Coral reefs are known for their rich biological diversity. In Sweden, only one reef-building coral species exists, a cold-water coral called Lophelia pertusa. Lophelia pertusa requires an environment with a constant high level of salinity and low water temperatures all year round. In Sweden, these conditions only exist in the northern part of Bohuslän, where deep water from the Atlantic is led in via the Norwegian Trench.
“We’ve known since the mid-1920s that cold-water coral reefs exist here in Sweden,” says marine biologist and researcher Mikael Dahl. “At that time, corals could be found in three locations in the Koster Fjord. Today, only the Säcken reef remains, and it’s in poor condition.”
Harmful trawling and eutrophication
Some of the causes to this are the impact of trawling and increased sedimentation from eutrophication. Continuous observations with remotely operated vehicles (ROV:s) shows that the health of the reef slowly continues to decline.
“The red list assessment is currently in the ‘under immediate threat’ category. The Säcken reef has been protected against trawling for more than a decade, but trawling damage have been observed on the reef several times after the legislation was set in place”, says Mikael Dahl.
Three years ago, the protection of the reef was further strengthened when Sweden’s first national marine park, the Kosterhavet National Park, was created. However, the Säcken reef remains in poor condition.
Coral reefs are entirely dependent on larvae from other reefs in order to recover naturally after they have been damaged, and the researchers have for a long period of time set their hopes to larvae from the nearby coral reefs in Norwegian waters. However, a study recently published in the research journal Coral Reefs, shows that the Säcken reef is isolated from the other reefs in the northeast Skagerrak.
No natural recovery possible
By using genetic markers, researchers have estimated the degree of gene flow between the reefs in Skagerrak. The results show that the genetic distance between the Säcken reef and four other reefs in the northeast Skagerrak is one of the largest on both sides of the Atlantic. The genetic diversity on the Säcken reef is also much lower than observed in any other reef of this type.
“This means that it is highly unlikely that the Säcken reef will recover naturally,” says Mikael Dahl, who led the study. “Instead, interventions are needed in order to ensure the survival of the reef.”
The importance of starting restoration
On the basis of these results, researchers from the University of Gothenburg have started a restoration project where healthy corals from nearby reefs in Norway are being removed and placed on the Säcken reef after being genetically characterised. The researchers hope that these corals will survive the process of being transferred, and that they will be able to help with the re-establishment of the reef, through both asexual and sexual reproduction.
Thousands of years old
The Säcken reef is spread across an area of 5,000 m², but today there is only living coral in an area of around 300-500 m². Further results from the study show that individual specimens of Lophelia pertusa corals may be several thousands of years old, and in the Norwegian coral reef some of the individuals have been estimated to be somewhat 6,200 years old. But many are probably older.
“In other words, it’s not only the reefs themselves that are extremely old, but it’s also actually the same individuals that have been situated there since soon after the withdrawal of the inland ice. These individual corals have been living there in the deep darkness since long before the Pharaohs built the pyramids”, says Mikael Dahl.
INFORMATION
Link to the article:http://www.springerlink.com/content/w7517886766w5866/
Svenskarna förbrukar 130 000 ton textilier per år. Samtidigt hamnar mindre än en fjärdedel i klädinsamlingar. Resten slängs bort eller bränns upp. Detta är ett problem av flera anledningar, bland annat för ”Peak Cotton” har nåtts, vilket innebär att vi inte klarar av att tillgodose jordens befolkning med kläder. KTH-forskare har dock hittar en lösning på problemet: Att återvinna kläder på kemisk väg.
– Behovet av textil ökar i världen, allt eftersom den materiella standarden i stort blir allt högre. Samtidigt minskar tillgången på grundråvaran, alltså bomull och olja. Så man kan säga att hela textilbranschen är i gungning, säger Gunnar Henriksson, professor i träkemi vid KTH.
Han fortsätter med att berätta att vi redan nu sägs ha uppnått ”Peak Cotton”, alltså ökar inte längre mängden producerad fiber och vi kan inte längre tillgodose jordens befolknings samlade behov av bomull. Många menar att vi även uppnått ”Peak Oil” för olja, och olja utgör basen i syntetmaterial, som är den näst mest populära textilen i världen.
Lägg sedan till det faktum att bomullsodling kräver enorma mängder vatten och bekämpningsmedel, och med ökad miljömedvetenhet och en växande folkmängd på jorden är det snart inte längre etiskt försvarbart att odla bomull i stället för livsmedel.
Samtidigt som vi bara i Sverige sedan år 2000 har ökat vår textilkonsumtion med över 40 procent.
