Inés Casanovas försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling i informatik på Internationella Handelshögskolan i Jönköping den 15 mars. Avhandlingen har titeln ”Online Education in Universities – Moving from Individual Adoption to Institutionalisation of an Information Technology Innovation”.

I sin avhandling beskriver och analyserar Inés Casanovas utvecklingen av nätbaserad utbildning vid högskolor och universitet, från att det infördes på individuell nivå till institutionalisering. Studien fokuserar på de processer som ägt rum på två universitet, det ena i Sverige och det andra i Argentina. Resultaten visar att processerna verkar vara evolutionära snarare än revolutionerande.

En av avhandlingens övergripande slutsatser är att nätbaserad utbildning fortfarande är långt ifrån att institutionaliseras. Men även om fenomenet ännu inte har blivit en integrerad del av universitetens utbud, är utvecklingen ändå imponerande med tanke på institutionernas struktur, kultur och resurser. Det finns dock fortfarande viktiga frågor som måste bemötas. Dessa frågor är av strategisk karaktär, och metoderna för att lösa dem är förmodligen mer av politisk och organisatorisk karaktär än teknisk eller pedagogisk.

Fakultetsopponent var docent Lars Svensson, Högskolan i Väst. Medlemmar i betygsnämnden var professor Mikael Wiberg, Umeå Universitet, docent Katarina Lindblad-Gidlund, Mittuniversitetet och professor Mona Ericson, JIBS. Ordförande var docent Christina Keller, JIBS.

– Att ta hem tillverkningen från låglöneländer är en av huvudpoängerna med den här nya tekniken. Kostnaderna för företag med produkter som ”lever” bara ett par år är enorma. Konsekvensen är att man flyttar produktionen till låglöneländer där man kan arbeta manuellt till löjligt låga priser och under usla förhållanden, säger Mauro Onori, professor på avdelningen för Industriell produktion vid KTH.

Tekniken går under namnet ”Evolvable Production Systems”, och är självkonfigurerande monteringssystem. Dessa består av enkla moduler som innehåller sina egna styrsystem. När man sätter ihop dem så löser modulerna hela konfigurering helt själva. Systemen behöver alltså inte programmeras om, vilket bland annat innebär att produktionen inte behöver stå stilla när man ställer om den från en typ av produkt till en annan. Dessutom innebär monteringssystemet att det ställs mindre krav på operatörerna som arbetar med det.

– Besparingarna är stora och vi har en ekonomisk beslutsmodell som kompletterar det hela. Den visar hur alla inblandade parter kan vinna på att lösa produktionen med dessa monteringssystem: producenten, underleverantörerna, systemleverantörerna, de som programmerar monteringssystem, kunderna och så vidare. I dagsläget är det nämligen omöjligt att räkna på hur mycket en automationssatsning kommer att kosta, säger Mauro Onori.

Han tillägger att den kostnad för automatiserade produktionssystem som en gång i tiden var lika konstant som olidlig idag är en variabel dito.

– Tiden att komma igång med produktion har sjunkit från månader till timmar med det här monteringssystemet. Tekniken gynnar främst små och medelstora produktföretag och kan vända den kortsiktiga och negativa trenden med outsourcing av produktion och i förlängningen stärka svenska företag, säger Mauro Onori.

Hur fungerar då det nya monteringssystemet?! I praktiken handlar det om sätta ihop dessa enligt samma princip som vi idag använder våra datorer. Det blir Plug & Produce istället för Plug & Play. Mauro Onori gör en liknelse med USB-enheter som bara sätts i datorn för att sedan fungera rakt av.

– Monteringssystemet är uppdelat i moduler, och modulernas kapacitet är kraftfullare än dagens PC-datorer men kostar mindre och är små. Automatiserade produktionssystem måste bli billigare och mer återanvändbara än de är idag. Det är här vårt monteringssystem kommer in i bilden.

Det är återanvändbart och billigare eftersom företagen inte köper utan leasar det. Man kan givetvis också byta ut bara ett antal moduler och inte hela monteringssystemet, säger Mauro Onori.

Han avslutar med att berätta at forskningen syftar till två saker: Att hjälpa till att vända på outsourcingtrenden, och att ge företag ett verktyg för att kunna mäta om det var värt att automatisera en särskild produkt.

”Evolvable Production Systems” ingår i forskningsprojektet IDEAS (Instantly Deployable Evolvable Assembly Systems) där företag och organisationer som Festo, Electrolux, UNOTT, Masmec, Elrest, Teks och KIT ingår som samarbetspartner.

Vetenskapliga referenser:
A. Maffei, ”Characterisation of the Business Models for Innovative, Non-Mature Production Automation Technology,” PhD, Production Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm, 2012.

