En koldioxidskatt skulle vara effektiv och billig, men trots det visar en studie att få vill se en sådan skatt. Anledningen är att det upplevs som personligt kostsamt och studien visar att det spelar en stor roll hur skatter presenteras för människor.
Ekonomer är överens om att en koldioxidskatt är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläpp av växthusgaser. Och de flesta européer vill se kraftigare politik mot klimatförändringar. Så naturligtvis finnas ett starkt stöd för koldioxidskatter – eller? Nej, inte alls faktiskt, visar en studie från Institutet för framtidsstudier.
När människor i fyra europeiska länder (Sverige, Spanien, Tyskland och Polen) fick bedöma 16 olika klimatpolitiska åtgärder rankades skatter – särskilt koldioxid- och fossila bränsleskatter – konsekvent bland de minst populära. Endast nya kärnkraftverk (dock inte i Sverige – här hamnade ny kärnkraft i mitten) och ett förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar var ännu mer impopulära.
Regleringar och energieffektivitetsstandarder var betydligt mer populära, medan andra förbud och subventioner hamnade däremellan.
Koldioxidskatt upplevs personligt dyr
En förklaring till att människor inte tycker om skatter är att de upplevs som personligt kostsamma, medan kostnaderna för andra åtgärder är mindre synliga. När människor förväntar sig högre bränsle- eller elpriser minskar stödet kraftigt. Men när skatter beskrivs som intäktsneutrala – alltså att de kompenseras genom att sänka andra skatter – ökar stödet.
– Hur en skatt presenteras spelar uppenbarligen stor roll, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, i ett pressmeddelande.
Förtroende för politiker spelar in
Studien visar också att politiskt förtroende spelar en avgörande roll för stödet till klimatpolitik. Människor som litar på politiker och offentliga institutioner är betydligt mer benägna att stödja klimatåtgärder, inklusive skatter. De med lågt förtroende utgår från att politiker kommer att slösa bort pengarna, använda dem orättvist eller misslyckas med att uppnå resultat.
– Motståndet mot klimatpolitik handlar inte främst om att förneka behovet av klimatåtgärder, utan snarare om misstro mot dem som har makten och tvivel på att politiken faktiskt fungerar, säger Malcolm Fairbrother.
Personer med högt förtroende är också till viss del känsliga för kostnader enligt studien, men avskräcks inte lika lätt av åtgärder som upplevs som dyra.
– Européer vill se klimatåtgärder, men vill inte betala särskilt mycket för det – särskilt de som saknar tillit till politiska eliter och institutioner.
Forskare har undersökt om oralt insulin kan förhindra typ 1-diabetes hos små barn som har en genetiskt förhöjd risk att utveckla sjukdomen. Svaret: behandlingen kunde inte förhindra utvecklingen av sjukdomen, men den fördröjde insjuknandet för vissa barn.
En internationell studie, POInT, har undersökt 1 050 barn från Sverige, Tyskland, Polen, Belgien och Storbritannien för att ta reda på om insulin som tas i munnen kan förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar och typ 1-diabetes hos barn med förhöjd genetisk risk att utveckla sjukdomen.
Diabetesrelaterade autoantikroppar används som biomarkör för typ 1-diabetes och förekomsten av två eller flera autoantikroppar ses som ett förstadium till sjukdomen.
I studien fick hälften av barnen oralt insulin varje dag, medan den andra hälften fick placebo under sina tre första levnadsår.
– Alla barn som har deltagit i studien har gjort en enorm insats tillsammans med sina föräldrar. Oralt insulin tas upp av munhålan och tarmkanalen och vi har undersökt om det kan leda till större tolerans för kroppens eget insulin hos små barn med förhöjd risk för sjukdomen, säger Helena Elding Larsson, vetenskapligt ansvarig för den svenska delen av studien POInT och professor i autoimmuna sjukdomar på Lunds universitets diabetescentrum, i ett pressmeddelande.
Sjukdomshastigheten fördröjdes av oralt insulin
Trots att barnen fick en hög dos av oralt insulin kunde behandlingen inte förhindra utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar. Men den fördröjde sjukdomshastigheten hos de barn som fick diabetesrelaterade autoantikroppar.
När forskarna jämförde sjukdomshastigheten hos gruppen som fick oralt insulin med kontrollgruppen kunde de se att behandlingen ledde till att sjukdomshastigheten minskade med nästan 50 procent, från upptäckten av två eller flera diabetesrelaterade autoantikroppar till klinisk diabetes.
– Naturligtvis är det tråkigt att oralt insulin inte kunde förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes. Det är däremot positivt att oralt insulin tycks fördröja sjukdomshastigheten hos barn med diabetesrelaterade autoantikroppar och vi behöver nu bekräfta dessa resultat i nya studier. Typ 1-diabetes är en besvärlig sjukdom att ha och det kan betyda en hel del om det går att fördröja sjukdomen med några år. Det innebär färre år med insulinbehandling och minskad risk för att drabbas av komplikationer, säger Helena Elding Larsson.
Barn med viss genuppsättning fick betydelsefullt skydd mot diabetes
Barnens genetiska risk för att utveckla typ 1-diabetes kartlades och med hjälp av denna information har forskarna lyckats hitta en grupp barn som tycks ha särskild nytta av behandlingen.
Hälften av barnen hade en särskild genuppsättning som också finns hos cirka 60 procent av alla som har typ 1-diabetes. I denna grupp var oralt insulin förknippat med ett betydelsefullt skydd mot diabetes.
– Det är för tidigt att dra säkra slutsatser eftersom det handlar om en mindre grupp deltagare. Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant om vi som har samarbetat inom studien kan göra uppföljande studier där vi testar behandlingen på ett noggrant genetiskt urval av barn. Studien visar att oralt insulin är en säker behandling som inte ger några allvarliga biverkningar, säger Markus Lundgren, forskare i pediatrisk endokrinologi vid Lunds universitets diabetescentrum.
Flera studier söker behandlingar som kan förhindra diabetes
I dag finns bara en godkänd behandling som används i vissa länder för att fördröja insjuknandet av typ 1-diabetes hos barn som redan har fått diabetesrelaterade autoantikroppar.
Vid Lunds universitets diabetescentrum pågår just nu flera studier som undersöker om det är möjligt att förhindra eller fördröja insjuknandet hos barn med förhöjd risk att utveckla sjukdomen i ett ännu tidigare skede.
