Under det senaste decenniet har i genomsnitt 60 000 km2 av Östersjöns botten lidit av syrebrist, det vill säga haft för lite syre för att kunna upprätthålla sitt naturliga ekosystem. Flera storskaliga tekniska åtgärder till havs har föreslagits, och i vissa fall testats i mindre skala. Forskare från Lunds universitet vill nu att försöken att blanda ner syre i de djupa delarna av Östersjön ska överges.
I denna veckas nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature, som kommer ut den 28 juni, varnar professor Daniel Conley för de outforskade effekterna av att använda tekniska åtgärder till havs för att minska syrebristen i Östersjöns bottenvatten. Enligt Conley marknadsförs åtgärderna ofta som att de kan ge snabba förbättringar i vattenkvaliteten. Det har gjort sådana åtgärder politiskt och medialt populära, men de kan också vara farliga, menar Daniel Conley.
– Trots det satsas det nu ytterligare på denna typ av åtgärder. Havs- och Vattenmyndigheten har annonserat en plan att bygga en vindkraftsdriven demonstrationspump i södra Östersjön. Detta är en väsentlig förändring i gällande policy för hur näringsämnena till Östersjön kan minskas, säger Daniel Conley, professor på geologiska institutionen vid Lunds universitet.
Enligt Conley är Östersjön på väg mot att bli ett friskare marint ekosystem. Han hänvisar till den vetenskapliga grund som redan finns att stå på och att ett aktivt övervaknings- och utvärderingsprogram samt politiska organisationer, som HELCOM, finns på plats. Dessutom konstaterar han att länderna runt Östersjön har kommit överens om hur mycket utsläppen av näringsämnen måste minska i HELCOM:s aktionsplan för Östersjön.
– Vi måste låta den processen ha sin gång. Länderna runt Östersjön måste genast genomföra de nationella utsläppsminskningar som man har kommit överens om i HELCOM:s aktionsplan för Östersjön. Om åtgärderna skjuts upp kommer situationen i Östersjön att förvärras, säger Daniel Conley.
INFORMATION OCH KONTAKT
Daniel Conley, geologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 070-749 43 41, daniel.conley@geol.lu.se
Johanna Stadmark, geologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 070-364 04 39, johanna.stadmark@geol.lu.se
Conleys och Stadmarks forskning fokuserar på hur mänsklig aktivitet har förändrat näringstillförseln till Östersjön och hur det marina ekosystemet svarar på förändringar i mänsklig påverkan och i klimatet.
– Det ger mig möjligheten att knyta viktiga internationella kontakter som för min forskning framåt, säger Terese Glatz om bidraget från Vetenskapsrådet, vars syfte är att främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen.
Terese Glatz ska undersöka varför vissa föräldrar känner sig trygga i sin roll medan andra har en låg tilltro till den egna förmågan. Denna kunskap kan göra det möjligt att identifiera vilka föräldrar som behöver extra hjälp i sin föräldraroll.
– Att föräldrar känner sig trygga i sin föräldraroll kan vara en viktig grundsten för bra föräldraskap och för ungdomars välmående. I projektet ska jag bland annat undersöka vilka faktorer som ökar respektive minskar föräldrars tilltro till sig själva, säger Terese Glatz.
Hon kommer att använda sig av longitudinell data för att få en bild av vad som händer med föräldrars tillit till sig själva när relationen till deras barn förändras över tid. Longitudinella studier är undersökningar som följer upp grupper av människor över en längre tid. Forskningen inom det här området har sällan haft ett longitudinellt perspektiv, men forskare vid både Örebro universitet och Wake Forest University har erfarenhet av att arbeta på det sättet.
Följa föräldrar och barn över tid
– Genom att undersöka vad som händer i relationen mellan föräldrar och barn över tid och hur det är kopplat till föräldrars tilltro hoppas jag kunna förklara varför vissa föräldrar fastnar i negativa mönster.
I sin doktorsavhandling undersökte Terese Glatz varför föräldrar reagerar som de gör när de stöter på problem med sina ungdomar. Hennes forskning visar att när föräldrar känner sig maktlösa i sin föräldraroll leder det ofta till att de reagerar på ett sätt som kan få negativa konsekvenser istället för att genom stöd, värme och uppmärksamhet försöka påverka barnens beteende.