J. Barata, M. Onori, and e. al., ”Evolvable Production Systems: Enabling Research Domains.,” presented at the International Conference on Changeable, Agile, Reconfigurable and Virtual Production, Toronto, Canada, 2007.

M. Onori, N. Lohse, J. Barata, and C. Hanisch, ”The IDEAS project: plug & produce at shop-floor level,” Assembly Automation, vol. 32, pp. 124-134, 2012.

EUPASS. (2004-2009). Evolvable Ultra-Precision Assembly Systems.

Vid Uppsala universitetbibliotek förvaras en av de förnämsta samlingarna i Europa av orientaliska handskrifter. För 15 år sedan inleddes ett projekt för att undersöka en del av de skatter som förvaras i magasinen, de omkring 350 persiska handskrifterna.

Arbetet har utförts av Ali Muhaddis, iranist och anställd vid Handskrifts- och musikenheten vid universitetsbiblioteket. I sitt utforskande av handskrifterna har han funnit ett stort antal intressanta texter som tidigare varit okända. Bland dem finns många fina prov på persisk skönlitteratur, såsom kärleksdikter och underfundiga berättelser med filosofiskt innehåll.

Ett exempel som Ali Muhaddis gärna lyfter fram är dialogen mellan svärdet och pennan. Den verkar komisk på ytan men har ett allvarligt ärende, eftersom frihet här ställs mot diktatur. Svärdet och pennan debatterar länge och väl om vem av dem som är starkast och har störst inflytande, men slutsatsen blir att samarbete är nödvändigt. 

– Makten och kunskapen måste samverka, annars hamnar landet i kaos, summerar han.
Genom åren har Ali Muhaddis skapat vetenskapliga utgåvor av sammanlagt 53 kortare och längre texter ur den persiska handskriftssamlingen. Nu har han alltså också avslutat sin sammanfattande kartläggning av samlingen som helhet. Hans katalog omfattar ungefär 700 titlar, eller 600 olika texter.

– Jag är glad att världen nu kan upptäcka Uppsala som ett centrum för orientaliska handskrifter i Europa, säger Ali Muhaddis.

Han lyfter gärna ett citat från en av sina forskarkollegor: ”Genom denna katalog har en bro byggts mellan Sverige och de persisktalande länderna.”

Direktlänk till katalogen i DiVA, Digitala vetenskapliga arkivet.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att stödja Stellenbosch Institute for Advanced Study, STIAS, i Sydafrika med 25 miljoner kronor respektive 11 miljoner kronor vardera under en femårsperiod.

– Vi hoppas att anslagen kommer att bidra till den vetenskapliga utvecklingen i Afrika och stimulera till ytterligare samarbeten mellan svenska och afrikanska forskare. Det är också ett stöd för utveckling av nästa generations akademiska ledare i Afrika, säger Peter Wallenberg Jr, vice ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

STIAS är ett internationellt forskningsinstitut och en arena för idéutbyte om vetenskap och samhälle för forskare inom alla discipliner, inklusive de experimentella. Institutet vill bland annat bidra med hållbara lösningar på de utmaningar som den afrikanska kontinenten står inför.
Den nu beslutade satsningen består dels av långsiktiga forskningsprogram, fokuserade på afrikanska frågeställningar där afrikanska och svenska forskare samverkar, dels av stöd till forskarutbildning och utveckling av framtida akademiska ledare i Afrika.

– STIAS stärker förutsättningarna för att bedriva framstående forskning på den afrikanska kontinenten. Förebilden är andra institut för avancerade studier, till exempel Princeton och Stanford. Lovande forskare, under den kritiska perioden bortom doktorsexamen och före en professur, erbjuds liksom sina mera avancerade kolleger mycket goda möjligheter att utveckla sina idéer. Vill man bidra till långsiktig akademisk utveckling i Afrika så är det i Sydafrika man ska satsa, säger Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond.

Stellenbosch Institute for Advanced Study har under mer än ett decennium byggts upp med stöd av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Riksbankens Jubileumsfond. STIAS är det första forskningsinstitutet av sitt slag i Afrika och redan i dag en framstående internationell organisation på den afrikanska kontinenten.

– Det nya bidraget på totalt 36 miljoner kronor kommer att bidra till att etablera STIAS som en ledande mötesplats inte bara i Afrika, utan för alla världens forskare, konstaterar Göran Sandberg, Stiftelsens verkställande ledamot.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Marknadsorienterade organisatoriska förändringar blir allt vanligare inom den offentliga sektorn. Men ännu finns få studier om vad en offentlig marknad egentligen är och hur den skapas. Olga Yttermyr, nybliven doktor vid Helix forskarskola, har följt processen i Norrköpings kommun med att skapa en marknad för grundskolorna, under åren 2005-2012.

