– Med sin tvärvetenskapliga inriktning ger programmet studenterna en bred kompetens och förfinade redskap för kritisk kunskapsreflexion liksom praktiskt arbete med genusrelaterade frågor inom en rad inriktningar, säger Kajsa Widegren, studierektor i genusvetenskap.
Det tvååriga programmet vänder sig till svenska och internationella studenter som vill arbeta med jämlikhets- och jämställdhetsfrågor inom en lång rad områden som till exempel offentlig förvaltning, vårdsektorn, rättsväsende, kulturarvssektorn och näringslivet. Programmets fyra inriktningar (Equality politics, organisation, and law, Cultural theories and pratices, Cultural heritage och Body politics and social health) ger spetskompetenser där genusforskningen och samhällsutveckling överlappar och förutsätter varandra.
Det gemensamma syftet, oavsett inriktning, är att ge studenterna teoretiska och praktiska verktyg för att verka på fält som arbetar med att säkra likabehandling och att utmana sociala och kulturella normer för genus, sexualitet, etnicitet, funktionalitet och så vidare.
– Vi ser att dessa kunskaper efterfrågas inom en rad samhällsområden. Att jobba med jämlikhetsfrågor är komplext och därför behöver studenterna ha möjlighet att reflektera teoretiskt kring sina praktiker och praktisera teoretiskt arbete, utveckla ett självreflexivt förhållningssätt samt reflektera över tvärvetenskapliga utmaningar, säger Kajsa Widegren.
Masterprogrammet Gendering Practices ges av institutionen för kulturvetenskaper, i samarbete med juridiska institutionen, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, globala studier, förvaltningshögskolan, institutionen för historiska studier och institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Behöriga att söka är de som antingen har en bachelor (fil. kand) i genusvetenskap, eller som har förvärvar motsvarande förkunskaper genom att ha skrivit ett självständigt arbete med en tydlig genusteoretisk inriktning.
Paradoxmasken är en centimeterstor enkelt byggd varelse som bara påträffas regelbundet vid den svenska västkusten. Masken saknar hjärna, könsorgan och andra viktiga organ.
Forskarna tvistar om ursprunget
Frågan om huruvida paradoxmasken har en nyckelposition i djurens utvecklingsträd eller inte har zoologerna länge varit oeniga om. Skulle den ha en nyckelposition betyder det mycket för förståelsen av den evolutionära utvecklingen av organ och cellfunktioner, som till exempel stamceller. Frågan är alltså inte bara viktig för biologin utan även för potentiella biomediciniska tillämpningar.
– Det är helt fantastiskt att en av djurrikens evolutionära nyckelorganismer lever direkt utanför dörren till Göteborgs universitets marina forskningscentrum. Och detta är faktiskt det enda ställe i hela världen där man kan forska på djuret, säger Matthias Obst vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Det första exemplaret av masken insamlades vid Gåsö ränna i Gullmarn år 1878 av August Malm och finns bevarad på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Här är hans insamlingsflaska.
Masken nära släkt med människan
Genetiska studier tyder på att paradoxmasken tillhör gruppen deuterostomia, den exklusiva skara dit människan tillhör.
– Vi är alltså kanske närmare släkt med paradoxmasken, som inte har någon hjärna, än vi är med till exempel humrar och trollsländor, säger Matthias Obst.
Även om masken inte är särskilt lik människan, har utvecklingsbiologer hänvisat till att den tidiga embryonala utvecklingen av masken visar likheter med den gruppen människor tillhör. Men problemet har varit att aldrig någon tidigare kunnat se paradoxmasken utveckling.
Nu har dock en forskargrupp på Lovéncentet Kristineberg och Göteborgs Naturhistoriska Museum lyckats med vad inget gjort förut; att isolera alldeles nykläckta små paradoxmaskar.
– Och dessa nykläckta maskar uppvisade inga som helst rester av avancerade drag! Snarare visar de likheter med ganska enkla och urgamla djur som till exempel koraller och svampdjur, säger Matthias Obst.
Västkusten unikt forskningscenter
Studien visar också vilken värde Göteborgs universitets marina stationer har för viktigt grundforskning.
– Lovéncentet vid Göteborgs universitets är den enda platsen i hela världen där man kan studera paradoxmasken. Det bidrar till att forskare från hela världen kommer till Gullmarsfjorden för att lösa en av de stora gåtorna i djurlivets evolution, säger Matthias Obst.
Länk till artikel: http://www.nature.com/naturecommunications
– En ökning av totalkonsumtionen med 1 procent ledde till en ökning i rattfylleri med 2 procent i Norge och 1,5 procent i Sverige, säger Thor Norström, professor vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.
Studien visade ett starkt samband mellan totalkonsumtionen av alkohol och omfattningen av rattfylleri både i Sverige och Norge.
– Utvecklingen i rattfylleri i de båda länderna följde konsumtionsutvecklingen i såväl uppgångar som nedgångar, säger Thor Norström.
Restriktiv alkoholpolitik kan begränsa alkoholskadorna
Tidigare forskning har påvisat samband mellan totalkonsumtionen av alkohol och en lång rad skador, till exempel våld, självmord och olika former av sjuklighet och dödlighet.
