De flesta barn har inte problem till följd av mängden internetanvändande. Det är ett av resultaten som forskare kommit fram till i EU Kids Online, ett europeiskt forskningsprojekt som har undersökt barns internetvanor i tjugofem länder. Studien i Sverige har letts av professor Cecilia von Feilitzen, Södertörns högskola.

– Barn 9-16 år i Sverige använder internet i genomsnitt närmare två timmar om dagen och en del barn mycket längre. Men det finns inget som tyder på att mycket internetanvändande får negativa konsekvenser för de flesta barn. Det är ett fåtal som har problem och kan sägas använda internet överdrivet eller problematiskt mycket, säger Cecilia von Feilitzen, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, som har lett den svenska delstudien i det EU-finansierade forskningsprojektet EU Kids Online.

Barn i åldrarna 11-16 år har fått frågor om de bland annat har låtit bli att sova eller äta på grund av internet, eller om de har umgåtts mindre med vänner eller familj, eller struntat i att göra till exempel läxorna för att i stället surfa på nätet.

– Det är få barn som svarar ja på alla dessa och liknande frågor, cirka en procent. Det kan röra sig om sex tusen 11-16-åringar i Sverige som därmed enligt EU Kids Online är i riskzonen för problematisk internetanvändning. De barn som har ett problematiskt förhållningssätt till internet uppgav också oftare än andra att de har känslomässiga problem eller att de var mer sensationssökande.

– Det är inte bra om användandet av internet får konsekvenser för till exempel skola eller socialt liv. Men det är inte så vanligt. Även om barn i Sverige använder internet mycket är inte det automatiskt ett problem.

Nyfikenhet inför sidor om självmord, självskador, droger och anorexi
Om barn använder internet i stor utsträckning löper de dock större risk att stöta på sådant som kan upplevas som obehagligt på internet, exempelvis pornografi, våld eller hat.

I EU Kids Online har man sett att många barn i åldrarna 11-16 år aktivt letar upp eller ofrivilligt stöter på webbplatser om självmord, droger, om att göra sig illa fysiskt eller hur man gör för att bli mycket smal.

– Föräldrar underskattar ofta att barn har kollat upp information om de här frågorna. De flesta föräldrar är stöttande men har ibland svårt att följa med i vad som händer.

Men barn har också egna taktiker för att undvika sådant som de blir besvärade av.

– De lär sig att undvika riskerna och kan till exempel blockera meddelanden som de får från användare som upplevs som obehagliga, eller att undvika sådant som de har råkat gå in på förut.

Cecilia von Feilitzen tror dock inte att man kan skydda barn helt från obehagliga upplevelser på internet.

– Det bästa skyddet är att föra en dialog med barnen och stötta dem i deras användning och våga fråga. Det är mer effektivt än att ha särskilda filter eller spärrar.

– Det är inte farligt att använda internet mycket. Men får barnen svårt att sköta skola och sitt sociala liv samtidigt som de använder internet mycket ska man söka professionell hjälp, menar Cecilia von Feilitzen.

Önskemål om mer stöd från skolan
En intressant aspekt som framkom i den svenska studien är att både föräldrar och barn anger att de gärna skulle vilja ha mer information och vägledning från skolan när det gäller internet.

– Det behövs mer utbildning om till exempel hur man kan bedöma om information är falsk eller sann på internet. Det finns inget direktiv till skolan som det är i dag, men det kanske skulle kunna vara något att bygga vidare på, säger Cecilia von Feilitzen.

KONTAKT
Kontakta Cecilia von Feilitzen, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola. E-post cecilia.von.feilitze@sh.se Telefon: 08-608 48 58.

FAKTA EU KIDS ONLINE
Studien omfattar tusen barn och deras föräldrar i vardera tjugofem europeiska länder. Resultaten från den svenska studien har publicerats i en svensk och flera olika europeiska delrapporter, varav den sista kom under hösten 2012. Den fokuserar på problematiskt internetanvändande hos barn i åldrarna 9-16. Vissa av frågorna har dock bara ställts till 11-16-åringarna. Projektet har finansierats av EU och genomförts av ett internationellt nätverk lett av London School of Economics.

Hossein Mousavi-Nasab har studerat vilken effekt en aktiv livsstil, civilstånd och fritidsverksamhet har på två typer av minnesfunktioner. Han har studerat dels episodiska minnet, som handlar om minnet av händelser, dels semantiska minnet, som är kunskapsminnet.

I avhandlingen har deltagare i Betulaprojektet i åldrarna mellan 35 och 85 år undersökts vid upprepade tillfällen. Det är ett projekt, som sedan 1988 undersökt deltagarna vid fem olika tillfällen med syfte att se hur minnet förändras och försöka hitta riskfaktorer för demens och tidiga tecken på det.

