En grupp forskare från Stockholms universitet har för första gången kunnat undersöka stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer. Det har varit möjligt tack vare James Webb-teleskopets första bilder på galaxhopar.
– De galaxhopar som vi undersökt är så massiva att de böjer ljuset som passerar deras centrum, precis som Einstein förutsa 1917. Och det skapar i sin tur ett slags förstoringsglaseffekt: galaxerna i bakgrunden blir förstorade på bild, förklarar forskaren Adélaïde Claeyssens vid Stockholms universitet.
Klumpar i många galaxer
Förstoringsglaseffekten och James Webb-teleskopets upplösning har gjort det möjligt att studera sambandet mellan hur klumpar, mycket kompakta strukturer av stjärnhopar, bildas och utvecklas, och hur galaxer uppstår och växer några miljoner år efter Big Bang.
– Bilderna från James Webbteleskopet visar att vi kan hitta de här mycket små klumpstrukturerna inuti väldigt avlägsna galaxer och att vi kan se klumparna i många av galaxerna. Det förändrar hela forskningsområdet och hjälper oss att förstå hur galaxer bildas och utvecklas, säger forskaren Angela Adamo vid Stockholms universitet.
Den äldsta galaxen i undersökningen ligger så långt borta att forskarna kan se hur den såg ut för 13 miljarder år sedan. Då var universum bara 680 miljoner år gammalt.
James Webb-teleskopet
James Webb-teleskopet sändes upp i rymden 2021. Det ersätter Hubbleteleskopet som bidragit med information till rymdforskare i över 30 år.
James Webb-teleskopet kommer att göra observationer i infrarött ljus. Det väntas ge många nya upptäckter. Källa: Rymdstyrelsen
Angela Adamo, Oscar Klein center, institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, angela.adamo@astro.su.se
Adélaïde Claeyssens, Oscar Klein center, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, adelaide.claeyssens@astro.su.se
På några decennier har fetma och övervikt blivit en global folksjukdom som bland annat orsakat en kraftig ökning av antalet personer med typ 2-diabetes.
Långvarig övervikt och typ 2-diabetes ökar risken för icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom, NAFLD, som är den vanligaste orsaken till kroniska leversjukdomar, till exempel leversvikt och levercancer, i Europa och USA.
Idag saknas läkemedel för behandling av sjukdomen.
Många drabbade av fettleversjukdomen
NAFLD, en förkortning för engelskans Non-alcoholic fatty liver disease, drabbar mer än 100 miljoner vuxna i världen. Tidigare forskning visar en betydligt ökad risk för levercancer hos personer med fettleversjukdomen.
25-29 procent av personer med typ 2-diabetes har NAFLD.
I Sverige har cirka 500 000 personer diabetes. 85-90 procent har typ 2-diabetes, enligt Diabetesförbundet.
Fettsyror lagras – tydlig risk för leverskador
Vit fettvävnad har en mycket stor förmåga att lagra fett men vid långvarig och kraftig övervikt, och ofta vid typ-2 diabetes, är den inte tillräcklig. Mängden fettsyror i blodet ökar och lagras i bland annat levern. Ansamlingen av fett stör leverns frisättning av glukos och leder till insulinresistens, men ökar också risken för permanenta skador på ett av kroppens viktigaste organ.
Nu har forskare vid bland annat Karolinska institutet undersökt en ny metod för att begränsa uppkomsten av fettlever.
Antikropp kan bli ett behandlingsalternativ
I studien har forskarna testat en läkemedelskandidat i form av en antikropp mot proteinet VEGF-B, vaskulär endoteltillväxtfaktor B, som styr frisättningen av fett från den vita fettvävnaden. Studien gjordes på möss som fick olika dieter och behandlades med läkemedelskandidaten.
– Vi har identifierat ett nytt sätt att behandla fettlever som involverar att fett stannar kvar i fettvävnaden och inte läcker ut och ansamlas i levern. Våra resultat visar att farmakologisk blockering av VEGB-B-signaleringen hos möss förhindrar fettansamling i levern och minskar risken för utveckling av NAFLD, säger Ulf Eriksson som är professor vid Karolinska institutet.
Metoden väcker hopp om bättre behandling av fettlever.
– Uppkomsten av fettlever är associerad med flera allvarliga och i vissa fall dödliga sjukdomar. Med den behandlingsprincip som vi har utvecklat kan det bli möjligt att förhindra uppkomsten av fettlever och förhoppningsvis minska risken för leversvikt och obotlig levercancer, säger forskaren Annelie Falkevall vid Karolinska institutet.
Antikropp blockerar frisättning av fett
Forskarna studerade också fettvävnad från 48 patienter som skulle genomgå överviktskirurgi. Hälften av gruppen hade NAFLD, medan återstående hälften inte hade sjukdomen.
Resultaten visar ett tydligt samband mellan nivån av VEGB-B-signalering i vit fettvävnad och förekomsten av fettleversjukdomen.
– Nästa steg för att komma vidare med denna spännande läkemedelskandidat är att få in den i ett kliniskt utvecklingsprogram, säger Ulf Eriksson.
Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet och styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat ämnesomsättningen. Neurotensin och vasopressin är två exempel på hormoner som studeras av diabetesforskare vid Lunds universitet. Studier av de här molekylerna ger ökad kunskap om vem som är i riskzonen att utveckla fetma och typ 2-diabetes.
Neurotensin en biomarkör
Neurotensin frisätts från mag- och tarmkanalen efter att vi har fått i oss fett. Forskning vid Lunds universitet har visat att neurotensin kan användas som en biomarkör för att förutsäga risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och fettlever.
Olle Melander leder en forskargrupp inom kardiovaskulär forskning som har publicerat flera studier om hormonets betydelse för risken att utveckla sjukdom.
Under stenåldern när tillgången till mat var begränsad fanns det överlevnadsfördelar hos människor som var bra på att lagra in fettrik mat. Det är inte särskilt bra i dag när det finns ett överflöd av mat i många delar av världen.
– Våra studier har visat att det finns en koppling mellan förhöjda nivåer av hormonet efter fettintag och risken att utveckla typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och fettlever, säger Olle Melander, professor i internmedicin vid Lunds universitet och knuten till det strategiska forskningsområdet Excellence of Diabetes Research in Sweden, EXODIAB.
Behandlingar i förebyggande syfte
Kan ett mindre fettintag hjälpa individer som har höga nivåer av neurotensin i blodet? Det är inte säkert, utan kan möjligtvis leda till att koncentrationen av neurotensin i blodet ökar på grund av kompensatoriska mekanismer.
Därför planerar Olle Melander och hans forskargrupp att inleda behandlingsstudier där de undersöker om ett redan godkänt läkemedel kan minska produktionen av neurotensin.
– Tyvärr är det så att typ 2-diabetes är en sjukdom som kan leda till många typer av komplikationer, som hjärtinfarkt, stroke och andra sjukdomar. En övergripande målsättning med vår forskning är att hitta sätt att förebygga typ 2-diabetes och sjukdomens allvarligaste komplikationer, säger Olle Melander.
Typ 2-diabetes och fetma
Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte klarlagd. Risken för att utveckla sjukdomen påverkas till stor del av livsstilsfaktorer.
