– Vi prövade ett för oss helt nytt sätt att ta fram förslag till riktade satsningar med denna öppna inbjudan. Det har varit en bra och strukturerad process där alla förslag har bearbetats noggrant inom olika arbetsgrupper på Formas och där arbetet löpande har presenterats och diskuterats i
Formas Forskarråd. Flera förslag har överlappat varandra medan andra har kompletterat varandra. Många av förslagen låg centralt inom de strategier som Formas på Regeringens uppdrag nyligen tagit fram för forskning och utveckling – Analys av miljöforskningen och Biobaserad samhällsekonomistrategin. Andra har gett oss nya idéer och visat på andra behov för ny kunskap i samhället. Sammanlagt kommer det att satsas 60 miljoner kronor per år under minst fyra år inom dessa riktade satsningar.
– Först arbetade vi fram tretton förslag till riktade satsningar som presenterades för och diskuterades i Formas Forskarråd. Ett urval av förslagen omarbetades till fem områden för utlysning av medel. Dessa områden täcker långt ifrån allt men trots allt en relativt stor del av de 173 förslag som kom in och det är vi väldigt nöjda med.
– Några av de 173 förslagen som inte ligger inom dessa fem områdena kommer vi kunna förverkliga genom internationella samarbeten, där det kommer att göras ett antal utlysningar inom t ex ERA-net* och Joint Programming Initiatives**. Här kommer det preliminärt att satsas ytterligare 37 miljoner kronor per år under minst 3 år. Till detta kommer utlysningar om medel inom områden som Regeringen givit Formas i uppdrag att lysa ut på ca 37 miljoner kronor per år. Nu återstår bara finputsarbetet, inklusive diskussioner med möjliga samarbetspartners såväl nationellt som internationellt, och vi hoppas kunna öppna utlysningarna under hösten.
Bakgrund:
Sommaren 2011 gick Formas ut med en öppen inbjudan om att lämna förslag till riktade satsningar. Förslagen som kom in skulle bland annat innehålla beskrivningar av forskningsområdet, dess status i Sverige och dess potentiella samhällsnytta samt förslag på utlysningsform och ekonomisk omfattning.
Drygt hälften av Formas forskningsmedel fördelas inom en så kallad öppen utlysning som avser forskning inom Formas alla ansvarsområden. Resterande medel fördelas genom olika typer av riktade satsningar som beslutas av
regeringen eller av Formas forskarråd.
*ERA-net: Nätverksaktiviteter vars syfte är att samordna nationella program inom specifika forskningsområden
**Joint Programming Initiative: Nätverksaktiviteter som syftar till att kraftsamla nationella investeringar i forskning och innovation för att adressera utvalda samhälleliga utmaningar som enskilda medlemsstater inte kan lösa själva.
Universitetet, industrin, kommunerna och Energimyndigheten ska tillsammans satsa 21 miljoner kronor per år, i tio år – en satsning på totalt 210 miljoner kronor.
– Vi startar arbetet på allvar efter sommaren, de två första åren trappar vi sedan upp verksamheten för att vara i full gång år tre, säger Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik på Linköpings Universitet.
Det som skiljer satsningen i Linköping från biogassatsningar på andra håll i landet är bland annat den breda och tvärvetenskapliga inriktningen.
– Många avdelningar inom LiU är engagerade i detta och vi täcker hela bredden från mikrobiologi och teknik till samhällsvetenskap. Den breda kraftsamlingen kommer också att stärka näringslivet, säger Mats Eklund.
En lång rad aktörer, som biogasföretag och Linköpings kommun, är intressenter i centrumet något som lägger en god grund för framgångsrik forskning tillsammans med forskarna på LiU.
– Det här är en markering från myndigheten att de tror på oss. Vi ser stora utmaningar inom transportsektorn i dag och satsningen kommer att bidra till att vi hittar alternativa lösningar som minskar koldioxidutsläppen och påverkan på klimatet, kommenterar Bahram Moshfegh, professor i Energisystem på Linköpings universitet.
Satsningen på biogas i Linköping startades redan 1992 då världens första biogasdrivna bussar började trafikerade stadens gator.
– Då kunde ingen ana att samarbetet mellan forskning, kommuner och företag skulle leda till ett kompetenscentrum inom biogas på nationell nivå. Att vi nu får det här erkännandet är verkligen roligt, säger Mats Eklund.
KONTAKT
Mats Eklund, mats.eklund@liu.se, 013-28 17 26
Marinarkeologer från Södertörns högskola undersöker nu vraket efter det man tror är 1600-talsskeppet Resande man. Myten om skeppet är lika intressant som vraket i sig.
Mycket talar för att vrakfyndet utanför Landsort i Stockholms skärgård är det mytomspunna Resande man som förliste 1660. Det var dykargruppen Grebbestads marinarkeologiska sällskap som maj upptäckte ett vrak vid Landsort i Östersjön. Man kontaktade då marinarkeologerna vid MARIS, Södertörns högskola.