Det är där som Gunnar Henriksson och hans kollegors forskning kommer in i bilden. När olja eller bomull inte är tänkbara råmaterial går det att använda cellulosa från andra källor än bomull för att göra textilfibrer. En viktig källa är idag särskilda pappersmassor från trä, som löses upp och fälls ut som nya fibrer igen (viskosfibrer). Men ved kostar pengar, och har många andra användningsområden. Det skulle därför vara intressant om man kunde göra samma sak med återvunna textiler.
Återvinningsprocessen för textil har dock hittills varit en svårknäckt nöt. Att till exempel lösa upp cellulosa var och är enligt känd teknik både dyrt och komplicerat, och Gunnar Henriksson letade efter alternativa men beprövade lösningar i tidig forskningslitteratur.
Framgångsreceptet han och kollegorna kom fram till baserar sig på i grunden enkel teknik och billiga kemikalier för att lösa upp och fälla ut cellulosan i tyget i en form som gör att den enkelt kan processeras vidare.
– När vi efter ett par års tid fick idén att använda tekniken till återanvändning av klädesplagg blev det snabbt aktuellt att förlägga företagets verksamhet till Greenhouse Labs på KTH. Vi arbetar i dag med många duktiga kemitekniker som vidareutvecklar metoden, säger Gunnar Henriksson.
Att regenera cellulosa av gamla textilier visade sig dock också vara en utmaning, inte minst därför att den redan motståndskraftiga bomullsfibern i ursprungsproduktionen ofta behandlas med medel för att bli ännu mer slitstark. Dessutom är tygerna ofta färgade, och om den återvunna fibern ska få en vacker färg lutar det åt att forskarna måste färgseparera kläderna innan de återvinns.
En annan utmaning är att bomull och oljebaserad syntetfiber ofta har blandats i ett och samma tyg, men en separeringsteknik av de två materialen är långt framskriden i laboratoriet.
– Den återvunna cellulosan kan ge en något skörare textilkvalitet än ursprungsvarans, och nu ser vi över olika sätt att stärka upp fibrerna. Ett sätt är att följa pappersindustrins princip vid recycling och armera upp det återvunna materialet med nytt råmaterial från skogen. Genom att tillsätta en del jungfrufiber kan man till och med höja textilkvaliteten jämfört med ursprungstygets, säger Gunnar Henriksson.
Han tillägger att stora textilköpare i Sverige, som H&M, IKEA och Lindex, har visat intresse för tekniken, bland annat för att kunna bemöta kundernas ökande efterfrågan på miljövänligt producerade kläder.
– Genom vår återvinningsteknik kan textilbolagen jobba med miljövänliga material och minska transporterna. Dessutom blir avfallet mindre, så tekniken gynnar samhället i stort, säger Gunnar Henriksson.
KONTAKT
För mer information kontakta Gunnar Henriksson, 08 – 790 61 63, 073 – 617 48 36 eller ghenrik@pmt.kth.se.
Japanskt encefalitvirus (JEV) finns i stora delar av södra och östra Asien där det orsakar hjärninflammation hos tiotusentals människor, framförallt barn. Dödligheten kan uppgå till 30 procent, och hälften av de överlevande får men för livet. Viruset kan även orsaka aborter hos grisar, som också utgör en reservoar för viruset. Viruset överförs med myggor mellan grisar och andra reservoardjur, såsom fåglar. Om dessa myggor biter en människa istället för ett djur kan viruset överföras till människor. Eftersom viruset huvudsakligen sprids av myggarter som främst förökar sig i risfält, har sjukdomen framförallt ansetts vara ett problem på landsbygden.
Johanna Lindahl har i sitt doktorsarbete studerat ett område i Mekongdeltat i södra Vietnam, med särskilt fokus på staden Can Tho city, med över 200 000 invånare i det centrala distriktet. I denna stad, liksom i många andra i Sydostasien, är det vanligt att hålla djur i stadsmiljön. Grisen är det vanligaste och mest populära djuret och i Can Tho city finns cirka 4 800 grisar och närmare 300 hushåll som håller grisar. När Johanna Lindahl inventerade myggor i hushåll med och utan grisar inne i Can Tho city, visade det sig att det fanns ett större antal myggor som kan sprida JEV till människor i hushåll med grisar. I myggfällor närmast grisarna fanns även flera myggor som faktiskt bar på virus. Samtliga grisar som provtogs inne i staden hade för övrigt antikroppar mot JEV, vilket tyder på att de någon gång hade varit infekterade.
Avhandlingen visar att det finns goda förutsättningar för spridning av JEV inne i städer med grishållning, vilket avviker från den gängse uppfattningen att sjukdomen mest förekommer på landsbygden. Den visar även att antalet myggor av de arter som kan sprida viruset är större i närheten av grisar. Därmed löper människor också större risk att bli infekterade av ett myggbett där det finns grisar.
Resultaten kan komma till nytta vid utformning av både vaccinationsprogram i de delar av världen där JEV förekommer, och vaccinationsrekommendationer för resande till dessa områden.
