Ylva Sommerland från Göteborgs universitet har studerat den tecknade tomboyfiguren i manga, en flicka som rör sig i maskulina situationer. Det svenska begrepp som ligger närmast för att beskriva motivet är pojkflicka. Materialet är avgränsat till sportmanga och fantasymanga för tonåringar. I dessa genrer finns otaliga exempel på tecknade tomboys.

Huvudfokus är riktat på en tomboyfigur hämtad från Mitsuru Adachis sportmanga Cross Game. Sportmanga är oerhört populärt i Japan och korsar med sitt innehåll de två största genreindelningarna, ålder och kön. Mitsuru Adachi är en av de mest kända konstnärerna inom denna genre och har varit verksam sedan 1970-talet.

– Mina analyser visar till exempel att hans figur Aoba använder hela sin flickkropp när hon spelar baseboll, något som motsäger stereotypen ”kasta tjejkast”. Det finns också en form av humor i det faktum att en flicka framställs som starkare än alla pojkar i en mansdominerad sport som baseboll, säger Ylva Sommerland.

Hon diskuterar även motivet tecknad tomboy med exempel från fantasymanga. Prinsessan Utena i Revolutionary Girl Utena bestämmer sig för att bli prins, och representerar, som titeln antyder, en revolt mot konventioner.

– Här tar den gestaltade tomboyen formen av en flicka som intar en prinsroll och därmed parodierar konventionsuppsättningarna när det gäller maskuliniteter och femininiteter kopplade till prins- och prinsessmotivet.

Ylva Sommerlands resultat visar också att det finns andra variationer och stilar av en tomboy. En av dem beskriver hon med begreppet inverterade superhjältar. Huvudpersonen Sena i Eyeshield 21, en sportmanga som handlar om amerikansk fotboll, flyr från några pojkar som är synbart större och starkare än honom. När de upptäcker att han springer extremt fort blir han mot sin vilja rekryterad till skolans fotbollslag.

– Han är på flykt från sina plågoandar och stannar inte upp och attackerar sitt motstånd som den stereotypt maskulint manliga superhjälten skulle göra. Ändå är han berättelsens hjälte genom att bli stjärna i fotbollslaget mot alla odds.

Avhandlingen innehåller även en introduktion till mangans historia, som visar att den har utvecklats genom en växelverkan mellan olika kulturer innanför och utanför Japans gränser.

– Jag hoppas att avhandlingen leder till en mer nyanserad bild av vad manga är och att den väcker ett intresse för fler studier i ämnet. Till exempel skulle det vara intressant att ta reda på vem som läser manga, vilken publiken är, säger Ylva Sommerland.

INFORMATION OCH KONTAKT
Mer information: Ylva Sommerland, tel: 0736-944151, e-post: ylva.sommerland@kultvet.gu.se Avhandlingens titel: Tecknad tomboy : kalejdoskopiskt kön i manga för tonåringar
Tid och plats för disputation: fredagen den 21 september 2012 kl. 13 i sal Vasa B, Institutitonen för Kulturvetenskaper, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Opponent: Fil. dr Margareta Wallin Wictorin, Linnéuniversitetet
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek, e-post: acta@ub.gu.se
Den finns även digitalt publicerad här

Vad innebär det att på ett professionellt sätt erbjuda stöd till kvinnor och deras partners vid barnafödande? Hur kan vårdpersonal utveckla sin stödjande förmåga och hur påverkar ett professionellt stöd kvinnans förhållande till det nyfödda barnet? Det är de grundfrågor som Stina Thorstensson undersöker i sin doktorsavhandling inom ämnet hälso- och vårdvetenskap.

– Kunskap om professionellt stöd som är känslomässigt eller bekräftande prioriteras inte alltid av vårdpersonal. Det är inte lika handfast kunskap som att till exempel lära sig läsa av en CTG-kurva. Därför är det viktigt att få kunskap om vad professionellt stöd betyder och innebär och hur vårdpersonal kan utveckla sin stödjande förmåga, säger Stina Thorstensson.

Sårbara efter kejsarsnitt
Mammor som genomgått ett kejsarsnitt kan vara sårbara i relation till barnet. Ett delresultat från doktorsavhandlingen visar att en grupp kvinnor som under barnafödande mötts av vårdpersonal som fått en särskild utbildning i att erbjuda professionellt stöd stärktes i sin relation till och känsla för barnet. Detta trots den extra utmaning som ett kejsarsnitt kan innebära.

– Väldigt förenklat uttryckt verkar det professionella stödet fungera som en känslomässig vaccination. Kvinnorna i gruppen som mötte vårdpersonal med särskild utbildning stärktes i tron på sin egen förmåga i relation till barnet jämfört med den grupp som hade mött vårdpersonal utan denna utbildning, säger Stina Thorstensson.

Hon understryker att resultatet av studien ska tolkas med försiktighet:

– Vi behöver göra fler liknande studier innan vi kan säga att professionellt stöd verkligen har den här effekten för kvinnor som genomgått kejsarsnitt, säger Stina Thorstensson.

Att hantera sig själv
Att erbjuda professionellt stöd är betydelsefullt i vård kring barnafödande. Samtidigt är det en uppgift som kräver både kunskap och träning. Professionellt stöd kan ses som en utmanande balansakt säger Stina Thorstensson som menar att vårdpersonal borde arbeta mer medvetet med frågan.

