Fritidspedagogernas yrkesroll formas alltmer efter skolans behov. För vissa innebär det att deras traditionella yrkeskunskaper tunnas ut, för andra att dessa istället tydliggörs i den undervisning och det bedömningsarbete de medverkar i under skoldagen.
– Det finns ett uppdämt behov att synliggöra fritidshemmet, försvara särdragen i fritidspedagogyrket och att skapa en starkare kollektiv bas, menar Birgit Andersson, Umeå universitet.
Birgit Andersson har i en avhandling studerat hur nya styrformer påverkar fritidspedagogers arbetssituation. Resultaten visar att strukturella villkor, exempelvis storleken på barngrupper och organisering av personella och tidsmässiga resurser, inte gör det möjligt för fritidspedagoger att kunna verka fullt ut i både skolan och fritidshemmet.
– Fritidshemmets verksamhet drar oftast det kortare strået i fördelningen av resurser. Fritidspedagogerna tvingas därför skära ner på t ex skapande verksamhet och tid för nära och utvecklande samspel i mindre grupper.
Fritidspedagogernas medverkan under skoldagen ses som ett väsentligt bidrag till skolans arbete med att uppnå läroplanens värdegrundsmål och strävan att anlägga en helhetssyn på barn. Några deltagare i studien menar att de kompenserar den reducerade och begränsade verksamheten i fritidshemmet genom att de arbetar med värdegrundsfrågor, skapande aktiviteter och friluftsliv under skoldagen istället. Men då är det arbetet mer styrt och lektionsreglerat för barnen. Fritidshemmets specifika uppgift att erbjuda meningsfull fritid utifrån barns behov och intressen sätts på undantag och tillskrivs inte någon större vikt.
– Behovet av meningsfull fritid kan innebära skilda ting för olika barn. Att med stora barngrupper och lite personal kunna anamma olika barns intressen, behov och önskningar blir i det närmaste ogörligt. Därför prioriteras det bort, trots att det är en lagstadgad uppgift för fritidshemmet.
Bilden är dock inte entydig och kan relateras till lokal styrning, rektors hållning och prioriteringar samt styrkan hos yrkesgruppen fritidspedagoger på respektive skola.
Fritidspedagogerna gör ständigt egna informella bedömningar av relationer, lärande och verksamhet. Dessa bedömningar är varken är planerade, systematiserade eller dokumenterade, men kommuniceras informellt bland kollegorna. De krav på formaliserade skriftliga bedömningar och redovisningar som efterhand tillkommit har fritidspedagogerna däremot en mer kritisk och tvetydig inställning till.
– Det arbetet sänker verksamhetens kvalitet eftersom det tar tid från arbetet i barngruppen, menar de. Samtidigt framkommer en klar önskan att kunna tydliggöra verksamheten genom ökad dokumentation och att medverka i arbetet med utvecklingssamtalen i skolan, säger Birgit Andersson.
Studien bygger på intervjuer med 23 fritidspedagoger och åtta ledare fördelade på fyra skolor i två större städer samt en enkätundersökning med 105 fritidspedagoger från en annan region.
Läs hela eller delar av avhandlingen.
Fredagen den 1 mars försvarar Birgit Andersson, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Fakultetsopponent är professor Lena Rubinstein Reich, institutionen för individ och samhälle, Malmö högskola.
Har det välbeprövade men likväl ålderdomliga kravet för ljusstyrkan beträffande belysningen i landets tunnlar spelat ut sin roll? Förmodligen. En KTH-forskare har testat modernt LED-ljus i en tunnel norr om Stockholm och kommit fram till att kvaliteten på ljuset är vida överlägsen den gamla belysningens dito, att sikten blir bättre med LED-ljus i förhållande till befintlig ljusteknik och att LED-ljus dessutom kräver mindre energi.
– Med samma ljusstyrka blir så väl färgåtergivningen som sikten bättre med LED-ljus i förhållande till högtrycksnatriumlampor (HPS), som är den typ av ljus som idag är vanligast i tunnlar, säger Eran Aronson, den forskare på KTH:s ljuslaboratorium som utfört arbetet.
Testerna visar att LED-ljus med 3.2 cd/m2 (candela/kvadrameter) respektive 4.2 cd/m2 ger bättre sikt än 6.7 cd/m2 med HPS. 3.2 cd/m2 LED ljus ger i genomsnitt en meter längre sikt än 6.7 cd/m2 HPS-ljus. Det gör att dagens krav på tunnelbelysning om 5 cd/m2 framstår som omodernt.
– Ljusstyrkan kan alltså halveras med bibehållen trafiksäkerhet rent ljusmässigt, säger Eran Aronson.
Han tillägger att ljusstyrkan inte ligger exakt linjärt med förbrukad energi i watt. Att gå från 10 cd/m2 till 5 cd/m2 reducerar inte energiförbrukning med 50 procent. Men en minskad energiförbrukning går likväl hand i hand med minskad ljusstyrka.
Henrik Gidlund, specialist på Trafikverket, har varit involverat i forskningsprojektet. Han berättar att Trafikverkets totala energiförbrukning för tunnelbelysning idag ligger på 6 300 MWh per år. Efter det att Förbifart Stockholm är färdigbyggt kommer den summan att hoppa upp till 15 800 MWh per år.
