Studien har utförts av forskarna Anna Dåderman vid Högskolan Väst, Ann Wirsén Meurling vid Lunds universitet och Sten Levander vid Malmö högskola.
För att en person ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning måste det finnas en misstanke om en allvarlig psykisk störning. Dit räknas psykotiska tillstånd, svåra personlighetsstörningar och impulsstyrd kriminalitet som pyromani och vissa sexualbrott. Personen måste också ha begått ett allvarligt brott som rån, våldsbrott eller mordbrand.
Gruppen som undersöktes i den aktuella studien bestod av bara 22 män, men resultaten var mycket tydliga. 9 av männen hade dyslexi och 13 hade det inte. Forskarna fann förhöjd impulsivitet enbart bland dem som hade dyslexi. Graden av impulsivt tänkande mättes med en serie tester. Det gällde till exempel att på en datorskärm hitta genom en labyrint. För impulsiva personer går detta snabbt, men blir ofta fel.
Impulsivitet är karaktäristiskt för vissa typer av psykiatrisk problematik och spelar en viktig roll för kriminalitet.
– Om man inte tänker sig för är det lättare att göra saker som man inte borde ha gjort. Är man dessutom påverkad av droger eller alkohol triggas impulsiviteten, säger Anna Dåderman.
Även dyslexi spelar en roll för kriminalitet. Bland personer som sitter i fängelse har 40 till 70 procent dyslexi, jämfört med 6 till 10 procent av befolkningen i stort.
Vad kopplingen mellan dyslexi och impulsivitet beror på kan forskarna inte säga. Deras studie är den första som tydligt visar den här kopplingen hos vuxna, men det finns annan forskning som visar på liknande samband hos barn. Tidigare forskning visar också på en stark koppling mellan dyslexi och ADHD, där ett av kriterierna är just impulsivitet. Även ADHD är överrepresenterat bland personer som sitter i fängelse.
Personer som begått brott och vårdas inom rättspsykiatrin i Sverige diagnostiseras sällan med dyslexi, trots att forskningen visat att dyslexi är överrepresenterat bland dem. De får därmed inte tillräcklig hjälp med sin dyslexi. De tre forskarna bakom studien anser att patienter i rättspsykiatrin behöver undersökas med avseende på dyslexi och impulsivitet. Detta oberoende av om de har ADHD eller inte. Det är viktigt att man ger rätt form av stöd till dessa patienter.
INFORMATION & KONTAKT
Referens: Dåderman, A. M., Wirsén Meurling, A., & Levander, S. (2012). ’Speedy action over goal orientation’: Cognitive impulsivity in male forensic patients with dyslexia. Dyslexia, 18, 226-235.
Forsmark den 25 juli 2006. En felkoppling i ställverket utanför kärnkraftverket orsakar ett elektriskt överslag som slår ut den externa kraftförsörjningen och två av kärnkraftverkets fyra interna nödkraftsystem. I kontrollrummet släcks stora delar av instrumentpanelen ner. Utan fungerande elektricitet upphör kylsystemet att fungera och en härdsmälta hotar.
Operatörerna i kontrollrummet lyckas dock snabbt förstå vad som har hänt och agera adekvat: De kopplar in kärnkraftverket på det regionala elnätet.
I det dominerande säkerhetstänkandet anses människan, den mänskliga faktorn, vara en risk medan maskiner är pålitliga. I fallet Forsmark var det tvärtom, det var den mänskliga faktorn som räddade situationen från att utvecklas till en katastrof, och det elektriska systemet var feldesignat. Trots det analyserades aldrig operatörernas insats i Forsmarks egen utredning efter händelsen.
– Här fanns ett gyllene tillfälle att lära av goda erfarenheter, som inte togs tillvara, säger Johan M. Sanne, Linköpoings universitet. Han har specialiserat sig på att studera säkerhetsarbete i komplicerade tekniska system.
Han har analyserat Forsmarks utredning och intervjuat nyckelpersoner inom kärnkraftsindustrin. Och han finner att en alltför snäv definition av risk och riskhantering gör det svårt att förutse vad som kan hända.
Johan M. Sanne resonerar i termer av ”single-loop” och ”double-loop” lärande. Single-loop är när man tittar på samma saker utifrån samma förståelse och lär sig på samma sätt som tidigare. Det präglar det mesta av organisatoriskt lärande. Double-loop är när man omprövar sina grundläggande föreställningar, exempelvis om vad som är risk.
Riskanalysen idag består av att identifiera problem man redan känner igen, och tillämpa samma lösningar som tidigare. Som man frågar får man svar. Att föreställa sig det okända är svårt och kräver att man går utanför kända ramar. Johan M. Sanne talar om ett mekaniskt synsätt med en linjär syn på sambandet orsak-verkan, och där man tror sig kunna undvika alla misstag genom god ingenjörsdesign och kontroll.
Men istället för att bygga bort den mänskliga faktorn bör man utnyttja den, fortsätter han.
– Operatörerna i Forsmark gjorde rätt. Men deras insatser utreddes inte. Där kan vi ha mycket att lära om hur människor agerar i komplexa situationer.
För, menar han, oavsett hur tydliga reglerna är så tolkas de olika av olika människor i olika situationer. Det räcker inte med checklistor, erfarenhet krävs för att hantera det okända.