För att skapa nya marknadsincitament erbjöds de kommunala skolorna att bli ”kommunala friskolor”, vilket skulle innebära en egen budget, att få behålla egna eventuella överskott samt större möjligheter till en egen långsiktig planering.

Men bara en skola blev kommunal friskola. De allra flesta rektorer tyckte att de inte hade mycket att vinna på förslaget. Kommunledningen gav dock inte upp. Både kommunala och fristående skolor skulle konkurrera med varandra på samma villkor.

– Framväxten av en gemensam och tydlig vision hos såväl politiker som tjänstemän och rektorer, och en uthållig ledning har varit avgörande i den här processen, säger Olga Yttermyr. En bred politisk enighet har varit en förutsättning för att lyckas med förändringen.

Till sist skapades ändå en marknad, där alla kommunala skolor har kommit att omfattas av den kommunala friskolemodellen. De har fått en självständig ekonomi och större befogenheter att utforma sin egen verksamhet. Norrköping är också unikt i att kommunen har god insyn i de fristående skolornas ekonomi och verksamhet, något som annars ligger på nationell nivå. Det underlättar förstås ett förtroendefullt samarbete.

Idag konkurrerar kommunala och fristående skolor om eleverna på samma villkor. Olga Yttermyrs slutsats är att det går att skapa en offentlig marknad, men att marknadsskapandet sker genom social interaktion som kan kräva både tid och energi. Att skapa en offentlig marknad, säger hon, handlar om att skapa förutsättningar för konkurrens under kontroll. Hon visar hur två logiker samspelar med varandra i processen: voluntarismens och determinismens. Parallellt med en stark vilja att skapa en marknad finns också en stark tilltro till marknadens självreglerande förmåga.

Avhandlingen heter ”Varför blev det (bara) en? En studie av offentlig marknad i förändring”.

I projektet ” Trygg och därmed arbetsskygg? Välfärdsstatens och arbetsmarknadens betydelse för individers inställning till arbete och arbetsutbud i ett internationellt perspektiv” undersöker Ingrid Esser attityden till arbete i länder med olika välfärdssystem. Hon har mer specifikt analyserat hur olika länders varierande nivå av sjukförsäkring, arbetslöshetsersättning, föräldraförsäkring, socialbidrag och pension påverkar individers inställning till arbete. Projektet som stöds av Riksbankens Jubileumsfond har genomförts vid Stockholms universitet.

– Ett av de viktigaste resultaten är att arbetsmotivationen är fortsatt stark i de generösa välfärdsstaterna. Analyser över tid visar också att arbetsmotivationen har stärkts något i Norge och Tyskland, men försvagats i Storbritannien och USA, säger Ingrid Esser.

Norge, Storbritannien, Tyskland och USA har undersökts under åren 1989, 1997 och 2005. Hon har även studerat ett 13-tal länder under en kortare tidsperiod. Norge har en mer generös välfärdsmodell. Tyskland har en korporatistisk välfärdsmodell med något mer begränsade ersättningar, främst när det gäller föräldraförsäkringar. Storbritannien och USA har en liberal välfärdsmodell som kännetecknas av ett begränsat socialt stöd.  
 
Projektet baseras på statistik om såväl faktiskt arbetsutbud som surveyundersökningar i de olika länderna. Fokus har varit inställningen till betalt arbete, till skillnad från frivilligt eller obetalt arbete. Både män och kvinnor i åldrarna 18 — 75 år har inkluderats i undersökningen. Ingrid Esser klargör orsakerna till att arbetsmotivationen är hög i generösa välfärdsstater.

– Vi har ett arv i välfärdsstaten som den är konstruerad att personer ska delta i arbete om de kan, inte minst genom full sysselsättningspolitik under lång tid. Man kvalificerar sig genom att ha jobbat tidigare, och erbjuds högre inkomstrelaterade sociala ersättningar i förhållande till tidigare arbete, berättar Ingrid Esser.

I alla de länder som undersökts anser majoriteten att det främsta motivet till att arbeta inte är att tjäna pengar. Denna attityd är ändå vanligast i generösa välfärdsstater. I de generösa välfärdsstaterna tycker fler att det är viktigt att arbetet är intressant, tryggt och att det går att kombinera familj och arbete än att få en hög lön, även om en majoritet också tycker att en hög inkomst är viktigt. Det faktum att fler tycker att trygghet är en stark motivation till arbete betyder inte att ekonomiska skäl till att arbeta saknar betydelse. En person kan tycka att både ekonomi och trygghet är viktigt.

– Vill man påverka individer att jobba, tycks det svårt att nå hela vägen fram genom att bara utforma ekonomiska incitament. Andra viktiga aspekter som påverkar är exempelvis arbetsmiljön och jobbets flexibilitet, säger Ingrid Esser.

Det finns även tydliga klasskillnader när det gäller vad som anses motiverande i ett arbete.

