Makrofagen är en celltyp i immunförsvaret som är specialiserad på att fånga upp invaderande mikroorganismer. Efter upptaget hamnar mikroberna i en specialiserad membranstruktur inne i cellen, fagosomen, som innehåller effektivt dödande ämnen. En del sjukdomsframkallande bakterier, bland andra Shigella, Listeria och Francisella (harpestbakterien), kan fly från denna ogästvänliga miljö till det membranfria innandömet i cellen, cytosolen, som är rik på näringsämnen. Där kan de snabbt föröka sig.

Lite är känt om de mekanismer med vilka kroppen försöker kontrollera dessa cytosoliska bakterier. I artikeln påvisas nu att en fungerande ämnesomsättning är livsnödvändig för harpestbakterien. En muterad harpestbakterie, som inte kunde framställa B-vitaminet biotin, saknade den normala förmågan att fly från fagosomen.

En annan fråga gäller näringsämnenas betydelse för bakteriens förmåga att föröka sig i cytosolen, harpestbakteriens normala nisch. Det har tidigare föreslagits att där finns näring i så stor mängd att bakterier som tar sig dit kan växa utan problem.

Med hjälp av en teknik som doktoranden Lena Meyer vid Institutionen för klinisk mikrobiologi har utvecklat kan harpestbakterier injiceras direkt i cytosolen. Det är tekniskt komplicerat eftersom bakterierna är relativt stora. Med denna metod kunde forskargruppen visa att den muterade harpestbakterien saknar förmåga att växa i cytosolen utan tillsats av biotin. Detta är första gången som det har kunnat visas att en normal ämnesomsättning och specifika näringsämnen krävs för bakterietillväxt i cytosolen, vilket öppnar för nya sätt att förhindra de sjukdomar som dessa bakterier orsakar.

INFORMATION
Artikeln är resultat av ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet samt vid Emory University, University of Pittsburgh och University of Tennessee, alla i USA.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har under fem års tid studerat hur den intellektuella kapaciteten förändras hos 600 äldre kvinnor (70 till 92 år) med förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke.  

Av de 600 kvinnorna fick 129 en daglig, låg dos av acetylsalicylsyra, motsvarande ungefär en fjärdedels magnecyl, för att förebygga hjärtsjukdom. Göteborgsstudien visar att acetylsalicylsyran också bromsade den åldersrelaterade nedgången i kvinnornas hjärnkapacitet.  

I studien, som publiceras i tidskriften British Journal of Medicin Open, fick kvinnorna genomgå olika tester för att mäta sin fysiska hälsa och intellektuella kapacitet, till exempel genom språk- och minnestester.

–  I slutet av den femåriga undersökningsperioden hade den mentala kapaciteten minskat hos samtliga kvinnor, och andelen som drabbades av demens var lika stor i hela gruppen. Men nedgången i hjärnkapacitet var betydligt mindre och gick långsammare hos de kvinnor som fick acetylsalicylsyra, säger Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin.    

Effekten kvarstod även då hänsyn tagits till ålder, genetiska faktorer och användning av andra antiinflammatoriska läkemedel.

Förutom att förebygga hjärt- kärlsjukdom har acetylsalicylsyra enligt flera vetenskapliga studier visat sig verksamt mot cancer. I många länder är det rutin att kvinnor med risk för hjärt- kärlsjukdom behandlas med en liten dos acetylsalicylsyra – dock inte i Sverige.

Silke Kern understryker att den aktuella studien är en observationsstudie, och att mer forskning krävs innan några definitiva slutsatser kan dras.  

– Våra resultat tyder på att acetylsalicylsyra kan skydda hjärnan, åtminstone hos kvinnor med hög risk för hjärtinfarkt eller stroke. Men vi vet inte de långsiktiga effekterna av rutinmässig behandling, och vi vill absolut inte uppmana äldre att självmedicinera med huvudvärkstabletter för att undvika demens, säger hon.

Forskargruppen i Göteborg har nu startat en uppföljande studie som kommer följa de äldre kvinnorna i ytterligare fem år.

INFORMATION OCH KONTAKT
Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 
Tel: 076-2365332  silke.kern@vgregion.se

Studien Does low-dose acetylsalicylic acid prevent cognitive decline in women with high cardiovascular risk? A 5-year follow-up of a non-demented population-based cohort of Swedish elderly women publicerades i BJM Open den 3 oktober 2012.

Redan förra året kunde forskarlaget visa att det var vanligare med konstnärer och vetenskapsmän i familjer där bipolär sjukdom eller schizofreni förekommer än i övriga befolkningen. Nu har samma forskare utvidgat studien till att omfatta många fler psykiatriska diagnoser: schizoaffektiv sjukdom, depression, ångestsyndrom, alkoholmissbruk, drogmissbruk, autism, ADHD, anorexia nervosa och självmord. Dessutom har forskarna inkluderat även öppenvårdens patienter – tidigare ingick endast patienter som varit inlagda på avdelning för sin psykiska sjukdom.

Totalt ingår i denna nya studie nära 1,2 miljoner patienter och dessutom deras släktingar ned på sysslingsnivå. Eftersom samtliga har matchats med friska kontrollpersoner ingår en stor del av den svenska befolkningen från de senaste decennierna. Alla uppgifter är förstås helt avidentifierade och kan inte knytas till individer.

I studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Journal of Psychiatric Research, bekräftas resultatet från tidigare studie, nämligen att viss psykisk sjukdom – bipolär sjukdom – är vanligare i hela gruppen av personer med konstnärliga eller vetenskapliga yrken, som till exempel dansare, forskare, fotografer och författare. Bland författare specifikt finns en ökad förekomst av de flesta psykiatriska sjukdomar: schizofreni, bipolär sjukdom, depression, ångestsyndrom, missbruk. Författare har också en närmare 50 procent ökad risk att begå självmord jämfört befolkningen i stort.

