Forskare från hela Europa har i projektet GLORIA samlat in information om alpina växter från alla Europas bergskedjor.

Fjällväxter försvinner
GLORIA, som började som ett EU-projekt om biologisk mångfald och förändringar i samtliga Europas bergskedjor, har studerat fjälltoppar från Sierra Nevada i söder till skandinaviska bergskedjan i norr, från Skottland i väster  till Uralbergen och Kaukasus i öster.

Resultaten visar att arter som trivs i kallare livsmiljö försvinner från bergskedjorna i södra Europa.  Eftersom många av arterna har små utbredningsområden hotas de nu av utrotning.

– Arterna har vandrat uppåt men förr eller senare tar bergen slut. Många alpina växtarter är på väg att försvinna i bergsmassiven i södra Europa och en del av dem, som bara finns i en enda bergskedja, ligger riktigt illa till, säger forskaren och biologen Ulf Molau.

Bergskedjorna kartläggs
Under en tioårsperiod har forskare runtom i Europa samlat in prover från 13 olika bergstrakter. Med hjälp av digital teknik, och intensivt fältarbete på plats, har man kunnat studera ett rutmönster av kvadratmetrar, väl utvalda på olika höga bergstoppar, från trädgränsnivå till de högsta fjällen.

De digitala fotona ger en detaljerad bild av vilka arter som försvunnit från 2001 fram tills idag.

– Alla försöksrutor är digitalfotograferade så att man kan hitta tillbaka till exakt samma läge efter 10 år eller mer, med en precision på centimetern. Och genom att ett analysnät rullas ut kan små rutor på 10×10 cm åter karteras, säger Ulf Molau.

Forskarna kan idag konstatera att arterna vandrar uppåt och att artrikedomen i fjälltrakter i södra Europa minskat under de tio år man tagit prover.

Skogslandskapets växter klättrar
I vår skandinaviska fjällkedja går förändringarna långsammare.

– Fjällarter av växter här har i allmänhet mycket större utbredning , ofta över hela Arktis, jämfört med arterna i till exempel Alperna, Pyrenéerna och Kaukasus. Det vi kan se i Sverige är en ökad uppvandring av skogslandskapets växter, som på sikt kan komma att konkurrera ut de alpina ”specialisterna”, säger Ulf Molau.

Biologen Ulf Molau har i Sverige studerat både växter och djur, vid Latnjajaure i Abisko nära norska gränsen.

– Genom att analysera små nät av rutor kan vi se vad som dykt upp och vad som försvunnit, säger Ulf Molau.

Idag är GLORIA ett mega-nätverk som omfattar hela jordens bergstrakter, men det är den ursprungliga europeiska delen av GLORIA som kommit så långt att man börjat se förändringar.

INFORMATION
Läs mer om Gloria på länken: http://www.gloria.ac.at/res/gloria_europe/default.cfm

Vad tänker du på när du hör någon säga ”en samisk kvinna”? Är det en banktjänsteman, polis eller politiker? Eller tänker du dig en koltklädd dam med en ren vid sin sida och en lasso i handen? Historikern Anna-Lill Ledman, Umeå universitet, undersöker i en ny avhandling hur samiska kvinnor har skildrats i svensk och samisk press mellan åren 1966 och 2006.

Äkta samer
Ledman visar med sin forskning hur bilden av samiska kvinnor är tydligt kopplad till hur samer definierades genom svensk samepolitik under början av 1900-talet. En ”äkta same” var en renskötande nomad med den fjällnära vildmarken som hemort. Trots att det passerat mer än 100 år sedan denna uppfattning etablerades, har föreställningen om det ”äkta” samiska levt vidare genom beskrivningar av samer i press, där stereotyper kring samiskhet är ständigt närvarande.

Historisk utveckling
Genom att förklara framställningar av samiska kvinnor utifrån ett historiskt sammanhang visar Ledman hur framställningar i såväl samisk som svensk press kan relateras till de förändringar som skedde inom såväl svenskt som samiskt samhälle under tidsperioden. Jämställdhetsutveckling, rationaliseringssträvanden och förändrade förutsättningar på arbetsmarknaden var några av de faktorer som påverkade samiska kvinnors förutsättningar att vara verksamma inom eller utanför specifikt samiska sammanhang.

Undanskymda
Samiska kvinnor, som till en början framställdes som undanskymda objekt i pressen, fick med tiden alltmer framträdande positioner som aktiva och gränsöverskridande aktörer inom både svenskt som samiskt samhälle. Inte minst gällde detta den ökande tendensen att framställa kvinnor i anslutning till organisering och politik. Beskrivningar av kvinnors politiska engagemang ökade tydligt med tiden vilket bland annat visade sig genom kvinnors konstnärliga verksamheter, som många gånger var relaterade till ett tydligt politiskt innehåll.

Ett av resultaten i Ledmans forskning handlar om hur den samiska etnopolitiska mobiliseringen, som vanligtvis beskrivits som ett framförallt manligt projekt, blir nyanserat när hon lyfter fram kvinnornas stora betydelse för opinionsbildning och kunskapsspridning inom svenskt och samiskt samhälle.

INFORMATION OCH KONTAKT
Disputationen äger rum den 27 april, kl. 10.00, Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Satu Gröndahl, docent, Hugo-Valentin Centrum, Uppsala universitet.

Kontaktuppgifter: Ann-Lill Ledman, institutionen för idé- och samhällstudier, CeSam/Vaartoe, Centrum för samisk forskning: Annalill.Ledman@ddb.umu.se, tel. +46 90 7869943, +46 70 335 56 54
Länk till e-version av avhandlingen: Att representera och representeras: Samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966-2006

 Havsnivån sjönk med 100 meter, omfattande algblomningar och våldsam vulkanism gjorde livet omöjligt för många arter. Under närmare ett sekel har forskarna förklarat det ordoviciska massutdöendet med att syrenivån i havet steg som ett resultat av att temperaturen sjönk. Den slutsatsen baseras framför allt på att sedimentära stenar från den tiden är grå snarare än kolrikt svarta.
 