– Med ny teknik och nya lägre krav kan vi reducera energiförbrukningen i landets tunnlar med 6 600 MWh per år. Det motsvarar en årlig kostnadsbesparing på 6.6 miljoner kronor. Vi kan gott ifrågasätta dagens krav om 5 cd/m2 för tunnels inre zon och borde kunna sänka ljusstyrkan till de nivåer som gäller utanför tunneln på natten, det vill säga 1,5 till 2 cd/m2, säger Henrik Gidlund.
Både han och Eran Aronson är eniga om att LED som belysningsteknik är den som har störst potential idag, men att det samtidigt finns andra tekniker som kan komma på tal för tunnelbelysning i framtiden. Till exempel plasma- eller OLED-teknik.
Beträffande färgerna visar Eran Aronsons tester att 6.7 cd/m2 HPS-ljus ger 79 procent färgåtergivningen medan 4.2 cd/m2 LED-ljus ger 90 procent färgåtergivning.
– Om vi inte bryr oss om färgåtergivning i tunnlar kan vi använda LED-ljus som understiger 3.2 cd/m2 i ljusstyrka och fortfarande behålla en acceptabel trafiksäkerhet i jämförelse med HPS-ljus, säger Eran Aronson.
Enligt Christer Berg, Trafikverkets projektledare och representant i forskningsprojektet, så ligger forskningsresultatet till grund för valet av belysning i den 18 kilometer långa tunnel som utgör större delen av Förbifart Stockholm. Belysningen i en av Europas längsta tunnlar är givetvis viktig, och exempelvis LED-ljus bjuder på möjligheten till ljus med ett större färgspektrum. Det innebär i sin tur att till exempel kameraövervakningen fungerar bättre, och därmed också säkerheten. Om det blir LED-ljus eller någon annan likartad ljusteknik är dock oklart idag då andra parametrar som till exempel inköpskostnader spelar roll, samtidigt som det är några år kvar innan det är dags att ljussätta tunneln.
Forskningen har skett på uppdrag av Trafikverket. Forskningsarbetet har utförts i Häggvikstunneln i Sollentuna där LED-belysningen finns kvar.
Forskningen är gjord av en forskargrupp från Mittuniversitetet, Karolinska institutet och Linnéuniversitetet.
– Intervjuer har gjorts med drabbade unga alpina elitskidåkare efter en korsbandsskada. Deras erfarenheter har varit mycket värdefulla för att kunna komma vidare i rehabiliteringsforskningen, säger Marie Alricsson, professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.
Hoppet och motivationen att komma tillbaka på samma nivå som tidigare efter en operation för korsbandsskada bygger på ett starkt självförtroende kombinerat med optimalt stöd från den egna familjen och tränaren som i sin tur stärker tron på den egna förmågan att klara av rehabiliteringsprocessen. Det visar den uppföljande studien bland unga alpina elitåkare fem år efter en skada på korsbanden.
– Vår studie visar att förutsättningarna för att komma tillbaka efter en korsbandskada är komplexa och att både fysiska och psykologiska aspekter måste beaktas, säger Marie Alricsson.
Sjukgymnast/fysioterapeut har en huvudroll i rehabiliteringen för att kunna optimera träningen och ge experthjälp och stöd under hela processen.
– Tyvärr är det många som inte får det stöd de behöver i olika faser av rehabiliteringen för att lyckas och orkar därmed inte komma tillbaka på samma nivå som innan skadan, säger Marie Alricsson.
Skador på korsband och andra typer av knäskador är en mycket vanligt bland unga på landets skidgymnasier.
– En rekommendation till svenska alpina skidgymnasier är att arbeta skadeförebyggande och att skapa strategier för hur deras stöd ska se ut vid en eventuell skada, säger Marie Alricsson.
Petter Hagqvist forskar på en tillverkningsmetod kallad robotiserad metalldeponering. Den innebär att detaljer byggs upp genom att smält metalltråd läggs i lager på lager. Temperaturvariationerna under processens gång har stor betydelse för slutresultatet. Men det har saknats en metod för beröringsfri temperaturmätning som fungerar i det här fallet. Petter Hagqvist och hans kollegor prövade om det gick att få information om temperaturen genom att mäta vanligt synligt ljus. Till det använde de en spektrometer.
– Vi gjorde de här mätningarna parallellt med andra mätningar mest för att det var en rolig grej och för att vi tyckte att det borde finnas nån information att hämta, säger Petter Hagqvist.
Det gick att få temperaturinformation, men den blev missvisande framför allt eftersom metallens yta oxiderar under processen. Petter Hagqvist började göra beräkningar för att se om han kunde korrigera mätresultaten. Detta resulterade så småningom i en helt ny metod; spektrometermätning kombinerad med databearbetning för korrigering av resultaten. Metoden är testad i experiment och har visat sig pålitlig. Potentiellt har den breda användningsområden.
– Materialegenskaper påverkas mycket av temperaturhistoriken. Om man har ett snabbt avsvalnande får man ofta härdade material, men det kan också bli sprickor om det härdar för fort, säger Petter Hagqvist.