– Denna studie förlänger skadelistan och visar att även rattfylleriets omfattning kan begränsas genom en restriktiv alkoholpolitik som håller tillbaka alkoholkonsumtionen, säger Thor Norström.
Om studien
Resultatet baseras på analyser av tidsseriedata för alkoholförsäljning och rattfylleri i Norge och Sverige under perioden 1957 till 1989. En period då man hade en enhetlig rattfyllerilagstiftning i båda länderna.
Thor Norström vid Stockholms universitet har genomfört studien tillsammans med Ingeborg Rossow vid Statens institutt for rusmiddelforskning i Norge. Artikeln ”Population drinking and drink driving in Norway and Sweden: an analysis of historical data 1957–89” publiceras online i Addiction den 6 mars 2013.
Den vetenskapliga publikationen är väldigt viktig i forskarvärlden och mäter både produktivitet och framgång. I allt högre grad fördelas universitetens anslag och forskarnas vetenskapliga meriter utifrån produktionen av publikationer. Enligt Stefan Eriksson, docent och lektor i forskningsetik vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) leder det här ibland till att forskare tänjer på gränser för vem som ska räknas som medförfattare och vad som skall och bör publiceras.
– Om forskare tar genvägar eller rent av fuskar riskerar det att undergräva vetenskapen och att forskare kan bli orättvist bedömda, säger Stefan Eriksson.
Stefan Eriksson är en av författarna till den första svenska boken om publiceringsetik. I boken tar han och kollegan Gert Helgesson på Karolinska Institutet upp dessa problem och kommer med förslag på åtgärder. Boken riktar sig till forskare inom alla vetenskapsområden och tar upp flera aspekter på vetenskapligt publicerande. Bland annat framväxten av open access och hur det kollegiala granskningssystemet (peer review) fungerar. Men vad är då de allvarligaste problemen och hur ska man hantera dem?
– Allvarligast är kanske forskningsfusk, men vi diskuterar också när forskare inte publicerar sina resultat eller när de publicerar sig i onödan, säger Stefan Eriksson.
Vid Uppsala universitet har man valt att försöka mota Olle i grind genom att ge doktorander en grundläggande utbildning i frågorna. För doktorander i teknik, naturvetenskap, medicin och farmaci är det obligatoriskt sedan många år och kurser är valbara för samhällsvetare. Universitetets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) är ansvariga för undervisningen. Stefan Eriksson har undervisat doktorander i många år och säger att det nästan varje gång dyker upp frågeställningar kring publikationer:
– Doktorander är i en utsatt situation och kan exempelvis inte alltid säga ifrån när personer som inte bidragit läggs till listan över medförfattare, säger Stefan Eriksson.
Boken ges ut av Studentlitteratur och riktar sig till alla som är intresserade av de här frågorna.
Forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har tittat på hur en marknadsöppning har påverkat konkurrensen och Konkurrensverket har fått in fyra anmälningar som rör marknadsöppningar medan Konsumentverket inte har fått in några sådana anmälningar alls.
– I arbetet med denna rapport har vi inte kunnat finna några indikationer på att inträdande järnvägsföretag i tågplan 2013 har fått sämre tåglägen än etablerade järnvägsföretag. Vi kan inte heller redovisa några indikationer på att företag förfördelats på annat sätt, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI (Statens- väg och transportforskningsinstitut).
Rapporten från CTS (Centre for Transport Studies) visar att fler banor är överbelastade och pekar på att trycket på den svenska järnvägen ökar allt mer.
Rapporten är en andra delrapport i projektet ”De nationella myndigheters agerande inför marknadsöppning inom kollektivtrafiken” som utförts på uppdrag av Trafikanalys.
Grundprincipen för prissättning av järnvägsinfrastruktur ges i transportpolitiken och järnvägslagen. Detta innebär att prissättningen ska utgå från samhällsekonomiska marginalkostnader. Trafikverket har upprättat planer för att öka och differentiera banavgifterna. Tills vidare ligger dock banavgifterna fortfarande under lagkravet på att nivån ska motsvara den samhällsekonomiska marginalkostnaden. Om järnvägsföretagen skulle möta den korrekta marginalkostnaden skulle efterfrågan av kapacitet skulle vara lägre än vad den är i dag.
VTI konstaterar därför att den kapacitetsbrist som råder på Trafikverkets järnvägsnät till viss del kan förklaras med för låga avgifter. Detta gäller såväl linjer som driftplatser.
Även om banavgifterna utgör en central variabel för att tilldela kapacitet har regleringsmyndigheten Transportstyrelsen endast i liten utsträckning uppmärksammat frågan. Transportstyrelsen är medveten om att järnvägslagen och den nya kollektivtrafiklagen ställer större krav på uppföljning och utvärdering och har därför initierat ett utvecklingsarbete.
Under 2012 offentliggjordes en operationalisering av uppdraget att övervaka och bedriva tillsyn på marknaderna på kollektivtrafikområdet.
VTI:s bedömning av Transportstyrelsens operationalisering av sitt uppdrag är att den är oklar och otillräcklig. Det saknas till exempel ett perspektiv på vilket slags analyser Transportstyrelsen kan tänkas behöva göra och vilken slags kompetens detta kan kräva.
