Det är vanligt att äldre patienter med depression söker på vårdcentralen för olika kroppsliga åkommor, men det kan vara svårt för läkare att urskilja att en depression ligger bakom besvären.
En studie vid Sahlgrenska akademin visade att av 302 äldre patienter som under ett knappt år besökte en vårdcentral i Göteborgsregionen hade 19 procent en lindrig till måttlig depression.
I studien fick patienterna oavsett orsak till besöket fylla i två frågeformulär samt blev intervjuade av en sköterska. Läkaren använde en samtalsmodell med öppna frågor för att screena för depressiva symtom. De patienter som bedömdes som sannolikt deprimerade i någon av metoderna fick träffa läkaren igen för att säkerställa diagnosen.
– Det finns ett bevisat samband mellan depression och nedsatt fysisk och psykisk funktionsförmåga. Om depressionen inte upptäcks i tid ökar risken för att symtomen blir svårare, och risken för självmord ökar. Eftersom det finns goda behandlingsalternativ är det mycket viktigt att ha ett patientcentrerat perspektiv, som kan upptäcka mildare former av depression hos äldre som söker på vårdcentralen, säger doktoranden Maria Magnil, som presenterar studien i sin avhandling.
En uppföljning visade att bland de äldre patienter som hade depression utvecklade var femte patient en kronisk depression.
–För att fånga in äldre med depression krävs ibland ett komplement, till exempel formulär där patienterna själva får svara på frågor om depression. Vår slutsats är att gränsvärdena för dessa formulär bör sänkas när det används för äldre patienter på vårdcentral. Det kan också vara värdefullt att läkaren gör flera, upprepade bedömningar över tid för att upptäcka de patienter med störst risk för försämring och sämre prognos, säger Maria Magnil.
Studien visar också att risken för att utveckla en lindrig till måttlig depression ökar för de äldre som inte har en partner, inte hade fritidsaktiviteter, och/eller om de hade upplevt allvarliga livshändelser eller blivit änka/änkling senaste året.
Risken var också större för äldre som tidigare i livet hade haft en depression, samt för de som regelbundet behövde använda sömn- och/eller lugnande mediciner.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Mild to moderate depression in elderly in primary care-detection, patient centeredness and course försvaras vid en disputation den 15 november.
Maria Magnil, doktorand vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0708 28 77 88 maria.magnil@vgregion.se
Huvudhandledare professor Cecilia Björkelund; cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se; 031 7866832
Detta framgår av den senaste årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett projekt som koordineras från Lunds universitet. Rapporten redovisar fjärilsåret 2011.
– Det varma vädret gjorde 2011 till ett bra fjärilsår, berättar projektledaren Lars Pettersson, docent på biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Han förklarar att dagfjärilar de senaste åren alltmer har uppmärksammats som värdefulla indikatorer på miljötillståndet i ett område och även på miljöförändringar i vid bemärkelse. Fjärilarnas snabba generationstid, höga reproduktionsförmåga och klimatkänslighet gör dem till utmärkta exempel på en djurgrupp som snabbt svarar på olika aspekter av en föränderlig miljö.
– Övervakarna finns från Falsterbo i söder till Luleå i norr, berättar Lars Pettersson.
Drygt 200 frivilliga har under 2011 rapporterat in sina resultat. Det är en ökning med 70 procent jämfört med premiäråret 2010. De vanligaste arterna var luktgräsfjäril som sågs i hela 8 396 exemplar, följt av slåttergräsfjäril och nässelfjäril.
– 2011 verkar ha varit ett bra år för nässelfjärilar, konstaterar Lars Pettersson.
Andra arter som hade ett bra år var bland annat sorgmantel och violettkantad guldvinge. Flera spännande fynd finns i Svensk Dagfjärilsövervaknings årsrapport för 2011, som bland annat visar kartor, flygtider och vädret för det gångna fjärilsåret.
– Tack vare de årliga räkningarna får vi en allt bättre bild av hur det går för fjärilarna, säger Lars Pettersson.
Tolv av arterna har redan i år kunnat komma med i det miljöindex för Europas gräsmarksfjärilar, vilket ges ut av de femton länder där det finns fjärilsövervakning. Förhoppningen var att kunna få vara med om några år, men genom att fjärilarna räknas på så många håll runt om i Sverige gick det snabbare än så.
INFORMATION OCH KONTAKT
Svensk Dagfjärilsövervakning drivs som ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna.