– Tvärtemot vad vi tidigare trott kan vi geokemiskt se att haven drabbades av syrebrist, menar doktoranden Emma Hammarlund vid Naturhistoriska riksmuseet som lett den internationella studien.
 
Den nya forskningen visar att det inträffade en kortvarig syrebrist i flera havsbassänger. Bevisen finns i det tunga svavel som är bevarat i havsbotten, som visar att svavelälskande mikrober blomstrade i haven. Dessa mikrober trivs bara när hav eller havsbotten saknar syre.
 
Syrebristen kan ha varit en följd av kraftiga algblomningar. En bakomliggande mekanism kan ha varit att havsnivåfallet ledde till att stora mängder fosfor omsattes snabbt i haven, vilket ledde till stora algblomningar.
 
Dessutom var jordens geologi i uppror då med explosiv vulkanisk aktivitet som, tillsammans med några nyetablerade landväxter, också kan ha bidragit med näringsämnen till havets alger. Det förstenade asklagret högst upp på Kinnekulle är en rest av denna vulkaniska aktivitet.

Eftersom syrehalten var låg redan från början, kunde algblomningen förbruka nästan allt syre i haven och utplånade därmed möjligheten för många djur att överleva.
 Vid den här tiden rådde ett extremt växthusklimat med koldioxidhalter långt över dagens. Djurlivet hade ännu inte klivit upp på land och bland de många djurgrupper som drabbades hårt var trilobiter, armfotingar och graptoliter.
 
INFORMATION OCH KONTAKT
Resultatet publiceras denna vecka i:
Earth and Planetary Science Letters 331–332 (2012) 128–139
A sulfidic driver for the end-Ordovician mass extinction
Emma Hammarlund, med flera.

För ytterligare information kontakta:
Emma Hammarlund
Doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet
Telefon +45 501 873 97
Epost emma@biology.sdu.dk

Även om vi i år kan fira 100-års jubileum av upptäckten av den kosmiska strålningen är dess ursprung fortfarande höljt i dunkel. IceCube, världens största neutrinodetektor i den antarktiska glaciären, siktar nu in sig på hur den kosmiska strålningens skapas. Enligt teoretiska modeller produceras neutriner i gammastrålningsutbrotten, tillsammans med den kosmiska strålningen. IceCube söker nu efter dessa neutriner för att testa teorierna. Från Sverige deltar ett tiotal forskare från Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Kosmisk strålning är elektriskt laddade partiklar, mestadels protoner, som träffar jorden från alla håll, med energier upp emot hundra miljoner gånger större än vad som har åstadkommits här på Jorden med de kraftfullaste acceleratorerna. För att generera så höga energier krävs våldsamma processer. Fysikernas intresse har därför fokuserats kring två potentiella typer av källor: de massiva svarta hålen i centrum av aktiva galaxer och de häftiga stjärnexplosioner som astronomerna observerar som gammastrålningsutbrott, GRB (eng. Gamma Ray Bursts).

Dessa explosioner – de våldsammaste i universum – upptäcks vanligtvis först med hjälp av satelliter som SWIFT och Fermi vilka registrerar röntgen- och/eller gammastrålning. Ungefär en GRB per dag detekteras. Under de få sekunderna som utbrottet normalt varar skiner GRB:n en miljon gånger starkare än alla miljarderna stjärnorna i Vintergatan tillsammans. Överraskande nog har inga neutriner från GRB:er detekterats av IceCube – ett resultat som motsäger 15 års teoribildning och utmanar en av de ledande teorierna vad gäller ursprunget för den kosmiska strålningen med de högsta energierna.

Den oväntade frånvaron av en neutrinosignal är en ny pusselbit för att förstå kosmisk strålning och gammastrålningsutbrott. Vissa förutsägelser som bygger på att den kosmiska strålningen har sitt ursprung i neutroner som skickas ut i sådana explosioner har i stort sett uteslutits av IceCube:s data, och de bakomliggande teorierna måste omvärderas.

IceCube observerar neutriner genom att detektera det svaga blåa ljus som alstras av elektriskt laddade partiklar som skapas när neutriner kolliderar med isens molekyler. Neutriner är ”spöklika” och passerar lätt genom människor, väggar eller till och med hela vår planet. För att kompensera att de växelverkar så sällan har IceCube byggts med en enorm volym. En kubikkilometer is – en volym som är 400 gånger större än Keopspyramiden – har utrustats med 5160 optiska detektorer som frysts in på olika djup i isen, ner till 2.5 km.

Nya teoretiska idéer och mer data från den nu kompletta IceCube detektorn kommer under de närmaste åren att hjälpa forskarna att komma närmare lösningen på den kosmiska strålningens gåta.

INFORMATION       
Olga Botner, Uppsala universitet, tfn 018-471 3846, e-post olga.botner@physics.uu.se
Allan Hallgren, Uppsala universitet, tfn 018-471 3881, e-post allan.hallgren@physics.uu.se
Klas Hultqvist, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8671, e-post klas.hultqvist@fysik.su.se
Chad Finley, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8757, e-post cfinley@fysik.su.se

IceCube är ett högenergineutrinoteleskop nära den geografiska sydpolen på Antarktis, som konstruerats och används i forskningssyfte av cirka 250 forskare och ingenjörer från USA, Tyskland, Sverige, Belgien, Schweiz, Japan, Canada, Nya Zeeland, Australien och Barbados. Detektorn bekostades till största delen (240 MUSD av 279 MUSD) genom anslag från det amerikanska forskningsrådet The National Science Foundation. I Sverige har projektet fått betydande stöd (c:a 60 MSEK) från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och från Vetenskapsrådet. Driften av teleskopet bekostas av bidrag från NSF (Office of Polar Programs) och de olika ländernas forskningsråd.