– När barn beter sig illa ses det många gånger som föräldrarnas fel men det är ett något förenklat sätt att se det på. Min tidigare forskning har indikerat att vi måste ha mer förståelse för föräldrars situation och att föräldrar och ungdomar påverkar varandra. Något vi i dag har lite kunskap om är hur ungdomars beteende och utveckling påverkar hur deras föräldrar känner kring sitt föräldraskap.
– I detta projekt kommer jag fokusera på föräldrars självtillit mer generellt och inte bara när de stöter på problem, men kärnan är densamma. I slutändan hoppas jag att resultaten från min forskning ska göra det möjligt att ge föräldrar hjälp för att bryta negativa mönster och istället hitta positiva lösningar i vardagen.
KONTAKT
För mer information kontakta Terese Glatz: 073-056 0022
Bostäderna som byggdes under miljonprogramstiden är i stort behov av att renoveras. Stambyten behövs, tak ska läggas om och fasader ska förbättras.
Tove Malmqvist på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH berättar att detta gigantiska renoveringsprojekt är en stor utmaning rent miljömässigt.
– Renoveringen innebär ett jättebra tillfälle till energibesparingar, om detta görs korrekt vill säga. Husen innehåller därtill en hel del miljöfarliga material som man river ut. Exempelvis asbest förekommer ofta i de här husen, men också PCB som är såpass hälsovådligt att det regleras i lagstiftning, säger Tove Malmqvist.
Det är emellertid inte bara detta som innebär problem och utmaningar vid massrenoveringen. Radon och mögel är andra punkter som ska hanteras.
På KTH har man utvecklat verktyg och modeller som kan vara användbara för att beräkna och planera sådana här ombyggnader och renoveringar på ett miljömässigt hållbart sätt. Certifieringsverktyget Miljöbyggnad är ett av dem.
– Vi har jobbat under lång tid med verktyg för miljöbedömning av byggnader. Nu vill vi arbeta med att bättre integrera liknande verktyg i renoveringsprocessen för att få med hållbarhetsaspekten redan från början, säger Tove Malmqvist.
I forskningsprojektet ska Tove Malmqvist och hennes kollegor under tre år med start 2013 samarbeta med bland andra Riksbyggen, HSB, Karlshamnsbostäder, Uppsalahem och ett antal mindre hyresvärdar runt om i Sverige. Målet är att utveckla modeller för hur miljöstyrning kan ske i renoveringsprojekt för byggnader.
– Tanken är att jobba med några olika typer av bostadsföretag och bostadsorganisationer och även mindre sådana som kanske inte har så mycket erfarenhet av miljöstyrning sedan tidigare, säger Tove Malmqvist.
Därtill kommer forskarna att delta ganska praktiskt i faktiska renoveringsprojekt.
– Att jobba nära företagen är en förutsättning för att bättre förstå renoveringsprocessen så att vi kan föreslå de lämpliga verktygen för att få till hållbara lösningar, säger Tove Malmqvist.
Det kan handla om att formulera miljömål för arbetet, beräkna material och energiförbrukning och dess miljöeffekter, samt se över kostnadsramarna. Brukarmedverkan är också viktigt, och efter avslutade renoveringsprojekt hoppas man kunna genomföra en enkätundersökning bland de boende kring hur nöjda de är med olika aspekter av renoveringen, till exempel innemiljön.
För att nå största möjliga framgång efterlyser Tove Malmqvist ett ännu bättre samarbete.
– Vi ser gärna samverkan med fler bostadsföretag i vårt forskningsarbete, säger Tove Malmqvist.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Tove Malmqvist på 08 – 790 85 53 eller tove.malmqvist@abe.kth.se.
I ett experiment har rekryterare vid företag i Stockholms län fått välja vilken av två hypotetiska sökande som de skulle anställa eller kalla till en anställningsintervju.
Överviktiga, äldre, sjuka, flerbarnsföräldrar och minoriteter väljs bort
Det visar sig att sökande som är äldre än 55 år, har icke-europeiskt ursprung, är muslimer eller judar, har mer än ett barn, är överviktiga eller har varit mycket sjukfrånvarande väljs bort.
Diskrimineringen är omfattande.
Experimentet visar exempelvis att kraftigt överviktiga eller sjukfrånvarande mer än fem gånger under det senaste året har cirka 80 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna arbete jämfört med normalviktiga eller icke sjukfrånvarande.