För mer information, kontakta: Lars Pettersson, biologiska institutionen, Lunds universitet Tel: 046-222 3818 Mobil: 070-611 6345 E-post: lars.pettersson@biol.lu.se
I fyra delstudier har psykologen Fredrik Falkenström studerat olika typer av personligheter och hur framgång i samtalsterapier kan bero på personliga egenskaper. Nu disputerar han i psykologi.
– En teori är att samtalsterapi inte fungerar så bra för människor som har svårt att ta andras perspektiv på sig själva, det vi kallar för självobservation, säger han.
I en studie kunde han visa att personer med förmåga till självanalys fortsätter att förbättras även en längre tid efter det att de gått igenom en samtalsbehandling. Men när han gick vidare och undersökte hur egenskaperna mentalisering, mindfulness och affektmedvetenhet förhåller sig till varandra, kunde han inte hitta några starka samband.
Det populära begreppet mindfulness översätts ofta med medveten närvaro, att vara närvarande här och nu i sina tankar och känslor. Affektmedvetenhet innebär att kunna uppmärksamma och benämna sina egna känslor i olika situationer, och mentalisering handlar om att kunna reflektera över sina tankar och känslor i relation till andra människor. Begreppen överlappar delvis varandra. Studierna visade, tvärtemot förväntningarna, inga tydliga samband mellan dessa tre egenskaper.
– En spekulation är att man har svårt att nå höga nivåer av mentalisering om man helt enkelt haft det för bra i livet, säger Fredrik Falkenström. Enligt populära teorier kan svåra erfarenheter i livet leda till att mentaliseringsförmågan blir bristfällig. Samtidigt verkar det som att de som är bäst på mentalisering ofta är personer som har haft det svårt och har lyckats bearbeta dessa erfarenheter – men det är å andra sidan inte nödvändigtvis de som mår bäst.
Det vill säga, en hög grad av mentalisering innebär inte i sig att man mår bättre än andra, tvärtom: Man kan må mycket bra och samtidigt ha en genomsnittlig grad av mentalisering eller förmåga till självobservation. Svåra erfarenheter kan leda antingen till väldigt låg eller väldigt hög mentaliseringsförmåga.
INFORMATION OCH KONTAKT
Fredrik Falkenström disputerar den 9 november. Avhandlingen heter ”The Capacity for Self-Observation in Psychotherapy”. Fredrik Falkenström nås på 0736 814567, e-post: fredrik.falkenstrom@liu.se
I en studie som nu publicerats i den brittiska tidskriften Carcinogenesis har forskare vid Stockholms universitet i ett Europeiskt samarbete undersökt skador på arvsmassan som uppstår när vi dricker alkohol, och som i sin tur kan leda till cancer.
Det som är unikt med undersökningen är att man studerat de skador som alkoholen orsakar på arvsmassan vid mycket låga doser genom en relativt ny och känslig metod som kan användas för att studera både djur och människor. Man lät råttor dricka vatten med 10 procent alkohol i fyra veckor och det var tillräckligt för att skadorna på arvsmassan ökade med cirka tre gånger jämfört med råttor som bara drack vatten.
– Resultatet väcker frågan hur mycket skador på arvsmassan vi får när vi dricker öl eller vin till maten varje dag. Forskningen kommer i fortsättningen att inriktas på att studera frivilliga försökspersoner med olika dryckesvanor och hur olika matvanor påverkar effekten av alkohol, säger professor Dag Jenssen, som lett studien.
Skador på arvsmassan är ett av de första tidiga stegen i att cancer kan uppstå på lång sikt. Forskarna tror att resultatet förklaras av att det bildas en speciellt svår typ av skada i arvsmassan som våra celler har svårt att hantera på ett felfritt sätt och att det är därför som det krävs relativt små mängder av alkohol för att skadorna skall kunna upptäckas.
KONTAKT OCH INFORMATION
Dag Jenssen, professor vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet, tfn 08-16 3108, mobil 0706-10 31 08, e-post dag.jenssen@gmt.su.se
Artikeln: Genotoxicity of alcohol is linked to DNA replication-associated damage and homologous recombination repair
Tillsammans med en stor internationell forskargrupp tar Johannes Messinger vid Umeå universitet ännu ett steg mot att förstå fotosyntesen och utveckla konstgjord fotosyntes.
Linac Coherent Light Source (LCLS) är en fri-elektronröntgenlaserutrustning vid Stanford University i USA och den har använts för experimenten. Laserns våglängd är ungefär samma som bredden på en atom och varje ljuspuls varar 50 femtosekunder (10-15). Det är ett extremt litet tidsintervall: det går fler femtosekunder på en sekund än det går sekunder i en människas liv. Så extrem kort våglängd och så korta ljuspulser utgör ideala förhållanden att avbilda kemiska reaktioner på atomnivå i rumstemperatur.