Det organisatoriska lärandet i våra kärnkraftverk är för viktigt för att överlåtas åt ingenjörerna, är hans slutsats. Nya perspektiv behövs. Bjud in samhällsvetare, sociologer, antropologer och organisationsforskare i analysen, föreslår han.
Ett år efter händelsen i Forsmark var problemen åtgärdade och förtroendet för kärnkraften återställt. Case closed, konstaterar Johan M. Sanne, och pekar på hur rapporter och utredningar tenderar att normalisera det onormala. ”Det gick ju bra, vi klarade det”. Samtidigt uppvisar hans informanter i intervjuerna en ärlig överraskning och oro över vad som hände och den sårbarhet det avslöjade.
INFORMATION & KONTAKT
Telefon till Johan M. Sanne 013-282931, e-post: johan.m.sanne@liu.se
Artikeln med titeln ”Learning from adverse events in the nuclear power industry: Organizational learning, policy making and normalization”, har publicerats i Technology in Society.
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!
I studien undersöktes individuella skillnader i multitasking vid en uppgift som krävde en samordning av fyra könsneutrala deluppgifter. I linje med tidigare forskning visade studiens resultat att både kvinnliga och manliga deltagare med ett effektivt arbetsminne också är bra på multitasking. Individuella skillnader i arbetsminne och relaterade exekutiva funktioner förklarade dock inte studiens huvudresultat som, till skillnad från tidigare forskning där könsskillnader i multitasking inte förekommer, visade att männen är bra på att göra flera saker samtidigt.
– Vardagliga observationer kan bidra till påståenden som ibland betraktas som vetenskapliga sanningar och fakta. Som kvinnors förmåga att hantera flera uppgifter samtidigt medan män fokuserar på en uppgift i taget. I motsats till denna uppfattning visade resultatet av vår studie att män är bättre på multitasking än kvinnor, säger Timo Mäntylä, professor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Studien visade att könsskillnaderna i multitasking är relaterade till individuella och könsrelaterade skillnader i spatial förmåga. Det vill säga att individer som är bra på att hantera rumsliga (spatiala) relationer också är bra på att samordna olika deluppgifter vid multitasking. Individuella skillnader i spatial förmåga samvarierade med multitasking hos båda könen men nivån på båda uppgifterna var signifikant högre hos män än kvinnor. Ett annat centralt resultat var att dessa dynamiska effekter återspeglade menstruationsfasen hos studiens kvinnliga deltagare.
– Tidigare studier visar att kvinnors spatiala förmåga varierar över menstruationscykeln med hög kapacitet kring menstruationen och betydligt lägre kring ovulationen (då östrogennivån är hög). Med detta som utgångspunkt visar studien att könsskillnaden i multitasking samvarierar med den kvinnliga menstruationscykeln. Resultaten visade en klar skillnad i multitasking mellan män och kvinnor i ovulationsfasen medan denna effekt eliminerades för kvinnor i menstruationsfasen, säger Timo Mäntylä.
Deltagarna, 160 kvinnor och män mellan 20 och 43 år, instruerades att hålla reda på tre digitala ”klockor” i form av räkneverk med löpande sifferserier, snarare än faktiska tider. Klockorna gick i olika hastigheter och var dolda av färgade fält på datorskärmen. Deltagarna instruerades att markera när klockorna visade specifika ”tider” som var definierade av enkla regler. Deltagarna kunde kontrollera klockornas ställning så ofta de ville. Parallellt med dessa uppgifter fick deltagarna hålla reda på vanliga svenska namn som presenterades ett i taget ovanför räkneverken.
Deltagarna instruerades markera detta genom att trycka på musknappen när de kände igen ett namn som återkom efter fyra steg, exempelvis ”Kalle-Lisa-Mattias-Svea-Kalle”. Efter muntliga och skriftliga instruktioner fick deltagarna genomföra en övningsfas. Individuella skillnader i spatial förmåga och arbetsminne baserades på separata deltest.
Den 1 januari 2007 infördes två riktade skattelättnader för personer över 65 år: ett mer generöst jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter. Rapporten finner att det bidragit till ökad sysselsättning i målgruppen. Bland dem som hade en arbetsinkomst några år tidigare ökade sysselsättningen med 1,5 procentenheter året närmast efter 65-årsdagen. Det innebär en sysselsättningsökning med ungefär 5 procent i gruppen.
Männen arbetade mer, men det finns inte några effekter för kvinnor i allmänhet.
– Varför det är så vet jag inte. De jag studerar är födda 1935–1944 och flera saker kan påverka deras arbetsutbud, t.ex. rätten till pension eller att man arbetar i sektorer med olika starka normer kring pensionering, säger Lisa Laun.
Särskilt stora är effekterna för egenföretagare. Både manliga och kvinnliga egenföretagare ökade sin sysselsättning, bland männen steg den med 5,5 procentenheter jämfört med 2,1 procentenheter bland de anställda.
Staten både vinner och förlorar på reformen: ökade skatteintäkter från dem som fortsatte att arbeta till följd av reformen och minskade skatteintäkter för dem som skulle ha arbetat ändå. Även om det finns stor osäkerhet i beräkningen ger en sådan analys en självfinansieringsgrad på ca 13 procent.
