De senaste åren har vi sett hur globaliseringen har påverkat människor i fattigare delar av världen, bland annat genom att barn arbetat med att tillverka kläder som sålts i rikare delar av världen. De här relationerna mellan olika delar av världen är dock inte nya. I avhandlingen The Golden Fleece of the Cape visar Fredrik Lilja hur exempelvis barn i Sydafrika arbetade på farmer som producerade ull till framförallt den brittiska textilindustrin under 1800- och första halvan av 1900-talet.
Fåruppfödning och produktion av ull var främst lokaliserad i de östra delarna av Kapprovinsen. Den torra miljön där var lämpad för får. Östra Kap upptogs därmed i den expanderande kapitalistiska sfären som en producent av råvaror. Farmarna, som i regel var vita, anställde svarta och färgade familjer som arbetskraft och dessa blev således indragna i kapitalistisk produktion. En av de viktigaste kategorierna arbetare utgjordes av barn från dessa familjer, som utförde herdesysslor, vilket var barns uppgift i de förkoloniala samhällena i södra Afrika.
Fåruppfödning med herdar var dock problematiskt eftersom de långa vandringarna till och från betesmarker förstörde jorden och försämrade kvaliteten på ullen. Under slutet av 1800-talet började därför många farmare stängsla in sina farmer och skapa inhägnader där fåren kunde beta utan herdar. Dålig vattentillförsel och förekomsten av sjakaler innebar dock ett fortsatt beroende av herdar långt in på 1900-talet.
Bättre stängsel, som kunde hålla sjakaler ute, och förbättrad vattentillförsel, infördes i stor skala efter 1920-talet. Därmed började antalet fåraherdar minska, men de ersattes med vuxna arbetare som kontrollerade stängsel istället för får.
– De farmare som inte hade råd att investera i ny teknologi anställde istället fler unga fåraherdar för att kunna konkurrera på den internationella ullmarknaden. Under 1940-talet var nästan alla fåraherdar barn eller ungdomar. Samtidigt som fåraherdarna blev färre till antalet blev de alltså också allt yngre, säger Fredrik Lilja.
Den kapitalistiska expansionen som förändrade produktionen genom ny teknologi och nya metoder innebar således också att vissa förkoloniala sociala relationer förstärktes. Avhandlingen visar därför tydligt komplexiteten i samspelet mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer på en global nivå.
Läs mer om och ladda ner avhandlingen ”The Golden Fleece of the Cape. Capitalist expansion and labour relations in the periphery of transnational wool production, c. 1860-1950”.
Det är snart 350 år sedan Linnés lärjunge Carl Thunberg reste med Holländska Ostindiska kompaniet till Japan, via Sydafrika, Sri Lanka och Java. Totalt samlade han in nästan 28 000 växter på sin resa, varav 731 från Japan.
– De representerar till stor del den första beskrivningen av japanska växter, säger Mats Hjertson, museiintendent på Evolutionsmuseet.
De pressade växterna förvaras i sina originalark i ett specialbyggt rum på Evolutionsmuseet. Tyvärr svåråtkomliga för forskarvärlden, eftersom inga föremål i samlingen lånas ut.
Nu har Vinnova och JSPS, the Japan Society for the Promotion of Science, valt att finansiera Evolutionsmuseets projekt för att noga dokumentera och digitalisera de japanska växterna.
Samlingen utgörs till stor del av så kallade typexemplar som kopplar ihop arterna med sina artnamn. Men de namn som används i dag kan skilja sig en del från de namn som bestämdes av Carl Thunberg på slutet av 1700-talet.
– Det som ska göras är att japanska systematiker ska komma hit och studera alla de japanska exemplaren utifrån ett modernt taxonomiskt synsätt. Samtidigt ska vi scanna in dem så vi får bra digitala bilder, säger Stefan Ekman, förste museiintendent.
All information publiceras sedan i en öppen databas på nätet, tillgänglig för hela världen.
Tidigare har den som velat studera växter i samlingen antingen tvingats resa till Uppsala för att se dem på plats, eller be museet skicka enklare bilder tagna med kamera.
– Det är fortfarande relativt dyrt för japanska forskare att komma hit, så detta kommer att underlätta kolossalt, säger Stefan Ekman.