– När vårdpersonal erbjuder stöd använder de sig själva som ett ”verktyg”, då är det viktigt att vi inom vården lär oss metoder att hantera våra egna attityder på ett bra sätt, avslutar Stina Thorstensson.

INFORMATION OCH KONTAKT
Stina Thorstensson disputerar den 26 september med avhandlingen Professional support in childbearing, a challenging act of balance.
För ytterligare information kontakta Stina Thorstensson: telefon: 0500-44 84 55 e-post: stina.thorstensson@his.se

Korallrev är kända för den rika biologiska mångfald de ger upphov till.
I Sverige har vi bara en revbyggande korallart, en kallvattenkorall som heter ögonkorall.

Ögonkorallen kräver marin miljö med stabil hög salthalt och låg vattentemperatur året om. I Sverige finns bara de förutsättningarna i norra delen utav Bohuslän där djupvatten från Atlanten leds in genom den Norska rännan.

– Att vi har kallvattenkorallrev i Sverige har varit känt sedan mitten på 1920-talet. Då kunde man hitta levande korall på tre platser i Kosterfjorden. Idag återstår bara Säckenrevet i Kosterfjorden och det är i dåligt skick, säger marinbiologen och forskaren Mikael Dahl.

Skadlig trålning samt övergödning
Åverkan från trålning och ökad sedimentering från övergödning är några orsaker. Kontinuerlig övervakning med hjälp av fjärrstyrda undervattenfarkoster visar att revet sakta håller på att förfalla.

– Rödlistningsbedömningen är idag under kategorin akut hotat. Säckenrevet har varit skyddat i över tio år från trålning men åverkan från trålning har observerats ett flertal gånger efter det, säger Mikael Dahl.

För tre år sedan förstärktes skyddet ytterligare i och med etableringen av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets Nationalpark. Men tillståndet för Säckenrevet är fortfarande dåligt.

Korallrev är helt beroende av införsel av larver för att kunna återhämta sig på naturlig väg efter att ha blivit förstörda. Länge har förhoppningar satts till att återetableringen av korall skulle ske från ett flertalet rev som finns på nära avstånd i norska vatten. En studie som nyligen har publicerats i forskningstidskriften Coral Reefs visar dock att Säckenrevet är avskilt från de andra reven i nordöstra Skagerrak.

Ingen naturlig återhämtning möjlig
Med hjälp av genetiska markörer har graden av genflöde mellan reven skattats. Resultatet visar att det genetiska avståndet mellan Säckenrevet och fyra andra rev i nordöstra Skagerrak är så stort att man knappt hittat lika stora genetiska avstånd i studier som har jämfört rev på respektive sida om Atlanten.

– Detta innebär att det är väldigt osannolikt att det svenska revet kommer att återhämta sig på naturlig väg utan det krävs en aktiv insats för att trygga revets fortsatta överlevnad, säger Mikael Dahl som ledde studien.

Dessutom är den biologiska mångfalden på Säckenrevet mycket lägre än vad något annat rev av denna art har uppvisat.

Flera tusen år gamla koraller
Säckenrevet breder ut sig på ett område som är 5000 kvadratmeter men idag finns det bara levande koraller på ett område omkring 300-500 kvadratmeter stort.

Ytterligare resultat från studien, som nyligen publicerades i forskningstidskriften Coral Reefs, visar att individer av ögonkorall kan bli flera tusen år gamla. Äldsta individen i närmsta norska korallrev uppskattades till cirka 6200 år, men troligt är att många individer är äldre.

– Det är med andra ord inte bara reven i sig som kan bli väldigt gamla utan det är faktiskt samma individer som lever där idag som etablerade sig där strax efter att inlandsisen försvann från området. Dessa korallindivider har alltså levt där nere i mörkret sedan långt innan faraonerna byggde sina pyramider, säger Mikael Dahl.

Nödvändigt börja restaurera
Forskare vid Göteborgs Universitet har med anledning av dessa resultat startat ett restaureringsprojekt där friska koraller från näraliggande rev i Norge hämtas och sätts ut på Säckenrevet efter att ha karakteriserats genetiskt.

Förhoppningen är att dessa koraller ska överleva den behandling som krävs för att flyttas och att de ska kunna hjälpa till med återetableringen, dels genom asexuell förökning (kloner) och dels genom sexuell reproduktion.

ÖVRIG INFORMATION
Länk till artikeln

Det nya verktyget är i första hand till för att utveckla styrningen av automatiserade produktionssystem i industrin, men det kan också komma till nytta i akutsjukvården.
Idén uppstod när en god vän till Kristofer Bengtsson förklarade hur de jobbar på akuten. Kristofer insåg att de delvis har samma problem som i industrin, när det gäller att planera, styra och följa upp olika aktiviteter.

– Det blir väldigt komplext när man ska bestämma vilka aktiviteter som ska utföras i vilken ordning, och vilka aktiviteter som hänger ihop med varandra. Särskilt när det ändrar på sig hela tiden. Eftersom akutsjukvården, precis som industriell utveckling, är en kreativ process, krävs det stor flexibilitet i styrningen, säger Kristofer, som nyligen presenterade sin doktorsavhandling på Chalmers.

Kristofer tillbringade en vecka på akutmottagningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och blev imponerad över att personalen lyckades hålla reda på så många olika arbetsuppgifter samtidigt.

