En omfamning av en förälder, en varm hand på axeln eller en behaglig smekning från en partner är exempel på hur beröring kan stärka sociala band och påverka känslor.
Även om det är känt att hormonet oxytocin kan kopplas till beröring saknas mycket kunskap kring beröring och känselsinnet. Till exempel finns obesvarade frågor kring hur oxytocin fungerar tillsammans med hjärnan.
Studie med arm-smekningar
För att studera detta närmare har forskare vid Linköpings universitet gjort en studie där försökspersoner smektes på armen.
Försöket involverade 42 kvinnor och gick ut på att en manlig partner strök kvinnans arm med handen medan aktiviteten i hennes hjärna avbildades med funktionell magnetresonanstomografi, fMRT.
Forskarna tog också blodprover för att kunna följa nivån av oxytocin i kvinnans blod över tiden.
Mätningarna av interaktionen mellan kvinna och partner jämfördes med en annan situation. I den situationen ströks varje kvinna också över armen – men av en, för dem, främmande man. Denna man betedde sig inte på något sätt hotfullt.
Partner först – eller främling först
Experimenten delades upp så här: I hälften av experimenten strök partnern kvinnans arm först. Därefter kom främlingen och gjorde samma sak med kvinnan.
I den andra hälften strök främlingen kvinnans arm först. Därefter kom kvinnans partner och gjorde detsamma.
Kvinnorna som deltog var informerade om vem som rörde deras arm.
Partner ökade oxytocinet
Forskarnas grundfråga var huruvida kvinnans nivå av ”må bra-hormonet” oxytocin överlag skulle vara högre när hon vidrördes av sin partner, jämfört med om en främmande man gjorde det.
– Svaret blev ja – men bara när hennes partner var först i ordningen, säger India Morrison, biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
Så här: När partnern var den som först smekte armen ökade kvinnans oxytocinnivå medan interaktionen pågick. När den var över sjönk oxytocinet – och ökade sedan på nytt när främlingen kom och vidrörde armen.
Om främlingen smekte armen först hände inget alls med kvinnans oxytocin. När partnern sedan kom och smekte armen ökade hennes oxytocin, men förhållandevis lite.
Förändringarna i oxytocinnivåer var kopplade till aktivitet i områden i hjärnan som är viktiga för att sätta in händelser i ett sammanhang.
Återhämtningen lite ”trög”
Varför blev det då så olika i experimentet beroende på vem kvinnorna blev vidrörda av först? Varför höjdes inte oxytocinet särskilt mycket om främlingen var försten på armen?
Forskarna tolkar det som att situationen med ”partnern först” gjorde det lättare för hjärnan och hormonerna att samspela med varandra. Men att samspelet blev svårare i situationen ”främlingen först”.
– Vi tror att detta kan bero på att när systemet blir hämmat eller ”avstängt” på grund av osäkra eller negativa omständigheter, som i fallet med främlingen, kan återhämtningen från detta tillstånd vara lite trög, säger forskaren India Morrison.
Ett föränderligt system
Och det hela är egentligen rätt logiskt, menar hon. Hon tror att resultaten speglar det faktum att hjärnan och hormonerna samverkar på ett flexibelt sätt vad gäller relationer och sociala interaktioner. Systemet är inte statiskt, utan anpassningsbart – just för att relationer ständigt förändras och utvecklas.
– Tänk på hur mycket förändring som sker i dina sociala relationer. Man behöver behålla de band man redan har, men saker måste också kunna utvecklas och förändras för att vi ska kunna knyta nya band. Dagens partner var ju gårdagens främling! När vi umgås socialt med någon vi känner är den interaktionen bara en i en hel kedja av interaktioner, säger India Morrison.
Går att studera
Detta med att hormonutsöndring kan variera beroende på i vilken ordning saker sker är ofta svårt att studera i vetenskapliga experiment, fortsätter India Morrison.
– Men vi hoppas att det här experimentet börjar visa att det är viktigt och kan studeras.
En ny studie har undersökt våld mot unga i nära parrelationer. Studien, som genomförts av forskare vid Stockholms universitet, visar att behovet att söka anonymt stöd online är stort.
– Unga kan söka stöd anonymt online hos ideella tjej-, ungdoms- och transjourer direkt då ett stödbehov uppstår, till och med i en pågående våldsam situation. Att det finns tillgängligt stöd på kvällar är viktigt, något som offentlig verksamhet ofta inte kan erbjuda, säger forskaren Sibel Korkmaz vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Möjligheten att vara anonym blir extra viktig i situationer där relationen i sig är problematisk, menar forskarna.
– Lever man i en hedersrelaterad kontext där den romantiska relationen är okänd så har man kanske inte ett socialt nätverk att vända sig till när man är utsatt för våld. Om vetskap om det kommer ut så kan det bli ytterligare en hotfull situation – därför kan det anonyma stödet bli särskilt tilltalande och viktigt, säger Sibel Korkmaz.
Osäkerhet om våld speglas i chattar
För unga kan det röra sig om att få stöd i ett pågående händelseförlopp, men också om att få klarhet i om ett beteende bör tolkas som våld eller inte.
– Vi ser i chattloggarna att unga söker stöd för att begripliggöra vad de är med om. Det finns en osäkerhet kring hur någonting ska förstås, man söker stöd för att reda ut om det man utsätts för kan betraktas som våld, säger Sibel Korkmaz.
Hon lyfter fram att anonymt chattstöd är bra, men att det har sina begränsningar.
– Det kan vara tungt med insikten att man är utsatt för våld – volontären hos den ideella verksamheten kan inte alltid ha koll på hur det som sägs i chatten landar. Ideella verksamheter vittnar även om att det är svårt att veta var de ska hänvisa den som behöver mer stöd.
Hjälpbehovet är stort
Tidigare studier visar att våld i ungas nära relationer är vanligt och påverkar ungdomarnas mående och vardagsliv. Det som saknats tidigare är djupgående kunskap om hur samhällets stöd till våldsutsatta ungdomar är utformat, och vilka erfarenheter ungdomar har av specifika samhällsinsatser.
– Vårt intryck från tidigare studier är att det finns ett stort hjälpbehov, men att stödet inte alltid finns där. Vi såg behovet att undersöka det stöd som unga kan söka, antingen utifrån om de har blivit utsatta eller utsatt någon annan, säger Sibel Korkmaz.
Tungt ansvar för ideella aktörer
I studien framkommer att de ideella verksamheterna vill se sig som en brygga till ett offentligt stöd – en mer långsiktig lösning som ofta saknas.