Mer information om IceCube finns på http://icecube.wisc.edu

Nu har beslut fattats i utlysningen om barns och ungdomars psykiska hälsa. Satsningen är ett samarbete mellan FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA.

– Svensk forskning på det här området är omfattande inom många discipliner. Samtidigt finns stora kunskapsluckor när det gäller forskning som kan ge underlag för att bedöma och förstå vad som främjar en god psykisk utveckling, säger Erland Hjelmquist, huvudsekretare, FAS.

– Målet med satsningen är att åstadkomma nyskapande och högkvalitativ forskning inom ett samhälleligt viktigt område. Breda samarbeten mellan forskargrupper och discipliner är ett led i denna ambition.

Den internationella bedömarpanelen föreslog stöd till åtta sexåriga program om vardera 30 miljoner kronor och till sju treåriga projekt med tre miljoner kronor var.

– Forskningen kommer bland annat att handla om att skapa grundläggande förståelse för specifika problem som till exempel uppkomst av autism, mera generella frågor om hjärnans tidiga utveckling och användning av metoder för att förebygga psykisk ohälsa i förskola och skola. Exempel på andra områden är skolans lärandemiljö, stöd till föräldrar, samband mellan sociala nätverk, missbruk och psykisk hälsa.

– Den metodologiska variationen är stor: intervention, experiment och användning av kohort- och populationsdata.

INFORMATION OCH KONTAKT
Forskningsråden FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA lägger nu med den gemensamma satsningen en grund för bred och långsiktig forskning inom området barns och ungdomars psykiska hälsa.
Kontaktpersoner:

Referenslänk: Länk till beslutslistan
Referenslänk: www.fas.se/barn-ungdomar

 Djupt liggande bukfett, som är en känd riskfaktor för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, har högre uttryck av vissa gener som är kopplade till inflammation och metabola sjukdomar (ämnesomsättningssjukdomar) i jämförelse med underhudsfett. Uttrycket av dessa gener är dessutom kopplade till BMI och kroppssammansättning hos de kvinnor som studeras i avhandlingen. Detta tyder på att en ökad låggradig inflammation i bukfettet kan vara en bidragande orsak till hälsoriskerna med bukfetma.

Efter viktnedgång minskar inflammationen i underhudsfettet hos de studerade personerna. Hos kraftigt överviktiga kvinnor som minskat i genomsnitt 40 kg i vikt efter en fetmaoperation noterades en dramatisk nedgång av antalet inflammationsrelaterade gener i fettväven plus förbättrad insulinkänslighet två år efter operationen. Kvinnor som hade minskat i vikt med hjälp av kostomläggning hade också minskad inflammation i fettväven vid mätningar efter 6 och 24 månader.

Normalviktiga kvinnor som passerat klimakteriet har högre genuttryck av vissa inflammatoriska cytokiner i sitt underhudsfett jämfört med yngre normalviktiga kvinnor före klimakteriet. Trots att båda grupperna av kvinnor har samma BMI, har kvinnorna som passerat klimakteriet en högre andel kroppsfett och mer fett ansamlat runt buken. De äldre kvinnorna hade också högre serumnivåer av vissa inflammationsrelaterade proteiner.

INFORMATION OCH KONTAKT
Malin Alvehus är doktorand vid enheten för medicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och kan nås på
tel. 090-785 13 26,
mobil 070-272 66 72
e-post malin.alvehus@medicin.umu.se

Fredagen den 27 april försvarar Malin Alvehus, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Fetmarelaterad inflammation i fettväven (Engelsk titel: Obesity-associated inflammation in adipose tissue).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, by. 6E, NUS.
Fakultetsopponent är professor Agneta Holmäng, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-53472

Omvänt, när torskbeståndet i centrala Östersjön minskar, så koncentreras torsken istället till mindre områden i södra delen av detta innanhav. Den försvinner då från de perifera habitat där torsk inte kan föröka sig. Torskens beståndstorlek och ökning/minskning i Östersjöns olika områden beror både på fiskets omfattning och hydrologiska förhållanden i centrala Östersjön, som fungerar som spridningskälla av torsk för nordligare och mer kustnära områden.

Förekomst och frånvaro av torsk i Rigabukten påverkar kraftigt hela det lokala ekosystemet, från den viktigaste fisken, strömming, till djurplankton och växtplankton. Förekomst av torsk i Rigabukten kan därför till exempel minska den lokala intensiteten av växtplanktonblomningar. Andra lokala faktorer påverkar också Rigabuktens ekosystem, såsom fisket efter torsk och strömming, temperatur samt avrinning från den största floden Daugava, som transporterar näringsämnen till havet.

Studien ökar kunskapen om rovfiskens effekter på ekosystemstrukturen, och pekar på betydelsen att koppla båda lokala och regionala processer för att förstå dynamiken i ekosystemet som helhet. Studien betonar att kunskap och hänsynstagande till rörelsemönster av rovfisk mellan olika delsystem är viktig för fiskeriförvaltning och biologiskt bevarande.

INFORMATION OCH KONTAKT
SLU-forskaren Michele Casini ledde undersökningen, tillsammans med andra forskare från Sverige, Danmark, Lettland, Tyskland och Norge. Analysen är baserad på biologiska och hydrologiska data insamlade i Östersjön under en 35-årsperiod.

Studiens resultat har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA (PNAS) i dess nätversion, 13 april 2012, under titeln Predator transitory spillover induces trophic cascades in ecological sinks.