– Men det är också ett av grundproblemen, eftersom det tar mycket tid och energi att hålla ordning på alla arbetsuppgifter. Det är oerhört svårt att få en överblick över vad som ska göras, och idag har ingen den överblicken. När man producerar bilar löser man problemet genom att skapa väldigt tydliga sekvenser, men den metoden fungerar inte i sjukvården eftersom aktiviteterna ändrar på sig hela tiden.

Med hjälp av det verktyg Kristofer har utvecklat går det att se och förstå vad som händer i ett visst ögonblick och vad som kommer att hända den närmaste tiden, genom att sortera aktiviteterna i olika sekvenser. Tanken är att verktyget ska kunna användas både när man planerar verksamheten och när man utför den.

– Hemligheten är att man tittar på varje aktivitet för sig och vilka krav som finns. Olika sekvenser kan då ritas upp automatiskt, för till exempel en patient eller en sjuksköterska. När kraven och aktiviteterna ändrar på sig uppdateras sekvenserna.

Kristofer planerar att personalen ska kunna använda bärbara pekskärmar där de ser vilka patienter som ligger på vilka rum och vad som händer med patienterna. Det ska hjälpa dem att veta vad de ska göra härnäst och vad som kommer att ske under de närmaste timmarna.

– Om man får en överblick så skapar det en större trygghet inför vad som ska göras och hur arbetet kan förbättras.

Också patienterna ska kunna ta del av informationen för att se hur långa väntetiderna är och vad man väntar på. Idag kan personalen inte alltid tala om det, eftersom de inte vet.

Under de närmaste två åren ska Kristofer utveckla en användarvänlig mjukvara för att underlätta för ingenjörer att utveckla automatiserade produktionssystem. Till sin hjälp kommer han att ha det nya Production Systems Laboratory (PSL) på Chalmers, som han själv har varit med och utvecklat. Laboratoriet invigs den 20 september. Där man kan testa ny teknik och nya tankar kring både fysisk och kognitiv automation.

I sitt nystartade företag Sekvensa ska Kristofer anpassa mjukvaran för akutsjukvården, och han räknar med att ha en färdig produkt om några år. Han ska också undersöka hur man mäter kvalitet i sjukvården.

– Jag upplever att sjukvårdens mätsystem kan skapa sämre kvalitet, eftersom det premierar att snabbt få undan patienter, snarare än att ge dem rätt behandling.  Det viktiga är kanske inte att försöka kapa tider som resulterar i ännu mer stress, utan att ta reda på vad som är den verkliga kvaliteten i vården. Först när man förstår det kan man börja jobba med verkliga förbättringar.

INFORMATION & FAKTA
För mer information kontakta: Kristofer Bengtsson, Institutionen för signaler och system, kristofer.bengtsson@chalmers.se, 0768 – 97 95 61

Avhandlingen: Flexible design of operation behavior using modeling and visualization

Detta trots att det kirurgiska ingreppet i sig ofta ger bestående viktnedgång över en 20-årsperiod – och därmed minskad risk för livsstilssjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer. De flesta som genomgår fetmakirurgi använder dock på sikt mindre läkemedel jämfört med patienter som behandlats på vanligt sätt mot sin fetma.

Analysen är utförd av forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och publiceras i ett temanummer av den ansedda vetenskapstidskriften JAMA. SOS-studien har drivits från Sahlgrenska akademin sedan 1987 och är världens längsta och största kontrollerade studie som jämför fetmakirurgi med konventionell fetmabehandling. I SOS ingår 2010 personer mellan 37 och 60 år som genomgått kirurgisk behandling mot fetma mellan åren 1987 och 2001 samt 2037 kontrollpersoner.

Tidigare analyser av det insamlade materialet har visat att fetmakirurgi ger bestående viktminskning och även minskar risken för insjuknande i diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer jämfört med konventionell behandling mot fetma. Efter 20 år hade kirurgigruppen gått ner i genomsnitt 20 kilo mer än kontrollgruppen.

I den nu aktuella analysen har forskarna undersökt hur mycket slutenvård, öppenvård (exklusive primärvård) och läkemedel som patienter i de båda behandlingsgrupperna konsumerat under en uppföljningstid på upp till 20 år. Forskarna fann då att trots den stora effekten på både viktnedgång och hälsa uteblev en minskning när det gäller sjukvårdsutnyttjande hos den grupp som genomgått fetmakirurgi.

– Tvärt om konsumerade kirurgigruppen mer sjukvård under de första åren efter operation på grund av komplikationer och effekter relaterade till ingreppet, såsom gallsten och behov av plastikkirurgi. Därefter konsumerade de lika mycket sjukvård som kontrollgruppen, trots de positiva hälsoeffekterna avseende hjärtkärlsjukdomar, diabetes och cancer, säger Martin Neovius, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm, som lett studien.

När det gäller läkemedelskostnader sågs ingen skillnad mellan kirurgigruppen och gruppen som fått konventionell behandling under de första sex åren. Men från och med det sjunde året av uppföljningstiden var kostnaderna för läkemedel i genomsnitt cirka 1500 kronor lägre per år i kirurgigruppen. Framförallt var det en minskad användning av läkemedel mot diabetes och hjärtkärlsjukdom som drog ner kostnaderna.

