Tyngdtäcken har positiva effekter för äldre personer med sömnproblem, visar en avhandling från Högskolan i Halmstad. Förutom att ge bättre sömnkvalitet tycks även mående och vardagliga aktiviteter gynnas.
I en avhandling har forskaren Eva Hjort Telhede undersökt om användning av tyngdtäcken påverkar sömn och livskvalitet hos äldre personer som bor på särskilt boende.
Sömnen blev bättre
Forskningen, som består av fyra olika delstudier, visar att tyngdtäcken kan ha positiva effekter på sömnen. Främst beror detta på färre uppvaknanden under natten.
– I min forskning har jag sett att utöver att förbättra sömnen, kan tyngdtäcken också bidra till ökat välbefinnande, lugnande av känslomässigt oroliga tillstånd, förbättring av kognitiva funktioner och ökning av näringsstatus och daglig aktivitet, säger Eva Hjort Telhede vid Högskolan i Halmstad.
Piggare på dagen
Personerna som deltog i studierna beskrev även hur tyngdtäcket påverkade deras vardagsliv.
– Det var inspirerande att höra hur de blev mer aktiva i sociala sammanhang och kunde delta mer aktivt i konversationer och gemensamma aktiviteter. Dessutom var det spännande att se hur tyngdtäcket kunde bidra till smärtlindring och lugna oroande tankar. Det visar verkligen på den breda potentialen i detta, säger Eva Hjort Telhede.
Hon lyfter fram att användning av tyngdtäcken skulle kunna minska behovet av medicinering för sömnproblem, och därmed minska risken för biverkningar eller beroende.
– Tyngdtäcken kan vara ett mångsidigt verktyg för att förbättra livskvaliteten och välbefinnandet hos äldre i vårt samhälle, säger Eva Hjort Telhede.
Studien har genomförts på tolv särskilda boenden i Halland och består av fyra delar:
I studie 1 intervjuades 19 äldre personer efter att ha sovit med tyngdtäcke i 28 dagar.
I studie 2 intervjuades tjugo anställda i omsorgen som är kontaktpersoner till de äldre som fick sova med tyngdtäcke.
I studie 3 deltog 68 äldre som sov med tyngdtäcke. Här användes instrument för självskattning för att bedöma och uppge sömnförändring, livskvalitet, förmåga att utföra personliga och vardagliga aktiviteter, näringsstatus och läkemedelsanvändning, före och efter användning med tyngdtäcke.
I studie 4 deltog 31 äldre. Här mättes sömnen med hjälp av sensorer som mäter motorisk aktivitet samt instrument som mätte självskattad sömn och upplevd hälsa 28 dagar före användning av tyngdtäcke och under perioden med tyngdtäcke.
Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt en viktig mekanism som gör att zebrafiskar kan reparera ryggmärgsskador. Fyndet kan få framtida betydelse för behandlingen av liknande skador hos människor.
Zebrafiskar har en anmärkningsvärd förmåga att läka sin ryggmärg efter skada. I en ny studie kan forskare visa att nervcellerna hos vuxna zebrafiskar direkt börjar samarbeta efter en ryggmärgsskada, något som håller cellerna vid liv och stimulerar läkningsprocessen.
Forskarna har kunnat visa att nervcellerna bildar små kanaler som kallas gap junctions.
– Kanalerna skapar en direkt förbindelse mellan nervcellerna och möjliggör utbyte av viktiga biokemiska molekyler, vilket gör att cellerna kan kommunicera och skydda varandra, säger Konstantinos Ampatzis, forskare inom neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Öppnar för ny behandling
Forskarna kommer nu att mer detaljerat undersöka mekanismerna bakom zebrafiskens skyddsstrategi. Förhoppningen är att kunskapen ska leda till nya sätt att behandla ryggmärgsskada hos människor.
– Ryggmärgsskador skapar stort lidande för drabbade och deras anhöriga. Tänk om vi kunde få mänskliga nervceller att anamma samma överlevnadsstrategi och bete sig som zebrafiskens celler efter en skada. Det skulle kunna vara nyckeln till att utveckla nya effektiva behandlingar, säger Konstantinos Ampatzis.
Moderna uppkopplade bilar kan bli måltavlor för cyberattacker, som i sin tur hotar trafiksäkerheten. En studie vid Högskolan i Skövde visar att många verkstäder inte har tillräckliga kunskaper om hur mjukvaran ska säkras.
Våra bilar kan idag beskrivas som uppkopplade, avancerade datorer på hjul. De hanterar allt från antisladdsystem till farthållare.
På senare tid har dessutom bilarnas datorsystem börjat prata med varandra. Kommunikationen sker alltså även utanför bilen. Målet är att undvika olyckor, men de uppkopplade bilarna riskerar även att bli måltavlor för cyberattacker.
Redan 2015 visade två säkerhetsforskare hur de kunde ta kontroll över en stadsjeeps bromsar och styrning.
Låg kunskap bland verkstäder
Nu visar en studie från Högskolan i Skövde att säkerhetsmedvetenheten och kunskapen hos bilverkstäderna fortfarande är låg när det kommer till cybersäkerhet.