– Vi är inne i ett spännande skede av diabetesforskningen och en viktig målsättning för oss är att identifiera skonsamma behandlingar som kan sättas in i ett tidigt skede. Resultaten från POInT tyder på att förebyggande behandlingar kan behöva skräddarsys beroende på vilka genetiska varianter barnet har. Även om vi har bra insulinpumpar och hjälpmedel för personer som drabbas av typ 1-diabetes behöver vi utveckla fler behandlingar som kan skydda de insulinproducerande cellerna i olika skeden av livet, säger Helena Elding Larsson.
Forskare har för första gången upptäckt granbarkborreangrepp från luften redan i ett tidigt skede. Ljusreflektioner från barren avslöjar de drabbade träden – en metod som kan förbättra bekämpningen av insekten som orsakar stora skador på skogen.
De omfattande angreppen av granbarkborre tog fart under den varma sommaren 2018. Sedan dess har omkring 34 miljoner kubikmeter granvirke förstörts i södra och mellersta Sverige.
När insekterna borrar sig in i stammen störs trädets transport av vatten och näring. Det leder till att trädet stressas och kan dö redan inom några veckor.
Angripna träd är svåra att upptäcka i tid eftersom barren ofta förblir gröna långt efter att trädet dött. När trädet till slut blir brunt har barkborrarna vanligtvis redan lämnat det och börjat angripa nya granar.
Höga kostnader för skadorna
Men nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet hittat nya sätt att avslöja granbarkborrarnas framfart i ett tidigt skede.
– Skogsskador från granbarkborren kostar markägare miljontals kronor och det är svårt att hitta utbrotten i tid. Men vår metod har potential att helt förändra det. Vi får så detaljerad information att det går att upptäcka skillnader i hälsa mellan grenar på samma träd, säger Langning Huo, forskare vid Skogsskadecentrum vid SLU, i ett pressmeddelande.
Granbarkborre i närbild. Bild: Theres Svensson
Speciella kameror avslöjar angrepp
Genom att använda hyperspektrala kameror kan forskarna upptäcka granbarkborreangrepp innan träden visar synliga skador. Kamerorna fångar ljus i hundratals mycket smala färgband, långt utanför vad det mänskliga ögat kan se.
Med hjälp av kameran kan små förändringar i pigment, vattenhalt och cellstruktur avslöjas. Det gör det möjligt för forskarna att upptäcka tidiga tecken på stress och försämrad vitalitet hos träden. Studien visar att ljusreflektioner kan ge de första signalerna om att ett träd håller på att försvagas.
– Vi använder oss av den allra senaste tekniken inom det här området och det öppnar helt nya möjligheter för oss, säger Langning Huo.
Färgpigment i stället för klorofyll
I stället för att fokusera på klorofyll, som traditionellt kopplas till trädens stress, har forskarna riktat blicken mot färgpigment som hör till gruppen karotenoider. När stressen slår till behåller trädet sitt gröna klorofyll, men inom några timmar börjar det bilda skyddande karotenoider som skyddar cellerna mot skador.
Detta skifte i fokus gjorde det möjligt för forskarna att upptäcka granbarkborreangrepp betydligt tidigare och tydligare än med tidigare metoder.
– Ju snabbare granbarkborren spåras desto bättre. Med vår teknik går det att upptäcka träd som bara visar symptom på ena sidan, alltså i ett väldigt tidigt skede av angreppet, och därmed avslöjar vilken sida av trädet som innehåller flest larver. Ingen har tidigare kunnat visualisera stressade kronor så tydligt, säger Langning Huo.
Öppnar för tidig upptäckt
Studien genomfördes efter det stora utbrottet 2018, men angrepp kan sannolikt upptäckas ännu tidigare under utbrottsåren, enligt forskarna.
– Vi hoppas att den här metoden ska utvecklas, förfinas och bli billigare. Då tror vi att den kan vara till stor nytta för skogsägare, som tidigt kan upptäcka granbarkborrar och proaktivt bekämpa skadorna, till exempel genom att skala bort barken för att döda larverna och ta bort angripna träd från skogen, säger Langning Hou.
Att drabbas av depression i unga år har en starkare ärftlig komponent och är förknippad med högre risk för självmordsförsök än att insjukna senare i livet. Det visar en studie.
Depression är en vanlig psykisk sjukdom som kan drabba människor i olika skeden av livet. En studie från Karolinska institutet har jämfört genetik och risk för självmordsförsök hos personer som fått sin första depression före 25 års ålder (tidig debut) och de som fått diagnosen efter 50 års ålder (sen debut).
Resultatet visar att depression före 25 års ålder har en starkare ärftlig komponent än depression som debuterar sent i livet, och att risken för självmordsförsök är högre.
– Vår förhoppning är att genetisk information ska kunna hjälpa vårdpersonal att identifiera personer med hög självmordsrisk, som kan behöva mer stöd och noggrannare uppföljning, säger Lu Yi, senior forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Studien bygger på sjukvårdsregister och genetiska data från över 150 000 personer med depression och 360 000 kontrollpersoner i Danmark, Sverige, Norge, Finland och Estland.
Självmordsförsök inom 10 år för en av fyra med hög genetisk risk
Resultatet visar att de genetiska skillnaderna mellan grupperna var stora. Forskarna hittade tolv genetiska regioner som var kopplade till tidig debut och två regioner som var kopplade till sen debut.
En av fyra personer med hög genetisk risk att drabbas av tidig depression genomförde ett självmordsförsök inom tio år efter diagnos, vilket var ungefär dubbelt så många jämfört med personer med låg genetisk risk.
– Vi visar att depression med tidig debut delvis har andra genetiska orsaker än depression som drabbar äldre individer och att risken för självmordsförsök är förhöjd. Det här är ett viktigt steg mot precisionsmedicin inom psykiatrin, där behandling och förebyggande åtgärder anpassas för varje enskild individ, säger Lu Yi.
Nu planerar forskarna att undersöka hur de genetiska skillnaderna hänger ihop med hjärnans utveckling, stress och livserfarenheter, och om genetiska riskprofiler kan användas inom vården för att förebygga självmordsförsök.