ÖVRIG INFORMATION
JAMA:s temanummer om fetma utkommer vart tionde år. Den nu publicerade analysen har genomförts med hjälp av ekonomiskt stöd från AFA Försäkring. SOS-studien har tidigare finansierats genom bidrag från bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och flera läkemedelsbolag.

Publikation:  ”Weight Loss and Health Care Use During 20 Years Following Bariatric Surgery”, Neovius M, Narbro K, Keating C, Pelttonen M, Sjöholm K, Ågren G, Sjöström L, Carlsson L.,  JAMA 2012;308(11):1132-41, online 18 September 2012.

Under första hälften av 1900-talet nominerades praktiskt taget inga asiatiska eller afrikanska författare till Nobelpriset i litteratur. Den ende arabiske författare som nominerades var egyptiern Taha Husein (1889–1973), som under en period från 1949 fram till början av 1960-talet nominerades ett flertal gånger, dock utan att få priset.

En av dem som nominerade Husein var koranöversättaren och Uppsalaprofessorn i semitiska språk Karl Vilhelm Zetterstéen (1866–1953). Nobelkommittén beklagade vid tiden bristen på översättningar som gjorde det svårt att bedöma kandidaturen.

För att råda bot på bristen och stödja sin nominering översatte Zetterstéen då själv Taha Huseins berömda uppväxtskildring al-Ayyam, som fick den svenska titeln Dagarna. Men denna översättning förblev okänd och aldrig publicerad till följd av Zetterstéens död 1953. Manuskriptet försvann tillsammans med andra handlingar i en arkivlåda deponerad på universitetsbiblioteket i Uppsala.

Där har det sedan legat fram till att professor Göran Larsson nyligen upptäckte översättningen vid en genomgång av Zetterstéens kvarlåtenskap.

– Manuskriptet är maskinskrivet och innehåller Zetterstéens korrigeringar för hand. Det är den första direktöversättningen av al-Ayyam på svenska, och kompletterar väsentligen en gammal, nu utgången översättning av verket via franska som gavs ut i på mitten på femtiotalet, säger han.

Eftersom al-Ayyam räknas som en modern arabisk klassiker och eftersom texten är idéhistoriskt och religionsvetenskapligt höggradigt aktuell, har institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet nu publicerat översättningsmanuskriptet i en elektronisk faksimilutgåva.

Boken Dagarna är en självbiografi som skildrar en blind pojkes uppväxt på landsbygden i södra Egypten, hans bildningsgång och utbildning vid det islamiska Azhar-universitetet i Kairo runt förra sekelskiftet.

– Förhoppningsvis kan tillgängliggörandet av Zetterstéens manuskript stimulera till en länge saknad svensk nyöversättning av verket i modern svensk språkdräkt, säger Göran Larsson.

ÖVRIG INFORMATION
Taha Huseins Dagarna (226 s, förord av Göran Larsson och Tetz Rooke) är utgiven i serien LIR.skrifter som ges ut av institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet och är en elektronisk skriftserie för vetenskapliga publikationer författade av institutionens medarbetare.

Substansen heter APR-246 och den har nu testats på människor i en fas I/II-studie. Totalt ingick 22 patienter med långt framskriden blod- eller prostatacancer. Patienterna kom från bland annat Hematologiskt Centrum i Huddinge, där studiens huvudansvarige överläkare Sören Lehmann arbetar, men också från andra kliniker i Göteborg, Lund, Uppsala och Örebro.

Patienterna fick infusioner med APR-246 dagligen under fyra dagar. När forskarna jämförde cancerceller tagna före och efter behandlingen såg de tecken på att p53-genen hade aktiverats i olika utsträckning, och att detta hade satt igång cancercellernas självmordsprogram. Tio patienter kunde utvärderas utifrån hur cancersjukdom utvecklats och för två av dessa såg man en regress av sjukdomen.

Studien var dock egentligen inte designad för att pröva den kliniska effekten, utan dess syfte var främst att ta reda på hur väl substansen tolererades av patienterna. Och enligt resultatet tåldes den bra. Biverkningarna var framför allt trötthet, yrsel, huvudvärk och förvirring, i samtliga fall övergående.

– Biverkningarna var helt andra än vid cellgiftsbehandling, vilket öppnar för kombinationsbehandling. Och det är just i kombination med cellgifter som vi tror att substansen har störst potential. Vi har i tidigare laboratoriestudier sett att APR-246 tillsammans med vanliga cellgiftsbehandlingar har gett synergieffekter, där substanserna har förstärkt varandra, säger Sören Lehmann, överläkare i hematologi och forskargruppledare vid Karolinska Institutet.

Defekt p53 anses vara en av de viktigaste faktorerna bakom utveckling av cancer. Vid vissa typer av cancer, till exempel äggstockscancer, har en kraftig majoritet av tumörerna defekt p53. Totalt är tumörsuppressorgenen p53 muterad i minst hälften av alla tumörer.

– Rent teoretisk borde ett läkemedel som återställer funktion hos p53 kunna användas vid många olika cancersjukdomar, förutsatt att den enskilda tumören innehåller defekt p53. Samtidigt ska man komma ihåg att tumörer är mycket komplexa, säger Klas Wiman.

INFORMATION OCH KONTAKT
Substansen APR-246 har upptäckts av Klas Wiman och medarbetare vid Karolinska Institutet. Den nu aktuella studien har letts från Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med bolaget Aprea AB. Aprea AB:s största ägare är Karolinska Development, ett bolag som är noterat på Stockholmsbörsen, NASDAQ OMX Stockholm. Klas Wiman är en av grundarna av Aprea AB, delägare i bolaget och sitter även i dess styrelse.