– Det blir även en demokratifråga. Du behöver inte längre ha någon institution som backar upp dig ekonomiskt, du skulle lika gärna kunna vara en kompetent amatör, säger Mats Hjertson.
Evolutionsmuseets projekt är ett av tre som Vinnova och JSPS valt att satsa på, av totalt 14 sökande. Det kommer att genomföras i samarbete med National Museum of Nature and Science i Japan, med början i september 2013. Förhoppningen är att på längre sikt kunna digitalisera hela Thunbergsamlingen.
Evolutionsmuseet vårdar och visar Uppsala universitets samlingar av växter, djur, fossil och mineral. Det finns mer än fem miljoner föremål i samlingarna.
Mikaela Backman försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling i nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping den 8 mars. Avhandlingen har titeln ”Regions, Human Capital and New Firm Formation”.
I sin avhandling undersöker Mikaela Backman bland annat vilken effekt högre utbildning (humankapital) får för individer, företag och regioner.
Hon slår fast att hög utbildning ökar produktiviteten i ett företag, och att det också lönar sig på individnivå i form av högre lön. På regional nivå visar hon att nyföretagandet ökar i regioner med högre utbildningsnivåer.
Det finns dock stora regionala skillnader, och för glesbygdsregioner är det mycket viktigt att ha bra kommunikationer med angränsande regioner och större orter, för att kunna dra nytta av tillgången på välutbildade människor. De regionala skillnaderna innebär också att generella politiska beslut fungerar dåligt, och att politiska beslut som fattas på regional nivå har större möjlighet att få god effekt.
I avhandlingens sista kapitel fokuserar Backman på bankernas betydelse för nyföretagandet. Det är tydligt att kommuner som har större bankkonkurrens får mer nyföretagande, eftersom det innebär bättre tillgång till startkapital. Nedläggning av lokala bankkontor kan därför dämpa nyföretagandet i en region.
I sin fortsatta forskning vill Mikaela Backman fokusera på varför människor söker sig till vissa regioner, och vad en region kan göra för att öka andelen högutbildade.
Fakultetsopponent var professor Todd Gabe, University of Maine. Medlemmar i betygsnämnden var docent Michaela Trippl, Lunds universitet, docent Laura Resmini, Universita della Valle d’Aosta, och professor Ghazi Shukur, JIBS. Ordförande var professor Charlie Karlsson, JIBS.
Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, är den vanligaste hormonella och metabola störningen bland kvinnor i reproduktiv ålder och drabbar mellan fem och tio procent av alla kvinnor.
PCOS beror på högre nivåer av det manliga könshormonet testosteron, vilket kan ge både oregelbunden eller helt utebliven ägglossning, okänslighet för insulin och en högre risk att utveckla övervikt och fetma.
Doktoranden Julia Johansson vid Sahlgrenska akademin visar i sin avhandling att behandling med akupunktur kan ha en god effekt för drabbade kvinnor.
Julia Johansson har i sin avhandling undersökt 28 kvinnor som fick akupunktur med en grupp som inte behandlades. Resultaten visar att gruppen som fick akupunktur hade en högre ägglossningsfrekvens under behandlingsperioden och lägre nivåer av det manliga könshormonet.
I en fördjupad studie på råttor kunde Julia Johansson och hennes kollegor sedan visa att akupunktur genom elektrisk stimulering leder till ett förändrat uttryck av proteiner i hjärnan som bland annat är med och styr ägglossningen.
–Vi kan också visa att akupunktur med elektrisk stimulering av nålarna normaliserar en låg insulinkänslighet, och att manuell akupunktur förbättrar glukostoleransen hos råttor, säger Julia Johansson.
De läkemedel som idag finns för kvinnor med PCOS är främst inriktade på att lindra symptom då det ännu inte finns något botemedel. Många läkemedel har dessutom negativa biverkningar.
–Det är viktigt att understryka att resultaten avseende akupunkturens effekt för bättre insulinkänslighet bör undersökas vidare hos kvinnor med PCOS. Men akupunktur har få biverkningar, och de positiva effekter vi ser antyder att akupunktur kan vara en effektiv behandlingsmetod för många kvinnor med PCOS, säger Julia Johansson.