I sin avhandling har Hossein Mousavi-Nasab alltså inte bara funnit att gifta personer har bättre minne än ensamstående utan också att minnet försämras i lägre grad hos gifta. Han har också sett att ett socialt aktivt liv gynnar det episodiska minnet senare i livet och att ett gott episodiskt minne i sin tur också leder till bättre förutsättningar att leva ett mer hälsosamt liv. En aktivt och engagerad livsstil är ett skydd mot försämringar av minnet.

Det är en vanlig uppfattning att så kallade kognitiva aktiviteter, som att läsa böcker, gå på kurs eller annan tankeverksamhet, är bra för minnet. Lite överraskande har Hossein Mousavi-Nasab också funnit motsatsen, det vill säga att bra minneskapacitet förutskickar att en person kommer att ägna sig åt kognitiva aktiviteter.

Ett annat resultat är att det inte tycks spela någon roll om känslomässiga erfarenheter är positiva eller negativa. Kognitiv stimulans, bra eller dålig, är ett skydd mot försämring av minnet.
Avhandlingen visar att sociala relationer och sammanhang har stor betydelse för fysisk och psykisk hälsa. Var sjunde person över 65 år anser sig påverkade av social isolering och depression. Ensamma människor löper större risk för kognitiva problem.  Insatser som främjar aktiva sociala kontakter påverkar hälsa och tankeverksamhet positivt.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information: S-M-Hossein Mousavi-Nasab, tel. 019-301283 hossein.mousavi-nasab@oru.se eller Reza Kormi-Nouri, tel. 019-301293 reza.kormi-nouri@oru.se

– Främst samarbetade svenska företag med utrikesdepartementet och regeringens utlandsavdelningar och kommissioner samt företagens intresseorganisation Sveriges Allmänna Exportförening, men det byggdes även personliga nätverk mellan myndigheterna, organisationerna och de enskilda företagen säger Ahmad Hussein, Umeå universitet. 

Under 1930-talet fungerade Libanon genom sin handelstradition och sina starka band till både Västeuropa och Mellanöstern som en inkörsport till de större marknaderna i regionen. På grund av Libanons transithandel med Mellanöstern och avvecklandet av den franska och brittiska överhögheten i området ökade de svenska företagens intresse för landet efter andra världskriget. Samtidigt var landet präglat av stor inre politisk instabilitet. Libanon påverkades även av händelseutvecklingen i de omgivande staterna, det kalla kriget och supermakternas närvaro i regionen.

Vid sidan av den politiska instabiliteten försvårade svenskarnas bristande kunskaper om Mellanösterns marknader och företagskulturer möjligheten att bygga kontaktnät i Libanon. Utvecklingen av handelsförbindelser i en politisk-ekonomisk känslig region ledde till ett stort behov av specifik kunskap.

– Eftersom företagens etableringsförsök ofta var kortvariga, kom intresseorganisationerna och främst de svenska myndigheterna med UD i spetsen att svara för kontinuitet och erfarenhet av den svenska handeln i Libanon.

Ett exempel är LM Ericssons etablering i Libanon i början av 1950-talet, som skedde i hård konkurrens med franska, amerikanska och japanska bolag. Draghjälp från svenska UD och Sveriges Allmänna Exportförening var därför särskilt viktig i början av marknadsetableringen, när LM Ericsson riskerade att missgynnas i ett från affärssynpunkt mycket betydelsefullt anbudsförfarande.

– Förmågan att skapa stabila och pålitliga nätverk i den libanesiska statsapparaten var lika viktiga som att tillhandahålla konkurrenskraftiga produkter. Fram till inbördeskriget 1975 bestod därför både LM Ericssons och den svenska statens närvaro i Libanon.

Ahmad Hussein är född 1967 och uppvuxen i Libanon. Han är bosatt i Umeå sedan 1988.

KONTAKT OCH INFORMATION
Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61520

För mer information, kontakta gärna:
Ahmad Hussein, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
E-post: ahmad.hussein@ekhist.umu.se
Telefon: 070-054 77 51, 090-7865280

Den 1 oktober 2009 infördes AM-behörigheten för att få köra moped klass I (”EU-moped”). VTI har på uppdrag av Transportstyrelsen utvärderat vilken effekt AM-behörigheten haft på nyblivna mopedisters insikt om risker.

Sammanfattningsvis noterades ringa effekter av AM-utbildningen på riskbeteenden och attityder till dessa beteenden, samtidigt som utbildningen uppfattades som nyttig av många. En möjlig förklaring är att riskmedvetenhets- och självvärderingsaspekten inte fått genomslag och att fokus fortfarande är på kunskaper och regler trots den nya kursplanen.