Den aktuella studien, som denna vecka publiceras i den ansedda tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) presenterar den första storskaliga identifiering av genetiska varianter som påverkar människans proteinprofil i blodplasma.
Det humana genomet består av drygt 20 000 gener som kodar för olika protein. Såväl koncentrationen som strukturen på ett protein spelar en viktig roll i etiologi, diagnos och behandling av olika sjukdomar. Det är sedan tidigare känt att genetiska varianter har en stor påverkan på olika geners aktivitet. Dock är effekterna av de genetiska varianterna på proteomet till stor del outforskad. Detta beror till stor del på bristen på storskaliga metoder för proteomikanalyser.
I den aktuella studien har 1056 peptider, som representerar 163 olika proteiner, identifierats och kvantifierats i plasma från 1060 personer genom storskalig masspektrometri. Nivåerna från nästan en femtedel av peptiderna visade på hög ärftligheten och totalt 60 peptider påverkades av en genetisk variant. Bland de genetiska varianterna hittades de som påverkade nivån av peptider men också de som förändrar aminosyrasekvensen i ett protein. Några av de genetiska varianterna reflekterade också välkända sjukdomsvarianter, såsom Apo E4, som har visat sig öka risken för Alzheimers sjukdom.
Resultaten från studien visar att storskalig masspektrometri är en mycket lovande metod för att studera människans proteinprofil, eftersom den tillåter både kvantifiering och sekvensbestämning av individuella proteiner. En bättre förståelse av genomets påverkan på plasmaproteomet är viktigt för att hitta biomarkörer och terapeutiska metoder för många vanliga sjukdomar.
Länk till studien på tidskriftens webbplats: http://www.pnas.org/content/early/2013/03/01/1217238110.abstract?sid=eddf7475-2d89-46a3-88b9-2b4c8907b379
Kynuren-syra eller KYNA är ett ämne som påverkar flera system av signalvägar i hjärnan. Ämnet har bland annat stor betydelse för vår kognition. Tidigare studier av spinal- och cerebralvätska har visat att halterna av KYNA är förhöjd i hjärnan hos patienter med schizofreni eller bipolär sjukdom med psykotiska inslag. Det har dock inte varit helt klarlagt vad detta beror på.
KMO är ett särskilt enzym som är av stor betydelse för produktionen av KYNA. Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att en del individer har en särskild genetisk variant av KMO, vilket påverkar dess mängd – något som i nästa led innebär att dessa individer har en högre produktion av KYNA. Studien visar också att patienter med bipolär sjukdom som bar på denna genvariant hade en nästan fördubblad risk att få psykotiska skov i sin sjukdom.
KYNA produceras vid inflammation, som uppstår i kroppen vid exempelvis stress och infektioner. Det är också känt att stress och infektioner kan kopplas till psykotiska skov. Den aktuella studien ger en trolig förklaring till hur sambanden ser ut. Personer med den genvariant som innebär en större produktion av KYNA löper en större risk att en psykos uppstår. Forskarna tror att upptäckten kan bidra till att förklara insjuknande även i schizofreni eller andra psykotiska tillstånd.
– Psykos vid bipolär sjukdom har mycket hög ärftlighet, upp mot 80 procent av förklaringen finns i vårt arv, men vi vet inte vilka gener och vilka mekanismer som är viktiga. Här kommer vår studie in med en ny förklaring som kan kopplas till signalsystem som aktiveras av inflammation. Detta får konsekvenser för diagnostik, koppling till stress och infektioner och öppnar för ny behandling, eftersom det finns en stor arsenal av redan godkända läkemedel inom det inflammatoriska området, säger Martin Schalling, professor i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och även verksam vid Centrum för molekylär medicin, CMM.
Studien är finansierad med pengar från Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Stiftelsen Söderström-Königska sjukhemmet, Kungliga Fysiografiska sällskapet i Lund, Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse, Åhlén-stiftelsen, Psykiatri Sydväst i Stockholm, The William Lion Penzner Foundation samt med amerikanska statlliga forskningsanslag.
Publikation: ”The KMO allele encoding Arg452 is associated with psychotic features in bipolar disorder type 1, and with increased CSF KYNA level and KMO expression”, Catharina Lavebratt, Sara Olsson, Lena Backlund, Louise Frisén, Carl Sellgren, Lutz Priebe, Pernilla Nikamo, Lil Träskman-Bendz, Sven Cichon, Marquis P. Vawter, Urban Ösby, Göran Engberg, Mikael Landén, Sophie Erhardt, Martin Schalling, Molecular Psychiatry, online first 5 March 2013.
Registerstudien omfattade alla barn födda mellan 1973 och 1983, sammanlagt en miljon varav 16 500 tvillingar. Den bekräftar uppfattningen att tvillingar oftare än enlingar föds för tidigt (34 mot 4 procent) och med låg vikt (35-40 mot 3 procent), bland annat som följd av en högre andel kejsarsnitt.
Men vad den här studien också visar, är att tvillingarna när de når vuxen ålder själva föder färre barn än genomsnittet. Detta gäller även när man jämför dem med för tidigt födda enlingar.