Även patienternas släktingar hade oftare kreativa yrken. Hos patienter med schizofreni, bipolär sjukdom, anorexia nervosa och i viss mån autism ses en ökad förekomst av kreativa yrken generellt bland patienternas släktingar.

Enligt Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, väcker resultatet tankar om hur man egentligen bör se på psykisk sjukdom.

– Om man har synen att vissa saker kopplade till patientens sjukdom faktiskt är fördelaktiga, då öppnar det för ett nytt förhållningssätt i behandlingen. Då måste läkaren och patienten i samråd komma överens om vad som ska behandlas och i så fall på bekostnad av vad. Inom psykiatrin och medicinen generellt har det funnits en tradition av att se sjukdom i ett svart-vitt perspektiv, där man har strävat efter att bota patienten och få bort alla inslag som har betraktas som sjuka, säger Simon Kyaga.  

KONTAKT OCH INFORMATION
Studien är finansierad med pengar från Vetenskapsrådet, Psykiatrifonden, Stiftelsen Professor Bror Gadelius minnesfond, Centrum för Psykiatriforskning och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och doktorand  Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik  Tel: 08-524 822 77  E-post: simon.kyaga@ki.se 

Paul Lichtenstien, professor  Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik 
Tel: 08-524 874 24  E-post paul.lichtenstein@ki.se

Publikation: ”Mental illness, suicide and creativity: 40-Year prospective total population study”,
Länk till artikeln: http://dx.doi.org/10.1016/j.jpsychires.2012.09.010

Den 9 oktober lanserades antologin ”Familjeföretagande: affärer och känslor”. Bland redaktörerna finns Ethel Brundin, Leif Melin och Mattias Nordqvist från Centre for Family Enterprise and Ownership vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS).

Antologin ”Familjeföretagande: affärer och känslor” skildrar svenska förhållanden samtidigt som den är förankrad i internationell forskning. Boken har möjliggjorts genom medel från Henry och Sylvia Tofts stiftelse för att vidare sprida kunskap om familjeföretagande. 

Bonniers, Dafgårds, H&M, Indiska, IKEA, Löfbergs Lila, Polarbröd, Spendrups – alla är de familjeföretag, liksom de allra flesta mindre och medelstora företag i svenskt och internationellt näringsliv. Familjeföretag är också den överlägset vanligaste företagsformen i Sverige och världen. Tillsammans svarar de för nästan hälften av det privata näringslivets bidrag till BNP.

Vad betyder det för företagets framgång att ägaren har ett ansikte och är lätt att identifiera? Är de starka emotionella och finansiella banden till familjen en styrka eller ger de upphov till familjekonflikter?

– Bilden av familjeföretaget är motsägelsefull. En version är att familjeföretaget är en bättre plats att jobba på, erbjuder mer meningsfulla jobb och uppvisar långsiktigt bättre finansiella resultat. En annan bild är att familjeföretaget är konservativt och ibland också en arena för förödande familjeföretagskonflikter, nepotism och känslostormar. Samtidigt kan familjeföretagens långsiktighet och ofta starka värdebas skapa konkurrensfördelar, säger Leif Melin, professor i företagsekonomi och föreståndare för forskningscentret Centre for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) vid JIBS.

Antologin publicerades på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Redaktörer för antologin är: Ethel Brundin, Leif Melin och Mattias Nordqvist, verksamma vid JIBS och CeFEO samt Anders W. Johansson och Bengt Johannisson från Linnéuniversitetet. Flera av kapitelförfattarna i boken kommer från Högskolan i Jönköping, JIBS och CeFEO: Cecilia Bjursell, Börje Boers, Olof Brunninge, Lisa Bäckvall, Kajsa Haag, Annika Hall, Jenny Helin och Anders Melander.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2012 till Alvin E. Roth Harvard University, Cambridge, MA, USA, och Harvard Business School, Boston, MA, USA, och Lloyd S. Shapley University of California, Los Angeles, CA, USA, ”för teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken”.

Lloyd Shapley har använt så kallad kooperativ spelteori för att studera och jämföra olika metoder för matchning. En springande punkt är hur man kan nå fram till en matchning som är stabil, det vill säga sådan att det inte går att hitta två aktörer som skulle föredra varandra framför sina nuvarande motparter. I samarbete med olika medförfattare har Shapley härlett specifika metoder — särskilt den så kallade Gale-Shapleyalgoritmen — som alltid leder fram till en stabil matchning. Dessa metoder begränsar också aktörernas motiv att manipulera matchningsprocessen. Shapley har även visat hur en viss metod systematiskt kan gynna den ena eller andra parten på marknaden.

Alvin Roth insåg att Shapleys teoretiska resultat kunde klarlägga hur viktiga marknader fungerar i praktiken. I en rad empiriska studier visade Roth och hans kollegor att stabilitet var nyckeln till att förstå vilka metoder för matchning som varit framgångsrika. Roth har senare underbyggt denna slutsats genom systematiska laboratorieexperiment. Han har också för olika organisationers räkning reformerat befintliga system att matcha nyblivna läkare med sjukhus, skolbarn med skolor och organdonatorer med patienter. Dessa reformer bygger alla på Gale-Shapleyalgoritmen och utvecklingar av denna som tar hänsyn till specifika förhållanden eller etiska restriktioner som att betalning inte får förekomma.