KONTAKT OCH INFORMATION
Japansk encefalit är en anmälningspliktig sjukdom. Enligt Smittskyddsinstitutet är dock risken att ådra sig denna sjukdom synnerligen liten, även när man reser till områden varifrån sjukdomen rapporterats.
Leg vet Johanna Lindahl, institutionen för kliniska vetenskaper, försvarar sin avhandling Japanese encephalitis virus in pigs and vectors in the Mekong Delta – with special reference to urban farming vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 26 oktober 2012, kl 09:15
Plats: Sal KC1, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Eric Fevre, Institute of Immunology and Infection Research, University of Edinburgh, Storbritannien, och International Livestock Research Institute, Nairobi, Kenya
Kontakt:
Johanna Lindahl, 018-67 23 23, 0730-30 88 22 Johanna.Lindahl@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf)
– De flickor som hade omfattande psykiska problem när de kom till institutionen fick väldigt lite hjälp med denna problematik efter utskrivning. Flickorna mår även fortsatt dåligt vid uppföljning, säger Maria Andersson Vogel, doktorand vid Institutionen för socialt arbete.
I studien har Maria följt en grupp ungdomar, 12-19 år, som deltog i ett vårdkedjeprojekt med syfte att säkra en långsiktig planering av efterföljande insatser. Det syftade även till att stärka samarbetet mellan framför allt institutionerna och socialtjänsten.
Kärnan i projektet var att de placerade ungdomarna skulle följas genom vårdkedjan för att undvika att de ”föll mellan stolarna”. Särskilda samordnare anställdes för detta. I sin avhandling visar Maria Andersson Vogel hur projektet hade mycket svårt att leva upp till målen. Situationen blev inte bättre för de ungdomar som deltog än för andra ungdomar som lämnar låst institutionsvård.
– Startsträckan för projektet var mycket kort och implementeringen bristfällig. Det fanns också ett motstånd i kommunerna, en upplevelse av att samordnarna kom in som statens representant och sa att socialtjänstens arbete inte dög, vilket ytterligare försvårade samarbetet, säger Maria Andersson Vogel.
Ett genomgående fokus i avhandlingen är vilken betydelse ungdomarnas kön, klass och etniska bakgrund har för deras problematik och för den hjälp de fått.
– Institutionerna har alltid varit anpassade för utåtagerande kriminella pojkar. Den relativt stora andel flickor, med delvis annan problematik, passar på så sätt inte in i vården och har svårare att få hjälp, säger Maria Andersson Vogel.
Studien fastslår att det är svårt att hjälpa ungdomar med allvarlig problematik som lämnar låst institutionsvård men att det är av yttersta vikt att satsa på efterföljande riktade insatser.
– Alla ungdomar som skrivs ut behöver fortsatt stöd i olika former. Därför är det viktigt att sådant stöd planeras och implementeras noggrant och metodiskt, avslutar Maria Andersson Vogel.
KONTAKT OCH INFORMATION
Maria Andersson Vogel, forskare och lärare vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, tfn 0709-98 77 99, e-post maria.andersson.vogel@socarb.su.se
Avhandlingen ”Särskilda ungdomshem och vårdkedjor. Om ungdomar, kön, klass och etnicitet” finnas att ladda ner som pdf här.
Astrocyter är en typ av celler som bland annat reglerar kopplingarna mellan hjärnans nervceller, blodförsörjningen till hjärnvävnaden samt hjärnans förmåga att läka efter hjärnskada eller stroke.
Tidigare studier har visat att hos patienter som lider av Alzheimers sjukdom blir hjärnans astrocyter hyperaktiva runtomkring de amyloida plack i hjärnan som förknippas med sjukdomen. Denna hyperaktivitet har hittills ansetts bidra till sjukdomens utveckling.
Professor Milos Pekny vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och professor Jin-Moo Lee vid Washington University i Saint Louis, USA presenterar nu en banbrytande studie där man på ett genetiskt sätt minskat astrocyternas hyperaktivitet i möss.
– Studien visar att när astrocyternas hyperaktivitet minskade så utvecklades sjukdomen fortare, och det bildades mer av amyloida plack. Astrocyternas hyperaktivitet bromsar alltså sjukdomsförloppet, säger Milos Pekny.
– Vi ser att astrocyternas hyperaktivitet i Alzheimers sjukdoms hjärnor är tät kopplat till aktivering av mikroglia, hjärnans egna immunceller. Detta innebär att dessa två celltyper samarbetar i sina svar på olika sjukdoms tillstånd, säger Prof. Jin-Moo Lee.
– Vi är verkligen entusiastiska över dessa resultat. I nästa steg ska vi på en molekylär nivå försöka förstå mekanismen bakom astrocyternas positiva roll vid Alzheimers sjukdom, vilket på sikt bör kunna hjälpa oss att utforma nya behandlingsstrategier, säger Milos Pekny.