Avhandlingen Polycystic ovary syndrome – Effect of acupuncture on insulin resistance and neuroendocrine function försvarades torsdagen den 28 februari.
Vid Uppsala universitet bedrivs framgångsrik forskning om förnybar energi. Professor Mats Leijon leder forskargrupper inom vindkraft, vågkraft och marin strömkraft som hamnat i internationella toppskiktet vid flera forskningsutvärderingar. Nu är det dags för den allra första försökanläggningen för marin strömkraft.
– Detta är en helt ny teknik för att på ett miljövänligt sätt ta tillvara energin i strömmande vatten. Den har utvecklats av doktorander, studenter och forskare här vi Ångströmlaboratoriet, säger professor Mats Leijon som leder utvecklingen av förnybar elenergiomvandling vid avdelningen för elektricitetslära, Uppsala universitet.
I våra älvar, sund och hav finns strömmande vatten som utgör en förnybar energikälla med stor potential i många områden, inte minst där det finns kraftiga tidvattenströmmar. Projektet vid Uppsala universitet undersöker möjligheterna att omvandla kinetisk energi (rörelseenergi) till elektricitet med hjälp av ny teknik. I den aktuella anläggningen består den av en vertikalaxlad turbin kopplad direkt till en generator som är anpassad till vattnets rörelser.
Syftet med Söderforsprojektet är att driva en försöksanläggning för marin strömkraft under realistiska förhållanden. Anläggningen omfattar turbin, generator och ett fundament på älvbotten samt en sjökabel till en mätstuga på land. Den är placerad nedströms landsvägsbron över Dalälven i centrala Söderfors.
Finansiärer som haft en avgörande betydelse för projektetet genomförande är: Vetenskapsrådet, Vattenfall – vattenkraft, Ångpanneföreningens forskningsstiftelse, J.Gust Richert forskningsstiftelse (Sweco), Swedish Cnetre for Reneable Electric Energy Conversion (Energimyndighetem , VInnova och Stakrfat) samt regeringens strategiska forskningsanslag till STandUP for Energy vid Uppsala universitet.
Läs mer om forskningsprojektetet på universitetets webb.
Tillstånd för anläggningen finns från markägare, fallrättighetsägare, fiskerättsägare samt berörda myndigheter.
Kynurenic acid (KYNA) is a substance that affects several signalling pathways in the brain and that is integral to cognitive function. Earlier studies of cerebrospinal fluid have shown that levels of KYNA are elevated in the brains of patients with schizophrenia or bipolar diseases with psychotic features. The reason for this has, however, not been fully understood.
KMO is an enzyme involved in the production of KYNA, and the Karolinska Institutet team has now shown that some individuals have a particular genetic variant of KMO that affects its quantity, resulting in higher levels of KYNA. The study also shows that patients with bipolar disease who carry this gene variant had almost twice the chance of developing psychotic episodes.
KYNA is produced in inflammation, such as when the body is exposed to stress and infection. It is also known that stress and infection may trigger psychotic episodes. The present study provides a likely description of this process, which is more likely to occur in those individuals with the gene variant related to higher production of KYNA. The researchers also believe that the discovery can help explain certain features of schizophrenia or development of other psychotic conditions.
– Psychosis related to bipolar disease has a very high degree of heredity, up to 80 per cent, but we don’t know which genes and which mechanisms are involved,”says Martin Schalling,
Professor of medical genetics at Karolinska Institutet’s Department of Molecular Medicine and Surgery, also affiliated to the Center for Molecular Medicine (CMM). “This is where our study comes in, with a new explanation that can be linked to signal systems activated by inflammation. This has consequences for diagnostics, and paves the way for new therapies, since there is a large arsenal of already approved drugs that modulate inflammation.”
The study was financed with grants from Karolinska Institutet, the Swedish Research Council, the Söderström-Königska Foundation, the Royal Physiographic Society, the Fredrik and Ingrid Thuring Foundation, the Åhlén Foundation, the Department of Clinical Psychiatry at Huddinge University Hospital, the William Lion Penzner Foundation, and the US government.