Valet av kirurgisk teknik är i många fall den viktigaste faktorn bakom tarmvred, även när man tar hänsyn till ålder, tidigare operationer och annan sjuklighet.

Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som granskat över 100 000 operationer som utförts i Sverige mellan åren 2002 och 2004.

I studien, som publiceras i tidskriften Archives of Surgery, granskades nio olika vanliga kirurgiska och gynekologiska ingrepp. Resultaten visar att öppen kirurgi ökar risken för tarmvred med upp till fyra gånger jämfört med om kirurgen använder titthålsteknik.

– Tidigare studier har indikerat detta, men det är första gången vi verkligen kan visa att titthålsoperationer har bättre resultat när det gäller tarmvred efter kirurgi, säger Eva Angenete, forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare i kirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.  

INFORMATION
Studien, som utfördes av forskningsenheten SSORG/Scandinavian Surgical Outcomes Research Group vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, baseras på uppgifter i Socialstyrelsens patientregister om vård eller operation för tarmvred upp till fem år efter operation (gallblåsekirurgi, blindtarmsoperationer och tarmoperationer).

Artikeln heter “Effect of Laparoscopy on the Risk of Small-Bowel Obstruction: A Population-Based Register Study” publicerades i Archives of Surgery i april. Läs artikeln.

Fakta om tarmvred
Tarmvred, ileus, är en vanlig orsak till akut sjukvård och orsakas av att det är stopp i tunntarm eller tjocktarm, vilket kan leda till smärta, svullnad och illamående. En vanlig orsak till tarmvred är det uppstått sammanväxningar inne i bukhålan, ofta som en följd av kirurgiska ingrepp på bukhinnan.

Behandlingen med blodförtunnande mediciner ökar i den svenska sjukvården, idag behandlas 1.5 % av befolkningen och syftet är i allmänhet att förebygga blodproppar. I huvudsaken används substansen warfarin, men nya medel introduceras nu i klinisk användning. Nyttan av denna medicinering är otvetydig, men alla blodförtunnande medel, både de etablerade och de nya, ökar också risken för allvarliga blödningar. Idag används flera riskmarkörer för att följa upp och värdera en pågående behandling. Bedömningen av risknivån för den enskilde patienten är ändå svår, eftersom markörerna kan kopplas till både blödningar och motsatsen, dvs. blodproppar.

Syftet med avhandlingen, som gjorts av Marcus Lind, Umeå univeristet, var att hitta nya biomarkörer som kan förbättra riskvärderingen. Sammanlagt 719 patienter som fått blodförtunnande behandling följdes under drygt fyra år. Höga nivåer av thrombomodulin, som har en central betydelse för kroppens förmåga att stilla blödningar, var kopplade till ökad risk för blödning hos waranbehandlade patienter men inte till hjärt-kärlkomplikationer. Det protein som kallas von Willebrands faktor har en viktig roll för att få blodet att levra sig, och avhandlingen visar att höga nivåer av von Willebrands faktor hos waranbehandlade patienter kan kopplas inte bara till hjärt-kärlkomplikationer och dödsfall utan också till blödningar. Nedsatt njurfunktion hos waranbehandlade personer har också en koppling till framtida risk för hjärt-kärlkomplikationer och dödsfall medan det inte gick att påvisa något samband med blödningar.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att flera biomarkörer har potential att förbättra riskvärderingen vid blodförtunnande behandling. En kombination av flera sådana markörer kan möjligen förfina riskvärderingen ytterligare och bör undersökas i framtida studier.

INFORMATION OCH KONTAKT
Marcus Lind, som är uppväxt i Hammarstrand, Jämtland, är doktorand i medicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Han är verksam som läkare vid Skellefteå lasarett och kan nås på
mobil 070-212 73 35, e-post marcus.lind@vll.se

Fredagen den 27 april försvarar Marcus Lind, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, avhandlingen med titeln Determinanter för blödningar och ischemiska händelser vid antikoagulantiabehandling (Engelsk titel: Determinants for adverse events during oral anticoagulant treatment). Läs hela eller delar av avhandlingen på
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-53431
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Forumsalen, Campus Skellefteå.
Fakultetsopponent är professor Sam Schulman, McMaster University, Kanada.

På onsdag den 18 april släpps rapporten Mot en mer hållbar konsumtion: En studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder. Daniel Hjelmgren är en av forskarna bakom rapporten:

– Det finns ett gap mellan den uttalade omtanken om miljön och hur man agerar när man köper kläder. Gapet tycks vara störst i gruppen yngre konsumenter, vilket bland annat de mer frekventa
inköpen och valen av ”fast fashion” tyder på. De äldre i studien agerar mer miljövänligt vilket dock inte alltid har att göra med en uttalad omtanke om miljön utan mer med att de på grund av sparsamhet prioriterar högre kvalitet och köper färre plagg. Vi har dock i studien även intervjuat unga som deltog vid en klädbytardag och de ansträngde sig hårt för att agera miljövänligt, till exempel genom att nästan uteslutande handla kläder på second hand eller byta med andra. Deras agerande byggde mer på ideologi, identitet och grupptillhörighet.

Rapportens mål är att minska det gapet. Professor Karin M Ekström poängterar att den röda tråden i rapporten är konsumenten.

– Bland slutsatserna ser vi även att konsumenter inte kopplar kläder till källsortering på samma sätt till exempel burkar och flaskor.  Kläder som man inte tror att någon annan kan/vill bära eller som är trasiga slängs ofta i soporna. Man kopplar inte detta till en miljöpåverkan. Det behöver vi ändra på, säger Karin M Ekström.