Forskargruppen har tidigare lyckats att göra strukturanalyser med LCLS av isolerade fotosynteskomplex från växters fotosystem II i rumstemperatur. Nu har gruppen kombinerat metoden med spektroskopi och är först ut med att kunna se elektronstrukturen hos mangankomplex som liknar det som finns i fotosystem II. Mangan är en övergångsmetall som tillsammans med kalcium och syre bildar en vattenspjälkande katalysator i fotosystem II.
Ett mycket enkelt exempel på en spektrometer är en prisma som separerar solljuset i regnbågens alla färger. Den spektroskopiska tekniken som använts i denna studie fungerar på ett liknande sätt men med en samling av 16 specialiserade kristaller som bryter röntgenstrålarna som skickas ut från provet när det har exciterats av röntgenblixten.
Till forskarnas glädje förblev manganföreningarna intakta tillräckligt länge för att den detaljerade informationen om elektronstrukturen kunde observeras innan de förstördes av laserstrålen.
– Att både ha strukturinformation och spektroskopisk information gör att vi bättre kan förstå molekylers struktur men även kemiska förrändringar på katalysatorernas aktiva yta som gör att enzymen kan sätta igång komplicerade kemiska reaktioner i rumstemperatur, säger Johannes Messinger, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Den kemiska reaktionen som forskargruppen vill förstå är spjälkningen av vatten i fotosystem II eftersom det är en nyckelfaktor för att få artificiell fotosyntes att fungera – det vill säga framställa vätgas av solljus och vatten. Att kunna ta tillvara solen som energikälla och lagra den skulle hjälpa till att lösa människans allt mer akuta energiproblem.
De nya forskningsresultaten publiceras nu i den mycket ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.
INFORMATION OCH KONTAKT
Två stora forskningsprojekt vid Umeå universitet ägnar sig åt utvecklingen av konstgjord fotosyntes genom att härma växternas mycket framgångsrika sätt att ta tillvara solenergi. Båda projekten (”solar fuels” och ”artificial leaf”) leds av Johannes Messinger, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Originalpublikation:
Alonso-Mori Roberto, et. al: Energy-dispersive X-ray emission spectroscopy using an X-ray free-electron laser in a shot-by-shot mode. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS
För mer information, kontakta gärna:
Johannes Messinger
Telefon: 090-786 59 33
E-post: johannes.messinger@chem.umu.se
– Trots att social ångest ofta utvecklas under tonåren finns det i nuläget relativt lite forskning om detta, säger Maria Tillfors, som är professor i psykologi vid Örebro universitet och ansvarig för studien tillsammans med sina kollegor Nejra Van Zalk och Margaret Kerr.
Projektet är ett samarbete mellan forskningsmiljöerna Center for Health and Medical Psychology, CHAMP, och Center for Developmental Research, CDR, och kommer att bygga på tre longitudinella databaser. Det vill säga undersökningar som har följt stora grupper av barn och ungdomar under en längre tid.
Undvika eller fly från problemen
– Det ger oss information om orsak och verkan och gör att vi har en unik möjlighet att undersöka hur social ångest utvecklas. Vilken roll har föräldrar och kompisar? Leder föräldra- och kompisrelationer till positiva eller negativa sätt att hantera sin sociala ångest?
Social ångest är en negativ känsla som många försöker att dämpa eller bli av med genom att undvika jobbiga situationer. Men även om det på kort sikt kan hjälpa att undvika eller fly från problemen och de negativa känslorna, leder det på lång sikt till större problem.
– Tonåren är en tid då det händer mycket. Nya skolor, nya kompisar, kärlek och sex. Det är också den period då kompisarnas stöd blir viktigare än föräldrarnas. Det är med kompisarna man stöter och blöter sina känslor. Vi hoppas kunna väga in alla olika delar eftersom databaserna är utformade för att ge en bred bild av tonåringars liv, säger Maria Tillfors.
KONTAKT
Maria Tillfors
E-post: maria.tillfors@oru.se
Telefon: 019-303959
Vit och grön står den och glänser på KTH:s campus vid Vallhallavägen, med så väl vindsnurra som solceller på taket. Katastrofcontainer som bland annat ska kunna flygas in till utsatta områden som drabbats av krig, naturkatastrofer och svält.