– Både kvinnliga och manliga tvillingar har en tio procent mindre chans att få egna barn jämfört med enlingar med samma födelsekarakteristik, säger Marie Bladh, statistiker och doktorand i obstetrik och gynekologi.
Tillsammans med sin handledare Gunilla Sydsjö, professor i reproduktionsforskning vid Linköpings universitet, publicerar hon sina resultat i den vetenskapliga tidskriften BMC Pregnancy and Childbirth.
Orsakerna kan vara sociala. Det är sedan tidigare känt att kvinnor som föder tvillingar har högre utbildning än genomsnittet av nyblivna mödrar. Detta kan vara ett skäl till att de skjuter upp sitt barnafödande, och ju äldre de är desto större är sannolikheten för tvillingfödsel.
– Det är troligt att deras barn får ett ”socialt arv” som gör att de oftare väljer att studera vidare. Ett annat skäl kan vara att de väntar med att skaffa en partner eftersom de redan har en ”psykologisk” partner i sitt tvillingsyskon, säger Marie Bladh.
Men sannolikt finns det också hittills okända medicinska faktorer bakom fenomenet.
– Vi ska nu gå vidare och borra i mammornas hälsa under graviditeten, näringsindikatorer, infektioner med mera som kan påverka deras tvillingars förmåga att själva få barn, säger Gunilla Sydsjö.
I sin roll som terapeut vid Universitetssjukhusets kvinnoklinik har hon stor erfarenhet av att hjälpa och behandla barnlösa par.
– Vi ser att en stadigt ökande andel föräldrar som söker fertilitetsbehandling, och genom de här studierna kan vi lära oss mer om vad som kan ligga bakom barnlöshet, säger Gunilla Sydsjö.
Andelen tvillingfödslar ligger nu på knappt en procent, omkring 1 000 av totalt 110 000 per år. Under den så kallade tvillingboomen kring millennieskiftet var andelen 1,6 procent, vilket hängde samman med att provrörsbefruktningar, IVF, blev rutin på sjukhusen. Bortåt en fjärdedel av de barnen föddes som tvillingar beroende på att man ofta lade tillbaka två befruktade ägg i livmodern.
Artikel: Reproductive patterns among twins – a Swedish register study of men and women born 1973–1983 av Marie Bladh, Ann Josefsson, John Carstensen, Orvar Finnström och Gunilla Sydsjö. BMC Pregnancy and Childbirth 2013, 13:6.
Doktoranden Karin Sandwall har i den första avhandlingen om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser följt fyra sfi-studerande. Hon har dels varit med i undervisningen, dels gjort video- och audioinspelningar på deras praktikplatser (en livsmedelsaffär, en klädbutik, ett vaktmästeri och en förskola). Ingen av praktikanterna tyckte att de lärde sig svenska i någon nämnvärd utsträckning på praktikplatserna och avhandlingen visar på flera anledningar till detta.
– En anledning till de ytterst begränsade möjligheterna till språkutveckling var att praktikanterna samtalade väldigt lite på praktikplatserna, säger Karin Sandwall.
Studien visar till exempel att de arbetade ensamma i cirka 90 procent av den inspelade tiden på praktikplatserna och att praktikanterna själva, i de samtal som handlade om arbetsuppgifter, bara pratade mellan ca en halv och två minuter per praktikdag. Dessutom fikade och lunchade praktikanterna ytterst sällan med de andra på arbetsplatsen, och de samtalade också allt mindre över tid.
Trots praktikanternas begränsade språkfärdighet i svenska förstod samtalsparterna så gott som alltid varandra. Detta berodde bland annat på att det de talade om var knutet till den aktuella situationen och att praktikanterna snabbt lärde sig de enkla och rutinartade arbetsuppgifterna.
– Paradoxalt nog var detta samtidigt en anledning till ett begränsat behov av att använda och få möjligheter att lära nya ord och fraser. Ett exempel är en dialog där handledarens instruktion ”Du kan ta den” och praktikantens svar ”Mmm” föregick praktikantens arbete med att placera ut varor från en stor pall livsmedel.
Karin Sandwall menar dock att praktikplatser kan stödja sfi-studerandes aktiva delaktighet i samhälls- och arbetsliv om utbildningen ges tillräckliga resurser för att närmare koppla undervisning och praktikplatser. I avhandlingen ges konkreta förslag på pedagogiska verktyg som avser att synliggöra och stärka praktikplatsernas potential för språklärande så att autentisk kommunikation kan utgöra en utgångspunkt för undervisningen.
FAKTA: SFI
Utbildning i svenska för invandrare (sfi) är en grundläggande språkutbildning för vuxna invandrare där målet är att ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i samhälls- och arbetslivet. År 2011 deltog över 102 000 studerande i sfi, vilket är en fördubbling sedan 2005. Utbildningen ska kunna kombineras med bland annat praktik. Regeringen menar att utbildningen inte är tillräckligt bra och att den i högre grad ska riktas mot arbetslivet.
– Om det genomsnittliga blodvärdet helt plötsligt är mycket högre inom en viss idrott kan man förvisso misstänka att doping förekommer, men vår forskning visar att individuella blodvärden kan variera mycket och även höjas avsevärt på naturlig väg, säger Erika Schagatay, professor på Mittuniversitetet.