– De hörde av sig och ville samarbeta med oss, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.
Johan Rönnby var själv med när man i början av juni gjorde en första besiktning av vraket, tillsammans med folk från Sjöhistoriska museet och Försvarshögskolan. Medverkade med båt och logistik gjorde också Deep Sea produktion och Marin mätteknik som MARIS redan samarbetar nära med.
Nu har forskarna vid MARIS, Södertörns högskola, blivit kontaktade av Nynäshamns kommun för att undersöka förutsättningarna för ett samarbete kring hur man kan presentera och tillgängliggöra skeppet och dess historia för allmänheten.
Vraket är ett av de bäst bevarade exemplen på ett mindre örlogsfartyg från mitten av 1600-talet som hittills har påträffats. Fortsatta undersökningar är nu av stor vikt för att konstatera skeppets ursprung. Men samtidigt framhåller Johan Rönnby att det arkeologiska värdet av vraket inte bara handlar om identifiering.
– Detta ganska lilla örlogsskepp är också ett intressant jämförelsematerial till de kända storskeppen Vasa, Kronan och Svärdet, säger Johan Rönnby.
En identifiering av vraket som just Resande man kanske istället har sitt största vetenskapliga värde i att vraket på ett påtaligt sätt illustrerar och möjliggör en diskussion om myter och historieskrivning. Skeppet Resande man har utmålats som ett av de mest attraktiva vraken att hitta i Östersjön. Dels har detta att göra med att det beskrivs som ett skattskepp, med rikedomar och mängder av föremål ombord. Dels finns det, till skillnad från i många andra fall, levande vittnesskildringar i gamla källor av skeppet och dess förlisning.
– Detta bidrar till att vraket efter just Resande man har en lyskraft som slår det mesta. Det här är ett mytskepp, som många människor ägnat enorm tid åt att försöka hitta, konstaterar Johan Rönnby.
– Det intressanta nu blir att berätta historien om myten om skeppet, samtidigt som vi undersöker vraket och dess ursprung, fortsätter han.
Enligt myten ska det finnas en stor skatt ombord på Resande man med bland annat 7 000 daler silvermynt och 60 000 dukater. Man vet att Resande man i november 1660 på Riksrådets uppdrag var på väg till Polen för viktiga förhandlingar om ett förbund riktat mot Ryssland. Ombord fanns greven von Schlippenbach och en mängd gåvor. Innan fartyget hunnit lämnat Stockholms södra skärgård råkade det ut för en svår storm och förliste nordost om Landsort.
I och omkring vraket, som ligger på ca 15 meters djup, finns en mängd olika föremål. Det rika fyndmaterialet i form av såväl, glasflaskor, trefotsgrytor, den murade tegelkabyssen (köket)med sitt vedförråd, ger en inblick i en intakt 1600-talsmiljö ombord på ett mindre örlogsskepp. Även mänskliga kvarlevor har observerats.
Vid en första undersökning beslöts att skyddsbärga ett av de mynt man såg på vraket. Ett lämpligt mynt från ett område innanför styrbordssidan bärgades för att möjligen kunna komma närmare vrakets identitet. Myntet är drygt 15 gånger 15 centimeter, och på dess stämpel kan utläsas ”1 Daler Sölff Mnt”.
Det känsliga vraket har nu belagts med dyk- och ankringsförbud av Länsstyrelsen.
MARIS, Maritime Archeological Research Institute at Södertörn University, är ett marinarkeologiskt forskningsinstitut vid Södertörns högskola.
KONTAKT
Johan Rönnby, professor i marinarkeologi, Södertörns högskola, 070-643 24 61.
Eleonor Björkman, presskontakt Södertörns högskola: 070-286 13 32.
Ett utbrott av en smittsam djursjukdom innebär lidande för djur och ekonomiska förluster för djurägare. Men om det tidigt under sjukdomsutbrottet gick att förutsäga hur smittan kommer att spridas skulle bekämpningsarbetet bli effektivare. Påfrestningarna på både djur och människor skulle därmed minska.
Teoretisk modellering
En möjlighet att skaffa sig den önskade förkunskapen skulle vara att använda så kallad teoretisk modellering, det vill säga att med hjälp av datorsimuleringar snabbspola sig framåt i smittspridningen och ge bekämparna möjlighet att ligga steget före sjukdomen.
– Intresset för teoretisk modellering av djursjukdomar tog fart efter det stora mul- och klövsjukeutbrottet i Storbritannien 2001 och det är just nu ett stort forskningsområde, berättar Jenny Lennartsson från Högskolan i Skövde som nyligen disputerade med en avhandling om teoretisk modellering av djursjukdomar.
Algoritmer skapar gårdsnätverk
Den teoretiska modelleringens effektivitet beror på hur väl forskarna lyckas utforma effektiva algoritmer, det vill säga de instruktioner som utgör själva grunden för hur datorn ska utföra simuleringen av smittspridningen.