– Containern samlar energi på tre sätt. Via en gasmotor som drivs av pellets, flis eller annan biomassa, solpaneler och vindkraft. Elektrisk knyts dessa tre energikällor ihop via en så kallad power router, ett elektriskt gränssnitt, och energin samlas upp i batterier, säger Anders Malmquist, forskare vid KTH och ledare för forskningsprojektet EXPLORE Polygeneration vid Institutionen för energiteknik, som är en del av ett stort samarbetsprojekt inom InnoEnergy- och StandUp-satsningarna.
Han fortsätter med att berätta att energin som containern samlar in kan komma till användning på flera sätt.
– Energin kan användas för att producera dricksvatten. Till exempel går det att hälla i saltvatten eller smutsigt vatten och rena det till dricksvattenkvalitet. Containern klarar av att rena 100 liter per dygn, säger Anders Malmquist.
Det innebär att containern, som går under namnen Emergency Energy Module (EEM) och Nödcontainer, klarar av att försörja 33 personer med rent vatten per dygn. Detta beräknat på att en människa i snitt förbrukar 3 liter vatten per dygn om det är varmt.
Vidare går det att koppla in olika typer av elektriska maskiner och apparater i containern, som tillhandahåller elektricitet.
– I vårt fall har vi valt att ansluta en laddstolpe för elbilar, men det går att koppla in vad som helst. I fallet med laddstolpen så klarar containern av att ladda ett elbilsbatteri på två timmar, och då räcker det upp till en tio mil lång körning, säger Anders Malmquist.
Containern klarar av att leverera 5 kilowatt. Det kanske inte framstår som särskilt mycket men kan göra stor skillnad för människor i utsatta lägen.
Ovanpå det kan containern dessutom producera värme. Detta är en trevlig viktig bieffekt som uppstår genom använda spillvärme från gasmotorn. Att nyttja spillvärme för att exempelvis producera rent vatten är centralt för ett sådant här energisystem, där det gäller att maximera nyttan av den tillförda energin.
– Containern kan producera varmvatten upp till 90 grader. Det handlar om 10 kilowatt vattenburen värme som levereras vid sidan av 5 kilowatt elektricitet. I projektet utvecklar vi lösningar för att producera el, värme, kyla och rent vatten. Även andra energitjänster kan bli aktuella, genom att matcha behov och tekniska möjligheter, säger Anders Malmquist.
Hur snabbt kan den vara i drift från att den flugits in till en katastrofhärd?
– Beroende på hur monteringfärdig containern är: Allt från ett par timmar till ett dygn. Målet är dock två timmar, säger Anders Malmquist.
Förutom behjärtansvärda insatser i katastrofområden så har container ett annat, förmodligen mer användbart och spritt användningsområde. Nämligen att elektrifiera allt från avlägsna fjällvärdar till öar i olika skärgårdar och andra områden som saknas just el.
– Landsbyggdelektrifiering i utvecklingsländer är ett användningsområde. Både i glest befolkade områden med god naturgasdistribution men dålig infrastruktur för elektricitet som i förstäder till stora ubana miljöer. Containern blir en del i att bygga upp en fungerande samhällsstruktur. Kan man frigöra människor från de mest grundläggande arbetsuppgifterna som att hålla sig vid liv kan vi samtidigt skapa nya möjligheter för dem att klättra en pinne på samhällsstegen. Det får folk i sysselsättning, de kan börja tillverka och sälja saker, säger Anders Malmquist.
Han tillägger att containern även är en del i ett bra biståndsarbete. Hjälp till självhjälp helt enkelt. Arbetet är redan igång i Bolivia då KTH har ett samarbete med Universidad Mayor de San Simon. Ett antal doktorander från det sydamerikanska universitetet jobbar med kunskaps- och teknologiöverföring inom sina doktorandprojekt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Arbetet med containern involverar studenter från KTH och det internationella mastersprogrammet Select som är en del av InnoEnergy, och kommer att fortskrida. Nästa år är det tänkt att det ska komma en ny version av containern som ska klara av att rena mycket större kvantiteter vatten, och där giftiga ämnen som arsenik ska kunna avlägsnas. Den kommer att testas i en energiby i Kenya.
För mer information, kontakta Anders Malmquist (Institutionen för energitekniks avdelning för Kraft och Värme) på 070 – 590 60 21 / anders.malmquist@energy.kth.se eller Kerstin Borglin (Innoenergys projektledare för containern) på 076 – 833 39 83 / kerstin.borglin@kic-innoenergy.com.
