– Enkelt uttryckt tar programmet ett helhetsgrepp på frågan hur våra moderna teorier om mänsklig perception och kognition utvecklats från antiken fram tills idag. Vi vet fortfarande alldeles för lite om hur det har gått till och det är en viktig fråga, eftersom vi inom modern vetenskap riskerar att tro att vi är mer innovativa än vi i själva verket är, om vi inte har en klar uppfattning om våra moderna teoriers ursprung, säger projektledare Christina Thomsen Thörnqvist, vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Antikens och medeltidens filosofer var lika tvärvetenskapliga som dagens kognitionsforskare. De skilde noga mellan psykologi och logik, men deras helhetsbild av det mänskliga tänkandet var grundad på båda disciplinerna.

Modern filosofihistoria präglas av specialisering. Det finns många lysande studier av psykologiska och logiska ämnen, men ofta håller de sig inom disciplinen – och missar helhetsbilden. Dessutom har många texter fallit mellan specialisternas stolar och knappt studerats alls. Det gör det svårt att följa den förmoderna kognitionsteorins utveckling i alla dess skeden, och att se i vilken utsträckning den faktiskt överlevde den moderna filosofins genombrott på 1600-talet.

– Forskningsprogrammet tar vara på en del av den spetskompetens inom området som vuxit fram i Norden under 2000-talet och som resulterat i ett omfattande internationellt samarbete med Göteborgs universitet som centrum, säger Christina Thomsen Thörnqvist.

Många medeltida verk som haft en nyckelroll i utvecklingen är fortfarande bara tillgängliga i medeltida handskrifter och det betyder att de i realiteten bara är åtkomliga för den som har kompetens i de klassiska språken – latin, grekiska och arabiska –, i filosofihistoria samt i paleografi och textkritik. Det är en krävande och därför också ganska sällsynt kompetensprofil som gör det nödvändigt att rekrytera forskare till programmet internationellt. Därutöver behövs kompetens i modern filosofi för att kunna relatera de historiska fynden till nutida teorier.

– Programanslaget gör det möjligt för oss att under minst sju års tid knyta ett stort antal internationellt ledande forskare till GU – inom den 11 personer starka forskargruppen, men också genom den rådgivande kommitté och de internationella partnerinstitutioner som är en oumbärlig del av forskningsprogrammet, säger projektledare Christina Thomsen Thörnqvist.

– Med detta väsentliga bidrag får vi möjlighet att ytterligare förstärka forskningsmässiga styrkeområden inom det humanistiska området. Det är förstås oerhört roligt, säger Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet.

Forskningsprogrammet ”Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen” bedrivs vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) är ett högskolegemensamt forskningsinstitut vid Högskolan i Borås, dit företag och organisationer kan vända sig för att få olika studier utförda. Forskare från olika institutioner och med olika inriktning, som logistik, e-handel och köpbeteende, medverkar i SIIR.

– Det finns redan en stor kunskap inom handeln, säger Malin Sundström, föreståndare för SIIR. Det vi framför allt kan bidra med är systematiska metoder som beskriver varför man gör olika förändringar och vilka resultat de får.

Vill inte ha ökad konsumtion
SIIR startades i januari 2012 och har redan flera projekt igång. Till exempel är en ”mystery shopper”-utredning igång i Ulricehamn, där studenter agerar besvärliga kunder och undersöker hur butikspersonal beter sig mot dem. Ett annat projekt är att genom workshops sprida kunskap om handeln till olika företag. SIIR:s vision är att forskningen ska bidra till både innovativ och hållbar handel.

– Trots att vi arbetar med handel vill vi inte bara att konsumtionen ska öka, säger Malin Sundström. Vi vill bidra till att kunderna kan göra smartare köp, till exempel genom att hitta vägar för företagen att ge bättre information.

Virtuell butik
Det finns idéer om att skapa en virtuell provbutik i högskolans nya lokaler, där effekter av olika förändringar i butikerna ska kunna testas. Då skulle man exempelvis kunna undersöka hur det fungerar om kunderna bara får komma in i butiken om de har med sig minst ett använt plagg att byta ut eller återvinna.

