eker och ska hjälpa till att hissa seglet och kontrollera riggen under färd, har tillverkats och testats framgångsrikt, har ett viktigt steg tagits. I mycket är denna enhet autonom. Den har dessutom många av en konventionell satellits funktioner: radiokommunikation, kraftförsörjning, raketdriven attitydkontroll, dator och ett temperaturregleringssystem. Men den väger bara ungefär ett halvt kilo och måste kunna verka över ett stort område  från jorden till det yttre asteroidbältet.
I projektet deltar även Nanospace AB, Uppsala; Alta S.p.A, Pisa, Italien; DLR-Bremen, Tyskland och Tartu University, Estland. ESAIL-projektet leds Meteorologiska institutet i Finland, där det elektriska seglet uppfanns.

Läs tidigare pressmeddelande om projektet [Ref 1].

– Resultaten pekar på att man bör vara extra observant på yngre kvinnor som sover mindre än sex timmar per natt och upplysa dem om riskerna, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska och forskare på sömn- och andningscentrum vid Akademiska sjukhuset.

För tio år sedan startade en studie i Uppsala om sömn och hälsa. Drygt 7 000 slumpmässigt utvalda, icke-gravida kvinnor över 20 år svarade på en enkät om längd, vikt, midjeomfång, sovvanor och hälsoproblem. Nu har forskarna följt upp drygt 5 000 av dessa kvinnor. Resultaten av studien kommer att presenteras vid en internationell konferens i Berlin den 11-13 april.

Den uppföljande studien visar att många kvinnor ändrat sovmönster över tid. Förekomsten av både generell fetma och bukfetma var större hos kort- och långsovare som behållit sina sovvanor men även i gruppen som tidigare sov kort tid, under sex timmar, men som numera sover mer normalt, det vill säga sju till åtta timmar.

– En teori om sambandet mellan kort sovtid och övervikt är att produktionen av tillväxthormon och kortisol, ett hormon som påverkar ämnesomsättningen, rubbas när man sover kort tid. Detta kan leda till att mer fett lagras i buken. Den som sover lite har också mer vaken tid och därmed möjlighet att äta mer, säger Jenny Theorell-Haglöw.

Hon betonar att kost och motion har stor betydelse för utveckling av medicinskt sjuklig fetma, men att sömnlängden kan vara en bidragande faktor. Resultat från tidigare studier har visat att midjeomfånget i genomsnitt var 89,2 cm bland kvinnor som sov extremt lite, högst fem timmar per natt. Det är drygt sex centimeter mer än för dem som sov sju till åtta timmar.

Gränsen för medicinskt riskabel bukfetma hos kvinnor är 88 centimeter. Då ökar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Däremot fann forskarna inget samband mellan extremt lång sömntid och bukfetma, något man hade förväntat sig. Sambandet var starkast för kvinnor under 50 år. Dessutom framkom att såväl kort- som långsovare är mer fysiskt inaktiva, röker mer och i högre grad än normalsovare har kroppslig eller psykisk sjukdom. Men kvinnor som endast kände oro löpte mindre risk för bukfetma, oavsett ålder och sömnlängd.

Tinnitus är att ha/uppleva ljud i öronen i frånvaro av en extern ljudkälla. De flesta som har tinnitus (10-15 procent av hela befolkningen) lider inte av det, men för den minoritet som gör det (ca tre procent) kan besvären bli svåra: Störd koncentrationsförmåga, irritation, svårt att klara jobbet. Någon bot mot tinnitus finns inte, endast lindrande behandlingar. Behandlingar som bygger på principer hämtade från kognitiv beteendeterapi (KBT) fungerar ofta bra för att hantera de negativa effekterna av tinnitus. Men inte för alla. Och även om forskarna vet att metoderna ofta fungerar, så vet de inte varför och för vem de fungerar.

Hugo Hesser är psykolog och nybliven doktor i handikappvetenskap med inriktning mot klinisk psykologi, vid Linköpings universitet. Han har i en serie experiment försökt kartlägga sambanden mellan hur människor påverkas av tinnitus och olika strategier de använder för att hantera ljuden. Hans teori är att personer vars strategier karakteriseras som ”upplevelsemässigt undvikande” har större glädje av en behandling som bygger på acceptans och närvaroträning. Deras sätt att tackla problemet tinnitus, att förtränga det alternativt försöka kontrollera det, gör bara saken värre. Genom att träna sig på att närma sig tinnitus på ett tillåtande och icke-dömande sätt kan de negativa effekterna av upplevelsemässigt undvikande motverkas.