KONTAKT
Professor Milos Pekny, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-7863269 milos.pekny@neuro.gu.se
Vår mat- och energiproduktion använder vattnet i landskapet, ändrar vattnets cirkulation och påverkar klimatet. Det visar en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature Climate Change där forskarna undersökt hur utvecklingen av jordbruk och vattenkraft ändrat vattencirkulationen över tid.
Förändringar i avdunstning och växternas transpiration av vatten i landskapet (sammantaget kallat för evapotranspiration) har en central betydelse för vattnets cirkulation, vattentillgången och klimatförändringarna. Hur vattenförhållandena i landskapet förändrats över tid, och hur förändringarna kan se ut i framtiden, bestäms till stor del av hur vår produktion av mat och energi använder landskapets vatten och förändrar dess cirkulation.
– Resultaten visar hur utveckling av jordbruk och vattenkraft ändrar landskapets evapotranspiration. Vi kan se att dessa förändringar har lika stor betydelse globalt som effekter av direkt bevattning i jordbruket, avskogning och atmosfärsförändringar i temperatur och nederbörd hittills under 1900-talet, säger Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och ansvarig för studien.
För att förstå hur stor påverkan olika drivkrafter kan ha på vatten- och klimatförändringar i framtiden krävs att vi förstår hur stor påverkan de haft i det förflutna och varför. I studien har data för hela 1900-talet från nio stora svenska vattenavrinningsområden analyserats och jämförts med andra, regionala och globala, resultat för hur vatten och klimat påverkats av olika mänskliga aktiviteter.
Tidigare studier har mest fokuserat på att beskriva och räkna med vatteneffekterna från temperatur- och nederbördsförändring, avskogning och direkt mänsklig användning av vatten för bevattning. Den här studien visar motsvarande stora vatteneffekter även från obevattnat jordbruk och vattenkraftsutveckling. Något som modeller och analyser av vatten- och klimatförändringar också måste ta hänsyn till.
– Vår studie understryker behovet av en vidareutveckling av klimatmodellerna. De behöver ta bättre hänsyn till, och räkna med, hur mat- och energiproduktion använder och förändrar vattnet i landskapet och genom det bidrar till framtida klimatförändringar, säger Georgia Destouni.
KONTAKT OCH INFORMATION
Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Institutionen för Naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, tfn 08-16 47 85, mobil 0704-53 23 66, e-post georgia.destouni@natgeo.su.se
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland svenska män, och också den cancertyp som dödar flest män. Rönen, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cancer, visar att de som har övervikt eller högt blodtryck löper ökad risk för att avlida i prostatacancer, däremot fann forskarna ingen motsvarande ökning av risken för att få sjukdomen. De fann inte heller några samband mellan höga värden för blodfetter och blodsocker och risken för att få en prostatacancerdiagnos.
I studien granskades data från sammanlagt 290 000 män i Sverige, Norge och Österrike som hade insamlats via hälsokontroller och kopplades till risken för prostatacancer. Uppgifterna handlade om kroppsvikt, längd, blodtryck, blodsocker och blodfetter. Männen följdes under i genomsnitt tolv år. Sammanlagt 6 673 av dem fick diagnosen prostatacancer och bland dessa avled 961 i sin sjukdom.
– Vi spekulerar i att övervikt och högt blodtryck har betydelse för hur aggressiv prostatacancern blir och att det är detta som ökar risken för att dö i sjukdomen, kommenterar Christel Häggström, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap och huvudförfattare till artikeln.
Riskökningen var tydligast för männen med högt blodtryck. I den femtedel som hade det högsta systoliska blodtrycket (det högre värdet) var dödsrisken 62 % högre än bland männen i den femtedel som hade det lägsta blodtrycket.
Studien ingår i det s.k. MeCan-projektet (metabolt syndrom och cancer) som finansieras av World Cancer Research Fund (WCRF) och den svenska Cancerfonden. I fokus står det så kallade metabola syndromet, det vill säga en kombination av övervikt/fetma, högt blodsocker, insulinresistens, högt blodtryck och höga halter av farliga blodfetter.
– Vi har inte vetat så mycket om sambandet mellan det metabola syndromet och prostatacancer, kommenterar Christel Häggström, men våra resultat antyder en relation mellan metabola riskfaktorer och prostatacancer som liknar den man tidigare sett för övervikt, det vill säga att de ökar risken för att dö om man väl får prostatacancer.
KONTAKT OCH INFORMATION
Christel Häggström är för närvarande tjänstledig, för mer information, kontakta gärna medförfattaren
Tanja Stocks, postdoktor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet,
tel. +45 3816 3016
e-post Tanja.Stocks@urologi.umu.se
Två examensarbetare på masterprogrammet Energy and Environmental Engineering, Linköpings universitet, Ariana Tanha och Daniel Zarate fick av kommunala Tekniska verken i uppdrag att dels beräkna mängderna metaller som finns på avfallsanläggningen i Gärstad, Linköping och dels beräkna värdet på metallerna.