Publication: ‘The KMO allele encoding Arg452 is associated with psychotic features in bipolar disorder type 1, and with increased CSF KYNA
level and KMO expression’, Catharina Lavebratt, Sara Olsson, Lena Backlund, Louise Frisén, Carl Sellgren, Lutz Priebe, Pernilla Nikamo, Lil Träskman-Bendz, Sven Cichon, Marquis P. Vawter, Urban Ösby, Göran Engberg, Mikael Landén, Sophie Erhardt, and Martin Schalling, Molecular Psychiatry, online first 5 March 2013.
I en ny avhandling från Linnéuniversitetet beskriver och analyserar Ola Kronkvist de sammanhang i vilka förhör hålls med misstänkta för grova brott. Avhandlingen visar att utredare av grova brott upplever sitt arbete som en informationsgenererande och informationsvärderande process. De använder en rad metoder för detta, bland annat olika tekniker som att använda utredningsinformation taktiskt under förhören.
– Att döma av hur utredarna beskriver sitt arbete, och utifrån analys av den fallstudie jag har gjort, verkar utredarna i huvudsak följa tillgänglig forskning på området, säger Ola Kronkvist. De betonar särskilt vikten av planerings- och utvärderingsarbete.
Utredningsarbete innebär en stor mängd beslutssituationer som uppstår där beslutsunderlaget, som huvudsakligen utgörs av utredningens informationsflöde, kan vara både oklart och i ständig förändring. Utredarna exponeras därmed för riskerna med confirmation bias, att snarare söka bekräftelse på sina slutsatser än att söka ny information. Avhandlingen visar att utredarna ger uttryck för en ambition att arbeta objektivt och att betrakta den misstänkte som oskyldig. Detta innebär dock en svår psykologisk konflikt, något som kan drabba den misstänktes mänskliga rättigheter. Utredarna beskriver flera olika metoder att hantera denna konflikt.
Avhandlingen beskriver hur utredarna tar en rad olika hänsyn i sitt beslutsfattande. Dessa kan delas in i juridiska, organisatoriska och taktiska. Tillsammans med bland annat juridiska regelkonflikter och organisationens ambition att målstyra med kvantitativa mått, verkar starka krafter för att utredningar avslutas när de anses vara tillräckligt bra, snarare än bra.
Avhandlingen visar vidare att utredarnas profession verkar vara en sådan där det är möjligt att utveckla viss expertis och där tyst kunskap (tacit knowledge) spelar en väsentlig roll. Då tidigare forskning om tyst kunskap vägs samman med intervjuresultaten verkar det finnas en nivå mellan tyst och uttalad kunskap. Avhandlingsförfattaren har kallat den lågmäld kunskap. Denna lågmälda kunskap kan uttryckas i rätt sammanhang i samtal med någon som är insatt i ämnet. Den lågmälda kunskapen verkar också kunna överröstas i olika sammanhang.
Ola Kronkvist har en bakgrund som fritidspedagog och polis med en fil. mag. i psykologi. Vid sidan av avhandlingsarbetet undervisar han på polisutbildningen vid Linnéuniversitetet.
Ett saknat protein gör att harpestbakterien fångas i kroppens celler, visar Marie Lindgren i en avhandling från Umeå universitet. Bakterien som orsakar harpest, Francisella tularensis, är intracellulär, vilket innebär att den tar sig in i och utnyttjar kroppens egna celler för att föröka sig. Cellen försvarar sig i det läget genom att kapsla in bakterien i en så kallad fagosom. Miljön i den blir snabbt giftig och dödar normalt bakterien. Harpestbakterien har däremot lyckats anpassa sig och bryter ner fagosomen innan den hinner angripa. Bakterien kan sedan använda cellens egna näringsämnen för att kunna föröka sig i den.
Avhandlingen visar att de harpestbakterier som saknar proteinet PdpC delvis kan bryta ner fagosomen men inte ta sig ut ur den. Med andra ord överlever de, men verkar sitta fast i den delvis nedbrutna fagosomen och kan inte föröka sig. Däremot kan bakterier i den trasiga fagosomen interagera med värdcellen och bland annat orsaka celldöd. Det är för närvarande svårt att veta om cellen avsiktligt dödar sig själv för att begränsa bakteriens näringsresurser eller om det är bakterien som genom att tvinga cellen att dö får större chans att sprida sig vidare till andra celler i värddjuret. Ett huvudfynd i avhandlingen är att proteinet PdpC hjälper harpestbakterien att bryta sig ut ur fagosomen.