I ett experiment fick två försöksgrupper tillgång till maskerande ljud (en annan vanlig behandlingsmetod mot tinnitus). Den ena gruppen fick möjlighet att kontrollera bakgrundsljudet, den andra fick inte det. Det visade sig att den grupp som fick möjlighet till kontroll besvärades mer av sin tinnitus under försökets gång.

I ett annat snarlikt försök utsattes normalhörande för tinnitusliknande ljud. Den ena gruppen fick instruktionen ”tänk bort ljudet!”, den andra fick ingen instruktion. I båda grupperna fick sedan hälften en kort instruktion i en acceptansstrategi, andra hälften inte. Alla fick sedan göra en serie matematikuppgifter samtidigt som de fick lyssna på samma störande ljud. Den grupp som skulle tänka bort ljudet och som inte instruerades i en acceptansstrategi orkade inte arbeta med matteuppgifterna lika länge som övriga grupper. Medvetna försök att kontrollera ett ljud som tinnitus tycks således ha rakt motsatt effekt – du störs mer av ljudet – och det kan motverkas med ett alternativt inre förhållningssätt som betonar acceptans av upplevelsen.

I flera andra studier visar Hugo Hesser med kollegor att en modern form av KBT-behandling som bygger på acceptans (ACT, Acceptance and Commitment Therapy) har en god effekt på tinnitusbesvär och potentiellt kan vara ett värdefullt behandlingsalternativ för de personer som uppvisar hög grad av upplevelsemässigt undvikande.

– Vi kan visa att hur människor förhåller sig till tinnitus är relaterat till besvärsgrad och att det kan ha implikationer för behandling, säger Hugo Hesser. Grundtanken är mycket enkel: Undvikande leder till mer besvär och botemedlet är undvik att undvika. Mycket tyder på att människor som i hög grad använder sig av kontroll- och undvikandestrategier både har svårare besvär och större glädje av att tränas i en accepterande strategi.

Avhandlingen heter ”Tinnitus in Context. A Contemporary Contextual Behavioral Approach”.

Att bryta nacken och få en halsryggmärgskada innebär att muskler i arm och hand blir förlamade. Men i många fall finns några muskelfunktioner kvar, vilket gör det möjligt att flytta muskler och senor och på så sätt återskapa den förlamades gripförmåga.

På Sahlgrenska universitetssjukhuset genomförs ett 50-tal sådana handoperationer varje år och patienterna kommer från både Sverige och Europa. Den kirurgiska tekniken har utvecklats kraftigt de senaste åren. Till exempel är metoden för hopkoppling av senor i dag så stark och tål så hög belastning att patienten kan börja träna sitt grepp redan dagen efter operationen.

I en avhandling vid Sahlgrenska akademin redovisas en ny metod där flera operationer kan kombineras och utföras samtidigt för att skapa både gripfunktion och öppning av handen hos personer som totalförlamats efter en halsryggmärgsskada.

Jämfört med tidigare då minst två operationer krävdes för att få samma funktioner kan de samtida ingreppen enligt avhandlingen korta vårdtiden med i genomsnitt 10 dagar för varje hand, vilket besparar patienten minst tre månaders rehabilitering.

– Med operationen får patienten inte bara en rekonstruktion av tumgrepp och helhandsgrepp, utan också förmåga att öppna handen, säger Carina Reinholdt, överläkare och medicine doktor vid Sahlgrenska akademin.

– Att patienten kan komma i gång med omedelbar träning minskar också risken för sammanväxningar och ärrbildning runt de förflyttade senorna. Resultaten efter operationen är dessutom bättre: greppstyrkan är dubbelt så stor och förmågan att öppna handen är bättre än vid traditionella uppdelade operationer.  

För patienten innebär en rekonstruerad greppförmåga en ökad självständighet. Med ett fungerande grepp kan förlamade äta själv, sköta sin hygien själv, använda en dator eller mobiltelefon enklare, samt ta i hand och hälsa.

–I vår vardag möter vi oräkneliga tillfällen då ett bra grepp och en öppning av handen behövs. För många av patienterna har operationen inneburit att man kunnat återgå till arbete på deltid, säger Carina Reinholdt.

Avhandlingen Surgical restoration of grasp control in tetraplegia försvarades vid en disputation den 14 mars.