– Det går att peka på flera problem med att samhället lägger över ansvaret på ideella aktörer. Ideella verksamheter framställs som viktiga för att kompetensen finns där – de bjuds in av politiker och skolor för att föreläsa om våld och normer, och hänvisas också till för unga i behov av stöd. Samtidigt behöver de söka föreningsbidrag från samma pott som till exempel idrottsföreningar i kommunen, säger Sibel Korkmaz.
Studien har gjort på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.
Tillräcklig kunskap saknas om hur immunsystemet fungerar vid tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och ulcerös kolit hos barn. Det är också oklart hur inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, skiljer sig mellan barn och vuxna.
Omkring 40 procent av patienterna – både barn och vuxna – svarar inte på de behandlingar som finns tillgängliga. Det är därför viktigt att identifiera biomarkörer som kan förutspå hur behandlingar fungerar och även bidra till att hitta nya behandlingsmetoder.
För att öka kunskapen om IBD har ett forskarlag kartlagt immunsystemet i tarmen.
– Vi har fortfarande inte något botemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, utan enbart symtomatisk behandling. IBD debuterar ofta i tidig vuxen ålder, ibland redan i barndomen. Den här studien kommer ur ett kliniskt behov av att förstå varför sjukdomen uppkommer och vad som händer i tarmen vid IBD, säger Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska institutet.
Immunceller i tarmen analyserades
Forskarna har studerat tarmen hos 25 barn och åtta vuxna med IBD. Patienterna jämfördes med en kontrollgrupp.
Forskarna använde metoder som flödescytometri och single-cellteknik. Det är två relativt nya tekniker som möjliggör analys av immunceller från tjocktarmen.
Resultatet visar att fler celler som kan bidra till inflammation tycks finnas hos barn med IBD. Samtidigt finns färre celler som skyddar tarmen.
– Inflammationen verkar inte bara vara kopplad till aggressiva celler som driver på den, utan också till att funktionen hos de celler som hjälper till att upprätthålla en frisk tarm tappas. De behandlingar som finns tillgängliga i dag är enbart inriktade på att dämpa inflammationen, men det kan vara lika viktigt att stärka upp den vävnadsskyddande delen, säger Jenny Mjösberg.
Mer om cellfynden i studien
Forskarna såg att pro-inflammatoriska celltyper, som medfödda lymfoida celler typ 1 (ILC1) och cytotoxiska celler som T-celler och NK-celler förekom i högre grad vid tarminflammation hos barn.
En särskild undertyp av vävnadsskyddande lymfocyter, så kallade medfödda lymfoida celler typ 3 (ILC3) och vävnadsresistenta T-celler fanns i lägre grad i tarmslemhinnan hos barn med IBD.
Hopp om individanpassade behandlingar
Forskarna hoppas att resultaten från studien kan bli en pusselbit för att ta fram nya behandlingar.
– Vi har fortfarande ganska dålig kunskap om de biologiska läkemedlen och varför de fungerar eller inte fungerar. Då är biomarkörer väldigt viktiga. I förlängningen hoppas vi på mer individanpassade behandlingar, den här studien är ett steg i den riktningen, säger forskaren Helena Rolandsdotter vid Karolinska institutet.
Forskningen är ett samarbete mellan forskare och läkare vid Karolinska institutet, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset.
Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, jenny.mjosberg@ki.se
Tel: 070-547 29 56
Helena Rolandsdotter, överläkare på Sachsska barnsjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska institutet, helena.jonsson.rolandsdotter@ki.se
För att skapa och upprätthålla demokrati krävs aktiva medborgare som protesterar, sprider politisk information och fungerar som representanter för andra. Vilka i befolkningen som visar ett sådant politiskt engagemang, menar många forskare, kan förklaras av nivåer på utbildning, intresse och politisk kunskap.
Nyckeln: Sociala nätverk
Men det här stämmer inte helt numera, vare sig i demokratiska eller mer odemokratiska länder. Det menar Elizaveta Kopacheva, doktorand i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Vad gäller digitalt politiskt engagemang är individuella sociala nätverk den mest avgörande faktorn, menar hon.
Detta hänger samman med framväxten av sociala medier. Människors politiska kunskap har ökat via sociala medier, liksom möjligheterna att uppmana till medvetenhet, bojkotter och protester.
Något för de privilegierade
– Mina resultat tyder på att ojämlikheterna i politiskt deltagande växer exponentiellt under den digitala eran. Människor med hög socioekonomisk status har byggt upp fördelaktiga nätverk som gör att de kan vara politiskt delaktiga. Ju mer aktiva de är, desto fler och bättre kontakter får de. Politiskt engagemang blir då ett privilegium för de redan privilegierade, säger Elizaveta Kopacheva.
Vissa grupper utesluts helt och hållet från processen. Med dåliga sociala kontaktnät har dessa grupper ingen tillgång till information och aktiverar sig därför inte politiskt.
Viktiga nätverk i Ryssland
I avhandlingen studeras okonventionellt politiskt deltagande på nätet – som aktivism, namninsamlingar och protester – i demokratiska och halvauktoritära regimer, där Ryssland används som exempel på de senare.
Traditionella förklaringar till politiskt ointresse förklarar inte bristen på politiskt engagemang i länder som Ryssland, menar Elizaveta Kopacheva.
– Där är utbildningsnivån hög och människor diskuterar ofta politik på sociala medier. Min avhandling visar istället att individuella sociala nätverk – inte tid, pengar eller medborgerlig kompetens – är den mest avgörande egenskapen bakom engagemang i dagens digitala värld.
En tid med mycket protester
Med hjälp av för statsvetenskapen nya datavetenskapliga metoder som maskininlärning och analys av sociala nätverk har Elizaveta Kopacheva utvecklat en förklaringsmodell för nutida kollektivt politiskt deltagande. I fallet Ryssland visade sig modellen vara 96 procent korrekt när det gäller att förutsäga deltagande i protester.
Analyserna i studien omfattar åren 2018–2021, en tidsperiod då missnöjet nådde sin topp i Ryssland.
– Den kontinuerliga demokratiska tillbakagång som föregick händelserna i februari 2022 väckte ett ökande missnöje hos allmänheten med det befintliga politiska systemet. Som förväntat minskade protesternas omfattning och längd avsevärt under 2022, på grund av högre risker för enskilda personer och hårdare kontroll över information som delas på sociala medier, säger Elizaveta Kopacheva.