Regelbunden träning ger tydliga effekter för vuxna med adhd – de upplever högre livskvalitet, bättre sömn och färre symtom. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Lena Axelsson Svedell, legitimerad fysioterapeut vid Region Örebro län och doktorand vid Örebro universitet, har utvecklat den så kallade Start-modellen: 150 minuters träning i veckan med både styrke- och konditionsträning i grupp, ledd av fysioterapeuter inom den psykiatriska öppenvården. Nu visar en studie, som är den första randomiserade kontrollerade prövningen av ett träningsprogram för vuxna med adhd i Sverige, att modellen minskar symtomen på adhd hos vuxna.
– Start-modellen har inga kända bieffekter, bara positiva hälsoeffekter, säger Lena Axelsson Svedell.
63 vuxna med adhd-diagnos deltog i studien. De lottades till två grupper: en som tränade enligt Start-modellen och en kontrollgrupp som fick vanlig behandling för adhd. Totalt genomförde 41 personer hela programmet.
Träningen gav bättre sömn, högre livskvalitet och färre adhd-symtom
Efter tre månader kunde forskarna se att deltagarna i träningsgruppen hade minskat sina adhd-symtom kraftigt. Även sömnen förbättrades och livskvaliteten ökade.
– Det överraskade mig att alla resultat är så entydigt positiva. Jag tänkte nog att något kunde svikta lite, kanske att den klinikerskattade bedömningen kunde skilja sig från deltagarens egen upplevelse vad gäller grad av förbättring, men de är förvånansvärt samstämmiga, säger Lena Axelsson Svedell i ett pressmeddelande.
– Det överraskade mig också att vi fick positiva resultat på delskalan för symtomet ”hyperaktivitet”. I tidigare studier har man sett att träning kunnat förbättra ”ouppmärksamhet” men inte funnit evidens för att det förbättrar hyperaktivitet.
Kan användas av alla som står i kö för en adhd-utredning
Forskarna säger att resultaten visar att fysisk träning kan bli ett värdefullt komplement till medicinering och terapi – eller ett alternativ för dem som inte vill eller kan ta medicin.
– Start-modellen skulle kunna användas för i princip alla som står i kö för en utredning, det spelar ingen roll om man sedan får en diagnos eller inte – träningsprogrammet har ju inte några kända bieffekter, bara positiva hälsoeffekter. Dessutom visade sig Start-modellen ha effekt både för de som medicinerar och de som inte gör det, så det är också en effektiv tilläggsbehandling för den som inte har full effekt av sin medicinering, säger Lena Axelsson Svedell.
Ska utveckla framtidens vuxenpsykiatri
Lena Axelsson Svedell hoppas att vården tar till sig studiens resultat och erbjuder stöd i träning som en verksam och giltig metod för att minska symtom på adhd, och samtidigt öka fysisk och psykisk hälsa.
– Jag hoppas att samhället tar till sig att det är viktigt att prioritera stöd i träning som en insats, även för kommuner och i civilsamhället. Det är så värt att stötta den som inte på egen hand hittar en rutin eller fixar sin fysiska aktivitet.
Lena Axelsson Svedell har blivit utvald av Regeringskansliet att ingå i en arbetsgrupp som ska utforma framtidens vuxenpsykiatri. Arbetet drar i gång under vecka 46.
Start-modellen: Ett träningsstöd som ges inom vården
Start har utvecklats av Lena Axelsson Svedell och är ett träningsstöd som ges inom vården. Målet är att nå upp till 150 aktiva minuter i veckan.
Ansträngningsmässigt räcker det med pulszon 2, vilket motsvarar ungefär rask promenad.
Deltagarna får både träna hemma och delta på ledarledda/fysioterapeutledda träningspass på en mottagning inom öppenvårdspsykiatrin. I de ledarledda passen ingår kondition, styrka- och rörlighetsträning.
Klimatförändringar riskerar att nästan fördubbla metanutsläppen från sjöar och dammar vid slutet av århundradet. Det skulle höja jordens temperatur mer än FN:s klimatpanels värsta scenario.
– För mig blir det ännu tydligare att vi verkligen, verkligen vill byta klimatscenario så snabbt som möjligt. Framtiden blir väldigt osäker om vi inte gör det, säger professor David Bastviken vid Linköpings universitet.
Sjöar och vattenreservoarer är några av jordens största källor till metan. De mesta utsläppen sker när mikroorganismer bryter ner organiskt material i miljöer utan syre.
Före industrialiseringen var naturens metanutsläpp i balans med de processer som bryter ner metanet. Men om klimatförändringarna stör denna balans och utsläppen ökar kan den globala uppvärmningen förvärras.
I en studie har forskare vid Linköpings universitet och Nasa Ames Research Center i USA skapat en modell för att förutsäga förändringar i metanutsläppen från sjöar och vattenreservoarer fram till slutet av århundradet, baserat på FN:s klimatpanel IPCC:s olika klimatscenarier.
Högre temperaturer påverkar metanet mest
Modellen bygger på mätdata från 767 platser över hela världen och tar hänsyn till en mängd faktorer. Den inkluderar temperaturförändringar, skiftningar i årstidernas längd, olika typer av flöden och sjöar. Den väger också in sjöars och dammars yta samt mängden näringsämnen.
– Vi kommer fram till att det som har absolut störst effekt på framtidens utsläpp är temperaturförändringarna. Metanbildningen är väldigt temperaturkänslig, säger professor David Bastviken på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
Stigande temperaturer skyndar på den mikrobiologiska nedbrytningen och gör att metanutsläppen från sjöar och dammar växer snabbt. Forskarnas beräkningar visar att om IPCC:s allvarligaste klimatscenario slår in kan utsläppen nästan fördubblas fram till slutet av århundradet. Det skulle höja de globala metanutsläppen med omkring tio procent jämfört med i dag, något som skulle bidra till snabbare klimatförändringar än IPCC:s uppskattningar.
Mindre växthusgaser kan få dubbel effekt
Trots att utsikterna kan verka dystra finns en positiv sida, menar forskarna. Människans utsläpp av framför allt koldioxid värmer just nu planeten och ökar indirekt metanutsläppen från naturliga processer, vilket kan förstärka växthuseffekten. Samtidigt skulle en minskning av koldioxidutsläppen kunna ge motsatt effekt och bromsa både metanutsläpp och klimatförändringar.
– Varje stoppat växthusgasutsläpp från samhället får en dubbel effekt. Det kommer att förhindra den direkta klimatpåverkan av utsläppet, och det kommer också att stoppa en framtida ökning av metanutsläpp från sjöar och dammar, säger David Bastviken.