Sökande från religiösa minoriteter samt sökande som har flera barn har båda cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete. Att vara äldre än 55 år ger en cirka 64 procentenheters lägre sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju, jämfört med om den sökande är under 30 år.
– Effekterna är stora, framförallt för dem med kraftig övervikt och dem som varit mycket sjukfrånvarande, säger Per Johansson. Men även födelseland och religiös tillhörighet spelar roll.
Rapportförfattarna finner inte att kvinnliga sökande väljs bort systematiskt. De finner inte heller att arbetsgivarnas medfinansieringsansvar i sjukförsäkringen spelar roll för vilka som anställs och vilka som väljs bort. Privata och offentliga arbetsgivare skiljer sig inte åt, men stora företag med minst 250 anställda verkar vara mindre benägna att diskriminera jämfört med mindre.
Statistisk diskriminering eller preferensdiskriminering?
Diskrimineringen kan bero på att arbetsgivarna bedömer enskilda sökande efter vad man tror om olika gruppers genomsnittliga prestation (statistisk) eller att det finns sympatier för eller mot olika grupper (preferens).
– Vi tror att det handlar om båda sorternas diskriminering, men våra sammanlagda resultat visar att den statistiska diskrimineringen verkar spela stor roll. Arbetsgivarna tycks vara osäkra på hur de ska bedöma vissa grupper, säger Per Johansson.
Lägre lön för att anställa sökande med vissa egenskaper
Rapportförfattarna har också räknat ut vilken lön arbetsgivarna skulle vilja sätta för att anställa sökande som de är osäkra på. För dem som har varit mycket sjukfrånvarande eller är kraftigt överviktiga skulle lönen behöva sänkas med upp till 50 procent. För dem med flera barn eller som tillhör de två religiösa minoriteterna skulle lönen behöva sänkas med cirka 15 procent.
Hypotetiskt valexperiment – metod för att mäta preferenser
I ett hypotetiskt valexperiment beskriver rekryteraren först en anställd som nyligen slutat och får sedan välja mellan två hypotetiska arbetssökande. Totalt valdes 1 000 arbetsgivare ut. Studien baseras på svaren från 426 rekryterare och totalt 4 895 observationer. Svarsfrekvensen var 46 procent.
INFORMATION OCH KONTAKT
IFAU-rapporten ”Vad är rätt profil för att få ett jobb? – En experimentell studie av rekryteringsprocessen” är skriven av Stefan Eriksson, Uppsala universitet, Per Johansson, IFAU och Sophie Langenskiöld, IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2012:13.
Om du vill veta mer kontakta Per, telefon: 070-547 10 03, e-post: per.johansson@ifau.uu.se eller Stefan, e-post: stefan.eriksson@nek.uu.se.
Interleukin-6 är namnet på en signalmolekyl i vårt immunförsvar som är viktig för att motverka infektioner. Senare forskning har, förvånande nog, visat att molekylen också kan ge en viktminskning.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu närmare studerat hur detta går till och lyckats identifiera de särskilda celltyper i hjärnan som är mål för interleukin-6-molekylen. Resultaten visar att de celler som påverkas av interleukin-6 tillverkar ämnen som dels påverkar våra hunger- och mättnadskänslor, dels styr kroppens förbränning av fett.
– Interleukin-6 ökar nivåerna av ämnen i hjärnan som är viktminskande, vilket skulle kunna förklara varför höga nivåer av signalmolekylen i hjärnan ger en viktminskning, säger doktoranden Erik Schéle, som presenterar resultaten i sin avhandling.
Normalt har vi låga nivåer av interleukin-6 i hjärnan, men det är känt att nivåerna ökar dramatiskt när vi drabbas av en infektion, ofta med nedsatt hunger och orkeslöshet som typiska sjukdomssymtom.
– Våra tidigare fynd tyder på att interleukin-6 kan spela en viktig roll för att reglera ämnesomsättningen även hos friska individer. Ett viktigt bevis för detta är att vi upptäckt att möss som saknar interleukin-6 blir feta, och att råttor som får interleukin-6 injicerat direkt till hjärnan ökar sin förbränning, säger Erik Schéle.
Exakt hur interleukin-6 i hjärnan påverkar kroppsvikten är inte helt klarlagt, men forskarnas slutsats är att en person med hög interleukin-6 produktion i hjärnan delvis kan vara skyddad mot övervikt.