Forskarna studerar effekten av kontraktion av mjälten på blodvärdet, vilket tillfälligt kan höja värdet med 10 % på bara några minuter. Reaktionen kan starta genom t ex syrebrist, arbete eller stress. Även långtidseffekter av träning vid syrebrist, t ex dykträning och höghöjdsträning, kan ge mycket höga blodvärden, värden över de nuvarande gränsvärdena för deltagande i vissa idrotter.
– Vi har sett många värden över 170 g/L hos dykare och Everestklättrare, säger Erika Schagatay. Under en expedition till Himalaya i mars – april kommer vi att vidare studera hur snabbt ökningen sker.
Det är viktigt att känna till att sådana naturliga variationer förekommer när man diskuterar individuellt uppmätta värden. Dessutom är provtagningsmetodiken mycket känslig och felmätningar förekommer.
– Doping är farligt och dessutom fusk, och ska naturligtvis bekämpas, men man kan inte peka ut enskilda idrottsmän baserat bara på ett visst uppmätt värde vid en viss tidpunkt, säger Erika Schagatay.
Mer information:
Flera studier från forskargruppen publicerade de senaste åren behandlar effekten av mjälteskontraktion, dykning och höghöjdsexponering på blodvärdet, t ex följande:
Richardson M, de Bruijn R, Holmberg HC, Björklund G, Haughey H and Schagatay E. 2005. Increase of hemoglobin concentration after maximal apneas in divers, skiers and untrained humans. Canadian J Appl Physiol 30 (3): 276-281.
Schagatay E, Andersson J, Nielsen Johannsen B. 2007. Hematological response and diving response during apnea and apnea with face immersion. Eur J Appl Physiol 101: 125-132.
deBruijn R, Richardson M, Schagatay E. 2008. Increased erythropoietin concentration after repeated apneas in humans. Eur J Appl Physiol:102 609-613.
Richardson M, deBruijn R, Schagatay E. 2009. Hypoxia augments apnea-induced increase in hemoglobin concentration and hematocrit. Eur J Appl Physiol: 105: 63-68.
Lodin-Sundström A, Schagatay E, 2010. Spleen contraction during 20 min normobaric hypoxia and 2 min apnea in humans. Aviat Space Environ Med 81:545-9.
Schagatay E Richardson M, Lodin-Sundström A 2012. Size matters: Spleen and lung volumes predict performance in human apneic divers. Frontiers in Physiology. Vol 3 nr 173, June 2012. Doi: 10.3389/fphys. 2012.00173.
Richardson M, Engan H, Lodin-Sundström A, Schagatay E. Hypercapnia enhances spleen derived haemoglobin increase during apnea. Diving and Hyperbaric Medicine Volume 42 No. 1 March 2012, p 4-9.
Metabolomik är mätning och statistisk utvärdering av halterna av mycket små molekyler, metaboliter, som finns i tusentals i biologiska vävnader. Forskning inom neurodegenerativa sjukdomar, cancer, infektionsbiologi och växt- och skogsbioteknik är starkt sammankopplad med metabolomikforskning som Umeå universitet och SLU i Umeå byggt upp sedan 2002. Tillsammans intar de två universiteten en nationellt och internationellt ledande position inom området.
Swedish Metabolomics Centre (SMC) har fått ett stort anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att stödja ett 5-årigt program med början från den 1 januari 2013. Programmet medfinansieras av SLU och Umeå universitet samt av Chalmers tekniska universitet. Målet med satsningen är att utöka service och forskning genom att bilda en nationell nod med gemensamma forskningsresurser för metabolomik.
– Med den nya satsningen kommer vi att kunna ta emot fler prover, ha närmare kontakt med forskare och därmed utveckla plattformen efter användarnas önskemål, säger Thomas Moritz, professor vid Umeå Plant Science Centre och föreståndare för SMC. Vi ser oss även som ett utbildningscentrum för metabolomik och planerar kurser och tillfällen för unga forskare att komma till oss och arbeta med tekniken.
Swedish Metabolomics Centre är placerat vid Umeå Plant Science Centre (UPSC) på Kemiskt Biologiskt Centrum (KBC) vid Umeå universitet och har erbjudit metabolomiktjänster sedan 2002. Cirka 55 000 prover har hittills analyserats med de avancerade instrumenten av specialiserad personal, åt forskargrupper från alla stora svenska universitet.
Mer läsning om metabolomisk forskning i Umeå:
Livets minsta molekyler – metaboliterna http://www.umu.se/forskning/popularvetenskap/forskningsreportage/livets-minsta-molekyler/
Centret har också tilldelats pengar till ny forskningssatsning:
http://www.umu.se/nyhet//.cid186813
Mer information om Swedish Metabolomics Centre:
www.swedishmetabolomicscentre.se
Trafikens utformning i stadskärnorna bör baseras på en avvägning mellan tillgänglighet för enskilda bilister och biltrafikens konsekvenser för andra trafikanter och stadsmiljön i övrigt. Som ett beslutsunderlag i kommunens trafik- och stadsplanering har VTI utfört en studie om invånarnas syn på trafiken i statskärnan, på uppdrag av Lidköpings kommun. Studien redovisas i VTI notat 4-2013.