De två forskarna har arbetat oberoende av varandra. Men det är kombinationen av Shapleys grundläggande teori med Roths empiriska studier, experiment och praktiska reformarbete som har skapat ett nytt blomstrande forskningsfält och förbättrat många marknaders funktion. Årets prisbelönta forskning är ett utmärkt exempel på ekonomisk ingenjörskonst.

Alvin E. Roth, amerikansk medborgare. Född 1951 (60 år) i USA. Fil.dr 1974 vid Stanford University, Stanford, CA, USA. George Gund Professor of Economics and Business Administration vid Harvard University, Cambridge, MA, USA, och Harvard Business School, Boston, MA, USA.
l
Lloyd S. Shapley, amerikansk medborgare. Född 1923 (89 år) i Cambridge, MA, USA. Fil.dr 1953 vid Princeton University, Princeton, NJ, USA. Professor emeritus vid University of California, Los Angeles, CA, USA.

Prissumma: 8 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna

KONTAKT
Erik Huss, pressansvarig, tel. 08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se”>erik.huss@kva.se
Fredrik All, redaktör, tel. 08-673 95 63, 070-673 95 63, fredrik.all@kva.se”>fredrik.all@kva.se

Flera sjukdomar som vi människor drabbas av är vanliga även hos hundar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och autoimmuna sjukdomar. Flera av dessa sjukdomar är komplexa, dvs. de kan orsakas av både miljöfaktorer och flera ärftliga faktorer.

Att lokalisera de mutationer i människans arvsmassa som orsakar ärftliga sjukdomar är ofta som att leta efter en nål i en höstack. Om man istället jämför friska och sjuka hundar inom en hundras, där de genetiska skillnaderna mellan individer är ganska små, är det betydligt lättare att hitta områden i arvsmassan som kan ha med sjukdomen att göra. Eftersom människans och hundens gener är väldigt lika kan kunskap om orsaken till att en sjukdom utvecklas hos hund också leda till bättre insikt om motsvarande sjukdom hos människa.

Katarina Truvé har i sitt doktorsarbete arbetat med tre komplexa sjukdomar hos hundar. Förhoppningen är att forskningen ska leda till bättre diagnos- och behandlingsmetoder för både hundar och människor. Dessutom kan genetiska tester som avslöjar anlagsbärare hjälpa hunduppfödare att minska förekomsten av allvarliga ärftliga sjukdomar i en ras.

Reumatisk feber hos tollare
Hos hundrasen Nova Scotia duck tolling retriever, ”tollare”, är det vanligare än hos andra hundraser med en autoimmun reumatisk sjukdom som liknar sjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus) hos människor. Vid autoimmuna sjukdomar attackerar kroppens eget immunförsvar olika vävnader i kroppen.

Katarina Truvé och hennes kollegor har identifierat fem områden i arvsmassan som har betydelse för detta sjukdomskomplex. Flera av de gener som finns i dessa områden är kända för att vara inblandade i processer som leder till aktivering av T-celler – en celltyp som ingår i immunförsvaret. Nästa steg är att identifiera mutationer som leder till störningar i systemet, och att undersöka om motsvarande gener är involverade i sjukdomen SLE hos människor.

Shar pei-feber
Hundrasen shar pei drabbas ofta av en sjukdom som ger feber och svullna leder. Sjukdomen kallas shar pei-feber och liknar så kallade autoinflammatoriska sjukdomar som drabbar människor.

Ett utmärkande drag hos shar pei är den skrynkliga huden – en egenskap som uppfödarna också har premierat i aveln. Här visade det sig att det är just den mutation som ger skrynklig hud som också gör att hunden riskerar att utveckla febersjukdomen. Mutationen består i att ett område på en kromosom har duplicerats och alltså finns i flera kopior. Precis intill mutationen finns en gen som är involverad i syntesen av hyaluronsyra, som det finns mycket av i huden hos shar pei-hundar och som troligen orsakar den tjocka veckade huden.

– Hyaluronsyra, eller gener som samverkar med detta ämne i kroppen, borde studeras i mer detalj hos människan, säger Katarina Truvé. För flertalet av de autoinflammatoriska sjukdomarna finns det idag ingen känd orsak.

Hjärntumörer hos boxer, bostonterrier och bulldogg
Vissa raser med kort nos, som boxer, bostonterrier och bulldogg, löper mycket högre risk än andra raser att drabbas av hjärntumörer. Genom studier av flera olika raser har Katarina Truvé och hennes kollegor hittat ett område i hundens arvsmassa som är kopplat till risken att drabbas av en elakartad typ av hjärntumör som kallas gliom hos människan. Forskarna har identifierat gener och även en del specifika mutationer som kan varatroligen är inblandade i sjukdomsutvecklingen. Nästa steg är att göra så kallade funktionella studier, där man i detalj försöker förstå hur dessa mutationer kan leda till sjukdom.

En längre sammanfattning på svenska finns på s. 49–53 i avhandlingen.

KONTAKT OCH INFORMATION
Katarina Truvé, katarina.truve@slu.se

Länk till avhandlingen
http://pub.epsilon.slu.se/9081/

Den antibiotiska verkan av Thiostrepton A är känd sedan 50 år, men de gener som är involverade i dess biosyntes beskrevs först 2009. Forskarna har nu studerat verkningsmekanismen hos ett av de enzymer som tillhör familjen metyltransferaser och som deltar i ett tidigt och avgörande skede av biosyntesen av Thiostrepton A. De har inte bara identifierat enzymet som ansvarar för överföringen av metylgruppen på tryptofan, utan de har också visat att denna reaktion sker genom en enzymatisk mekanism som varit helt okänd fram tills nu.