– Ju högre klass och ju högre utbildning desto mindre instrumentell inställning har personer till att arbeta. Intressant nog är det oftare så i de mer generösa välfärdstaterna, som samtidigt är mer jämlika länder. De anser då i lägre grad att pengarna är den viktigaste motivationsfaktorn, konstaterar Ingrid Esser.

En fråga om önskan att pensionera sig 2 — 3 år senare om du därigenom får högre pension får betydligt mindre stöd i mer generösa välfärdsstater i jämförelse med länder med andra välfärdssystem. I de nordiska länderna vill många inte skjuta upp pensionen även om de får mer pengar.

Text: Louise Kindblom

Vad anser vi vara god kvalitet? Är det rätt mediciner, bra förskolepedagogik eller något så självklart som omtanke och respektfullt bemötande? Det finns lika många svar som personer.

Ett absolut krav för att välfärdssektorn ska fungera är hög kompetensen hos beställaren i offentlig sektorn, det är också där kvalitet i välfärden avgörs. Men att kunden själv, det vill säga Sveriges befolkning, får vara med och göra val utifrån egna behov och syn på kvalitet är något som har visat sig vara framgångsrikt.

– Inom ett kundvalssystem är det möjligt för individerna att väga in kvalitativa egenskaper på ett sätt som den offentliga upphandlaren inte kan göra, menar professor Mats Bergman vid Södertörns högskola.

Nationalekonomisk forskning om välfärdens frågor
Under de två senaste decennierna har andelen välfärdstjänster som produceras utanför den offentliga sektorn ökat kraftigt. Därmed krävs en metod för att avgöra vem som ska få leverera tjänsterna i fråga. I rapporten ”Upphandling och kundval av välfärdstjänster” lyfter Mats Bergman fram de frågor som borde vara i centrum för en mer meningsfull välfärdsdebatt:

När bör välfärdstjänster utföras i egen regi, upphandlas eller erbjudas med kundval?

Hur ser vi till att välfärden uppfyller de mjuka värdena och inte bara kvaliteter som är lätta att mäta? Hur kan vi få ut den bästa kombinationen av pris och kvalitet? 

I rapporten har han samlat insikter från den nationalekonomiska forskningen om flera av välfärdens stora frågor och han levererar tydliga svar. För att kundval ska fungera måste det bland annat ställas höga krav på hur information utformas och görs tillgänglig till olika målgrupper, dels på att kriterier och ersättningsformer för leverantörer inte är så detaljerade att variationer omöjliggörs. I rapporten pekar Bergman ut huvuddragen för hur detta bör ske.

Kompetensen hos beställarna måste höjas
Men alla välfärdstjänster passar inte för kundval. Inte minst gäller detta när skalfördelarna är så stora att kundval med stor sannolikhet leder till monopol. Mats Bergman visar på hur man även vid offentliga upphandlingar kan upprätta en god kvalitet i förhållande till kostnad. Svaret är bland annat att kvalitet bör värderas i pengar istället för genom den abstrakta poängmodell som florerar i upphandlingsbranschen.

Även upphandlarnas kompetens måste höjas, det finns allt för många exempel på dåliga upphandlingar . Ett påtagligt exempel är de besynnerliga modellerna för att väga ihop pris och kvalitet som hittills varit det allra vanligaste sättet att rangordna budgivarna. Beställarsidan behöver få ett bredare perspektiv, menar Mats Bergman

– Det finns en föreställning hos upphandlare att processen måste vara transparent och att subjektiva bedömningar inte är välkomna. Men det är fel. Man måste väga in subjektiv kvalitet i upphandlingar genom att exempelvis låta en expertpanel ge omdömen om anbuden.

Upphandlingsreglerna kan verka strikta men lämnar utrymme för kvalitativa lösningar för den som är kreativ. Man kan till exempel använda kundnöjdhetsundersökningar eller låta företagen lämna in fria texter där de beskriver hur de ska arbeta med kvalitet och sedan sätta betyg på detta. Man kan även utnyttja möjligheten att avbryta ett avtal, med ett välfärdsföretag som inte är bra, istället för att förlänga den när den ordinarie avtalsperioden går ut. Genom att släppa kunderna i systemet kan man även utföra ett tryck på dåliga välfärdsföretag som tvingar dem att krympa och kanske också lämna marknaden.

Slutsatsen är att för de flesta välfärdstjänster torde kundval vara en bra – och antagligen bättre – modell än traditionell upphandling. Men både denna fråga och frågan om hur kontrakt och belöningssystem bör utformas är komplex. Det finns stor anledning att visa ödmjukhet för att det är många förhållanden som samspelar.

Till rapporten ”Upphandling och kundval av välfärdstjänster” av Uppdrag Välfärd.