Med den nya metoden kan man mäta temperatur i situationer där det tidigare varit omöjligt. Den skulle kunna användas för övervakning och styrning av olika sorters svetsprocesser. Andra möjliga tillämpningar är övervakning av förbränning eller stålbearbetning. Ytterligare exempel finns inom elektronikindustrin.
– Här använder man kiselplattor som man behandlar på olika sätt. En variant innebär att man värmer upp dem under väldigt kontrollerade former, säger Petter Hagqvist.
Högskolan Väst arbetar aktivt med att nyttiggöra forskning. Därför har en patentansökan för Petter Hagqvists mätmetod lämnats in via ett bolag bildat för detta och liknande ändamål. Planen är att starta ett samarbete med något företag som kan göra metoden till en lönsam affär. Ett projekt med syfte att hitta samarbetspartners får stöd av Innovationskontor Väst.
Produktion av drivmedel drar stora mängder energi och står för ett betydande koldioxidutsläpp. För att klara EU:s mål att minska växthusgaserna med 80-90 procent fram till år 2050, behövs omfattande åtgärder.
Berätta om din forskning!
– Jag började mina studier med att titta på vilka tekniker som används idag och hur mycket man kan minska utsläppen med energieffektivisering och byte av bränsle. Jag fokuserade sedan på tre olika utvecklingsvägar; tillverkning av vätgas från biomassa (skogsråvara), tillverkning av förnybara drivmedel från skogsråvara samt infångning av koldioxid från raffinaderiets skorstenar.
– Alla tre alternativen innebär stora och strategiska investeringar så oljeindustrin måste välja noga, påpekar Daniella.
Räcker det inte med att försöka miljöanpassa den redan befintliga tekniken?
– Resultaten visar att med konventionella tekniker eller tekniker som finns i en nära framtid, kommer man aldrig att nå EU:s 80-procentsmål. Då behövs nya tekniker som koldioxidinfångning och produktion av förnybart bränsle. Problemet är att det ju handlar om jätteinvesteringar och att osäkerheten kring framtidens energimarknad är så stor.
– Därför har jag tittat på en del tänkbara framtidsscenarier. Till exempel gynnas koldioxidinfångning av höga avgifter för utsläpp av koldioxid och produktion av ”gröna” drivmedel gynnas i sin tur av låga priser på biomassa, säger Daniella.
Det är många aktörer som vill använda sig av biomassa. Räcker den verkligen till alla? – Det är troligt att skogsråvaran inte kommer att kunna räcka till allt och därför är det viktigt att den används där den är mest resurseffektiv. Att byta oljeprodukter mot produkter från biomassa kräver dessutom mycket stora volymer.
– En av stötestenarna är också hur raffinaderna ska kunna ställa om till nya tekniker och nya bränslen. Man vill gärna få en hållbar produktion, men då behövs nya kunskaper och nya förhållningssätt, avslutar Daniella.
Daniella disputerar den 25 februari 2013. Läs hela avhandlingen: System studies of different CO2 mitigation options in the oil refining industry: Post-combustion CO2 capture and biomass gasification
Läs mer om EU:s klimatmålDen här nyheten kommer från institutionen för energi och miljö
Text och foto: Karin Ljungklint, Chalmers
Personer som genomgår hjärtoperationer drabbas ofta av nedsatt lungfunktion vilket kan orsaka lidande för patienten och förlängda vårdtider. Sjukgymnaster arbetar med att förebygga dessa komplikationer men också att behandla redan uppkomna hinder bl a i form av att instruera patienten i olika andningsövningar. En av de vanligaste förekommande andningsövningarna efter hjärtoperation är att ta djupa andetag följt av att blåsa ut mot ett motstånd. Detta har i tidigare studier visat sig vara effektivt för att minska lungfunktionsnedsättningen de första dagarna efter operationen.
I sin aktuella avhandling har doktorand Charlotte Urell vid institutionen för neurovetenskap, genomfört studier och klarlagt att även antalet andningsövningar av denna typ har betydelse för effekten.
– Nu kunde vi instruera patienterna till att genomföra fler övningar varje timme för att underlätta syresättningen av blodet under sjukhusperioden. Eftersom patienterna de första dagarna är trötta är sjukgymnasten, sjuksköterskan och undersköterskan mycket viktiga i form av att påminna patienten så att övningarna ska bli genomförda, säger Charlotte Urell.
– I de studier vi gjort har vi också intresserat oss för muskelstyrkan i de muskler vi använder då vi andas, i syfte att kartlägga detta inom gruppen patienter som genomgår hjärtoperation. Vi kunde finna att patienterna hade normal andningsmuskelstyrka före operationen och två månader efteråt. Dessa data kan vara av intresse för att eventuellt identifiera de patienter som innan operationen bör träna andningsmuskelstyrkan.
Vården har utvecklats vilket innebär att äldre och mer multisjuka individer kan opereras. Utmaningarna vi står inför nu är att kunna rehabilitera dessa individer på ett för patienten bra sätt både i det akuta skedet men också den rehabilitering som kommer att ske i hemmet. Vi behöver föra ut kunskapen till kliniskt verksamma sjukgymnaster och fortsätta utvärdera sjukgymnastiska insatser för denna patientgrupp.