Under sitt avhandlingsarbete deltog Jenny Lennartsson i utvecklandet av algoritmen SpecNet, en algoritm som instruerar datorn hur den ska skapa ett nätverk av gårdar och kontakter mellan gårdarna.
SpecNet kunde bland annat ta hänsyn till avståndet mellan olika gårdar. En viktig aspekt eftersom det fysiska avståndet mellan olika djurhållares besättningar påverkar hur djur transporteras mellan gårdar och därmed hur smitta sprids. Förenklat uttryckt ökar risken för smittspridning när avståndet mellan två gårdar minskar.
– När vi var klara med SpecNet-algoritmen testade vi den genom att försöka återskapa de nätverk som svenska djurtransporter arbetar i. Det visade sig då att algoritmen var bra på att härma djurtransporternas verkliga rörelser, säger Jenny Lennartsson.
Långt kvar till skarp användning
Även om teoretisk modellering är ett stort forskningsfält kommer det att ta flera år innan verktyget kan användas fullt ut vid sjukdomsutbrott. En sak som behöver utvecklas är algoritmens förmåga att hantera i vilken riktning en smitta kan spridas.
– I den modell som vi skapade kunde smitta spridas åt två håll när det skedde en transport mellan två gårdar. Men i verkligheten har djurtransporter en given riktning. Nästa steg borde därför vara att utveckla SpecNet-algoritmen och låta smittspridningen bli enkelriktad. Då har vi fört simuleringen ytterligare ett steg närmare verkligheten, avslutar Jenny Lennartsson.
KONTAKT
Jenny Lennartsson: 070-40 93 764
– Hedersrelaterat våld har ofta sin botten i olika rädslor. Det kan handla om rädsla för social utslagning tillsammans med konflikter i familjen. Konflikterna ställs på sin spets då flickorna kommer in i puberteten och vill utforska sin sexualitet. Det blir en intressekonflikt mellan flickornas identitetssökande och föräldrarnas försök att hejda dem. Föräldrarnas rädsla för skam och social utstötning är en starkt drivande faktor till det eskalerande våldet, säger Mina Sedem.
I Mina Sedems avhandling intervjuas flera personer om ett konkret fall då en flicka mördades. I studien ingår 23 familjemedlemmar varav nio flickor, sex mödrar, tre fäder och tre syskon och två släktingar till den mördade flickan.
– Bakgrunden till min studie är de många uppmärksammade fallen där flickor med svensk-utländsk bakgrund hamnat i konflikt med sina föräldrar som i flera fall urartat till våld och mord. Det retrospektiva fallet då en flicka mördades visade att interna familjekonflikter i kombination med rädsla för förlust av manlig makt och anseende låg bakom konfliktens förlopp. Ett kännetecknande drag är att det är en komplex fråga där många faktorer samspelar, säger Mina Sedem.
Mina Sedems studie visar att flickorna dessutom upplevde att de behandlades oprofessionellt och får bristande stöd från myndigheterna. När flickorna söker hjälp och skydd hos myndigheter upplever de en bristande förståelse och kompetens hos myndighetspersoner. Det krävs sakkompetens i konflikthantering av de personer som bemöter dessa familjer, för att hjälpa de på rätt sätt. Genom ökad kunskap kan handläggare hjälpa dessa familjer på ett tidigt stadium, innan konflikten urartar med förödande konsekvenser som följd.
KONTAKT
För mer information kontakta gärna: Mina Sedem Tel: 08-163838 Mobil: 073-9606292 e-post:mina.sedem@psychology.su.se
Havsforskarnas årliga råd för fiskbestånden visar att torsken i östra och västra Östersjön forsätter att återhämta sig. Även andra fiskbestånd visar nu positiva tecken.
I dagarna presenterade experterna i ICES (Internationella Havsforskningsrådets) rådgivande kommitté, biologiska råd för hur fiskbestånden i Östersjön bör förvaltas under 2013. Råden är årligen återkommande och är ett centralt underlag för de beslut om fiskekvoter som EU:s ministerråd tar i slutet av året. Forskarnas råd gäller i första hand torsk, skarpsill, sill/strömming, rödspotta, piggvar, slätvar, skrubba och lax.
Efter mer än två decennier av krympande eller överfiskade bestånd fiskas numera torsken i östra och västra Östersjön enligt vad som bedöms vara ett maximalt hållbart uttag (MSY).
Havsforskarna rekommenderar ett kvotuttag för östra beståndet av 66 000 ton, och 21 000 ton för västra beståndet under nästa år enligt EU:s återhämtningsplan. Det är en liten minskning jämfört med 2012 (elva respektive två procent, för östra och västra Östersjöns torskbestånd).
– Utvecklingen för torsken i Östersjön är bra. Återhämtningen visar att politiska beslut i enlighet med förvaltningsplanen under de senaste åren har gett bra resultat, säger Max Cardinale, expert vid Havsfiskelaboratoriet, institutionen för Akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och svensk representant i Internationella Havsforskningsrådets rådgivande kommitté.