Harpest beskrivs ofta som influensaliknande med feber och ont i kroppen. Sjukdomen antas i Sverige framför allt spridas av myggor, men man kan också få den via sår på huden vid hantering av döda djur eller genom inandning av bakterier. Svullna lymfkörtlar i närheten av bettet/såret är vanligt. Harpest behandlas effektivt med antibiotika och den europeiska varianten leder sällan till allvarlig sjukdom. Det finns däremot en amerikansk variant, som vid inandning har visats leda till dödsfall om den inte behandlas. På grund av sin smittsamhet har harpestbakterien länge setts som en potentiell kandidat för att användas vid bioterrorism, och framtagandet av ett effektivt vaccin mot harpestbakterien har därför fått hög prioritet. Det arbete som beskrivs i avhandlingen är ett led i detta.
Marie Lindgren, som är född och uppvuxen i Östersund, flyttade till Umeå 2001 och tog magisterexamen i molekylärbiologi vid Umeå universitet 2006. Hon är doktorand i klinisk bakteriologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66365
De nordiska rekommendationerna för intag av D-vitamin säger att gravida och ammande kvinnor bör äta 10 mikrogram D-vitamin per dag.
Det är 2,5 mikrogram mer än den rekommenderade vuxendosen, något som anses nödvändigt för att fostret och barnet ska få till sig tillräckligt med kalcium.
Men trots rekommendationerna, och trots den relativt väl etablerade kunskapen om att en vintertillvaro i det solfattiga Norden gör att vi får i oss för lite D-vitamin, har en oroväckande stor andel av höggravida, ljushyade kvinnor i Göteborgsområdet en ohälsosam D-vitaminstatus.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har undersökt 95 ljushyade höggravida kvinnor kring Göteborg (latitud 57-58 ° nord):
• Sett över hela året hade 65 procent av kvinnorna en otillräcklig D-vitaminstatus, medan det hos 17 procent fanns en konstaterad D-vitaminbrist.
• Under vintern hade hela 85 procent av de höggravida kvinnorna otillräcklig D-vitaminstatus, medan 28 procent led av D-vitaminbrist.
– Att en dryg fjärdedel har D-vitaminbrist under vintern är anmärkningsvärt, särskilt eftersom den studerade gruppen är välutbildad och hälsointresserad. Vi kan därför gissa att D-vitaminbrist är ännu vanligare hos mindre hälsomedvetna gravida kvinnor, samt hos minoritetsgrupper där man undviker att exponera huden för sol, säger Hanna Olausson, ansvarig för studien.
Studien omfattade 95 ljushyade gravida kvinnor i graviditetsvecka 35-37. Kvinnorna i studien fick svara på frågor kring kostintag och kostillskott, användning av solskyddskrämer, solexponering, hudtyp, resor till sydliga breddgrader och BMI.
De kvinnor som hade en bra D-vitaminstatus hade ofta använt vitamintillskott eller rest till sydligare breddgrader.
Forskarna planerar nu att genomföra en större populationsbaserad studie för att studera D-vitaminbristen även hos gravida kvinnor i minoritetsgrupper inom Västra Götaland.
Studien Determinants of vitamin D status in pregnant fair-skinned women in Sweden publiceras i British Journal of Nutrition.
Länk till artikel: http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=8830085
En jämförande studie med data från 66 arter av dagfjärilar i Sverige genomfördes och resultatet visar att de flesta fjärilsarter har tidigarelagt sin flygsäsong under de senaste 20 åren, i medel med 0,4 dagar/år.
– Detta mönster är särskilt tydligt för fjärilar som flyger tidigt på säsongen och som övervintrar som fullvuxna fjärilar eller i puppstadiet, exempelvis nässelfjäril, citronfjäril och aurorafjäril. Resultaten visar också att inte alla arter flyger tidigare på säsongen. Arter som flyger sent på säsongen, som t.ex. sandgräsfjäril, flyger nu ännu senare, säger Bengt Karlsson, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
En majoritet av de undersökta arterna i studien visade en reaktion på den temperatur som rådde under fjärilarnas tillväxt-och-utvecklingstid. Ju varmare vår/sommar ju tidigare flygperiod (i genomsnitt flyttas flygningen fram med 3,8 dagar/° C), vilket indikerar ett kausalt samband mellan pågående klimatändringar och ändringarna i när på året fjärilarna flyger.