Och när verkstäderna inte har tillräcklig kunskap som krävs för att hantera bilarnas mjukvara på rätt sätt kan säkerhetsrisker uppstå, konstaterar forskarna.
– En mycket stor del av fordonsparken kan i praktiken vara helt vidöppen för angrepp, eller redan vara hackad, säger Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet docent vid Högskolan i Skövde.
Bilägare kan inte skydda sig
Omfattningen är dock svår att bedöma eftersom det finns en bristande insyn i hur biltillverkarna arbetar.
Ett av problemen som uppdagades under forskarnas studie är att biltillverkarna själva har skapat en lösning för att hantera mjukvara, men den ges bara till märkesverkstäder. I praktiken skapar detta en osäkerhet kring hur programvaran ska hanteras.
– Det gäller särskilt de verkstäder som inte är märkesverkstäder. De tvingas ofta använda arbetssätt som inte är officiella för att hantera bilarna. För de flesta är bilen den mest avancerade dator de har men de har idag ingen möjlighet att påverka uppdateringar eller informationssäkerhet, säger Martin Lundgren som är lektor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.
Bättre inblick i systemen
Forskarna menar att både allmänhet och fackpersonal måste få större inblick i systemen. Om fler än märkesverkstäder får möjlighet att använda officiell programvara för att uppdatera bilarna skulle säkerheten gynnas, menar de.
Den nuvarande situationen är logisk från tillverkarnas sida, men konsekvenserna för både bilägarna och samhället i stort kan bli svåra att överblicka, enligt forskarna.
– En stor del av fordonsparken kan ha stora sårbarheter, utan att det finns möjlighet att alls kontrollera det eller skydda sig mot det. För oss har det varit en ögonöppnare, att det finns så stora tidigare okända risker inom fordonsbranschen som inte är hanterade, säger Marcus Nohlberg.
I över 200 år har idrottslärare kämpat för att höja sin status. Men trots att lön och utbildning numera är likvärdig, anser de att statusen släpar efter kollegor som undervisar i teoretiska ämnen.
Idrottslärarnas syn på sitt eget yrke har länge präglats av en vilja att få högre status. Det visar en avhandling vid Malmö universitet.
– Frågar man idrottslärarna själva tycker många att de har marginaliserad status jämfört med andra lärare. Samtidigt har de hög status på skolan gentemot eleverna. Lärarna själva skiljer dock på den statusen, visar tidigare forskning, säger doktoranden Sofia Sebelius som skrivit avhandlingen vid Malmö universitet.
Lång kamp för statushöjning
Hon har gått igenom historiska texter om idrottsläraryrket från till exempel Gymnastik- och idrottshögskolan, utredningar och läroplaner. Analysen visar att önskemålet om högre status har varit konstant i yrkets historia.
– Talet om strävan efter status för 200 år sedan har stora likheter med nutid, trots att det har hänt så otroligt mycket med yrket, säger Sofia Sebelius.
Historiskt har idrottslärare länge lagt fram förslag på hur de kan få mer status, till exempel att utbildningen vilar på större vetenskaplig grund och att lärarna får examen i ytterligare ett ämne.
I dag är många önskemål uppfyllda och idrottslärare har formellt samma förutsättningar som lärare i teoretiska ämnen. Lönemässigt ligger de ungefär i mitten bland lärarna. Många är behöriga men lärare i svenska, engelska och matte har en högre andel förstelärartjänster.
Lite vid sidan om kollegorna
Men det är framför allt idrottslärarnas upplevelse av hur de ses som skulle kunna förändras, enligt avhandlingen.
– Idrottslärare är lite utanför det kollegiala eftersom idrottshallen ofta ligger en bit bort. Skolledningen är sällan närvarande på lektionerna. Det finns en okunskap hos andra lärare och skolledning om vad som faktiskt händer i idrott och hälsa. Man hade kunnat tjäna på att tydligare beskriva vad som görs i ämnet och vad lärarna försöker åstadkomma.
I en delstudie har Sofia Sebelius intervjuat idrottslärare som fått tala fritt om yrket och vad de gör under en arbetsdag. När de beskriver sin yrkesutövning kommer styrdokument långt ner.
Många roller samtidigt
Idrottslärarna beskriver snarare att de ständigt måste hantera saker som inte kan förutses, till exempel att det börjar regna under en planerad utomhuslektion. De måste också improvisera och lösa andra problem.
– Lärarna vill skapa en trygghet så eleverna vågar prestera inför varandra. De går in i roller som problemlösare, organisatörer och trygghetsskapare. Det är så mycket annat de måste hantera innan de ens kan tänka på styrdokumenten. De måste fundera på hur de ska lösa alla praktiska förutsättningar, säger Sofia Sebelius och fortsätter:
– Det är också viktigt att förstå att inom idrottsläraryrket gör man så gott man kan med de förutsättningar som finns. Lärarna beskriver en yrkesstolthet och de undervisar på det sätt som är möjligt. De är bra på vad de gör, säger Sofia Sebelius.