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är den vanligaste leukemiformen hos vuxna. Det är en sjukdom med varierande förlopp där vissa patienter kan leva länge med sin sjukdom medan andra försämras snabbt, även med behandling. För att kunna bedöma prognosen för individuella patienter delas sjukdomen in i undergrupper som bland annat bygger på närvaron eller avsaknaden av olika genetiska förändringar.
Richard Rosenquist, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och hans medarbetare visar i den nya studien att mutationer i två specifika gener kan användas som så kallade markörer för KLL med sämre prognos. De undersökte material från 360 KLL-patienter och såg att det fanns ett starkt samband mellan närvaron av mutationerna och både en kortare tid tills man behövde börja behandla sjukdomen och en kortare överlevnadstid.
– Våra resultat tyder på att dessa mutationer kan läggas till till de genetiska förändringar som används för att identifiera patienter med särskilt dålig prognos. Efter ytterligare studier, baserat på ett större patientmaterial, skulle analyser för att hitta dessa mutationer kunna införas i kliniken, säger Richard Rosenquist.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln NOTCH1 and SF3B1 mutations can be added to the hierarchical prognostic classification in chronic lymphocytic leukemia är publicerad i tidskriften Leukemia och är ett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn.
För mer information kontakta Richard Rosenquist tel: 018-611 5947, 070-6253384, e-post: richard.rosenquist@igp.uu.se
Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation, har tilldelats forskningsmedel från Vetenskapsrådet inom Utbildningsvetenskap. Totalt rör det sig om 6,5 mkr under åren 2013-2015. Medlen tilldelas forskningsprojektet ”En skola på vetenskaplig grund – med forskande lärare”.
– En barn- och ungdomsskola, som vilar på vetenskaplig grund och berövad erfarenhet, med forskande lärare, är utbildningssystemets viktigaste ödesfråga. En sådan skola kommer i bästa fall att leda till att undervisningen sker på vetenskaplig grund och att kvalitén i elevernas lärande ökar. Genom forskningsbidraget från Vetenskapsrådet kan vi nu studera hur det går till, säger Tomas Kroksmark.
Forskningsprojektet har som syfte att studera vad det innebär att barn- och ungdomsskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta anges som ett krav i Skollagens 1 kap 5 §. En del av forskningen omfattar också betydelsen av forskande lärare i skolan.
Studien kommer att genomföras i Jönköpings, Ängelholms, Karlskrona och Nacka kommuner på skolor där man arbetar med kollektiv och systematisk kompetensutveckling av fritidspedagoger och lärare. Utbildningen ska ge fritidspedagoger och lärare vetenskapliga och forskande kompetenser. Den ska också leda till att ett vetenskapsbegrepp etableras i organisationen och i yrkesverksamheten samt att lärare och fritidspedagoger ska uppnå kompetens för att systematiskt kunna studera den egna yrkesvardagen.
Medverkande forskare i projektet är:
Professor Tomas Kroksmark, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (ansvarig)
Fil dr Ann-Christine Wennergren, Högskolan i Halmstad
Fil dr Karin Åberg, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Doktorand Pia Åman, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 studenter, 163 anställda och omsätter 183 mkr (2011).
En stor del av brotten som begås kommer aldrig till polisens kännedom. Endast vart tredje brott mot enskild person uppges vara anmält till polisen. Lägst anmälningsbenägenhet är det vid sexualbrott där bara 19 procent av brotten anmäls. Men jämfört med 2005 då 11 procent av sexualbrotten anmäldes, har ändå anmälningsbenägenheten ökat.
– Egendomsbrott anmäls i hög grad till Polisen, och där står bostadsinbrotten för den största ökningen i NTU, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå. Mellan 2006 och 2011 har andelen anmälda bostadsinbrott ökat från 74 till 89 procent av begångna bostadsinbrott.
– Det har även blivit vanligare att de utsatta väljer att anmäla brott mot enskild person, t.ex. hot, misshandel eller sexualbrott. År 2005 anmäldes 24 procent av brotten och 2011 hade andelen ökat till 33 procent, konstaterar Thomas Hvitfeldt.
Personrån anmäls mest (54 procent), bedrägeri anmäls i 43 procent av fallen och drygt vart tredje fall av misshandel (35 procent), polisanmäls. Trakasserier och sexualbrott anmäls i lägst utsträckning, 22 respektive 19 procent.
KONTAKT OCH INFORMATION
NTU bygger på intervjuer med cirka 13 000 personer i åldrarna 16-79 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, samt allmänhetens upplevda trygghet och förtroende för rättsväsendet. För tredje gången publicerar Brå kapitlet om utsatthet tidigare. Resultatet från hela undersökningen publiceras i januari 2013. Delrapporten från NTU går att ladda ner på www.bra.se
För mer information: Thomas Hvitfeldt, 08-401 87 37 eller Emelie Färdeman, 08-401 87 78, båda utredare på Brå.