Utvärderingen bygger på en webbenkät till personer i åldern 15–24 år som förvärvat förarbevis för moped klass I precis innan den nya behörigheten trädde i kraft, samt en efterstudie som genomfördes ett år senare med en likvärdig grupp, vilken förvärvade AM-behörigheten under september 2010. I det slutliga urvalet ingick 901 personer i förstudien och 946 personer i efterstudien.  

Enkäten behandlade främst ungdomarnas attityder och normer avseende hastighet och alkohol och innehöll två olika scenarier med tydliga beskrivningar som respondenten fick leva sig in i. Den ena situationen handlade om att köra moped i 65 km/tim i tätbebyggt område där hastighetsgränsen var 50 km/tim. Den andra situationen handlade om att köra hem från en fest efter att ha druckit två starköl när klockan närmade sig midnatt. Resultaten visade att inställningen till alkohol och hastighet skilde sig något åt mellan för- och efterstudien.

Ett viktigt syfte med studien var att öka vår förståelse av vad som styr ungdomars risktagande i trafiken. Resultaten visade att de som själva ville köra för fort eller med alkohol i kroppen i högre grad än de andra ansåg att en sådan person var tuff, säker och klok. Däremot ansåg man inte i lika hög grad att denna person var självisk och att han/hon behövde imponera på andra. Bilden av en person som körde för fort var mer positiv än bilden av en person som körde efter två starköl. Studien visade även att de som ville agera på detta sätt kunde identifiera sig med en sådan person. Detta gällde både flickor och pojkar. För flickorna upplevdes dock att köra för fort som ett mindre ”killigt” beteende.

Det som påverkade deras vilja att köra för fort var först och främst om det upplevdes som kul eller inte. En annan viktig faktor var att de kunde identifiera sig med en person som agerade på detta sätt och om de tyckte om en sådan person. Då det gällde alkohol så handlade det även här om identifikation, men även att de tyckte om denna person. I detta fall var föräldrars acceptans viktig och dessa ungdomar upplevde ett visst tryck från kompisar.

Rapporten: http://www.vti.se/sv/medarbetare/profil/sonja_forward/

Genom intervjuer och enkätundersökningar riktade till ett stort antal svenska djurägare kommer forskarna Jenny Frössling, SLU/SVA, och Maria Nöremark, SVA, att försöka få svar på vad som motiverar och vad som upplevs som hinder för att tillämpa hygien- och smittskyddsrutiner. Fokus kommer även att läggas på att utreda vems råd man helst lyssnar till, hur man föredrar att erhålla information och hur attityder hos olika kategorier av djurägare skiljer sig åt.

Enkäten kommer att skickas ut till gårdarna under den första veckan i december och forskarna ser fram emot att få de första svaren innan jul. De hoppas att många väljer att besvara frågorna via internet vilket underlättar hanteringen av svaren. De gårdar som tillfrågas har kor, grisar, får, getter och fjäderfä. Djurägarna svarar anonymt på enkäten. En elektronisk version av enkäten kommer att finnas på SVA:s hemsida.

Resultaten från undersökningen kommer att ge bättre underlag för framtida rekommendationer om hur allvarliga djursjukdomar bäst ska förebyggas och bekämpas i Sverige. Det gäller både sjukdomar som redan finns i landet och sjukdomar som riskerar komma hit.

– Syftet är att höja smittskyddet. Vi vill kunna ge ett bättre underlag för att man ska kunna hålla djuren friska. På EU-nivå diskuteras om djurägarna själva borde ta ett större ansvar för detta, säger Jenny Frössling.

Projektet genomförs i samarbete mellan Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och SLU och ingår som ett av tre delprojekt i ett större forskningssamarbete mellan dem och Linköpings universitet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap stödjer forskningsprojektet med totalt sju miljoner kronor under tre år. Resultaten kommer att redovisas av forskarna under nästa år.

Många barn lever idag i en omgivning där det är lätt att överkonsumera energirika och näringsfattiga livsmedel, och samtidigt vara mycket stillasittande. I takt med att barnens ”skärmtid” ökat har barnfetman fyrdubblats på bara några decennier.

För att förebygga barnfetma räcker det inte att erbjuda information och utbildning om goda matvanor och fysisk aktivitet.

Enligt forskare vid Sahlgrenska akademin och andra institutioner vid Göteborgs universitet, som studerat barnfetma i flera stora forskningsprojekt, är det viktigaste att beslutsfattare i samhället skapar förutsättningar för en hälsofrämjande miljö. Allt ansvar kan inte läggas på föräldrarna hävdar de.

I en ny bok ger några av landets främsta fetmaexperter konkreta tips till politiker om hur barnfetma kan förebyggas och åtgärdas.

I boken ”Forskning för en friskare generation – levnadsförhållanden, vanor och prevention av övervikt” konstaterar Göteborgsforskarna att 300 000 svenska barn idag beräknas vara överviktiga, att tre procent av svenska lågstadiebarn lider av fetma – men också att barn med normalvikt i hög grad behåller sin hälsosamma vikt längre fram i livet.