Vissa har råd att ta risker
Resultaten i avhandlingen är relevanta även i nutid, menar Elizaveta Kopacheva.
– Slutsatserna är betydelsefulla inte bara vad gäller tillgång till information utan än mer vad gäller att ha resurser. De privilegierade kan ha råd med höga risker för protestdeltagande i Ryssland.
I en studie har forskare vid Lunds universitet studerat trollfladdermöss – en art som väger ungefär åtta gram och som förekommer i nästan hela Europa. De har velat förstå hur de omvandlar energi till muskelkraft, något som de små fladdermössen inte är så bra på.
Förmågan att omvandla tillförd energi till något vi behöver kallas för verkningsgrad. För fladdermöss och fåglar handlar det om energin som krävs för att flyga.
Flygande fart ger kraft
Forskarna kan konstatera att verkningsgraden varierar med fladdermössens flyghastighet. Ju snabbare de bevingade läderlapparna flög desto mer energi lyckades de omvandla till muskelkraft.
– Tidigare har vi trott att verkningsgraden är konstant. Så det här är lite av ett genombrott, säger biologiforskaren Anders Hedenström vid Lunds universitet.
Med hjälp av modern teknik som höghastighetskameror, laser och rök i en vindtunnel har forskarna mätt fladdermusens rörelseenergi. Därefter har de jämfört mätningarna med djurens ämnesomsättning.
– Vår studie avslöjar att effektiviteten är lägre än förväntat hos den här lilla flyttande fladdermusen men att den ökar med flyghastigheten, säger Anders Hedenström.
Trollfladdermusen har studerats med modern teknik i en vindtunnel i Lund. Bild: Anders Hedenström
Fladdermusens förmåga att förvandla föda till energi under flygning styr förmågan att producera en framåt- och uppåtriktad kraft för att övervinna luftmotstånd och gravitation. Det här brukar kallas metabolisk energi.
Hur effektivt djur använder metabolisk energi under flygning har forskare tidigare antagit vara densamma vid alla hastigheter.
– Hittills har beräkningarna kraftigt underskattat trollfladdermusens ”flygkostnader” vilket har gjort det svårt att förutsäga deras flyttbeteende. Våra resultat ger en ny grund att stå på för att studera deras beteende, säger Anders Hedenström.
Viktigt för att förstå fladdermusens flytt
Forskarnas nya upptäckt bidrar till bättre förståelse av de hemlighetsfulla fladdermössens flyttbeteende, som inte är lika väl kartlagda som fåglars.
Forskarna har tidigare analyserat fågelarten svarthätta som också flyttar. Hos svarthättan var verkningsgraden 20 procent jämfört med fladdermusens tio procent.
– Det innebär att av all energi som fladdermusen konsumerar är det bara tio procent som kommer till nytta, medan det är 20 procent hos svarthättan. Fladdermusen använder alltså energin mindre effektivt. Att det skiljer så mycket kan bero på fåglar bara har två flygmuskler, medan fladdermöss har ungefär 15 muskler för samma jobb, säger Anders Hedenström.
I en studie vid Umeå universitet har forskare har följt människor på särskilda boenden på olika platser i Sverige och bland annat tagit blodprov var tredje månad. De har också följt personerna ifråga om insjuknande och dödsfall. Medelåldern på särskilda boenden för äldre är 86 år.
Tredje dosen gav 96-faldigt mer antikroppar
Provtagningen inleddes hösten 2021. I oktober 2021 hade alla boende i studien fått den tredje covid-vaccindosen. Forskarna kunde då se en 96-faldig ökning av mängden antikroppar i blodet, jämfört med antikroppsnivåerna före den tredje dosen.
Den fjärde dosen i mars 2022 gav bara en fyrfaldig ökning av antikropparna. Att ökningen blev förhållandevis mindre kan förklaras med att nivån då redan var hög.
Vaccin verksamt oavsett ålder
Forskarna kunde också konstatera att mängden antikroppar i stort sett var likadan för personer över respektive under 65 år.
Det talar, menar forskarna, för att de mRNA-vacciner som gavs i dos tre och fyra fungerade lika bra för äldre som för yngre.
Forskarna gick vidare med studier på en mindre grupp av hur vaccination skyddar mot de olika omikron-varianterna av covid-19. Med kompletterande blodprover analyserades antikropparnas förmåga att oskadliggöra virusvarianterna. Det gick då att se att antikropparna inte skyddade mot insjuknande i sig. Däremot minskade antikropparna kraftigt risken att dö i sjukdomen.
Få antikroppar, högre risk att dö
När forskarna gjorda statistiska analyser på provresultat från alla äldre personer som deltagit i studien såg de att personerna med de tio procent lägsta nivåerna av antikroppar i blodet hade tre till fyra gånger så hög sannolikhet att avlida inom 30 dagar efter att ha diagnosticerats med covid 19-viruset.
Den lägre nivån av antikroppar hos vissa äldre hänger troligen samman med att det kan finnas individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på vaccin.
”Absolut möjligt” att boosta vissa
Äldre personer med särskilt låga antikroppsnivåer skulle kunna gagnas av att vaccineras ytterligare gånger, tror forskarna. Går det då i praktiken att undersöka vilka som skulle kunna vara aktuella för extra vaccindoser? Ja, säger Linnea Vikström, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
– Vi ser att har man låga nivåer löper man en större risk att dö. Då skulle man kunna försöka boosta just de personerna med fler vaccindoser. Hur man skulle göra det rent praktiskt vore upp till myndigheterna, men det är ju absolut möjligt för oss i praktiken att analysera äldres antikroppnivåer. Det kommer vi också att fortsätta att göra under hela 2023, i vår studie.
Resultaten kommer förhoppningsvis också att föra forskningen framåt, enligt forskarna.
– Studien kan hjälpa oss och andra forskare att förstå hur de olika varianterna av viruset tar sig förbi immunförsvaret bland de äldsta och hur vaccinet behöver utvecklas för att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Linnea Vikström.
Text: Umeå universitet samt forskning.se
Kontakt:
Linnea Vikström, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi linnea.vikstrom@umu.se
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har i en tidigare studie undersökt älgars val av föda vintertid i en skånsk djurpark.
Resultaten visade att älgarnas val av mat motsvarade en väl avvägd balans mellan protein och kolhydrater. Detta näringsinnehåll liknar till stor del den näring som finns naturligt i videväxter. Men hur bestämmer en vild älg ute i skogen vad den ska äta bland alla träd och växter som finns där?