De fann metaller till ett värde av tre miljarder svenska kronor. På Gärstad finns exempelvis 100 000 ton aluminium, värt 1,5 miljarder kronor, 8 000 ton koppar, värt ungefär 450 miljoner kronor och zink för ungefär samma summa.
– Här finns även titan i små mängder. Men eftersom det är en dyr metall ligger värdet ändå på runt 500 miljoner kronor, berättar Nils Johansson, doktorand på avdelningen för industriell miljöteknik och handledare för de båda examensarbetarna.
– Vi visste att det fanns stora mängder metaller i deponin och det är intressant att vi fått ett värde på dem. Men det är många pusselbitar som måste på plats innan vi kan ta tillvara metallerna, säger Magnus Hammar på Tekniska verken.
Det är bara en liten del av metallerna som finns enkelt tillgängliga i form av skrot. De stora mängderna finns som små partiklar där det ibland också krävs teknikutveckling för att kunna ta tillvara metallinnehållet på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.
Till en början handlar det därför för Tekniska verkens del om att hitta metoder att rena avfallet bättre i det flöde som kommer in till anläggningen och separera metallerna så tidigt som möjligt. Bara i Linköping finns 17 kända kommunala deponier och i hela landet runt 6000.
– Från ett samhällsperspektiv kan man undra om vi verkligen borde öppna fler gruvor innan vi har tagit tillvara de mängder metaller som finns lagrade i deponier och andra inaktiva förråd. Metallerna har ett ekonomiskt värde och de kan också vara direkt hälsofarliga på fel plats, säger Nils Johansson.
Städer och deponier som gruvor, Urban and landfill mining, diskuteras under två av de 20 sessionerna under konferensen Greening of Industry Network som nu pågår på Konsert och Kongress i Linköping.
KONTAKT
För mer information om metallinnehållet i Gärstad, Linköping
Nils Johansson nils.johansson@liu.se eller 013 28 56 29
Marie Lorentzon, Tekniska verken, Linköping marie.lorentzon@tekniskaverken.se
013- 20 83 06 eller 070 339 83 06
Krim-Kongo blödarfeber [Ref 1]en allvarlig sjukdom, som börjar med influensaliknande symptom men kan utvecklas till mycket allvarliga tillstånd med hög dödlighet (30%). Sjukdomen förekommer i Afrika, Asien och Balkan, men har nyligen börjat spridas till nya områden i södra Europa. Den orsakas av ett virus som sprids via fästingbett och vanliga värddjur är olika mindre däggdjur. Människor smittas av fästingbett eller närkontakt med smittade däggdjur.
Forskare har nu undersökt spridningsmekanismerna för denna potentiellt dödliga sjukdom. Studien är multidisciplinär med fågelexperter, fästingexperter, molekylärbiologer, virologer och infektionsläkare från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i samarbete med kollegor från SMI, Kalmar och Linköping. Dessutom hjälpte ornitologer och frivilliga till med fågelinsamlingen.
Under två vårsäsonger 2009-2010 infångades totalt 14 824 fåglar på de två fågelstationerna på Capri (Italien) och Antikythera (Grekland), på väg från Afrika till Europa. Totalt insamlades 747 fästingar insamlades och analyserades för viruset.
Ungefär 30 olika fågelarter undersöktes och en fågelart, rödhuvad törnskata, som övervintrar i södra Afrika och häckar i mellersta Europa, visade sig bära på virussmittade fästingar.
– Detta är första gången fästingar infekterade med detta virus påvisats på flyttfåglar. Det ger oss en helt ny förklaring till hur denna sjukdom, och även andra fästingburna sjukdomar, sprids till nya områden där nya däggdjurspopulationer kan infekteras av de smittade fästingarna, säger Erik Salaneck, forskare på institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, och infektionsläkare på Akademiska sjukhuset.
Hyalomma-fästingen, som sprider den aktuella sjukdomen, trivs inte i norra Europa utan på varmare breddgrader. Men med ett varmare klimat skulle gränsen för både fästingarten och sjukdomen kunna förflyttas norrut med hjälp av flyttfåglar.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln kommer i tryckt version i december.