Kunskap om den exakta funktionen hos enzymet ger möjlighet att förbättra egenskaperna hos denna anti-cancermolekyl, men också att producera nya molekyler av farmaceutiskt intresse. Eftersom denna typ av enzym är mycket vanlig belyser den aktuella studien därmed funktionen också hos många liknande enzymer, inklusive de som finns i tarmflorans arvsmassa, i vårt matsmältningssystem.

Forskare Olivier Berteau från det franska institutet för lantbruksforskning, INRA, och Corine Sandström från institutionen för kemi, SLU Uppsala, har samarbetat sedan 2003 om mekanismerna hos enzymer inblandat i antibiotikaresistens samt biosyntes av antibiotika och anticancerläkemedel. Forskarna är också samarbetspartner i det EU-finansierade forskningsprojektet PolyModE, vars syfte är att identifiera nya polysackaridmodifierande enzymer.

Fotnot: Biosyntes är en bildning av en kemisk förening genom en levande organism. Källa: Nationalencyklopedin. Enzymer är proteiner som katalyserar, dvs. ökar, eller minskar hastigheten på kemiska reaktioner.

Fakta
Thiostrepton A produceras av Streptomycesbakterier från en peptid och från aminosyran tryptofan. Dessa två molekyler genomgår en kaskad av förändringar som omfattar 20 enzymer vars funktioner till stor del är okända.

KONTAKT
Professor Corine Sandström, institutionen för kemi, SLU Uppsala
Tel. 018-67 15 04, mejladress: Corine.Sandstrom@slu.se

Industrier med olika slags flöden för förädling av mineraler och sten 
gynnas av LTU-forskarnas lösning. Foto: iStock  

Gruv-, Stål- och industri som producerar bergmaterial och natursten för olika byggändamål, gynnas av en ny snabb metod att mäta flöden i en förädlingsprocess. Det är forskare vid Luleå tekniska universitet (LTU) som utvecklat LTU-CUDA, en programvara för grafisk bildbehandling som kan användas tillsammans med redan existerande grafikkort för bildanalys. 

– Bildbehandling på ett grafikkort med LTU-CUDA innebär blixtsnabb storleksanalys med automatiska avkännare som läser av materialfraktioner på ett transportband. Det i sin tur innebär att kvarnar och krossar i en industriprocess kommer att kunna regleras automatiskt i förhållande till flödet, säger Matthew Thurley forskare vid Luleå tekniska universitet.

Det är i dessa flöden som LTU-CUDA kommer in i bilden. Det finns redan automatiserade censorssystem som fungerar bra och mäter produktionsflöde per minut. Det är dock inte tillräckligt snabbt om man vill kunna mäta storleken på sten- eller mineralfraktioner för att automatiskt kunna kontrollera krossar och kvarnar. Med LTU-CUDA går det göra sekundsnabba bildanalyser av fraktionerna då man använder sig av en morfologisk bildprocess. Det är en matematisk teori och teknik för att analysera och behandla geometriska strukturer, d.v.s. strukturer av olika stora och små sten- eller malmfragment på ett transportband. Den i kombination med en supersnabb algoritm har blivit LTU-CUDA som finns gratis att ladda ner på Internet.

Forskarnas bildlösning är en liten del i ett större projekt som pågår vid Luleå tekniska universitet med inriktning mot processindustrin. Utvecklingen av LTU-CUDA finansieras ur EU programmet INTERREG IVA Nord och sker i nära samarbete med kompetenscentret Process IT Innovations vid LTU. Matthew Thurley har utvecklat LTU-CUDA tillsammans med en av sina mastersstudenter Victor Danell och nyligen fått en vetenskaplig artikel godkänd av IEEE Journal of Selected Topics in Signal Processing.

– Vi har lyckats få ett ”paper” antaget i en vetenskaplig tidskrift och hur många studenter kan väl visa upp en IEEE publikation, det är verkligen coolt, säger Matthew Thurley som leder en grupp forskare vid LTU inom  området Industriell bildanalys.

På en global marknad där konkurrensen för processindustrin hårdnar blir effektivisering allt viktigare. Med en automatiserad process, där LTU-CUDA kan spela en viktig roll, sparar man energi samtidigt som produktionskapaciteten kan höjas, bl. a genom färre produktionsstopp.

När det gäller gruvbranschen så handlar hela processen om att behandla malm, från sprängning till krossning och kvarnbehandling. I krossar handlar det dels om att kunna styra så att ojämn storlek på stenarna inte ställer till med produktionsstörningar och dels att det som kommer ut är användbart i nästa steg. I rotationskvarnar, som är en gigantisk tunna som rullar och mal ner till verkligt små partiklar, handlar det i princip om samma sak. Inom stålindustrin handlar det t ex om att snabbt kunna läsa av sprickbildning i stålet och inom industri som tillverkar bergmaterial och natursten att få rätt fraktionsstorlek på stenmaterial avsett för t.ex. tillverkning av cement och betong, för väg- och järnvägsbyggen och som insatsmedel i stål- och massaindustri.

– Vem som helst inom gruvindustrin skulle ha fördelar av automatiskt kontrollerade krossar som kan justera sig själva, baserat på fraktionsstorlek som kommer in i den, så att den kan producera precis den storlek som du själv vill ha ut, säger LTU-forskaren Matthew Thurley. 

Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få betydande konsekvenser för den biologiska mångfalden och ekosystemen om den nuvarande trenden fortsätter.

Rapporten som heter Cities and Biodiversity Outlook bygger på bidrag från mer än 120 forskare över hela världen och har professor Thomas Elmqvist från Stockholm Resilience Centre, vid Stockholms universitet, som vetenskaplig redaktör. Rapporten lyfter fram ett brett spektrum av framgångsrika exempel på mer hållbar stadsutveckling, exempel som initierats av städer, lokala myndigheter och regionala regeringar i både industriländer och utvecklingsländer. Stockholm får beröm för sin förhållandevis rika biologiska mångfald, sitt mångåriga miljöarbete och det faktum att mer än 40 procent av stadens yta består av grönområden.