– Många andra insekter kan ha påverkas på liknade sätt men det är oklart i vilken grad detta kan tänkas influera interaktioner med andra arter, inklusive värdväxter, och påverka populationstillväxt och överlevnad, säger Bengt Karlsson.
Sedan 11 september finns ett ökat tryck på biologer och andra naturvetare att ta ansvar för att undvika skadliga konsekvenser som deras forskning skulle kunna leda till. I en doktorsavhandling diskuterar statsvetaren och bioetikern Frida Kuhlau om de har ett ansvar för potentiellt skadlig användning av deras forskning och vad det ansvaret i så fall består av.
Forskning om hur virus och bakterier sprids kan hjälpa oss att hindra sjukdomar från att bli epidemier eller pandemier. Tyvärr har den här typen av forskning också potential att användas för att orsaka skada. Ibland kan forskning som är bra för mänskligheten också användas för att utveckla och sprida biologiska vapen. Det här är skälet till att publiceringen av två manuskript om hur fågelinflusensan (H5N1) sprids fördröjdes flera månader förra året.
Enligt Frida Kuhlau behövs etisk kompetensutveckling i forskarsamhället för att forskare ska kunna ta ett ansvar för problematiken som på engelska kallas dual use: forskning med dubbel användningspotential.
– Forskarna behöver bli mer medvetna. Dessutom behöver de förmågan att reflektera och anpassa sitt agerande, säger Frida Kuhlau.
Forskare inom naturvetenskaperna har redan idag vissa skyldigheter. I avhandlingen har Frida Kuhlau undersökt dem och hon anser att flera är rimliga:
– Ibland kan det betyda att man måste syna sin forskning och de potentiella konsekvenserna den kan få för andra och för samhället. Det kan också innebära att rapportera misstänkta oegentligheter, säger Frida Kuhlau.
Enligt henne behövs också förutsättningar som gör ansvarstagande möjligt:
– Forskarsamhället behöver arbeta för att skapa förutsättningar för att bygga etisk kompetens. Det behövs också möjligheter att föra diskussioner kring forskning med dubbel användningspotential, säger Frida Kuhlau.
För att göra det behövs det stöd från organisationer och institutioner. I sin avhandling föreslår Frida Kuhlau att man skapar strukturer som gör det möjligt för olika intressenter i debatten omkring skadliga användningsområden att kommunicera med varandra och både ta och dela ansvar. Hon kallar det diskursetik och tror att ett forum för diskussion omkring de här frågorna är en nödvändig ingrediens i hanterandet av forskning som kan ha skadliga användningsområden.
Resistensförädling anses ofta vara den hållbara lösningenpå problem med trädsjukdomar som almsjuka. Förbättrad motståndskraftgenom selektion för eller förstärkning avträdetsegna försvarsmekanismermot skadegörande svampar kan dock ha oförutseddaeffekter på andra organismer som lever i träden. En ny studie utförd av bl a SLU-forskare och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE visar att almträd med god motståndskraft mot almsjukan även hade färre symbiotiska, vedlevande svampar.
– Anledningen till detta kan vara att vissa symbiotiska svampar påverkas av samma försvarsmekanismer som skadesvampar, säger forskaren Johanna Witzell, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp.
Symbiotiska svampar som hon tillsammans med post doc-forskaren Elzbieta Rozpedowska och doktoranden Kathrin Blumenstein vid SLU, samt forskarkollegor i Spanien, Finland och Schweiz har studerat, kallas endofytsvampar. Endofytsvampar tillbringar åtminstone en del av sin livscykel inom växters vävnader utan att orsaka synliga symptom. Dessa svampar kan stärka trädens motstånd mot stress, såsom torka, eller mot skador orsakade av naturliga fiender, till exempel sjukdomsalstrande svampar. Som pionjärsvampar, dvs svampar som finns i döende och döda växtvävnader redan innan vanliga nedbrytande svampar får tillgång till växtmaterialet, kan endofytsvampar bidra till de tidiga skedena av skogsbiomassans nedbrytning. Endofytsvampars mångfald kan därför ha en stor betydelse för skogsekosystemet.