Publikation: ”Targeting p53 in vivo: A first-in-man study with the p53-targeting compound APR-246 (PRIMA-1MET) in refractory hematological malignancies and prostate cancer”, Sören Lehmann, Vladimir J.N. Bykov, Dina Ali, Ove Andrén, Honar Cherif, Ulf Tidefelt, Bertil Uggla, Jeffrey Yachnin, Gunnar Juliusson, Ali Moshfegh, Christer Paul, Klas G. Wiman and Per-Ola Andersson, Journal of Clinical Oncology, early online publication 10 September 2012, doi: 10.1200/JCO.2011.40.7783.

Hennes avhandling visar bland annat att patientens integritetsskydd successivt har urholkats sedan 1980-talet, då det i princip alltid krävdes patientens samtycke till att uppgifter om honom eller henne lämnades ut till andra personer eller till myndigheter.

– Numera finns det ett mycket stort antal bestämmelser som säger att uppgifter ska lämnas till utomstående, oavsett patientens vilja och oavsett om patienten lider men av ett sådant utlämnande, säger Ulrika Sandén.

Patienter inom offentlig hälso- och sjukvård har ett starkare integritetsskydd gentemot sina närstående än patienter i privat sådan. Däremot har patienter i offentlig hälso-och sjukvård ett svagare integritetsskydd i förhållande till andra myndigheter än patienter i privat sådan. Studien visar också att patienter som får psykiatrisk tvångsvård hör till dem som har det svagaste integritetsskyddet.

Ulrika Sandén menar att det finns en obefogad uppfattning om ett starkt integritetsskydd inom hälso- och sjukvården. Starka skäl talar för att lagändringar bör vidtas så att lagstiftarens avsikt syns i regelverket. Det är viktigt att patienten känner förtroende för hälso- och sjukvården och dess personal och kan lita på att de uppgifter som lämnas inte röjs för utomstående.

– En patient som inte är säker på att uppgifter om henne hemlighålls kan välja att utelämna även sådana uppgifter som t.ex. kan behövas för att kunna ställa en korrekt diagnos. Vissa personer kanske till och med undviker att söka vård av rädsla för att uppgifter kan komma att lämnas till utomstående.

Ett bristande skydd för integritetskänsliga uppgifter kan i förlängningen leda till att medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården minskar eller rent av försvinner.

– Att patienten garanteras ett starkt skydd för den personliga integriteten är därför av grundläggande betydelse inom området för hälso- och sjukvård.  

INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 21 september försvarar Ulrika Sandén, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sekretess och tystnadsplikt inom offentlig och privat hälso- och sjukvård – ett skydd för patientens personliga integritet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Gustav Svensson, Göteborgs universitet.

För mer information, kontakta gärna:
Ulrika Sandén
juridiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 77 12 eller mobil 070-653 70 46
E-post: ulrika.sanden@jus.umu.se

Psykisk ohälsa hos äldre är ett eftersatt område, trots ett stort behov. Enligt socialstyrelsen lider 12-15 procent av alla personer över 65 år av nedstämdhet och depression, och 5-10 procent av en eller flera ångestsjukdomar.

– Idag erbjuds äldre personer med psykisk ohälsa sällan psykologisk behandling. Psykofarmaka är sannolikt den vanligaste behandlingen, säger professor Gerhard Andersson, Linköpings universitet, som leder projektet.

Behandlingen är baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) där deltagarna har en kontinuerlig kontakt via internet med sin behandlare. Behandlingen skräddarsys för varje deltagare då symtom på ångest och nedstämdhet kan ta sig olika uttryck. Det enda som krävs är tillgång till en dator, sedan kan man genomgå behandlingen i sin hemmiljö.    

Äldre personer använder internet i stor utstäckning men internetbehandling har inte anpassats utifrån deras behov, säger Gerhard Andersson. Hans tidigare forskning vid Linköpings universitet har visat att internetbehandling effektivt kan användas för att behandla besvär som ångest, nedstämdhet och sömnbesvär. Den är ett kostnadseffektivt komplement till nuvarande vård.

Projektet riktar sig till personer som är 60 år eller äldre och som lider av ångest eller nedstämdhet. Behandlingen är gratis och pågår under 8 veckor. Inga resor krävs.

INFORMATION OCH KONTAKT
Mer information här
Kontakt: Gerhard Andersson
gerhard.andersson@liu.se
telefon: 0709-465257

Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk sjukdom som finns hos ungefär 1 % av befolkningen. Mellan 1984 och 1996 hade Sverige en epidemi av celiaki bland barn under 2 år, vilket var unikt och möjliggjorde vidare forskning kring sjukdomen.

Epidemin har tidigare delvis kunnat förklaras av ändringar i spädbarnskosten och genom en studie bland svenska 12-åringar födda under epidemin (1993) och efter epidemin (1997) har den forskargrupp som Anna Myléus tillhör visat att dessa kostskillnader faktiskt ändrade förekomsten av sjukdomen och inte bara påverkade hur stor andel som fick symtom och därmed en korrekt diagnos. Det här innebär att celiaki kan förhindras hos vissa individer med den genetiska förutsättning som ligger bakom sjukdomen, åtminstone upp till 12 års ålder. Studiens resultat tyder på att det är gynnsamt att introducera glutenhaltig mat gradvis i små mängder till spädbarn med start redan från 4 månaders ålder, helst under pågående amning.

