Frågan om livets uppkomst är en av vetenskapens olösta gåtor. DNA:s betydelse som bärare av genetisk information är väl känd. Forskarna tror också att RNA* hade samma funktion för tidigare livsformer men att RNA inte bör ha klarat de extrema förhållanden som rådde på jorden då de första livsformerna uppstod. Nu har forskare vid Stockholms universitet, tillsammans med ett forskarlag från USA, för första gången i naturen hittat en molekyl, AEG*, med de rätta egenskaperna.

AEG i syntetisk form har varit föremål för forskning inom läkemedelsindustrin eftersom det är en av byggstenarna i PNA*, men det har aldrig tidigare hittats i naturen. Forskarna vid Institutionen för analytisk kemi fann molekylen AEG av en slump då de arbetade med att utveckla metoder för att särskilja isomerer av BMAA*, ett neurotoxin som antas orsaka ALS*. Samtidigt hade ett forskarlag vid Institute of Ethnomedicine i USA gjort samma upptäckt.

– Paul Cox och hans grupp i USA hade precis som vi gjort den oväntade upptäckten av AEG i cyanobakterier*. När de fick reda på våra resultat föreslog de ett samarbete, säger docent Leopold Ilag som gjorde upptäckten tillsammans med doktoranden Liying Jiang.

I syfte att undersöka förekomsten av AEG i olika bakteriekulturer analyserade forskarna prover från Pasteursamlingen i Paris och från Guam, Japan, Qatar och Mongoliet. AEG-molekylen hittades i samtliga prover. Eftersom AEG hittats i skilda arter av cyanobakterier antyder det att förmågan att producera molekylen fanns tidigt i utvecklingen av de här organismerna som är bland de äldsta livsformer man känner till (fossil uppåt 3 miljarder år gamla har hittats).

– Det här berör områden som medicin, miljöforskning och till och med astrobiologi. Det visar vilken betydelse analytisk kemi har inom naturvetenskapen i stort eftersom noggranna observationer och mätningar är avgörande, säger Leopold Ilag, som nu planerar vidare studier för att ta reda på vilken betydelse molekylen kan ha haft för de ursprungliga livsformerna.

*Kort fakta
RNA= ribonukleinsyra
AEG = N-(2-aminoetyl)-glycin
PNA = peptidnukleinsyra, ett ämne som antas kunna användas inom genterapi
BMAA = beta-N-metylamino-L-alanin
ALS = amyotrofisk lateralskleros, en neurodegenerativ sjukdom

Cyanobakterier = Organismer med fotosyntes som finns i havsvattnet. S.k. algblomning orsakas ofta av masstillväxt av cyanobakterier. Troligen bland de äldsta organismerna på jorden som producerar syre till atmosfären.

KONTAKT
Leopold Ilag, docent vid Institutionen för analytisk kemi, tfn 08-16 24 35, e-post leopold.ilag@anchem.su.se

Massage, akupunktur, healing, homeopati – användningen av så kallade komplementära och alternativmedicinska terapier är utbredd i Sverige och i övriga västvärlden.

Även om skepticismen fortfarande är stor vill också kirurgisk vårdpersonal lära sig mer om dessa metoder. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Specialistsjuksköterskan Kristofer Bjerså har i två studier undersökt vårdpersonalens uppfattningar om komplementär- och alternativmedicin inom kirurgisk vård vid Sveriges sju universitetssjukhus. Resultatet visar att personalen uppfattar det som viktigt att ha kunskap om dessa metoder, att det fortfarande finns en skepticism men även en vilja att lära sig mer.  

Kristofer Bjerså och hans kollegor har också undersökt två terapier i vården efter kirurgiska ingrepp. I den ena studien testades så kallad transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) som kompletterande smärtlindring efter operation av bukspottskörteln.

– Det är en mycket stor bukoperation som kräver avancerad smärtlindring efteråt, men enligt vår studie var inte TENS effektivt. Snarare innebar metoden ett hinder för både patient och vårdpersonal på grund av att patienten fick extra sladdar påkopplad på kroppen vilket medförde svårigheter att röra sig fritt i och utanför sängen.

I en annan studie testades osteopatisk behandling som lindring mot smärta, stelhet och andningsinskränkning hos personer som opererat matstrupen genom thorakotomi (ett snitt mellan revbenen). I studien fick åtta patienter osteopatisk behandling 45 minuter i veckan under 10 veckor.

– Det är vanligt att personer som opererats via thorakotomi får långvariga eller kroniska besvär i bröstkorgen. Vår studie antyder att osteopatisk behandling efter thorakotomi skulle kunna vara effektivt, men det krävs flera och större studier innan några rekommendationer kan göras, säger Kristofer Bjerså.