– Vi arbetar också tillsammans med företagen för att hitta nya tekniska lösningar, säger Malin Sundström. Som att testa om man kan använda kroppsscanning för att få rätt storlek vid beställningar hos distanshandeln, eller att hitta nya användningsområden för mobiltelefonerna i handelssammanhang.

KONTAKT
Malin Sundström, föreståndare för SIIR, Tfn: 0732-305934, E-post: malin.sundstrom@hb.se

Läs mer på bloggen: http://retailingresearch.blogspot.se/

Riksbankens Jubileumsfond ger åtta projekt medel för forskning om förmodernitet. Det handlar om en väsentlig förstärkning av fältet, inte minst eftersom flera av projekten planerar att finansiera doktorander.

Hösten 2010 fattade RJ:s styrelse beslut att avsätta 40 miljoner kronor till en satsning på forskning om perioden före cirka 1800. Bakgrunden var en oro för att den äldrehistoriska forskningen i Sverige var på nedgång. Efter en tidigare bred satsning på planeringsbidrag avslutas nu satsningen med att åtta projekt får medel. Därtill har ett av de stora program som RJ stöder sprungit ur planeringsbidragen. Det är Christina Thomsen Thörnqvists forskargrupp, Göteborgs universitet, som får drygt 32 miljoner skr för att ta ett helhetsgrepp på den aristoteliska traditionen.

För att satsningen ska få långsiktiga effekter har RJ krävt att projekten blir ordentligt samfinansierade av forskarnas heminstitutioner. Det handlar framför allt om doktorandtjänster, men också om konferensstöd, workshops och om samarbeten mellan forskarna och exempelvis museer, där både fakulteter och andra organisationer går in med medel.

Från RJ:s sida är man mycket nöjd.

– Ansökningarna har varit många och goda, och de projekt som nu får medel vittnar om en livskraftig forskning som kan bana vägen för en ny framträdande internationell position för svensk forskning om förmodernitet, säger Britta Lövgren, ansvarig för satsningen på RJ.

De åtta projekten som för medel är:

Anna Holst Blennow, Svenska Institutet i Rom, som får medel för projektet ”Topos och topografi – staden Rom och guidebokens födelse”.

Andreas Hellerstedt, Stockholms universitet, som får medel för projektet ”Att lära ut dygd: Ett forskningskluster för studier av politik och pedagogik i det förmoderna Europa”.

Ingrid Maier, Uppsala universitet, som får medel för projektet ”Interkulturellt utbyte i det tidigmoderna Europa: Översättningar av västeuropeiska tidningar till ryska (ca 1600-1725).

Tiina Rosenberg, Stockholms universitet, som får medel för projektet ”Förmodernitet på scen. Undersökningar av kulturarv genom Drottningholms Slottsteater”.

Mats Roslund, Lunds universitet, som får medel för projektet ”Böckernas folk – islamiska och judiska perspektiv på medeltidens Europa.”

Göran Rydén, Uppsala universitet, som får medel för projektet ”Platser för tillverkning, platser för användning. Metaller i den globaliserade världen, 1630-1820”.

Karin Sennefelt, Uppsala universitet, som får medel för projektet ”Se ståndssamhället! Olikheternas kultur i Sverige under tidigmodern tid”.

Johan Tralau, Uppsala universitet, som får medel för projektet ”Den politiska filosofins ursprung i antikens Grekland”.

KONTAKT
Britta Lövgren, britta.lovgren@rj.se

Bakgrunden till forskningen är den förändring i rekreationslandskapet som blivit alltmer påtaglig på senare år. Förändringar som sannolikt kommer att påverka ett hållbart bruk av fjällvärlden.

– Att friluftslivet förändras med tiden ställer höga krav på myndigheter, organisationer och företag som är aktiva i fjällvärlden. Därför är det viktigt att skaffa bättre kunskap om de nya aktiviteter som på senare tid blivit mer och mer populära i fjällvärlden. Det känns mycket bra att vara en del i detta projekt, säger Peter Fredman.

Det huvudsakliga syftet är att analysera rekreationstrender i den svenska fjällvärlden samt konflikter mellan olika intressenter och aktörer inom fjällvärlden.  Forskningsresultaten ska leda till en bättre förståelse för det nya friluftslivet och dess konsekvenser, samt bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen i fjällregionen. Ett annat delmål är att finna effektivare metoder för studier av besökare som underlag för skötsel och förvaltning.