– Det senare understryker hur viktig familjen är för barnets viktutveckling. Det finns idag mycket forskning om hur fetma kan förebyggas som inte kommer till konkret användning, förhoppningsvis kan vår bok bli en konkret hjälp för politiker, föräldrar och skola, säger Maria Magnusson, en av forskarna bakom boken.

Forskarnas råd handlar bland annat om att skolan tidigt bör inrikta sig på grupper där risken för fetma är högre, exempelvis områden med låg utbildningsnivå och glesare bebyggelse, eller på barn vars föräldrar har övervikt eller fetma.

I boken redovisas också nya rön om helggodisets risker – europeiska barn äter godis motsvarande 30 sockerbitar per helgdag – och studier som visar att barnfetma har en direkt koppling till måltider framför teven och att barn som ser mycket på teve också äter mer onyttig mat.

–Vi kan också visa att barnen via teven nås av i genomsnitt 34 reklambudskap per timme. En femtedel av reklamen handlar om mat, och vanligast är snabbmat, alkohol, sötade drycker och godis, säger Christina Berg, en annan av författarna.

Den nya boken ges ut av Västra Götalandsregionen i samverkan med Göteborgs universitet och kommer att spridas till politiker och tjänstemän i Västra Götalandsregionen samt riksdagen.

Boken kommer också att kunna laddas ned gratis på nätet.

I sin avhandling ”Tillämpning av proteomiska och metabolomiska metoder på human skelettmuskel med inriktning mot kronisk trapezius-myalgi” undersöker Jenny Hadrévi de faktiska mekanismerna, som ämnesomsättning, andra proteiner och stress på cellnivå, i de smärtande musklerna.

Vanlig orsak till förtidspension. Smärta från muskler och leder är den vanligaste orsaken till förtidspension. Särskilt drabbade är nacken, skulderregionen och ländryggen. En betydande andel av dessa besvär är orsakade eller förvärrade av monotont upprepande eller statiskt arbete.
Besvären förorsakar stora kostnader för individ och samhälle, och påverkar den drabbades livskvalitet.

 Man har tidigare trott att kroniska arbetsrelaterade smärtor har sitt ursprung i musklerna men hur det faktiskt förhåller sig är fortfarande okänt.

Utvärderng av analysmetod. Jenny Hadrévis avhandling utvärderar en metod som ger en övergripande och tillförlitlig muskelanalys. Med moderna metoder analyseras muskelprover för att jämföra ämnesomsättning och proteiner i friska och smärtande muskler.

Resultaten visar att det troligen finns en ändrad ämnesomsättning, andra proteiner och stress på cellnivå i de smärtande musklerna.

– Detta förklarar inte mekanismerna bakom smärtan, men det är viktiga ledtrådar till fortsatta studier av kroniska smärttillstånd i musklerna, säger Jenny Hadrévi.

Den 6 december försvarar Jenny Hadrévi sin avhandling vid Umeå universitet.

KONTAKT
Jenny Hadrévi, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle, 073-460 70 57

– I Sverige råder en bild av Finland och finnar som är ensidig och i värsta fall fördomsfull. Den skulle kunna korrigeras av den rika finska kulturen, som dock ofta är svårtillgänglig av språkliga skäl. Exempelvis har svenska läsare inte på mer än ett halvsekel haft tillgång till den stora traditionen av klassisk finsk lyrik från 1800-och 1900-talet, säger Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och finlandssvensk författare.

Detta vill han nu råda bot på. Han publicerar nu den stora volymen ”Skapa den sol som inte finns. Hundra år av finsk lyrik”, där han tolkat 144 dikter av 18 finska författare till svenska, bland andra nationalförfattaren Aleksis Kivi, traditionens mest uppburne diktare Eino Leino och den fria versens föregångare Katri Vala.

Karakteristiskt för den finska lyriken är enligt Torsten Pettersson en känsloskala som inte väjer för extremer. Här möter läsaren livsextas eller tragik i former som i en svensk tradition lätt kunde uppfattas som överdrivna. I den avslutande litteraturhistoriska studien sätts detta i samband med Finlands dramatiska 1900-talshistoria: ett folk som har upplevt tsarrikets ökande förryskningstryck, oväntad självständighet, inbördeskrig och andra världskrigets härjningar har också i sin vardagliga upplevelse en osedvanlig känslobredd.

–Mot den bakgrunden ger den känslostarka finska lyriken en inblick i det finska folkets mentalitet – formad av många dramatiska upplevelser som grannarna i väst inte delar, säger Torsten Pettersson.

Boken ges ut i Sverige av förlaget Artos/Norma och i Finland av Schildts & Söderströms.

