I Sveriges skogar fanns ungefär 200 000 älgar förra året. Det tyder på att älgstammens nedåtgående trend har vänt, enligt en rapport. En trolig förklaring är minskad jakt och att färre älgkor skjuts.
När den nya älgförvaltningen infördes under jaktåret 2012/2013 var målet att minska älgstammen i många regioner. Så blev det också. Men nu visar en rapport att nedgången kan ha planat ut. Älgstammen visar till och med tecken på att öka i vissa områden.
Färre älgar skjuts
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattat hur många älgar som fanns vid jaktstarten hösten 2023.
Enligt rapporten bedömdes omkring 250 000 älgar finnas i Sveriges skogar. Efter jakten fanns ungefär 200 000 kvar. Det är något fler jämfört med året innan.
De viktigaste orsakerna till förändringen är mindre jakt och att färre älgkor skjuts, menar rapportens författare.
– Vi ser att jägarna verkar ha ändrat sitt beteende i takt med att älgstammen minskat, dels genom att tillbringa mindre tid i skogen, dels genom att minska avskjutningen av vuxna älgkor som är centrala för populationens tillväxt, säger Fredrik Widemo, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Stora skillnader mellan regioner
Det finns stora regionala variationer i älgstammens utveckling. I till exempel Gävleborgs län har älgstammen minskat med nästan 42 procent sedan 2015. I Blekinge har den däremot ökat med 10 procent.
Rapporten visar också att älgarnas reproduktion, mätt som antalet kalvar per älgko, har minskat stadigt sedan millennieskiftet. Det här tyder på att andra faktorer, utöver jakt, spelar en viktig roll för älgstammens utveckling, enligt forskarna. Till exempel kan älgar dödas av stora rovdjur. Även klimatförändringar kan påverka stammen.
Så styrs älgstammen
Målen för älgstammens storlek sätts regionalt. Här ska hänsyn tas till både ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. Till exempel vill man begränsa betesskador, bevara biologisk mångfald och se till att älgarna brukas hållbart och på lång sikt.
Farhågor har funnits att populära diabetesläkemedel som Ozempic kan öka risken för självmord och självskadebeteende. Men enligt en studie vid Karolinska institutet finns ingen tydlig koppling.
Läkemedel med så kallade GLP1-analoger, som sänker blodsockret, är främst avsedda för patienter med diabetes. Men eftersom preparaten även visat sig vara effektiva för att minska fetma används de nu av miljontals människor världen över. Samtidigt har läkemedelsmyndigheter varnat för tänkbara risker.
Risker har utretts
Förra året inledde Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, en utredning efter att cirka 150 fall av självmordstankar och självskadebeteende rapporterats, och som eventuellt kunde kopplas till diabetesläkemedlen.
Utredningen, som baserades på ett ganska litet underlag, kunde dock inte visa att det fanns ett samband. Bilden bekräftas nu av forskare vid Karolinska institutet som gått igenom större datamängder.
Ingen tydlig koppling
KI-forskarna har tittat på data från cirka 300 000 vuxna personer i Sverige och Danmark. De behandlandes antingen med GLP-1-analoger eller SGLT2-hämmare, som är en annan typ av diabetesmedicin, under åren 2013–2021. Studiedeltagarna följdes upp efter två års tid.
– Vi fann ingen tydlig koppling mellan användandet av läkemedlen och en ökad risk för suicid, självskada eller depression och ångestrelaterade tillstånd. Detta är betryggande, säger Björn Pasternak som är forskare vid Karolinska institutet.
Biverkningar kan skilja sig åt
Men forskarna betonar att fler studier behövs framöver.
– Det är viktigt att specifikt undersöka personer som tidigare haft problem med suicidtankar och självskadebeteenden eftersom de redan befinner sig i riskzonen och läkemedlets biverkningsprofil skulle kunna vara annorlunda i den gruppen, säger Peter Ueda, forskare vid Karolinska institutet.
Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en speciell exoplanet. Den sticker ut genom sina vobblande rörelser i omloppsbanan. Det mystiska rörelsemönstret tyder på att planetsystem kan vara mer komplexa än vad forskare tidigare trott.
Den nyupptäckta exoplaneten har döpts till TOI-1408c och befinner sig 455 ljusår från jorden. Den har en massa som motsvarar åtta jordklot och kretsar mycket nära en gasjätte med namnet TOI-1408b.
När astronomerna började granska de båda planeterna och dess stjärna blev de förbryllade. Den lilla planeten har ett säreget sätt att röra sig i sin omloppsbana. Samspelet mellan de båda planeterna och stjärnan kan liknas vid en rytmisk dans.
Utmanar teorier om planetsystem
Studien, som letts från Lunds universitet, visar att planetsystem kan vara betydligt mer komplexa än vad forskarna tidigare trott.
– Den lilla planeten har ett mycket ovanligt beteende i sin omloppsbana, och visar stora variationer i tidpunkten för när den passerar framför sin stjärna, vilket är något vi vanligtvis inte ser. Den lilla planetens existens utmanar befintliga teorier om bildandet och stabiliteten av planetsystem, säger Judith Korth som är astrofysiker vid Lunds universitet.
Mer om exoplaneter
Exoplaneter är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1995. Därefter har över 5 000 exoplaneter registrerats.
Forskarnas upptäckt av TOI-1408c gjordes med med hjälp av Nasas rymdfarkost TESS. Den sköts upp 2018 och har sedan dess observerat över 7 000 potentiella exoplaneter.
Upptäckten av en liten planet mellan en stjärna och en stor gasjätte är sällsynt. Fyndet kan hjälpa forskarna att förstå mer om hur planeter bildas i andra solsystem.