Avhandlingen visar också att även våra tarmbakterier indirekt påverkar ämnen i hjärnan som reglerar vår kroppsvikt.
– Det är både förvånande och nytt. På sikt kanske det kan leda till att vi påverkar vårt födointag för att motverka fetma via effekter på hjärnan, säger Erik Schéle.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Body fat regulating neuropeptides: relation to interleukines and gut microbiota försvarades vid en disputation i juni 2012.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/28954
Kontakt: Erik Schéle, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0708-886873, 031-786 36 81, erik.schele@medic.gu.se”>erik.schele@medic.gu.se
Presskontakt Krister Svahn Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 0766-18 38 69, 031-786 38 69, krister.svahn@sahlgrenska.gu.se”>krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Säkerheten vid användning av e-tjänster på nätet är en fråga som med den tekniska utvecklingen blir allt viktigare. I ett europeiskt forskningsprojekt som Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet ingår i ska man vidareutveckla tillämpningen av e-legitimationer i Europa, målet är att skapa en gemensam europeisk metod för elektronisk identifiering av både juridiska och fysiska personer.
Projektet STORK 2.0 kommer att underlätta medborgares och företags rörlighet inom EU och förbättra den digitala inre marknaden för offentliga och kommersiella tjänster, även i linje med Tjänstedirektivet. Lösningar kommer att utvecklas i samråd med marknaden, genom möten med representanter för näringslivet och även de länder som inte deltar i projektet, för att ge dem största möjliga inflytande på EU:s framtida gemensamma eID-lösning.
I det första STORK-projektet medverkade Skatteverket med tjänsten Address Declaration. I STORK 2.0 har E-legitimationsnämnden delegerat till Stockholms universitet att representera Sverige. Stockholms universitet kommer samtidigt att medverka i piloten för E-lärande och akademiska meriter. Sveriges kommuner och landsting medverkar genom CeHIS i en pilot för E-hälsovård.
– De stora pilotprojekten är hörnstenar för genomförandet av gemensamma lösningar som kommer att underlätta offentliga tjänster online i hela Europa. STORK 2.0 kommer att etablera ett nära samarbete med dessa projekt och ta ett betydande och banbrytande steg i utvecklingen för att identifiera och autentisera både juridiska och fysiska personer, säger Ana Maria Piñuela Marcos, talesperson för STORK 2.0 projektet.
INFORMATION
Arvid Welin vid Institutionen för data- och systemvetenskap, mobil 073-460 27 90, e-post arvid.welin@dvs.su.se
STORK 2.0 hemsida: http://www.eid-stork2.eu
I artikeln som nu publiceras i Nature beskriver forskargruppen hur stora mängder av ”magnetiska virvelstormar” är med och driver upphettningen av solens allra yttersta lager. Virvelstormarna är mycket vanliga och liknar tornados på jorden, men till skillnad från jordens har solens tornados ett ”skelett” av magnetfält. Virvelstormarna är små jämfört med hela solen men är hundratals eller tusentals gånger större än tornados på jorden och kan bli lika stora som hela Europa.
Forskarna har uppmätt hastigheter på över 10 000 km/h för den virvlande gasen. De virvlande magnetfälten transporterar energi från solytan till solens mycket tunna och genomskinliga yttersta atmosfär koronan. Där bidrar energin till att hetta upp gasen till temperaturer över en miljon grader. Forskarna tror därför att de kan vara den sista pusselbiten i det länge omdiskuterade och beforskade mysteriet med upphettningen av solkoronan. Uppskattningsvis finns det hela tiden omkring 11 000 virvelstormar utspridda över solens yta.
För att förstå solvindens uppkomst och solvindens betydelse för jordatmosfären (till exempel norrsken och solstormar) och satelliter (till exempel störningar på satellitkommunikationer) behöver vi förstå hur den uppstår på solen. Den hittills dominerande idén om koronans upphettning är att energin kommer upp i de gigantiska magnetiska gasbågar som stiger upp ur den ”kokande” solytan. I den nya artikeln presenterar forskargruppen sin upptäckt av en alternativ och mycket utbredd mekanism som genom att oavbrutet vrida runt stora knippen av magnetfältslinjer där de kommer upp ur solytan tansporterar energi till koronan.