Personer som har övervikt eller fetma har ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, och även stress kan öka risken för fetma. Vid stress bildar kroppen mer kortisol. Hormonet påverkar kroppens insulinbalans och medför ökad risk för typ 2-diabetes.
Typ 2-diabetes kan leda till komplikationer i små och stora blodkärl. Hjärtinfarkt och stroke är exempel på vanliga komplikationer i stora blodkärl. Skador på ögats näthinna, njurskador och skador på nerver är exempel på komplikationer i små blodkärl.
Studier av ökat vattenintag
Läkemedel kan visa sig vara effektivt för vissa hormonella rubbningar, men i andra fall kan det vara en bättre idé att undersöka vilken effekt naturliga produkter har på hormonsystemet. Olle Melanders forskargrupp studerar hormonet vasopressin i en pågående behandlingsstudie med deltagare som i vanliga fall dricker lite vatten.
Hormonet vasopressin frisätts när kroppen har för lite vätska i sig eller när koncentrationen av salter i blodet är hög. Forskarna mäter den stabila delen av hormonet som heter copeptin i sina studier och har funnit att det finns en koppling mellan höga nivåer av copeptin och utveckling av sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärtinfarkt och njursvikt.
– En pilotstudie som vi gjorde på friska personer visade att ett ökat vattenintag sänkte nivåerna av copeptin och den fastande blodsockerkoncentrationen. Just nu genomför vi en större behandlingsstudie där vi undersöker om vi kan minska risken för typ 2-diabetes hos personer med förhöjda nivåer av hormonet.
Närmare 700 deltagare har hittills rekryterats till studien, som innebär att deltagarna dricker en och en halv liter vatten per dygn utöver sitt vanliga intag under ett års tid.
I samband med behandlingen görs regelbundna mätningar av blodsocker, blodtryck och kroppsmasseindex, BMI.
– Den viktigaste frågan vi vill ha svar på är om ett ökat vattenintag kan sänka blodsockret hos deltagarna. Vi undersöker också om interventionen kan leda till ett minskat BMI. Vår förhoppning är att behandlingen kan leda till minskad förekomst av typ 2-diabetes bland individer med ett lågt vattenintag. Det är förmodligen lättare att få människor att öka sitt vattenintag än att ändra sina matvanor. Metoden skulle dessutom vara enkel att implementera och ge stor effekt på befolkningsnivå, säger Olle Melander.
Exempel på hormoner
Neurotensin är en så kallad neuropeptid, som har effekter på blodtryck och glukosfrisättning. Merparten av kroppens neurotensin finns i mag- och tarmkanalen.
Vasopressin är ett hormon som påverkar njurarna och vätskebalansen i kroppen.
Insulin är ett så kallat anabolt hormon som gör att cellerna kan ta upp nedbrutna proteiner och lagra mer fett. Hormonet gör att kroppen kan ta upp och lagra mer socker.
Glukagon är ett hormon som ökar blodets koncentration av socker. Insulin och glukagon har motsatt verkan på blodsockernivån.
Individanpassade dieter
Vad händer med de två viktiga hormonerna insulin och glukagon när vi äter måltider som är rika på antingen fett eller socker? Det är en fråga som en annan forskargrupp vid Lunds universitet undersöker i sin forskning.
Forskargruppsledare Peter Spégel och hans kollegor publicerade nyligen en studie som kartlägger hur olika måltider påverkar förhållandet mellan de två hormonerna. Insulin är ett hormon som bygger upp muskler och fettvävnader, medan glukagon i stället bryter ner kroppens energilager.
– Vi behöver få en bättre förståelse för hur de två hormonerna samspelar för att utveckla individanpassade dieter som kan passa människor i olika skeden av livet. En äldre människa kanske behöver gå upp i vikt för att behålla en bra hälsa, medan en yngre person som är överviktig behöver gå ner i vikt för att förebygga typ 2-diabetes, säger Peter Spégel, docent i molekylär metabolism vid Lunds universitet och även verksam vid EXODIAB.
Kolhydrater påverkade mest
Forskarna ville ta reda på hur förhållandet mellan insulin och glukagon påverkades av olika näringsämnen med hjälp av ett värde som kallas för insulin/glukagon-kvoten (IGR).
Tidigare forskning som har gjorts på diabetesläkemedel har visat att de läkemedel som ger en hög kvot, det vill säga mycket insulin i förhållande till glukagon, leder till viktuppgång. Läkemedel som i stället leder till en sänkning av kvoten, det vill säga mer glukagon i förhållande till insulin, har visat sig leda till minskad vikt. Hur kvoten påverkas av kost är inte klarlagt.
Bild: Abhishek Hajare/Unsplash
Forskarna började med att studera hur värdet påverkades i Langerhanska öar från möss. De såg en ökning av värdet när socker tillsattes, medan värdet var oförändrat när cellerna matades med fett.
I nästa steg undersökte forskarna vad som hände hos 20 personer med typ 2-diabetes och 20 individer utan sjukdomen när de fick måltider som hade olika stor mängd fett och kolhydrater. Alla deltagare fick äta varsin måltid som var rik på kolhydrater och en som var rik på fett med ett par månaders mellanrum.
För tidigt för kostrekommendationer
Forskarna mätte nivåerna av insulin och glukagon i blodet efter varje måltid och upptäckte då att måltiden som var rik på kolhydrater gav en betydligt högre kvot än den fettrika måltiden.
– Vår studie visar att kolhydrater har en större påverkan än fett på ämnesomsättningen på gruppnivå, oavsett om individen hade typ 2-diabetes eller ej. Resultaten tyder på att en diet som är låg på kolhydrater kan vara bra för personer som vill gå ner i vikt. En kost som är låg på fett och rik på kolhydrater verkar däremot inte ge samma effekt, säger Peter Spégel och fortsätter:
– Vi behöver göra fler studier inom det här området innan vi kan utveckla nya kostrekommendationer. Här har vi studerat vad som händer på hormonell nivå och kan därför inte uttala oss kring mer långvariga effekter av dieterna.
Uppmärksammad forskning
I de fortsatta studierna inkluderar Peter Spégel andra vanliga näringsämnen som protein och fiber för att få en mer komplett bild. Den vetenskapliga tidskriften Acta Physiologica lyfter fram studien som ett intressant exempel på hur den här typen av forskning kan bana väg för individanpassade kostrekommendationer.
– Det känns väldigt positivt att vår studie uppmärksammas och att vi får ett erkännande för att vi studerar både insulin och glukagon för att få en bättre förståelse för ämnesomsättningen. Som forskare är jag intresserad av att undersöka hur vi kan förbättra hälsan med hjälp av det vi äter. Läkemedel som bidrar till viktnedgång kan vara kostsamt i vissa delar av världen. Då är det bra om vi kan utveckla skräddarsydda dieter för att hjälpa människor som behöver gå ner i vikt, säger Peter Spégel.
Text: Petra Olsson
Artikeln är tidigare publicerad i Mission is possible, ett initiativ från Lunds universitet för att berätta om hur de strategiska forskningsområdena skapar nytta för samhället.
Under marken finns inte bara jord, lera, grus och sten. Där gömmer sig också underjordiska vattenmagasin – vårt grundvatten. Vatten kan förekomma i sprickor och håligheter i berggrunden eller mellan mineralkornen i skikt med sand och grus. Djupet kan variera mellan decimeter och hundratals meter.