Referens: Lindeborg M, Barboutis C, Ehrenborg C, Fransson T, Jaenson TGT, Lindgren P-E, et al. Migratory birds, ticks, and Crimean-Congo hemorrhagic fever virus [letter]. Emerg Infect Dis [Internet]. 2012 Dec
För mer information, kontakta Erik Salaneck, tel: 070-922 98 36, erik.salaneck@medsci.uu.se; eller Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi, Uppsala universitet, tel: 070-425 05 10, thomas.jaenson@ebc.uu.se
Astma är en sjukdom som blir allt vanligare i dagens samhälle. Symptomen utlöses ofta av allergen från pollen, pälsdjur eller nötter och den drabbade får svårt att andas. Detta beror på att en av kroppens egna immunceller, mastcellen, exploderar och släpper ut en mängd ämnen som irriterar och förtränger luftvägarna.
Det är sedan tidigare känt att omogna mastceller cirkulerar i blodet även hos friska individer. Forskare vid Uppsala universitet har hittat två celltyper, dendritiska celler och alveolära makrofager, som behövs för att omogna mastceller ska kunna ta sig in i lungan. Dessa celler behövs för att ett slags klister ska bildas utmed blodkärlens väggar i lungan. Klistret är specifikt och gör att omogna mastceller bromsas upp istället för att fortsätta cirkulera runt i kroppen. När de omogna mastcellerna stannat upp helt rör de sig in i lungan. En vecka senare har de blivit mogna mastceller som potentiellt kan orsaka astma-symptom.
I förlängningen hoppas forskarna att kunskap om varför mastceller ökar i lungorna vid astma kan ge upphov till nya läkemedel. Dagens läkemedel mot astma fokuserar på att stabilisera mastcellerna och mildra effekterna av de ämnena som släpps ut. Bättre vore kanske att stoppa mastcellerna från att ta sig in i lungan från första början.
KONTAKT OCH INFORMATION
Joakim Dahlin, tel: 018-471 4261, 073-918 22 93, e-post: Joakim.Dahlin@imbim.uu.se
Jenny Hallgren, tel: 073-830 37 93, e-post: jenny.hallgren@imbim.uu.se
Länk till artikeln: http://www.jimmunol.org/content/189/8/3869.abstract
Hur nya gener uppstår är en grundläggande biologisk fråga. Nya resultat från forskare vid Uppsala universitet och USA visar att man i laboratoriemiljö kan få nya gener att utvecklas genom en mycket snabb, stegvis process där redan existerande gener med flera funktioner till en början amplifieras. De amplifierade kopiorna förändras efterhand genom mutationer och utvecklar nya specialiserade funktioner.
I den aktuella studien som nu publiceras i Science har forskarna experimentellt testat en specifik modell (presenterad i PNAS 2007) som förklarar hur nya gener uppstår. I modellen har en ursprungsgen, förutom sin starka normala huvudaktivitet, en svag sekundär aktivitet. Om denna extra aktivitet blir viktig, till exempel på grund av att organismens miljö förändras, så kan antalet kopior av ursprungsgenen öka mycket snabbt i en organisms population. Exempel på miljöförändringar skulle kunna vara att organismen exponeras för ett giftigt ämne (till exempel antibiotika, herbicider, insekticider) som den på något sätt måste kunna oskadliggöra för att överleva. Ökningen av antalet genkopior ökar också sannolikheten för att mutationer selekteras fram som leder till att sekundärfunktionen förbättras. Efter att dessa mutationer uppstått så kan de extra kopiorna försvinna och kvar finns slutligen två gener, en ursprungskopia med sin normala funktion och en genkopia med förbättrad sekundärfunktion.
Modellen testades i laboratoriet av forskaren Joakim Näsvall genom att en bifunktionell gen inblandad i syntesen av två aminosyror, tryptofan och histidin, selekterades fram. Bakterier med denna gen växtes sen i tillväxtmedium som saknade båda aminosyrorna vilket ledde till selektion av genamplifiering av upp till 20 kopior av samma gen. Senare uppstod mutationer som specialiserade olika genkopior till att antingen bli bättre på tryptofan- eller histidinsyntes, eller i vissa fall bättre på båda reaktionerna.
– Joakim Näsvalls övertygande experimentella resultat ger starkt stöd för vår tidigare föreslagna modell. De visar hur nya gener kan uppstå efter bara några tusen generationer av bakterietillväxt, motsvarande cirka ett år i realtid, i laboratoriet om lämpliga selektionstryck finns, säger professor Dan Andersson, ansvarig för studien.
KONTAKT OCH INFORMATION
För information om denna forskning vid Uppsala universitet kontakta Dan Andersson, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se, telefon: 070-1679077 eller Joakim Näsvall, e-post: Joakim.Nasvall@imbim.uu.se, telefon: 070-6972236
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.
När Luleå tekniska universitet i veckan var värd för en konferens inom EU projektet ProMine visades den första kartan över kritiska metaller i Europa. Metallerna är bl. a viktiga för nästan all teknik som ett hushåll använder och är avgörande för den europeiska industrins framgång.
– Vi är totalt beroende metaller för varje människa konsumerar nästan 2000 ton under sin livstid, säger Pär Weihed, professor vid Luleå tekniska universitet och värd för konferensen ProMine.