Beståndet har stärkts trots faktorer som den globala uppvärmningen och en relativt svag rekrytering av ung torsk. Max Cardinale menar att resultaten återigen understryker att det är fiske som har en avgörande betydelse för påverkan på kommersiellt exploaterade fiskbestånd.
Positivt även för strömming, skarpsill och plattfiskarter
Beståndet av strömming och skarpsill i Östersjön uppvisar också en positiv trend. Mängden skarpsill och strömming som dör genom fiske har minskat de senaste åren och är under eller vid gränsvärdet för MSY. Därför rekommenderar ICES havsforskare att fångstkvoten för skarpsill från Östersjön kan ökas med nio procent till 278000 ton och för strömming i egentliga Östersjön med 25 procent till 117 000 ton under 2013. För strömmingen i Bottenhavet är resultaten också positiva och beståndsstorleken ligger nu på en hög nivå. Havsforskarna ser därför att det finns utrymme för ett fortsatt stort uttag i Bottenhavet med 97 000 ton under 2013.
Beståndsutvecklingen är positiv också för flera plattfiskar i Östersjön. Piggvar bedöms dock vara överfiskad. Därför rekommenderas att fångsterna minskas från 316 ton för 2011 till 220 ton under 2013.
ICES föreslår en oförändrad fångst av lax i Östersjön och rådet är 54 000 laxar för 2013. Detta innebär dock en minskning med över 60 procent jämfört med kvoten 2012.
KONTAKT OCH INFORMATION
ICES råd presenteras i sin helhet på ICES hemsida, www.ices.dk, under rubriken ”Advice”.
För mer information, kontakta Akvatiska resurser, SLU:
Max Cardinale, forskare, tel 0730-34 22 09
– Det handlar om en betydligt större satsning där vi utökar undersökningsytan rejält och tar hjälp av 60 studenter. I och med dessa undersökningar kommer vi att kunna svara på vad man åt, var djuren kom ifrån och hur kosten var sammansatt, säger forskaren och arkeologen Tony Axelsson som leder utgrävningarna tillsammans med kollegan Karl-Göran Sjögren.
Vid provgrävningarna för två månader sedan påträffades 5 000 år gamla välbevarade djurben från både kor, grisar och får. Dessutom har forskarna fått bekräftat genom analys att de äldre växtdelar som då hittades, så kallade makrofossil, bland annat utgörs av bevarade sädeskorn.
Både ben och makrofossil är viktiga pusselbitar när det gäller att ta reda på mer om sammansättningen av människans kost och hur jordbruket såg ut på stenåldern. Benmaterialet kan till exempel ge information om hur gamla djuren var när de slaktades och var de växte upp.
– När det gäller sädeskornen kan de hjälpa oss att förstå jordbrukets karaktär och förhållande till boskapsskötseln. Dessutom ger de oss ledtrådar till hur den vegetabiliska kosten såg ut, säger Karl-Göran Sjögren.
Men det är inte bara jakten på mer matrester som intresserar forskarna. Vid provgrävningarna hittades också keramik, flinta och ett hål efter en stolpe, något som gör att forskarna ser fram mot sommarens grävningar extra mycket.
– Förhoppningen är att gräva upp en tillräckligt stor yta så att vi kan hitta formerna efter ett hus, något som aldrig tidigare gjorts på Falbygden, säger Tony Axelsson.
INFORMATION
Undersökningarna startar den 18 juni och pågår i tre veckor. Grävningen är öppen för allmänheten och från den 26 juni till den 5 juli (vardagar) anordnas dagligen (kl. 14) visningar av undersökningsytan och de senaste fynden. Arbetet leds av fil. dr Tony Axelsson och docent Karl-Göran Sjögren vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
Media är välkommen att besöka undersökningsplatsen i Karleby måndagen den 18 juni kl. 15.
Då berättar forskarna mer om de senaste rönen och utgrävningarna.
Sedan mitten på 1990-talet har forskarvärlden upptäckt alltfler planeter utanför vårt eget solsystem, så kallade exoplaneter. Det finns två kategorier av planeter i rymden, stenplaneter som Jorden och gasjättar som Jupiter. Hittills har man trott att bägge typerna av planeter endast finns vid stjärnor som innehåller många tunga grundämnen.
Men nu har astronomer för första gången verkligen mätt mängden av tunga grundämnen i sådana stjärnor som har jordlika planeter kring sig – planeter som man har hittat med hjälp av Kepler-satelliten. Resultaten pekar på att jordlika planeter bildas kring alla typer av stjärnor, det vill säga även kring de stjärnor som inte har många tunga grundämnen.
– Resultaten är förvånande och jätteintressanta, säger Anders Johansen, institutionen för astronomi och teoretisk fysik vid Lunds universitet.
Planeter bildas i skivor av gas och damm som kretsar kring unga stjärnor. När dammpartiklarna kolliderar bildas större och större kroppar, och till slut har en ny planet bildats av stoffet. Både stenplaneter och gasjättarnas kärnor bildas från tunga grundämnen, exempelvis järn. Det är därför lätt att förstå varför planeter finns kring stjärnor som har hög andel tunga grundämnen, vilket kan ge material till själva planetbildningen. Men de nya forskningsresultaten visar alltså att jordlika stenplaneter kan bildas kring alla typer av stjärnor.