Målet: att inga kläder ska slängas
– En annan slutsats är att folk inte alltid vet vad de ska göra av kläder de inte längre vill ha, säger Nicklas Salomonson. Miljöargumenten behöver lyftas fram även vid avyttring av kläder. Återkommande kampanjer av typen ”panta mera” tror vi skulle kunna hjälpa till att få folk att agera mer miljövänligt – särskilt med de kläder som är utslitna och trasiga. Det behövs även åtgärder som möjliggör för konsumenter att kunna agera, till exempel genom att vid sidan av insamlingskärl för hela kläder introducera kärl även för trasiga kläder. Målet är att inga kläder överhuvudtaget ska slängas i soporna. För att nå dit behövs även lösningar som i större skala kan återföra material, bland annat fibrer, till produktionen av nya kläder.

– För många är valet att skänka kläder till välgörenhet ett sätt att göra sig av med fullt användbara kläder med gott samvete, säger Daniel Hjelmgren. Filantropiska motiv kan dock indirekt leda till att man köper mer än vad man behöver. Om miljöargumentet lyfts fram tydligare i samband med avyttring av kläder så kanske människor beaktar miljön även när de funderar på att förnya sin garderob.  

Bland rekommendationerna i rapporten finns även tankar om mer information till allmänheten kring hur välgörenhetsorganisationer fungerar, men även hur textilier kan återanvändas efter att de avtjänat sitt syfte som någons jeans, gardiner eller underkläder. Rapporten visar också att många fortfarande tycker att det är lite ofräscht att handla second hand och där skulle butikerna kunna ordnas på ett sätt som gör dem mer attraktiva.  
– Ett problem i allt det här är att det är billigare att köpa nytt än att laga det man redan har. Kanske skulle skatteavdrag för skräddare vara ett förslag? säger Daniel Hjelmgren.
Fakta
Klädkonsumtionen ökade med 53 % under perioden 1999-2009. Varje person konsumerar ca 15 kilo textilier (kläder och hemtextil) per år och av dem slängs ca 8 kilo i hushållssoporna.

Rapport
Rapporten ”Mot en mer hållbar konsumtion: En studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder” är nummer 20 i högskolans rapportserie ”Vetenskap för profession” och bygger på tre delstudier: en enkät på Gekås Ullared, fokusgrupper samt deltagande observationer med intervjuer på en klädbytardag.

INFORMATION OCH KONTAKT
Rapporten kommer inom kort att finnas tillgänglig via högskolans digitala arkiv BADA och finns även att köpa i högskolans reception.
Författare
Karin M Ekström, Eva Gustafsson, Daniel Hjelmgren och Nicklas Salomonson.
Release av rapporten
Onsdag 18 april kl 11:00 – 12:00 i Vardagsrummet, Sandgärdet, Högskolan i Borås
Vid releasen närvarar rektor Björn Brorström och rapportens författare. Vi bjuder på dryck och snacks.
Eva Gustafsson, Tfn: 033-435 45 45 eller 0709-84 18 77, E-post: eva.gustafsson@hb.se
Daniel Hjelmgren, Tfn: 033-435 41 45 eller 0706-87 91 33, E-post: daniel.hjelmgren@hb.se
Nicklas Salomonson, Tfn: 033-435 44 79 eller 0730-33 27 54, E-post: nicklas.salomonson@hb.se 

Den 18-20 april kommer ca 200 samhällsvetenskapliga miljöforskare från hela världen till Lunds universitet. Några av frågorna handlar om hur Afrika ska kunna kombinera sin enorma tillväxt med hållbarhet, om grön kapitalism är möjlig och hur miljö- och hållbarhetsfrågor kan stärkas inom FN-systemet.

– Lundakonferensen ska ses som forskarsamhällets inspel till Rio +20, FNs toppmöte om hållbar utveckling som går av stapeln i Brasilien i juni. Det säger Karin Bäckstrand, statsvetare och konferensvärd tillsammans med Lennart Olsson, föreståndare för LUCSUS – Lunds universitets centrum för studier av hållbar utveckling.

Datumen för konferensen är väl valda eftersom forskarna vill påverka den globala agendan och den svenska regeringens föreberedelser inför Riomötet. Den 23-25 april håller regeringen en internationell konferens ”Stockholm+40” till minne av FNs första miljökonferens som hölls i Stockholm 1972 beslut om vilka frågor som ska drivas i Rio.

INFORMATION
Precis som under Rio-konferensen spelar demokrati- och rättvisefrågorna en särskild roll i lundakonferensen. I det tre dagar långa programmet medverkar ett 20-tal föreläsare och drygt 180 forskare presterar sina resultat i 40 paneler.

Se nedan några av programpunkterna:
Onsdagen 18 april kl 8.30 -10 Life in a Climate-Challenged Society, John Dryzek, Australian National University
Torsdagen 19 april 8.30 -10 Towards postmodern global democracies, Jan Aart Scholte, Warwick University
Torsdagen 19 april 13.30-15 Panel on “A Global Parliament: A means to strengthen accountability, legitimacy and democracy?”
Fredagen 20 april 8.30-10 Africa’s Land Grabs: Enhanced Development or Recolonizing the Continent? Margaret Carol Lee, University of North Carolina at Chapel Hill

Se hela programmet på http://www.lund2012.earthsystemgovernance.org/

Konferensen anordnas av Earth System Governance projektet som är ett tioårigt forskningsprogram inrättat av IHDP (International Human Dimensions Programme, se www.ihdp.org). Projektet har sitt huvudkontor på Lunds universitet och samlar hundratals forskare och forskningsinstitutioner inriktade på miljöpoltik, hållbar utveckling och samhällstyrning.