KONTAKT
Kontakta gärna Torsten Pettersson på tel: tel. 018-471 29 56 (arb),  018-50 19 59 (hem) eller torsten.pettersson@littvet.uu.se  

Ungefär 273 000 arbetssökande deltog 2009–2011 i jobbcoachning till en kostnad av cirka 2,6 miljarder. Utbudet av coacher har varit stort och ungefär sju av tio deltagare är nöjda.

– Deltagarna har fler aktiviteter, mer handledning och är nöjdare än arbets­sökande som inte deltar, säger Jonas Thelander. De som haft en coach hos en kompletterande privat aktör gör mer och är nöjdare än dem som haft en coach hos Arbetsförmedlingen.

Resultaten pekar på att coachningen förkortar arbetslösheten med 1–2 veckor för kvinnor, personer med mycket korta arbetslöshetstider, eftergymnasialt utbildade och utomnordiskt födda. Ser man till hela gruppen deltagare är effekten mindre. Deltagarna fick framförallt olika tillfälliga anställningar. Insatsens effekter var störst under 2009 och har sedan minskat. Rapport­författarna finner inte att coachningen har hjälpt män, dem som varit arbetslösa under en längre tid eller deltagare över 50 år.

– Jobbcoachningen tycks ge olika resultat beroende på deltagarnas förkunskaper och bakgrund, säger Linus Liljeberg som är en av rapportförfattarna.

Rapportförfattarna finner inte några stora skillnader i effekterna för deltagare hos privata aktörer respektive hos Arbetsförmedlingen.

Jobbcoaching för arbetssökande utanför jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar har funnits sedan 2009. Coachning går att få av kompletterande privata aktörer och av coacher inom Arbetsförmedlingen. Rapportförfattarna har genomfört enkäter och intervjuer med deltagare, coacher och anställda vid Arbetsförmedlingen. De har även matchat deltagare med en jämförelsegrupp och studerat hur många som övergår till arbete samt hur många som flödar tillbaks till förmedlingen under en period av upp till två år.

IFAU-rapport 2012:24 [Ref 1] Vad innebär det att bli coachad? En utvärdering av jobbcoachningen vid Arbetsförmedlingen är skriven av Linus Liljeberg, Sara Martinson och Jonas Thelander på IFAU.

r.

Avhandlingen I all förtrolighet undersöker hur psykisk hälsa framställs i nätbaserade hälsotjänster i Norge och Sverige. Utmaningar för psykiskt hälsoarbete ur ett folkhälsoperspektiv lyfts fram. Nätbaserade hälsotjänster fungerar inte bara som en förlängning av redan befintliga tjänster utan verkar även som självständiga kommunikationskanaler för psykisk hälsa. De används som ”virtuella provrum” där användarna får möjlighet att förklara sina tankar, kring sig själva och sina relationer med andra, för de anställda på hälsotjänsterna.

– Det handlar om att skapa ett virtuellt rum där människor kan få information om, och prova på, olika sätt att förstå sig själv och andra, få förslag på sätt att hantera svåra situationer och få feedback på sådana tankar, berättar Anders Johan Wickstrøm Andersen, som arbetar som lektor vid Universitetet i Agder i Norge.

Hälsotjänster som finns inom psykisk hälsa på nätet kan också fungera som samhällets ”lyssnande öra” och Andersen understryker det ansvar som hälsotjänsterna har; att föra ut insändarnas erfarenheter i samhället genom att offentliggöra anonyma inlägg.

– På så sätt kan de ge styrka åt de marginaliserade röster som finns i de nordiska välfärdsstaterna, menar Andersen.

Undersökningen visar att det är stor variation när det gäller profilen på de olika nätbaserade hälsotjänsterna, förväntningarna från användarna och innehållet i inläggen. Andersen menar att det finns outnyttjade möjligheter i användandet av internet, särskilt när det gäller psykisk hälsa. Människor sparar tid, pengar och värdesätter dessutom anonymiteten som erbjuds på nätet.

– Denna form av ansiktslösa kommunikation blir värdefull eftersom tjänsterna blir mer tillgängliga, säger Andersen.

Avhandlingen visar att frågor kring psykisk hälsa i första hand handlar om relationer mellan människor. Människors psykiska hälsa verkar vara beroende av erkännande från andra.

– Innehållet i inläggen påvisar människors sårbarhet och vårt beroende av varandra, menar Andersen.

Det oroar honom dock att svaren från de hälsobaserade tjänsterna dominerades av individualiserade tolkningar, vilket bidrar till att man lägger över ansvaret för en socialt skapad ohälsa på den enskilda individen. Frågor om psykisk hälsa är tätt sammanlänkade med sociala och kulturella förhållanden.