– De nya resultaten betyder därmed att jordlika planeter är mycket vanligare i Vintergatan än vad man tidigare trott. Det betyder också att liv i universum kan vara mycket vanligare, säger Anders Johansen.
Den amerikanska satelliten Kepler sköts upp 7 mars 2009. Från sitt kretslopp kring Jorden tittar satelliten efter planeter kring andra stjärnor. Anders Johansen arbetar själv inte med Kepler-satelliten utan är teoretiker med fokus på planetbildning.
– Jag bjöds in av teamet bakom Kepler för att hjälpa till att skriva delar av Natureartikeln om hur deras nya observationer påverkar vår syn på hur planeter bildas, säger Anders Johansen, vars egen forskning förra året tilldelades prestigefyllda pengar från det europeiska forskningsrådet, ERC.
De aktuella forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.
KONTAKT
Anders Johansen, biträdande universitetslektor Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet Tel 0736 84 96 98 E-post Anders.Johansen@astro.lu.se
Flera tidigare studier har visat att ett stillasittande liv har samband med ökad risk för depression. De flesta av dessa studier är dock baserade på intervjuer med vuxna.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en omfattande studie visa att träning hos yngre individer kan kopplas till minskad risk för svår depression senare i livet.
– Tonåren utgör en kritisk period i hjärnans utveckling då högre funktioner etableras och en utveckling av den sociala och emotionella förmågan sker. Därför fanns ett behov av större studier på yngre individer, säger Maria Åberg, forskare vid Sahlgrenska akademin som lett studien.
I studien ingår samtliga svenska män födda mellan 1950 och 1987 som genomfört den tidigare obligatoriska mönstringen inför militärtjänst.
I undersökningen, som totalt omfattar 1 117 292 psykiskt friska unga män, har forskarna jämfört resultat från fysiska tester vid mönstringen med nationella sjukdomsregister.
– En sämre fysisk kondition vid 18 års ålder, mätt som testresultatet på träningscykel från mönstringstillfället, var direkt kopplat till en ökad risk för allvarlig depression i vuxen ålder, säger Maria Åberg:
– Separata analyser gjordes för att justera för så kallat omvänt orsakssamband, det vill säga att mycket tidiga symtom på depression skulle kunna ge sämre kondition på de fysiska testerna. Men även efter att man tagit hänsyn till detta såg sambanden likadana ut. Än mer anmärkningsvärt var att riskökningen kunde noteras ända upp till 40 år senare.
Genom att specialgranska de omkring 380 000 bröder som ingick i studien kunde forskarna utesluta att miljöfaktorer eller ärftliga faktorer skulle kunna ha påverkat sambanden.
Maria Åberg och hennes forskargrupp har i en tidigare studie visat att en god kondition som tonåring också påverkar IQ och skolprestationer, och hon tycker att skolgymnastikens status och resurser borde öka.
– Det behövs mer forskning på området, men våra resultat ger ändå ett starkt stöd för att skolans kursplan för ämnet Idrott och hälsa bör ge större utrymme för aktiv idrottsutövning och stimulera till vanor som bygger upp och underhåller den fysiska konditionen, säger Maria Åberg.
KONTAKT
Maria Åberg
Med dr, läkare i primärvård och forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0709-66 82 74 mab@neuro.gu.se
Georg Kuhn
Professor, e-mail: Georg.Kuhn@neuro.gu.se, tel: 031-786 3435, mobiltel: 0733-01 02 20 (only English speaking)
Kjell Torén
Professor, läkare i arbets- och miljömedicin, e-mail: kjell.toren@amm.gu.se, tel: 031-786 6262, mobiltel: 0702-19 07 11
Margda Waern
Professor, läkare i psykiatri, e-mail: Margda.Waern@neuro.gu.se, tel 031-342 21 64
LÄNK TILL ARTIKEL
http://www2.sahlgrenska.gu.se/pressimages/Aberg.pdf
Går det att anpassa hus och områden till nya krav och behov? Går det att renovera utan social turbulens? Vad lönar sig ekonomiskt för företag och samhälle – och vad bidrar till ett bra boende? Formas nya pocketbok samlar på ett och samma ställe flera forskares perspektiv – socialt, ekonomiskt och miljömässigt – och några fastighetsägare kommer till tals.
Samhället har förändrats kraftigt de senaste 40 åren. Miljonprogrammets hus byggdes för stabila kärnfamiljer men bebos i dag av helt andra familjetyper. Många är i dag trångbodda i lägenheter som var tänkta att lösa trångboddheten i Sverige. Husen skulle kunna byggas om invärtes i stället för att rivas eftersom de är robusta och flexibla, menar en forskare.