Astronomer har upptäckt en extrem stjärnfabrik i en avlägsen galax. Den lyser intensivt av överhettat kosmiskt stoft och bildar stjärnor i rasande takt. Upptäckten kan även förklara hur galaxer kunde växa så snabbt när universum var ungt.
De allra första stjärnorna i universum bildades under helt andra förhållanden än allt vi kan se i rymden idag. Astronomer studerar dessa skillnader med hjälp av kraftfulla teleskop, som kan upptäcka galaxer så långt bort att deras ljus har färdats i flera miljarder år innan det når jorden.
Nu har ett internationellt forskarlag lyckats mäta temperaturen i en av de mest avlägsna kända stjärnfabrikerna. Galaxen, som kallas Y1, är så avlägsen att dess ljus har färdats i över 13 miljarder år.
– Vi ser tillbaka på en tid då universum skapade stjärnor mycket snabbare än idag. Tidigare observationer av den här galaxen avslöjade att den innehåller stoft och damm, vilket gör den till den mest avlägsna galax där vi kunnat upptäcka ljus från stoft, säger astronomen Tom Bakx vid Chalmers tekniska högskola i ett pressmeddelande.
– Detta fick oss att misstänka att den kanske driver en annorlunda, överhettad typ av stjärnfabrik. För att kunna vara säkra ville vi mäta dess temperatur, fortsätter han.
Små stoftkorn värms upp
Stjärnor, som vår egen sol, föds i enorma och täta gasmoln i rymden. Ett välkänt exempel är Orion-nebulosan, som fungerar som en slags stjärnfabrik. Sådana lyser starkt på natthimlen tack vare de yngsta och tyngsta stjärnorna, som lyser upp moln av gas, stoft och damm i många olika färger.
Men stjärnfabrikerna lyser inte bara i synligt ljus. Vid längre våglängder – sådana som människans öga inte kan se – strålar de starkt tack vare mängder av små stoftkorn som värms upp av stjärnljuset.
Forskarna såg något speciellt
För att mäta galaxens temperatur använde forskarna det känsliga radioteleskopet Alma i norra Chile. Med hjälp av teleskopets avancerade Band 9-mottagare kunde de avbilda galaxen i precis rätt färg, vid våglängden 0,44 millimeter.
– Vid den här våglängden lyses galaxen upp av många böljande moln av lysande stoftkorn. När vi såg hur starkt den här galaxen lyser, jämfört med andra våglängder, visste vi med en gång att vi tittade på något speciellt, säger Tom Bakx.
Mätningarna visade att galaxens stoftmoln glöder med en temperatur på 90 Kelvin, eller minus 180 grader Celsius.
– Jämfört med dammet i våra hem är det helt klart kallt, men ändå mycket varmare än i någon annan jämförbar galax som vi har sett. Temperaturen bekräftar att det verkligen är en extrem stjärnfabrik. Det är första gången vi har sett en galax som denna, men vi tror att det kan finnas många fler där ute. Stjärnfabriker som Y1 kan ha varit vanliga i det tidiga universum, säger Yoichi Tamura, astronom vid Nagoya-universitetet i Japan.
Extrem stjärnfabrik
Galaxen Y1 tillverkar i extrem takt stjärnor som motsvarar 180 gånger solens massa varje år. Det kan jämföras med Vintergatan där bara ungefär en stjärna av solens storlek bildas per år. Forskarna tror att sådana korta utbrott av stjärnbildning var vanliga i det unga universum.
– Vi vet inte hur vanliga sådana faser kan vara i det tidiga universum. Framöver vill vi leta efter fler exempel på stjärnfabriker som den här. Vi planerar också att använda Almas förmåga till högupplösta mätningar för att titta närmare på hur just den här galaxen fungerar, säger Tom Bakx.
Lösning på ett kosmiskt mysterium
Forskargruppen tror att Y1 kan hjälpa till att lösa ett annat kosmiskt mysterium. Tidigare studier har visat att galaxer i det tidiga universum verkar innehålla mer stoft än vad deras stjärnor kan ha tillverkat under den korta tid de lyst.
Detta har länge förbryllat astronomer, men Y1:s ovanligt höga temperatur pekar mot en lösning på mysteriet.
– Galaxer i det tidiga universum verkar vara för unga utifrån den mängd stoft och damm som de innehåller. Det märkliga är att de inte innehåller tillräckligt många gamla stjärnor, runt vilka de flesta stoftkorn bildas. Men en liten mängd varmt stoft kan lysa lika starkt som stora mängder kallt stoft, och det är precis vad vi ser i Y1, säger Laura Sommovigo, astrofysiker vid Flatiron Institute och Columbia University i USA.
– Dessa galaxer är fortfarande unga och innehåller ännu inte så mycket tunga grundämnen eller stoft, men de mindre mängder som ändå finns är både varma och ljusstarka, fortsätter hon.
Personer som vårdats mot sin vilja inom psykiatrin löper en förhöjd risk att ta sitt liv efter utskrivning, visar en studie från Karolinska institutet. Forskarna menar att resultaten pekar på behovet av extra stöd och uppföljning efter vårdtiden.
Varje år vårdas över 10 000 personer i Sverige mot sin vilja inom psykiatrisk heldygnsvård. Tvångsvården ges vid allvarlig psykisk störning när patienten bedöms ha ett stort behov av vård men själv vägrar.
En studie visar nu att risken för självmord är särskilt hög efter att patienter skrivits ut från sjukhuset. Det skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
– Vi såg att självmordsrisken var som högst under den första månaden efter utskrivning, men att den förblev förhöjd under flera år, säger Leoni Grossmann, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Högre självmordsrisk efter tvångsvård
Forskarna har följt över 72 000 personer som vårdats mot sin vilja i Sverige mellan 2010 och 2020. Under en genomsnittlig uppföljningstid på drygt fyra år dog 2 104 personer i självmord, vilket motsvarar 2,9 procent.
Under fem års uppföljningstid var självmordsrisken 1,6 gånger högre än bland alla psykiatriska inneliggande patienter och nästan fyra gånger högre än bland psykiatriska öppenvårdspatienter. Jämfört med befolkningen i stort, där risken att dö i självmord är 0,015 procent per år, var risken efter utskrivning från tvångsvård 56 gånger högre.