Urell, Charlotte, Lung Function, Respiratory Muscle Strength and Effects of Breathing Exercises in Cardiac Surgery Patients. ISBN: 978-91-554-8580-1.Abstract
I sin avhandling ”The EU Services Directive – Law or Simply Policy?” diskuterar juristen Maria Wiberg hur tjänstedirektivet inverkar på medlemsstaternas möjligheter att reglera tjänsteverksamhet. En utgångspunkt är att tjänstedirektivet har två distinkta drag, som påverkar hur det bör tolkas.
Det omdiskuterade direktivet antogs av EU 2006 och är en kompromisslösning formad av olika politiska, ekonomiska och sociala intressen inom EU. Det beror till stor del på att direktivet inledningsvis baserades på ursprungslandsprincipen, som innebär att de nationella reglerna i den medlemsstat där en tjänst tillhandahålls inte ska tillämpas på tjänster från ett annat medlemsland.
Detta skapade debatt om den fria rörligheten för tjänster inom EU och social dumping. Samtidigt uppstod en tvist mellan det lettiska bolaget Laval och fackförbundet Byggnads vid ett skolbygge i Vaxholm. Med anledning av Laval-tvisten slog EU-domstolen bland annat fast att strejkrätten kunde begränsas av rätten till fri rörlighet inom EU. I ljuset av detta omformulerades också tjänstedirektivet och ursprungslandsprincipen togs bort. Samtidigt förhandlades dessutom EU:s nya konstitution som ansågs utvidga EU:s befogenheter. I och med tjänstedirektivets omformuleringar, baserade på kompromisslösningar, blev dess tillämpning och effekter svårbegripliga.
Direktivet utgör i sin nuvarande form dels ett traditionellt lagstiftningsinstrument, med bindande regler för medlemsstaterna att införa i sina respektive rättsordningar. Dels introducerar direktivet flera nya modeller för hur medlemsstaterna ska genomföra det, bland annat genom att ge staterna uppdrag att gå igenom sina nationella regelverk inom området för fri rörlighet av tjänster.
– Beroende på hur man tolkar tjänstedirektivet har det mer eller mindre långtgående effekter på staternas möjligheter att reglera tjänsteverksamhet som utförs inom deras gränser, trots att ursprunglandsprincipen är borttagen, säger Maria Wiberg.
Slutsatsen i avhandlingen är att tjänstedirektivets innehåll och effekter är mångtydigt, men oavsett hur det tolkas så påverkas medlemsstaternas manövreringsutrymme att reglera tjänsteverksamhet, till exempel hur svenska kommuner gör när de vill införa en ny föreskrift för att reglera en viss tjänsteverksamhet. Det kan inte heller uteslutas att även privata branschorganisation kan komma att påverkas av denna nya regelstruktur. Alla nationella ”krav” på tjänsteutövare som införs oavsett om det sker på kommunal, regional eller central nivå, och möjligen även privata branschorganisationer, måste alltid stämmas av mot tjänstedirektivet och om det faller innanför tjänstedirektivets tillämpningsområde rapporteras till EU kommissionen.
– Medlemsländernas manövreringsutrymme att reglera tjänsteutövande minskar helt enkelt i och med tjänstedirektivet, säger Maria Wiberg.
– Undersökningen visar att andelen elever som uppger att de begått någon stöldrelaterad handling, som till exempel inbrott, häleri, snatteri och cykelstöld, har minskat från 66 till 45 procent sedan mitten av 1990-talet, säger Jonas Ring, utredare på Brå.
Brottsligheten har minskat över tid för flera brottstyper sedan 1995, då den första undersökningen bland elever i årskurs nio gjordes. Bland de brottstyper som minskat mest fram till 2011 är stöld/snatteri i affär (från 37 till 18 procent) och skadegörelse (från 46 till 25 procent). Den andel ungdomar som uppger att de förstört något med flit, till exempel en gatlykta, har minskat från 32 till 16 procent. Andelen som uppger att de klottrat har minskat från 32 till 17 procent.
Attityderna till att begå brott har blivit mindre tillåtande. Till exempel har andelen elever som anger att de skulle tycka det var ”helt okej” eller ”ganska okej” om deras kompisar skulle snatta något i en affär, minskat från 27 procent år 1997 till 17 procent år 2011. Andelen som uppger att de någon gång druckit sig berusade, har minskat från 66 till 43 procent mellan 1995 och 2011. Under samma period har andelen elever som uppger att de skolkat, minskat från 44 till 34 procent.
Riskfaktorer
De som inte begår brott uppges ha en bättre kontakt med sina föräldrar. Ungdomarna i den gruppen uppger också att deras föräldrar har bättre koll på vad ungdomarna gör. Den grupp ungdomar som är mer brottsbelastad, kännetecknas bland annat av att de har en sämre relation till sina föräldrar och att föräldrarna har sämre koll på vad ungdomarna gör. De umgås med kompisar som oftare är brottsbelastade och de har i större utsträckning en mer tillåtande attityd till att begå brott.
Om Skolundersökningen om brott
Sedan 1995 har det genomförts rikstäckande enkätundersökningar om stöld, våld och problembeteenden bland landets elever i årskurs nio. De genomförs vart tredje år och resultaten presenteras i rapporter från Brå. Den senaste undersökningen har besvarats av närmare 6 500 elever och innehåller data fram till år 2011. Alla undersökningar besvaras anonymt.