I den publicerade studien utforskades endofytsvampars förekomst i blad, bark och ved hos spanska lundalm-kloner (Ulmus minor) varav några i upprepade studier har visat hög mottaglighet mot almsjukan medan andra har varit motståndskraftiga, samt i den asiatiska almarten Ulmus pumila som visar god motståndskraft mot almsjukan.
Resultaten tyder på att endofytsvampars mångfald i ved är lägre i almträd som är motståndskraftiga mot almsjukan. Om ett negativt samband mellan trädets motståndskraft mot skadesvampar och endofyters mångfald är ett vanligt förekommande fenomen i skogsträd, skulle storskalig plantering av motståndskraftiga träd på långt sikt kunna bidra till förändringar i de ekosystemtjänster som påverkas av endofytsvampar.
Studien visar dock också att förekomsten av vissa, enskilda endofytsvampar är starkt kopplad till motståndskraftiga träd vilket antyder att dessa svampar kan leda till nya sätt att dämpa almsjukan.
– Endofytsvampar kan på flera sätt bidra till almarnas motståndskraft mot almsjukan. Vi har upptäckt svampar som är vanligt förekommande i motståndskraftiga träd och som i laboratorietester hindrar almsjukasvampens tillväxt genom att producera kemikalier, säger Kathrin Blumenstein.
Läs artikeln här:
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0056987
Sådana metoder kan användas för att undersöka kriminella nätverk och andra komplicerade organisationer.
– Jag har undersökt en speciell sorts komplexa nätverk som kallas multigrafer. De kan användas för att studera hur information snabbt sprids och snabbt kan hittas på internet eller för att undersöka de kriminella nätverken bakom köttfusket för att ta ett aktuellt exempel, säger Termeh Shafie från Statistiska institutionen vid Stockholms universitet.
Nätverksanalys är ett samtida populärt forskningsområde med tillämpningar inom exempelvis sociologi, ekonomi, fysik, kemi och datavetenskap. Den nya forskningen gör det lättare att beskriva och analysera nätverk som annars inte går så lätt att kartlägga.
– Ofta är det svårt att samla in data från stora komplexa nätverk och speciella statistiska nätverksmetoder har utvecklats för stickprov och annan datainsamling, säger Termeh Shafie.
Ett annat område där nätverksanalys är mycket användbart är för att begränsa spridning av olika virus. För att kunna förhindra smitta så behövs en analys av själva nätverksstrukturen, alltså vilka olika vägar som smittan tar. När vi väl har den informationen så går det också att styra, förbättra eller begränsa nätverksdynamiken. Andra nätverk som kan kartläggas och analyseras kan exempelvis vara ryktesspridning på internet, flöden av information, varor, tjänster och påverkan mellan olika typer av aktörer såsom personer, företag och länder.
– Den ökande användningen av internet och stora databaser ökar också behovet av statistiska nätverksmetoder och statistisk forskning om komplexitet och där kan min forskning vara till stor hjälp.
Länk till avhandlingen: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:571343
Skogen är en betydelsefull näring för Sverige med närmare 100 000 sysselsatta och stora exportinkomster till landet. Kunskaperna som ska ligga till grund för beslut som ska gynna en uthållig utveckling av skogen är ofta osäkra och olika inblandade har också olika intressen som skapar målkonflikter. Ibland uppstår också extrema situationer, till exempel i samband med stormen Gudrun, som kräver snabba beslut.
Som en del av det stora forskningsprogrammet Future Forest – Sustainable Strategies under Uncertainty and Risk ska sociologerna professor Rolf Lidskog och universitetslektor Daniel Sjödin studera det här beslutsfattandet. Örebroforskarna har fått över två miljoner kronor till sin del under tre år, men det kan också bli en förlängning när hela programmet ska summeras under 2016.
– Det finns en kunskapsosäkerhet när myndigheter och organisationer ska fatta beslut om hur denna viktiga naturresurs ska förvaltas på bästa sätt, inte minst för att bevara en biologisk mångfald. Projektet ska bland annat ge ökade kunskaper om hur forskningsresultat ska kunna användas i beslutsfattandet, säger Rolf Lidskog.