Inflationen gjorde sig påmind under 2023 och påverkade konsumtionen. Svenska hushåll drog bland annat in på inköp av möbler, kläder och alkohol, men spenderade mer pengar utomlands.
2023 blev ett knapert år för många hushåll, som köpte färre varor och tjänster jämfört med året innan. Det visar den årliga Konsumtionsrapporten från Göteborgs universitet.
Under förra året minskade till exempel konsumtionen av möbler och hushållsprylar, men även alkohol och tobak. Många drog också ner på inköp av mat och kläder.
– I stort sett alla konsumtionsområden minskade under 2023 jämfört med 2022. En sådan bred nedgång har vi inte sett sedan 1990-talet. Inte ens under pandemiåret 2020, säger konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Inflationen ökade priserna
En viktig förklaring till den minskade konsumtionen är den höga inflationen under 2023, då konsumentprisindex, KPI, ökade med 8,5 procent. Det ledde till högre prislappar på varor och tjänster.
– Allra mest ökade priserna på mat och boende, 12 procent vardera, två områden där hushållen har stora utgifter. Det betyder att hushållen har behövt dra ner på konsumtionsvolymen för att få pengarna att räcka, säger Ulrika Holmberg.
Dyrare att handla – mer om rapporten
Konsumtionsrapporten studerar hushållens utgifter i både fasta och löpande priser. Det ger en bild av vad förändringar innebär i konsumtionsvolym (fasta priser) och hur mycket mer eller mindre pengar konsumenterna lägger inom ett visst område (löpande priser).
I fasta priser minskade konsumtionen med 2,6 procent jämfört med året innan. Men i löpande priser, där inflationen är medräknad, ökade hushållens konsumtion med 3,5 procent.
2023 köpte alltså svenska hushåll färre varor och tjänster än 2022, men fick betala mer för sina inköp.
Minskning i siffror:
I fasta priser minskade konsumtionen av möbler, hushållsartiklar och underhåll allra mest. Här sågs en minskning med nio procent.
Alkohol och tobak minskade med åtta procent.
Transporter, kommunikation, livsmedel, kläder och skor minskade med cirka fyra procent.
Konsumtionen i utlandet ökade
Ett område som går mot strömmen är de svenska hushållens konsumtion i utlandet, som till största del utgörs av utlandsresor. Jämfört med 2021, där resandet begränsades av pandemin, var konsumtionen utomlands 40 procent högre. Annan konsumtion från utlandet kan handla om streamingtjänster och internetköp, som också ökade under 2023.
– Det visar hur viktigt det är för hushållen att resa utomlands och att handla från nätbutiker i andra länder. Trots en tuff ekonomisk situation för hushållen och en sämre växelkurs har hushållen ökat sin konsumtion utomlands, säger Ulrika Holmberg.
Svenskarnas konsumtion utomlands har ökat igen efter pandemin.
Kvinnor tänker mer på klimatet
Konsumtionsrapporten har även studerat den privata konsumtionen ur ett hållbarhetsperspektiv. Svenska konsumenter tar oftare hänsyn till klimatpåverkan när de köper mat jämfört med klädinköp. 28 procent väljer alltid eller ofta ett klimatvänligare alternativ vid matinköp, medan 16 procent alltid eller ofta köper kläder med lägre klimatpåverkan.
Statistiken i rapporten kommer från den nationella SOM-undersökningen, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Handelsfakta, HUI, E-barometern, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel.
Det finns ett samband mellan tatueringar och ökad risk att drabbas av lymfkörtelcancer, lymfom. Och storleken på gaddningen tycks inte spela någon roll för risken. Det visar en studie vid Lunds universitet.
I Sverige är numera var femte person tatuerad. Samtidigt har kunskapsläget varit begränsat kring vad tatueringstrenden, som ökat snabbt de senaste decennierna, kan få för effekter på hälsan.
Ny studie om cancerrisk
Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.
I studien har forskarna använt cancerregistret för att identifiera personer som drabbats av lymfom. De matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder, men utan lymfomdiagnos.
– Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare i epidemiologi vid Lunds universitet.
Forskarna såg ökad risk
Studien visade att risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland personer som har tatueringar. Det kom forskarna fram till efter att även vägt in andra faktorer som kan påverka cancerrisken, till exempel rökning och ålder.
– Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.
En hypotes var att storleken på tatueringen var betydelsefull, det vill säga att en helkroppstatuering skulle kunna innebära en högre cancerrisk jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog tycks storleken inte spela någon roll.
– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.
Exponering för kemikalier
De flesta skaffar sin första tatuering i ung ålder. Det innebär att de exponeras för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen under en stor del av livet. Trots det har forskningen bara skrapat på ytan för att få kunskap om de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar.
– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in, säger Christel Nielsen.
Forskningen går vidare
Forskargruppen kommer nu att studera om det finns samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. De vill även forska vidare på andra inflammatoriska sjukdomar för att se om det finns en koppling till tatueringar.