– Hur älgarna balanserar olika näringsämnen är inte särskilt väl undersökt, så att öka kunskapen om det är av stort biologiskt intresse. Vi ville undersöka om de vilda älgarna gör som djurparksälgarna; väljer mat som motsvarar videväxter i näringsinnehåll, säger forskaren Robert Spitzer vid SLU.
Spillning och växtprover samlades in
Undersökningen genomfördes i flera områden från Södermanland upp till Norrbotten. Forskarna samlade in älgspillning som analyserades för att se vilka växter älgen ätit. Samtidigt samlades växtprover in för att analysera näringsinnehållet i de växter som ingick i älgarnas vinterdiet.
Älgar äter gärna en kombination av tall och ris. Bild: Per-Åke Adolfsson/Unsplash
Rätt kombination maxar näringsintag
Resultaten visade att älgar i områden med lite snö och tillgång till olika växter helst valde en diet som bestod av tall och ris från blåbär och lingon. Just denna kombination ger ett näringsinnehåll som ungefär motsvarar videväxternas – precis som djurparksälgarna valde.
– Kombinationen tall och bärris är en bättre balanserad kost för älgen än att bara äta tall eller bärris. Men finns det tillgång till videväxter så väljer älgen antagligen hellre dessa, säger Robert Spitzer.
Älgar anpassar sig efter utbud
Så om älgen själv får välja så blir det helst vide eller en kombination av tall och ris från bär. Men älgen gör så gott den kan utifrån den mat som finns tillgänglig. Är utbudet begränsat blir födovalet också det.
– Vill man hjälpa älgen att balansera sitt födointag så är en möjlighet att försöka gynna tillgången till videväxter och bärris i skogen. Älgen äter gärna en kombinerad föda om möjligheten finns, säger Robert Spitzer.
Robert Spitzer, postdoktor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU. robert.spitzer@slu.se
Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos unga män. De bakomliggande orsakerna är fortfarande i stort sett okända.
I en ny studie har forskare undersökt personer i Sverige som har haft testikelcancer. Via registerdata har forskarna studerat om psykiatriska diagnoser före cancerdiagnosen var vanligare hos dem som drabbats av testikelcancer än hos en kontrollgrupp.
Signifikant ökad risk
Överlag fann forskarna ingen ökad risk för testikelcancer vid en psykiatrisk diagnos. Men just vad gäller neuropsykiatriska diagnoser, som autism och adhd, fann de en signifikant ökning av risken att drabbas av testikelcancertypen seminom.
Även om risken var förhöjd för denna grupp är den absoluta riskhöjningen låg, poängterar forskarna – under en procent. Och risken överlag att drabbas av testikelcancer är fortfarande mycket låg även bland pojkar och män med exempelvis autism och adhd. Resultaten är dock intressanta för den som vill förstå varför testikelcancer uppstår.
Tidiga livshändelser kan påverka
Det här är första gången en forskningsstudie visar på en koppling mellan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och risken för testikelcancer. Exempel på riskfaktorer man känner till sedan tidigare är om man som bebis haft en icke nedvandrad testikel eller om man har en far eller bror med testikelcancer.
– Vi vet inte varför vi ser ett samband mellan neuropsykiatriska diagnoser och risken för testikelcancer, men vi tror att tidiga livshändelser påverkar. Kanske till och med så tidiga som under fosterstadiet, säger Anna Jansson, doktorand vid Uppsala universitet och läkare vid Akademiska sjukhuset.
Blir sjuka tidigare
I studien såg forskarna även att personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i median var fyra år yngre när de insjuknade i testikelcancer och oftare hade en mer avancerad sjukdom vid diagnosen.
– Vi såg också att personer med en tidigare psykiatrisk diagnos hade en något ökad risk att dö av sin testikelcancer jämfört med personer utan en tidigare psykiatrisk diagnos, även om överlevnaden i testikelcancer överlag var mycket god i båda grupperna, säger Anna Jansson.
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, säger:
– Eftersom vi ser en försämrad överlevnad hos personer som har psykisk sjukdom är det viktigt att vården, personerna själva och även närstående uppmärksammar att man även kan drabbas av annan ohälsa och känner man en knöl i testikeln ska man söka vård. Den här sjukdomen går att bota hos de allra flesta idag.
Testikelcancer
I Sverige diagnostiseras ungefär 360 män årligen med testikelcancer. Testikelcancer är den vanligast förekommande cancerformen bland unga män i åldern 15 till 35 år.
Det vanligaste symtomet vid testikelcancer är att man känner en knöl i testikeln.
Den specifika orsaken är okänd, men några riskfaktorer är kända. Ungefär en tiondel av de drabbade har opererats för en icke nedvandrad testikel i barnaåren. Hos 1 till 3 procent av dem som insjuknar syns också en ärftlig benägenhet. Risken anses störst om man har en bror som också har haft testikelcancer.
Behandlingen går ut på att operera bort den sjuka testikeln. Med hjälp av cytostatika kan man även bota sjukdomen om den har spridit sig utanför testikeln. Testikelcancer är idag är en av de cancerformer med allra bäst överlevnad.
Källa: Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Om studien
Studien har fokuserat på patienter som haft testikelcancer i Sverige. Totalt har 6 166 patienter inkluderats och jämförts med 61 660 åldersmatchade män utan testikelcancer.
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet ingrid.glimelius@igp.uu.se
I de flesta fall antas EU-lagar av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd tillsammans, utifrån förslag från EU-kommissionen.
Okänd expertgrupp
Få känner dock till att det finns en grupp icke-valda företrädare inom EU-kommissionen som kan ha ett stort inflytande på lagstiftningsprocessen. Dessa experter utgör Nämnden för lagstiftningskontroll, på engelska Regulatory Scrutiny Board, RSB.
– I praktiken har RSB en vetoposition som ger icke-valda experter inom EU-kommissionen en alltför stark roll i EU:s lagstiftningsprocess, säger Brigitte Pircher, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och specialist på beslutsfattande i EU.
– Dessutom kan lobbyister försöka påverka nämnden under arbetets gång. Detta blir särskild problematiskt eftersom nämndens arbete inte är transparent.
Lobbying gav urvattnad lagstifting
Brigitte Pircher har undersökt RSB i en ny studie, bland annat efter att olika aktörer hävdat att nämnden är partisk, till förmån för stora näringsgrenar. Och visst finns problem, enligt Brigitte Pircher.
Ett exempel är ett EU-direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet.
– Min studie visar att RSB hade kontakter med lobbyister innan lagförslaget ens föreslogs eller överlämnades till lagstiftarna, säger Brigitte Pircher.