Avhandlingen ”Complementary and Alternative Therapies in Surgical Care” försvaras vid en disputation den 7 december.

Forskningen har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.

Att söva hästar för operation innebär alltid risker. När hästens stora kropp placeras i ryggläge försämras syresättningen av blodet på grund av att tyngden från de tunga bukorganen pressar ihop lungan. Detta medför bland att hästar kan få problem att resa sig efter avslutat ingrepp på grund av sämre muskelfunktion samt att det postoperativa förloppet påverkas.

Att kunna förbättra syresättning av blodet kan göra en stor skillnad för såväl överlevnad efter operation som under konvalescensen, bland annat verkar risken för postoperativa sårinfektioner minska om hästarna varit väl syresatta under operationen.

Även om själva operativa ingreppet har lyckats bra så innebär uppvaknandet efteråt en risk för hästens liv. Enligt undersökningar utförda på mer är 35000 hästnarkoser  i Europa är risken för dödsfall i samband med narkos 1,9 procent. Vid kolikoperationer, där hästen buköppnas, är risken ännu högre, upp mot 10 procent, bland annat på grund av att hästen hålls sövd under relativt lång tid och hästen är sjuk när den sövs.
Tamara Grubb har i sin forskning testat en ny teknik för att tillföra kvävemonoxid under narkos. Gasen NO används redan inom humanvården med gott resultat men det har krävts modifieringar för att även få den att fungera på häst. En viktig faktor för SLU-forskaren har varit att ta reda på hur mycket gas och i vilken fas av inandningen den ska ges för att göra metoden effektiv och säker för användning på patienter.

– Vi fann att när kvävemonoxid tillsattes i början av andetaget, upp till maximalt halva inandningen, fick vi bästa effekten och inga biverkningar, säger Tamara Grubb.

När gasens inverkan på blodet i lungan studerades med  scintigrafi, kunde forskarna konstatera att blodet förflyttade sig uppåt, mot tyngdkraften, istället för att cirkulera i nedre delen av lungan som annars inträffar hos häst under narkos. Även när tillförseln av NO upphört fanns en kvarstående effekt under de första kritiska 30 minuterna av uppvakningsperioden.

– Genom att använda kvävemonoxid i samband med narkos mår hästarna mycket bättre efter sövningen. De har lättare att resa sig och mår allmänt bättre efteråt, konstaterar Tamara Grubb. Vi tror att den största vinsten kommer i uppvakningsperioden och det kan förändra utfallet eftersom de flesta komplikationer och dödsfall vid hästnarkos inträffar under denna period.

Studierna har främst utförts på 20 friska hästar vid hästkliniken på SLU men under arbetet har även 15 akut sjuka kolikhästar tillkommit. Utrustningen att använda gasen kvävemonoxid finns för närvarande enbart vid Universitetsdjursjukhuset vid SLU i Uppsala och behandlingen med NO kommer att fortsätta eftersom samtliga bukopererade hästar svarat positivt på behandlingen.

Tekniken har utvecklats av ett företag i Finland och tidigare testats experimentellt inom ett forskningsprojekt. Tamara Grubbs avhandling öppnar nu dörren till en effektiv och säker behandling av syrebrist under narkos.

Då narkos och smärtlindring av djur alltid sker i nära samarbete mellan veterinär och djursjukskötare öppnar denna avhandling vägen för framtida forskning inom djuromvårdnad. De djursjukskötare som väljer att läsa vidare efter de första tre åren kommer ha möjlighet att forska inom bland annat anestesi.

INFORMATION & KONTAKT
Veterinär Tamara Grubb, institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU, försvarar sin avhandling Evaluation of efficacy and safety of pulsed inhaled nitric oxide in the anesthetized horse: Preparing for clinical use.

Avhandlingen försvaras vid SLU i Skara den 13 december 2012. Här finns landets enda djursjukskötarutbildning och utveckling av forskning i ämnet djuromvårdnad.

Opponent: Professor Stefan Lundin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Tid: 13.00–16.00 Plats: Hernquistaulan, SLU i Skara

Länk till avhandlingen

Minst 30 000 svenskar drabbas varje år av hjärnskakning och många av dem är unga. De flesta återhämtar sig inom dagar eller veckor, men en del får kvarstående besvär som huvudvärk, koncentrationssvårigheter eller depression, besvär som inte sällan ger nedsatt livskvalitet. Whiplashskador (pisksnärtskador) är också vanliga och uppkommer framför allt vid trafikolyckor. Nacksmärta och stelhet är de dominerande akuta symtomen, som normalt avtar inom några veckor men även efter whiplash förekommer kvarstående besvär.