En renovering kan vara lönsam för samhället utan att vara företagsekonomiskt lönsam. Det kunde lösas genom bidrag till fastighetsägare. Men statliga stöd till renovering gynnar fastighetsägare som har misskött sina hus, hävdar en annan forskare.
Grönområden för rekreation och odling – eller stadsmässighet?
Miljonprogramsområdena framstår för många allt mer som en tillgång med sina grönområden för rekreation, odling och plats för förnybar energi. I dag är det stadsparker som gäller i stället för grönområden och trafiken ska inte separeras utan blandas med bebyggelsen. En av skribenterna i boken menar att det är miljonprogramsområdenas läge och stadsmiljöer som gör att de inte är populära, och han skulle vilja dra gator kors och tvärs mellan husen.
FAKTA MILJONPROGRAMMET
År 1965 togs ett riksdagsbeslut om att det skulle byggas en miljon lägenheter under tioårsperioden 1965–1974, det som brukar kallas miljonprogrammet. Under rekordåren 1961–1975 byggdes det 1,4 miljoner bostäder i Sverige, i småhus och flerbostadshus. I dag står cirka 600 000 av flerbostadshusen inför kostnadskrävande renovering. Renoveringsbehovet gäller dels husen, dels hela bostadsområden.
Intervjuer med två av forskarna ger en försmak av vad boken handlar om:
http://www.youtube.com/watch?v=8S9BiW-4L-k&feature=relmfu
http://www.youtube.com/watch?v=tebtNhzcHFU
KONTAKT OCH INFORMATION
Birgitta Johansson, redaktör och informationssekreterare på Formas, birgitta.johansson@formas.se‘G
Emilie von Essen, presschef Formas, eve@formas.se
”Miljonprogrammet – utveckla eller avveckla?” är nr 20 i pocketboksserien Formas Fokuserar. Boken kan beställas för 51 kr (inkl moms, exkl frakt). Recensionsexemplar kan beställas av Christina Lundgren tel 08-775 4039, christina.lundgren@formas.se
Organiskt material bryts ned i flera steg, vilket kräver aktivitet av många olika mikroorganismer. De mikroorganismer som utför det sista, metanbildande, steget i denna process har visat sig vara särskilt känsliga för olika hämmande komponenter eller snabba förändringar i den omgivande miljön.
– Om dessa metanbildande organismer hämmas resulterar det ofta i en snabb minskning av biogasproduktionen och det innebär också en ökad risk för att nedbrytningen helt stannar av, säger civilingenjör Maria Westerholm.
Traditionellt anses det sista steget av biogasproduktionen till stor del fortgå genom en direkt klyvning av ättiksyra till metan och koldioxid genom aktivitet av en organism. Flera forskarlag runt om i världen har dock börjat inse betydelsen av en alternativ reaktionsväg, så kallad syntrof acetatoxidation, vilken kräver ett nära samarbete mellan två olika mikroorganismer, en bakterie och en arké.
Material som slaktavfall och gödsel innehåller mycket protein och ger därför mycket biogas.
– Problemet är att den syrefria nedbrytningen av protein även producerar ammonium, vilket hämmar de metanbildande mikroorganismerna och minskar biogasproduktionen.
Ett flertal biogasanläggningar i Sverige använder sig av proteinrika material och brottas därmed med problemen som uppstår vid hög ammoniumkoncentration. Det är just under sådana hämmande situationer som den syntrofa acetatoxidationen har visat sig ha betydelse. De inblandade mikroorganismerna kan nämligen växa och vara aktiva i högre koncentration av ammonium jämfört med mikroberna som direkt klyver ättiksyra.
Endast tre mikrober med egenskapen att kunna utföra syntrof acetatoxidation finns beskrivna sedan tidigare. Maria Westerholm har nu i sitt doktorsarbete renodlat och identifierat ytterligare två syntrofa acetatoxiderande organismer, Syntrophaceticus schinkii och Tepidanaerobacter acetatoxydans. Hon kunde visa att de tål hög ammoniumkoncentration och också att en av mikroberna hade sin maximala tillväxt vid förhållanden som inte sammanfaller med de som vanligtvis används på biogasanläggningar.
– Det går alltså sannolikt att justera driften vid anläggningar, som drivs med hög andel proteinrikt material, så att det gynnar dessa ammoniumtoleranta organismer. Men ännu vet vi för lite för att kunna ge rekommendationer.
Maria Westerholm har också tagit fram metoder för att upptäcka och mäta närvaron av dessa mikroorganismer i biogasreaktorer. Hon har då kunnat visa vilka faktorer som gynnar dem och som gör att de tar över metanbildningen.
Biogas består av metan och koldioxid och kan användas för att producera värme, el eller biobränsle till fordon. När man ersätter fossilt bränsle med biogas bidrar man till att minska utsläppen av ny koldioxid till atmosfären. Den restprodukt som bildas i biogasanläggningen, biogödsel, kan dessutom ersätta mineralgödsel, vilket ytterligare minskar användningen av fossil olja och bidrar till ett naturligt kretslopp genom att näringsämnen återförs till naturen.