– Med tanke på att studien fokuserar på de svårast sjuka patienterna i psykiatrin så är det ingen överraskning att risken för suicid var något högre än för frivilligt vårdade, säger Leoni Grossmann.
Vissa patienter särskilt utsatta
Inom gruppen som vårdats mot sin vilja hade vissa patienter högre risk än andra. Det gällde bland annat unga män, ensamstående och personer med personlighetsstörning eller substansmissbruk. Även tidigare erfarenhet av tvångsvård eller självskadehistorik kopplas till en högre risk för självmord efter utskrivning.
– Resultaten visar bland annat att tvångsvård är en riskmarkör för suicid. Fynden bör också kunna användas för att identifiera särskilda riskgrupper, men det är viktigt att poängtera att vår observationsstudie inte kan tolkas som att tvångsvård skulle orsaka suicid, säger John Wallert, biträdande lektor och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, i pressmeddelandet.
Rätt stöd efter utskrivning
Det är däremot viktigt att vården följer dessa patienter för rätt stöd efter utskrivning, enligt John Wallert.
– Vi vill nu undersöka om skillnaderna i risk kan användas som stöd för utskrivningsbeslut och skräddad uppföljning efter tvångsvård, säger han.
Forskarna har använt data från flera nationella register och studien genomfördes i samarbete med bland annat University of Oxford i Storbritannien och Indiana University i USA.
Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01. På 1177 kan du hitta telefonnummer till fler stödlinjer, klicka här. Vissa går det även att mejla och chatta med. Är det akut, ring 112. Genom dem kan du också få tag på jourhavande präst. Du kan också ringa 1177 för att få vägledning.
En studie vid Göteborgs universitet visar att doseringen av adhd-läkemedlet metylfenidat varierar mellan barn med olika vikt. Forskarna såg också att barn med undervikt oftare avbryter behandlingen.
Forskare har undersökt hur metylfenidat används och doseras. Det är det vanligaste läkemedlet mot adhd och hjälper hjärnan att styra koncentration och impulser. Metylfenidat finns bland annat i Concerta, Ritalin och Medikinet, och kan ges till både barn från sex års ålder och vuxna.
Över 1 700 barn och unga som hade påbörjat en behandling med metylfenidat ingick i studien.
Doseringarna skiljer sig
Studien visar att barn och ungdomar med övervikt eller fetma fick något högre doser av metylfenidat på sitt första recept. Men när forskarna räknade om dosen utifrån kroppsvikt visade det sig att de snarare fick en lägre dos.
För barn och unga med undervikt var det tvärtom. När deras första doser viktjusterades visade det sig att doserna i praktiken var högre än för dem med högre vikt.
Vid uppföljande recept ökade doserna mest hos barn och unga med fetma, och minst hos dem med undervikt.
Fler underviktiga avbryter behandling
Forskarna konstaterar också att barn med undervikt i högre utsträckning avbryter behandlingen med adhd-läkemedel.
– Det är en signifikant högre andel barn och ungdomar med undervikt som avbryter behandlingen under det första året, jämfört med gruppen med normalvikt. Utöver detta är det också tydligt att flickor och barn över 12 år oftare avbryter sin behandling inom ett år, säger Julia Izsak, forskare och ST-läkare inom klinisk farmakologi, i ett pressmeddelande.
Fler studier behövs
Forskarna menar att resultaten visar att det behövs fler studier om hur doseringen påverkar hur effektivt och säkert adhd-läkemedlet metylfenidat är för barn och unga – oavsett om de har undervikt, övervikt eller fetma.
– Det finns stora kunskapsluckor kring läkemedelsbehandling till barn och ungdomar. Våra resultat understryker hur viktigt det är att ta hänsyn till barnens individuella förutsättningar när behandling med adhd-läkemedel inleds och följs upp, säger Julia Izsak.
–Genom fortsatt forskning hoppas vi kunna bidra till mer träffsäkra behandlingsstrategier för barn och ungdomar med olika viktstatus, fortsätter hon.
Mer om studien
I studien ingick 1 741 barn och unga. I underlaget fanns uppgifter om kön, ålder, BMI och läkemedelsdoser. För 612 barn fanns också uppföljning med uppgifter om förskrivning och BMI 6–12 månader efter behandlingsstart.
Forskare har för första gången någonsin undersökt möjligheten till koldioxidlagring i svensk berggrund på land. Studien pekar ut två platser där berggrunden har potential att förvandla koldioxid till sten: Sundsvall och Örnsköldsvik.
Forskare vid Luleå tekniska universitet har identifierat berggrund i Sverige som i teorin lämpar sig för koldioxidlagring på land.
– Det har ingen gjort tidigare och det är ett första viktigt steg. Vi har gått vidare och utför just nu experiment för att se hur effektivt de här bergarterna kan binda och lagra koldioxid, säger Emelie Crafoord, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte ett 20-tal platser från Kalix i norr till Kalmar i söder. Resultaten visar att berggrunden runt Sundsvall och Örnsköldsvik har potential att kunna lagra koldioxid. Där finns nämligen en berggrund som har rätt sammansättning för att reagera med koldioxid och binda fast den.
– Vi har valt att undersöka platser som är nära utsläppskällor för potentialen att minska transporter. Vi behöver verkligen hitta åtgärder för att minska utsläppen, och vi behöver göra det snabbt. Att fånga och lagra koldioxid är inte tillräckligt på egen hand för att nå de globala klimatmålen, men kan vara en del av lösningen, säger Emelie Crafoord.
Samarbetar med forskare på Island
Koldioxidlagring i vulkanisk berggrund innebär att koldioxid fångas in, löses i vatten och sprutas ner i berget. Den sura vätskan reagerar med berggrunden och gör att koldioxiden blir till sten. På Island finns redan anläggningar som använder sig av metoden. Eftersom Island har en geologiskt ung och porös berggrund är den väldigt lämplig för metoden och det tar omkring två år att omvandla koldioxid till sten.
Forskarna på Luleå tekniska universitet samarbetar nu med forskare på Island och tror att tekniken skulle kunna fungera även i Sverige, även om den svenska berggrunden inte kommer att reagera lika snabbt eftersom den är mycket äldre än den isländska.
En stor del av dagens koldioxidlagring innebär lagring i sedimentära bergarter under havets botten, men det finns flera fördelar med lagring på land.