En enkät skickades ut till ett urval av alla invånare i kommunen i åldrarna 18–75 år. Enkäten innehöll tre olika framtidsbilder för trafikens utformning i Lidköpings stadskärna.
Drygt 26 procent av de tillfrågade anser att Lidköpings stadskärna i högre grad än idag bör anpassas till biltrafik enligt alternativet A) Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i Lidköpings stadskärna. I detta alternativ utformas gatorna först och främst med tanke på god tillgänglighet för bilar och goda parkeringsmöjligheter med låga avgifter.
Alternativet B) Lägre hastigheter inom Lidköpings stadskärna, har valts av drygt 45 procent. I scenariot är innerstadens gator fortfarande öppna för biltrafik i samma utsträckning som idag, men den del av utrymmet som bilar tillåts utnyttja är mindre och antalet parkeringsplatser längs gatorna minskas. Fotgängare och cyklister prioriteras genom fler och bredare cykel- och gångbanor.
Hastighetsgränserna sänks och är högst 40 km/timme på huvudgatorna och 30 km/timme på de mindre gatorna och gångfart i den mest centrala delen.
Det för biltrafiken ännu mer restriktiva alternativet C) En stadskärna med mer gatuutrymme för gång, cykel och buss, har valts av omkring 28 procent av respondenterna. Boende i området tillåts köra bil på vissa gator till och från parkeringsplatser för invånare i stadskärnan.
Servicefordon som färdtjänst, taxi, handikappfordon, varutransporter, etcetera, får använda vissa gator på gåendes och cyklisters villkor och tillfälligt stanna utanför olika målpunkter i stadskärnan på anvisade platser. All övrig parkering hänvisas till parkeringsplatser utanför stadskärnan och genomfartstrafiken hänvisas till gator utanför stadskärnan.
Detta innebär att en majoritet av Lidköpings invånare är för en utformning av stadskärnans trafik som är mer restriktiv när det gäller biltrafik och bilparkering än vad som är fallet idag, och en fjärdedel föredrar att utrymmet för biltrafik och bilparkering utökas.
Resultat visar på behovet av den typ av undersökningar som redovisas här. Mätningar av resvanor behöver kompletteras med undersökningar som ger invånarna möjlighet att direkt uttrycka sina uppfattningar om stadstrafikens utformning.
Vad leder till statskupper och inbördeskonflikter? Går det överhuvudtaget att svara på det? Ja, det menar Magnus Öberg, som tillsammans med sin forskargrupp, kan visa att såväl utvecklingsbistånd som ekonomiska chocker kan leda till konflikter.
– Vårt syfte var att undersöka hur känsliga klientelistiska länder är för ekonomiska fluktuationer, säger Magnus Öberg, som nyligen gjort färdigt en studie finansierad av Riksbankens Jubileumsfond om inbördeskrig, globalisering och patrimonialism.
Det gruppen kan visa är att utvecklingsbistånd likväl som råvaruberoende kan göra länder sårbara för konflikt. Både höga nivåer och snabba förändringar skapar instabilitet. I en studie av Afrika visar Hanne Fjelde att när priserna på jordbruksvarorna som produceras lokalt sjunker så ökar också risken för politisk våld. När inkomster minskar och det blir färre chanser till sysselsättning, ökar således risken att man deltar i uppror och resningar.
På liknande sätt fungerar biståndet. Margareta Sollenberg, som undersökt vilken effekt utvecklingsbistånd har på risken för inbördeskrig och statskupper, kan visa att höga biståndsnivåer – precis som exempelvis oljeberoende – kan skapa fördelningspolitiska konflikter som ökar risken för inbördeskrig. Incitamentet att kontrollera staten och dess inkomster är så stort att det skapar en grund för exkluderade grupper att göra uppror. Statskupper utförs av grupper som är inkluderade i det klientelistiska system. Därför minskar risken vid höga biståndsnivåer, men ökar vid plötsliga minskningar av biståndet.
– Vår forskning visar att det finns problem med utvecklingsbistånd när biståndet utgör en stor del av ekonomin eller plötsligt förändras, säger Magnus Öberg.
Han och Erik Melander har dessutom undersökt vilken roll kvaliteten på de statliga institutionerna spelar när det gäller risken för våld och konflikter.
– I politiskt korrumperade autokratier är risken för konflikter större än i meritokratiska autokratier, säger Magnus Öberg.
I klientsystem där byråkratin belönas för sin lojalitet och där tjänster delas ut som förläningar till lojala personer – ofta släktingar till den styrande eliten – är risken alltså stor att myndigheterna varken är effektiva, professionella eller självständiga. Det leder i sin tur till att beslutsfattarna får sämre kunskap om befolkningens preferenser, vilket gör det svårare för den styrande eliten att förutse och hantera missnöje innan det leder till våldsamheter.
– Det finns diktaturer som därför försöker att göra olika survey undersökningar för att på så sätt få reda på vad folk verkligen tycker. Kina är ett exempel på det.