Rapportförfattaren utnyttjar att skattelättnaderna gällde för personer som hade fyllt 65 år vid årets ingång. De som fyllde 65 år strax före eller strax efter årsskiftet fick olika skattesatser på arbetsinkomster vid ungefär samma ålder. I analysen jämförs skillnader i arbetsmarknadsutfall mellan personer som fyllde 65 år i november eller december och personer som fyllde 65 år i januari eller februari. Detta görs både före och efter år 2007. I urvalsgruppen ingår personer som fyllde 65 år runt årsskiftena 2001–2009 och hade en beskattningsbar inkomst tre till fem år tidigare.
INFORMATION & KONTAKT
Rapport 2012:16 Om förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre är skriven av Lisa Laun. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2012:18. Vill du veta mer kontakta Lisa Laun på 018-471 60 56, lisa.laun@ifau.uu.se.
Hans forskargrupp vid KTH bygger matematiska modeller, datormodeller för att simulera saker från verkligheten. Johan Hoffman, professor i numerisk analys på KTH, berättar att simuleringar på superdatorer tidigare främst handlat om ingenjörsmässiga tillämpningar inom till exempel flyg- och bilindustrin. Bland annat för att sänka bränsleåtgång och minska buller. Dessa företag vill spara pengar och tid genom att flytta utveckling och testande till en virtuell miljö. Detta för att minska beroendet av fysiska och riktiga modeller, som tar flera månader i anspråk att bygga och således kostar därefter.
– Det är samma typ av modeller som nu används som bas i medicinsk forskning. Just nu sker en stor internationell resurs- och fokusförflyttning vad gäller avancerade simuleringar på superdatorer till nya tillämpningar inom forskningsområden som biologi och medicin, säger Johan Hoffman.
Exempel på sådana tillämpningar är datormodeller av hjärtat och den mänskliga rösten.
När det kommer till det mänskliga hjärtat så handlar det om att få en bättre förståelse för hjärtats funktion, kunna simulera sjukdomsförlopp, samt att utvärdera olika behandlingsalternativ.
– Vi bygger just nu en modell av hjärtat tillsammans med läkare. Vi utgår från genomförda mätningar av blodtryck samt hjärtväggens deformation via ultraljud. Efter det bygger vi en matematisk modell som beskriver hur blodet flödar i hjärtat, vilket ger en möjlighet att ställa bättre diagnoser i framtiden eftersom vi får mer detaljerad visuell information om till exempel hur blodet virvlar. Det kan bland annat förklara uppkomsten av blodproppar, samt ge kvantitativ information om påfrestningar på hjärtväggen, säger Johan Hoffman.
Han fortsätter med att berätta att forskargruppen bland annat siktar in sig på klaffbyten.
– Vi kan ha en prototyp till ett sådant simuleringssystem för utformning av mekaniska hjärtklaffar redo inom några år, säger Johan Hoffman.
Men det är inte bara hjärtat som kan simuleras. Hela kroppen är föremål för utveckling av datormodeller som genom simulering på superdatorer kan ge ökad förståelse och användas för att förutspå vad som kommer att hända.
Han lägger till att med superdatorns hjälp skulle det kunna gå att få till så kallade ”What if-scenarier”, som beskriver vad som händer om patienten blir sjuk. Olika förlopp skulle kunna simuleras i dessa modeller, och därför kunna vara till stöd vid val av just behandlingsalternativ.
Faktum är att denna typ av teknik redan har börjat sippra in i klinisk medicin. För inte så länge sedan tog amerikanska läkare hjälp av en beräkningsgrupp vid George Mason University i USA. Det handlade om patienter med ballongliknande utbuktningar (aneurysm) på blodkärl i hjärnan. Med hjälp av simuleringar kunde en riskbedömning göras inför kirurgiska ingrepp.
– Vi befinner oss också i startgroparna vad gäller ett nytt forskningsprojekt som går ut på att bygga en modell av hur den mänskliga rösten fungerar. En sådan modell skulle kunna användas för terapi för de patienter som är drabbade av talsvårigheter, men också personer som genomgått stämbandsoperationer på grund av cancer, säger Johan Hoffman.
Hur var det då med minskningen av antalet djurförsök, en av många skäl ytterst känslig fråga i forskarvärlden. I och med att datormodellerna utvecklas och blir allt bättre på att efterlikna verkligheten öppnas möjligheten att inom vissa områden ersätta många djurförsök med simulering i virtuella modeller av människan.
– Det stora argumentet att gå från djurförsök till datorsimuleringar är de etiska och moraliska frågeställningarna, men djurförsöker är också förenade med stora kostnader. Försök på levande organismer kräver till exempel en steril miljö, men det finns också många andra aspekter som ger höga kostnader. Det är en väldig apparat runt djurförsök. Beräkningskraft å sin sida
utvecklas och blir billigare hela tiden, säger Johan Hoffman.
KONTAKT & INFORMATION
För mer information, kontakta Johan Hoffman på 08 – 790 77 83 eller jhoffman@kth.se.