– I lagringen som sker under havsbotten tar det koldioxiden tusentals år att omvandlas från vätska till fast form. I den vulkaniska berggrunden på land går den här omvandlingen mycket fortare och den fastlagda koldioxiden ligger sedan stabilt lagrad på djupet i berggrunden, permanent lagrad. Andra fördelar med lagring på land är att vi kan minska transportkostnader och att det blir lättare och billigare att övervaka koldioxiden tills den omvandlats, säger Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
Behövs ny lagstiftning som tillåter koldioxidlagring på land
Utöver det pågående arbetet med att undersöka hur snabbt svensk berggrund kan reagera med koldioxid finns det också andra saker som behöver lösas. I dagsläget är koldioxidlagring på land i Sverige endast tillåten i små mängder i forskningssyfte.
– Utöver att undersöka potentialen för att lagra koldioxid behöver vi ha koll på eventuella miljöeffekter tekniken kan tänkas medföra, vi behöver lagstiftning som tillåter lagring på land och vi behöver mer forskning på berggrunden. Om vi kan fånga och lagra delar av våra utsläpp på hemmaplan är det en del av vägen framåt, samtidigt som det är viktigt att påpeka att samhällets utsläpp måste minska. Vi behöver se koldioxidlagringen som ett komplement till kraftigt minskade utsläpp, säger Glenn Bark.
Att ha en god förmåga att tänka klart, hantera stress och samarbeta med andra kan skydda mot att hamna i kriminalitet, även för den som växer upp under svåra förhållanden eller har en dömd förälder. Det visar en studie från Örebro universitet.
Den som har en förälder som dömts för brott har själv en ökad risk att begå brott – men många i den situationen gör det ändå inte.
Forskare vid Örebro universitet har undersökt vad som kan skydda mot kriminalitet bland män som har en förälder som dömts för brott.
– Vi har under många år studerat riskfaktorer för kriminalitet och sett att en av de starkaste är att ha en förälder som har begått brott. Därför ville vi undersöka om det också finns faktorer som kan skydda barn till dömda föräldrar, alltså saker som minskar risken för att de själva begår brott, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet, i ett presmeddelande.
Forskarna följde nästan 500 000 män födda mellan 1958 och 1992, ibland i upp till 48 år. De tittade på värden som vilopuls, blodtryck, kognitiv förmåga och psykologisk motståndskraft, uppmätta vid mönstringen till värnplikten, och jämförde detta med senare domar.
Lägre risk att dömas för brott vid högt IQ och blodtryck
Resultatet visar att män med högt blodtryck, högre kognitiv förmåga (IQ) och bättre psykologisk funktionsförmåga har lägre risk att dömas för brott.
Även en hög vilopuls verkar kunna kopplas till lägre brottsrisk, men det sambandet förklaras till stor del av ärftliga eller miljömässiga faktorer som syskon delar.
– Vi såg dessutom att dessa samband även gällde i befolkningen i stort, alltså inte bara för personer med en dömd förälder. Det tyder på att samma typer av egenskaper kan skydda mot kriminalitet generellt och inte bara för en specifik subgrupp, säger Sofi Oskarsson.
Stärka barns kognitiva och psykiska förmågor kan minska risk för kriminalitet
Forskarnas slutsats är att det finns egenskaper och förmågor som kan skydda mot att hamna i kriminalitet, även för personer som växer upp under svåra förutsättningar som att ha en dömd förälder.
Det här är viktig kunskap för alla som jobbar inom skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och kriminalvården, men också för beslutsfattare som arbetar med tidiga insatser och förebyggande arbete.
– Om vi tidigt kan stärka barns kognitiva och psykologiska förmågor, i stället för att enbart fokusera på riskfaktorer, kan vi arbeta mer förebyggande och proaktivt med brottsprevention och förhoppningsvis minska risken för framtida kriminalitet. Samtidigt behöver vi balansera potentiellt stigma av att ha dömda föräldrar och se till att insatser utformas på ett sätt som fokuserar på att skapa goda utvecklingsmöjligheter för alla barn, säger Sofi Oskarsson.
Spermien är inte bara en passiv leverantör av arvsmassa till ägget. En studie från Linköpings universitet visar att mikro-RNA i spermierna påverkar embryots utveckling – ett fynd som på sikt kan förbättra diagnostik och behandling vid ofrivillig barnlöshet.
– Det verkar som att spermierna kan hjälpa till med embryoutvecklingen genom att de för med sig andra molekyler, förutom DNA. De molekylerna hjälper till att sätta i gång embryots utveckling, säger Anita Öst, professor i cell- och molekylärbiologi vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
– Så man kan säga att spermien, eller den manliga delen i befruktningen, har en större betydelse än vad man tidigare har förstått, fortsätter hon.
Fokus på kvinnan vid IVF
Ofrivillig barnlöshet, eller infertilitet, påverkar omkring var sjätte person. En del kan få hjälp genom IVF-behandling, där befruktningen sker utanför kroppen och embryon förs in i livmodern. En viktig faktor för att behandlingen ska lyckas är embryots kvalitet.
Men cirka en tredjedel av dem som genomgår IVF har oförklarad infertilitet. Behandlingen fokuserar ofta på kvinnan, som med hormoner stimuleras att producera flera ägg som sedan befruktas med mannens spermier. Samtidigt har spermiekvaliteten minskat i många länder under de senaste årtiondena – av ännu okända orsaker.
Överblivna spermier analyserades
I en studie har forskare undersökt manliga faktorer som kan påverka om en IVF-behandling lyckas. Totalt deltog 69 par som behandlades vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Forskarna tog tillvara överblivna spermier och renade fram deras RNA-molekyler, som sedan analyserades. Resultaten jämfördes med spermiernas kvalitet, deras förmåga att befrukta ägg, embryots kvalitet och om behandlingen ledde till ett barn.
Studien visade att högre nivåer av vissa mycket korta RNA-bitar, så kallade mikro-RNA, i mannens spermier hängde samman med att embryon bildades och utvecklades bättre.
– Ett särskilt intressant fynd var att utifrån spermieprovet kunde vi i princip förutspå hur embryokvaliteten skulle bli flera dagar efter att spermieprovet togs. Vi hittade vissa RNA som verkar viktiga för att spermierna ska kunna befrukta ägget och andra mikro-RNA som var betydande för att embryot ska utvecklas väl, säger Signe Isacson, som är bioinformatiker och en av forskarna bakom studien.