Via BRÅ:s webbsida går rapporten Brott bland ungdomar i årskurs nio (Brå 2013:3) att ladda ner.
Akut pankreatit är den vanligaste sjukdomen i bukspottkörteln. Hos 10-20 procent av patienterna utvecklas sjukdomen till en svår form med allvarliga komplikationer och hög dödlighet. De vanligaste orsakerna till sjukdomen är gallsten och hög konsumtion av alkohol, men för en fjärdedel av patienterna är orsaken till sjukdomen okänd.
Tidigare studier som baserats på enskilda fall har talat för att det finns en koppling mellan akut pankreatit och viss läkemedelsanvändning, exempelvis av preparat som innehåller steroidhormonet kortison. Kroppseget kortison bildas förenklat i binjurarna och kan relateras till exempelvis stress och att reglera dygnsrytmen. Den vanligaste formen hos människa är kortisol, även kallat hydrokortison. Syntetiskt kortison används bland annat vid behandling av astma och autoimmuna sjukdomar, så som reumatiska sjukdomar.
Den aktuella studien är den första systematiska studien som klargör sambandet mellan kortisonpreparat och akut pankreatit. Totalt 6000 patienter som fått diagnosen akut pankreatit mellan åren 2006 och 2008 jämfördes med 61000 friska kontrollpersoner. Studiens resultat visar att personer som behandlades med kortisonpreparat i tablettform hade 70 procents ökad risk för akut pankreatit. Sambandet sågs först efter tre dagars läkemedelsanvändning, vilket stärker bevisen för att kortisonet och inte den behandlade sjukdomen i sig orsakat fynden.
– Någon riskökning observerades däremot inte för personer som använde kortison i inhalationsform, exempelvis astmaspray. Men personer som påbörjar behandling med kortisontabletter bör avstå från rökning och alkohol, som är riskfaktorer för inflammation i bukspottkörteln, säger Omid Sadr-Azodi, studiens huvudförfattare.
Studien har finansierats genom bidrag från Vetenskapsrådet och Bengt Ihre-fonden och har publicerats i vetenskapstidskriften JAMA Internal Medicine, Publikation: ”Oral glucocorticoid use is associated with an increased risk of acute pancreatitis – a population-based nested case-control study”. Omid Sadr-Azodi, Fredrik Mattsson, Tomas Sjöberg Bexelius, Mats Lindblad, Jesper Lagergren & Rickard Ljung, JAMA Internal Medicine, online 25 februari 2013.
Bild: Omid Sadr-Azodi
Cytostatikabehandling av män med avancerad prostatacancer ger symtomlindring och längre överlevnad men hittills har det saknats kunskap om hur cytostatika används vid prostatacancer i Sverige.
En ny studie i Nationella prostatacancerregistret visar att få män över 70 år med avancerad prostatacancer får cytostatika. Det fanns tydliga geografiska skillnader i användningen och behandlingen gavs ofta för sent i sjukdomsförloppet.
Yngre män behandlades oftare än äldre män med cytostatika och män med hög utbildningsnivå behandlades oftare än de med låg utbildning.
Syftet med studien var att undersöka hur stor andel av män som dött av prostatacancer som fått cytostatika.
Studien genomfördes 2009-2010 i alla svenska sjukvårdsregioner utom Skåne med analys av data i Nationella prostatacancerregistret (NPCR), Patientregistret, Dödsorsaksregistret, Läkemedelsregistret och Apoteket Farmaci.
Av de 2 677 män som avled under studietiden erhöll totalt 21 procent, eller 556 män, någon typ av cytostatika. Av männen under 70 år fick 61 procent (239) cytostatika, medan 30 procent (246) av männen mellan 70 och 79 år och bara 5 procent (71) bland dem som var äldre än 80 år fick cytostatika.
Hälften av de behandlade männen fick sista behandlingen under sina sista sex levnadsmånader.
Det fanns stora geografiska skillnader i användningen av cytostatika.
Ingela Franck Lissbrant som ledde studien kommenterar resultaten så här: ”Studien visar att det finns en underbehandling av äldre män med avancerad prostatacancer som är i övrigt friska. Här finns plats för förbättring!”
Studien Population-based study on use of chemotherapy in men with castration resistant prostate cancer publiceras i ACTA Oncologica.
Kaningulsot, eller Rabbit Viral Hemorrhagic Disease (RVHD), orsakas av ett calicivirus. Sjukdomen drabbar bara kaniner och har en mycket kort inkubationstid, en till tre dygn. De flesta kaniner dör och dödligheten är större hos kaniner äldre än två månader. Ett fåtal kaniner verkar vara motståndskraftiga mot viruset. Även en ung till synes frisk kanin kan bära på viruset och smitta andra kaniner.
Ibland sker plötsliga dödsfall utan föregående symptom. Ibland framträder andningssvårigheter, hög feber, upphörd matlust, blodflöde, skum från nosen eller kramper.
Redan under tidig vår börjar kaningulsot spridas i Sverige. Viruset överlever utanför värddjuren och kan smitta via till exempel utrustning, kläder och skor som förorenats eller via kaninhår, avföring, blod, saliv, färskt gräs, hö och foder. Det krävs ofta en omfattande sanering och desinfektion av exempelvis stallar och burar innan nya djur tas in.