Variationen av vattenförekomsterna innebär att det kan bli knepigt när det ska schaktas för nya tunnlar, gator och hus eller när man av andra skäl behöver göra ingrepp i marken.
Om kunskap saknas om vattenförekomster finns en risk att vissa moment behöver göras om och att projektet drar ut på tiden. I värsta fall kan grundvattnet förorenas. Det finns också en risk att vägar, byggnader eller broar sätter sig.
Metoder kombinerades för bättre bild
Idag görs vanligtvis provborrningar, men de ger bara punktvis information och ingen helhetsbild.
Forskare vid Lunds universitet har nu kombinera två befintliga undersökningsmetoder som tillsammans ger mer komplett och säker information om grundvattnet än dagens.
Enligt forskaren Tina Martin, som lett arbetet, är det särskilt viktigt att förstå markens hydrauliska egenskaper, det vill säga hur stora mängd rörligt vatten som finns samt hur lätt vattnet strömmar genom marken.
– Den insikten behövs för att exempelvis dimensionera en schakt för en underfart på ett korrekt sätt för att undvika exempelvis översvämning, säger hon.
Det är också viktigt att veta om det finns grundvattentillgångar som är känsliga för föroreningar, detta för att kunna vidta lämpliga skyddsåtgärder där det behövs.
– Men också för att man slippa göra det där det inte behövs, eftersom det blir väldigt dyrt annars, säger Tina Martin.
Med sådan här icke-förstörande provning kan man också dra ner på antalet kostsamma provborrningar.
Det viktigaste om grundvatten i en bild
De två tekniker som har kombinerats kallas DCIP, direct current induced polarization och MRS, magnetic resonance sounding.
– Det som blir så bra med att kombinera dessa två tekniker är att man får både information om grundvattnets mängd och dess genomsläpplighet, säger Tina Martin.
Så fungerar tekniken
Den nya metoden kombinerar och utvecklar två befintliga tekniker på ett nytt sätt.
DCIP drar fördel av det faktum att olika typer av material reagerar olika på små elektriska strömpulser som man skickar genom marken, och där avklingningen av de elektriska signalerna ger information om geomaterialens inre struktur.
MRS mäter å sin sida elektromagnetiska signaler från vattenmolekylerna som sätts i svängning av ett elektromagnetiskt fält som man sänder ut, som är proportionella mot vatteninnehållet.
DCIP kan ge information om den hydrogeologiska konduktiviteten, alltså genomsläppligheten för grundvattenströmning, medan MRS ger information om mängden rörligt grundvatten och även information relaterad till genomsläppligheten.
Tester på tre platser
Som en del i arbetet har metoden testats på tre platser i Sverige: Mjölkalånga nära Finjasjön, Börringe utanför Svedala och Hasslerör utanför Mariestad. Dessa platser har olika geologiska förutsättningar.
Hade metoden använts vid bygget av exempelvis Hallandsåsen och Förbifart Stockholm hade projekttiden kortats väsentligt, bedömer forskarna som tror att den nya metoden kan börja användas inom tio år.
– Vi hoppas på att kunna gå vidare och även genomföra tester med mätning i borrhål och så kallad ”direct push” där en mätsond med inbyggda sensorer trycks ner i marken. Genom detta skulle man kunna få bättre detaljupplösning och troligen även kunna får användbara resultat i områden där mätstörningarna blir ett problem vid mätning på markytan, säger Tina Martin.
Arbetet har gjorts tillsammans med Aarhus universitet och universitetet i Milano.
Den som tidigare blivit ohövligt behandlad på arbetsplatsen löper större risk för att senare även bli mobbad på jobbet. Det visar en forskningsstudie gjord i samarbete med fackförbundet Sveriges ingenjörer.
– Resultaten visar hur viktigt det är att agera direkt när man ser respektlöst beteende på arbetsplatser, säger Kristoffer Holm, forskare vid Malmö universitet och doktor i psykologi med fokus på arbets- och organisationspsykologi.
Ohövlighet och mobbning på jobbet – studie bland ingenjörer:
73 procent hade blivit ohövligt behandlade den senaste månaden,
cirka tio procent uppgav att de hade blivit mobbade
Studien gjordes tillsammans med forskare vid Lunds universitet och i samarbete med Sveriges ingenjörer. Vid tre tillfällen under ett års tid skickades enkäter med samma frågor ut till 5000 slumpmässigt utvalda medlemmar i fackförbundet.
Frågorna tog upp i vilken grad man upplevt ohövligt beteende eller av att ha blivit mobbad på jobbet. En sista del handlade om hur dessa handlingar påverkat ens välbefinnande. Totalt svarade 1005 personer på någon eller flera av enkäterna.
–Vi tittade specifikt på dem som vi kunde se svarat på minst två av enkäterna, och på så vis kunde vi följa utvecklingen över dessa tolv månader, säger Kristoffer Holm.
Nedsättande och sarkastiska kommentarer
Ohövligt beteende kan vara nedsättande eller sarkastiska kommentarer, att man inte blir inbjuden till olika sammanhang eller behandlas respektlöst på olika sätt. Mobbning är något som upprepas systematiskt där den utsatte upplever att den befinner sig i ett underläge. Upprepade negativa handlingar som personen har svårt att försvara sig emot.
Men det är inte bara mobbning som för med sig konsekvenser – även ohövlighet kan leda till sämre välbefinnande, enligt Kristoffer Holm
Ökad risk för mobbning efter ohövlig behandling
Resultaten visar att det finns en ökad risk för arbetsplatsmobbning över tid för personer som tidigare upplevt att de blivit ohövligt behandlade. I viss mån ger studien även belägg för att det finns en ökad risk att bevittna mobbning om man tidigare bevittnat ohövlighet.
Forskarna har intresserat sig mer för samband än andel i procent som upplever sig utsatta. Men av deltagarna i studien rapporterar ungefär 73 procent att de blivit ohövligt behandlade den senaste månaden, cirka tio procent att de blivit mobbade.
Tydligt samband mellan ohövlighet och mobbning
Det stora bidraget med vår studie är att vi kan se att det över tid finns ett tydligt samband mellan ohövlighet och mobbning. Risken är klart förhöjd över hela tidspannet i studien, säger Kristoffer Holm.
Om man inte agerar i tid kan arbetsrelaterade konflikter i värsta fall utvecklas till mobbning, enligt Kristoffer Holm.
–Tidiga insatser är nödvändiga. Ohövliga beteenden kan lätt normaliseras och spridas på en arbetsplats tills någon hamnar i ett underläge.
Kristoffer Holm, universitetslektor vid institutionen för kultur och samhället, Malmö universitet, kristoffer.holm@mau.se
I en avhandling vid Gymnastik- och idrottshögskolan har psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare på landslagsnivå undersökts.
En delstudie undersökte förekomsten av symtom på olika psykiatriska diagnoser hos över 300 svenska elitidrottare på landslagsnivå.
Unga elitidrottare drabbas
Resultatet visar att nästan en av fem idrottare hade depressionssymtom eller ångestsymtom. Dessutom hade över hälften någon gång mått så psykiskt dåligt att det påtagligt påverkade deras förmåga att fungera som vanligt under två veckor eller mer.
Vanligtvis drabbades idrottarna när de var mellan 17 och 21 år.