Forskare, forskningsinstitut och gruvindustri är engagerade i ProMine som har en total finansiering på 17 miljoner Euro och var, när det startade 2008, EU:s största projekt inom råvaror. Fokus är att lösa den framtida råvaruförsörjningen för Europa och EU Kommissionen har pekat ut Norra Europa med bl. a Sverige, Finland och Grönland som mest intressant ur råvarusynpunkt. I april nästa år slutredovisas projekt ProMine.
– EU kallar ProMine ett ”flagship” projekt för att det troligen är det första stora projekt som efter lång tid har börjat stödja gruvdrift inom den europeiska unionen. Man har insett att det finns ett stort underskott av viktiga metaller i Europa, säger Professor Gabor Gaal, vid Finlands geologiska undersökning, som är koordinator för ProMine.
Inom projektet har man börjat bygga databaser över vad som faktiskt är tillgängligt av olika metaller på europeisk mark och kunnat konstatera att EU är extremt underprospekterat. Europa konsumerar mer än 20 % av den globala produktionen av metaller men har hittills investerat förhållandevis lite, ca 3 % av vad som investeras globalt, för att leta metaller på egen mark.
– Om vi stannar vid den låga siffran för prospektering så finns det inte en chans att förbättra vår självförsörjning av metaller och det är ett starkt skäl till varför det här projektet är så viktigt, säger Pär Weihed, professor i malmgeologi vid LTU.
Under beteckningen ”Work Package 1”har man inom ProMine gjort en inventering av alla primära och sekundära metallförekomster inom EU. Kritiska metaller har identifierats som metaller där Europa är 100 % importberoende och alla dessa metaller sitter i olika tekniska applikationer, som t ex permanentmagneter, batterier, elektronik i bilar etc. För första gången finns nu en karta över kritiska metaller i Europa.
– Man behöver absolut den här typen av metaller för viss teknologi, t ex i mobiltelefoner och hightech teknologier och det är inte möjligt att ändra på det, för det finns inget alternativ. Det handlar om 14 olika metaller som verkligen är kritiska för Europa, säger Dr. Daniel Cassard, Frankrikes geologiska undersökning med ansvar för databaser och Europas mineralförsörjning inom ProMine.
Förutom kartan över kritiska metaller som en av arbetsgrupperna i projektet utvecklat, redovisades flera delprojekt under konferensen i Luleå. Ett exempel är det projekt som leds av LTU-professorn Pär Weihed och handlar om djupscanning av råvaruresurser med tredimensionella modeller för framtidens gruvor. Ett annat exempel på delprojekt inom ProMine är vilka möjliga industriprodukter som kan tillverkas av restprodukter från gruvnäringen.
Sexualiteten fungerade som ett sammanhållande kitt och höll ihop den judiska gruppen i den medeltida samhället. Och det var en kontrollerad sexualitet som var tecken på fromhet. Motståndet mot sexuella förbindelser med dem som inte tillhörde gruppen var också utbrett.. Sexualiteten var alltså en viktig del av den judiska identiteten under medeltiden. Det visar teologen Lena Roos i sitt forskningsprojekt om judendomen under medeltiden.
I projekten Farliga förbindelser, som slutrapporterats till Riksbankens Jubileumsfond, har hon visat att sexualiteten under medeltiden var en viktig del av vad det innebar att vara jude i Europa. Goda och fromma judar kontrollerade sin sexualitet – kristna och konvertiter sågs därtill som sexuellt lössläppta. Det var dessutom oron för felaktiga och farliga, sexuella förbindelser med andra än judar som låg bakom regler om särskiljande kläder för judar. Ingen jude skulle som Lena Roos skriver i sin slutredovisning ”av misstag” inlåta sig i intima relationer med någon kristen.
Samtidigt var förbindelserna mellan kristna och judar utbredda och svåra att undvika. Det var till och med så att det kristna majoritetssamhället påverkade synen på sexualitet bland judar.
Kristna arbetade trots uttryckliga förbud om det i judiska hem som tjänare, vilket varken var tillåtet i den kanoniska rätten eller bland judar. De förra var rädda för att kristna skulle låta sig styras av judar, de senare oroade sig för att kristet tjänstefolk skulle påverka barnen menligt. Men även här fanns det menar Roos en rädsla för att de nära relationerna i hemmen skulle leda till sexuella relationer mellan de olika grupperna.
Sexualitet var helt enkelt ett viktigt medel för att definiera judiskhet.
KONTAKT
Lena Roos kan kontaktas via sin mail Lena.Roos@teol.lu.se
Sedan 1970-talets tekokris, då den textila produktionen försvann från Sjuhärad och Sverige, och ända fram till början av det här seklet har en stor omställning pågått i Sjuhäradsbygden.