– Den som bor i eller planerar att ta med sin kanin till riskområden som Skåne, Blekinge, Öland och Gotland kan skydda kaninen med vaccin. Sjukdomen verkar även ha spritt sig norrut ända upp till södra Mälardalen, säger laborator Ricardo Feinstein, SVA.
– En vuxen kanin kan vaccineras en gång per år före våren och skyddet varar hela säsongen. Om man föder upp kaniner så ska man vaccinera två gånger, ge första sprutan vid en månads ålder och den andra inom en månad och sedan en gång per år.
Även mygg och knott kan överföra viruset. Därför kan det vara värdefullt att skydda kaniner mot insektsangrepp.
– Den kanin som ska besöka en kaninkompis, eller ställa upp i en utställning bör vaccineras i god tid innan. Det tar minst tio dagar tills vaccinationen får full effekt, påpekar Ricardo Feinstein.
Fakta om kaningulsot
Sjukdomen påvisades första gången 1984 i Kina. Därefter har den rapporterats förekomma i nästan alla europeiska länder och i Mexiko. Uppfödare av kaniner som drabbats av sjukdomen har gjort stora ekonomiska förluster. I Sverige upptäcktes kaningulsot första gången 1990 bland vildkaniner på Gotland. Nu är sjukdomen spridd i den södra delen av landet och verkar även ha nått södra Mälardalen. SVA har ingen tydlig bild för hela landet av smittspridningen.
Kaningulsot orsakas av calicivirus och drabbar enbart kanin. Sjukdomen kan inte smitta människor eller andra djurslag. Diagnos ställs genom obduktion av misstänkt sjuka kaniner. Då görs framförallt en mikroskopisk undersökning av levern. Tecken på sjukdomen är skadade blodkärl, inre blödningar och vävnadsdöd på leverceller.
Bekämpning av sjukdomen kan förutom vaccination ske genom att isolera smittade kaniner och att hålla nyanlända djur i karantän. Omfattande sanering och desinfektion krävs av stallar och burar.
Mer fakta om kaningulsot hos SVA.
För att omvandla solljus till el, använder konventionella solceller kisel och andra oorganiska halvledande material. Trots en relativt hög materialkostnad har solcellerna ökat i popularitet i takt med att andra energikällor blir dyrare. Här finns behov av att ta fram hållbara och billiga solcellsalternativ för att göra det möjligt att mer av energibehovet i världen kan tillgodoses genom solenergi.
Plastens för- och nackdelar
– Det kan hända att solceller av plast inte är så avlägset ändå, säger Ana Sofia Anselmo, doktor i materialfysik vid Karlstads universitet, som nyligen publicerade en avhandling i ämnet.
Plastens fördelar är att solcellerna kan massproduceras billigare, och att slutprodukten är flexiblare och lättare kan integreras i andra material.
Plastens nackdel är att den har ungefär en tredjedel så stor effektivitet som konventionella solceller. Plasten har även betydligt kortare livslängd. Några saker måste därför lösas för att plasten ska bli ett effektivt alternativ.
Möjligheter att utveckla nya produkter
Under senare år har forskningen inom detta område resulterat i nya och bättre versioner som gör att man nu kan se en möjlighet för solpaneler av plast att bli kommersiellt gångbara. Det finns också möjlighet att utveckla en rad nya produkter där denna teknik kan integreras. Solcellerna kan integreras i till exempel textiler, andra plastmaterial, papper, glas, stål och takmaterial.
Ana Sofia Anselmo disputerade i materialfysik vid Karlstads universitet den 25 januari. Hennes forskning fokuserar på tunna filmer av halvledande polymerer och fullerenmolekyler för solcellstillämpningar.
KTH-professorn Yifang Ban har tillsammans med en rad forskarkollegor tagit fram ny teknik baserad på satellitbilder för att studera hur urbaniseringen ser ut i bland annat Kina. Därmed finns det effektiva verktyg för att samla in information om städers tillväxt samt analysera hur denna påverkar miljön både i Kina och på andra ställen i världen.
Tekniken behövs. För två decennier sedan levde mindre än 20 procent av Kinas befolkning i landets städer. Idag är samma siffra 50 procent, det vill säga hälften av alla kineser bor i urbana miljöer. Till år 2030 beräknas ytterligare 400 miljoner människor i Kina ha flyttat från landsbyggden till städerna.
Detta får givetvis konsekvenser, men i vilken omfattning har hittills i mångt och mycket varit höjt i dunkel. Yifang Bans och hennes kollegors verktyg ändrar på den saken.
– Genom att tekniken ger oss vetskap om hur snabbt urbaniseringen går, och var den sker, så kan vi studera de konsekvenser som urbaniseringen får. Informationen är avgörande för att kunna genomföra en hållbar stadsplanering, säger Yifang Ban, professor i geoinformatik på KTH.
Hon berättar att hon tillsammans med de andra forskarna bland annat använt Syntetisk aperturradar (SAR) som är helt okänslig för dåligt väder och moln, tid på dygnet, smog, sandstormar och andra saker som kan störa informationsinsamlandet. Resultatet från SAR har sedan slagits ihop med andra satellitbilder.