– Detta sker under en tidsperiod med stora förändringar för många unga elitidrottare, som att slutföra gymnasiet och gå från junior- till seniortävlingar. Förebyggande insatser bör sättas in innan elitidrottarna når dessa åldrar, säger Cecilia Åkesdotter som skrivit avhandlingen vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
En av fyra hade ätstörning
I en annan delstudie ingick drygt 200 elitidrottare som sökt hjälp på två öppenvårdspsykiatriska kliniker i Stockholm och Malmö.
Bland dessa idrottare hade sju av tio ångestrelaterade diagnoser och hälften depressiva diagnoser. En av fyra hade ätstörningar. Dessutom var samsjuklighet mellan olika psykiatriska diagnoser vanligt.
Fem elitidrottare som tidigare fått en psykiatrisk diagnos har även intervjuats om sina upplevelser.
Tystnadskultur om psykisk ohälsa
Resultatet visar att det finns ett starkt stigma kring mental ohälsa inom elitidrotten, där utövare inte känner att de kan prata om att de mår psykiskt dåligt.
– Det finns en tystnadskultur och många känner att de behöver ta på sig en mask för att dölja hur de egentligen mår, säger Cecilia Åkesdotter.
I ytterligare en delstudie presenteras en kvinnlig elitidrottares upplevelse av att utveckla, leva med och söka behandling för en ätstörning i tre dikter.
– Dessa dikter kan skapa en djupare förståelse för det lidande och de utmaningar denna typ av diagnos medför, men även ge hopp om att det går att bli frisk, säger Cecilia Åkesdotter.
Problemet med läkemedelsbiverkningar i världen är stora. I EU orsakar biverkningarna uppemot 128 000 dödsfall per år. De ligger också bakom cirka nio procent av inläggningarna på sjukhus. För personer över 70 år är siffran 20 procent.
Eftersom vi bär på olika genetiska uppsättningar reagerar vi olika på samma läkemedel. Till exempel bryter vissa personer ned medicinen snabbare, vilket gör att de behöver en högre dos för att få önskvärd effekt.
DNA-pass ryms i plånboken
För att få bukt med problemet har forskare utvecklat ett så kallat DNA-pass som utvärderats i en studie.
Passet består av ett kort i kreditkortstorlek med ett magnetband som innehåller alla viktiga genetiska uppgifter om patienten.
– När det skannas kan läkare och apotekare se vad den optimala doseringen av ett läkemedel är för just den individen, säger professor Magnus Ingelman-Sundberg vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.
7000 patienter fick testa passet
Nästan 7000 patienter från sju europeiska länder ingick i studien. Alla deltagare genotypades, det vill säga forskarna analyserade utseende och variation i tolv specifika gener som har betydelse för läkemedelsomsättning, läkemedelstransport och biverkningar. Därefter fick patienterna sina läkemedel på vanligt sätt eller modifierat baserat på deras genotyper.
Tolv veckor efter att läkemedelsbehandlingen påbörjades kontaktades patienterna av en specialistsjuksköterska som frågade om eventuella biverkningar, till exempel diarré, smärta eller smakbortfall.
30 procent färre biverkningar
Slutsatsen från studien är att det går att kraftigt minska läkemedelsbiverkningar med hjälp av analys av de gener som kodar för enzymer som omsätter läkemedel i kroppen.
– De patienter som fått genotypstyrd behandling hade i genomsnitt 30 procent färre biverkningar än kontrollgruppen, säger Magnus Ingelman-Sundberg.
Magnus Ingelman-Sundberg har jobbat länge som expert vid Europeiska läkemedelsverket EMA med utvecklingen av metoden. Han tycker att det nu finns tillräckligt övertygande data för att börja använda DNA-pass brett.
– Jag tycker nu att det nått en nivå när sådant genetiskt pass är användbart.
Enorma kostnader kan minska
Kostnaderna för biverkningar är mycket stora. Bara i Sverige beräknas de kosta 12-15 miljarder kronor per år.
– Våra resultat tyder starkt på att om man först genomför genotypning av patienterna leder det till en avsevärd besparing för samhället. Genotypningen i sig själv behöver bara göras en gång i livet per patient och kostar max 6000 kronor. Generellt införande av detta prediktiva system skulle således vara av väldigt stor vikt för att minska samhällets sjukvårdskostnader, säger Magnus Ingelman-Sundberg.
Studien leddes av forskare vid Leiden University Medical Center i samarbete med forskare från bland annat Karolinska institutet.
Magnus Ingelman-Sundberg, preofessor i professor i molekylär toxikologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska institutet, magnus.ingelman-sundberg@ki.se
Växter och träd är viktiga delar i städernas ekosystem. Därför är det viktigt att förstå vilka konsekvenser planering av parker och grönområden får.
För att ta reda på hur olika sorters träd påverkar fågellivet har en forskargrupp övervakat 400 holkar i fem parker i Malmö under sju år.
Resultaten visar att inhemska träd – det vill säga arter som ek, bok och björk som funnits i ekosystemet under lång tid – är bättre för stadsfåglarna.
– Icke-inhemska träd, även kallade exotiska eller främmande arter, saknar en evolutionär historik med ekosystemet. Vi har tidigare visat att främmande trädarter har påtagligt färre insekter än inhemska träd, så effekten vi nu ser är sannolikt ett resultat av brist på föda för småfåglarna, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand i urban ekologi vid Lunds universitet.
Vanligt med främmande träd
Främmande trädarter, som ibland förespråkas för att de är mer tåliga, är idag vanliga i stadsplanering både i Sverige och globalt. I Malmös parker är ungefär vart fjärde träd inte inhemskt. Enligt forskarna är det viktigt att förstå vilka konsekvenser dessa träd får för det lokala ekosystemet.
Småfåglar som blåmes och talgoxe undviker att häcka, alltså bygga bon och lägga ägg, i stadsmiljöer där det finns många främmande träd. Fågelungar väger också mindre.
– Om man vill höra mer fågelkvitter på våren tror jag valet av stadsträd är en viktig faktor. Ökar man antalet inhemska arter i parker och grönområden kommer våra småfåglar sannolikt att trivas bättre i staden, säger Johan Kjellberg Jensen.
Viktig kunskap för fungerande ekosystem
Liknande amerikansk forskning om trädens ursprung kopplat till den lokala floran har visat att icke-inhemska träd i trädgårdar missgynnar både insekter och fågelpopulationer även där. Resultaten bekräftas i studien från Lund där forskare även undersökt fåglarnas stadsmiljö.
Och att studien spänner över sju år gör resultaten tillförlitliga, menar Johan Kjellberg Jensen. Han ser inte någon anledning till att resultaten skulle skilja sig påtagligt mellan olika städer, åtminstone inte i länder med liknande klimat som Sverige.
– Jag hoppas att stadsplanerare och andra aktörer tar del av den här forskningen och att vi kan utveckla metoder för att säkerställa ett fungerande ekosystem i våra städer, säger han.
Förutom Lunds universitet har University of Helsinki, University of Glasgow och IFV Institute of Avian Research deltagit i forskningen.
Johan Kjellberg Jensen, doktorand vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, johan.kjellberg_jensen@biol.lu.se
CAR-T-cellbehandling är en relativt ny typ av immunterapi. Den innebär att en viss typ av immunceller, T-celler, tas från en patients blod och skickas till ett laboratorium. Där förses T-cellerna med en ny gen som specifikt attackerar en molekyl, ”chimeric antigen receptor”, CAR som sitter på cancercellerna.