– Folk kommer sannolikt att vilja uttrycka sin identitet genom tatueringar även framöver och därför är det väldigt viktigt att vi som samhälle kan se till att det är säkert. För den enskilde är det bra att känna till att tatueringar kan påverka hälsan, och att man därför ska vända sig till hälso- och sjukvården om man har besvär som man kopplar till tatuering, säger Christel Nielsen.
Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en målsökande cancerbehandling som utnyttjar kroppens egen “flaskpost” – små membranbubblor. En studie visar att behandlingen minskar tumörers tillväxt och förbättrar överlevnaden hos möss.
För att kroppens celler ska kunna kommunicera med varandra skickar de ut små membranbubblor, så kallade extracellulära vesiklar. De finns utanför cellerna och innehåller olika signalmolekyler.
Intresset för de här små bubblorna – som ibland kallas för kroppens flaskpost – har ökat på senare år eftersom de skulle kunna användas för att leverera läkemedel i kroppen.
Antikroppar söker upp tumörer
Nu har forskare vid Karolinska institutet, KI, lyckats skapa en målsökande cancerbehandling genom att ladda membranbubblorna med cytostatika och fästa antikroppar som riktas mot tumörceller på bubblornas yta.
Förutom att vara målsökande fungerar antikropparna som en form av immunterapi, som resulterar i en förstärkt effekt.
När behandlingen injicerades i möss med bröstcancer eller melanom såg forskarna att tumörernas tillväxt minskade. Även överlevnaden förbättrades.
– Genom att koppla olika antikroppar till extracellulära vesiklar kan vi styra dem mot i princip vilken vävnad som helst. Därför har behandlingen potential att användas mot andra svårbehandlade cancerformer, men även andra sjukdomar eftersom membranbubblorna kan laddas med andra typer av läkemedel också, säger forskaren Oscar Wiklander vid institutionen för laboratoriemedicin på KI.
Färre biverkningar
Förhoppningen är att behandlingen ska ge en mer specifik och kraftfull effekt på tumörcellerna jämfört med dagens behandlingar, men utan att påverka frisk vävnad.
Forskarna vill nu undersöka om olika kombinationer av antikroppar och läkemedel kan göra behandlingen ännu mer målstyrd och effektiv.
– Vi vill bland annat undersöka möjligheten att leverera mRNA som cancerläkemedel. I slutändan är vår förhoppning att detta kan leda till en ny typ av behandlingsplattform som kan förbättra behandlingseffekten och minska biverkningarna vid svårbehandlade sjukdomar, särskilt cancer, säger Samir EL Andaloussi, professor vid institutionen för laboratoriemedicin.
För många är naturen en viktig plats för återhämtning. Men fler vargar kan leda till ökad oro att vistas i skog och mark. Det här kan motverka positiva effekter av naturbesök, enligt en studie från Lunds universitet. Forskare ser därför ett behov av att myndigheter möter vargrädslan med ökad dialog.
Forskare vid Lunds universitet har under flera år undersökt kopplingen mellan allmänhetens tillit till myndigheter och oro för att möta stora rovdjur. Deras forskning har visat att oro och rädsla för varg och björn hänger samman med tillit till myndigheter. Om tilliten är låg ökar risken för oro och rädsla gentemot stora rovdjur.
Nu visar en ny studie, där personer som vistas mycket i skog och mark intervjuats, att ökad sannolikhet att möta en varg kan motverka naturens återhämtande effekter.
Oro kan påverka återhämtning
Studiens deltagare uppgav att ju oftare de förväntade sig att möta varg i sina naturområden, desto mindre skulle deras återhämtning bli. De skulle även oftare välja bort att besöka dessa områden.
– Myndigheterna är bra på att ge information och statistik om varg. Men det räcker inte hela vägen för att människor som är oroliga för att möta varg ska hitta fungerande strategier för att kunna återhämta sig i naturen, säger Maria Johansson, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet.
Begränsa konflikt om vilda djur
Hon anser att en bra dialog med boende i rovdjursområden är viktig för att myndigheterna ska kunna göra ett bra jobb.
– Det betyder inte att länsstyrelserna har ett myndighetsansvar för människors känslor. Men genom att emotionellt bekräfta att man förstår människors olika känslor så kan man begränsa den rådande sociala konflikten mellan myndighet och allmänhet kring vilt, säger Maria Johansson.
Hon menar att länsstyrelserna idag har begränsad tid och kompetens att hantera ett psykologiskt perspektiv på vargfrågan. Hennes rekommendation är därför att medarbetare både ges mer tid och får mer utbildning för att kunna möta människors behov på ett bättre sätt än idag.
I forskarnas senaste studie deltog främst människor som vistas mycket i skog och mark, ofta med hund som kan attackeras av varg. Ägare av tamdjur, där främst får kan hotas av varg, ingår inte i studien.
Unga män som har svårare att hantera stress riskerar i högre grad att drabbas av hudsjukdomen psoriasis senare i livet. Det visar en stor studie från Göteborgs universitet.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt data från drygt 1,6 miljoner män som mönstrade mellan åren 1968 och 2005.