Stora industrier, bland annat svenska och danska, försökte lobba gentemot RSB som yttrade sig negativt två gånger och var emot kraftfulla åtgärder, fortsätter hon.
– Till sist blev lagstiftningen kraftigt urvattnad och gäller numera bara för 0,2 procent av alla europeiska företag. I beslutsfattandet bidrog RSB till politiseringen och polariseringen av denna lag.
Utan insyn
Att bedöma exakta effekter är svårt, säger Brigitte Pircher. Men RSB:s struktur och roll gör nämnden mottaglig för lobbyister. Det finns heller inget offentligt ansvar eller möjlighet till insyn.
– RSB:s åsikter publiceras endast i slutet av ett färdigt lagförslag. Det finns alltså ingen insyn i nämndens arbete och utvecklingen av dess åsikter – inte ens för lagstiftarna. Till exempel får ledamöter av Europaparlamentet inte tillgång till deras dokument. Jag hävdar därför att RSB i sin nuvarande form ökar politiseringen av EU:s politik bakom stängda dörrar.
”Borde agera helt öppet”
Lämpliga åtgärder, menar Birgitte Pircher, vore att minska nämndens makt och göra processen mer öppen.
– Lagstiftningsprocessen bör höra hemma hos Europaparlamentet och EU-rådet. RSB bör reduceras till en expertstyrelse utan någon vetoposition. Dessutom bör nämnden agera helt öppet och ge tillgång till sina dokument i alla stegen i beslutsfattandet.
Studien, som är från Göteborgs universitet, bygger på data om 1 500 strokepatienter vid 35 svenska sjukhus. Deltagarna grupperades utifrån sina fysiska aktivitetsmönster efter en stroke.
Fyra timmars träning i veckan
Studien pekar på att ökad eller bibehållen fysisk aktivitet, med fyra timmars träning i veckan, fördubblade chanserna att nå en bra återhämtning sex månader efter en stroke.
Män och personer med bra kognitiv förmåga bibehöll oftare ett aktivt liv med bättre återhämtning som följd, visar studien också.
Förbättrar på cellnivå
Fysisk aktivitet ”programmerar om” hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke, säger Dongni Buvarp som forskar inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Fysisk aktivitet förbättrar kroppens återhämtning på cellnivå, ökar muskelstyrka och välbefinnande samt minskar risken för fall, depression och hjärt-kärlsjukdom. Oavsett strokens svårighetsgrad kan de drabbade få fördelar genom att öka sin träning.
Viktigt att stötta
Vikten av fysisk aktivitet är något som sjukvårdspersonal, de drabbade och deras nära bör känna till, säger Dongni Buvarp.
– Kvinnor och personer med nedsatt kognition tycks bli mindre aktiva efter stroke. Studieresultaten tyder på att dessa grupper behöver mer stöttning för att komma igång med fysisk aktivitet.
Forskare har tidigare kunnat påvisa ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och strokesymptomens svårighetsgrad vid själva insjuknandet. De nya resultaten visar alltså på vikten av att upprätthålla en hälsosam och aktiv livsstil även efter en stroke.
Under det andra världskriget förstördes värdefull kultur när hela städer flygbombades och nazister metodiskt plundrade muséer och privata hem. Även senare krig har visat att kulturarv avsiktligt angrips, som i det forna Jugoslavien och i Syrien. På så sätt kan angriparen underminera en nationell identitet.
Men utöver monument, byggnader och konst kan ett land även berövas sina minnen. Ett angriparland kan i alla fall försöka ”skriva om” gemensamma minnen i det attackerade landet. Det säger Yuliya Yurchuk, historiker vid Södertörns högskola. Hon forskar om minnespolitik och kulturella minnens betydelse.
Sovjetunionen förbjöd prat om svälten
Ett exempel är minnena av Holodomor, säger Yuliya Yurchuk. Det är namnet på en massvält som krävde miljontals ukrainares liv mellan 1932 och 1933.
Bild: Alexander Wienerberger, via Wikimedia commons *
– Under Sovjetåren fick man inte prata om svälten, och framförallt inte den sovjetiska regimens agerande. Till och med ordet Holodomor var förbjudet. Då var det bara ukrainare i diasporan som kunde uppmärksamma de människor som svalt ihjäl. När landet senare blev självständigt gick detta att prata om, och minnet av Holodomor är sedan dess en viktig del av kulturen.
Självständighet ett hot även då
En kort tid under inbördeskriget 1917–1921 hade Ukraina förklarat sig självständigt och makten i Moskva befarade att det skulle ske igen. Att svälta ut folket var Kremls sätt att krossa motståndsviljan, säger Yuliya Yurchuk.
– I Sovjet sa man att svälten berodde på väder och missväxt, men det finns forskning som visar att regimen konfiskerade det bönderna hade, och inte bara mat utan till och med tändstickor, så att folk inte kunde tända eld och laga sin mat. Fyra miljoner människor kom att dö.
Svältande i staden Charkiv på 1930-talet. Bild: Alexander Wienerberger, via Wikimedia commons **
Paralleller till kriget idag
Även nu menar Putin att Ukraina är en del av Ryssland och paralleller finns mellan dåtidens händelser och dagens krig, menar Yuliya Yurchuk.
– I somras blev skörden som skulle exporteras från Ukraina till andra länder en stor fråga, eftersom Ryssland vägrade släppa igenom maten. Man gjorde då jämförelser med Holodomor, och hur Sovjetunionen konfiskerat mat.
Erkänt som folkmord
Ukrainarna minns svältkatastrofen på 1930-talet, trots försöken från Sovjetregimen att tysta allt prat om den. 2006 lagstiftade det ukrainska parlamentet om att Holodomor ska uppfattas som folkmord, och samtidigt kriminaliserades förnekande av massvälten. Sedan dess har flera länder, som Tyskland och Danmark, skrivit under på det.
– Det är svårt med Holodomor, för Sovjetunionen finns inte längre, så det går inte att utkräva ansvar, därför var det viktigt för ukrainare att EU-parlamentet erkände händelsen som folkmord nu i december, säger Yuliya Yurchuk.
Sedan 2006 besöker utländska politiker monumentet av Holodomor när de gästar landet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans fru var där vid senaste minnesdagen. Det var symboliskt viktigt, menar Yuliya Yurchuk.