– Våra resultat kommer att hjälpa forskare att lära sig mer om hur planeter bildas och hur de beter sig när de är mycket nära varandra, särskilt i system med gigantiska planeter, säger Judith Korth.
Förutom Lunds universitet har ett 50-tal universitet och organisationer medverkat i studien.
Barn och ungdomar behöver professionellt stöd när en förälder begår självmord. Enstaka regioner i Sverige har rutiner för att erbjuda sådan hjälp, men de flesta har det inte.
– Tyvärr är det sällsynt att samhället kliver in med den hjälp som vi vet är helt nödvändig, säger Ulla Forinder som har lett en studie i ämnet.
Att förlora en förälder genom självmord är ett stort trauma. En central fråga för många barn och unga är: ”Hur kunde min förälder göra det här när de har mig?”.
Det säger Ulla Forinder, professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Ulla Forinder har lett en studie med 40 efterlevande familjer där en av föräldrarna hade begått självmord.
Extremt stor påverkan
Över en tredjedel av barn och vuxna i studien, samt hela två tredjedelar av ungdomarna, visade tydliga tecken på posttraumatisk stress. En klar majoritet av deltagarna upplevde psykisk ohälsa.
– Det har en extremt stor påverkan på barn och unga när en förälder dör på det här sättet. Risken är stor att barnen drabbas av ohälsa här och nu och även senare i livet. Sannolikheten för det ökar dessutom om de inte får professionell hjälp, säger Ulla Forinder.
Barn glöms bort
Deltagarna i studien hade själva sökt hjälp hos organisationen Bris, som arrangerar stödhelger för efterlevande familjer.
– Vissa av familjerna har haft kontakt med socialtjänst och sjukvård sedan tidigare. Men ofta kan vi se att barnen glömts bort både i fasen före självmordet och efter, trots att man vet att det får konsekvenser för dem senare, säger Ulla Forinder.
Nationella riktlinjer finns inte
Studien framhåller vikten av stöd både på kortare och längre sikt. Idag saknas nationella riktlinjer för hur samhället ska agera vid föräldrars självmord. Idag är det upp till den efterlevande föräldern, som vanligtvis är traumatiserad, att själv söka stöd.
Men det finns undantag.
– I Östergötland och Kalmar har man byggt upp en bra struktur där polis och traumateam fångar upp efterlevande och tar kontakt med barnpsykiatrin. Det skulle andra regioner kunna ta efter. Det ska inte vara avgörande var i landet man bor för vilken hjälp man ska kunna få, säger Ulla Forinder.
Tyst i familjen
Det är vanligt att det blir tyst kring dessa dödsfall i familjerna, enligt forskningen. Familjemedlemmar värnar om varandra och vill inte belasta de andra med egna svåra känslor. Men tystnaden och lidandet förstärks också av skuld- och skamkänslor. Efterlevande känner ibland skuld över att de inte gjorde mer för att förhindra det inträffade. De kan också känna skam eftersom självmord fortfarande är förknippat med ett starkt stigma.
Sorgen försvinner inte oavsett stöd, menar Ulla Forinder. Men för familjens välmående och hälsa har stöd en stor betydelse.
– Många i familjerna pratar om betydelsen av att göra något roligt tillsammans, att skratta och ha kul ihop igen. Med professionellt stöd blir det lättare att hitta tillbaka dit.
Höga nivåer av vissa PFAS-kemikalier kan finnas i apelsinjuice och fruktpuréer för barn. Det visar en studie vid Örebro universitet.
PFAS är syntetiska ämnen som används i allt från kläder och husgeråd till brandskum. Kemikalierna är svåra att bryta ner och vissa kan vara skadliga för människa och miljö.
Tidigare forskning har visat att så kallade ultrakorta PFAS-kemikalier har fått stor spridning i miljön, men det är mindre känt om de även förekommer i livsmedel.
Juice och puréer för de yngsta
Forskare vid Örebro universitet har nu undersökt PFAS-kemikalier i juicer samt frukt- och grönsakspuréer för små barn. Studien har tittat på de ultrakorta kemikalierna trifluorättiksyra, TFA, och trifluormetansulfonsyra, TFMS.
Resultatet visar höga nivåer av TFA i apelsinjuice och handpressade apelsiner. Även två av nio puréer som analyserades hade höga halter.
– Jag blev inte förvånad över att vi hittade TFA i juice och puré. Vi har hittat ämnet överallt när vi har undersökt vatten, även i dricksvatten, säger Leo Yeung, forskare i kemi vid Örebro universitet.
Han blev däremot förvånad över att halterna var så pass höga. Den genomsnittliga nivån var 34,000 nanogram per liter, men vissa prover nådde över 80,000 nanogram per liter.
Över gränsvärden för vatten
TFA-halterna i juice och puréerna har jämförts med riktvärden för dricksvatten i tre europeiska länder. Här visade sig flera av forskarnas prover överskrida godkända gränser.
– Vår undersökning visar alltså att vissa apelsinjuicer och vissa puréer överskred gränsvärdena som satts av Danmark, Nederländerna och Tyskland när det gäller dricksvatten, vilket kan innebära potentiella hälsoeffekter, säger Leo Yeung.
– Som föräldrar behöver vi inte vara alltför oroade över resultaten ännu, men vi bör kräva mer information om barnmat för att bättre förstå situationen, fortsätter han.
Lägre nivå i ekologiska produkter
Forskarna har analyserat både konventionella och ekologiska produkter. Generellt hade de ekologiska produkterna lägre TFA-nivåer.
Proverna visade att även äppeljuice innehöll ämnet, men här var nivåerna lägre än i apelsinjuice.