Den bakomliggande studien, ETICS (Exploring the Iceberg of Celiac Disease in Sweden), genomfördes 2005-2010 på fem orter i Sverige under ledning av docent Anneli Ivarsson, Umeå universitet. Totalt inbjöds drygt 13 000 sjätteklassare. Bland barn födda 1993 hade 2,9 % celiaki och i den senare gruppen var motsvarande andel 2,2 %, vilket innebar en statistiskt säker minskning av antalet fall. Ändå är celiakiförekomsten bland barn födda efter epidemin, trots minskningen, en av de högsta som har rapporterats i hela världen.

I avhandlingen visas att förändringar i spädbarnskosten har påverkat förekomsten av celiaki i samband med epidemin, men det förklarar inte hela bilden och ytterligare orsaker har sökts via en kombination av en fall-referent studie och en ekologisk ansats. Vi fann att vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet inte ökade risken för celiaki men däremot kan enriskfaktor vara upprepade tidigare infektioner. Den risk som infektionerna innebär ökar ytterligare om barnet dessutom inte längre ammade när gluten introducerades och har introducerats till gluten i stora mängder. Därigenom bidrog tidiga infektioner även indirekt till den svenska celiakiepidemin.

INFORMATION OCH KONTAKT
Anna Myléus är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, där hon kan nås på
tel. 070-573 27 97
E-post anna.myleus@epiph.umu.se

Fredagen den 21 september försvarar Anna Myléus, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln En epidemiologisk ansats till att förklara den svenska celiakiepidemin (Engelsk titel: Towards Explaining the Swedish Epidemic of Celiac Disease: an epidemiological approach).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Stefano Guandalini, The University of Chicago Medicine, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen här

– Med modellen vi skapat kommer AstaZero att kunna planera sina provkörningar på banan redan innan den är färdigställd. Vi är jätteglada att de valt oss som leverantör och att de kommer till vår simulatormiljö i Göteborg för att göra sina provkörningar, säger Jonas Jansson, forskningschef på VTI.

– På sikt kommer vi att lägga in hela anläggningens olika miljöer för att kunna simulera i tidiga faser inom forskning och utvecklingsarbetet. Detta är ett led i att öka tillgängligheten till banan redan innan den fysiska provningen startar, säger Pether Wallin, vd för AstaZero.

Det var i slutet på maj i år som det stod klart att trafiksäkerhetsanläggningen AstaZero kommer att bli verklighet. Anläggningen har planerats sedan 2007. Bolaget ägs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (61 procent) och Chalmers tekniska högskola (39 procent). Ett samspel mellan ett flertal aktörer har möjliggjort att projektet blivit verklighet; AB Volvo, Volvo Car Corporation, Autoliv, Scania, Västra Götalandsregionen, Borås Stad, Test Site Sweden, Vinnova samt Europeiska regionala utvecklingsfonden via Tillväxtverket.

KONTAKT
Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

I konsortiet ingår bland annat fyra landsting – Gävleborg, Jönköping, Kalmar och Östergötland. Satsningen är på totalt 18 miljoner kronor och har i stark nationell konkurrens beviljats anslag på drygt 9 miljoner från VINNOVAs program Utmaningsdriven innovation.

Diagnostisk patologi är av avgörande betydelse för sjukvården i Sverige och världen. Till exempel är cancersjukvården helt beroende av snabba och precisa analyser av vävnadsprover (histopatologi). Det råder dock stor brist på patologer samtidigt som volymerna och kraven ökar i och med en åldrande befolkning och mer specialiserad diagnostik.

– Patologin har ett akut behov av effektivisering parallellt med fortsatt vårdutveckling. Ett sätt att uppnå de nödvändiga förbättringarna är att utnyttja digitaliseringen av de patologiska bilderna, säger Anders Persson, föreståndare för CMIV.

Den digitala utvecklingen inom patologin är ännu i sin linda. Utmaningarna för de IT-verktyg som ska realisera nyttan är stora, framförallt på grund av de extremt stora mängderna bilddata som behöver hanteras. Ett enda mikroskopiglas kan motsvara flera GigaByte i digitalt format.
Rätt tillvaratagen förutspås digitaliserad patologi kunna leda till kortare väntetider, högre diagnostisk säkerhet och mer kostnadseffektiv resursanvändning och förbättrad utbildning.

– Att fyra landsting deltar i projektet ger utmärkta förutsättningar för att resultaten kan komma hela vårdsverige till nytta på sikt, säger Petra Lindberg, förvaltningschef för medicinsk diagnostik vid Jönköpings läns landsting.

Projektet kommer att analysera alla delar inom patologin som berörs av digitaliseringen och skapa nydanande arbetsflöden och innovativa IT-system. Resultaten kommer att integreras i ett demonstratorsystem som ska ligga till grund för fortsatt utveckling inom vården, forskningen och industrin. Utöver CMIV och de fyra landstingen medverkar medicinteknikföretaget Sectra och forskningsinstitutet Swerea IVF, där erfarenhet av effektiva arbetsflöden inom röntgenbildshantering respektive verkstadsindustrin är viktiga tillgångar.