– Städer behöver bli bättre på att skydda och stärka den biologiska mångfalden, eftersom rik biologisk mångfald kan existera i städer och är mycket viktig för människors hälsa och välbefinnande, säger Thomas Elmqvist, som presenterar den nya rapporten den 15 oktober under FN:s möte om biologisk mångfald i Hyderabad, Indien.

Möjlighet att påverka framtida städer
Över 60 procent av den yta som förväntas bli urban fram till år 2030 har ännu inte börjat byggas, konstaterar rapporten. Detta innebär stora möjligheter att göra städer mer hållbara i framtiden, genom att främja koldioxidsnål, resurseffektiv stadsutveckling. Detta kan göras genom att aktivt investera både ekonomisk och socialt i kreativ och spännande grön infrastruktur samtidigt med investeringar i övrig stadsutveckling.

– Stockholm och Malmö framstår i detta perspektiv som bland de mest innovativa och framgångsrika i världen, konstaterar Elmqvist. Båda har arbetat under lång tid med att stärka den gröna infrastrukturen och skapa en spännande och levande grön stadsmiljö, till exempel genom att skydda natur, skapa nya parker, plantera träd, uppmuntra anläggning av gröna tak och stadsnära odling.

Cities and Biodiversity Outlook är den första globala analysen någonsin av hur den snabba urbaniseringen i världen kan komma att påverka biologisk mångfald och viktiga ekosystem, men den vänder också på steken och tittar på städers beroende av varor och tjänster från ekosystemen.

Koppling mellan miljö och hälsa
Urbana grönområden utför viktiga ekosystemtjänster, såsom filtrering av damm, upptag av koldioxid och förbättring av luftkvaliteten. Data från Storbritannien visar t ex att en 10 procentig ökning av träd i städer kan resultera i en 3-4 ° C sänkning av omgivande temperatur, vilket minskar behovet av energi för luftkonditionering. Städers biologiska mångfald levererar också viktiga hälsofördelar. Närheten till träd kan till exempel minska förekomsten av astma hos barn och allergier.

Den här typen av kopplingar mellan miljö, hälsa och utveckling är viktiga att förstå och få med i framtidens politik eftersom den sammanlagda stadsytan i världen förväntas tredubblas mellan år 2000 och 2030, medan stadsbefolkningen förväntas fördubblas till omkring 4,9 miljarder under samma period.

– Mer än hälften av världens befolkning bor redan i städer. Detta antal beräknas öka så att 60 procent av befolkningen kommer att bo i urbana områden år 2030, säger Achim Steiner, FN: s biträdande generalsekreterare och verkställande direktör för FN:s miljöprogram UNEP.
Den snabba expansionen kommer att innebära en tung belastning på vatten och andra naturresurser och kommer att förbruka bördig jordbruksmark. Dessutom visar den nya rapporten att en stor del av urbaniseringen sker i områden som är extremt rika på biologisk mångfald, så kallade ”hotspots”, och ofta saknas resurser för hållbar stadsplanering i områden som till exempel Afrika söder om Sahara och i stora delar av Indien och Kina.

Unik källa för inspiration
Rapporten lyfts också fram på allra högste nivå i FN. Generalsekreterare Ban ki-Moon beskriver rapporten som unik och en källa för inspiration för alla runt om i världen som är involverade i stadsutveckling. ”Rapportens huvudbudskap är att städer måste ta ett större ansvar för dom många ekosystem som dom är beroende av”.

– Vi har vinnlagt oss om att bygga rapporten på de senaste och mest tillförlitliga forskningsanalyserna. Dessa analyser pekar på stora framtida utmaningar men också på ofantliga möjligheter att skapa en utveckling i städer som kan minska städers sårbarhet mot klimatförändringar och samtidigt kraftigt öka förutsättningar för människors hälsa och välbefinnande, säger Thomas Elmqvist.

KONTAKT OCH INFORMATION
Sturle Hauge Simonsen, kommunikationsansvarig vid Stockholm Resilience Centre, tfn 08-674 74 28, e-post sturle@stockholmresilience.su.se

Länk till rapporten (engelska): www.cbd.int/subnational/partners-and-initiatives/cbo

Cities and Biodiversity Outlook har producerats av sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald i samarbete med Stockholm Resilience Centre (SRC) och Local Governments for Sustainability (ICLEI). CBD verkar under FN: s miljöprogram (UNEP).

Mer om Stockholm Resilience Centre
Stockholm Resilience Centre är ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring social-ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet.I fokus står systemens resiliens – deras förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Målet är att bidra med nya insikter och redskap som möjliggör en långsiktigt hållbar produktion av ekosystemtjänster och stärkt resiliens för mänsklig välfärd.

Ideella organisationer har de senaste åren fått en allt viktigare roll i samhället. Hur denna roll påverkas och formas av det omgivande samhället belyser Roberto Scaramuzzino, forskare vid Malmö högskola, i sin avhandling som jämför invandrarorganisationer i Italien och Sverige.

Bidragssystemet viktigt
Skillnaderna mellan Sverige och Italien är många.
– De skiljer sig åt när det gäller organiseringen och finansieringen av välfärden, typen av invandring och hur man förhåller sig till integrationsfrågor, säger Scaramuzzino.

Sverige har en lång tradition med folkrörelser och ett etablerat offentligt bidragssystem. I Italien har den katolska kyrkan och arbetarrörelsen sedan länge en stark ställning, speciellt i produktionen av välfärdstjänster.