Studien vid Örebro universitet har gjorts i samarbete med Eurofins Food & Feed Testing AB och PFAS Competence Centre.
Vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Med hjälp av en ny beräkningsmetod visar forskare att risken för vattenbrist globalt kan vara större än man tidigare trott.
Den vanliga bilden av hur vattenförsörjningen på jorden fungerar är att regn faller ner och sedan lagras i grundvatten, sjöar och floder. Men en ny studie vid Stockholms universitet visar att stabiliteten i den globala vattenförsörjningen är beroende av faktorer långt tidigare i systemet, som möjligheten till avdunstning.
– Vattenförsörjningen har egentligen sitt ursprung i den fukt som avdunstar från land eller i havet och färdas i atmosfären innan den faller som regn. Men det förbiser man ofta när man bedömer vattentillgången i världen, säger Fernando Jaramillo, forskare i naturgeografi vid Stockholms universitet.
Stor risk för vattenbrist
När länder delar en sjö eller flod utgår ofta riskbedömningar och regleringar från vad som sker uppströms i själva vattnet. Men med ett så kallat uppvindsperspektiv omfattas ett helt nederbördsområde, eller den sträcka som avdunstat vatten färdas i atmosfären innan det faller som regn, menar forskarna.
Vindarnas riktning
Inom meteorologi är en vindriktning den riktning vinden kommer ifrån. Begreppet ”uppvind” är riktning mot vindens källa och ”nedvind” är i riktningen bort från källan.
Studien vid Stockholms universitet belyser vikten av att använda dessa begrepp i riskbedömningar, som ett komplement till vattenströmmarna uppströms och nedströms.
Forskarna har studerat över 300 avrinningsområden över hela världen. De konstaterar att riskerna för vattenförsörjningen är betydligt högre om hänsyn även tas till uppvindar.
– Med den nya metoden som baseras på uppvindar ser vi att 32 900 kubikkilometer av världens vattenresurser, det vill säga 81 procent av världens vattentillgångar, står inför mycket hög risk, säger forskaren José Posada.
– Det är en betydande riskökning jämfört med de 20 500 kubikkilometer per år som beräknas som högrisk baserat på den tidigare beräkningsmetoden med det så kallade uppströmsfokuset, fortsätter han.
Många faktorer styr kretsloppet
Nederbörden på jorden är beroende av många olika strömmar för att systemet ska fungera både i atmosfären, på land och i hav. Det gör den nya metoden för riskberäkning mer heltäckande, menar forskarna.
– I Sydamerika ligger till exempel större delen av Amazonasbassängen nedströms bergskedjan Anderna och får sitt vatten därifrån, samtidigt som stora delar av Anderna får sitt regn från avdunstning i Amazonas regnskog, vilket gör dessa båda regioner beroende av varandra för vattenförsörjning, säger Fernando Jaramillo.
Länder i inlandet har högre risk
Mängden avdunstad fukt beror på många olika faktorer. Eftersom en stor del av vattnet som avdunstar kommer från växter kan förändrad markanvändning i en region påverka vattentillgången. Om skogar huggs ner och jordbruksutveckling dominerar i ett grannland kan mängden fukt som vegetationen avger minska. Det påverkar i sin tur nederbörden.
För kustländer som till exempel Filippinerna kommer det mesta av regnet från havet. Det gör att förändringar i markens användning innebär mindre risk för vattensäkerheten, menar forskarna.
– Nederbörden i inlandsländer som Niger kommer däremot främst från fukt som dunstar i grannländer som Nigeria och Ghana. Det gör många länder i inlandet till högriskländer när det gäller hur vattensäkerheten påverkas av förändringar i markanvändningen, säger Fernando Jaramillo.
Kongofloden i Afrika.
Mänsklig aktivitet påverkar
Miljöstyrning och regleringar i områden varifrån fukten först avdunstar kan alltså påverka vattensäkerheten i helt andra områden dit vattnet transporteras och regnar ner.
– En oreglerad avskogning eller förändrad markanvändning i angränsande områden kan medföra allvarliga risker, men är svårt att kontrollera. Till exempel är Kongoflodens avrinningsområde starkt beroende av vatten från grannländer med en svag förvaltning av miljö, klimat och biologisk mångfald enligt globala indikatorer, säger Lan Wang-Erlandsson, forskare vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet.
Ömsesidigt beroende
Studien visar hur komplexa vattenfrågor är. Effekterna av ett lands eller regions styrning kan få stora konsekvenser för ett annat land eller region.
– Det går inte att bortse från det ömsesidiga beroendet mellan länder när det gäller vattenfrågan i ett avrinningsområde eller nederbördsområde. I slutändan är allt vatten sammankopplat, så vi bör inte bara tänka på hur vi hanterar våra vattenresurser inom en region eller ett land, utan också på hur vi och våra grannar kan påverka den totala vattenförsörjningen, säger Lan Wang-Erlandsson.
Läkemedlet morfin används för att minska smärtor, men hur fungerar det i kroppen? Forskare vid Karolinska institutet har nu tagit reda på mer om nervprocesserna bakom smärtlindringen, något som kan få betydelse för att minska allvarliga biverkningar.
Morfin är ett kraftigt smärtstillande läkemedel som ingår i gruppen opioider. Läkemedlet blockerar signaler i smärtbanorna samtidigt som en känsla av njutning förstärks. Morfin verkar på flera smärtvägar i kroppen, men nervprocesserna bakom smärtlindringen har tidigare inte varit helt kända.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt hur morfin lindrar smärta genom att använda nya metoder. De har bland annat gett morfin till försöksdjur och därefter lyckats ”fånga” de nervceller som morfinet aktiverar.