En vanlig bild av ålderdomen är att den delas av alla på lika villkor. Äldre klumpas gärna samman under rubriken ”de äldre”, eller till och med ”våra äldre”. Det skriver Lars Andersson, professor i Äldre och åldrande vid Linköpings universitet, i den nyligen utkomna boken ”Jämlik ålderdom? I samtiden och framtiden” som han är redaktör för. I boken skärskådas åldrandet ur såväl ett ekonomiskt som ett hälsoperspektiv, och arbetsmarknadens.
Det nya pensionssystemet har gjort pensionen till ett personligt livsprojekt, konstateras i det kapitel som skrivits av historikern Urban Lundberg, Stockholms universitet. Det gäller att börja planera för den redan som ung. Varje snedsteg bestraffas, en tids ideellt arbete till exempel. Då blir det mindre pension.
– Det nya pensionssystemet är också känsligt för två saker som du inte själv kan påverka, säger Lars Andersson, nämligen medellivslängden och produktiviteten, mätt som BNP.
När medellivslängden ökar, så minskar pensionerna. Logiskt, eftersom de måste räcka längre, kan man tycka.
– Pensionerna går ner för att vi lever längre, sägs det. Men vilka är ”vi”? Idag lever högutbildade män längre, i genomsnitt, än lågutbildade kvinnor.
Pensionerna är också konstruerade så att det ska löna sig att arbeta längre. För vissa grupper, exempelvis professorer, är det ett attraktivt alternativ att fortsätta jobba efter 65. Men många, återigen i första hand lågutbildade, orkar inte ens jobba till 65, konstaterar Lars Andersson, och det slår direkt på pensionen.
– Vi har ett pensionssystem med inbyggda orättvisor, och om det får fortsätta verka lär vi få vänja oss vid att allt fler äldre blir fattiga, är slutsatsen. Inom en inte alltför avlägsen framtid beräknas 15-30 procent av pensionärerna vara fattiga.
I boken diskuteras också hälsan på äldre dar, och hur även den är socialgruppsbestämd. Medan välbeställda kan lösa sina omsorgsfrågor med hjälp av RUT-avdrag, så kan alternativet för de mindre bemedlade vara anhörigvårdare som ersätts med par tusenlappar i månaden.
– Det är främst invandrarkvinnor som erbjuds anhöriganställning, berättar Lars Andersson. Och det innebär att de för en liten penning dras undan från arbetsmarknaden – vilket i sin tur kommer att slå hårt på deras egen pension. Vi får en skiktning som vi inte sett sedan början av 1900-talet.
Hans och den andre redaktören Peter Öbergs bidrag i boken handlar om de äldres arbetsmarknad.
– Vi skärskådar myten att det skulle bli fler jobb för yngre om de äldre lämnar arbetsmarknaden. Så kan det kanske fungera på en enstaka arbetsplats, i liten skala, men som helhet fungerar inte arbetsmarknaden så. Den är mycket mer flexibel.
”Äldre” har blivit ett mycket omfattande begrepp som snart täcker halva livet, konstaterar han.
– Äldre på arbetsmarknaden är du från 50-årsåldern och uppåt. Sedan är du äldre i vårdsvängen från 80 och till kanske 110. Det blir många år!
Information om boken.
Marktemperaturen på den afrikanska savannen kan ligga på upp till 60 grader mitt på dagen. Den brännheta sanden utgör ett problem för många av djuren som lever där, särskilt för små insekter som tillbringar sina liv nere på sandens yta. En del insekter söker skydd i skugga eller klättrar upp på exempelvis grässtrån för att undfly den värsta hettan.
Men de sydafrikanska dyngbaggarna har kommit på en helt egen strategi. De klättrar helt enkelt upp på toppen av sin ihoprullade måltid, en boll av dynga. Dyngbollen kan nämligen fungera som en slags luftkonditioneringsapparat. Den färska dyngbollen består av fuktig avföring från ett större däggdjur. När fukten i dyngbollen avdunstar i hettan blir effekten att själva dyngbollen kyls ner.
– Dyngbaggarna klättrar upp på toppen av sin dyngboll när deras huvud och framben blivit överhettade i värmen, säger Jochen Smolka, forskare på biologiska institutionen vid Lunds universitet, som genomfört studien tillsammans med forskare från både Lund och Sydafrika.
Dyngbaggens huvudsakliga intresse i dyngbollen är att äta upp den, men den lilla baggen har alltså även kommit på att man kan svalka sig på bollens topp. Detta har Lundaforskarna lyckats visa genom att studera dyngbaggarnas beteende i olika experiment. Dyngbaggar på varm sand klättrade upp på sin dyngboll sju gånger oftare än dyngbaggar som rullade sina bollar på svalare sand. I ett annat experiment satte forskarna ett slags silikonstövlar på framfötterna på ett antal dyngbaggar för att skydda fötterna från värmen. Resultatet visade att dyngbaggar med silikonstövlar inte klättrade upp på bollarna lika ofta.
– Vår undersökning visar att insekter använder sofistikerade sätt för att reglera kroppstemperaturen. Evolutionen har en otrolig förmåga att utnyttja befintliga material till nya funktioner, säger Jochen Smolka.
Det är inte alla arter av dyngbaggar som rullar iväg sina måltider i form av dyngbollar; endast cirka tio procent av dem uppvisar ett sådant beteende. Anledningen till att de rullar iväg dyngbollarna från högen med dynga är att få äta i fred, utan konkurrens från andra baggar.