KONTAKT OCH INFORMATION
Civilingenjör Maria Westerholm, institutionen för mikrobiologi, SLU, Uppsala, försvarar sin avhandling med titeln ”Biogas Production through the Syntrophic Acetate-Oxidising Pathway”.Kontakta Maria Westerholm, 070- 203 59 46, Maria.Westerholm@slu.se
Avhandlingen hittar du här: http://pub.epsilon.slu.se/8900/
Ann Parinder har i sin avhandling undersökt vilken mat ungdomar väljer när det flyttar hemifrån och själva får bestämma. Hon har studerat ungdomarnas beskrivning av vilka faktorer de anser betydelsefulla för det egna matvalet – ekonomi, hälsa, sociala dimensioner, etiska ställningstaganden och matens smak.
– I valsituationen förhandlade ungdomarna med sig själva och med sin omgivning utifrån de aspekter som de tillät ha betydelse för besluten, säger Ann Parinder.
– Det sägs att ett vanligt köpval i affären tar sju sekunder, men de här ungdomarna gör noga övervägda val som får ta tid. Det finns anledningar till de val de gör. De är oerhört reflekterande.
Kompisar, skola och media är starka påverkansfaktorer, men kompisarna väger tyngst. Däremot vill studiens ungdomar inte i sin tur påverka sina kompisar.
Miljö- och klimatmässiga frågor ansåg ungdomarna ibland påverkade de matval de gjorde i affären och hemma, men sällan när de åt på restaurang.
– Det miljö- och klimatmässiga beaktades i mer eller mindre omfattning men en del valde av ekonomiska skäl att låta frågan anstå till senare i livet. Alla ungdomar var dock övertygade om att framtiden för deras del skulle vara förknippad med ett ökat engagemang för klimatfrågor och därmed förändrade matval, säger Ann Parinder.
Hälsoaspekterna tilläts dock väga något tyngre än miljö- och klimatfrågorna i ungdomarnas valsituationer.
– Dagens utökade matutbud ställer större krav på konsumenten. Men samtidigt ger det möjlighet att positionera sig via matvalet och därmed blir maten en viktig identitetsmarkör, säger Ann Parinder.
Hennes studie ökar förståelsen för miljö- och klimatfrågor i förhållande till den unga individens val av mat i en fas i livet där vanor bryts och nya rutiner skapas. Drygt 50 ungdomar i åldern 15 till 23 år, som alla nyligen flyttat till eget hushåll, deltog i den treåriga studien.
INFORMATION OCH KONTAKT
Ann Parinder, e-post: ann.parinder@ped.gu.se, telefon: 070-527 05 76
Länk till avhandling:
http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/29038
I en av de största svenska satsningarna delar forskningsrådet Formas tillsammans med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ut 45 miljoner kronor till starka forskningsmiljöer om kemiska ämnens kombinationseffekter. 25 miljoner går till forskning om antibiotikaresistens.
Två projekt får stöd
Av totalt 30 projektansökningar beviljades två stöd – och ett av dem leds från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det är inte bara antibiotika som kan driva på utvecklingen av resistenta bakterier, berättar Joakim Larsson, forskare i translationell farmakologi vid Sahlgrenska akademiN.
– Bakterier samlar nämligen ofta på sig gener som skyddar dem mot både antibiotika och mot andra miljögifter. Om bakteriesamhällen utsätts för till exempel olika metaller och desinfektionsmedel så kan det leda till att antibiotika-resistenta bakterier gynnas, med stora risker för oss människor. Om den här forskningen på något sätt kan bidra till att bromsa uppkomsten av multiresistenta bakterier så betyder det mycket, säger Joakim Larsson.
Ytterligare en stark forskarmiljö kring hormonstörande ämnen, ledd av Professor Åke Bergman vid Stockholms Universitet, beviljades forskningsmedel av Formas.
– Det finns ett stort behov av kunskap inom dessa områden och det är glädjande att två starka forskargrupper nu kan ta sig an några av de stora utmaningar som kemikaliesamhället ställer oss inför, säger Anna Ledin, Formas huvudsekreterare.
Projektet handlar om övervakning över internet av ”hälsotillståndet” hos maskiner och annan teknisk utrustning, samt styrning av dessa över internet. Även övervakning av hälsotillstånd hos personer med särskilda sjukdomar och behov ska kunna ske på distans.
Tekniska anläggningar och produkter ska kunna funktionsövervakas på distans under pågående drift, till exempel ska man kunna göra åtgärder innan ett litet fel leder till större skada och kostsamma driftstopp. Detta ska i sin tur minska service- och reparationskostnaderna.
BTH ska tillsammans med drygt 20 företag och institut utforma kurser för att främja utvecklingen av system för tillståndsövervakning på distans. Kurserna ska utgöra grunden för en masterutbildning inom området.