När T-cellerna förs tillbaka i kroppen är de aggressivare och attackerar cancercellerna ungefär som målstyrda robotar.
– Denna behandling existerar i dag för patienter med blodcancer och vi vill nu undersöka om vi kan använda metoden för att behandla äggstockscancer. Kvinnor med äggstockscancer har trots många förbättringar av behandlingen fortsatt en dålig prognos, säger Isabelle Magalhaes, docent vid Karolinska institutet.
Sämre effekt vid tumörer
Fram till nu har CAR-T-behandling visat sig fungera dåligt för cancertyper som ger upphov till tumörer.
– Tumörer förekommer ofta i en negativ miljö för T-celler, bland annat på grund av att syrenivån är låg. Detta kan leda till en inaktivering av attackerande T-celler och därmed sämre behandlingseffekt. Därför ville vi undersöka om det ändå skulle fungera, säger Jonas Mattsson, gästprofessor vid Karolinska institutet.
På många äggstockstumörer finns så kallat mesotelinprotein. Forskarna ville i en studie testa tre typer av CAR-molekyler programmerade att angripa just det proteinet.
Äggstockscancerceller i provrör utsattes för de programmerade CAR-T-cellerna vid upprepade tillfällen. Dessutom gjordes flera försök på möss.
Möss med cancer botades
Alla tre CAR-T-celler förlängde signifikant livet på mössen med cancer, jämfört med möss i en kontrollgrupp. Men en av de tre CAR-T-typerna, så kallade M1xx CAR-T-celler, hade överlägsen effekt. Mössen som blev injicerade med den molekylen minskade sina tumörer och levde ännu längre än de andra mössen. Flera av mössen blev till och med botade.
– Hos flera möss fanns inga tumörceller kvar som vi kunde detektera och effekten höll i sig drygt tre månader efter att behandlingen startade. Detta ger evidens för att immunterapi där CAR-T-celler angriper mesotelinproteinet är en lovande behandling för äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.
Forskarna hoppas att fyndet att bana väg för en klinisk studie, det vill säga en studie som görs på människor.
– Vårt mål är att förutsäga de optimala förhållandena för att producera CAR-T-celler för att de ska kunna infiltrera och bekämpa tumören och överleva i kroppen hos kvinnor med äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.
Jonas Mattsson, gästprofessor vid institutionen för onkologi och patologi på Karolinska institutet, jonas.mattsson@ki.se
Isabelle Magalhaes, docent vid institutionen för onkologi och patologi, Karolinska institutet, isabelle.magalhaes@ki.se
Tre faktorer är avgörande för att upptäcka autism, visar forskning. Tillsammans leder de till ett beteende som uppfyller kriterierna för en autismdiagnos. De kan också förklara varför autism är så olika.
Autism är ingen sjukdom. Det är en funktionsavvikelse som man föds med, som har att göra med hur hjärnan fungerar och hanterar information. Den som har autism fungerar ofta på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället – därför kan det vara svårt att förstå vad andra menar och känner, och bli förstådd på rätt sätt.
– Den autistiska personligheten är associerad med både kognitiva styrkor och svårigheter, men leder inte till uppfyllande av diagnoskriterier av sig själv, säger Darko Sarovic, läkare vid Sahlgrenska sjukhuset som har utvecklat en teoretisk förklaringsmodell för hur autism uppstår.
Svårare upptäcka autism hos flickor
Autism är inte helt enkelt att diagnosticera. Särskilt svårt kan det vara att upptäcka autism hos flickor. En del flickor hinner bli vuxna innan de diagnostiseras, efter många år av diffusa personliga svårigheter.
– Flickors symtom är ofta mindre iögonfallande för omgivningen. Det är välkänt att flickor överlag har högre kompetens inom sociala funktioner, som sannolikt innebär att de är bättre på att kompensera för sina svårigheter. Flickor tenderar också att ha färre autistiska drag och vara mindre känsliga för effekterna av riskfaktorer.
Autism är väldigt olika
Det finns stora skillnader mellan individer med autism, både personliga egenskaper och hur autismen visar sig. Autism brukar därför beskrivas som ett spektrum, med många olika nyanser.
Med den nya modellen ska det bli lättare att upptäcka autism, även bland dem där symtomen inte är så uppenbara. Den kan också bidra med svar på frågor om skillnader mellan kvinnor och män, menar Darko Sarovic.
I en pilotstudie testades 46 personer – 24 diagnosticerade med autism och 22 utan autism – med hjälp av den nya förklaringsmodellen. Över 93 procent av deltagarna gick att placera i rätt kategori. Modellen kopplar samman tre faktorer som tillsammans leder till beteendemönster som gör att en person uppfyller kriterierna för att diagnostiseras med autism:
De tre faktorerna har olika tyngd, och bygger gemensamt upp diagnosen autism.
Autism – tre bidragande faktorer
Autistisk personlighet: Personlighetsdrag som delvis är ärvda och delvis formas under den tidiga personliga utvecklingen. Autistiska personlighetsdrag kan till exempel vara smala intressen, svårigheter med sociala koder, svårt att förstå ironi och ett stort behov av rutiner. Det är också vanligt att man är noggrann, energisk, uthållig och fokuserad på sina uppgifter.
Kognitiv kompensation: Intelligens och exekutiva funktioner, exempelvis förmåga att lära sig, förstå omgivningen och anpassa sig till sociala interaktioner. Kognitiv kompensation handlar om förmågan, eller oförmågan, att kompensera för personliga svagheter. Hög intelligens eller ett bra arbetsminne kan till exempel göra det lättare att bearbeta information när man interagerar med andra människor – vilket kan väga upp för svårigheter att förstå hur andra personer menar och tänker.
Exponering för riskfaktorer: Exempelvis skadliga genetiska varianter, infektioner och andra slumpartade händelser under graviditet och tidig barndom som har en negativ påverkan på hjärnans utveckling. Det kan var infektioner under graviditeten, problem under förlossningen eller föräldrars missbruk, alla med det gemensamt att de påverkar den kognitiva förmågan.
Modellen visar att samspelet mellan alla tre faktorerna tillsammans leder till diagnos, men att det framförallt är exponering för olika riskfaktorer som leder till de stora skillnaderna mellan individer inom spektrat. De olika delarna i modellen har stöd i resultat från tidigare forskning.
Barn till ingenjörer har oftare autism
Att ärftlighet har stor betydelse för om en person uppfyller diagnoskriterier för autism är känt sedan länge. Ett barn löper högre risk för autism om föräldrarna har autistiska personlighetsdrag. Föräldrarna behöver inte ha en autismdiagnos, eller ens vara medvetna om att de har autistiska drag.
– Exempelvis är föräldrar till barn med autism överrepresenterade bland ingenjörer och matematiker. Sannolikt har föräldrarna då själva kunnat kompensera för sin egen autistiska personlighet och därmed inte uppfyllt kriterierna för autismdiagnos. Genomslaget har sedan blivit mer påtagligt för deras barn, exempelvis på grund av exponering för riskfaktorer och en relativt lägre kognitiv förmåga, säger Darko Sarovic.