Den aktuella studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
En bonadsmålning är en bildberättelse, ofta med bibliskt motiv, som hängdes upp i bondehem vid högtidliga tillfällen som jul. Men vad man använt för färger och material har det hittills funnits få uppgifter om.
– Kunskap om materialinnehållet i bonadsmålningar är viktigt för att kunna bevara dem; att veta om materialet i föremålet riskerar att blekas eller brytas ner genom viss exponering, behandling eller konserveringsmetod. Och det är viktigt för dem som hanterar föremålen att veta om ämnen i föremålen kan vara hälsovådliga och farliga, säger Ingalill Nyström vid Institutionen för kulturvård vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Hittat giftiga färger
Flera giftiga pigment har påträffats i bonaderna som studerats, exempelvis orpiment och schweinfurtergrönt som innehåller arsenik. Orpiment var mycket vanligt i gult pigment i bonadsmåleriet under hela 1700-talet och en bra bit in på 1800-talet. Schweinfurtergrönt förekommer i flera 1800-tals bonader.
– Därför bör man vara försiktig när man hanterar dessa föremål. Flera pigment och färgämnen är dessutom ljuskänsliga och bindemedlet i bonaderna fuktkänsligt.
Forskning ur nytt perspektiv
Hennes forskningsavhandling är den första i sitt slag. Tidigare forskning på bonadsmålningar har varit inom humaniora, ur ett konst- och kulturhistoriskt perspektiv.
Syftet med studierna har varit att undersöka teknologin, materialinnehåll och måleritekniker för de målade bonaderna.
– Målerimaterialets kvalitet och egenskaper kan bidra till både måleritekniska möjligheter och begränsningar. I min bok beskriver jag de olika råvarumaterialen, tillvägagångssätten, de olika tänkbara målarredskapen och andra hjälpmedel som kan ha använts, säger Ingalill Nyström.
Dessutom beskriver hon hur färgerna kan ha blandats till och lagts på bonaderna.
Färger med ägg och mjöl
Studien är tvärvetenskaplig, där konstteknologisk källforskning kombinerats med spektroskopiska analysmetoder. Ingalill Nyström har studerat över 70 bonadsmålningar från Sydsverige målade under perioden 1700 till 1870 och 700 färgprover.
Bonadsmåleriet består ofta av färg gjort på billiga pigment från tiden uppblandat med ägg och ibland med inslag av mjöl. Färgen har vanligtvis målats på återanvänd linneduk som dessförinnan isolerats med ett mjölklister. Representativt för måleriet är att mallar vanligtvis används för figurerna i bildscenerna.
Om läraren aktivt arrangerar reflekterande samtal kring lektionsinnehållet, ger studenterna metoder för reflektion och själva deltar i samtalen som en jämlik medlem av gruppen ges goda förutsättningar för att studenterna ska reflektera kring innehållet i undervisningen. Praktiska övningar och material med tydlig anknytning till studenterna och deras framtida yrke stimulerar också reflektion.
– Lika viktigt som själva innehållet är dock hur läraren agerar i klassrummet, ifråga om till exempel kroppsspråk, berättartekniker och hänsyn till studenternas känslor, säger Anders Bek, som i en avhandling följt lärare och studenter under en termin.
– Om läraren däremot tar för stort utrymme i samtalen, presenterar ”färdiga sanningar” eller helt överlåter reflektion åt studenterna själva kan undervisningen istället vara hämmande.
Teoretiskt innehåll lämnas obearbetat
Lärarnas uttalade ambition är att studenterna ska reflektera, men detta syns inte alltid i den konkreta undervisningen. Medan praktiska övningar så gott som alltid följdes av samtal, lämnades teoretiskt innehåll ofta helt obearbetat.
– Det verkar som om teoretiskt innehåll anses kunna stå för sig självt – att det inte behöver bearbetas genom samtal. Man vill också få in väldigt mycket innehåll och därför blir undervisningen till stor del ren faktaförmedling.
Ytligt lärande
Anders Bek delar upp reflektion i djup eller ytlig. Djup reflektion stärker lärandet genom att studenterna kopplar ihop innehållet med sina erfarenheter. Det förekommer när studenter inte bara beskriver vad de varit med om eller uttrycker åsikter, utan även ifrågasätter påståenden, diskuterar olika tolkningar eller på andra sätt försöker gå djupare i samtalet. Sådan djup reflektion förekom under 20 procent av de observerade lektionerna. Under ungefär hälften av lektionerna förekom inga reflekterande samtal alls.
– Utan reflektion blir lärandet ytligt. Studenterna uttryckte att det späckade schemat gjorde att det inte fanns tid för egen reflektion, och när det blir trångt på schemat verkar det vara tiden för reflektion som blir lidande.
I avhandlingen presenteras också en analysmodell som kan användas av forskare och lärare som verktyg för att analysera och beskriva undervisning. Modellen ger namn åt olika undervisningstyper och gör det lättare att beskriva och kategorisera innehållet. Som lärare kan man använda modellen för att analysera sin egen undervisning och få förslag på olika sätt att undervisa.