Nervceller samspelar
Forskarna upptäckte att morfinet påverkar en utvald uppsättning nervceller som kallas rostrala ventromediala medulla, RVM, i hjärnan. Tillsammans bildar de här nervcellerna en slags ”morfinensemble”, vars förändring i aktivitet leder till smärtlindring.
När forskarna på syntetisk väg inaktiverade nervcellerna försvann morfinets effekter. När nervcellerna aktiverades igen kunde de återskapa smärtlindringen.
– En särskild typ av nervceller som har trådar till ryggmärgen visade sig spela en central roll i ”morfinensemblen”. I ryggmärgen kopplas de här nervcellerna till så kallade inhibitoriska nervceller som bromsar smärtsignaleringen i ryggmärgen och därmed förhindrar smärta, säger Patrik Ernfors, professor inom medicinsk biokemi vid Karolinska institutet.
Minska svåra biverkningar
De smärtstillande läkemedlen kommer med en baksida. Morfin kan orsaka allvarliga biverkningar som beroende, missbruk, överdoser och död.
– Det har varit svårt att hitta strategier för att behandla smärta utan att utlösa de här farliga biverkningarna, säger Patrik Ernfors.
Forskarna hoppas att bättre kunskaper om hur morfin fungerar i kroppen kan bidra till minskade biverkningar i framtiden.
– Studien är viktig eftersom kunskaper om nervbanan och cellerna kan förklara hur morfin kan ha en så kraftfull smärtlindrande effekt. Det kan också ge information om hur dessa processer skiljer sig från dem som framkallar känslan av eufori, välbefinnande och beroende, säger Patrik Ernfors.
Forskarna vill nu gå vidare och undersöka orsakerna till varför smärtlindringen avtar när morfin används under lång tid.
Nu kan kopplingen mellan kost, blodfetter och sjukdomar bevisas, enligt forskare bakom en stor studie. Att skippa smör och grädde och i stället äta medelhavsmat, med vegetabilisk olja och nötter, minskar risken för sjukdomar.
Enligt WHO bör mättade fetter ersättas med vegetabiliska och omättade fetter för att minska risken för till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Men många studier som gjorts på området har begränsningar. Därför har det varit lite osäkert hur relevanta riktlinjerna egentligen är. En ny stor studie, där flera europeiska universitet medverkar, ger dock stöd för Världshälsoorganisationens kostråd.
Nytt sätt att mäta hälsoeffekter
I studien som letts från Chalmers har forskarna analyserat fetter, lipider, i blodet med hjälp av en metod som kallas lipidomik. De har sedan kombinerat metoden med tidigare så kallade interventionsstudier*, där människor fått äta en kontrollerad kost. De har också vägt in studier som undersöker hur hälsan utvecklas över tid.
Det här har gjort det möjligt att få en mer detaljerad bild av sambandet mellan kost, blodfetter och långsiktig hälsa.
− Matvanor och kost är så komplexa att det ofta är svårt att dra definitiva slutsatser deras betydelse för hälsan från en enskild studie. Vårt tillvägagångssätt att använda lipidomik för att koppla ihop resultat från interventionsstudier med strikt kontrollerad kost, och långsiktiga studier som mäter förekomst av specifika sjukdomar, kan övervinna de begränsningar som finns inom nutritionsforskningen, säger Clemens Wittenbecher, forskare inom livsmedels- och näringsvetenskap vid Chalmers.
Vegetabiliska fetter har fördelar
Studien visar att deltagare som åt mycket omättade växtfetter och lite fetter från djurriket hade betydligt lägre risk att utveckla hjärtkärl-sjukdomar och typ 2-diabetes. Men studien visar också att personer som äter mycket animaliska fetter kan påverka sin framtida hälsa genom att byta till medelhavskost med högt innehåll av omättade fetter.
− Vår studie bekräftar att det finns hälsofördelar med en kost rik på omättade växtfetter, såsom medelhavskost. Denna kunskap kan lägga grunden för riktade kostråd till de personer som drar störst nytta av att ändra sina matvanor, säger Clemens Wittenbecher.
* I interventionsstudier utsätts studiedeltagarna för någon form av åtgärd, till exempel ett läkemedel eller en diet.
Medelhavsmat innehåller bland annat mycket grönsaker, nötter och vegetabiliska fetter från till exempel olivolja.
Så gjordes studien om blodfetter och kost
Forskarna har tittat på fettsammansättning i blodet med hjälp av lipidomik. Den typ av lipider, fetter, som fanns i deltagarnas blod sammanfattades och gavs en så kallad multilipidpoäng, MLS. En högt MLS-värde innebar en hälsosam blodfettsprofil, med ett högt intag av omättade växtfetter och lågt intag av animaliska fetter.
Poängen kopplades sedan till förekomsten av hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Deltagare med en gynnsam fettprofil hade betydligt lägre risk att utveckla sjukdomarna.
Forskarna undersökte också om personer med låga MLS-nivåer, vilket tyder på ett högt innehåll av mättat fett i maten, gynnades av en hälsosammare kost. Studien visar att risken att drabbas av diabetes minskade mest hos människor som haft låga MLS, och som sedan bytt till medelhavskost.
Mixen av kontorsarbete och distansjobb rymmer en del utmaningar. För att få arbetet att fungera bättre är tydliga regler och strategier för enskilda medarbetare och arbetsgruppen viktiga. Det visar en studie som granskat arbetsmetoder vid flexibelt arbete.