En utrotning av ord och idéer
Historikern Anne Appplebaum skriver i boken ”Röd hungersnöd. Stalins krig mot Ukraina” om hur man inte bara försökte svälta ut folket rent fysiskt, utan även det kitt som band dem samman, som gjorde dem till ukrainare. Forskare, författare och historiker förföljdes, samtidigt som många pjäser och böcker på ukrainska förbjöds.
Applebaum kallar det en utrotning av ord och idéer. Allt för att folk skulle förstå att det var farligt att förknippa sig med det ukrainska.
Binder samman nu
Nu är minnet av Holodomor något som ger ukrainare en känsla av tillhörighet, säger Yuliya Yurchuk.
– Många vill berätta historierna från den tiden, för att visa att kunde vi överleva svälten, så kommer vi att överleva kriget också.
När tandens rot blottas förändras inte bara utseendet. Tanden kan dessutom bli överkänslig mot kallt och varmt. Den kan även blir mer mottaglig för kariesangrepp.
Hittills finns få studier som undersökt sambandet mellan tandreglering och tillbakadraget tandkött, och som följt patienter under en längre tidsperiod.
En ny avhandling har nu tittat närmare på sambandet.
– Tillbakadraget tandkött beror på många olika faktorer. Slutsatsen från våra studier är att tandreglering är en av riskfaktorerna, åtminstone ett år efter behandlingen, säger forskaren Dimitrios Kloukos vid Malmö universitet.
40 patienter har följts
I avhandlingen ingår en mindre patientstudie som gjorts på militärsjukhuset i Aten. I studien har sammanlagt 40 personer följts. Här ingick 20 patienter som hade fått tandställning i sena tonåren och 20 obehandlade patienter.
– Slutsatsen är att förekomsten av tillbakadraget tandkött var 67 procent högre hos gruppen som haft tandställning jämfört med kontrollgruppen. Det positiva är att förändringen endast rör få tänder totalt och är mycket liten, enbart någon millimeter.
Till skillnad från tidigare studier inom området är den kliniska studien framåtblickande, det vill säga patienterna och kontrollgruppen ska följas under de kommande fem åren.
Långsiktiga effekter ska studeras
Forskaren Dimitrios Kloukos hoppas att resultaten kan komma till nytta för både tandläkare och patienter, inte minst när de långsiktiga effekterna analyserats.
– Tillbakadraget tandkött är ett problem som praktiker möter dagligen, och vi har utfört behandlingen på ett standardsätt som används i de allra flesta länder i världen, vilket gör studiens resultat generaliserbart, säger Dimitrios Kloukos och fortsätter:
– Eftersom tandreglering verkar utgöra en av riskfaktorerna så är det viktigt att informera patienten noggrant från början att tandköttet kan dra sig tillbaka, redan innan behandlingen sätts in.
Studien genomfördes, enligt forskarna, mot bakgrund av att paranormala förmågor ofta förekommer i populärkulturen men att uppfattningen kring deras faktiska existens relativt sällan studerats vetenskapligt.
Sex paranormala förmågor
Slumpvis utvalda personer fick svara på om de tror att det idag finns människor som kan:
Förutspå framtiden genom tarotkort, runor eller liknande hjälpmedel
Samtala med döda personer
Förutspå en persons framtid genom att tolka stjärnors rörelser, exempelvis via horoskop
Minnas vad som hänt i tidigare liv
Överföra energier från sina händer för att bota sjukdomar
Uppfatta saker genom ett sjätte sinne som de andra sinnena inte kan
En femtedel tror på samtal med döda
Det visade sig att 21 procent av de svarande i enkäten, alltså cirka en femtedel, tror att det idag finns personer som kan samtala med döda.
Ungefär lika många, 20 procent, tror att det finns personer som kan minnas vad som har hänt i tidigare liv.
Vidare svarade 33 procent, alltså var tredje person, att det idag finns människor som kan uppfatta saker med hjälp av ett sjätte sinne.
Andelen som tror att människor kan förutspå framtiden med hjälp av tarotkort eller andra hjälpmedel är något lägre,18 procent. Minst utbrett i undersökningen med omkring 14 procent positiva svar är förmågorna kopplade till horoskop och healing.
Fyra av tio tror på någon förmåga
Sammantaget uppgav fyra av tio av de svarande att de tror att det finns personer idag som besitter åtminstone en av de sex utvalda paranormala förmågorna.
− Andelarna som svarar att personer med dessa förmågor finns idag är nog för många överraskande höga, säger Sebastian Lundmark, forskare vid SOM-institutet och ansvarig för studien.
Bild: Sergi Viladesau, Unsplash.
Kvinnor och yngre tror mer
Vilka är då mest benägna att tro på existensen av förmågor som idag inte kan förklaras av den allmänt accepterade vetenskapen? Den mest påtagliga skillnaden i undersökningen är den mellan män och kvinnor. Kvinnor är mer än dubbelt så benägna som män att tro att det finns personer med paranormala förmågor.
44 procent av kvinnorna svarade att det idag finns personer som kan uppfatta saker genom ett sjätte sinne och 30 procent av kvinnorna svarade att det finns personer som kan samtala med döda.
Analyserna visar också att yngre, i synnerhet de födda 1996 eller senare, tror mer på förekomsten av förmågorna än de allra äldsta. Boende på landsbygden och personer som också svarar att de är gudstroende är även de mer benägna att tro på förmågorna.
Kan inte kopplas till utbildning och inkomst
Tvärtemot forskarnas hypoteser fanns inga statistiskt säkerställda samband för vare sig utbildningsnivå eller inkomst. Vad gäller politisk preferens var Sverigedemokraternas och Liberalernas sympatisörer något mer benägna att svara att förmågorna fanns.
Internationell forskning har antytt att det ibland finns samband mellan upplevt politiskt utanförskap och benägenheten att tro på paranormala förmågor, säger forskaren Sebastian Lundmark.
− Att i synnerhet personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna är något mer benägna att tro än övriga partisympatisörer kan ligga i linje med denna tes, då Sverigedemokraterna länge setts som ett pariaparti i Sverige.
Om studien
Frågorna ställdes i den nationella SOM-undersökningen från Göteborgs universitet, hösten och vintern 2022. Undersökningen gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år, boende i Sverige.
3 750 personer fick frågan om paranormala förmågor. Undersökningen hade 49 procents nettosvarsfrekvens.
I en avhandling vid Linnéuniversitetet har ungdomars sexuella beteende, deras utsatthet för våld och självskattade hälsa undersökts.
Forskningen har också tittat på om ungdomar väljer att berätta om de blivit utsatta för våld, och hur de beskriver sina erfarenheter av våld.