Anders Bek är adjunkt och doktorand vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Han har tidigare arbetat som dramapedagog och gymnasielärare i Umeå, Robertsfors och Stenungsund. Sedan 2002 har han undervisat vid Umeå universitet, främst inom lärarutbildningen men även på andra program.
KONTAKT OCH INFORMATION
Anders Bek, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
E-post: anders.bek@pedag.umu.se
Telefon: 090-786 6627, 070-4797253
Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59589
Ale Kazemi är biträdande professor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde. 2013 till 2015 kommer han – tillsammans med forskarkollegor från Högskolan i Skövde – att driva ett forskningsprojekt som undersöker så kallad brukarorientering i den svenska äldreomsorgen. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stöttar projektet med drygt 3,2 miljoner kronor.
Ale Kazemi och hans kollegor kommer att utgå från Sveriges Kommuners och Landstings undersökning ”Öppna jämförelser”. En studie som ger en klar bild av vad som kännetecknar bra kvalitet i äldreomsorgen men säger ganska lite om hur kvaliteten ska uppnås.
Skövdeforskarna kommer att göra fallstudier i några av de kommuner som Sveriges Kommuner och landsting beskriver som framgångsrika när det gäller brukarorientering.
Grundfrågan för forskarna är hur man skapar en brukarorienterad organisationskultur.
KONTAKT
Ali Kazemi tel. 0500-4482 59
Ett målinriktat avelsarbete på röding har resulterat i en fisk som växer tre gånger så snabbt som ”originalet”, vilket har stor betydelse för den växande rödingodlingens lönsamhet.
Fiskavelsforskningen vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, syftar till att förbättra de egenskaper hos fisken som är viktiga för en ekonomiskt och etiskt sund fiskodling. Det är viktigt att fisken växer snabbt och har en bra kroppsform samt att den hinner bli tillräckligt stor före könsmognad. Hur fisken kan omsätta fodret, t.ex. med växtingredienser, är en fråga som kommer att ingå i framtida avelsarbete.
Forskarna håller nu på att identifiera stresståliga individer med god tillväxt i ett avelsbestånd av individmärkt röding, Arctic superior. De jämför också stresstålighet och aggression hos röding, som avlats i sju generationer för att växa fort, med bestånd som inte har genomgått någon selektion. Man vill också undersöka om det finns ett samband mellan fysiologisk stressrespons, beteende och pigmentering, vilket tidigare har observerats hos andra laxarter.
Avelsarbetet i Sverige och intresset för rödingodling kom igång i början av 1980-talet. Då valdes den mest lämpade rödingstammen (Hornavanröding) ut för avel. År 1985 startade det egentliga urvalsarbetet och den åttonde generationens nya familjer håller just på att växa fram. De avlade rödingarna fick redan från andra generationen beteckningen Arctic superior. Vattenbrukscentrum Norr i Kälarne har varit bas för avelsarbetet på röding.
INFORMATION OCH KONTAKT
Eva.Brannas@slu.se, 090-786 82 95, 070-342 75 98, Jan.V.Nilsson@slu.se, 090-786 83 12, 073-092 63 61,
ARTIKELN: Rödingavel – en summering av det svenska avelsprogrammet 1982–2011, http://pub.epsilon.slu.se/8389/1/Brannas_E_etal_111018.pdf
Sedan lång tid tillbaka har det gjorts kontinuerliga mätningar av hastigheten på det statliga landsbygdsvägnätet. När det gäller hastigheterna på kommunala gator i tätort har ingen nationell mätning gjorts sedan 2003.
Hastighetsindex för tätort
– Vi kommer att ta fram ett hastighetsindex för tätort som ska kunna användas på liknande sätt som man har gjort på det statliga vägnätet. På det här sättet kan vi också göra jämförelser mellan tätort och landsbygd när det gäller förändringen av hastighet, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.
Mätningar runt om i Sverige
För att prova metodiken har det utförs mätningar på 23 orter runt om i Sverige under september månad. På varje ort har VTI och NTF, efter vissa kriterier, valt ut tre olika mätplatser. Mätningarna görs på gator med en högsta tillåten hastighetsgräns på 40-70 kilometer i timmen.
I den årliga uppföljningen mot etappmålet år 2020 finns ”hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet” med som en indikator.
– Hittills har vi inte kunnat uttala oss om hur denna indikator har förändrats mellan åren. Det hastighetsindex som nu utvecklas och de mätningar som genomförs ger oss möjlighet att årligen studera hur hastigheten förändras på våra tätortsvägar, säger Anna Vadeby.
Stockholms universitet har länge varit starkt inom klimat- och miljöforskning. Forskningen stärks nu ytterligare då en ny forskningsstation invigs i Grekland. Navarino Environmental Observatory, NEO, ska verka som bas för såväl forskare som studenter vid studier av det känsliga klimatet vid Medelhavet.
Forskningsstationen har byggts av det grekiska företaget TEMES S.A. som specialiserat sig på ekoturism i Messinien i sydvästra Grekland. Tillsammans med den anrika Academy of Athens, som en gång grundades av Platon, har Stockholm universitet bildat ett strategiskt partnerskap med TEMES.