– Projektet innebär ett startskott för en långsiktig satsning inom digital patologi, ett område av enorm vikt i Sverige och globalt som vi tror kommer växa stort framöver, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.

– Satsningen är i linje med den framgångsrika tradition vi har på CMIV och på Linköpings universitet att föra samman spetskompetens på olika områden till unika tvärvetenskapliga miljöer.

KONTAKT
Projektledare Claes Lundström, CMIV, 0706-05 50 16, clalu@cmiv.liu.se.

Bröstcancer är ett stort hälsoproblem i hela världen. I Sverige är det den vanligaste cancerformen hos kvinnor med ungefär 30 procent av alla cancerfall och nära 8 000 drabbades under 2010. I behandlingen har kirurgi en betydande roll och hos nära hälften av kvinnorna opereras hela bröstet bort, så kallad mastektomi. Tack vare bättre diagnostik och behandling överlever allt fler sin bröstcancer. Den relativa femårsöverlevnaden är 88 procent och tioårsöverlevnaden 79 procent. Det betyder att ett stort antal kvinnor i vårt samhälle lever i en förändrad kropp orsakad av bröstcancer och dess behandling. Vården lägger stort fokus på överlevnad, men behöver också förstå erfarenheten av att leva vidare med eller utan ett rekonstruerat bröst efter mastektomi. Avhandlingen beskriver detta på olika sätt.

I samhället finns en utbredd föreställning om att brösten är betydelsefulla för en kvinnas identitet och för hennes känsla av attraktivitet och sexualitet. Resultaten i avhandlingen visar emellertid att så inte alltid är fallet. De flesta säger nej till rekonstruktion av bröstet. För en del passerar bröstförlusten relativt obemärkt och en rekonstruktion känns därför inte nödvändig. Andra drabbas djupare och betraktar en bröstrekonstruktion som livsnödvändig. En bröstrekonstruktion kan upplevas som en lång och krävande process. Många kvinnor berättar att den kräver många egna initiativ och att de var förvånade över att det var en så omfattande operation med oväntat lång återhämtningstid. Trots det beskrev de sin bröstrekonstruktion som mycket betydelsefull.

Bröstcancer och mastektomi kan störa sexualiteten för många kvinnor. En del beskrev en kraftfull känsla av att inte bara förlorat ett bröst utan också sin sexualitet. Det verkar också som om centrala aspekter på sexualiteten, som att uppfatta sig själv som sexuellt attraktiv och att känna sig bekväm i intima situationer, snarare försvåras med tiden oavsett om kvinnan hade genomgått bröstrekonstruktion eller inte.

För att kunna uppfylla kvinnans individuella behov behöver vårdpersonalen öppna för samtal och lyssna på kvinnornas berättelser för att därmed öka förståelsen för deras specifika upplevelse. Det är viktigt att uppmärksamma hur den enskilda kvinnan själv upplever betydelsen av att ha förlorat ett bröst och inte låta sig styras av schabloner kring bröst–sexualitet–kvinnlighet.
Ulrika Fallbjörk är doktorand vid institutionen för omvårdnad. Avhandlingen utgår också från institutionen för socialt arbete.

KONTAKT
Ulrika Fallbjörk
Telefon: 090-786 92 22
Mobil: 070-636 24 74
E-post Ulrika.Fallbjork@nurs.umu.se

Fakultetsopponent är docent Yvonne Wengström, Karolinska institutet, Huddinge.
Läs hela eller delar av avhandlingen

Kenneth Hermele har gjort fältstudier i Brasilien, där man sedan 40 år tillbaka odlar sockerrör till biobränsle.

– Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.  

Visserligen odlas inte biobränsle i regnskogen, men odlingen av sockerrör tränger bort sojan som i sin tur expanderar över betesmark. Och ny betesmark finner man i Amazonas.

– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden som tidigare användes till boskapsskötsel, menar Hermele.

Konkurrensen om odlingsbar jord har skärpts mycket på senare år. Rika länder lägger under sig mark i fattiga länder. Det sker genom handel och ojämnt utbyte av ekologiska resurser, genom utlokalisering av smutsig industri och genom dumpning av miljösopor.

– Ett resultat av denna kamp om jordens jordar är det nygamla fenomenet ”land grabbing”, säger Kenneth Hermele. Jordhungriga aktörer – allt från länder till företag till pensionsstiftelser – investerar i mark i fattiga länder. Det är ett mönster som bara alltför mycket påminner om den koloniala arbetsfördelningen.

Kenneth Hermele argumenterar för att Robert Thomas Malthus (1766-1834) kanske kommer att få rätt ändå till slut. Malthus ansåg att befolkningen i Storbritannien ökade mycket snabbare än produktionen av mat och att detta ofrånkomligt kommer att leda till svält. Teorin fick ett enormt genomslag under början av 1800-talet men ansågs föråldrad när ny teknik, fossila bränslen och den koloniala expansionen ändrade på förutsättningarna. Idag, menar Hermele, är vi tillbaka vid de gränser som Malthus såg.

Avhandlingen:  Land Matters. Agrofuels, Unequal Exchange, and Appropriation of Ecological Space. 

KONTAKT
Kenneth Hermele
Mobile phone: +46-(0)739 494564

Syret i vår atmosfär och allt liv på vår planet härstammar från en livsviktig process, fotosyntesen. Fotosyntesen är den reaktion där växter och alger fångar solens ljusenergi och omvandlar den till syrgas och kemisk energi i form av kolhydrater.