– Konflikter mellan olika aktörer har en negativ påverkan på utveckling och förvaltning, vilket går emot de uttalade syftena med det nationella miljömålet Storslagna fjäll om att värna sociala och ekologiska värden, säger Sandra Wall Reinius.

Utifrån det geografiska området Jämtland-Härjedalen, ska bland annat tre studier undersöka konflikter som gäller:
– naturskyddade områden,
– uppfattningar och förvaltning av buller och ljudlandskap samt
– påverkan av vindkraftsutveckling. 

Forskningsprojekten påbörjas under 2013 och avslutas 2015.

KONTAKT
Peter Fredman, professor, 070-667 08 06, e-post: peter.fredman@miun.se
Sandra Wall-Reinius, fil.dr. e-post: sandra.wall-reinius@miun.se
 

Idag har begreppet nationalism ofta en negativ klang eftersom det associeras med extrema grupper i samhället. Dessa grupper har lagt beslag på nationalism. Samtidigt behandlas nationer som varumärken vilket medför en retorik kring vad nationen är, som når ända in i vardagen.

– Men nationalism är fortfarande den starkaste formen av kollektivt identitetsskapande i vår samtid, säger Magdalena Kania-Lundholm.

I sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 26 oktober, utgår hon från idén att nationalism är en ideologi som skapas i vardagen då medborgare kommunicerar med varandra om hur de ser på sitt land. Hon diskuterar i detta sammanhang forskning om begreppet ”nation branding”, där nationen betraktas som ett varumärke som medborgarna kan identifiera sig med, samtidigt som ska vara särskiljande gentemot andra länder.

– Denna växande form av nationsmarknadsföring skapar sammanhängande bilder av nationen för att attrahera turister, utländskt kapital och andra intressenter, förklarar Magdalena Kania-Lundholm.

Hon använder i sin avhandling Polen som exempel. Flera post-kommunistiska och andra utvecklingsländer, som befinner sig i en förändringsprocess, försöker med hjälp av nation branding att utmana härskande negativa stereotyper för att skapa fördelar på den globala marknaden. Kania-Lundholm riktar dock kritik mot konventionella antaganden om nation branding och undersöker istället medborgares aktiva deltagande i debatter om nationell identitet och nationsvarumärket. I detta sammanhang lanserar hon begreppet nation re-branding som fångar hur vanliga människor förhandlar med elitens bild av nationen.

– Idag pågår en alternativ nation branding av medborgare i diskussionsforum och medborgarjournalistik på nätet. Tack vare digitala medier kan medborgare delta i bygget av ett nytt nationellt varumärke i en bredare demokratisk rörelse, säger hon.

Även om avhandlingens empiriska material fokuserar på hur polska medborgare deltar i diskussionen om det nationella varumärket är idén om nation re-branding tillämplig i alla sammanhäng där en ny, attraktiv och mer positiv nationell identitet står på spel, menar Magdalena Kania-Lundholm.  

– Det är en dynamisk och ambivalent process som behandlar både det nya och gamla varumärket, som i lika delar behandlar historien och framtiden.  Den påverkar inte bara den externa bilden av nationen, utan också den interna bilden, dvs hur vi ser på oss själva, säger hon.

KONTAKT
Magdalena Kania-Lundholm, mobil: 070-970 49 58,  magdalena.kania@soc.uu.se  

Stieg Larssons romankaraktär Lisbeth Salander sticker ut från mängden. Våldtäkter finns med som en betydelsefull del i det som formar hennes person och handlingar. Hur hon själv och andra kvinnor som utsatts för våldtäkt blir till en drivkraft för utvecklingen av Lisbeth Salanders psykiska och fysiska styrka.

I dagarna släpps en ny bok med litteratur-, film- och språkforskare från Sverige, Storbritannien, Kanada och USA som samlats under rubriken Rape in Stieg Larssons ‘Millennium’ Trilogy and Beyond: Contemporary Scandinavian and Anglophone Crime Fiction. Texterna i boken diskuterar och teoretiserar skildringar av våldtäkter i samtida skandinavisk och engelskspråkig deckarlitteratur.