Efter pandemin har flexibelt arbete, det vill säga att växla mellan att jobba på distans och på kontoret, blivit standard på många arbetsplatser. Enligt en SCB-undersökning jobbade 15 procent av svenskarna hemifrån minst hälften av dagarna i mars 2022.
Men trots att flexibelt arbete är vanligt saknas fortfarande kunskap om hur arbetssättet bäst bör struktureras för att anställda ska må bra, men också för att behålla eller öka produktiviteten.
200 testade arbetsmetod
I en studie vid Högskolan i Gävle utformades metoder på både individ- och gruppnivå för att stödja organisationer som infört flexibelt arbete. Drygt 200 personer på en stor myndighet i Sverige deltog i studien. En arbetsgrupp införde de nya metoderna och en kontrollgrupp fortsatte arbeta som tidigare.
– Övergripande kan man säga att målet är att skapa en balans för de anställda genom att utforma en metodik både på individ- och gruppnivå så de anställda kan släppa jobbet på ledig tid. Det gör arbetsgivaren genom att jobba fram regler och en kultur där förväntningarna är klara både på grupp- och individnivå, säger Sophie Pagard, forskare i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Gemensamma regler och arbetsplaner
Enligt forskarna behövs först och främst grundregler och en policy som gäller i hela organisationen.
– Så långt det är möjligt måste hela organisationen ha en gemensam policy för distansarbete, så att det inte bildas olika regler beroende på vilken avdelning eller arbetsgrupp man tillhör. Arbetsgrupperna behöver ofta kunna samarbeta effektivt. Ett ramverk för exempelvis hur många dagar medarbetarna får jobba hemifrån kan vara en del av en sådan policy, säger Sophie Pagard.
Strategier för flexibelt arbete på organisationsnivå
Skapa en gemensam handlingsplan där förväntningar på anställda framgår.
Tydlighet om hemvist. Vilka som är på plats måste vara synligt för alla, till exempel genom ett schema som alla kan komma åt.
Hur snabbt behöver medarbetarna svara på e-post och chatt-meddelanden? Vissa saker går att lösa snabbt eller vara akuta, men att svara på allt direkt kan skapa onödiga avbrott som stör koncentrationen.
Vad gäller utanför den normala arbetstiden? Sätt upp regler för när man behöver svara på mobil, e-post eller chattar.
Tydlighet kring om det är okej att gå hem tidigare om arbetstiden är flexibel. Om flextid tillämpas på arbetsplatsen måste kulturen också tillåta att medarbetarna arbetar olika tider på kontoret och på distans.
Avdelnings- eller gruppchefer behöver löpande se över arbetsplanen för att medarbetarna ska upprätthålla de rutiner gruppen kommit överens om.
Även på grupp- eller avdelningsnivå är en gemensam arbetsplan viktig.
– När behöver hela eller delar av arbetsgruppen vara på kontoret för att ses fysiskt och hur snabbt behöver man svara på e-post? Det är viktigt att ha med i arbetsplanen. Det kan exempelvis vara okej att skicka jobbrelaterad e-post och chatmeddelanden utanför arbetstid, men att det är tydligt att det inte förväntas svar förrän nästa dag, säger Sophie Pagard.
Strategier för enskilda medarbetare
Planera in tid för mejl. E-post och chattmeddelanden som inte är akuta kan skötas en specifik tid varje dag. Det minskar avbrott och ökar möjligheterna att fokusera på en arbetsuppgift i taget. Ta bort notiser för e-post och för chattmeddelanden om det är möjligt.
Planera in tid för lunch och raster. Lägg in i kalendern så att även kollegorna kan se det. Blocka tiderna kalendern.
Lägg in tid för reflektion, eventuellt i slutet av arbetsdagarna, i det personliga schemat. Använd tiden för att skapa en prioriteringslista för nästa dag.
Lägg in planeringstid på fredagar för att skapa en bild av kommande vecka. Gör en prioriteringsordning för mer tidskrävande uppgifter.
Studien utgick från en utbildning med syfte att utforma individuella metoder och en workshop som gick ut på att utforma en gemensam strategi inom arbetsgrupper.
Innebär artificiell intelligens en hjälp eller stjälp i lärandet? En studie visar att särskilt elever med koncentrationsproblem kan ha nytta av verktyg som ChatGPT. Men forskare ser behov av regler för hur AI ska användas i skolan.
ChatGPT och andra AI-baserade verktyg har tågat in i utbildningsvärlden. Det har lett till en livlig debatt på skolor och universitet om verktygen ska tillåtas eller förbjudas.
Forskare vid Lunds universitet har velat undersöka hur elever använder artificiell intelligens i skolan. De har särskilt intresserat sig för hur tonåringar med bristande kognitiva förmågor använder AI-verktyg i skolarbetet.
AI hjälpreda i skolan
I en studie har 750 elever mellan 12 och 19 år gett sin syn på användningen av AI i skolan.
Resultatet visar att elever som har svårt att koncentrera sig, planera eller har svårigheter att följa instruktioner upplever sig särskilt hjälpta av AI-verktyg i skolarbetet.
– Elever med mer kognitiva utmaningar tyckte att dessa verktyg var särskilt användbara, särskilt för att slutföra uppgifter. Detta belyser verktygens roll som ett potentiellt stöd för elever som kämpar med kognitiva processer som är avgörande för deras framgång i skolan samt väcker frågor kring etiken i användandet av dessa verktyg, säger Johan Klarin, skolpsykolog och forskningsassistent vid Lunds universitet.
Det här är ChatGPT
ChatGPT är en chattrobot eller AI-assistent. Verktyget har utvecklats av företaget OpenAI och lanserades under 2022.