Det beviljade projektet finns inom KK-stiftelsen program ”Expertkompetens för Innovation”. Projektet har samlat 20 medverkande företag och två forskningsinstitut. I bedömningsgruppens utlåtande, som ligger till grund för beslutet att bevilja medel till BTH, framgår att ”området har stor betydelse för många företag. Det föreslagna grundkonceptet är starkt och svarar väl mot intentionerna hos programmet Expertkompetens för Innovation och den egna högskolans profilering. Man har byggt upp en avsevärd kompetens inom bland annat mätteknik och signalbehandling.”
– Det är fantastiskt glädjande att vi i hård konkurrens har fått detta omfattande stöd av KK-stiftelsen. Det ger oss möjlighet att ytterligare utveckla vårt nära samarbete med näringslivet inom elektroteknik. Det är en mycket bra satsning ”in real life”, säger rektor Ursula Hass.
Arbetet belyser förekomsten av milda fågelinfluensavirus hos gräsänder och hur viruset nyttjar dessa änder som värdar.
Under nio år har gräsänder fångats för provtagning vid Ottenby fågelstation på Öland och forskarna har sammanlagt undersökt 26586 prover från 8529 gräsänder för förekomst av influensavirus. Andelen infekterade änder varierar med årstiderna och de flesta fall inträffar under hösten, då så många som var fjärde and kan vara bärare av virus. Mångfalden av virusvarianter är väldigt stor och man hittade 74 av totalt 144 möjliga varianter. De flesta varianter av influensavirus finns bara hos gräsänder, men en del kan även infektera höns och andra tamfjäderfä. En av dessa varianter upptäcktes vara vanligt förekommande hos änderna vid Ottenby.
En viktig fråga att ställa sig är hur fåglar påverkas av att vara infekterade med influensavirus. Latorre Margalef konstaterade att infekterade gräsänder vägde mindre än icke infekterade individer, vilket kan ses som som en kostnad av att vara infekterad. Tillsammans med sina kollegor fann hon också att en första influensainfektion kan ge immunitet mot framtida infektioner av samma virus, liknande en form av naturlig vaccination.
Genom studier av änder som fångats och provtagits vid mer än ett tillfälle kunde Latorre Magalef visa att infektioner med en viss virusvariant även kan ge immunitet mot andra virusvarianter. Immunförsvaret reagerar främst på virusets ytproteiner hemagglutinin och neuraminidas, eller H och N som de förkortas. Latorre Margalef kunde visa att närbesläktade, H-varianter gav korsimmunitet. Ur ett evolutionärt perspektiv betyder detta att ändringar i ändernas immunförsvar, som i sin tur leder till förändringar hos viruset, kan vara en viktig drivande faktor som leder till en ökad mångfald av virusvarianter.
Latorre Magalefs studier visar att immunitet mot olika virusvarianter orsakad av en första infektion är av stor betydelse för evolutionen av den biologiska mångfalden hos influensa A virus som infekterar gräsänder.
Neus Latorre Margalef är född i Barcelona, Katalonien och uppvuxen i Puigcerdà, en by i Pyrenéerna. Hon tog sin magisterexamen i biologi vid Universitetet i Barcelona och sedan 2006 har hon varit doktorand i mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.
KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen ”Influensa A virusets ekologi och epidemiologi hos gräsand Anas platyrhynchos” försvarades den 8 juni, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var Professor David E. Stallknecht från University of Georgia.
För mer information kontakta Neus Latorre Margalef
telefon: 0480-44 73 94 eller e-post: neus.latorre@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
Avhandlingen Fra avmakt til makt i eget liv. Anmeldelse av seksuelle overgrep og helse undersöker varför sexuella övergrepp anmäls eller inte anmäls samt vilka erfarenheter utsatta har från att anmäla övergrepp.
– Sexuella övergrepp anmäls för att de utsatta önskar öka sin självrespekt, säger gestaltterapeuten Hildur Vea.
Hon förklarar att de som anmäler gör det för att de inser att det är det rätta att göra. Även om det kan innebära nya belastningar så säger deltagarna i studien att de är glada att de anmält de övergrepp de utsatts för.
– Att anmäla har gett dem ökad frihet och glädje i vardagen, säger Hildur Vea vidare.
Från att de utsatta upplever övergreppet tills att de är redo att anmäla går de igenom en process som består av tre steg som kallas undvikande, insikt och erkännande.
Det kan ta upp till trettio år innan de utsatta förstår att de blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp. Under denna period förhåller de sig inte till övergreppshändelsen, de berättar inte för någon om vad som skedde. Hälften av dem som upplevt sexuella övergrepp, glömmer att det skett.
– Sexuella övergrepp anmäls inte när de utsatta går in i en period av undvikande efter övergreppet, eftersom de inte ser någon mening med den handlingen, eller att de tänker att en anmälan ska ge fler negativa än positiva följder, säger Vea.
Myndigheterna kan ge stöd till utsatta som upplever övergrepp så de kan få bearbeta sitt trauma. De kan därvid förebygga att perioden av undvikande blir långvarig och på så sätt stärka utsatta som ska överväga om de ska anmäla övergreppet eller inte.