– Idag har produktionen i regionen till viss del ersatts av varumärkesföretag, distans- och detaljhandel samt export och import av varor, och Boråsregionen har fortfarande kvar sin image som textil- och modestad. Det innebär att man kunnat locka nya entreprenörer att starta företag i branschen och företag utifrån att lokalisera sig i regionen. Det behövs dock ytterligare samverkan mellan näringsliv, staden och högskolan för att stärka infrastrukturen för nyföretagande och innovation, berättar Anders Edström, seniorprofessor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och en av författarna.
Boken, som går tillbaka i historien, bygger på en analys av Sjuhäradsbygden och dess 300-åriga textila tradition. Från 1600- och 1700-talens blomstrande textila näring med knallen i centrum ända fram tills idag – Sjuhäradsbygden har trots stora utmaningar lyckats anpassa sig för att kunna fortsätta med sin handelstradition.
– Handlarna i Sjuhärad har haft resurser för omställning, affärssinne och ett särskilt entreprenörskap som har gjort att man på ett bra sätt tagit tillvara på de förutsättningar som funnits under olika tidsepoker, berättar Anders Edström, senior professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och en av författarna.
Om knalleandan innebar att ”var man var sin egen bästa dräng” är det numera samarbete som gäller i näringslivet. Området Textile and Fashion Center som nu växer fram i det gamla industrikvarteret Simonsland i Borås är ett bra exempel på hur staden, högskolan och näringslivet hittat förutsättningar för ett stärkt samarbete.
KONTAKT OCH INFORMATION
Uthålligt företagande – Om regionala förutsättningar och förhållningssätt
Förlag: Studentlitteratur
Författare: Björn Brorström, Anders Edström, Torbjörn Ljungkvist och Margareta Oudhuis
Anders Edström, Tfn: 0733 – 66 56 37, E-post: anders.edstrom@hb.se
Björn Brorström, Tfn: 0709-453470, E-post: bjorn.brorstrom@hb.se
– Det här ger oss framför allt bättre möjligheter att testa och demonstrera vår GasBot-robot i autentiska miljöer, säger Achim Lilienthal, forskare vid robotikforskningscentrumet AASS.
GasBot har utvecklats i samarbete med Robotdalen för att bland annat upptäcka gasutsläpp i industriella avfallsdeponier, och Clearpath Robotics skriver i sin motivering att det är ett unikt och spännande projekt med uppenbara miljömässiga vinster. AASS var en av tre forskningsmiljöer som fick särskilt utmärkelse i tävlingen.
KONTAKT
Achim Lilienthal, 0705-31 79 84.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år diagnostiseras omkring 10 000 nya fall av prostatacancer och cirka 2 500 män dör av sjukdomen. Sambandet mellan tobak och lungcancer är numera välkänt, men också bakterier och virus spelar en viktig roll för olika cancersjukdomars uppkomst. Den kunskapen används idag för att exempelvis vaccinera unga kvinnor mot cancerframkallande papillomvirus. Tanken att också prostatacancer skulle kunna orsakas av en bakterie- eller virusinfektion baseras på flera studier som har visat att kronisk inflammation är mycket vanligt i prostata och att den skulle kunna bidra till cancerutvecklingen.
I avhandlingen studeras förekomsten av mikroorganismer (bakterier, virus och svampar) i prostatavävnad för att se om de är vanligare i prostata hos män som senare fått diagnosen prostatacancer än hos andra män. Både virus och bakterier hittades i prostata. Den vanligaste bakterien var Propionibacterium acnes, som bland annat är kopplad till hudsjukdomen akne. Bland dem som senare diagnostiserades med prostatacancer var denna bakterie något vanligare än hos en kontrollgrupp.
– Det är ett mycket intressant fynd. Den här bakterien har inte ansetts vara sjukdomsframkallande i prostata men i andra delar av kroppen vet man att den kan ge kraftig inflammation, speciellt efter operation, säger Johanna Bergh Drott.
För att närmare undersöka om bakterien kan ge inflammation i prostata gjordes experimentstudier. Injektion av Propionibacterium acnes i prostata hos råttor ledde mycket riktigt till kronisk prostatainflammation. Djuren verkade dock så småningom kunna läka ut infektionen utan tecken på permanent skada, men medan prostata var inflammerad hittades förändringar i vävnaden som liknar dem som man ser vid förstadier till cancer.
– Resultaten visar att bakterien kan ge en kronisk prostatainflammation hos råttor, men för att det ska uppstå cancer behövs troligtvis ytterligare faktorer, kommenterar Johanna Bergh Drott.
INFORMATION OCH KONTAKT
Johanna Bergh Drott är doktorand i virologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, där hon kan nås på mobil 070-231 76 06, johanna.bergh.drott@climi.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59987