Resultatet från studierna visar att många ungdomar väljer att ha oskyddat sex med en ny partner trots att de kan riskera sin sexuella hälsa. En högre andel tonåringar uppgav en tidig sexdebut, före 15 års ålder, jämfört med gruppen unga vuxna, mellan 20 och 24 år.
Dessutom svarade nästan hälften av ungdomarna att någon hade utsatt dem för våld, något som också riskerar att påverka deras hälsa negativt på flera sätt.
Stöd kan behövas vid riskbeteende
Studierna visar vikten av att vårdpersonal ställer frågor om sexuellt beteende och våld för att fånga upp problem vid till exempel besök på ungdomsmottagningar.
– Om någon ungdom som har ett sexuellt riskbeteende eller varit utsatt för våld identifieras vid ett möte, kan ungdomen erbjudas råd och stöd utifrån sitt aktuella behov och önskemål. Deras rätt till hälsa och deras egenmakt att själva eller tillsammans med någon kunna njuta av sin sexualitet, utan våld och utan att riskera sin hälsa kan aldrig nog betonas, säger forskaren och barnmorskan Carina Petersson som skrivit avhandlingen.
Rädsla att bli dömda
De våldsutsatta ungdomarna skattar även sin hälsa sämre än övriga och få väljer att berätta för hälso- och sjukvårdspersonal om att de utsatts för våld. De flesta ungdomarna saknar även kunskap om vad som räknas som våld.
Avhandlingen visar också att många ungdomar förväntar sig att få frågor om våld under ett besök på ungdomsmottagningen. Men om de känner att den som frågar kan döma dem, kan de välja att avstå från att berätta.
– Mina forskningsresultat kan och behöver användas för att öka kunskapen om vilka hälsorisker ungdomar utsätter sig för eller blir utsatta för, säger Carina Petersson.
Mer om studiens resultat
I avhandlingen undersöks tre olika typer av våldsutsatthet. Den första är det emotionella våldet, som delvis kan jämställas med psykiskt våld, följt av det fysiska och det sexuella våldet. Här har undersökningen utgått från ett formulär som beskriver vad de olika typerna av våld kan innefatta och olika allvarlighetsgrader.
En av studierna påvisade kopplingar mellan alla tre typerna av våld och att ungdomarna haft oskyddat sex med en ny partner.
Carina Petersson, barnmorska och forskare inom hälsovetenskap, Linnéuniversitetet, carina.petersson@lnu.se
För femte året i rad kan tittare i direktsändning följa Den stora älgvandringen i SVT och ta del av bilder från kameror som satts upp på platser där många älgar brukar passera. Tidigare år har denna så kallade slow-tv lockat många tittare som också är aktiva i kommentarsfälten.
Erica von Essen är docent vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet. Hon har nyligen startat forskningsprojektet DigiWild tillsammans med Jesse Peterson vid Linköpings universitet.
Den stora älgvandringen är en av två fallstudier där forskarna ska undersöka hur människor knyter relationer till vilda djur digitalt. De vill undersöka hur och varför man tittar. De vill också ta reda på vad tittarna vill se.
Den andra fallstudien kommer att vara Svenska Jägareförbundets nya digitala plattform Viltbild, där jägare postar om vilt i form av spår, observationer, avskjutning och egna kamerabilder.
Vad studerar ni med Den stora älgvandringen?
– För Den stora älgvandringen kommer vi att följa djurets ”resa” från kamerafångst ute i naturen, till den digitala sändningen hemma hos folk, till att bli föremål för en aktiv social mediegemenskap där exempelvis älgar, järv och renar blir till ”dagens bild”, ingår i tittartävlingar och pratas om i Facebookgruppen ”Vi som gillar den stora älgvandringen” på SVT, säger Erica von Essen.
Forskarna undersöker hur SVT:s team riggar kameror och övervakningsteknologi för att bemöta allmänhetens växande intresse och preferenser för att se vilt. De vill också se hur tittarna förmänskligar, följer och sympatiserar med vilt de ser på skärmen.
– Det blir inte bara underhållning i livechatfunktioner med sändningen, men också utrymme för kritiska diskussioner kring älgförvaltning och jakt och möjlighet att lära om både ekologi och biologi.
Varför har ni valt att göra studien DigiWild?
– När vi blir allt mer urbaniserade, skapar vi samtidigt dessa nya intressanta utrymmen och sätt att interagera med eller titta på vilda djur som man inte skulle ens tänkt tanken på för femtio år sedan. Men de har kommit bli meningsfulla sätt att ”lära känna” vilda djur. Livestreaming från åtelkameror, vattenhål, savannkameror, bo och nästkameror, och så vidare, drar nu en växande och hängiven publik, säger Erica von Essen och fortsätter:
– I takt med att naturdokumentärer blir allt mer storslagna, konstruerade och spektakulära, som BBC:s David Attenborough-ledda serier, kommer vi att se en fortsatt popularisering av avslappnade liveströmmar. Vi vill faktiskt se djurens mer intima, tråkiga, vardagliga liv också, och på våra egna premisser. Vi vill ta reda på allt vi kan om denna trend, inklusive vilka det är som tittar och vad de spanar efter.
Vad hoppas ni kunna uppnå med studien?
– Vi vill framför allt se på hur relationen utvecklas mellan människan/tittaren och det vilda djuret, inte bara älgen. Det kan vara att det här sättet att uppleva vilda djur är en språngbräda till att ta sig ut i naturen, där man får en fysisk upplevelse. Men det kan också vara ett fenomen i sig, begränsad i det digitala. I grund och botten vill vi se vad förhållandet är mellan online och offline i det här sammanhanget. Det skulle vara intressant att kunna påvisa ”påtagliga” effekter av hängivenhet till denna liveström som ökad kunskap om vilt, att man engagerar sig i naturvård eller antar en ny hobby som jakt, fågelskådning eller vandring.
För femte året kan tittare i realtid följa hur älgarna vandrar – och med viss tvekan – korsar en älv. Bild: SVT
Projektet innehåller medborgarforskning. På vilket sätt?
– Det som slår mig när jag läser på Facebookgruppen Vi som gillar den stora älgvandringen på SVT är att tittarna inte är passiva. De är aktiva deltagare som bidrar till diskussion, artbestämning och kunskap om de vilt som syns på skärmen. De skapar såväl som konsumerar. Fastän vår andra fallstudie, Viltbild bland jägare, har tydligare kännetecken för medborgarvetenskap genom konkret input till viltförvaltning, tror jag att man i breda drag också kan se att aktiviteterna i sociala media kring Den stora älgvandringen också bidrar till att utöka kunskapsläget, både officiellt eller inofficiellt. SVT och forskare är också lyhörda för tittarna, och svarar ofta på deras tekniska och ekologiska frågor på Facebookgruppen och i andra forum.