– Jag är utomordentligt glad över att VR finansierar vårt tvärvetenskapliga forskningsprojekt, säger Helena Pettersson.
Storforskning, på engelska ”Big Science”, var en viktig del i den vetenskapliga utvecklingen under efterkrigstiden, med sin tydliga koppling till kärnvapenhot och nationell prestige. Sedan Kalla Krigets slut har samhällets stora utmaningar skiftat mot hållbar utveckling, hälsa och innovationsbaserad tillväxt. I Lund planeras nu en sådan anläggning, European Spallation Source (ESS).
– Tillblivelsen av ESS är en heterogen process med flera aktörer, intressen och möjligheter: vetenskapliga, tekniska, politiska, ekonomiska och institutionella. Studiens utgångspunkt är ett processperspektiv, säger Helena Pettersson. Genom att undersöka en forskningsanläggning på väg att förverkligas ger projektet ett starkt bidrag till internationella (och svenska) studier av forskningspolitik, forskningspraktik, forskningsorganisation, och mötena däremellan.
– I mitt delprojekt förenas frågor som rör ämnesmässiga identiteter, forskares mobilitet och karriärvägar, och utmaningarna i att konstruera och driva en världsledande forskningsanläggning.
Sverige har begränsad erfarenhet av storforskning på denna nivå. Projektet kommer att ge viktiga insikter om svensk forskning och forskningspolitik, och dess möjligheter och begränsningar. Storforskningen har traditionellt sammankopplats med atomfysikens vetenskapliga, civila och militära tillämpningar, och detta har studerats grundligt inom vetenskapshistoria och vetenskapssociologi.
Den nya formen av flervetenskaplig storforskning som söker bryta gränser mellan grundforskning och innovation, lanseras ofta som en nyckelingrediens när det gäller att möta samhällets aktuella och framtida utmaningar inom klimat, medicin, informationsöverföring och hållbar utveckling.
KONTAKT
Helena Pettersson
e-post: helena.pettersson@kultmed.umu.se,
tel: +46 90 786 70 55
Dofter har en avgörande roll när växtätande insekter söker föda, partner eller platser att lägga ägg på. Växterna kan i sin tur försvara sig mot angrepp genom att producera flyktiga ämnen som är avskräckande för skadeinsekter eller lockande för dessas naturliga fiender.
Zakir Ali har i sitt doktorsarbete visat att fortplantningsbeteenden hos både honor och hannar av det egyptiska bomullsflyet* påverkas av dofter från angripna bomullsplantor, och att dessa beteendeförändringar minskar risken för angrepp på oskadade bomullsplantor i närheten.
Doften av angripna bomullsplantor gjorde hannarna mindre attraherade av de sexualferomoner som oparade honor utsöndrar för att locka till sig hannar. Dessutom gjorde doften att oparade honor ägnade mindre tid åt sådana ”lockbeteenden”.
Honor som parat sig reagerade genom att lägga färre ägg då det fanns angripna plantor i närheten. För honorna tycks reaktionerna alltså vara ett sätt att undvika plantor av lägre kvalitet, och att minska risken för konkurrens och predation.
Under avhandlingsarbetet har Zakir Ali och hans kollegor också visat att receptorer på parade honors antenner reagerade på 18 olika ämnen i den doftblandning som omgav skadade bomullsplantor. Beteendestudier visade sedan att det räckte med en blandning av 7 av dessa för att förhindra äggläggning.
Kunskaper om dofters betydelse i samspelet mellan växter, skadeinsekter och naturliga fiender (rovinsekter) är en viktig komponent i utvecklingen av mer uthålliga bekämpningsstrategier för det praktiska jordbruket.
* Det egyptiska bomullsflyet, Spodoptera littoralis, är en viktig skadegörare på bomull och flera andra grödor i bland annat Medelhavsområdet och Mellanöstern.
KONTAKT OCH INFORMATION
Zakir Ali, Växtskyddsbiologi, försvarade sin avhandling Influence of herbivore-induced changes in host plants on reproductive behaviours in Spodoptera littoralis den 2 november 2012 vid SLU i Alnarp. Opponent var professor Nicole van Dam, Radboud University Nijmegen, Nederländerna.