Upptäckten har möjliggjorts genom verklig spjutspetsteknologi, en kombination av fantastiskt detaljerade bilder av solytan observerade med det svenska 1-meters solteleskopet på La Palma, Kanarieöarna, och data från NASA:s satellitobservatorium Solar Dynamic Observatory. Med hjälp av avancerade 3-dimensionella datorsimuleringar har fenomenet analyserats vilket gett forskarna nyckeln till förståelsen av detta nya och viktiga fysikaliska fenomen.
INFORMATION
Verksamheten vid det svenska teleskopet på La Palma drivs av Kungl. Vetenskapsakademiens institut för solfysik.
Den internationella forskargruppen består av forskare från Institutt for teoretisk astrofysikk (Universitetet i Oslo), Kiepenheuer Institute for Solar Physics (Tyskland), Institutionen för fysik och astronomi (Uppsala universitet) och Solar Physics and Space Plasma Research Centre (University of Sheffield).
KONTAKT
För mer information kontakta:
Jaime de la Cruz Rodriguez, institutionen för astronomi och fysik, Uppsala universitet, tel: 018-471 5920, e-post: jaime.cruz@physics.uu.se
Sven Wedemeyer-Böhm, Institutt for teoretisk astrofysikk, Universitetet i Oslo, tel: +47-22856520, e-post: svenwe@astro.uio.no (huvudförfattare)
Magnetic tornadoes as energy channels into the solar corona, Nature June 28, 2012.
Mer information, bilder och filmer finns tillgängliga via webbsidan: http://www.solartornado.info
Klipporna vid Stevns klint och Møns klint är några av de upplevelser som EU-projektet Öreferie ska sprida vetskap om. En ansökan om att Stevns klint ska upptas på UNESCO:s världsarvslista har just skickats in av Danmark.
Tanken bakom projektet är att visa att man inte behöver åka särskilt långt för att få en exotisk upplevelse. Det är dessutom både billigare och klimatsmartare att semestra i närområdet. I Öresundsregionen är det också som upplagt för att ta sig till andra sidan sundet. Öreferie ska locka själländare till Skåne och skåningar till Själland för att upptäcka traktens många okända semesterpärlor.
Under sommaren och hösten 2012 arrangerar Öreferie därför annorlunda resor över sundet där man får uppleva djur, geologi, kulturhistoria och trädgårdar. Resorna bjuder på både upplevelser och kunskap.
Öreferie leds från SLU Alnarp och bakom projektet står universitet, kommuner, regioner och naturförvaltningar i Skåne och på Själland. Projektet finansieras med EU-bidrag från Interreg IVA Öresund och av nio samarbetspartner.
För 65 miljoner år sedan träffades jorden av en enorm asteroid som utplånade hälften av dåtidens växt- och djurarter, bland annat dinosaurierna. I Stevns klint syns spåren av katastrofen tydligt som ett tunt grått lerskikt – så kallad ”fiskeler” – bland i övrigt vita klippor. Klinten ligger på Själlands östkust, ungefär i höjd med Skånes sydspets. Den reser sig 41 meter över Östersjön som en massiv klippbrant och visar Danmarks gamla kritfundament i genomskärning.
Här kan man hitta mängder av fossiler av sjöborrar, musslor och andra djur som en gång levde i havet.
INFORMATION OCH KONTAKT
Projektledare Anna Peterson, SLU, tlf. +46 40 41 54 54, anna.peterson@slu.se
Informatör Marie Larsson, SLU, tlf. +46 40 41 54 01, marie.larsson@slu.se
SLU Alnarp, område landskapsarkitektur [Ref 1]
Mer information
– Turistprojekt ska locka danskar och svenskar över Öresund (pressmeddelande 2011)
– Öreferies webbsida
– Öreferie är en del av Interreg IV A Öresund inom EU.
– Den stora besparingen ligger i de många fall av hjärnblödningar och stroke som kan förhindras, säger professor Lars-Åke Levin, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), en av författarna till artikeln som publiceras i Europas främsta kardiologiska tidskrift European Heart Journal.
För snart ett år sedan blev Pradaxa (dabigatran) godkänt för att förebygga stroke hos personer som har förmaksflimmer, en viktig riskfaktor för stroke. Pradaxa är dyrare än standardbehandlingen med det 60 år gamla läkemedlet Waran. Men med hänvisning till en lägre risk för hjärnblödning beslöt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att Pradaxa ska ingå i högkostnadsskyddet utan begränsning för patienter med förmaksflimmer.