– Om man gör den enskilda individen ansvarig döljer man den socialt skapade ohälsan och det politiska ansvaret, säger Andersen.

– Det var som om luften gick ur medierna efter klimatmötet i Köpenhamn 2009. Efter det har rapporteringen kring klimatfrågan minskat drastiskt i alla delar av världen, säger Ulrika Olausson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, som är en av forskarna som har kartlagt hur olika länders medier har förhållit sig till klimatfrågan.

– Tidigare fanns det en övertygelse om att den dagen alla är överens om att det sker förändringar i klimatet kommer vi kunna lösa problemet. Men så har det inte blivit, säger Peter Berglez, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

Allas fel och allas plikt
Forskarnas resultat visar att det i delar av världen nu är konsensus. Majoriteten tror att klimatförändringarna är människoskapade och deltagarna i en ny studie hänvisar till vetenskapliga rön och sunt förnuft men också till personliga erfarenheter. Det är med nostalgi och nedslagenhet många konstaterar att växter eller djurarter har försvunnit.

– Trots att många är ledsna över att framtida generationer kanske aldrig kommer kunna se en isbjörn, blir de flesta inte känslomässigt engagerade. Många anser dock att det är allas fel och då också allas plikt att hjälpa till genom att göra små saker i vardagen – återvinna, minska konsumtionen och handla rätt, säger Peter Berglez.

Mediernas rapportering har bidragit till att det inte längre är en konflikt kring klimatförändringarnas orsaker utan konsensus men nu anser Örebroforskarna att det är dags att gå vidare. På konferensen kommer de främsta internationella forskarna inom fältet diskutera mediernas och medieforskningens möjligheter till utveckling.

En komplicerad fråga
– Jag tror inte vi ska låsa oss fast vid hur en komplicerad fråga som klimatfrågan ska anpassas till medierna logik utan vända på det. Hur kan medierna anpassa sig till klimatfrågan? Till exempel skapades medierna en gång i tiden med nationen i fokus men det nationella fokuset måste i fortsättningen kombineras med en global utgångspunkt. Dessutom hanterar medierna i dagsläget endast symptomen och adresserar sällan  grundläggande orsaker, säger Peter Berglez.

– Annars finns det en risk att vi vänjer oss vid hotet och rädslan och att detta leder till klimatförnekelse eller apati. Det finns tecken på att det redan håller på att hända, säger Ulrika Olausson.

FriendlyReader är resultatet av ett nyligen avslutat forskningsprojekt, en fullt användbar tjänst i form av en mjukvara, fritt tillgänglig via forskningsprojektets hemsida, såväl i webbversion som nedladdningsbar till egna datorn.

Forskningsprojektet har finansierats av Post och Telestyrelsen genom regeringsuppdraget Digital delaktighet. Alla medborgare ska kunna tillgodogöra sig information på nätet, oavsett om man ser dåligt, har annat modersmål än svenska eller har andra typer av läs- och skrivsvårigheter.

FriendlyReader är enkel att använda. Den text man vill sammanfatta kopieras in i ett fönster och med musen kortar man sedan ner texten till önskad längd. Stilen kan göras olika stor och en markering läggas över raden för ökad läsbarhet. Ju mer man kortar, desto mindre innehåll finns givetvis kvar. Håller man musen över svåra ord föreslår programmet synonymer.

– Vi arbetar på många vis för att sprida kunskapen om FriendlyReader och hoppas att tjänsten också i en snar framtid ska finnas som mobilapp, säger Arne Jönsson.

För att sammanfatta texter så snabbt och bra som möjligt utnyttjar forskarna samma teknik som Google använder för att ranka sidor.

En tidigare del i arbetet att förenkla för personer med läs- och skrivsvårigheter är en funktion kallad Webblättläst. Söker du efter något på nätet så rankas sidorna efter vilka som är lättast att läsa. Även Webblättläst finns fritt tillgänglig.

Engagerade i projektet är förutom Arne Jönsson och hans forskargrupp på IDA, även handikappforskare på IBL, Institutionen för Beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet. Forskningen är också knuten Santa Anna IT Research Institute AB.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information kontakta professor Arne Jönsson
013 28 17 17 arne.jonsson@liu.se

Här hittar du verktyget:
FriendlyReader

Sverige har det största sysselsättningsgapet i Europa mellan infödda och nyanlända. Det trots att Sverige enligt Migrant Integration Policy Index har den bästa integrationspolitiken av länderna i OECD.

Ryszard Szulkin har studerat skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan infödda och invandrare i fjorton länder i Europa. Han konstaterar att det finns stora skillnader mellan länderna men också över tid.

– Det svenska sysselsättningsgapet mellan infödda och dem som nyligen invandrat är i särklass störst i Europa, säger Ryszard Szulkin. För människor med mer än tio års vistelsetid i landet är gapet mindre – Sverige utmärker sig inte alls på samma negativa sätt.