Forskare har länge vetat att fotosyntesen sker i särskilda ställen i växtcellerna, i kloroplaster. Mer specifikt sker uppfångningen av ljus och spjälkningen av vatten till syrgas i stora proteinkomplex i det fotosyntetiska tylakoidmembranet som finns inuti kloroplasterna. Ett problem är att det fortfarande finns mängder av proteiner i anslutning till dessa komplex som man inte vet vad de gör och hur de fungerar.

– Målet med mitt avhandlingsarbete har varit att öka kunskapen om hur dessa proteiner fungerar och hur de optimerar fotosyntesreaktionerna, säger Michael Hall.

Hans forskning visar att flera proteiner med nyckelroller i fotosyntesprocessen kan ”slås på” eller ”slås av” med hjälp av ett annat protein som kallas tioredoxin. Tioredoxin öppnar svavelbryggor, en särskild kemisk bindning mellan specifika aminosyror hos de fotosyntetiska proteinerna, vilket leder till förändringar i proteinernas form och därmed hur bra de fungerar. Detta medför att proteinerna effektivt kan aktiveras eller inaktiveras efter växternas behov. Vidare har Michael Hall visat att mängderna av de olika fotosyntetiska proteinerna i cellerna styrs av gemensamma mekanismer, särskilt i det område som omsluts av det membran där fotosyntesens proteiner sitter.

Han har också bestämt den detaljerade molekylära strukturen av ett tidigare okänt fotosyntetiskt protein med hjälp av röntgenkristallografi. Proteinet visade sig ha en anmärkningsvärd rektangulär rörstruktur, som man nu ser möjlighet att använda sig av för att skapa proteiner med önskvärda egenskaper.

– Man skulle till exempel kunna fylla dessa ”proteinrör” med elektriskt ledande material och använda dem som biologiska kablar i nanoformat. säger Michael Hall.

INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 21 september försvarar Michael Hall, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Chloroplast lumen – New insights into thiol redox regulation and functions of lumenal proteins. Svensk titel: Redoxreglering i kloroplastlumen hos Arabidopsis thaliana.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i sal KB3B1, KBC-huset, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är professor Bob Buchanan, Department of Plant and Microbial biology, University of California, Berkeley, USA.

Läs hela eller delar av avhandlingen här

För mer information, kontakta gärna:
Michael Hall
Telefon: 090-786 69 44, 070-6709039
Epost: michael.hall@chem.umu.se
Handledare är professor Wolfgang Schöder
Epost: wolfgang.schroder@chem.umu.se

Efter första världskrigets slut hoppades svenska etanolförespråkare i riksdag och regering att denna industri skulle bli en världsledande exportindustri knuten till skogsindustrin, berättar Helena Ekholm författare till ny avhandling i historia: Bränsle för den moderna nationen – etanol och gengas som alternativa drivmedel under mellankrigstiden och andra världskriget.

En annan sida av etanolpolitiken var oron för att oljan skulle ta slut inom bara ett par decennier. Ett annat orosmoln var att det skulle kunna bryta ut ett nytt storkrig. De som gick längst hoppades på nationell självförsörjning. Svenska politiker började under 1930-talet också satsa på generatorgas (gengas). Gengas bestod främst av kolmonoxid som alstrades genom att fordonsföraren brände ved, träkol eller torv i ett aggregat kopplat till bilens motor.

– Förhoppningarna på gengas var, precis som för etanol, att den skulle ersätta bensinen. Svenska politiker hoppades också att skogsindustrin, som då befanns sig i ekonomisk kris, skulle få en större marknad för ved vars kvalitet var för låg för att annars kunna säljas. Även i detta fall hade de svenska drivmedelsalternativen koppling till skogsindustrin, berättar Helena Ekholm vidare.

Etanolen och gengasen hade svårt att konkurrera med bensinen. Därför genomfördes stödåtgärder för att ge de svenska alternativen fördelar: skattelättnad, tvångsinblandning av etanol i bensin och fördelaktiga lån för att vanliga medborgare skulle kunna köpa gengasaggregat:

– Satsningarna väckte kritik och det uppstod konflikter. En konflikt handlade om vad skattemedel borde användas till. Det uppstod också konflikt mellan den skogsanknutna etanolindustrin i norr och jordbruksbrännvinstillverkare i södra Sverige.

När andra världskriget bröt ut upphörde i stort sett bensinimporten. Etanol, men framförallt gengas blev viktiga surrogat. Gengasdriften innebar flera risker, som explosioner, bränder och kolmonoxidförgiftning. Förgiftningsrisken var föremål för konflikter mellan fackliga chaufförorganisationer och arbetsgivare.

Förgiftningarna ledde också till en konflikt mellan gengasspecialiserade läkarmottagningar som öppnats under krigsåren. Riskerna och den extra skötsel och speciella körteknik som krävdes överensstämde inte med vad användarna hade vant sig vid från bensindrift.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingens titel:
Bränsle för den moderna nationen – etanol och gengas som alternativa drivmedel under mellankrigstiden och andra världskriget.
Tid och plats för disputationen:
21 september kl 10.15 – 12.00, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal F.
Opponent:
Arne Kaijser, professor, Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, institutionen för filosofi och teknikhistoria, Kungliga tekniska högskolan.