Forskargruppen har samlat på sig fakta kring kupper i hela världen mellan 1950 och 2010, som de lagt in i en databas. Redan nu finns resultat från insamlingen – bland annat att kuppförsök är vanligast i Afrika och Sydamerika, som står för 75 procent av alla kupper. Men här finns också kopplingar till graden av korruption, och faktiskt till synen på jämställdhet och kvinnor. Det tycks som om detta spelar en roll för förekomsten av konflikter. Exakt hur får framtida undersökningar utvisa.
Läs hela slutredovisningen här.
Prisutdelning Kinect Game Awards. Lena Gerholm, prorektor vid Stockholms universitet, David Söderström, handledare, Institutionen för data- och systemvetenskap, Björn Fyrfall, Erik Geidemark och Jesper Norberg, studenter vid Institutionen för data- och systemvetenskap, Pär Sveen, Vice President IT och Telecom hos Samsung, Tove Brantberg och Daniel Kihlgren Kallander, studenter vid Institutionen för data- och systemvetenskap och Marie Ygge, affärschef offentlig sektor på Microsoft.
Vinnare av tävlingen är spelet MathMagic, motiveringen lyder:
”Det vinnande bidraget har tillsammans med färg och form levandegjort geografi, matematik och geometri på ett intresseväckande och pedagogiskt sätt. Studenterna har på ett kreativt vis skapat en interaktiv berättelse i en förtrollande sagovärld, där motorik styr narrationen. Det är ett spel anpassat för barn som både ger underhållning och möjlighet till kunskap.”
Bakom det vinnande spelet står Björn Fyrvall, Daniel Kihlgren Kallander, Erik Geidemark, Tove Brantberg och Jesper Norberg, samtliga studenter vid DSV. Genom vinsten kommer studenterna att få möjlighet att besöka Microsofts huvudkontor i Seattle, USA.
– Svenska elevers studieresultat i matte måste stärkas. En förutsättning är att eleverna tycker att matte är kul. Studenterna vid DSV har använt sig av den banbrytande tekniken i Kinect för att utveckla spel som erbjuder alternativa sätt att lära sig matte – som passar barn av olika behov, säger Marie Ygge, affärschef offentlig sektor på Microsoft.
Priset delades ut av Marie Ygge, affärschef offentlig sektor hos Microsoft, Pär Sveen, Vice President IT och Telecom hos Samsung och Stockholms universitets prorektor Lena Gerholm, under en ceremoni som hölls vid Institutionen för data- och systemvetenskap i Kista, den 1 mars 2013.
– Syftet med priset är att ge fler barn möjlighet att lära sig matematik och nå kunskapsmålen. Ett och samma upplägg passar inte alla och det ligger en utmaning i att skapa förutsättningar att lära utifrån elevernas motoriska förmåga, säger Lena Gerholm, prorektor vid Stockholms universitet.
– Kreativiteten bakom detta nya, innovativa spel kommer ge barn chansen att uppleva matematik på ett helt nytt sätt. Oavsett nivå eller behov, har barn nu möjlighet att utforska deras matematiska möjligheter och förbättra deras resultatnivå, säger Christian Emmertz, affärsutvecklare B2B på Samsung Sverige.
Om Kinect Game Awards
Tävlingen Kinect Game Awards är inriktad på utveckling av datorspel för barn, oavsett funktionsförmåga. Syftet är att barnen använder kroppens motoriska förmågor som stöd vid inlärning, särskilt matematik, samtidigt som inlärningen ska vara kul. De utvecklade spelen ska visa hur de stärker elevens lärande samt hur väl grundad den matematiska och pedagogiska ansatsen i spelet är.
Algoljan kan inte bara rädda fiskarna, den gör det dessutom väldigt effektivt då den ger 22 gånger mer olja per hektar än raps under svenska klimatförhållanden. Dessutom är algolja ett förnybart alternativ till råolja och fossila bränslen.
– När jag undersökte den svenska marknaden upptäckte jag att nästan ingen höll på med algodling. Det förvånade mig. Men i stället för att flytta och börja jobba för ett algbolag i USA valde jag att starta eget företag här hemma, säger Fredrika Gullfot.
Att fiskarna inte tillverkar omega 3-fettsyrorna själva utan får i sig dessa genom att äta mikroalger, det visste hon. Samt en hel del annan viktig kunskap om mikroalger, som hon förvärvat vid sina forskarstudier vid KTH när hon forskade om enzymer i växters cellväggar. Det är listigt att hoppa över fiskarna och gå direkt till källan, så att säga.
– För att producera en enda burk fiskoljekapslar går det åt 600 stycken sardiner. Samma nyttiga omega-3 finns alltså i algolja. Fiskoljekapslarna kan alltså ersättas rakt av genom algoljekapslar – de marina omega-3 fetterna DHA och EPA som finns i mikroalger är exakt likadana som de som förekommer i fet fisk. Detta eftersom det är från mikroalgerna i havet som fisken får sin omega-3, berättar Fredrika Gullfot.