Kort om DNA och RNA
DNA är en molekyl som lagrar vår genetiska information, arvsmassan, och finns i cellens kärna. Den har formen av en dubbelspiral, eller dubbelhelix.
RNA är en annan typ av molekyl i cellerna som hjälper till att använda informationen som finns i DNA till något funktionellt.
RNA fungerar bland annat som en budbärare som läser av DNA och överför instruktioner för att tillverka de proteiner kroppen behöver. Det finns också mikro‑RNA, som kan reglera vilka gener som ska vara aktiva efter att informationen har lästs av (transkriptionen).
Till skillnad från DNA består RNA av en enkelspiral, eller enkelhelix.
Källa: Gentekniknämnden
Mikro-RNA kan påverka fertilitet
Mikro-RNA har visat sig spela en viktig roll för hur gener styrs i cellerna. Tidigare studier på djur har pekat på att vissa mikro-RNA i spermier kan påverka hur embryot utvecklas, men forskningen på människor har hittills varit begränsad.
Enligt forskarna är studien viktig eftersom den tyder på att mikro-RNA också kan påverka fertilitet hos människor.
– De specifika molekylerna som vi hittat är bra kandidater till att vara markörer för om en mans spermier ger bra embryokvalitet eller inte. Fynden kan på sikt bidra till bättre förståelse och diagnostik, vilket i framtiden kan förbättra möjligheterna för par att få barn, säger Kajsa Karlsson, doktorand vid Linköpings universitet.
Men varför vissa män har mycket av dessa mikro-RNA medan andra har mindre vet forskarna ännu inte. Det är också okänt om mikro-RNA bildas direkt i spermierna eller om de kommer från testiklarna eller bitestiklarna, där spermierna lagras.
Nobelprisbelönad upptäckt
Mikro-RNA hamnade i strålkastarljuset när Nobelpriset i medicin eller fysiologi år 2024 gick till forskarna som upptäckte mikro-RNA:s existens. Upptäckten gjordes i den lilla masken C. elegans. I dag känner man till mer än tusen olika mikro-RNA i människa.
– De mikro-RNA som dök upp i vår studie tillhör samma familj vars upptäckt belönades med Nobelpriset. De forskarna hittade dem för att de behövs för embryoutvecklingen i mask. Att det skulle visa sig att liknande mikro-RNA i människospermier också verkar behövas för embryoutvecklingen var väldigt överraskande tycker jag, säger Anita Öst.
Vad kostar det att göra lumpen? En ny studie visar att värnplikten kan bli en förlustaffär för unga. Jämfört med dem som går ut tidigare i arbetslivet förlorar varje värnpliktig uppemot en halv miljon kronor i utebliven pension och inkomst.
En studie från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) visar att värnplikten gör att den förväntade livsinkomsten minskar med över en halv miljon kronor.
– Ett år av värnplikt medför att ungdomar kommer in senare på arbetsmarknaden, något som medför lägre livsinkomst och en lägre förväntad pension. Det är inte bara det år då man gör värnplikt som påverkar, utan även att alla framtida inkomster skjuts upp, vilket gör att man halkar efter ekonomiskt under hela livet, säger Peter Bäckström, forskare på FOI, i ett pressmeddelande.
Förlorar 553 000 kronor
Idag uppgår den totala ersättningen till en värnpliktig som gör grundutbildning till cirka 217 000 kronor efter skatt. I det beloppet ingår dagersättning, en utbildningspremie och värdet av förmåner som kost, logi och kläder. Men det är fortfarande för lite, enligt studiens beräkningar.
– En värnpliktig som genomför grundutbildning under ett år förlorar cirka 553 000 kronor i förväntad livsinkomst, både i termer av arbetsinkomst och pension.
Dagsersättningen skulle behöva dubbleras för att kompensera
För att kompensera för bortfallet skulle dagersättningen för värnpliktiga behöva dubbleras, menar Bäckström.
Det skulle innebära att dagersättningen för den som gör värnplikten höjs från dagens 146 kronor till omkring 290 kronor, en höjning av den totala ersättningen med omkring 105 000 kronor per år. En sådan höjning skulle i dagsläget kosta staten över en halv miljard kronor om året.
– I grund och botten handlar frågan om hur den samhällsekonomiska kostnaden för värnplikten ska fördelas. Ska den bäras gemensamt av alla skattebetalare eller av de ungdomar som gör värnplikten? Det är en avvägning som måste göras av våra folkvalda, säger Peter Bäckström.
Att minska övergödningen i Östersjön handlar inte bara om utsläpp. En ny studie visar att rätt fiskeförvaltning kan hjälpa ekosystemet att reglera algblomning, genom att småfisk inte äter upp djurplankton. Resultatet kan bli klarare havsvatten.
Övergödning är ett av de största miljöproblemen i kustvatten, både i Sverige och globalt. Stora mängder näringsämnen från jordbruk, avlopp och annat avfall som rinner ut i havet får alger att blomma, vilket leder till grumligt vatten, lägre syrehalt och döda bottnar. Algblomning är dessutom giftigt för människor, fiskar och fåglar.
En metod för att undvika övergödning är att minska utsläppen från land, men det är ofta dyrt och tar lång tid. Ett alternativ som föreslagits är att styra vilka fiskar som tas upp. På så sätt kan ekosystemet själv hjälpa till att reglera övergödning.
Mer småfisk ger mer algblomning
Forskarna bakom en studie använde ekologiska och ekonomiska modeller för att simulera hur fiskbestånden påverkar kustvattnens klarhet. De har särskilt tittat på samspelet mellan rovfiskar som torsk, abborre och gädda och mindre arter, till exempel braxen och mört.
När rovfiskarna blir färre ökar mängden småfisk, som i sin tur äter upp de djurplankton som annars håller mängden växtplankton i schack. Resultatet blir fler algblomningar och grumligare vatten – ett typiskt tecken på övergödning.
Går att få klarare vatten
Simuleringarna visade att det går att få klarare havsvatten genom att justera fisketrycket på både rovfisk och bytesfisk. I många fall var detta mer kostnadseffektivt än att enbart minska näringsutsläppen från jordbruk och avlopp.
— Det har tidigare diskuterats huruvida Östersjöns vattenkvalitet kan förbättras genom att minska fisket på rovfiskar. Vår studie är den första som undersöker detta med ekonomiska modeller, säger Katarina Elofsson, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, i ett pressmeddelande.