– För de svenska invandrarorganisationerna i studien är de offentliga bidragssystemen den viktigaste möjlighetsstrukturen, medan många av de italienska invandrarorganisationerna är tvungna att förlita sig på stödet från mer resursstarka ideella organisationer.

Beroende av eget nätverk
Också typen av invandring skiljer de båda länderna åt. Till Italien kommer främst invandrare för att arbeta medan invandringen till Sverige, som leder till mer långvarig bosättning, domineras av flyktingar och anhöriginvandring.

– I Sverige finns introduktionsprogram och man erbjuds hjälp till exempel med försörjning, att finna ett arbete eller en bostad. I Italien är du som invandrare beroende av ditt eget nätverk eller en invandrarorganisation om du till exempel behöver hjälp med arbete, bostad eller uppehållstillstånd. Det innebär att invandrarorganisationerna i Italien delvis har en annan roll, säger Scaramuzzino.

En annan skillnad som visas i studien är att invandrarorganisationerna i Sverige sällan behandlas som representanter för etniska grupper av myndigheter. I Italien är invandrarorganisationers roll oftare definierad utifrån att de företräder invandrargrupper.
– Det kan ses som en konsekvens av att invandrare i Sverige, jämfört med i Italien, har lättare att få medborgarskap och rösträtt i lokala val, vilket kan tyckas minska deras behov att representeras via egna organisationer. Det kan också hänga samman med olika sätt att definiera integration och den längre historien av migration till Sverige.

Likartade utvecklingstendenser
Men det finns också likheter. Scaramuzzino ser i sin forskning att invandrarorganisationer i såväl Sverige som Italien idag ofta betraktas som tänkbara producenter av välfärdstjänster.

– EU spelar också en viktig roll för organisationerna i båda länderna, bland annat som källa till resurser, säger han.

I båda länderna ser man också att de möjligheter som erbjuds av andra aktörer, offentliga som ideella, ofta går hand i hand med en viss styrning där invandrarorganisationernas funktioner påverkas och styrs i olika riktningar utifrån målsättningar som definieras av de som kontrollerar möjlighetsstrukturerna

– Sedan Transportstyrelsen och Trafikverket bildades för några år sedan har ansvaret för transportforskningen varit otydligt. Jag ser positivt på att transportmyndigheterna nu föreslås få ett tydligt ansvar för sina forskningsfrågor, säger VTI:s generaldirektör Jonas Bjelfvenstam. Han menar också att det är viktigt och betydelsefullt att Transportstyrelsen och Sjöfartsverket nu får ta ansvar för sina egna forsknings- och utvecklingsfrågor.

Konkurrens i transportforskningen behövs
I infrastrukturpropositionen, som regeringen idag överlämnat till riksdagen, föreslås också att Trafikverket får ett övergripande ansvar för all forskning och innovation på hela transportområdet, något som VTI:s generaldirektör ställer sig frågande till.

– Min glädje över ett utökat ansvar för Transportstyrelsen och Sjöfartsverket för transportforskning grumlas av förslaget att ge Trafikverket huvudansvar för all transportforskning, säger Jonas Bjelfvenstam. Jag är orolig över att detta förslag leder till en monopolsituation där Trafikverket blir ensam beställare av transportforskning. Hur ska transportforskning som hamnar utanför Trafikverkets prioriteringar och är av kritisk karaktär, eller som på kort sikt inte platsar i den operativa verksamheten, kunna få finansiering?

– Det är tydligt att det behövs konkurrens i transportforskningen, både på utförarsidan och beställarsidan för att driva fram högkvalitativ forskning, innovation och excellens. Trafikverkets föreslagna monopol på forskningsagendan och en utveckling där allt mer av forskningsprojekten beslutas i slutna rum hos centrumbildningar, plattformar, arenor och olika ”initiativ” riskerar att få rakt motsatt effekt, avslutar Jonas Bjelfvenstam.

INFORMATION
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

Barn som föds för tidigt eller sjuka behöver oftast vårdas på en nyföddhetsavdelning, så kallad neonatalavdelning. I Sverige behövs sådan vård efter 10 procent av alla förlossningar, vilket innebär cirka 10 000 barn i Sverige varje år. Detta innebär nästan alltid att mor/far och barn separeras från varandra.

Det är välkänt att separation mellan ett nyfött barn och dess föräldrar kan leda till svårigheter i anknytningen dem emellan. Ett sätt att göra föräldrarna delaktiga i barnets vård och minska separationen är att barnet vårdas hud mot hud med sina föräldrar, det som kallas för att vårda barnet enligt kängurumetoden, i stället för att barnet vårdas i kuvös.

Barnsjuksköterskan och doktoranden Ylva Thernström Blomqvist har i sitt avhandlingsarbete undersökt föräldrars möjlighet, motivation och upplevelse av att vårda sitt förtidigt födda barn eller sjuka nyfödda barn hud mot hud enligt kängurumetoden så mycket som föräldrarna ville, periodvis eller dygnet runt. Föräldrar har intervjuats och besvarat frågeformulär.

Resultaten visade att mammor och pappor var mycket positiva till att vårda sina barn enligt kängurumetoden och föredrog den vården framför att barnet vårdades i kuvös. De kunde och ville känguruvårda sina barn förutsatt att de fick den hjälp, det stöd samt den information från vårdpersonalen som de behövde. Föräldrar upplevde att det var lättare att vårda sitt barn enligt kängurumetoden om de fick stöd från sin partner, stöd från personalen och från anhöriga med exempelvis passning av syskon, att ordna mat och liknande. Rutiner på neonatalavdelningen och personalens attityder kunde försvåra för föräldrarnas att vårda sitt barn hud mot hud.