För flyktingar, som enligt Eurostat utgör cirka 25 procent av invandrarna i Sverige, är det särskilt svårt men här finns också skillnader mellan olika ursprungsländer. Flyktingar från Iran, Irak och Afrikas horn har det betydligt tuffare än invandrare från de tolv länder som blev nya EU-medlemmar 2004.

– De som flyttar är i regel unga. De som kommer till Sverige från de nya medlemsländerna har i genomsnitt högre utbildning än vad de som är födda i Sverige har, konstaterar Eskil Wadensjö.

Lärlingssystem för ungdomar och praktikplatser som vägar till integration i arbetsmarknaden pekas ut som möjliga lösningar, även om det i sig inte räcker.

– Vi hade en deltagare som varit ute på åtta praktikplatser. När han räknade ihop allt blev det nästan fem år i praktik, utan att ha fått en enda riktig anställning, konstaterar Mikael Nyman i Clara Lindbloms artikel.

Sveriges förmåga att hantera det faktum att en allt större del av landets befolkning har utländsk bakgrund är en ödesfråga. Luciano Astudillo ser stora utmaningar i ett Sverige med en mångfald identiteter.

– Dessa prövningar kan bara mötas genom mer samtal och mindre alarmism. Motsatsen är nämligen ett sluttande plan rätt ner i de mörkaste vrårna av mänsklighetens historia.

Gästkonstnär i detta nummer är Jockum Nordström.

KONTAKT
Erika Karlsson, informatör, Institutet för Framtidsstudier,
Tel: 08-402 12 36 eller erika.karlsson@iffs.se

Grundtanken är att man med hjälp av forskning och utveckling skall bidra till ett uthålligt, resurseffektivt samhälle. Forskningsmiljöerna Chalmers Energy Initiative, Bio4Energy och STandUP for Energy binder samman ett antal svenska universitet och forskningsinstitut. Tack vare långsiktig finansiering från regeringen kan man arbeta strategiskt med att ta fram ny teknik och nya processer för att effektivt producera elektricitet, värme, biodrivmedel och bio-baserade produkter. I Doha, Qatar, kommer man att visa upp denna ”svenska modell” som man beskriver i en ny gemensam broschyr.

Till FN-konferensens förhandlingsdel kommer ministrar från de 195 länder som skrivit under FN:s ramverkskonvention om klimatförändringarna (UNFCCC). Samtalen ska syfta till att komma överens om mer omfattande åtaganden än de flesta länder hittills har gjort för att minska utsläppen av temperaturhöjande växthusgaser. Man ska även behandla finansiering av klimatfrämjande insatser i utvecklingsländer, samt en fortsättning av Kyotoprotokollet. Det senare är det enda bindande internationella avtal som ålägger utvecklade länder att minska sina utsläpp av växthusgaser.

I konferenscentrat pågår parallellt en mässa där representanter för företag, intresseorganisationer och forskningsorganisationer håller möten, nätverkar och visar upp sina respektive verksamheter. Där kommer STandUP for Energy, Bio4Energy och Chalmers Energy Initiative att ha en monter. Representanterna för forskningsmiljöerna kommer även att delta i en rad olika möten.

– Energiforskningen är en väldigt viktig del i att minska utsläppen av växthusgaser. I Sverige har man varit ute i god tid och satsat på att sponsra riktade forskningsinsatser som strategiskt ska komplettera varandra, säger Carmen Medina, administrativ koordinator för STandUP for Energy vid Uppsala universitet.

– Vi visar hur Sverige har gjort för få igång förändringar, tillägger hon.

Anders Ådahl tar över det exekutiva ledarskapet för Chalmers Energy Initiative vid årsskiftet.

– Klockan tickar när det gäller klimatutmaningen. Det är viktigt för våra forskare att synas i debatten. Vi ska vara med i den positiva samhällsförändringen, säger Anders Ådahl.

Text: Anna Strom, Bio4Energy

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta gärna:
Bio4Energy: info@bio4energy.se

Chalmers Energy Initiative: anders.adahl@chalmers.se
STandUpfor Energy: carmen.medina@uadm.uu.se

En broschyr om den ”svenska modellen” finns att laddas ner på Bio4Energys hemsida: http://www.bio4energy.se

Patienter svårt sjuka i cancer upplever att deras existentiella frågor om liv, död och mening inte alltid bemöts av vårdpersonal. Samtidigt är personalen väl medvetna om att patienter har dessa frågor, och de funderar själva mycket över detta.

– Sjuksköterskor och undersköterskor ger i min studie uttryck för att det är svårt att hantera och bemöta patienters existentiella frågor i en vårdkultur som övervägande har ett medicinskt förhållningssätt, säger Camilla Udo, doktorand.