Utifrån psykologbedömningarna delade forskarna in uppgifter om männens stresshantering i tre nivåer – från hög till låg stresstålighet. Drygt 20 procent placerades i en grupp med låg stresstålighet. Mer än hälften av männen hamnade i en mellangrupp.
Data samkördes sedan med bland annat patientregistret.
Stresskänslighet en riskfaktor
Cirka 36 000 av männen kom att utveckla psoriasis eller ledsjukdomen psoriasisartrit senare i livet. Enligt studien innebar låg stresstålighet 31 procent högre risk att drabbas av psoriasis jämfört med hög stresstålighet.
Mer allvarliga fall av psoriasis och psoriasisartrit visade sig också vara särskilt tydligt kopplat till stress. För diagnos inom slutenvården medförde låg stresstålighet 79 procent högre risk för psoriasis och 53 procent högre risk för psoriasisartrit.
Fakta om psoriasis
Omkring 300 000 svenskar har psoriasis i mild, måttlig eller allvarlig form. Sjukdomen är lika vanlig bland kvinnor som män. Den vanligaste typen kallas plackpsoriasis, som ger rodnade, fjällande, kliande plack på huden.
Det är inte helt klarlagt vad som utlöser sjukdomen, men det är känt att ärftlighet i kombination med yttre faktorer spelar en stor roll.
Personer som drabbats av psoriasis har ofta också andra sjukdomar. Cirka 30 procent får den inflammatoriska ledsjukdom som kallas psoriasisartrit. Annan känd samsjuklighet är fetma, hjärtkärlsjukdom, diabetes och depression.
Tyder på medfödd känslighet
Studien är den första hittills som stödjer hypotesen att känslighet för stress är en riskfaktor för psoriasis. Eftersom psoriasis är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom skulle kopplingen till stress kunna bero på ett ökat ett inflammatoriskt svar i kroppen.
– Vi visar att lägre stresstålighet i tonåren är en riskfaktor för psoriasis, i alla fall för män. Våra resultat tyder på att människor med psoriasis har en medfödd psykologisk känslighet. Därför är det viktigt att vården också är uppmärksam på det psykiska välmåendet för patienter med psoriasis, säger Marta Laskowski, doktorand inom dermatologi vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Stressnivåer kan variera
När forskarna beräknade riskökningen justerade de för andra riskfaktorer, däribland BMI, kroppsmasseindex, och socioekonomiska faktorer. Däremot har studien bara indirekt kunnat justeras för rökning, som är en välkänd riskfaktor för psoriasis.
En svaghet i studien är att stresskänsligheten bara testats vid ett tillfälle, vid mönstringen när männen var 18 år gamla.
– Stresskänslighet kan variera genom livet, men de ändringarna det har vi inte haft möjlighet att undersöka, säger Marta Laskowski.
Nu vet forskare mer om hur vilda fåglar lär sig sångdialekter. Genetiska anlag påverkar melodin även när fågelungarna växer upp i en ny miljö, enligt en studie från Stockholms universitet.
Många fågelungar lär sig sjunga genom att härma äldre artfränder.
– Hos nästan hälften av världens fågelarter lärs fågelsång socialt genom att imitera vuxnas sånger, precis som när människobarn lär sig språk, säger Samyuktha Rajan som är doktorand vid Stockholms universitet.
Men när fåglar lär sig sånger från varandra sker en del misstag. Det leder till att det inom samma art kan finnas variationer i sången, alltså olika dialekter. Hos fåglar kan dessa skillnader vara tillräckliga för att minska parning mellan individer från olika populationer.
Trots mycket forskning om hur dialekter i inlärd sång uppstår, har det varit en gåta hur dessa skillnader kan bestå när individer rör sig mellan olika populationer.
Medfödd förmåga att lära sig sjunga
För att söka svar har forskare vid Stockholms universitet och Groningen universitet i Nederländerna studerat flugsnappares sång.
Forskarna flyttade ägg från svartvita flugsnappare från en population i Nederländerna till Sverige, där de uppfostrades av svenska fågelföräldrar. Sångerna hos vuxna hanar som kläcktes i den nya svenska miljön jämfördes sedan med den ursprungliga populationen.
– Vi fann att sångerna från de flyttade hanarna överlag var mycket lika den svenska populationen, vilket understryker vikten av social sånginlärning. Intressant nog lärde sig de flyttade hanarna selektivt de svenska sångelement som var mest lika den nederländska populationen, trots att de aldrig hade blivit utsatta för nederländska sånger, säger Samyuktha Rajan.
Det här resulterade i att sången liknade både de svenska flugsnapparna och den ursprungliga nederländska fågeldialekten.
– Förutom den sociala miljöns kritiska roll, tyder det på att svartvita flugsnappare också har genetiska anlag att lära sig sånger från sin ursprungspopulation.
Kan påverka parning
Upptäckten belyser hur genetiska skillnader kan påverka kulturell förändring. När sångerna gradvis blir mer olika varandra i olika populationer på grund av social inlärning kommer även de genetiska anlagen för att lära sig sångdialekter förändras, föreslår forskarna.