Låg kognitiv förmåga – inte ett autistiskt drag
En person med hög exekutiv förmåga kan kompensera för funktionsnedsättningen så att symtomen mildras, vilket minskar risken att uppfylla diagnoskriterier för autism. Detta kan förklara varför forskare på gruppnivå ser en lägre nivå av intelligens bland personer som diagnostiserats med såväl autism som andra utvecklingsneurologiska tillstånd.
Det ger också förståelse för varför intellektuell funktionsnedsättning är vanligare bland dessa grupper. Modellen pekar alltså på att låg kognitiv förmåga inte är en del av den autistiska personligheten, utan en riskfaktor som leder till att diagnoskriterier uppfylls.
Kan hjälpa till med att förklara schizofreni
Den förklaringsmodell som Darko Sarkovic utvecklat i sin doktorsavhandling föreslår också sätt att uppskatta och mäta de tre faktorerna (autistisk personlighet, kognitiv kompensation och riskfaktorer), vilket innebär att modellen kan vara användbar vid planering av forskningsstudier och tolkning av dess resultat.
Den kan även användas för att förklara uppkomsten av andra utvecklingsneurologiska tillstånd, exempelvis schizofreni, menar forskaren.
Darko Sarovic, disputerad forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, darko.sarovic@gu.se
För att kyla byggnader används idag främst traditionell luftkonditionering som kräver både stora mängder energi och använder miljöfarliga kylmedier.
– Men med hjälp av passiv utstrålande kylning skulle rymdens kyla kunna användas för att komplettera vanlig AC och minska energiförbrukningen, säger Magnus Jonsson, professor vid Linköpings universitet.
Passiv utstrålande kylning, eller ”passive radiative cooling” på engelska, innebär att energi lämnar ett objekt i form av infraröd värmestrålning. Alla objekt – träd, byggnader, vatten och även vi människor – avger infraröd värme.
Infraröd värme hos material
Olika typer av material avger olika mängd infraröd värme. Det beror på materialets förmåga att ta upp infraröd värmestrålning. Ju bättre det är på att ta upp infraröd värme desto bättre är materialet också på att avge värmen.
Ett exempel är vanligt vitt skrivpapper som är bra på att ta upp och avge infraröd värme. Däremot är metaller ganska dåliga eftersom den mesta av värmen reflekteras.
Effekten har använts för istillverkning
Tack vare atmosfärens förmåga att släppa igenom ljus i just det infraröda våglängdsområdet kan man använda rymdens kyla, cirka 270 minusgrader, för att avlägsna värmen från jorden. I och med temperaturskillnaden kan det bli en nettotransport ut. Ett objekt kan därför få lägre temperatur än omgivningen med hjälp av passiv utstrålande kylning.
Den här effekten har använts långt tillbaka i historien för att till exempel tillverka is i varmare klimat. Men på senare år har materialforskningen intresserat sig allt mer för fenomenet och utvecklat nya material, som har en hög förmåga att avge infraröd värme och samtidigt inte värmas upp av solens strålar.
Temperatur kan regleras
Nu har forskare vid Linköpings universitet visat att temperaturen hos ett material kan regleras genom att elektriskt styra till vilken grad det avger värme genom passiv utstrålande kylning. Konceptet använder en ledande polymer för att elektrokemiskt styra hur mycket värme materialet avger.
– Man kan jämföra det med en termostat. I dagsläget lyckas vi justera temperaturen med 0,25 grader celsius. Det kanske inte låter som mycket men poängen är att vi lyckats visa att det går att göra den här styrningen vid rumstemperatur och normalt tryck, säger Debashree Banerjee, forskare vid Linköpings universitet.
Här ses en enhet med elektriskt styrbar passiv utstrålande kylning, baserad på en styrbar ledande polymer ovanpå ett poröst papper med en elektrolyt. Bild: Thor Balkhed
Flera tillämpningar på sikt
Forskarna menar att det nu finns en potential att vidareutveckla både material och metod. På sikt kan man tänka sig material som kan läggas på ett tak, ungefär som en solcell, och på så vis styra den infraröda värmestrålningen från huset och kyla när det behövs. Metoden kräver extremt lite energiförbrukning och orsakar minimalt med föroreningar.
På ännu längre sikt kan tillämpningsområden också inkludera kläder och tapeter för att även inomhus reglera temperaturer och hur omgivningens temperatur upplevs.
Rymden som energikälla
I en annan studie har forskargruppen utvecklat ett termoelektriskt system som utnyttjar samma princip. Där används temperaturskillnaden mellan två cellulosamaterial, där det ena är infärgat med svart kol och därmed också tar upp solens värme.
Materialen är sammankopplade med ett material som omvandlar temperaturskillnaden till en elektrisk potential. När apparaten exponeras mot himlen skapas en elektrisk spänning på 60 millivolt vid måttlig solstrålning, men konceptet fungerar även på natten tack vare att de båda träbaserade materialen designats för att ha olika förmåga att utstråla värme.
– Vi använder inte bara solen utan även rymden som energikälla, säger forskaren Mingna Liao vid Linköpings universitet.
Mätningar i simulerad himmel
För att kunna utföra kontrollerade mätningar i båda studierna byggde forskarna en himmelssimulator. Då påverkades inte mätningarna av förändringar i omgivningen på samma sätt som utomhus.
Himmelssimulatorn består av ett rör med aluminiumbeklädda sidor som reflekterar strålningen. I botten placeras ett kärl med ett material som absorberar värmestrålningen och som är nedkylt med flytande kväve för att simulera yttre rymdens kyla.
Magnus Jonsson, professor och ledare för gruppen Organisk fotonik och nanooptik vid Linköpings universitet, magnus.jonsson@liu.se
Under 1600-talet gavs tre verk ut under namnet Skogekär Bergbo. Det viktigaste verket anses vara sonettsamlingen Venerid. Men vem som döljer sig bakom diktarpseudonymen har gäckat litteraturvetare i över 300 år.
Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet, läste dikterna i 25-årsåldern och drabbades av den natursköna kärlekspoesin.
– Jag läste dikterna och tänkte att någon dag ska jag lösa den där gåtan med pseudonymen. Det hade redan forskats mycket om det, men jag kände att det fanns fler spår att följa, inte minst när det kommer till latinet, säger hon.
Storebror döljer sig bakom pseudonym
För även om Skogekär Bergbo skrev på svenska var han tydligt influerad av såväl den antika traditionen som av Petrarcas italienska sonetter.
Den som länge har ansetts vara trolig upphovsman till verken är juristen och friherren Gustaf Rosenhane. En notis om att han är Skogekär Bergbo finns i en handskrift från sent 1600-tal. Men det finns också tidiga källor där det bara står ”Rosenhane”.
Anna Blennows efterforskningar pekar istället mot att det är Schering Rosenhane, Gustafs storebror, som döljer sig bakom pseudonymen. Han har tidigare nämnts som en tänkbar kandidat, men fått stå tillbaka till förmån för Gustaf Rosenhane.
– I och med att Skogekär Bergbo har varit så viktig för det svenska språket och den svenska poesin så har de flesta forskare varit inriktade på just det svenska. Jag har haft en annan ingångsvinkel, nämligen latinet och den antika texttraditionen. När jag väl började dra i Schering-tråden började det regna ner indicier.