Forskare inom Earth System Governance projektet har nyligen publicerat en artikel i tidsskriften Science om sju åtgärder som måste till för att lösa planetens miljöproblem och stärka hållbarhetsarbetet. Åtgärderna kommer att diskuteras under konferensen i Rio. Läs med om dessa på www.ihdp.org

Biobankernas prover är i allmänhet tagna i sjukvården som underlag för diagnos och har sedan fixerats med formalin (för att bevara strukturen i vävnaden) innan de långtidslagras i biobankerna. Det är standardmetoden och det finns miljontals formalinfixerade prover i biobanker över hela världen. Ett problem är emellertid att fixeringen skadar cellernas DNA och RNA, vilket gör det svårt att analysera proverna med t.ex. transcriptomics, en metod för att studera uttrycket av alla ca 21 000 gener samtidigt för att få en ögonblicksbild av vad som händer i en cell och därmed förstå vad som går fel i tumörceller. Metoden har på grund av RNA-skadorna i biobanksprover hittills bara kunnat användas på färska, nyligen nedfrysta prover. I den här artikeln beskrivs i detalj hur formalinet påverkar genuttrycket och vad man bör tänka på för att analysen ska bli så korrekt som möjligt.

– Det ökar användbarheten hos biobanksproverna, vilket i framtiden förhoppningsvis kan leda till upptäckt av nya markörer för tidig diagnos, mer individualiserad behandling och förbättrad livskvalitet för patienterna, säger artikelns huvudförfattare Matilda Rentoft, som är doktorand i patologi vid Institutionen för medicinsk biovetenskap.

Ett stort antal biomarkörer för olika cancerformer har föreslagits, men vidare studier av dem har i många fall gett motsägelsefulla resultat. En av de avgörande orsakerna har då varit ett för lågt antal analyserade prover. På grund av tumörernas skiftande natur krävs ett mycket högt antal, vilket i många fall varit omöjligt. Den forskargrupp Matilda Rentoft tillhör fokuserar på cancer i huvud- och halsregionen, vilket drabbar ca 1 200 svenskar varje år, och hon intresserar sig speciellt för tumörer i tungan. Det är en cancerform som främst drabbar rökare i medelåldern, men där man under senare år har sett en ökning bland unga ickerökare.

För att närmare studera tumörer i tungan har Matilda Rentoft använt arkiverade och formalinfixerade prover som varit upp till tolv år gamla.

– Utöver fördelen att kunna gå tillbaka i tiden och plocka ut det antal prover man behöver finns också dokumenterade kliniska data till många av biobanksproverna, bland annat i form av patientjournaler, säger hon. Detta gör det möjligt att studera samband mellan genuttrycken och faktorer som överlevnad och svar på behandling. Att göra liknande studier på inkommande patienter skulle ta väldigt många år.

I sina studier har Matilda Rentoft sett att genuttrycken i arkiverade prover påverkas av lagringstiden och kvalitet hos provet. Det ställer till problem för analysen, men via jämförelser med tidigare resultat från färskfrusna prover av hög kvalitet var det möjligt att förfina analysen och slutligen identifiera 934 gener som tydligt skilde mellan frisk och sjuk vävnad.

Resultaten i studien är ett steg närmare ett förbättrat användande av biobanksprover i sökandet efter nya biomarkörer och är viktiga för hur framtida studier läggs upp. Medförfattare till artikeln är vid Umeå universitet professor Göran Laurell, Institutionen för klinisk vetenskap, och professor Karin Nylander, Institutionen för medicinsk biovetenskap.

INFORMATION OCH FAKTA
För mer information, kontakta gärna Matilda Rentoft, Institutionen för medicinsk biovetenskap,
Umeå universitet, tel. 090-7852787, mobil 0730463404, e-post Matilda.rentoft@medbio.umu.se
Referens
M Rentoft, PJ Coates, G Laurell, K Nylander: Transcriptional profiling of formalin fixed paraffin embedded tissue: pitfalls and recommendations for identifying biologically relevant changes
PloS One: Research Article, published 17 Apr 2012 10.1371/journal.pone.0035276
artikellänk

Den nyupptäckta cellen sitter kring små blodkärl i hjärnan. En liknande celltyp har tidigare identifierats i flera andra organ där ger den upphov till återuppbyggnad av muskler, ben, brosk och fettväv. Genom att analysera hjärnvävnad från biopsier och hjärnsnitt har forskarna nu för första gången påträffat stamcellen hjärnan. Vilken specifik funktion cellen har i hjärnan är ännu oklart men dess rörliga egenskaper tyder på stor potential.

– Våra fynd har efterhand visar att cellernas kapacitet är mycket större än vi först trodde. Dessa celler är väldigt mångsidiga. Mest intressant är att de har förmågan att bilda nervceller, men de kan även utvecklas till andra celltyper. Våra resultat bidrar nu med ökad förståelse för hur hjärncellernas plasticitet fungerar och öppnar upp nya möjligheter att utnyttja precis dessa egenskaper, säger Gesine Paul-Visse, en av studiens författare.

I andra organ har det funnits tydliga tecken på att just dessa celler medverkar till reparation och sårläkning. Forskarna tror att de botande egenskaperna kan gälla även för hjärnan. Nästa steg blir att försöka kontrollera och förstärka stamcellernas självläkande egenskaper med målsättningen att utföra riktade terapier mot ett specifikt område i hjärnan.

–- Vi hoppas att vårt fynd kan leda till en ny och bättre förståelse av hjärnans egna reparationsmekanismer. I förlängningen är målsättningen att förstärka dessa mekanismer och ta fram nya behandlingar som kan reparera den sjuka hjärnan, säger Gesine Paul-Visse.

INFORMATION OCH KONTAKT
Resultaten i rapporten, som publiceras i tidskriften PLoS ONE, är av intresse för brett spektra inom hjärnforskningen. Framtida möjliga terapeutiska måltavlor sträcker sig från neurodegenerativa folksjukdomar till stroke.