ChatGPT är en så kallad språkmodell som utgår från stora mängder texter, till exempel böcker, artiklar och webbsidor men också nätforum. Verktyget tränas med hjälp av maskininlärning och även genom interaktion med användarna.
Verktyget kan göra det mesta den ombeds utföra, till exempel ge svar på frågor, söka fakta, förklara olika begrepp eller skriva texter i olika genrer – allt från poesi till sammanfattning av långa rapporter.
Källor: Wikipedia och Internetstiftelsen
I skolan spelar kognitiva förmågor som uppmärksamhet, koncentration, planering och problemlösning en avgörande roll för akademisk framgång.
Daiva Daukantaitė, docent i psykologi, menar dock att det finns en osäkerhet kring om verktygen hindrar eller fördröjer utvecklingen av kognitiva förmågor i tonåren, som är en viktig period för denna utveckling.
– Detta bör tas i beaktande vid implementering av AI-stöd i skolor. Effekterna bör studeras noga, och över tid, säger hon.
Fusk eller hjälpmedel?
Forskarna lyfter fram att det är viktigt att diskutera var gränsen för fusk eller hjälpmedel går när det gäller användning av AI-verktyg. Det handlar bland annat om avsikten och omfattningen av användningen.
– Att använda ChatGPT för att slutföra hela uppgifter eller lösa problem och skicka in resultaten som sina egna är fusk. Men om studenterna engagerar sig kritiskt i det AI-genererade innehållet och bidrar med sin egen förståelse och ansträngning kan det betraktas som ett legitimt hjälpmedel, säger Johan Klarin.
Ställer krav på lärarna
Enligt forskarna kan Chat GPT användas på ett ansvarsfullt sätt vid research, för att få idéer eller bättre förstå komplexa koncept. De menar att lärare måste bli bättre på att tillhandahålla riktlinjer och ramverk för lämplig användning av chattbottar.
– Det behövs också fortbildning för lärarna så att de ska kunna stötta elever med kognitiva problem i deras användning av den nya AI-tekniken, säger Johan Klarin.
Studiens resultat är ett första försök att förstå omfattningen av användning av AI-verktyg i skolor och vilken funktion de har för eleverna.
– Mer studier behövs men vi hoppas att vårt arbete lägger grunden för att informera utbildare, beslutsfattare och teknikutvecklare om rollen för generativ AI i utbildningen och hur man kan använda dess fördelar till att främja lärande för alla elever, säger Daiva Daukantaitė.
Allt fler mobilappar tar hjälp av artificiell intelligens för att upptäcka hudcancer. Men många appar, som används utanför vården, har brister som kan påverka analysen av hudförändringar. Det visar två studier.
Att tidigt upptäcka hudcancerformen malignt melanom är viktigt, och i dag finns många mobilappar som utlovar snabb och smidig analys av egentagna bilder av leverfläckar och födelsemärken.
Men det är svårt för en enskild konsument att veta om apparna håller måttet. Det konstaterar Åsa Ingvar som är överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.
I två studier har hon undersökt AI-baserade appar för självundersökning av hudförändringar.
– För att kunna avgöra om det går att lita på appens kvalitet behöver man som användare få information om hur den är uppbyggd – och det saknas ofta idag, säger Åsa Ingvar i ett pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus.
Begränsningar framgår inte
Studierna genomfördes i Australien. Syftet var att undersöka vilken typ av märkning och information som tillverkarna ger, men också komma med riktlinjer för hur informationen om apparna bör se ut.
I den ena studien granskade forskarna 21 AI-baserade dermatologiska mobilappar. De kunde konstatera att ingen av apparna uppfyllde vanliga märkningsrekommendationer.
– Det är ett bekymmer eftersom man som användare inte får kunskap om apparnas begränsningar, säger Åsa Ingvar.
AI tränas på ljus hud
Som exempel nämner hon att flera av apparna ofta är tränade på bilder av hudförändringar bland personer med ljus hudton. Det kan göra dem sämre på att analysera bilder från personer med en annan hudfärg.
Apparna kan också begränsas av att de bara tränats på bilder från en viss typ av kamera. De kan även ha tränats på för få, eller inga bilder alls, av vissa hudförändringar.
– Det är välkänt bland utvecklare att AI-appar är känsliga för avvikelser från den data de är tränade på. Men denna kunskap måste även spridas bland användare, oavsett om de är sjukvårdspersonal eller inte, säger Åsa Ingvar.
Låg tröskel ökar belastning på vården
En annan begränsning är att apparna ofta har låg tröskel när det gäller att varna användarna för hudförändringar.
– Apptillverkarna vill inte riskera att missa till exempel malignt melanom, så de ger hellre rådet att söka vård för ofta än för sällan. Det kan innebära ökad belastning på den mer traditionella vården genom en ökad andel onödiga besök som inte medför ett medicinskt mervärde i form av förbättring av ett sjukdomstillstånd, säger Åsa Ingvar.
Hjälp av expertpanel
I den andra studien tog forskarna hjälp av en expertpanel för att reda ut vilka krav och vilken märkning som bör gälla för AI-baserade dermatologiska appar.
Panelen landade bland annat i att det behöver vara tydligt hur apparna testats och tränats, vilka kliniska studier som eventuellt gjorts och vilka begränsningar appen har.
– Precis som många andra har jag goda förhoppningar på användandet av AI inom sjukvården. Men AI-baserade appar har begränsningar när det gäller att upptäcka elakartad hudcancer. Förhoppningsvis kan tydligare riktlinjer leda till att kvaliteten höjs, säger Åsa Ingvar i pressmeddelandet.
Typ 2-diabetes och även förstadier till sjukdomen kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en studie från Karolinska institutet. Men en hälsosam livsstil tycks kunna motverka åldrandet.