Future Forest är ett mångvetenskapligt forskningsprogram, som fått fortsättningsanslag från flera håll, främst Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra och det svenska skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk.
Den största delen av världens diamantproduktion används idag för olika industriella tillämpningar. För optik är diamant intressant eftersom det har ett högt brytningsindex och är transparent för nästan alla våglängder från ultraviolett och upp. Men eftersom diamant är så hårt och kemiskt stabilt så är det ett ganska svårt material att forma som man vill.
Arbetet bakom Pontus Forsbergs avhandling har syftat till att förbättra metoderna för
etsning av mikrostrukturer i diamant samt att demonstrera praktiskt användbara
mikrostrukturer. Tillämpningarna innefattar bland annat så skilda områden som detektion av specifika proteiner och avbildning av planeter kring andra stjärnor.
Dagens stora teleskop har tillräcklig upplösningsförmåga för att se en planet i omlopp kring en stjärna långt bortom solsystemet. Närheten till en ljusstark stjärna gör det dock mycket svårt att urskilja det svaga ljuset från planeten.
För att göra det möjligt att observera sådana planeter har Pontus Forsberg och Mikael Karlsson på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tillsammans med forskare från universitetet i Liège i Belgien och European Southern Observatory (ESO) utvecklat en ny sorts koronagraf, baserad på mikrooptik i diamant. Denna optiska komponent kräver djupt etsade gitter (en uppsättning parallella skåror) med en precision på mindre än en tiotusendels millimeter. En metod för att kunna etsa sådana gitter i diamant har tagits fram i renrummet på Ångströmlaboratoriet. Gittren har etsats på båda sidor av tunna diamantskivor, 1-2 cm i diameter och 0,3 mm tjocka.
Den nya koronagrafen har installerats i ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile och i Large Binocular Telescope (LBT) i Arizona.
– Redan i de första testen har man kunnat se en sedan tidigare känd planet kring stjärnan Beta Pictoris och en tidigare okänd röd dvärgstjärna i omlopp kring en ljusstark vit stjärna (HD4691) 200 ljusår bort, vilket visar att komponenten fungerar som den ska. Det ska bli mycket spännande att se vad astronomerna kan hitta med den, säger Pontus Forsberg.
Här finns avhandlingen Diamond Microfabrication for Applications in Optics and Chemical Sensing.
– Med sin tvärvetenskapliga inriktning ger programmet studenterna en bred kompetens och förfinade redskap för kritisk kunskapsreflexion liksom praktiskt arbete med genusrelaterade frågor inom en rad inriktningar, säger Kajsa Widegren, studierektor i genusvetenskap.
Det tvååriga programmet vänder sig till svenska och internationella studenter som vill arbeta med jämlikhets- och jämställdhetsfrågor inom en lång rad områden som till exempel offentlig förvaltning, vårdsektorn, rättsväsende, kulturarvssektorn och näringslivet. Programmets fyra inriktningar (Equality politics, organisation, and law, Cultural theories and pratices, Cultural heritage och Body politics and social health) ger spetskompetenser där genusforskningen och samhällsutveckling överlappar och förutsätter varandra.
Det gemensamma syftet, oavsett inriktning, är att ge studenterna teoretiska och praktiska verktyg för att verka på fält som arbetar med att säkra likabehandling och att utmana sociala och kulturella normer för genus, sexualitet, etnicitet, funktionalitet och så vidare.
– Vi ser att dessa kunskaper efterfrågas inom en rad samhällsområden. Att jobba med jämlikhetsfrågor är komplext och därför behöver studenterna ha möjlighet att reflektera teoretiskt kring sina praktiker och praktisera teoretiskt arbete, utveckla ett självreflexivt förhållningssätt samt reflektera över tvärvetenskapliga utmaningar, säger Kajsa Widegren.
Masterprogrammet Gendering Practices ges av institutionen för kulturvetenskaper, i samarbete med juridiska institutionen, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, globala studier, förvaltningshögskolan, institutionen för historiska studier och institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Behöriga att söka är de som antingen har en bachelor (fil. kand) i genusvetenskap, eller som har förvärvar motsvarande förkunskaper genom att ha skrivit ett självständigt arbete med en tydlig genusteoretisk inriktning.