Komplement till minskade utsläpp
Forskarna betonar att förvaltning av fiskbestånd inte kan ersätta traditionella åtgärder mot övergödning, men att det kan vara ett värdefullt komplement. Genom att ta hänsyn till hur olika arter påverkar varandra i näringskedjan kan det bli möjligt att hitta lösningar som både gynnar miljön och kostar samhället mindre pengar.
Forskarna lyfter också fram vikten av att anpassa fiskeförvaltningen till lokala förhållanden, eftersom samspelet mellan fisk, plankton och näringsämnen varierar mellan olika delar av Östersjön.
Forskare har upptäckt att höga nivåer av proteinet HIF2α kan få tumörceller vid neuroblastom att mogna och växa långsammare. Fynden kan på sikt bana väg för nya behandlingar.
Neuroblastom är en cancerform som främst drabbar små barn. Sjukdomen utvecklas i det sympatiska nervsystemet och är ofta svårbehandlad – särskilt när tumörcellerna innehåller många kopior av en gen som kallas MYCN.
För att hitta sätt att angripa cancern har forskare vid Umeå universitet och Karolinska institutet fokuserat på ett protein med beteckningen HIF2α. Studiens resultat ökar förståelsen för hur neuroblastom utvecklas.
– Det gäller dock ett väldigt specifikt ämne och hur det verkar på cellnivå. Det går absolut inte att påverka med att börja äta mer protein, utan det handlar om att förhoppningsvis på sikt nå fram till nya behandlingar, säger Johan Holmberg, professor i molekylär tumörbiologi vid Umeå universitet.
Tumörceller växte långsammare
När forskarna ökade mängden HIF2α i neuroblastomceller med många kopior av MYCN-genen, minskade nivåerna av det protein som uttrycks av genen. Samtidigt aktiverades gener som är typiska för celler som producerar signalämnet noradrenalin i binjurarna. Det tyder på att tumörcellerna började likna mer mogna celler i sympatiska nervsystemet. De delade sig också långsammare.
I försök på möss med neuroblastom minskade tumörernas tillväxt tydligt när HIF2α aktiverades.
Bromsande funktion
Studien utmanar en tidigare uppfattning att HIF2α skulle fungera som en pådrivare av cancer i neuroblastom. I stället tyder resultaten på att proteinet i vissa fall kan ha en bromsande funktion och främja mognaden till mindre aggressiva celler.
– Upptäckten kan visa sig betydelsefull men det är dock långt kvar till det kan bli aktuellt med nya behandlingar som baseras på detta, säger Johan Holmberg.
Mer om neuroblastom och studien
Neuroblastom utgör cirka sex procent av cancerfallen bland barn. Det finns flera olika svårighetsgrader av sjukdomen som påverkar prognosen. Behandlingarna har under de senaste årtiondena förbättrats och tre av fyra barn som drabbas överlever nu sjukdomen. Överlevnaden är dock sämre för patienter med många kopior av MYCN-genen.
Den nya studien visar att proteinet HIF2α kan ha betydelse för att bromsa tumörcellernas snabba tillväxt. När forskarna analyserade prover från barn med neuroblastom fann de även att höga nivåer av genen EPAS1 – som styr bildningen av HIF2α – hängde ihop med låga nivåer av MYCN och med gener som är typiska för mer mogna nervceller. Barn med höga EPAS1-nivåer hade också generellt en bättre prognos.
Många föräldrar tröttnar på vad som upplevs som präktiga råd om skärmtid och försöker hitta en mer realistisk balans i vardagen, samtidigt som synen på skärmtid hänger ihop med klass. Det visar en studie från Lunds universitet.
Hur länge har ditt barn suttit framför en skärm idag? Den frågan har blivit en ny måttstock för gott föräldraskap. Men de som lever med råden i praktiken – föräldrarna själva – hörs sällan i debatten. En avhandling från Lunds universitet visar att många föräldrar gör aktivt motstånd mot normer som uppfattas som präktiga och oärliga, och att frågan hör ihop med klass.
– Föräldrar arbetar aktivt med att få skärmanvändningen att fungera i vardagen. De vet att det inte är svart eller vitt. Vardagen måste fungera, och ett helt skärmfritt liv anses ofta som något ouppnåeligt, säger Magnus Johansson, doktorand vid Institutionen för kommunikation på Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Forskningen bygger på djupintervjuer med 35 föräldrar och resultatet visar ett tydligt mönster: synen på skärmtid hänger ihop med klass. Enligt Magnus Johansson är det framför allt vissa typer av familjer som kan leva enligt rekommendationerna.
– De lösningar som föreskrivs bygger på att man har tid och ett stödjande nätverk omkring sig. För en ensamstående mamma kan en skärm vid frukosten vara det bästa sättet att få vardagen att fungera, säger han.
Tröttnar på ”präktighet” i diskussioner om skärmtid
Studien visar också på en klasskillnad i själva skärmanvändningen. Familjer som styrs av klassiska kulturella ideal, såsom ”bra” musik och kreativitet, väljer bort det som uppfattas som skränigt och kommersiellt.
Intervjuerna visar att många föräldrar upplever ett starkt socialt tryck, särskilt i grupper där idealen kring skärmanvändning är högt ställda. Flera vittnar om att de känner sig ifrågasatta eller trötta på “präktigheten” i diskussionerna, och väljer till slut att lämna grupperna.
– Många föräldrar upplever ett starkt socialt tryck kring vad som räknas som ett gott föräldraskap. De beskriver hur de ständigt matas med råd och regler – ett fenomen som på engelska kallas paranoid parenting, och som leder till osäkerhet i föräldraskapet. Som en reaktion mot det växer ett motstånd mot normerna, som många uppfattar som alltför präktiga eller till och med oärliga, säger Magnus Johansson.
Balans mellan egen erfarenhet och råd
Föräldrarna i studien beskriver också hur de ständigt balanserar mellan egna erfarenheter och experternas råd. Många försöker följa rekommendationerna, men märker samtidigt att de krockar med vardagens verklighet. Det handlar inte om att de ignorerar forskningen, utan om att de försöker omsätta den i ett fungerande vardagsliv.
– I stället för att jaga ett perfekt ideal försöker föräldrar hitta balans, och utgå från det mänskliga perspektivet, säger Magnus Johansson.