Hur blev du intresserad av att studera hur människor ”betraktar” djur?
– Sättet vi filmar, fotograferar, och representerar vilda djur säger oss något om våra relationer till dem. Närbilder från bo- och nästkameror som fångar intima familjedetaljer av annars skräckinjagande rovfåglar bidrar till ett nytt sätt att se dem. Sättet som människor tittar på vilda djur – från bekvämligheten av sina hem, på mobila skärmar eller ute i naturen, lär också påverka våra relationer med dem, till och med skapa nya där inga fanns, säger Erica von Essen och fortsätter:
– Eftersom övervakningsteknologier, som drönare och go-prokameror på djuren, förnyas så snabbt, till en punkt där vi kan virtuellt interagera med vissa djur genom uppmaningar på skärmen, betyder det att framtiden för detta sätt att titta på vilda djur kommer att bli ganska oförutsägbar. Hur nära kan vi komma? Hur nära vill du komma? Eftersom jag är intresserad av att förändra vilda djurs etik i samhället generellt, och nya roller som vilda djur spelar för oss, som memes eller djurinfluenser, verkade detta vara en bra fallstudie.
Vad forskar du mer om?
– Jag har ett projekt som heter ”Med rätt att döda: En nekropolitisk studie om gallring av oönskade djur i urbana och rurala miljöer” där vi tittar på kommunjägares dilemman med att ta bort problemvilt, framförallt i städer. Det kan röra sig om en aggressiv svan i stadsparken eller en älg som springer genom Södermalm. Vi ser på hur de jagar dessa i tider när de också får kritik av allmänheten kring att inte ta bort gulliga djur. Min resterande forskning täcks av projekt kring jakt, vildsvin och oönskade invasiva arter.
Följer du dagligen Den stora älgvandringen?
– Nej, men jag följer dagligen de som följer den! Jag läser på Facebookgruppen flera gånger per dag och skrattar ofta högt. Jag är rätt otålig av mig och vet inte om jag är en bra tittare för slow-TV.
Vad skulle du helst vilja se sker framför kamerorna där?
– De mest minnesvärda naturdokumentärmomenten för mig har varit när djuren märkt av, interagerat med, eller saboterat övervakning som ska spionera på dem. Jag tror inte att vi kommer att se en repris av makaken som snodde fotografens kamera i Indonesien och tog en selfie med den, men jag skulle vilja se åtminstone ett djur som är rebelliskt. Jag tror att fåglar av olika slag kommer att vara skurkarna.
Direktsändningen av älgarnas vandring avslutas den 7 maj klockan 23:00.
Potensmedlet heter tadalafil och är en av de verksamma läkemedelssubstanserna i gruppen PDE5-hämmare, där även det kända läkemedlet Viagra ingår. PDE5-hämmare används för att behandla impotens.
– Man ska aldrig självmedicinera med PDE5-hämmare, eftersom det i värsta fall kan innebära livsfara i kombination med vissa andra läkemedel. Dessa läkemedel är receptbelagda och ska alltid ordineras av behandlande läkare, säger Per-Anders Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Långtidsverkande
Till skillnad från de övriga tre PDE5-hämmare som är godkända i Sverige är tadalafil långtidsverkande och kan ordineras med en daglig dos.
I studien, som är en pilotstudie, ingick 18 personer med diabetes typ 2. Studiepersonerna var 12 män samt sex kvinnor som hade passerat klimakteriet. Studien var randomiserad och dubbelblind, där alla deltagare under sex veckor slumpades att få en hög daglig dos av antingen tadalafil eller placebo. Efter en paus på åtta veckor fick försökspersonerna det andra alternativet under sex veckors tid.
Deltagarna följdes noga med tanke på kända biverkningar som huvudvärk, halsbränna, diarré, muskelvärk, ryggvärk, lågt blodtryck, nästäppa, tinnitus och dimsyn.
Tydlig förbättring av långtidssockret
Studiens syfte var i första hand att undersöka om tadalafil kunde förbättra patienternas insulinkänslighet, men där syntes ingen skillnad jämfört med placebo.
Däremot gav tadalafil en tydlig förbättring av långtidssockret, baserat på mätning av den vedertagna markören HbA1c i blodprov. I genomsnitt sjönk nivån av HbA1c med 2,50 mmol/mol.
– Det är en mycket tydlig förbättring av långtidssockret, som vi inte hade kunnat drömma om efter bara sex veckors tilläggsbehandling hos patienter med välkontrollerad typ 2-diabetes. Förbättringen av blodsockret är i nivå med den förbättring vi sett för nya läkemedelskandidater som numera är det fjärde behandlingsalternativet för typ 2-diabetes, säger Per-Anders Jansson, som lett arbetet med studien.
Har potential som komplement
Nivån av HbA1c i blodprov följs noga för patienter som behandlas för typ 2-diabetes. Ju högre värde, desto större risk för komplikationer, som mikrovaskulära skador på ögon, njurar och nerver, fortsätter Per-Anders Jansson.
Tadalafil har potential att komplettera den behandling som idag ges för typ 2-diabetes, menar forskarna – särskilt för män som också har impotens. Över 70 procent av män med övervikt och typ 2-diabetes utvecklar impotens.
Fler studier krävs
Resultaten från pilotstudien behöver dock upprepas i en större studie där fler personer behandlas under en längre tid, vilket forskargruppen vid Göteborgs universitet överväger. Den behandling som idag ges i första hand för typ 2-diabetes är livsstilsförändringar och läkemedlet metformin. Under de senaste tio eller tjugo åren har också flera andra läkemedel utvecklats.
Tadalafil ökar genomblödningen i skelettmuskel, hjärta och fettvävnad. Den aktuella studien visar ett ökat blodflöde och en positiv effekt i levern, där en etablerad markör för leverförfettning minskade under behandlingen med läkemedlet, jämfört med placebo. Dessutom såg forskarna att glukosupptaget ökade vid behandling med tadalafil jämfört med placebo.
Patentet på tadalfafil gick ut 2017 och priset har fallit kraftigt de senaste åren. Detta skulle kunna möjliggöra en bredare användning, enligt forskarna.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