Många patienter och läkare har välkomnat en ny behandling som är enklare, effektivare och säkrare än den gamla standardbehandlingen. Ändå har introduktionen av Pradaxa gått trögt i Sverige. Från vissa håll har det hävdats att Pradaxa inte alls är kostnadseffektivt och i synnerhet inte i jämförelse med patienter vars blodvärden (INR) är stabila vid behandling med Waran.
– Men det stämmer inte. I vår artikel visar vi att Pradaxa är kostnadseffektivt för alla grupper, oavsett hur stabila värden de har. Och tittar vi på dem som behandlas med acetylsalicylsyra eller inte behandlas alls – och det är mer än 50 procent av alla svenska flimmerpatienter – då är Pradaxa en dominant behandling, säger Lars-Åke Levin.
Begreppet ”dominant” avser att en åtgärd ger bättre effekt till lägre kostnad än alternativen.
CMT-forskarnas resultat har granskats av internationella experter, bland andra hälsoekonomen Thomas Davidson som menar att Pradaxas kostnadseffektivitet nu borde anses vara fastställd.
– Forskare i exempelvis Storbritannien och Kanada har gjort liknande analyser och nått fram till samma slutsats, säger han.
Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) är ett vanligt mått på kostnadseffektivitet. I artikeln framkommer att kostnaden per vunnet QALY för Pradaxa jämfört med Waran hamnar på drygt 7 700 euro eller 74 000 kronor. Ett läkemedel brukar anses kostnadseffektivt om kostnaden understiger 500 000 kronor.
– Våra beräkningar visar att behandling med Pradaxa skulle förebygga minst ett fall av stroke om dagen i Sverige jämfört med Waran. Det skulle spara mycket lidande, många dödsfall men även en hel del skattepengar, säger Lars-Åke Levin. Det är allvarligt om landsting och läkemedelskommittéer medvetet fördröjer introduktionen av läkemedel som, för rätt patienter, bevisligen är bättre än de tidigare tillgängliga.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikel: Cost-effectiveness of dabigatran compared with warfarin for patients with atrial fibrillation in Sweden av Thomas Davidson, Magnus Husberg, Magnus Janzon, Jonas Oldgren och Lars-Åke Levin. European Heart Journal 33 (12) juni 2012.
Kontakt:
Lars-Åke Levin, 070-640 68 98, lars-ake.levin@liu.se
Thomas Davidson, 070-332 93 33, thomas.davidson@liu.se
Dessa frågor diskuterar statsvetaren Maria Wendt sin nya bok, Politik som spektakel. Almedalen, mediemakten och den svenska demokratin (Atlas akademi).
Inte någon politisk händelse, möjligen med undantag för själva valdagen, tilldrar sig så stark medial uppmärksamhet i Sverige som politikerveckan i Almedalen på Gotland. Varje år blir journalisterna allt fler. Varje år slås nya rekord i antalet seminarier och happenings. Och för varje år blir mediebevakningen allt mer intensiv. Tidningarna gör Almedalsbilagor, radio- och tv-kanaler direktsänder, och de sajter, bloggar och appar som skapas i denna mediehändelse är oräkneliga.
– Under Almedalsveckan förstärks en redan symbiotisk relation mellan politiker och journalister, säger Maria Wendt .
Sammanflätning mellan medier och politik tar hon som utgångspunkt för en kritisk diskussion om mediernas roll i svensk politik. Utifrån flera års deltagande observation bland rosor och rosé i Visby i argumenterar hon för att medierna i flera avseenden måste ses som ett problem för demokratin.
– I många fall lever inte medierna upp till det demokratiska uppdraget att vara en arena där viktiga samhällsproblem diskuteras och centrala politiska alternativ förs fram.
Maria Wendt beskriver hur den politiska bevakningen tar formen av känslomässiga spektakel, där det intima och sentimentala dominerar. Konflikter och problem avpolitiseras i medierna, samtidigt som olika maktordningar, inte minst i termer av kön och nation, återskapas.
– Under Almedalsveckan framstår nationalismen som uppseendeväckande stark. Såväl politiker som medier är rörande eniga om att ”vi” är särskilt demokratiska, framgångsrika och jämställda i ”vår” nation.
Motstridiga bilder
Denna idé om Sverige som ett moraliskt och politiskt föredöme lägger sig som ett reaktionärt raster över den politiska diskussionen, något som hindrar både en kritisk diskussion och en radikalare politik, menar hon.