På lång sikt kan den här evolutionära processen leda till att det blir svårare för fåglar från olika populationer att para sig med varandra eftersom deras sånger och genetiska egenskaper har blivit för olika.
Västeuropéer är mer positiva till flyktingar från Ukraina än från andra länder. Det visar en studie vid Malmö universitet som undersökt attityder kring integration. Resultatet visar även att många inte har någon kontakt med flyktingar.
I en forskningstudie har sammanlagt 16 000 personer fått berätta om hur de upplever integration och möten med flyktingar som anlänt till Sverige, Österrike, Italien och Tyskland. Frågorna gällde både flyktingar från Ukraina och länder utanför Europa.
Positiv attityd till ukrainare
I enkätstudierna framgick tydligt att attityden till människor från Ukraina är mer positiv.
— Vi vet inte varför, men man kan anta att det faktum att ukrainare är européer spelar in. Om vi tänker på Sverige är de inte heller så många och de har inte heller samma rättigheter som flyktingar, säger Nahikari Irastorza som är forskare vid Malmö universitets forskningscentrum för studier av migration, mångfald och välfärd.
Bland deltagarna i respektive land bodde 1000 i större städer, till exempel Stockholm, Göteborg och Malmö, och 3000 kom från mindre orter. Resultatet visar att invånarna i större städer upplevde mer spänningar i kontakten med utomeuropeiska flyktingar.
Hälften hade ingen kontakt
Resultaten visar också att i Italien och Sverige anses flyktingar mer välintegrerade än i Österrike och Tyskland. I Italien beskrevs relationerna till utomeuropeiska flyktingar som bra. I Sverige och Österrike upplever fler negativa relationer.
—Att inställningen i Italien är så positiv överraskar mig. Italien har ju tagit emot många flyktingar och det finns mycket populism. Kanske visar resultatet på en skillnad mellan det politiska samtalet och vad människor faktiskt tycker, säger Nahikari Irastorza.
Studien att många av de tillfrågade inte har kontakt med flyktingar, oavsett varifrån de kommer. Ungefär 50 procent svarade att “det finns nästan inga relationer men folk respekterar varandra, och det är väldigt lite konflikt.”
— När det gäller Sverige är jag inte så förvånad, säger Nahikari Irastorza.
Föreningsliv gynnar gemenskap
Kontakt med utomeuropeiska flyktingar som grannar eller kollegor tycks inte ge en mer positiv syn på hur integrerade de är, enligt studien.
— Den enda kontakten som betyder något för att ha positiva attityder är när människor ägnar tid åt fritid, kulturaktiviteter eller idrott tillsammans. Ett offentligt stöd till föreningsverksamheter och liknande kan alltså vara viktigt för integrationen. Det gäller även nyanlända, säger Nahikari Irastorza.
Studien ingår ett större forskningsprojekt som undersöker integrationen av migranter efter 2014. Här deltar människor i 49 små och medelstora städer och landsbygdsområden i åtta EU-länder, Turkiet och Kanada.
I Sveriges största sjöar blir signalkräftorna allt fler. Samtidigt ökar andelen små kräftor. Situationen är bekymmersam, enligt forskare.
–Att vi ser tecken på höga tätheter av småkräftor är oroande och det kan ge bli ett problem för yrkesfisket i framtiden, säger miljöanalytiker Patrik Bohman vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Forskare har undersökt tillgången på kräftor i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Bedömningarna bygger på analyser av data från provfisken. Forskarna vid SLU har också vägt in yrkesfiskares fångster mellan åren 2009 och 2023.
Signalkräftorna blir fler
Under förra året var fångsterna relativt dåliga, främst på grund av det blåsiga och kalla vädret.
Forskarnas analyser visar dock att signalkräftan ökar i de fyra största svenska sjöarna. Högst är fångsterna i Vättern och Hjälmaren. I Vänern håller signalkräftan fortfarande på att sprida sig till nya platser. Även i Mälaren märks en viss förbättring av tillväxten på flera platser.
Fakta om signalkräftan
Signalkräfta är en invasiv, främmande art som får fiskas i Sverige.
Signalkräftor började sättas ut i Sverige i slutet av 1960-talet i vatten där den inhemska flodkräftan dött ut på grund av kräftpest. Numera är all utsättning och odling av arten förbjuden.
Signalkräftan har visat sig kunna smittas av kräftpest – och sprida den vidare – utan att själv dö. Den inhemska flodkräftan dör däremot alltid om den smittas.
Illegala utsättningar av signalkräfta är idag det största hotet mot den akut hotade flodkräftan.
Fler småkräftor kan ge sämre tillväxt
I flera av sjöarna syns dock en oroande trend. Forskarna ser nämligen att andelen småkräftor ökar. I Vättern har medelstorleken minskat under flera år. Nu finns tendenser till samma utveckling på vissa platser även i Hjälmaren.