– Vår lösning går ut på att slå ihop en bild som exempelvis är 10 år gammal med en bild från idag. Vi kan sedan direkt se skillnaden genom en ny, tredje bild som tekniken skapar, säger Yifang Ban.
Därmed går det att se hur mycket en stad brett ut sig under den aktuella tidsperioden. Konsekvenser för miljön, kan därefter beräknas utifrån detta.
– Det finns naturligtvis en ständigt pågående debatt om vilka mått som ska användas när det kommer till miljökonsekvenser. Vi använder oss bland annat av måttet ”Förlust av ekosystemtjänsters värde översatt i reda pengar” när skog och odlad mark bebyggs, och att förlusten kan användas som ett mått på konsekvenserna för miljön, säger Yifang Ban.
Exempel på ekosystemtjänster är för övrigt pollinerande insekter, vattenrening via våtmarker eller musslor, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas. Ett miljörelaterat problem i dessa städer som hon och hennes forskarkollegor identifierat är ett fenomen som de kallar ”Urban heat island”.
– Så kallade ”Urban heat island” är områden i städer som är betydligt varmare än omliggande landsbygd. Medeltemperaturen i luften i en stad med en miljon innevånare är 1 till 3 grader varmare än utanför staden. På eftermiddagen kan skillnaden vara så stor som 12 grader varmare. Sådana här ”värmeöar” påverkar samhället på många sätt. Bland genom ökad energiförbrukning för luftkonditionering, ökade utsläpp och luftföroreningar, värmerelaterade sjukdomar och dödsfall och vattenkvalité, säger Yifang Ban.
Varför är då tekniken bra?
– Man kan studera urbaniseringen på många olika sätt. Det här är dock det mest kostnadseffektiva, det snabbaste och mest tillförlitliga sättet att övervaka urbaniseringen, säger Yifang Ban.
Hon tillägger att med teknikens hjälp kan de ny studera urbaniseringen över hela jorden. Stockholm och Toronto är exempel på industrialiserade städer som fortfarande växer, annars ser forskarna att den mest omfattande stadstillväxten och urbaniseringen sker i världsdelar som Asien, Afrika och Sydamerika.
– Just nu jobbar vi med tio storstäder, så kallade megacities. Städer med en befolkningsmängd runt 10 miljoner eller mer. Dessa är London, New York, Los Angeles,Mexiko city, São Paulo, Beijing, Shanghai, Tokyo, Moskva och Delhi, säger Yifang Ban.
Med en befolkning som hela tiden växer ökar förstås problemen som urbaniseringen skapar. Från och med nu fram till 2030 så förväntas ytterligare 2 miljarder människor att bosätta sig i städer.
Förutom Yifang Ban från KTH har även professorerna Peng Gong (Tsinghual University / UC Berkeley), Paolo Gamba (University of Pavia), Hannes Taubenböck (German Aerospace Center) och Peijun Du (Nanjing University) deltagit i forskningen. Även ett antal doktorander, bland annat från KTH, har deltagit i arbetet.
Forskningsprojektet har gått under namnet ”Satellite Monitoring of Urbanization in China for Sustainable Development” inom ESA/MOST:s Dragon 2-program mellan åren 2008 till 2012. Forskningen har nu expanderat till ett nytt forskningsprojekt under namnet ”Urbanization and Climate” inom Dragon 3-programmet för åren 2012 till 2016.
En halsryggmärgsskada medför förlamning i både ben och armar, något som innebär stora begränsningar i det dagliga livet för den som drabbas. Tidigare studier visar att den förmåga som halsryggmärgsskadade i första hand vill återfå är en fungerande hand.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har det sedan 1970-talet varit möjligt att kirurgiskt förbättra greppförmågan för dessa individer, och idag genomgår uppskattningsvis 40 procent av alla halsryggmärgsskadade i Sverige operationen.
Doktoranden Johanna Wangdell, som också är arbetsterapeut, har i sin avhandling intervjuat samtliga patienter som fått handfunktionen rekonstruerad vid Sahlgrenska sedan 2003.
Avhandlingen visar att handoperationen på ett dramatiskt sätt förbättrar de halsryggmärgsskadades livskvalitet:
– Ingreppet innebär inte bara en fysisk vinst i form av ökad greppstyrka. Att kunna äta självständigt och utföra hushållsarbete och fritidsaktiviteter ger mentala vinster som i sin tur påverkar det sociala livet, våra vanor och våra roller. Känslan av att veta att du klarar saker själv, att få tillbaka ditt privatliv och återfå din identitet som exempelvis aktiv förälder eller killen som kan hänga med på en öl är i många fall ovärderlig, säger Johanna Wangdell.
Förutom de individuella framstegen innebär en handoperation dessutom att behovet av personlig assistans och en anpassad miljö minskar, vilket innebär en besparing för hela samhället.
Trots detta genomförs handoperationen i väldigt låg utsträckning utanför Sverige: medan fyra av tio halsryggmärgsskadade opereras i Sverige, gör bara drygt en av tio det i USA.