Vårdpersonalen är ofta rädd att säga eller göra ”fel” så att patientens psykosociala tillstånd försämras, istället för att kunna ge patienten stöd. Denna osäkerhet bidrar till att både patienter och vårdpersonal känner sig missnöjda.

Sjuksköterskor och undersköterskor vid tre kirurgiska avdelningar vid ett sjukhus inbjöds att delta i en utbildning om existentiella frågor för att undersöka om denna bidrar till att de upplever stöd i hanterandet och bemötandet av existentiella frågor, samt om vårdpersonalen efter utbildningen var bättre rustade att uppmärksamma och bemöta patienternas existentiella frågor.

Resultaten visar att utbildningen bidrar till en ökad medvetenhet och reflektion, vilket ger fördjupad förståelse för patientens livssituation. Detta tycks utgöra ett stöd i kommunikationen och på så sätt bidrar den till minskad arbetsrelaterad stress för vårdpersonalen. Resultat visar också att det är viktigt för vårdandet att kirurgsjuksköterskor och undersköterskor får tid och möjlighet att tillsammans med kollegor reflektera över svåra vårdsituationer samt få utbildning, stöd och tid gällande kommunikation av existentiella frågor.

– Dessutom visar resultaten värdet av att reflektera individuellt och i grupp tillsammans med kollegor för att öka medvetenheten om attityder och utveckla strategier i vårdandet, säger Camilla Udo.

Ett viktigt resultat är också att deltagarna beskrev att de efter utbildningen kände mindre krav och förväntningar på sig själva att ge ”rätt” svar på patienters existentiella frågor och uttryck. Istället hade de alltmer kommit att inse att det var tillräckligt att finnas närvarande och att våga lyssna på patienten, vilket de upplevde som en lättnad.

KONTAKT OCH INFORMATION
Camilla Udo, doktorand, Institutionen för hälsovetenskap, 070-389 08 88, e-post: camilla.udo@miun.se
Handledare: Ella Danielson, professor, 070-676 14 60, e-post: ella.danielson@miun.se, universitetslektor Christina Melin-Johansson, docent Bertil Axelsson och universitetslektor Ingela Henoch

Här hittar du hela avhandlingen:
Existential issues in surgical care: Nurses’ experiences and attitudes in caring for patients with cancer

Nu kan du se statistik från SLU:s Riksskogstaxering som färgglada animerade bubblor. Med hjälp av den senaste tekniken inom visualisering kan du följa skogens utveckling sedan 1920-talet. Du kan också göra egna analyser och dela med andra.

Det nya materialet vänder sig till experter inom skogs- och naturvårdssektorn, men även till journalister, skogsägare, studenter och andra intresserade. Här kan man följa virkesförrådets utveckling eller hur andelen lövträd varierar på ett mer pedagogiskt sätt än tidigare.

– Vi hoppas att vår satsning leder till att skogliga data oftare lyfts fram i samhällsdebatten och används oftare i diskussioner om ett uthålligt skogsbruk. Vi vill synliggöra den värdefulla statistik som Riksskogstaxeringen tar fram och göra långa tidsserier mer lättillgängliga, säger SLU-forskare Anna-Lena Axelsson, som är ansvarig för projektet.

Vill göra prognoser för morgondagens skog
Sedan några år tillbaka pågår ett intensivt arbete med att tillgängliggöra material från de äldsta inventeringarna i databaser.

– I dag finns grundläggande statistik för perioden 1926–2008 i ett format som passar att visa med verktyget Sverige eXplorer*. Vi kommer efter hand att komplettera materialet med mer statistik, och vill framöver också visualisera utvecklingen framåt i tiden, säger Anna-Lena Axelsson.

Kanske blir dessa prognoser också i animerad form, det vill säga som färgglada bubblor som rör sig i ett diagram, snarare än som en lång tabell.

Anna-Lena Axelsson, SLU, leder projektet Historiska data från Riksskogstaxeringen och arbetet med att ta fram långa tidsserier.

Läs mer från Riksskogstaxeringen

KONTAKT
anna-lena.axelsson@slu.se, 090–786 85 91, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU

neil.cory@slu.se, 090–786 82 26, institutionen för skoglig resurshushållning,SLU

Projektet är finansierat via informationsmedel från Formas och ingår i program Skog inom SLU:s miljöanalys.

VERKTYGET SVERIGE EXPLORER
Den nya statistiken och verktyget Sverige eXplorer nås via webbplatsen Visualisering av långa tidsserier från Riksskogstaxeringen. Vissa analyser kan du se direkt på webben. Om du vill göra en egen analys och dela med andra, krävs det fritt tillgängliga visualiseringsverktyget Sverige eXplorer. Sverige eXplorer har utvecklats av företaget NComVA på uppdrag av SCB.