Latin blev viktig ledtråd
Redan när Anna Blennow som ung läste Skogekär Bergbo började hon vrida och vända på pseudonymen och funderade på om det kunde finnas motsvarande uttryck på latin. Och det hittade hon i den romerska skalden Ovidius verk Metamorfoser.
– Här finns mytologiska figurer som kallas monticolae silvani, ordagrant ”bergboende skogsväsen”.
Men det skulle dröja till oktober 2022 innan hon på allvar tog sig an gåtan då hon fick höra om en herrgård i Järfälla där man hittat verser på latin målade i ett trapphus. Gården tillhörde under 1600-talet Schering Rosenhane.
– Det visade sig vara en hel bukett av latinska diktcitat, bland annat av Ovidius. Då kände jag att det var dags att ge sig in i arkiven.
Beskuret porträtt av Schering Rosenhane. Bild: Esquilo/ Wikimedia, Public Domain*
Schering Rosenhane – en flerspråkig mångsysslare
Schering Rosenhane levde 1609-1663 och var diplomat, landshövding, riksråd och överståthållare. Han hade bland annat uppdrag för drottning Kristina och kung Karl X Gustav. 1629 reste han till London och Paris på en studieresa.
Utöver latin behärskade Schering Rosenhane franska, italienska, spanska och tyska.
Källa: Riksarkivet
Resedagbok med mögelfläck
Bland arkivmaterialet hittade Anna Blennow flera pusselbitar som kopplar samman Schering Rosenhane med Skogekär Bergbo. Det som kom att få störst betydelse är hans självbiografi och en liten dagbok som han hade med sig på en studieresa i Europa.
I självbiografin skriver han bland annat att han fått smak för att dikta just under den resan.
– Han kommer hem och har med sig ett helt europeiskt litterärt arv. Det visar att han har haft alla förutsättningar att kunna skriva de här verken.
I en arkivvolym med blandade texter av okända författare hittade Anna Blennow till sist tungt vägande bevis: en dikt av Scherings hand. På pappret som dikten är skriven på lade hon märke till en liten möglig fläck i ena hörnet.
– Jag kände igen den från resedagboken. Samma fläck fanns där, och handstilen var densamma. På så sätt ser vi att det verkligen var Schering som skrivit dikten.
Och det ledde vidare till nästa fynd: en dikt med samma handstil. Dikten kan vara en personlig kärleksförklaring till Scherings blivande fru Beata Sparre från 1630-talet.
– När jag jämförde uttryck och ordval med Skogekär Bergbos dikter fanns det jättemånga paralleller.
Forskning går vidare
Det är en klassisk svensk litteraturhistorisk gåta som kan vara på god väg att få en lösning. Anna Blennow vill nu forska vidare, samarbeta med andra litteraturforskare och bland annat ta sig an Schering Rosenhanes latinska texter.
– Även om inte så många känner till Skogekär Bergbo idag så är han jätteviktig för vårt kulturarv. Det här kan ju faktiskt skriva om den svenska litteraturhistorien. Georg Stiernhielm brukar kallas för den svenska skaldekonstens fader. Men nu kan Schering Rosenhane ta upp kampen om den titeln.
Anna Blennow, tel: 031-786 1769, e-post: anna.blennow@sprak.gu.se
− Utan att behöva tillföra något som påverkar cellen kan vi få fram en unik precision på nanonivå. Det är inte möjligt med jämförbara metoder som används idag, säger Per Malmberg, forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola.
Läkemedelsindustrin har ett stort behov av metoder för att mäta i vilken utsträckning läkemedelsmolekyler når specifika mål i cellens inre, och hur de beter sig inuti cellen.
Metod för analys av läkemedel i celler
En ny metod, som utvecklats av forskare inom infrastrukturen Kemisk avbildning* och samarbetspartners inom läkemedelsindustrin, ger en tydlig bild av vad som sker i cellen när ett läkemedel testas.
Tekniken gör det möjligt att med stor tillförlitlighet analysera och kvantifiera biologiska läkemedel, som peptider och oligonukleotider, i mänskliga celler.
* Kemisk avbildning är en omfattade forskningsinfrastruktur som tillhör institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Fokus är högupplöst masspektrometrisk avbildning (MSI).
Speciellt instrument ger snabbt svar
Analysmetoden är baserad på instrumentet NanoSIMS, som är förkortning av Nanoscale secondary ion mass spectrometry.
Instrumentet − som kan mäta och avbilda molekyler i hög upplösning − är etablerat inom forskning, men det hade tidigare aldrig använts för läkemedelsutveckling.
− Jämfört med liknande tekniker ger NanoSIMS-metoden mycket snabbare och mer exakta svar. Just nu kan ett läkemedelsprojekt få svar inom cirka fyra veckor, men det finns goda möjligheter att minska tiden ytterligare, säger Per Malmberg.
Betydelse för precisionsmedicin
Hittills har forskarna arbetat med odlade celler, men tekniken kan även användas för att undersöka vävnad.
På lång sikt skulle den också kunna användas för att undersöka vad som händer i enskilda celler i ett organ där läkemedlet förväntas verka. Den skulle kunna ge en nyckel till en djupare förståelse av till exempel neurodegenerativa sjukdomar som ALS eller Parkinsons sjukdom och cancer.
Underlättar framställning av nya läkemedel
Metoder för kvantifiering i nanoskala av läkemedelsmolekyler och deras distribution på subcellulär nivå är efterfrågade inom läkemedelsindustrin.
− Jag är oerhört glad över att vi har lyckats avbilda läkemedel i celler. Det finns många saker som kan hända med ett läkemedel när det väl kommer in i cellen, och nu när vi kan göra observationer på den här nivån för första gången kan vi få kritisk information som hjälper oss att designa läkemedel för sjukdomar som inte tidigare har kunnat behandlas, säger Michael Kurczy, forskare på läkemedelsföretaget AstraZeneca.
Per Malmberg, senior forskare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, malmper@chalmers.se
Forskning om hur djur och växter påverkas av klimatförhållanden har på senare år fått ett uppsving. Teknikutvecklingen har gjort det lättare att samla in stora mängder data med hjälp av klimatloggning. Det brukar påstås att mikroklimatet* är viktigt för vedlevande insekter, men det har hittills inte understötts av noggranna studier.
* Mikroklimat är klimatet i ett begränsat område. Det kan skilja sig stort i förhållande till närliggande områden. Trädstammar kan till exempel ha skilda mikroklimat på solsidan och skuggsidan. Källa: Wikipedia
Forskare vid Statens lantbruksuniversitet, SLU, har nu jämfört hur mikroklimatet i hålträd påverkar förekomsten av läderbagge. De har också jämfört mikroklimatet inne i död tallved med och utan spår av raggbock.
Låg fuktighet uppskattas
Läderbaggen förekom oftare i träd med ett varmare och mera stabilt mikroklimat. Det fanns ett tydligt samband mellan mikroklimatet i mulmen, det vill säga löst material som till exempel murken ved i ihåliga träd, och trädens egenskaper.
Egenskaper som gynnar skalbaggar i ihåliga träd – stor stamomkrets, stor volym mulm, hålöppningar som är uppåtriktade och minst ett par meter från marken – kännetecknades av lägre fuktighet och mindre variationer i fuktigheten.