– De globala förändringarna är så påtagliga i Medelhavsområdet med hetare och torrare somrar. När vi med vår klimatkompetens närmade oss TEMES var det precis vad de behövde. De ville förstå sin omgivning och utveckla hotellverksamheten på ett hållbart sätt. Vi har en bred sakkunskap inom klimat- och miljö, men har tidigare inte varit så aktiva i Medelhavsområdet. Nu kommer vår kunskap att öka om både de miljöförändringar som har hänt, och de som kommer att ske, säger Johan Kleman, professor vid Stockholms universitet och en av initiativtagarna.
Ett tvärvetenskapligt samarbete
Forskningen vid NEO täcker in både luft-, vatten- och landförändringar. Forskarna undersöker exempelvis vattennivåer och droppstenar i djupa grottor för att förstå områdets nuvarande och historiska klimat. Resultaten jämförs sedan med årsringar i uråldriga träd, hur kustlinjen förändrats genom erosion och förändrade havsnivåer, etcetera. Det är dock inte bara mätningar av naturliga förhållanden forskarna är intresserade av – de undersöker även människans inverkan. Ett tvärvetenskapligt samarbete över både ämnes-, universitets- och landsgränserna ses som nyckeln till framtida framgång.
– Vi har redan börjat våra mätningar av partiklar i atmosfären. Det ska bli en lång serie mätningar som ska användas för att göra tillförlitliga klimatprognoser. Samarbetet mellan parterna har stor betydelse och NEO-samarbetet kommer att bli en mycket viktig del av Stockholms universitets klimatforskning, säger Karin Holmgren, professor vid Stockholms universitet och föreståndare för NEO.
Invigningen
Invigningen sker lördagen den 27 oktober 2012 vid Navarino Environmental Observatory, Costa Navarino, Grekland. Medlemmar av den svenska presskåren är välkomna att närvara vid invigningen av NEO. Var vänlig kontakta Karin Holmgren.
Närvarar vid invigningen gör bland annat Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitets, Barbara Cannon, preses vid Kungl. Vetenskapsakademien och Anders Wijkman, ordförande i den globala tankesmedjan Romklubben. Även representanter från det grekiska näringslivet kommer närvara liksom Greklands turistminister Olga Kefalogianni. I samband med invigningen hålls en workshop för forskare kopplade till NEO.
KONTAKT
Karin Holmgren, professor vid Stockholms universitet och föreståndare för NEO
+30 272 309 09 90; +30 698 032 00 84; karin.holmgren@natgeo.su.se
Johan Kleman, professor vid Stockholms universitet och medlem av NEO:s styrelse
+46 (0)8 16 48 13; +46 (0) 70 7968203; johan.kleman@natgeo.su.se
Stockholms universitets presstjänst, tfn 08-16 40 90, e-post press@su.se
I yrkesutbildningar har intresset för vetenskapligt grundad ämneskunskap och metoder dominerat starkt under senare år. Standardiserade mätbara metoder och kunskaper premieras medan det erfarenhetsbaserat lärandet, omdömet samt den tysta kunskapen har hamnat i bakgrunden.
I sin studie undersöker Ulla Andrén betydelsen av självmedvetenhet och självkännedom i yrket. Dessutom undersöker hon om personliga egenskaper – som att kunna skapa goda sociala relationer, att ha ett professionellt omdöme eller att utveckla trovärdighet i yrket – är egenskaper som kan utvecklas eller läras i en utbildning. Studiens djupintervjuade deltagare representerar olika relationsbaserade yrken som lärare, rektor, folkhögskolelärare, handledare inom rehabilitering samt chefer inom industri och socialförvaltning. Studien redogör för vilka situationer i yrket deltagarna hanterar annorlunda efter den genomgångna kursen.
– Tankar om personlig utveckling i relation till yrkesutbildning var tydliga under 70-talet men har sedan ersatts av andra trender. De som djupintervjuats i min studie har på egen hand genomgått utbildning i personlig utveckling. De berättar om förändringar i sitt sätt att därefter förhålla sig till arbetet, som en ökad trovärdighet i den egna yrkesutövningen vad gäller omdöme, relationer, takt och äkthet, säger Ulla Andrén.
Deltagarna har i sina respektive jobb som exempel blivit bättre på konfliktlösning, på att hantera etiskt känsliga samtal och på att sätta gränser. De har lärt sig att både skapa och förstå stämningar på arbetsplatsen.
Men att uppnå de förändringarna har också inneburit ett omfattande personligt arbete. Studien visar även på vikten av kompetenta handledare, en trygg atmosfär och att förändring tar tid. Studien ger en djupare förståelse för vad det innebär i den praktiska vardagen att ha självmedvetenhet och självkännedom i yrket och bidrar också till utvecklingen av en begreppsapparat när det gäller generell kompetens kopplat till personliga egenskaper i yrkesutbildningar.
– I relationsbaserade yrken handlar praktiken mycket om att hantera olika typer av dilemman som handlar om hur man ska förhålla sig som professionell, säger Ulla Andrén.
– Det går att stödja utveckling av självkännedom och ge möjligheter för studenten att engagera djupare lager i personligheten under sin yrkesutbildning, säger hon.
Hon menar att detta kan läras inom ramen för yrkesutbildning även om det tar tid i anspråk; det behöver inte vara den enskildes ansvar eller något som förläggs till fortbildningskurser.