– Få kliniker i världen gör lika många operationer per år av denna typ som Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vilket gör att det idag kommer halsryggmärgsskadade från hela Europa till sjukhuset för att genomgå operationen, säger Johanna Wangdell:
– Det här är den första studien som fokuserar på patientperspektivet, och vi kan visa att de som genomgår operationen upplever en väldigt hög tillfredsställelse. Jag hoppas att mina studier ska bidra till att ingreppet blir tillgängligt för många fler, både i Sverige och i världen.
Avhandlingen Patients’ pervieved outcomes in tetraplegia hand surgery försvaras vid en disputation den 21 februari.
I samband med att cancer utvecklas aktiveras ett flertal cancergener medan andra cancerhämmande gener inaktiveras. Detta sker på grund av skador i DNA och för att cancercellerna lyckas stänga av läsningen av sådana cancerhämmande gener.
För att identifiera vad som kan reglera en sådan avstängning studerade forskarna PTEN, en av de vanligast förändrade cancerhämmande generna. Länge har man trott att avstängningen är icke-reversibel, men forskarna visar nu att avstängda PTEN-gener i cancerceller kan ”räddas” och återaktiveras av en så kallad pseudogen, det vill säga en gentyp som till skillnad från vanliga gener inte kodar för ett helt protein.
– Vi identifierade en ny icke-proteinkodande pseudogen, som reglerar om uttrycket av PTEN ska vara på- eller avslaget. Det spektakulära i detta fall är att genen endast ger upphov till proteinets förstadie, så kallat RNA. Det är i sin tur detta RNA som via en rad mekanismer reglerar PTEN. Existensen av pseudogener har sedan länge varit kända, men man har tidigare trott att dessa endast har varit skräp, säger Per Johnsson, doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.
Hela 98 procent av människans DNA består av icke proteinkodande gener som till exempel pseudogener och genom att studera de här tidigare outforskade generna har forskarna nu alltså börjat förstå att de är mycket viktiga och kan vara verksamma helt utan att koda för proteiner.
I modellsystem visade forskarna att man med hjälp av den nya pseudogenen kan styra uttrycket av PTEN och göra att tumörer blir känsligare för traditionell cellgiftsbehandling.
– I framtiden skulle detta kunna leda till att cancerceller kan omprogrammeras till att bli mer normala. Förhoppningen är också att resistens mot cancerbehandling med hjälp av denna kunskap kan undvikas och vi tror att fynden kan ha stor betydelse för framtida utveckling av cancerläkemedel, säger Per Johnsson och fortsätter:
– Det vi ser här är antagligen bara toppen av ett isberg. I det mänskliga genomet döljer sig inte mindre än cirka 15000 så kallade pseudogener och det är rimligt att tro att en stor del av dessa är relevanta för sjukdomsutveckling, så som cancer.
Studien har gjorts i samarbete med Scripps Research Institute, USA, och University of New South Wales, Australien. Den har finansierats av Barncancerfonden, Cancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder, Karolinska Institutets KID-program, Vetenskapsrådet, Erik och Edith Fernströms stiftelse för medicinsk forskning, National Institute of Allergy and Infectious Diseases, National Cancer Institute och National Institutes of Health.
Fynden publiceras i vetenskapstidskriften Nature Structural and Molecular Biology och kan få betydelse för framtida utveckling av cancerläkemedel.
Publikation: “A pseudogene long noncoding RNA network regulates PTEN transcription and translation in human cells” Per Johnsson, Amanda Ackley, Linda Vidarsdottir, Weng-Onn Lui, Martin Corcoran, Dan Grandér och Kevin V. Morris, Nature Structural and Molecular Biology, AOP 24 February 2013, doi: 10.1038/nsmb.2516.
Expectant mothers who consume caffeine, usually by drinking coffee, are more likely to have babies with lower birth weight than anticipated, given their gestational age. Researchers at Sahlgrenska Academy conducted a study on 59,000 pregnant Norwegian women in collaboration with the Norwegian Institute of Public Health.
– The correlation between intake of caffeine and fetal growth was established even among women who followed the official recommendation that they limit caffeine consumption to 200 grams a day (two cups of coffee), researcher Verena Sengpiel says.
The medical term used in this connection is “small for gestational age” (SGA), which is associated with an elevated risk of morbidity and death.
The new results are consistent with previous international studies but are based on a considerably larger cohort. The participants were healthy and had uncomplicated pregnancies until delivery, while the results were adjusted for age, smoking, body mass index, nicotine consumption, alcohol use and other variables that affect fetal growth..
– We need to stress that our study did not examine whether caffeine is the specific mechanism substance by whichresponsible for the fetus is being at greater risk of low birth weight, Ms. Sengpiel says. Nor did we look at whether these babies actually had special health problems during the neonatal period. Additional research is needed before we can say for sure what our finding actually means for pregnant women and their babies.
The other purpose of the study, which is being published in BMC Medicine, was to determine whether women who consumed caffeine during pregnancy were more likely to give birth prematurely. Such a correlation could not be established.
The research team is hoping to conduct more in-depth studies about the cause-effect relationship between caffeine use and SGA, as well as any correlation between SGA and neonatal morbidity and death.
The article, entitled “Maternal Caffeine Intake during Pregnancy Is Associated with Birth Weight but Not with Gestational Length: Results from a Large Prospective Observational Cohort Study,” was published in BioMed Central’s open access journal BMC Medicine on February 19.