Det talar för att mikroklimatet är en viktig faktor för skalbaggar som lever i hålträd och att många specialiserade arter saknas i träd med alltför fuktiga förhållanden.
En trolig förklaring till att läderbaggen enbart lever i ihåliga träd är att mikroklimatet i trädhåligheter är stabilare jämfört med både lufttemperaturen och med stående och liggande död ved.
Vedens egenskaper viktiga
Studien där forskarna tittat på tallved talar också för att mikroklimatet är en viktig faktor.
Egenskaper hos den döda veden som är viktiga för insekter visade sig också ha stor påverkan på mikroklimatet. Det är till exempel varmare och torrare i stående död ved och död ved i öppna lägen. I grövre död ved är fuktigheten däremot högre och temperaturen mera stabil.
Död ved där raggbocken fanns kännetecknades av att temperaturen var högre på våren, och lägre och mer stabil på vintern. Så blir det i lågor, det vill säga ett dött träd som blivit liggande på marken, med stor diameter och som ligger öppet.
Skalbaggar gillar att bo i en låga, ett dött träd på marken. Bild: Manpwp/Wikimedia commons/CC BY-SA 3.0
Raggbock och läderbagge
Raggbocken är rödlistad (sårbar) eftersom dessa livsmiljöer minskar när skogen har blivit yngre och tätare på grund av skogsbruket och frånvaron av bränder. Raggbockarnas larver utvecklas vanligtvis i döda, grova och solexponerade stammar av tall.
Även läderbaggen är rödlistad. De har också minskat på grund av ändrad markanvändning. Läderbaggens larver utvecklas i mulmen i ihåliga lövträd. De ihåliga träden utgörs framför allt av mer än 300 år gamla ekar som står i betesmarker.
Osäkert hur klimatförändringar påverkar
Enligt forskarna finns stora osäkerheter vid försök att bedöma hur arter påverkas av klimatförändringar. Högre temperaturer verkar vara gynnsamma för både läderbaggen och raggbocken, men klimatförändringar kan också leda till att livsmiljöerna försämras. Till exempel kan gamla ihåliga träd dö tidigare på grund av att det blir vanligare med stormar och extrem torka eller att det kommer nya skadegörare.
Immunsystemet är komplext, med ett stort antal celltyper. På senare tid har dess betydelse vid cancer fått allt mer uppmärksamhet.
Immunceller ingår ofta i miljön i och runt en tumör, där de kan bidra till att stödja eller undertrycka tumörens tillväxt. Olika immunterapier används framgångsrikt som behandling av flera cancerformer.
Men det finns även tumörer som inte svarar på immunterapi.
Kombination av specifika immunceller
Nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en kombination av specifika immunceller som skulle kunna användas för att både ge prognos och förutsäga hur vissa cancerformer svarar på behandling vid immunterapi.
Genom att på förhand kunna säga vilka patienter som har störst nytta av immunterapi, kan man undvika att behandla den grupp som i dag får svåra biverkningar, men inte önskvärd effekt.
– Vi började med att kartlägga 15 olika sorters vita blodkroppar i tumörprover från patienter med tjocktarmscancer. Förekomsten av en typ av makrofag och en sorts T-cell var förknippade med hur det gick för patienterna, säger forskaren Artur Mezheyeuski vid Uppsala universitet.
Prognosmarkör för minst fem cancerformer
Baserat på förekomsten av makrofagen och T-cellen tog forskarna fram en prognosmetod som de kallade Signatur för immunaktivering, Sia.
De kunde också visa att det finns ett samband mellan Sia och sjukdomsutveckling för tjock- och ändtarmscancer, men också för flera andra av de vanligaste cancerformerna.
– Sia är en relativt enkel prognosmetod att ta fram och vår slutsats är att den kan fungera som en oberoende prognosmarkör för minst fem olika cancerformer. Den fungerade också bättre än andra prognosmetoder som bygger på närvaron av immunceller, säger Artur Mezheyeuski.
Kan ge svar om behandlingen
Studien visade att Sia även kan användas för att förutsäga behandlingssvar vid immunterapi. När forskarna analyserade prover från patienter som drabbats av malignt melanom, som behandlats med immunterapi såg de att patienter som hade höga Sia-värden svarade bättre på behandlingen.
– Vi tror att våra resultat kan utvecklas vidare så att Sia kan användas för att välja ut patienter som har störst sannolikhet att svara på olika typer av immunterapi, säger Tobias Sjöblom, professor vid Uppsala universitet.
Makrofagerna som ingick i Sia hade unika egenskaper och en ny behandlingsstrategi skulle kunna vara att slå ut just dessa celler. En sådan behandling skulle kunna kombineras med immunterapi och med hjälp av Sia skulle man också kunna definiera de patienter som skulle ha störst nytta av denna kombination.
Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tobias.sjoblom@igp.uu.se
Den snabba utvecklingen av spelindustrin har också medfört att forskningen inom området har fördjupats. Många tvärvetenskapliga kunskapsområden och teorier har använts för att främja utvecklingen av spelindustrin, bland annat Business Intelligence, som har använts inom speldesign och speloptimering.
Få forskningsinsatser fokuserar dock på publicering av spel, särskilt när det gäller oberoende spel som även kallas indiespel.
Indieutvecklare kan behöva stöttning
Från spelindustrins sida har den traditionella värdekedjan kompletterats med mobilspel och onlinespel. Värdekedjan för mobilspel hanterar en ny situation där spelutvecklare kan publicera spel direkt genom olika distributionskanaler. Det gör det möjligt för utvecklare av indiespel att publicera sina spel själva.
Men allt fler spelutvecklare fokuserar på den mobila marknaden. Det skapar en hårdare konkurrens om spelarnas uppmärksamhet. Många indiespelutvecklare är bra på spelutveckling, men många saknar erfarenhet av publicering. De har problem med hur de ska värva nya användare och få dem att bli lojala och betalande spelare.
Bild: Mika Baumeister/Unsplash
Indiespel
Indiespel utvecklas inte av de stora speljättarna. De utvecklas ofta av enskilda personer eller en mindre grupp, som själva står för finansiering och marknadsföring. Under senare delen av 2000-talet har indiespelen blivit allt fler. Ett exempel är Minecraft som startade som ett indiespel. Källa:Wikipedia
I en avhandling har forskaren Yanhui Su studerat hur dataanalyser kan användas inom indie-mobilspelspublicering. Han har utvecklat en ny metod som kan hjälpa indiespelutvecklare vid publicering av mobilspel av typen free-to-play, F2P*.
* F2P är spel som är gratis att ladda ned, men där köp inuti appen är vanliga.
Metoden visar hur datainsamling och analys kan genomföras och används framför allt för att ta i tu med de största utmaningarna indiespelsutvecklare möter under publicering.
Ur ett praktiskt perspektiv presenterar avhandlingen en metod med riktlinjer, och även ett nyutvecklat verktyg för speldataanalys, kallat F2PAP.
Verktyget kan användas i spelprojekt och vägleda indiespelsutvecklare att genomföra datainsamling, analys, visualisering, utvärdering av spelverksamhetsprestanda samt att vidta åtgärder för att förbättra spelpubliceringen.
Avhandling:
Bringing Game Analytics to Indie Game Publishing, Högskolan i Skövde.
Kontakt:
Yanhui Su, doktorand vid institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde, yanhui.su@his.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