Länk till avhandlingen (pdf)
Kontakt:
Zakir Ali, 040-41 53 23, ali.zakir@slu.se
För frågor på svenska, kontakta Peter Anderson, 040-41 52 99, Peter.Anderson@slu.se
Det som beviljats finansiering är bland annat forskningsprojekt drivna av Anita Eriksson, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, Anna Lundh, universitetsadjunkt vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap, Mohamad Taherzadeh, professor vid Institutionen Ingenjörshögskolan, och Nicklas Salomonson, universitetslektor vid Institutionen Handels- och IT-högskolan.
– Tilldelningen från Vetenskapsrådet till Högskolan i Borås är mycket god och mycket glädjande. Den stärker oss i vår fortsatta utveckling, är bevis på vår höga kvalitet och ligger till grund för ytterligare framgångar i utbildning och forskning, säger rektor Björn Brorström.
Forskning om e-bokens framväxt
Förutom de fyra egna forskningsprojekten beviljas högskolan pengar för gemensamma projekt tillsammans med andra lärosäten. Ett av dem handlar om e-böcker och drivs tillsammans med Göteborgs universitet (GU). Det är forskarna Elena Maceviciute och Tom Wilson från Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan som tillsammans med Lars Höglund vid GU (tidigare verksam vid Högskolan i Borås) fått 12 miljoner kronor till projektet ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället”. Största delen av pengarna går till Högskolan i Borås.
Projekt och beviljade medel
– Anita Eriksson, ”Att tolka, konkretisera och leda – en studie av förskollärarens förändrade uppdrag”, beviljades 4,5 miljoner under 2013-2015.
– Anna Lundh, ”Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969”, beviljades 4,5 miljoner under 2013-2015.
– Nicklas Salomonson, ”Kundideal och organisatoriska realiteter – Servicemöten, konflikter och diskursiva kunder” beviljades 2,7 miljoner och projektet löper mellan 2013-2015.
– Mohammad Taherzadeh, ”Membranbioreaktor med kompakt-celler för effektivare bioprocesser”, beviljades 3,2 miljoner under 2013-2016.
– Elena Maceviciute och Tom Wilson, ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället” (tillsammans med Göteborgs universitet) beviljades 12 miljoner under åren 2013-2016.
– Anders Frenander, ”1900-talets Sverigebild: Mega evenemang och kulturpolitik som uppvisning” beviljades 2,3 miljoner under åren 2013-2015.
– Clemens Thornquist, ”Kropp och rum: en undersökning av relationen mellan kropp och rum genom experimentella och performativa studier av kläder”, beviljades 3,2 miljoner under åren 2013-2015.
Atmosfärradarn MARA byggdes upp under säsongen 2006/07 vid den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis. Förra säsongen flyttades radarn till den norska forskningsstationen Troll och nu åker forskarna Sheila Kirkwood och Joel Arnault från Institutet för rymdfysik (IRF) tillbaka till Antarktis för att fortsätta med mätningar och underhållsarbete.
– Under året har vi gjort mängder av spännande mätningar på stora områden med stratosfärsluft som tränger långt ner i troposfären i samband med de antarktiska vinterstormarna, säger professor Sheila Kirkwood, IRF.
Forskarna ska även skicka upp väderballonger för att försöka förstå hur de tunna, stabila luftskikt som är vanliga när det inte är storm bildas. De ska dessutom göra tester med en time-lapse-kamera vid radarn. Förra året upptäckte nämligen forskarna att fåglarna i området orsakade störningar i radarsignalen. Genom att jämföra störningarna med bilder från kameran hoppas forskarna kunna studera rörelsemönster hos fåglarna.
Syftet med MARA är att öka förståelsen för hur molnen högst upp i atmosfären bildas (vid 85 kilometers höjd över polarområdena) och hur luftmassor transporteras och blandas längre ner i atmosfären. Luftburna partiklar – aerosoler – påverkar molnens tillblivelse, och indirekt även klimatet då molnens utseende delvis reglerar solens instrålning och jordens utstrålning.
Den norska forskningsstationen Troll ligger på 72°01’S, 2°32’Ö i Jutulsessen i Dronning Maud Land, 235 km från kusten. Stationen byggdes säsongen 1989/90, men uppgraderades och byggdes ut 2005 och är numera i drift året runt.
KONTAKT
Institutet för rymdfysik:
Professor Sheila Kirkwood, sheila.kirkwood@irf.se, 0980-790 83
Informationsansvarig Rick McGregor, rick.mcgregor@irf.se, 0980-791 78 eller 070-276 60 20
Polarforskningssekretariatet:
Informatör Jan-Ola Olofsson, jan-ola.olofsson@polar.se, 08-673 97 31 eller 070-570 18 88
Kronisk smärta är ett stort samhällsproblem i Sverige i dag. Statistik visar att över en miljon svenskar lider av smärta och de konsekvenser som smärtan för med sig i form av depression, sjukskrivning och nedsatt rörlighet.