Alla celler i vår kropp innehåller kopior av arvsmassan. Men olika celler har olika antal kopior. I normala människoceller finns oftast två kopior av arvsmassan och därmed två kopior av varje gen. Men i ägg och spermier finns bara en upplaga gener.

– Samtidigt har många växters och groddjurs celler många fler kopior av arvsmassan, dessutom kan antalet kopior variera under en organisms utveckling och mellan olika stadier i livet, säger Jonas Warringer, forskare vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Antalet kopior har betydelse för egenskaper
Forskningen har länge bortsett från denna variation i arvsmassan. Men nu har Jonas Warringer och hans kollegor med hjälp av vanlig bagerijäst visat att antalet kopior av arvsmassan har en avgörande betydelse för cellens egenskaper.

Jonas Warringer och hans kollegor samlade in jäst från hela världen och skapade två varianter av varje jästkultur; den ena med två kopior av arvsmassan, den andra med bara en.  

Därefter mätte forskarna jästcellernas egenskaper, till exempel toleransen för cancerläkemedel och antibiotika. Studien, som redovisas i tidskriften PLoS Genetics,, visar att antalet kopior av arvsmassan har ett avgörande inflytande på cellernas egenskaper.

– Mot somliga ämnen hade cellerna med två arvsmassor större tolerans, i andra fall hade celler med en kopia en fördel. Uppseendeväckande nog var dessa effekter bevarade även hos arter skilda åt av flera miljarder generationer av evolution, vilket antyder att de faktiskt är av stor vikt i naturen, säger Jonas Warringer.

Kan förklara bieffekter
Forskarnas upptäckt kan ha avsevärd betydelse för kunskapen om vad som ligger till olikheter mellan organismer i naturen.

– Det kan också hjälpa till att förklara varför vissa läkemedel har särskilt kraftiga bieffekter på spermier och ägg medan andra inte har det och varför vissa organismer påverkas av somliga miljöförändringar men andra inte gör det, säger Jonas Warringer.

Länk till artikel: http://www.plosgenetics.org/doi/pgen.1003388

I rapporten ”Frivilliga klimatåtgärder på den svenska transportmarknaden” har fem företag intervjuats angående vilka frivilliga klimatåtgärder de har genomfört, om det har kostat dem extra pengar, hur stora utsläppsminskningarna har varit och vad som är drivkrafterna bakom åtgärderna.

– Vi har tittat på flera åtgärder för minskade utsläpp och många av de intervjuade företagen pekar exempelvis på alternativa bränslen, ruttplanering och uppföljning av sparsam körning, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI som har skrivit rapporten tillsammans med Anna Mellin.

Svårt att jämföra
Det finns inga lagkrav på hur klimatutsläpp ska redovisas, däremot finns det riktlinjer för hållbarhetsredovisningar. En europeisk standardisering av hur företag ska beräkna sina klimatutsläpp från transporter började gälla från och med 2013.

Forskarna anser det intressant att jämföra hur mycket företagen minskar sina utsläpp jämfört med om de inte hade haft sina uttalade klimatstrategier. Men företagen saknar metoder för att kunna jämföra en sådan nivå.

Drivkrafterna bakom klimatåtgärderna är att det generar kostnadsminskningar och minskade utsläpp av växthusgaser. Åtgärderna görs alltså av klimatskäl samt för att uppnå logistiska och ekonomiska effektiviseringar.

Lönsamt med mätning
Vissa av de utsläppsminskningar som företagen åstadkommer skulle förmodligen delvis ha genomförts ändå och på grund av detta kan effekterna av de frivilliga åtgärderna vara mindre än de som redovisas. Dessutom har det inte funnits tillgång till några kostnadsberäkningar för de åtgärder som företagen har redovisat, därför är det svårt att bedöma i vilken utsträckning åtgärderna är ekonomiskt lönsamma. I rapporten har man inte kunnat finna något tydligt exempel på ett företag som gör större uppoffringar för att åstadkomma mer hållbara transporter.

– Detta kan bero på att det hittills saknats standardiserade metoder för att göra sådana beräkningar och redovisningar. Ett oberoende certifieringssystem skulle kunna innebära flera olika drivkrafter. För det första kan det bli mer intressant för kunderna att betala mer för en tjänst som kan visas vara klimatmässigt bättre, för det andra kan en objektiv mätning göra det lönsammare för företagen att vidta ytterligare åtgärder om mätningarna ökar efterfrågan, säger Roger Pyddoke.