– Höga tätheter av små kräftor kan skapa flera problem. Dels ökar konkurrensen om bland annat maten vilket kan leda till att kräftorna växer sämre. Och när småkräftorna hämmas i tillväxten får fisket sämre fångster. Stora mängder små kräftor kan också påverka andra arter och miljön på ett oönskat sätt, säger Patrik Bohman vid SLU.
Småkräftorna blir kvar
Troligen ligger intensivt fiske bakom situationen. När de stora kräftorna fiskas bort samtidigt som de mindre lämnas vara kvar ökar mängden småkräftor.
SLU har därför tidigare föreslagit att fisketrycket ska minskas i områden med många småkräftor och minskande medelstorlekar.
–Tyvärr är vi inte säkra på att ett minskat fiske nu är tillräckligt för att vända utvecklingen. Det har vi bland annat sett i området runt Tängan i Vättern, där det intensiva fisket slutade runt 2016. Trots det lägre fisketrycket är andelen stora kräftor fortfarande låg, säger Patrik Bohman.
Forskare vid SLU vill nu genomföra ett omfattande projekt tillsammans med länsstyrelserna och yrkesfiskarna i Vättern för att studera kräftornas tillväxt, vad de äter och hur olika fångststrategier kan påverka beståndens sammansättning.
Fetmakirurgi är förenat med minskad risk för bröstcancer hos kvinnor med fetma. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
En studie har undersökt drygt 2 800 kvinnor med fetma. Hälften av dem hade genomgått fetmakirurgi. De jämfördes med en kontrollgrupp som fått vanlig fetmabehandling på vårdcentral.
I hela studiegruppen drabbades drygt 150 kvinnor av bröstcancer. Men gruppen som gjort en fetmaoperation hade 32 procent lägre risk att drabbas av cancerformen, visar forskarnas analyser.
Ytterligare analyser visade att kvinnor med höga insulinnivåer vid studiens start hade 52 procent lägre risk att drabbas av bröstcancer efter fetmakirurgi, jämfört med kontrollgruppen.
– Med hjälp av våra resultat får vi bättre kunskap om vilka individer som har bäst effekt av kirurgi och vilka som kanske inte får så bra effekt, vilket möjliggör mer individanpassning, att rätt patient får rätt behandling, säger Felipe Kristensson som är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Insulin kan spela roll
Enligt Felipe Kristensson avspeglar resultaten också vilka biologiska mekanismer som ligger bakom cancerutveckling, där insulin verkar spela en viktig roll.
– Ytterligare forskning om sådana mekanismer öppnar även för utveckling av nya cancerbehandlingar, säger Felipe Kristensson.
Det är känt sedan tidigare att fetmakirurgi är en effektiv metod för effektiv och långsiktig viktnedgång. Kirurgin skyddar också långsiktigt mot sjukdomar som kan kopplas till fetma, till exempel olika former av cancer.
Robotar kan utrustas med elektronisk hud som gör dem känsliga för beröring. Det här kan få handproteser att kännas som en del av kroppen. Det visar forskning vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.
Forskare har inspirerats av neurovetenskap och utvecklat ett artificiellt system som efterliknar hur det mänskliga nervsystemet reagerar på taktil information, alltså beröring. Systemet använder elektriska pulser som bearbetar den här typen av information på samma sätt som människans nervsystem.
– Vårt system kan avgöra lika snabbt som en människa med förbundna ögon vad för typ av objekt det har framför sig genom att bara känna på det och avgöra om det till exempel är en tennisboll eller ett äpple, säger Zhibin Zhang, forskare inom elektroteknik vid Uppsala universitet.
– Med den här tekniken skulle en handprotes kännas som att det är en del av ens kropp, fortsätter han.
Elektronisk hud känner beröring
Det artificiella systemet består av en elektronisk hud, så kallad e-hud. Den har sensorer som kan fånga upp tryck och beröring. Den har också en artificiell neuronuppsättning som omvandlar signaler från beröring till elektroniska pulser. En processor bearbetar sedan signalerna och identifierar objektet.
I försöken har forskarna använt 22 olika objekt för grepp och 16 olika ytor för beröring, men enligt forskarna skulle systemet kunna lära sig att identifiera ett obegränsat antal objekt.
– Vi tittar också på att utveckla systemet så att det även kan känna av smärta och värme. Det ska också kunna känna vilket material handen tar på, till exempel om det är trä eller metall, säger forskaren Libo Chen vid Uppsala universitet.
Naturligt samspel med robotar
Forskningen visar hur samspelet mellan människor och robotar, eller handproteser, kan göras säkrare och mer naturliga tack vare den känsliga återkopplingen om beröring. De kan också få förmåga att hantera föremål med samma skicklighet som en mänsklig hand.
– Huden innehåller miljontals receptorer. Dagens teknik för e-hud kan inte leverera tillräckligt många receptorer, men det är möjligt med den här tekniken, så vi skulle vilja ta fram artificiell hud för en hel robot, säger Libo Chen.