Det är känt sedan tidigare att typ 2-diabetes ökar risken att drabbas av demens, men det har varit oklart hur sjukdomen och dess förstadier påverkar hjärnans åldrande.
Nu visar ny forskning att både diabetes och så kallad prediabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan.
Hjärnans ålder ökade
I en studie ingick drygt 31 000 personer som gjort en magnetkamera-undersökning av hjärnan. Forskarna använde sedan en metod som baseras på maskininlärning för att uppskatta hjärnans biologiska ålder i förhållande till deltagarnas kronologiska ålder.
Det visade sig att förstadier till diabetes kunde kopplas till en 0,5 år äldre hjärna. Vid diabetes var motsvarande siffra 2,3 år. Vid dåligt kontrollerad sjukdom såg hjärnan drygt fyra år äldre ut.
Hälsosam livsstil påverkar
Gapet mellan hjärnålder och kronologisk ålder ökade något över tid vid diabetes. Men här såg forskarna ett undantag. Sambandet var inte alls lika tydligt hos personer som är fysiskt aktiva, inte röker eller dricker mycket alkohol.
– Att ha en hjärna som ser äldre ut i förhållande till sin kronologiska ålder kan tyda på avvikelser från det normala åldrandet och utgöra en tidig varningssignal för demens. Det positiva är att det verkar som att personer med diabetes skulle kunna påverka sin hjärnhälsa genom att leva hälsosamt, säger Abigail Dove, som är doktorand på Aging Research Center vid Karolinska institutet.
Vill förebygga demens
Forskarna ska nu studera sambandet mellan diabetes och hjärnans åldrande över tid.
– Förekomsten av typ 2-diabetes är hög och fortsätter att öka i befolkningen. Vår förhoppning är att forskningen ska bidra till att förebygga kognitiv nedsättning och demens hos personer med diabetes och prediabetes, säger Abigail Dove.
Data om studiens deltagare, som var mellan 40 och 60 år gamla, har hämtats från UK Biobank.
Forskare vid Stockholms universitet kan nu visa vad som legat dolt under snö och is i Sápmis fjäll. De har hittat ett stort antal pilskaft som kan öka kunskapen om förhistorisk jakt.
De senaste årens snabbt smältande snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har lett till en oväntad upptäckt. När arkeologer och glaciologer nyligen gjorde inventeringar i Norr- och Västerbotten hittades delar av 15 pilskaft. Några har både pilspets och bindning bevarad.
– Den ökande avsmältningen som är orsaken till att vi kan göra fynden är sorglig och problematisk, men fynden ger oss också ny, viktig och unik kunskap om hur människan har utnyttjat fjällen i förhistorien, säger Kerstin Lidén som är professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet.
Pilskaften vittnar om förhistorisk jakt.
– Från fynden kan vi se hur man har jagat och hur man har utnyttjat lokala material för att tillverka pilarna som normalt inte bevaras för arkeologer att studera, samt dra slutsatser om vilka bytesdjuren har varit, säger Kerstin Lidén.
Under inventeringen hittades skaft med pilspets och bindning. Bild: Markus Fjellström.
Spets av järn
Förra året hittade forskarna en 2500 år gammal spjutspets av horn i samma område. Fynden beskrivs som unika i Sverige, både till material och antal.
– Pilskaften vi hittat är olika gamla och av olika typ, troligen har de använts för olika syften. Ett av pilskaften har en kvarsittande pilspets av järn och kan troligen dateras till vikingatid, säger arkeologen Markus Fjellström.
Den arkeologiska inventeringar av glaciärer och snöfläckar ingår i projektet GLAS – Glaciärarkeologi i Sápmi. Målet är att öka kunskapen om människors och djurs forntida närvaro i högalpina områden. Forskarna samarbetar med fem museer.
Barn mår bra av växelvis boende efter en separation, men vad händer om en av föräldrarna anses olämplig? Enligt en studie finns en risk att pappor diskrimineras i vårdnadstvister.
I en studie från Lunds universitet fick 29 familjerättssekreterare läsa en fiktiv berättelse om en vårdnadstvist mellan en svag och en väl fungerande förälder. När den svaga föräldern var en pappa rekommenderades växelvis boende för barnen i sju procent av fallen.
För kvinnor var det däremot lättare att få bo tillsammans med barnen. Även om mamman ansågs vara mindre lämplig föreslogs ett delat boende i 38 procent av fallen, visar studien.
Delat boende gynnar barnen
Tingsrätten fattar det formella beslutet om vårdnad, boende och umgänge, men följer ofta familjerättens rekommendationer.
– Studien är viktig. Den visar att även män kan diskrimineras. Men framför allt är det ju barnen som drabbas. Från andra studier vet vi att hela familjen, alltså både barnen och föräldrar, mår bäst vid delat boende. Det gäller för nästan alla mått av välbefinnande, både psykiska och fysiska, säger Sverker Sikström som är professor i psykologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Ofta fokus på kvinnor
Få internationella studier har tittat på diskriminering mot män i vårdnadstvister. Inte heller i Sverige har liknande studier gjorts tidigare. Det förvånar Sverker Sikström eftersom kontakten mellan barn och föräldrar anses vara mycket viktig.
– Den största delen av forskning om könsdiskriminering görs av kvinnor och fokuseras på hur kvinnor diskrimineras, därför blir det speciellt viktigt att titta på det omvända förhållandet, säger han och fortsätter:
– Familjerättssekreterare, som till 86 procent består av kvinnor, har makten att göra riskbedömningar och rekommendationer i vårdnadstvister. Tingsrättens beslut brukar oftast grunda sig på deras rekommendationer.