– Vi vet att katastroftankar påverkar smärtan men vi vet inte hur – vilka mekanismer det är som styr utvecklingen, säger Steven Linton, som är professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet och ansvarig för studien.
– Patienter fastnar ofta i en ond cirkel av smärta, negativa känslor och katastroftankar. Tankar som målar upp ett värsta scenario och gör människor rädda för sådant de upplever som riskfyllt. Det kan handla om vardagliga sysslor i hemmet eller på arbetet.
Ett behov av att tas på allvar
Den onda cirkeln leder till mer lidande och blir ett hinder patienten måste komma över för att kunna bli frisk. Samtidigt visar forskning att patienter upplever att deras oro och smärta inte tas på allvar av vården.
– Det gör att människor känner att de gång på gång måste berätta om sin åkomma och fokusera på att få läkare att lyssna och förstå. Det gör i sin tur att patienterna inte är mottagliga för de råd och den behandling vården har att erbjuda.
– Vi ska undersöka om en kommunikationsmetod, som erkänner och bekräftar patientens känslor, kan påverka behandlingen. Genom att bekräfta patienter ger vi dem möjligheten byta fokus och att i lugn och ro lyssna och ta till sig de råd de får under behandlingen. Det har visat sig fungera inom andra behandlingsområden men har aldrig prövats inom smärtbehandling, säger Steven Linton.
KONTAKT
Steven Linton
E-post: steven.linton@oru.se
Telefon: 019-303505
Den italienska pedagogen Maria Montessoris pedagogik har mer än hundra år på nacken. Den utvecklades från början i förskolemiljö men finns nu i hela skolan, ända upp till gymnasienivå. Det finns idag montessoriskolor i mer än 100 länder. I Sverige har 1992 års riksdagsbeslut om skolpeng till fristående skolor betytt mycket för att antalet skolor med montessoripedagogik sedan dess har ökat i Sverige.
Typiskt för undervisningen är det sinnestränande materiel som används; kontrasten, variationen och invariansen – konstansen – anses betydelsefullt för barns lärande och kunskapsutveckling. Typiskt är även att det finns bara ett exemplar av varje materiel, så barnen får dela och turas om och ska på så sätt lära sig respekt och att dela med sig. Samtidigt finns fler materiel som tränar samma sak.
Uppfattningen är att barn lär sig genom att vara aktiva, prövar sig fram och berör med sina händer; de gör egna erfarenheter med hjälp av flera sinnen: syn, hörsel, känsel, lukt, smak, det absorberande sinnet – förmågan att omedvetet ta in information – samt det matematiska sinnet.
Den tidigare forskning som gjorts om montessoriundervisning har mer inneburit en jämförelse med traditionell undervisning, inte om hur barn lär sig med hjälp av själva materialet.
I sin studie har Kerstin Signert med hjälp av 114 videoobservationer i förskolemiljö analyserat barns möte med sex olika montessorimateriel: cylinderblocket, rosa tornet, bruna/breda trappan, röda stavarna, viktplattorna samt geometriska kabinettet. Hon belyser barnens behandling av variationer i materielen vetenskapligt med hjälp av variationsteorin och visar därmed hur Maria Montessoris undervisningsteori kan förstås med hjälp av modern undervisningsteori.
– Med hjälp av variationsteorins olika begrepp klargör jag att det inte är de sinnestränande materielen i sig som är undervisningsmetoden.
Istället är det den systematiska användningen av variation och invarians som leder till att sinnena hos barnen formas, säger Kerstin Signert som bland annat är ansvarig för kurserna i montessoripedagogik vid Göteborgs universitet.
– Bakåt i tiden har montessoripedagogiken kritiserats för den så hårt individualiserade undervisningen, en kritik som har tystnat. Idag stämmer den mer överens med de så spridda individualiserade arbetsmetoderna i den vanliga skolan. Men målet för montessoriundervisningen är att barnen ska jobba i grupp. Det individuella arbetet för barnen ligger främst under de tidiga åren, säger hon.
KONTAKT OCH INFORMATION
Kerstin Signert lägger fram sin avhandling Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.
Disputationen sker fredag 9 november, kl 13.15 i Margaretha Huitfeldts Auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5.
För mer information: kontakta Kerstin Signert, kerstin.signert@ped.gu.se, 0708-902954