De barn som hade sin första hudkontakt med pappan fick sin första kontakt betydligt tidigare efter födelsen än de som började hos mamman. Desto tidigare efter födseln ett barn började vårdas hud mot hud, desto längre blev den totala tiden det sedan vårdades hud mot hud under resten av vårdtiden. Det visar att om vårdpersonalen tidigt erbjuder föräldern möjligheter till tidig hud mot hud-vård så gynnar det mer närhet under resten av hela den ibland långa vårdtiden.

Ylva Thernström Blomqvists avhandling visar att föräldrar i Sverige ville vara delaktiga i sina barns vård under tiden de vårdades på neonatalavdelning. De ville vårda sina barn hud mot hud enligt kängurumetoden och var väldigt motiverade till att göra så, trots att det ibland kunde upplevas som jobbigt. Desto tidigare efter barnets födelse föräldrarna fick börja vårda sitt barn enligt kängurumetoden, desto mer vårdades barnet hud mot hud under hela vårdtiden.

KONTAKT
Ylva Thernström Blomqvist, tel: 070-2730918
e-post: ylva.thernstrom_blomqvist@kbh.uu.se

Länk till avhandlingen: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=ab120709e27c003d6ad87da4c914?pid=diva2:547728

I Laos hålls getter vanligen för köttproduktion. Getter är små och enkla att sköta och kvinnor och barn är ofta ansvariga för dem. Regeringen i Laos verkar för att öka tillgången på getkött lokalt, men också för att öka exporten till grannländerna. Försäljning av getter är ett viktigt sätt att få in kontanter för småjordbrukare.

Tillgången på foder för getterna är ofta begränsad. De får oftast beta tillgängliga allmänna och outnyttjade marker. Bristen på foder gör att de växer långsamt och att slaktkroppen ofta inte blir så väl utvecklad. Alternativ till dyrt inköpt proteinfoder kan utgöras av olika inhemska växter som finns tillgängliga, t.ex. blad från kvävefixerande buskar och träd. Ett exempel som finns tillgängligt i många subtropiska områden är korallbusksläktet (Erythrina) i familjen ärtväxter.

Daovy Kongmanila har i sitt doktorsarbete studerat getters preferenser för löv från olika växter som finns tillgängliga i Laos. Mest åt getterna av Erythrina. I intervjuer med lokala lantbrukare framgick att tre olika varianter av Erythrina finns i olika delar av Laos. Mestadels används dessa växter dock till annat än foder, t.ex. för stängsling och för skuggning på kaffeplantager. Erythrina variegata framstod som den variant som är lämpligast som foder enligt de analyser som gjordes på insamlade foderprover.

Utfodring av färskt respektive torkat bladverk från E. variegata visade att det inte var någon skillnad på fodervärdet. Upp till 60 procent av proteinet från sojamjöl kunde bytas ut mot E. variegata utan några negativa effekter på djurens tillväxt.

Daovy Kongmanila har arbetat inom det Sida-finansierade MEKARN-projektet, där SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård samarbetar med länder i Sydostasien (www.mekarn.org). Målet är utveckling av småskalig djurproduktion baserad på lokala resurser och detta stöds genom högre utbildning för studenter från de berörda länderna. All forskning utförs i hemlandet – studenterna är bara i Sverige för att gå kurser och att skriva.

KONTAKT OCH INFORMATION
Daovy Kongmanila, daovyk@yahoo.com, daovy.kongmanila@slu.se
För frågor på svenska: Jan Bertilsson, tel. 018-671645, jan.bertilsson@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/9093/

– Klimatförhandlingarna är mer komplexa än spelet som spelas av deltagarna i vårt experiment. Men det grundläggande problemet är detsamma och handlar om människors drivkraft. Vår forskning bevisar att vetenskaplig osäkerhet kring när den farliga klimattröskeln inträffar – dramatiskt ändrar människors beteenden, säger forskaren i miljöekonomi Astrid Dannenberg.

Astrid Dannenberg, forskare vid Enheten för miljöekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet och Columbia University, och professor Scott Barrett, Columbia University, presenterar denna vecka sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Trots att det skulle vara bättre för alla länder om vart och ett minskade sina utsläpp, så driver egenintresse länder att fortsätta släppa ut växthusgaser. Miljöekonomernas nya forskning förklarar paradoxen att länder är beredda att enas kring ett kollektivt mål som syftar till att minska risken för klimatkatastrof, men ändå agerar som om de vore blinda för denna risk.

Forskarna visar att om den kritiska tröskeln för klimatkatastrof kunde identifieras med vetenskaplig säkerhet, ja då skulle länder högst sannolikt föreslå ett gemensamt mål som säkert undviker katastrof. Världens länder skulle då lova att ”göra rätt för sig” och bidra med sin skäliga del till den globala insatsen och de skulle uppfylla sina löften. Men, om det råder vetenskaplig osäkerhet om klimattröskeln, då vill länder högst sannolikt göra mindre kollektivt än vad som behövs för att avvärja katastrofen.

Med vetenskapliga bevis från experiment visar forskarna att misslyckande i klimatförhandlingar är praktiskt taget givet på förhand när förhandlingarna kretsar kring ett kritisk tröskelvärde för klimatkatastrof. Skälet är att värdet bestäms av naturen. Det är i princip omöjligt att minska osäkerheten i ett av naturen givet tröskelvärde.

Den nya forskningen kan dels förklara varför FN: s klimatförhandlingar hittills har fokuserat på att uppfylla det så kallade tvågradersmålet, alltså att ökningen av jordens medeltemperatur bör begränsas till högst två grader Celsius över förindustriell nivå, för att förhindra en ”farlig klimatförändring”.