Hjälp vid sjukdomar
Tekniken skulle även kunna användas för att övervaka rörelsestörningar som orsakas av Parkinsons sjukdom och alzheimers, eller hjälpa strokepatienter att återfå förlorade funktioner.
– Tekniken kan utvecklas ytterligare för att känna om en patient är på väg att ramla och då antingen stimulera en muskel utifrån till att motverka fallet eller att ett hjälpmedel styr upp och motverkar det, säger Zhibin Zhang.
Vårdnadshavare vill gärna vara delaktiga i barnens förskola, men lämnar utformningen av undervisningen till förskollärarna. Det visar en studie.
I läroplanen från 2018 framgår att undervisning ska ske på förskolan och att vårdnadshavarna ska vara delaktiga i detta.
En studie vid Jönköping University har nu undersökt hur vårdnadshavare uppfattar sin delaktighet i förskolan och undervisningen. Ett mål är att förstå vilken betydelse förskolans relationer till vårdnadshavare har för barnens förutsättningar till lärande och utveckling.
− Jag har alltid tyckt att vårdnadshavares delaktighet i förskolan är angeläget, något jag värnat om, men det är inte alltid lätt. Det finns forskning och studier som visar att vårdnadshavares delaktighet är viktigt, däremot har det inte gjorts så många undersökningar med vårdnadshavarna själva, säger Charlotte Öhman som är förskollärare och doktorand i pedagogik vid Jönköping University.
Vill inte fatta beslut
I studien har hon intervjuat 20 vårdnadshavare från fem olika förskolor i en kommun.
Det visade sig att deltagarna i studien hade olika uppfattningar om vad delaktighet egentligen innebär. Vårdnadshavarna beskriver även att de vill vara delaktiga i barnens förskola, men nöjer sig med att bli informerade. De anser att det bör vara frivilligt att delta i beslut kring undervisningen.
– Det jag blev lite förvånad över var att många vårdnadshavare vill ha en personlig relation till förskolan men det beror på deras förutsättningar. Man vill vara delaktig, men inte nödvändigtvis fatta beslut. Vårdnadshavarna har stor tilltro till förskolan, säger Charlotte Öhman.
Mer dialog behövs
En slutsats från studien, menar hon, är att förskollärare behöver föra en dialog med vårdnadshavarna om hur deras delaktighet i förskolans verksamhet kan förstås.
– Jag tror det är viktigt att alla förskolor jobbar aktivt med detta område. Det signaleras tydligt i styrdokument att vårdnadshavares delaktighet är viktigt men vi kanske behöver prata mer med vårdnadshavare om hur de vill och kan vara delaktiga, säger Charlotte Öhman.
Många oroar sig för samhällsutvecklingen med skjutningar och sprängningar, men de flesta litar fortfarande på andra människor. Men bland personer som känner mycket oro för våldet ser forskare en risk att tilliten till grupper med annan bakgrund kan minska.
En studie har undersökt koppling mellan oro för hur utvecklingen av brottsligheten i samhället påverkar tilliten mellan människor.
Undersökningen har gjorts i samband med den årliga SOM-undersökningen vid Göteborgs universitet.
Oro för samhällskonsekvenser
Studien riktar in sig på oro i samband med skjutningar och sprängningar. Resultatet visar att hela 93 procent av befolkningen i Sverige är ganska eller mycket oroade för vilka konsekvenser detta får för samhället. 58 procent uppger att de är oroliga för att närstående ska drabbas. Drygt fyra av tio känner oro för egen del.
Studien visar också att under de senaste tio åren har oro för organiserad brottslighet och förtroende för polisen ökat i ungefär samma takt som det faktiska antalet dödade i skjutningar i Sverige.
En majoritet av de tillfrågade i undersökningen anser dock att brottsutvecklingen inte nämnvärt påverkar tilliten till andra människor. 57 procent anser i hög utsträckning att det går att lita på andra.
Tillit till andra grupper rubbas
Däremot visar studien att personer som är mycket oroade för skjutningar och sprängningar har en lägre tillit till andra människor. I synnerhet är tilliten lägre gentemot grupper som uppfattas stå längre ifrån en själv.
Studien ser ett starkt samband mellan hög oro för våldsdåden och lägre tillit till människor med annan religiös eller kulturell bakgrund. Tilliten till familj och vänner eller personer av annat kön påverkas inte av den höga graden av oro.
− Vi ser statistiskt signifikanta negativa samband mellan de tre formerna av oro och tilliten till de grupper som står längst ifrån individen. Den höga oron riskerar att få människor att sluta sig och begränsa sin tillit till de grupper som är mest lika eller nära de själva, säger Markus Sjölén, doktorand vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.
Risk för ökad polarisering
Enligt forskarna är Sverige dock fortfarande ett så kallat “höglitarland”, där den totala mellanmänskliga tilliten är stabil över tid.
− Men det är bekymrande om en eskalerande oro gör att tilliten begränsas till vissa sociala och kulturella grupper, då det kan leda till ökad polarisering och ojämlikhet i samhället, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg#/media/File:Pacifastacus_leniusculus_(23210077784).jpg){kind=link}