Två av de tre redaktörerna och författare till flera texter i boken är Berit Åström och Katarina Gregersdotter, båda språk- och litteraturforskare verksamma vid Umeå universitet. Den tredje, Tanya Horeck, är filmvetare och arbetar i Cambridge vid Anglia Ruskin University.

– Vi började tänka kring våldtäkter i deckare och vad det gör med oss som läsare? Varför har författaren med våldtäkter i handlingen? Vad fyller det för funktion? Vad säger det oss om gärningsmannen och om offret? berättar Berit Åström.

– Jag tror att vår bok kan ha en bredare publik än bara forskare, just för att så många har åsikter om deckare och läser deckare, är vana vid hur genrens stereotyper ser ut, menar Katarina Gregersdotter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Berit Åström, berit.astrom@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 62 35
Katarina Gregersdotter, katarina.gregersdotter@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 77 36

I samband med utgivningen av boken kommer det att finnas tillfälle att möta de två svenska författarna och redaktörerna och även lyssna till en kortare presentation av arbetet bakom boken.Fredag 2 november kl 15.00, Tidskriftsrummet, Humanisthuset, Umeå universitet.

Läs mer i en längre intervju med Berit Åström och Katarina Gregersdotter på umu.se.

Det EU-finansierade projektet Safeway-2school har syftat till att öka säkerheten och tryggheten för barnen under hela resan. Projektet har haft ett särskilt fokus på situationer där barnen är oskyddade trafikanter. Försök har genomförts mellan 2009–2012 på fem platser i Europa varav Örnsköldsvik är en. Övriga fyra finns i Italien, Polen, Tyskland och Österrike.

I mitten av juni hölls ett avslutande möte för att summera projektet. På mötet i Örnsköldsvik träffades projektdeltagarna och en rad inbjudna europeiska experter inom skolskjutsområdet för att tillsammans diskutera vilka slutsatser man har kunnat dra.

– Bland annat höll vi en mycket lyckad workshop med fokus på framtida rekommendationer samt lagar och förordningar som är nödvändiga om vi ska nå en säkrare och mer attraktiv skolskjutsning. Slutsatsen därifrån är att man måste ha en helhetssyn. Skolreseplaner, stöd för utmärkning av skolskjutshållplatser och förarutbildning är särskilt viktiga inslag, säger Anna Anund, forskare på VTI och koordinator för projektet.

I samband med det avslutande mötet fick deltagarna också en presentation och demonstration av tekniken som använts i de skolbussar som körts i Örnsköldsviks kommun.

Utgångspunkten har varit att använda befintlig teknik och applicera den på skolskjutsområdet.
En del av tekniken är ett navigationssystem som visar vägen bussen ska köras och som även anpassats till vilka som finns ombord. Systemet ger också information om var hållplatser ligger och vilka barn som ska gå ombord eller kliva av samt information om barn och kontaktuppgifter till föräldrar.

Samtliga system som är tänkta att användas av bussförarna har som utgångspunkt att de inte får skapa en ökad mental belastning, utan snarare minska den och bidra till en ökad grad av rutin. Därför har utvärdering av förarens situation varit i fokus och bland annat har mätningar av förarens blickbeteende gjorts med hjälp av en huvudmonterad kamera.

– Tekniken är en del, men jag vill också passa på att poängtera den centrala roll bussförarna har i detta arbete. Det finns anledning att förbättra förarutbildning som berör alla viktiga aspekter som det innebär att köra skolskjuts, säger Anna Anund.

KONTAKT & INFORMATION
För mer information, kontakta Anna Anund, forskare, VTI

– Skolrelevant forskning har ofta svårt att nå ut till dem det berör, lärarna. Här beskriver forskande lärare på ett lättillgängligt sätt sin ämnesdidaktiska forskning. Förhoppningen är att de smakprov boken erbjuder ska inspirera till fortsatt läsning av forskning som lärare finner meningsfull för den egna verksamheten, säger bokens redaktör, docent Hans Lödén.

Forskningen handlar bland annat om betyg och bedömning, om prov och deras betydelse, om interkulturell undervisning, hur man kan intressera pojkar på yrkesprogram för politik eller om läraren mitt emellan styrdokument och skolverklighet.