Avhandlingen baserades på 2001 års skadedatabas vid Norrlands universitetssjukhus samt enkäter efter tre till fem år till personer som drabbats av hjärnskakning eller whiplashskada. Resultaten visar att i en stad av Umeås storlek (drygt 100 000 invånare) kommer ca 350-400 personer varje år att söka akutvård på grund av hjärnskakning och lika många för en whiplashskada.

Ca 50 % av kvinnorna och 30 % av männen i arbetsför ålder angav i enkäterna att de fått kvarstående symtom efter hjärnskakningen. För whiplashskador var motsvarande andel ca 50 % hos båda könen. Något överraskande framkom en påfallande snarlik bild av de kvarstående symtomen: Bland de fem vanligaste i båda skadegrupperna fanns nacksmärta, huvudvärk, trötthet och försämrat minne. Jämfört med friska kontrollpersoner hade personer med hjärnskakningar och whiplashskador fler symtom totalt sett. Vidare noterades att livstillfredsställelsen var lägre än väntat i båda grupperna. Drygt hälften av de skadade personerna var nöjda med livet som helhet, jämfört med 70 % av normalbefolkningen. Mest missnöjda var de skadade med sin fysiska hälsa.

– Det är viktigt att sjukvården fångar upp de personer som besväras av långvariga symtom för att tidigt kunna erbjuda rehabilitering. Sannolikt finns en klar förbättringspotential vid uppföljning av dessa patienter, komenterar Johan Styrke.

Han spekulerar också i att fynden kan antyda en överlappning mellan skadorna genom att en del av de drabbade kan ha fått en samtidig påverkan på nackens mjukdelar och på hjärnan.

INFORMATION & KONTAKT
Johan Styrke, som är född och uppvuxen i Umeå, är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, och arbetar som ST-läkare vid Sundsvalls sjukhus där han nås på
tel. 060-18 14 81.e-post johan.styrke@surgery.umu.se

Fredagen den 7 december försvarar Johan Styrke, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Skallskador och whiplashskador – epidemiologi och långtidskonsekvenser (engelsk titel: Traumatic brain injuries and whiplash injuries – epidemiology and long-term consequences).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.

Fakultetsopponent är professor David Cassidy, Syddansk Universitet, Odense, Danmark, och University of Toronto, Kanada.

Läs hela eller delar av avhandlingen på

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Hjärtsvikt drabbar cirka 3 procent av befolkningen och förkommer i två former: minskad förmåga hos hjärtmuskeln att dra ihop sig respektive minskad förmåga hos hjärtat att slappna av igen efter en sammandragning. Den första formen drabbar yngre patienter, oftast män, och kan behandlas. Den andra formen av hjärtsvikt, HFPEF (heart failure with preserved ejection fraction), drabbar främst äldre och kvinnor, och har fram till nu varit omöjlig att behandla.

I den nu publicerade studien har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med kollegor vid Linköpings universitet, Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset, analyserat data från cirka 40000 patienter i det nationella hjärtsviktsregistret, RiksSvikt. Resultatet visar att patienter med HFPEF som behandlats med så kallade ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare – vanliga blodtryckssänkande läkemedel – hade en högre överlevnad än patienter som inte fick denna behandling. Skillnaderna kvarstod efter statistisk justering, där forskarna tog hänsyn till andra riskfaktorer så som patienternas ålder och allmänna hälsotillstånd, och den slutgiltiga ökningen i överlevnad var 10 procent.

Vid hjärtsvikt utsöndras stresshormoner som långsiktigt är skadliga för hjärtat. Både ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare hindrar effekterna av dessa stresshormoner. Tidigare forskning inom området har inte kunnat påvisa någon effekt av dessa läkemedel på hjärtsvikt där felet ligger i nedsatt förmåga att slappna av efter sammandragning. Forskarna bakom den nu publicerade studien tror dock att dessa tidigare undersökningar kan ha varit för små. Samtidigt konstaterar de att det fortfarande behövs mer forskning för att säkerställa dessa nya resultat.

– Eftersom vi inte har gjort en så kallad randomiserad studie, där man lottar patienter till antingen behandling eller en kontrollgrupp som får placebo, måste vi fortfarande vara försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten. Men det stora antalet patienter som ingick i vår studie talar för att fler hjärtsviktspatienter skulle kunna få hjälp genom behandling med de här förhållandevis billiga läkemedlen, säger Lars Lund, docent vid Karolinska Institutet, som lett studien.

INFORMATION
Arbetet har genomförts med ekonomiskt stöd av Härt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och organisationen Sveriges kommuner och landsting.

Publikation: ”Association between use of renin-angiotensin system antagonists and mortality in patients with heart failure and preserved ejection fraction – a prospective propensity score-matched cohort study”, Lars H Lund, Lina Benson, Ulf Dahlström och Magnus Edner, Journal of the American Medical Association, JAMA, 28 November 2012, Vol 308, No 20.