A large number of researchers from countries around the Baltic Sea have been collaborating on an interdisciplinary project to study the effects of global climate change on the environment in the Baltic Sea. They have combined today’s best climate models with models of additional factors that affect the environment in the Baltic Sea.
“There are plenty of studies showing the environmental impact of individual factors, or models showing global changes in the climate, but this is the first time that anyone has taken a detailed look at how these factors combine to affect a specific region. This makes this project unique,” says Jonathan Havenhand from the Department of Biological and Environmental Sciences at the University of Gothenburg.
Researchers have studied how well the models work by entering data from 1850 until 2006, and then comparing the models’ predictions with what actually happened during that period.
The models proved to be reasonably accurate, and were therefore used to predict what will happen in the Baltic Sea between now and 2098. The models show that the salt content in the Baltic Sea will fall and that the temperature will rise as a consequence of increases in air temperature and precipitation.
The increase in temperature will cause the oxygen content of the water to fall, making the effects of eutrophication more pronounced. The change in salt content may result in species that are currently at the edge of their dispersion area disappearing, leading to a decline in the diversity of species.
“One such example is the blue mussel, which cannot survive if the salt content is lower than it is at present in the Northern Baltic Sea. It feeds on algae and purifies large volumes of water. This makes it an important species. We can also expect cod stocks to fall, even if we restrict fishing, as the oxygen content, temperature and salt content will change so much that reproduction will become difficult,” says Jonathan Havenhand.
In their study, the researchers showed that despite these changes it may be possible to counteract the effects of global climate change on the environment in the Baltic Sea, for example by reducing the run-off of nutrients from land. One special feature of the study is that it quantifies the effects of such measures.
“We aren’t making any judgement about what should be done, we’re simply providing a tool to allow decision-makers to assess what needs to be done in order to achieve a given desired effect,” says Jonathan Havenhand.
But according to a questionnaire-based survey conducted among decision-makers in the countries around the Baltic Sea, those in power would prefer to wait. The results showed that while they might view climate change as a problem, it is perceived to be something relatively remote in terms of time.
This led researchers to the conclusion that more information is needed about the importance and urgency of measures to counteract the effects of climate change.
The results of the study will contribute to the Helsinki Commission’s (HELCOM) proposed action plan for the Baltic Sea.
INFORMATION
This project was a three-year BONUS project as part of the EU’s initiative for the Baltic region. The results were published recently in Environmental Research Letters (Meier et al. Environ Res Lett. 7 (2012).
In Sannäs Fjord, a silled fjord to the north of Grebbestad in Bohuslän, researchers from the University of Gothenburg have studied the marine environment in the inner archipelago and built a treatment plant for flushing water from the washing of boats with painted hulls in connection with the autumn haul-out. Researchers have also given courses to those bringing boats ashore and to the people responsible for ports and the environment in coastal municipalities.
There have been significant increases in both the number of leisure boats and in boat traffic in recent decades, with definite negative consequences for the environment. There are currently around. Researchers therefore believe that it is very important to slow down this trend significantly and to limit emissions from leisure boats in our most sensitive fjords and archipelagos.
“The toxic, anti-fouling hull paints on the boats release both heavy metals and toxic substances to prevent growth on the boats. Motor boats also emit large amounts of noxious hydrocarbons and acidifying substances into the water through their exhaust fumes, which have increased as boats have become greater in number and are fitted with more powerful engines that also consume more fuel,” says Kjell Nordberg, who is Professor in the Department of Earth Sciences at the University of Gothenburg and is in charge of the project.
Fjords and protected inner archipelagos act as sedimentation basins or sediment traps, in which heavy metals and organic environmental toxins contaminate and accumulate with sediments on the sea floor in fjords and estuaries.
Worrying trend
Problems with pollutants in our inner archipelagos and fjords are particularly widespread in Sweden compared with many other European countries, where strong tides bring in fresh, new bottom-water twice a day.
“It’s a worrying trend bearing in mind that the number of boats is rising all the time, with increasingly powerful engines that consume more and more petrol. The situation at present is already very precarious,” says Kjell Nordberg.
When marine geologist Kjell Nordberg examined various sediment samples in the Sannäs Fjord in Tanum, he discovered not only high levels of polyaromatic hydrocarbons and heavy metals, but also a lack of oxygen in the beds during late summer and autumn in virtually the whole fjord, even in shallow waters.
“You could tell from the occasionally black sediments, laminations and bacterial mats that this has been going on since the 1990s. There’s not much
Fish disappearing
The lack of oxygen started back in the late 1980s, when there was a dramatic rise in leisure boat activity. This may have contributed to the fact that there are now virtually no demersal fish left in the inner archipelago.
“I don’t think many boat owners are aware of the correlation between exhaust emissions and the environmental destruction of the sea. Just because people have more four-stroke engines nowadays, most of us boat owners think everything’s OK, but that’s not the case at all,” says Kjell Nordberg.
New ways of owning boats
Researchers are calling for new ways of owning boats, such as introducing boat pools and launching options based further out from the coast, so that not all boat owners begin their trips with a long, polluting journey through the inner archipelago. Another possibility is to have boat hotels and storage locations on land where boats can be “parked” without any toxic anti-fouling hull paint when they are not in use.