Idén till storskalig algodling fick Fredrika Gullfot även den som forskarstuderande på Skolan för bioteknik på KTH. Sina branschkunskaper skaffade hon genom besök på anläggningar och konferenser utomlands. Tillsammans med doktoranden Tony Fagerberg från Lunds Universitet bestämde hon sig för att starta en algodling på Österlen i sydöstra Skåne.
– Alger är beroende av solstrålning, och Österlen var den avgjort bästa placeringen för verksamheten i Sverige enligt Tony som hade lusläst SMHI:s solstatistik. Dessutom är Skåne Sveriges starkaste och mest innovativa region inom lantbruk och livsmedelsproduktion, säger Fredrika Gullfot.
Rent ekonomiskt är det ett smart drag att starta en algodling.
– Oljekapslar med omega-3-fetter säljs för en halv miljard kronor i Sverige varje år. Globalt produceras ungefär hundra tusen ton fiskolja om året, och efterfrågan växer årligen med 8 procent, säger Fredrika Gullfot.
Samtidigt är algodlingen också något av ett ideologiskt initiativ.
– Utfiskningen och förstörelsen av världshaven är ett enormt och underskattat miljöproblem. Dagens storskaliga trålfiske efter fiskmjöl och fiskolja orsakar inte bara utfiskning, utan också förstörda korallrev och marina livsmiljöer som inte går att återställa, säger Fredrika Gullfot.
Redan i dag används enligt Fredrika Gullfot omega-3 från mikroalger i cirka 90 procent av all den modersmjölkersättning som säljs i världen. Hon ser gärna att fler omega-3-produkter tillverkas av alger istället för fisk. Läget är akut. Trots alla larm om utfiskning är det få som har förstått allvaret i situationen med utplånade fiskbestånd i världshaven, lägger hon till.
– Få känner exempelvis till att 80 procent av bestånden redan är utfiskade. Peru, som är en av de största exportörerna av fiskolja, skar nyligen ned sina fiskekvoter med 68 procent på grund av utfiskning och klimateffekter, säger Fredrika Gullfot.
Till fördelarna med odling av mikroalger hör enligt Fredrika Gullfot att verksamheten är mer yteffektiv än annan landbaserad oljegröda.
– Algodling ger 22 gånger mer olja per hektar än raps under svenska klimatförhållanden, och detta utan att konkurrera med värdefull jordbruksmark för livsmedelsproduktion.
Dessutom kan alger rena vatten. Alger tar upp kväve och fosfor och den biomassa som blir över när avloppsvatten har renats kan i sin tur användas för bränsleproduktion.
– Råoljan från alger är mycket lik fossil råolja. President Barack Obama sade nyligen att hela 17 procent av all oljeförbrukning i USA i framtiden kan tillgodoses genom alger. Och redan i dag har man i flera länder gjort testflygningar med algbränsle och kört tunga transportfartyg på diesel från algolja, säger Fredrika Gullfot.
Fotnot: I dag är Fredrika Gullfot vd på Simris Alg, och företaget består av sju anställda.
En studie publicerad i vetenskapsmagasinet Science betonar vikten av vilda pollinatörer för produktion av grödor som pollineras av insekter. En internationell forskargrupp, där bland andra SLU-forskaren Riccardo Bommarco, institutionen för Ekologi, ingår, har analyserat konsekvenserna av den mångfald av vilda djur som kan pollinera grödor.
Pollinering är ett grundläggande steg i växters fortplantning. Insekter kan överföra pollen mellan växtindivider och ökar därmed skördarna av korsbefruktade grödor som producerar frukter, frön, eller nötter. Studien omfattar fältdata från 41 olika sådana grödor (till exempel raps, rödklöver, kaffe, körsbär och melon) från 19 länder på alla världens kontinenter utom Antarktis. Bland de djur som pollinerar växter återfinns förutom tama honungsbin även andra insekter som humlor, blomflugor och vildbin, liksom olika arter av fåglar och fladdermöss.
En allmän uppfattning har varit att honungsbiet är den viktigaste pollinatören i grödor och att vilda insekter endast utgör ett visst stöd. Forskargruppen fann dock att pollinering av vilda insekter bidrar minst lika mycket som honungsbin till antalet frukter eller frön som produceras per blomma i världen. Vilda insekter kan alltså inte ersättas av tama honungsbin, och både vilda insekter och honungsbin behövs för att maximera frukt- och fröbildandet. Därför har den pågående minskningen av vilda insektsarter i flera jordbrukslandskap troligen negativa konsekvenser för skörden av många grödor.
Forskargruppen drar slutsatsen att det krävs brådskande åtgärder för att bevara och vårda den biologiska mångfalden och tjänsterna som mångfalden levererar i jordbrukslandskapen, och att därmed stärka jordbruksproduktionen på längre sikt.
– Studien är ett slående exempel på hur viktigt det vilda djurlivet är för jordbruksproduktionen. Vi har underskattat värdet av bidragen från nyttoorganismer inom det konventionella jordbruket. Att huvudsakligen förlita sig på en art, honungsbiet, för pollineringen av grödan är dessutom riskabelt om honungsbina skulle minska i antal. Skötseln av nyttodjur och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller måste integreras i modernt jordbruk för att säkerställa en framtida hållbar jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning, säger Riccardo Bommarco, SLU.