Små förändringar över tid
Studien utgår från data som samlades in under 2012. Sedan dess kan förändringar ha skett.
– Det är en tänkbar svaghet i vår studie. Dock vet vi från tidigare forskning om diskriminering att implicita stereotyper är mycket svåra att förändra över tid, säger Sverker Sikström.
Han lyfter även fram att data från Statistiska centralbyrån visar små förändringar i andelen ensamstående pappor. Under det senaste decenniet ses en ökning från 4.3 till 5.6 procent. Andelen ensamstående mammor har gått från 13.8 till 13.0 procent mellan 2013 och 2024.
Byggnadsarbetare har svårt att prata om psykisk ohälsa, och självmord bland kollegor kan komma helt oväntat. En studie visar också att den tuffa och stressiga arbetsmiljön kan driva på ett dåligt mående.
Tidigare forskning har visat att manliga byggnadsarbetare i Sverige löper uppemot 50 procent högre risk att begå självmord. För länder som Storbritannien och USA är siffran ännu högre. En ny studie från Göteborgs universitet visar nu att psykisk ohälsa inom byggbranschen inte alltid tas på allvar.
I studien har övert 40 byggnadsarbetare, fackliga representanter och chefer inom den svenska byggnadsindustrin intervjuats.
Problem tas inte på allvar
I samtalen upplevdes cheferna ha en viktig roll för den psykiska hälsan. I intervjuerna beskrevs empatiska och stöttande ledare, men också chefer som inte tog notis om psykiska problem hos sina anställda.
”Jag har skickat signaler om jag inte känner mig på topp. Svaret har varit ”låt oss ta itu med det senare, vi måste avsluta projektet först”, berättar en av byggnadsarbetarna som intervjuades.
I studien medverkade även deltagare som varit med om att en kollega tagit sitt liv, och att det varit en chockerande upplevelse. De hade inte sett några tecken på att arbetskamraten mått dåligt.
Söker inte hjälp
Studien stödjer bilden av byggbranschen som krävande, där arbetsklimatet på vissa arbetsplatser präglas av en machokultur och stigmatisering av psykisk ohälsa.
– I våra intervjuer framkommer att många byggnadsarbetare inte berättar eller söker hjälp när de mår psykiskt dåligt, och att vissa självmedicinerar med alkohol och smärtstillande läkemedel, säger Kristina Aurelius, forskare i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Vi ser också att det finns behov av bättre rutiner kring hur man ska hantera psykisk ohälsa och tydligare socialt stöd på arbetsplatserna, fortsätter hon.
Krävande arbete
Studiedeltagarna beskrev arbetsmiljön i byggbranschen som fysiskt mycket krävande och stressande, vilket upplevdes ha en negativ effekt på både fysisk och mental hälsa.
Det framkom också att den krävande arbetsmiljön ofta orsakar långvarig smärta, vilket i sin tur kan leda till psykiska problem och överkonsumtion av alkohol och läkemedel.
Cellgiftbehandling vid bröstcancer kan ge problem med nervskador som påverkar vardagslivet. Forskare vid Linköpings universitet har nu utvecklat ett verktyg som kan förutsäga risken för biverkningar hos olika patienter. Målet är mer individanpassad behandling.
En växande grupp som överlever bröstcancer får sena effekter av behandlingen. Forskare har nu tittat närmare på biverkningar som uppstår efter behandling med taxaner. Det är är speciell grupp cytostatika, eller cellgifter, som används för att förebygga återfall. Men läkemedlet har en baksida.
– Det är väldigt vanligt med biverkningar i form av nervskador efter behandling med taxaner vid bröstcancer och problemen är ofta kvar i flera år. Det är oerhört påfrestande för de drabbade och har en stor påverkan på patienternas livskvalitet, säger cancerläkaren Kristina Engvall som även forskar vid Linköpings universitet.
Domningar och kramp
För att kunna förutse vilka patienter som har störst risk att drabbas av nervskador har forskare kartlagt biverkningar från två vanliga taxanläkemedel.
Över 330 kvinnor fick själva beskriva hur svåra deras nervskador var två och sex år efter cancerbehandlingen. Allra vanligast var kramp i fötterna, men också svårigheter att öppna en burk, domningar eller stickningar i fötterna och svårigheter att gå i trappor.
Modeller kan förutse risken
Forskarna utvecklade sedan modeller där patienternas genetiska egenskaper kopplades till olika biverkningar av cytostatikabehandlingen. På så sätt kunde risken för nervskador ses. Patienterna kunde också delas in i olika riskgrupper.
– Det här kan bli ett verktyg för att individualisera behandlingen och inte bara titta på vinsterna utan också titta på riskerna för den enskilda patienten. I dag är vi så pass bra på att behandla bröstcancer att vi inom vården behöver ta större hänsyn till risken för komplikationer och biverkningar som påverkar patienten långt efter behandlingen, säger Kristina Engvall.
Vissa symtom är komplexa
Forskarna lyckades göra modeller för risken att få kvarstående domningar eller stickningar i fötterna.
– Det visade sig också att tre av de fem symtom som vi fokuserade på är så biologiskt komplexa att vi inte kunde skapa modeller för dem. Det rör sig till exempel om svårigheter att öppna burkar. Att öppna en burk involverar både motoriska och sensoriska nerver, vilket gör det väldigt svårt att förutsäga vilka individer som löper störst risk att få det symtomet, säger Henrik Gréen, professor vid Linköpings universitet.
På sikt skulle verktyget kunna införas i vården, enligt forskarna. Mer studier krävs dock innan det kan bli möjligt.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