Bland bidragen kan nämnas Hans Olofssons studie i historia. Han har följt en skolklass som läser om första världskrigets utbrott. Han visar hur läraren begriper orsakerna till krigsutbrottet på ett sätt, läroboken på ett annat och eleverna på ett tredje. Hans Olofsson diskuterar hur ett medvetet användande av historiska tankebegrepp kan användas för att överbrygga skillnaderna i uppfattningar.

De fjorton lärare som presenterar sin forskning ingick i Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap (FLHS) vid Karlstads universitet och Högskolan Dalarna. Elva av lärarna är gymnasielärare, tre högstadielärare.

– De nationella forskarskolor som startade 2008 inom Lärarlyftet gav en god möjlighet att knyta skola och forskning bättre till varandra. Lärarna som gick forskarutbildningen arbetade kvar i sina skolor en dag i veckan under hela utbildningstiden. Efter sin licentiatexamen återvände de allra flesta till sin lärargärning. Därmed har vi nu personer som fortsatt arbetar som lärare och som är forskarutbildade. De utgör en viktig brygga mellan skola och forskning. Deras forskningserfarenhet är väl värd att ta vara på, säger Hans Lödén.

Antologin ges ut av Karlstad University Press.
Bokens redaktör Hans Lödén är docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet och studierektor i FLHS liksom i den nu pågående lärarforskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, CSD-FL.

Inom den islamska rätten är det däremot förbjudet att häda Gud, profeten Muhammed eller religionen, vilket påverkar yttrandefrihetens gränser.

– Yttrandefrihet är en grundsten i alla demokratier och det bästa sättet att garantera individuell religionsfrihet. Yttrandefriheten ger människor rätt att utmana ortodoxa religiösa idéer och är ett skydd för alla som riskerar att bli förtryckta av extremister. Därför att är det så oerhört viktigt att inte börja värdesätta åsikter utan ge alla människor rätt att tycka vad de vill, säger Mona Samadi, som har skrivit en doktorsavhandling i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Hennes granskning av i vilken utsträckning yttrandefriheten garanteras inom såväl internationell rätt som islamsk rätt lyfter fram att det finns flera tolkningar av den islamska rätten, men att det är grundläggande att du inte får häda religionen och det påverkar yttrandefriheten.

– Det är viktigt att vi tänker på att det finns många versioner av islam och att vi inte låter det extrema bli det som får symbolisera helheten. Vad man kan säga är att den islamska rätten tillåter yttrandefrihet under förutsättning att det används för att sprida sanningen men inte för att sprida ondska eller elakhet, säger Mona Samadi.

Däremot tillåter den internationella rätten inte några begränsningar av yttrandefriheten för att förhindra förtal av religioner. Gränsen för vad som är tillåtet att säga är tydlig. Ingen har rätt att uppmana andra att hota, diskriminera eller använda våld mot någon men lagen skyddar inte religioner eller trosuppfattningar i sig från kritik eller förolämpning. Den skyddar individens rätt att utöva sin religion – och rätten att inte vara religiös.

– Det är viktigt att vi håller fast vid detta för att oliktänkare och modernister ska kunna komma fram. Den islamska rätten är i ett viktigt skede och alla röster har rätt att göra sig hörda för att kunna påverka utvecklingen, säger Mona Samadi.

Hon har undersökt flera olika uppmärksammade fall som varit aktuella under de senaste åren – till exempel tv-serien Omar, som skapade kontrovers i arabvärlden eftersom den skildrade centrala figurer inom islam.

– Stormuftin i Saudiarabien utfärdade en fatwa mot showen med motiveringen att detta är förbjudet i islam, medan en professor i islamsk rätt ansåg att det är tillåtet att avbilda kaliferna i serien, säger Mona Samadi.

Hon ifrågasätter överhuvudtaget föreställningar om att mer känsliga personer bör ges större skydd, eftersom baksidan av detta är att det kan ha en dämpande effekt på yttrandefriheten i allmänhet, påverka politiken och leda till självcensur. Istället lyfter hon fram den amerikanska yttrandefriheten som en bra modell.

– I USA är yttrandefriheten oerhört stark. Det leder till konflikter ibland men de anser att medborgare måste tåla kränkande tal då det inte finns något konstruktivt sätt att värdera tal och dess potentiella skada till en viss del av befolkningen.

KONTAKT
För mer information kontakta Mona Samadi: E-post: mona.samadi@oru.se
Telefon: 019-303455