Studien Titel: The Adult Human Brain Harbors Multipotent Perivascular Mesenchymal Stem Cells´, Publicerad i: PLoS ONE, 16 april, 2012.

Kontakt: Gesine Paul-Visse, docent, neurolog, Inst. för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet Tel: 046-177766, 046-2220524 Gesine.Paul-Visse@med.lu.se

Hänvisningar till grobladets sårläkande egenskaper finns i antika grekiska skrifter, och även hos Shakespeare (Romeo och Julia). Groblad (plantago major) har haft en viktig plats även i nordisk folkmedicin, och namnet groblad användes redan i de medeltida läkeböckerna. Även senare tiders distriktssjuksköterskor har använt denna metod. Trots detta har det bara gjorts ett fåtal vetenskapliga studier av bakgrunden till växtens sårläkande egenskaper.

Avhandlingen är gjord av Muhammad Zubair som genomfört sitt doktorsarbete inom ett samarbete mellan SLU i Balsgård och Högskolan i Kristianstad. Målsättningen är att framställa ett ekologiskt odlat växtmaterial med hög halt av bioaktiva substanser och en väl dokumenterad förmåga att läka sår. Detta växtmaterial ska sedan kunna användas för att framställa sårläkningsprodukter.

Växtmaterialet
En viktig fråga innan förädling av kommersiella sorter kan komma igång är hur olika egenskaper varierar bland vilda, svenska grobladspopulationer. I försöken jämfördes därför växthusodlade fröplantor med ursprung i flera delar av landet. Precis som väntat för en självbefruktande art, visade DNA-markörer att plantor som kommer från samma växtlokal har näst intill identiska DNA-profiler, medan plantor från olika lokaler skiljer sig tydligt åt. Detta innebär att det kommer att bli lätt att odla fram ett enhetligt, sortäkta material av groblad.

Kemiskt innehåll
Groblad innehåller många kemiska substanser som kan ha betydelse för sårläkning. Muhammad Zubair och hans kollegor har inriktat sig på växtens fenolämnen, och utöver två redan kända ämnen (plantamajosid och verbascosid) kunde de identifiera fyra tidigare okända polyfenoler. Halterna i olika växtdelar (blad, blomställningar och frön) varierade betydligt, vilket är viktigt att känna till i det fortsatta arbetet.

Hantering efter skörd
En jämförelse av olika sätt att torka växtens blad visade att grobladets fenoler är värmekänsliga. Bäst utbyte gav frystorkning, vilket dock är en dyr metod. Torkning i vanlig varmluftsugn gav också ett bra resultat, med bibehållet innehåll av olika fenoler, men temperaturen får då inte överstiga 30 °C.
Inför de fortsatta försöken gjordes extrakt med vatten respektive etanol av både färska och torkade blad. 

Sårläkningsförsök med odlade celler
I två studier som sedan gjordes på tunna skikt av odlade humana munepitelceller visade sig grobladsextrakt ha tydliga, positiva effekter. I den första studien gjordes en tunn skåra i cellskiktet, och en behandling med grobladsextrakt gjorde här att skåran drog ihop sig snabbare. I den andra studien påvisades en antiinflammatorisk effekt av grobladsextrakt, då samma munepitelceller hade utsatts för en dos av ett bakterietoxin som kan framkalla inflammation.

Sårläkningsförsök med grisöron
För att undersöka sårläkning behöver man även tillgång till mera komplext uppbyggd vävnad. Muhammad Zubair och hans kollegor använde ett test där man använder öron från nyslaktade grisar – ett test som nyligen patenterats av en forskargrupp i Hamburg. Potentiella sårläkningsextrakt testas på små utstansade vävnadsbiopsier där det gjorts ett sår i mitten. Även i dessa studier visade sig grobladsextrakt ha positiva effekter på sårläkning.

– Resultaten är mycket lovande, säger forskarna på Balsgård. Det återstår dock en hel del forsknings- och utvecklingsarbete. Vi måste ta reda på mer om exakt vilka substanser som är verksamma vid sårläkning, och därefter kan vi gå vidare med att optimera både växtmaterialet och odlingsmetoderna.

INFORMATION OCH KONTAKT
Muhammad Zubair, Växtförädling och bioteknik, SLU, Alnarp, försvarar sin avhandling Genetic variation, biochemical contents and wound healing activity of Plantago major.
Tid: Fredagen den 20 april 2012, kl 10.00
Plats: Biblioteket, SLU Balsgård (Fjälkestadsvägen 459), Kristianstad
Opponent: Docent Anna Jäger, Institut for medicinalkemi, Köpenhamns universitet, Danmark

Kontaktuppgifter:
Muhammad Zubair, 044-26 58 16, 070-468 61 67, Muhammad.Zubair@slu.se 
För frågor på svenska går det bra att kontakta handledarna Hilde Nybom (044-26 58 02, Hilde.Nybom@slu.se) och Kimmo Rumpunen (044-26 58 33, Kimmo.Rumpunen@slu.se).
Länk till avhandlingen (pdf)  

Länk till faktablad på svenska om avhandlingen

SLU Balsgård

Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
1)  [Ref 4]  2)  [Ref 5]
3)  [Ref 6]
1) Muhammad Zubair. Foto: Pia Houdek
2) Groblad (Plantago major). Foto: Kimmo Rumpunen
3) Grisöre-biopsi med inducerat sår. Foto: Johanna Brandner (Universitaetsklinikum Hamburg Eppendorf)

Rent kol visar svaga men typiska magnetiska egenskaper. Det finns i dag experimentellt bevis för att kol bli magnetiskt när en välorienterad struktur skapas. Forskarna går därför ner på nanometerskala – atomnivå – för att utforska lämpliga kolbaserade material.