Forskningen kan också förklara varför klimatförhandlarna velat att tröskeln skulle fastställas av vetenskapen snarare än av politik, eftersom endast vetenskapen skulle vara trovärdig.
Likväl, de utsläppsminskningar som länderna utlovade vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 garanterar nästan att tvågradersmålet inte kommer att nås. Forskarna föreslår att förhandlare byter fokus till alternativa strategier.

– Vi kommer inte att veta förrän 2020 om Köpenhamnsöverenskommelsens löften blir uppfyllda, men våra resultat tyder på att länderna kan komma att släppa ut mer än de lovat – möjligen med djupgående och kanske oåterkalleliga följder. Vår forskning visar att klimatförhandlarna borde koncentrera sin uppmärksamhet på alternativa strategier för kollektiva åtgärder, såsom handelsrestriktioner mot länder som inte deltar, eller tekniska standarder, som tidigare till exempel lyckats begränsa oljeutsläpp från tankfartyg, säger Scott Barrett.

KONTAKT OCH INFORMATION
Astrid Dannenberg
Epost: ad2901@columbia.edu
Scott Barrett, E-post: sb3116@columbia.edu, Mobilnummer +1-646-300-1437.

Artikel i PNAS:

I Indien lever över tre miljoner människor med nedsatt hörsel men det är svårt att få hjälp och stöd. I Indien finns endast en audionom per en miljon invånare jämfört med Sverige där det finns en audionom per 12 000 invånare. Även avseende öron-näsa-hals-läkare är skillnaderna mellan länderna stor.

– Internationellt är Sverige framstående inom hörselvetenskap och vi hoppas kunna ge råd och stöd utifrån våra erfarenheter till våra kollegor i Indien. Vi hoppas kunna inleda nya gemensamma forskningsprojekt, säger professor Berth Danermark vid Institutet för handikappvetenskap vid Örebro universitet.

Projektet är ett samarbete mellan National Institute for the Hearing Handicapped i Indien, Audiologiskt forskningscentrum vid Universitetssjukhuset Örebro och Institutet för handikappvetenskap vid Örebro universitet.

KONTAKT
Berth Danermark: 070 3129079

En av många funktioner som svansar, fjädrar, fjäll, hår och andra elastiska och formbara utväxter på djur har är att öka förmågan att förflytta sig i luft och vatten. I en ström av vatten eller luft kommer en svanslikande struktur som är fäst på bakdelen av en kropp att spontant börja flaxa (självsvänga fram och tillbaka) periodiskt, och i genomsnitt i samma riktning som strömningen. Ungefär på samma sätt som när en flagga fäst vid en flaggstång fladdrar i vinden.

Det visar sig dock att detta endast är sant om svansen – eller flaggan i exemplet ovan – är tillräckligt lång.

Forskare på KTH och Italien påvisar via en enkel modell att om den flexibla strukturen – i detta fall svansen – på kroppen är kort, så flaxar den i en vinkel på 20-40 grader antingen till höger eller vänster om det inkommande vatten- eller luftflödet.

På grund av den skeva svansen verkar en sidokraft på kroppen, så att kroppen kan förflytta sig på tvären utan att behöva anstränga sig. Upptäcken visar hur förekomsten av svansliknande strukturer kan genom en positiv samverkan med den omgivande luften eller vattnet och bidra till djurs rörelser utan någon som helst ansträngning från djuret.

Det här sättet att kostnadsfritt ur ett energiperspektiv utnyttja det omgivande vattnet eller luften innebär nya möjligheter när det kommer till framtidens båtar och flygplan. Forskningsresultatet kan nämligen vara användbart i tekniska tillämpningar där man vill generera en sido- eller lyftkraft på en rörlig kropp, utan att samtidigt öka motståndet från det omgivande vattnet eller luften.

Förenklat handlar det om att ge farkoster ökad lyftkraft utan att öka luftmotståndet. I sin tur kan det till exempel ge lägre bränsleförbrukning för flygplan.

Betyder det att morgondagens bilar utrustas med svans eller att flygplanen i framtiden kommer att få päls?

– En konsekvens i framtiden skulle kunna vara att fästa flexibla strukturer på flygplan, även om mycket forskning kvarstår. Ämnet kallas för biomimetik, där man utvecklar ny teknik genom att dra lärdom av de mekanismer som djur använder sig av för att förflytta sig. Redan idag har studier av knölvalar lett fram till vågformade blad på vindkraftverk, säger Shervin Bagheri.

Han är forskare vid centrumbildningen Linné Flow Centre på KTH, och kallar forskningen ett ”Proof of concept”. Forskare har tidigare vetat att hårstrån bidrar till att underlätta för djurs förflyttning framåt, men inte hur.

– Det finns studier som visar att de flexibla utväxter man finner på djurs kroppar ofta bidrar till att underlätta deras förflyttning framåt. Men när organismen inte aktivt kan kontrollera strukturen så måste det ske en positiv växelverkan med det omgivande flödet för att den ska kunna bidra till förflyttning, säger Shervin Bagheri.

Han tillägger att det är väldigt svårt att noggrant identifiera hur enstaka hårstrån eller annan beklädnad på djur bidrar till förflyttning eftersom naturen alltid kompromissar och har inte satsat allt på att djur ska förflytta sig så snabbt eller så smidigt som möjligt.

– Päls har ju andra funktioner också, framförallt att isolera mot värme och kyla, säger Shervin Bagheri.

INFORMATION
Forskningsresultatet kommer att publiceras i Physical Review Letters i mitten av oktober. KTH-forskarnas kollegor i Italien heter Andrea Mazzino och Alessandro Bottaro och arbetar vid Genua-universitetet.