Det finns många olika former av kol med exceptionella egenskaper på nanonivå och Valeria Zagainova har i sin avhandling studerat följande kolbaserade magnetiska system:

1. tunna filmer av vertikalt orienterade järnfyllda kolnanorör (kolatomer strukturerade i en atom tjockt lager ihoprullade till en cylinder) med olika koncentrationer av järn
2. Manganbaserade magneter utspädda med fullerener (klotformade strukturer av kolatomer)
3. Fluoriserad grafit (kolatomer ordnade i lager på lager)
4. Nanoporöst kol (material med kol med mängder av hål i nanostorlek)

Med hjälp av SQUID-magnetometer, röntgendiffraktion och vibrationsspektroskopi har hon undersökt korrelationer mellan det magnetiska uppträdandet och provernas struktur.
I det första fallet visade experimenten att kolnanorör med låga koncentrationer av järn visar upp helt annorlunda egenskaper än kolnanorör med höga koncentrationer. Detta beror på att de magnetiska egenskaperna påverkas av kvantmekaniska effekter.

I avhandlingens andra del studerade Valeria Zagaynova enkelmolekylära magneter baserade på Mn12 utspädda med fullerener.

– Försöken visar att de magnetiska egenskaperna hos sådana system i hög grad beror på miljön. Med det menar jag de molekyler som omger en magnetisk kärna av molekylär magnet. I princip är det möjligt att på detta sätt utforma en magnet med önskade egenskaper, säger Valeria Zagaynova.

De avslutande delarna av avhandlingen är inriktade på att analysera uppkomst av magnetism hos metallfria kolbaserade system, föreningar baserade på grafitfluorider respektive nanoporöst kol.
De magnetiska egenskaperna hos grafitfluorider beror starkt på graden av fluorisation och på vilket sätt de syntetiseras.

Nanoporöst kol är ett material som är lätt att framställa vid rumstemperatur med stora möjligheter att reglera porösitet eller framgångsrikt dopa med grundämnet bor.

– Magnetism i kolbaserade material är ett område med många utmaningar för både grundforskning och möjliga tillämpningar. Ett praktiskt användningsområde kan vara inom medicin då biomagneter är ett mer hälsosamt alternativ än järn, säger Valeria Zagaynova.

INFORMATION OCH KONTAKT
Om disputationen:
Fredagen den 24 april försvarar Valeria Zagainova, institutionen för fysik, sin avhandling med titeln: Carbon-based magnetic nanomaterials. Svensk titel Kolbaserade magnetiska nanomaterial.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal N200, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är Professor Mauro Ricco, Physics Department, parma University, Italy. Disputationen hålls på engelska.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Valeria Zagaynova
Telefon: 090-786 65 58
E-post: valeria.zagainova@physics.umu.se

Forskargruppen har utvecklat och byggt 30 ultrakänsliga kylda förstärkare för mottagning av satellitsignaler. De kommer bland annat att användas i parabolantennen Cerbreros, som ska uppgraderas inom några veckor. Cerbreros ger daglig information om rymdprojekten Venus Express, Mars Express och Rosetta.

ESA:s satelliter undersöker och bevakar bland annat atmosfärförändringar på jorden. Deras rymdsonder samlar data om solsystemet, de olika planeterna och även kometerna. Signalerna från både satelliter och rymdsonder tas emot av antenner, som är utspridda över jordens yta för att signalerna ska kunna tas emot oberoende av jordens rotation. I dessa antenner är förstärkare ett av de viktigaste byggblocken.

De nya förstärkarna från Chalmers har flera fördelar jämfört med sina föregångare. Framför allt ger de lägre brus, vilket medför stora möjligheter för bland annat rymdforskningen.

– Kommunikationen blir säkrare, berättar Piotr Starski, en av de chalmersforskare som har utvecklat förstärkarna. Tillgängligheten till satelliterna blir också bättre, eftersom man kommer att kunna följa dem längre ner mot horisonten där atmosfärbruset ökar.
Bruset i förstärkare anges i så kallad brustemperatur, och mäts i Kelvin. De nya förstärkarna har ett brus på bara 4 Kelvin.

– Det är exceptionellt bra för den här typen av kretsar, på gränsen till state of the art, säger Piotr Starski. Dessutom har vi använt ett modernare byggsätt som har gjort förstärkarna mycket mindre och billigare än sina föregångare.

Förstärkarna är byggda med så kallade integrerade monolitiska mikrovågskretsar (MMIC, Monolithic Microwave Integrated Circuit), vilket betyder att de är kompletta komponenter som är mycket enklare att montera. (Se relaterad bild.) Tidigare har man inte lyckats bygga kylda MMIC-förstärkare med tillräckligt bra prestanda. Men chalmersforskarnas förstärkare har lika bra prestanda som hybridbyggda förstärkare, som är betydligt dyrare och mer komplicerade att tillverka.
Tillverkningen av förstärkarna har gjorts i samarbete med företaget Low Noise Factory. Anledningen till att ESA beställde förstärkarna av just Chalmers är att Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers är en av mycket få platser i världen som kan utveckla kylda förstärkare med lågt brus och tillräckliga prestanda, speciellt som MMIC.
 
Se en animation som visar hur de Chalmerstillverkade förstärkarna används i parabolantennen Cerbreros.

Läs mer om European Space Agency (ESA)

INFORMATION OCH KONTAKT
Niklas Wadefalk, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, 031- 772 1730, niklas.wadefalk@chalmers.se
Piotr Starski, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, 031-772 1734,  piotr.starski@chalmers.se
Bild: ESA

Rymdsonden Mars Express, vars syfte är att söka efter vatten under ytan på Mars och landsätta en robot för provtagning på Mars yta.