Den nationella självbilden om en världsledande svensk jämställdhet hamnar i bjärt kontrast till de analyser som boken gör av hur medierna skildrar kvinnor och män i politiken. Kvinnliga politiker visar sig ha svårare än män att framstå som auktoritativa politiker. Kvinnliga partiledare knyts till det intima och till relationer medan manliga politiker framstår som de naturliga och ”äkta” politikerna – de som kan ta ansvar för, och beskydda, nationen.
– Inte minst Fredrik Reinfeldt framställs i medierna som den sanna landsfadern. Han beskrivs som ansvarsfull, lugn, grubblande och ständigt med allmänintresset för ögonen. Han framstår på så sätt som motpolen till Mona Sahlin, som skildras som känslosam, oansvarig och instabil.
INFORMATION OCH KONTAKT
Maria Wendt vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 1278, mobil 070-942 15 17, e-post maria.wendt@statsvet.su.se
En laptop, ett par 3D-glasögon från Sony samt Kinect från Microsoft. Till en summa av ungefär 25 000 kronor. Och så mjukvara från några KTH-studenter och stöd från KTH Innovation. Det är allt som krävs för att skapa en mycket detaljerad och riktig läcker virtual reality-upplevelse år 2012.
Mikael Hedberg, VD på Centive Solutions som står bakom Centive Showroom, gick på förskola och lågstadium när virtual reality dubbades till den hetaste framtidstekniken. Således minns han inget av den första hajpen. Centive Showroom har han däremot örnkoll på, då han är en av fyra studenter (varav två från KTH, samt en tysk och en fransman) som varit med och utvecklat tekniken.
– Vad vi har gjort med Centive Showroom är att kombinera Sonys 3D-glasögon HMZ-T1 med en laptop och Microsofts Kinectkamera. Tillsammans med vår mjukvara kan vi sedan skapa virtuella visningsrum. Ett exempel när detta visningsrum kommer till användning är hos bilförsäljare. Biltillverkare kan ladda in sin 3D-modell i vår mjukvara, och sedan kan kunderna se bilarna som de fanns på riktigt framför dem, säger Mikael Hedberg.
Poängen med Centive Showroom är alltså att bilförsäljare vanligtvis bara har 3-4 exemplar av en bilmodell i sina hallar samtidigt som bilarna kan kundanpassas och customiseras i tusentals olika utföranden vad gäller val av färger, inredning, rattar, fälgar och så vidare. Det är där som Centive Showroom kommer in i bilden och mycket prisvärt kan stötta kunderna i deras val.
Mikael Hedberg hävdar att det finns enormt många andra användningsområden för Centive Showroom. Ett exempel är olika utställningar, till exempel på flygplatser. Istället för att bara parkera bilar eller andra föremål där – som är det vanliga förfarandet idag – kan Centive Showroom användas.
– Ett annat användningsområde är för de som står i begrepp att köpa lägenhet eller hus. Idag kan de som går till en mäklare bara titta på platta fotografier, och köparen måste åka över halva Stockholm för att kunna göra den första gallringen. Med Centive Showroom kan denna gallring göras direkt hos mäklaren, och köparen kan mycket snabbt få en uppfattning om husets eller lägenhetens storlek, och rummen fungerar för de behov som finns, säger Mikael Hedberg.
Han tillägger att vid nybyggnationer av hus och lägenheter kan kunder titta på lägenheten redan innan den är uppförd. Centive Showroom fungerar också perfekt när möbler i olika färger och utföranden ska demonstreras.
Nästa version av Centive Showroom kommer att släppas om några veckor. Den innebär att hårdvaran är utökad med ytterligare en Kinectkamera.
– Den största anledningen till att vi använder ytterligare en Kinect är för att täcka ett större område så att användaren i större utsträckning kan gå runt och inspektera bilen eller vad det nu handlar om. Det innebär att användaren också kommer att kunna interagera med objekt, till exempel öppna bildörren i exemplet med bilförsäljare och olika bilmodeller, säger Mikael Hedberg.
Han tror stenhårt på glasögon med 3D-teknik. Anledningen är enkel.
– Olika former av 3D är hett nu. Google demonstrerade sina nya augmented reality-brillor i början av april, en teknik de ska släppa inom något år. Carl Zeiss är på gång med 3D-glasögon, och så har vi Sony och Vuzix som också tillverkar finfina 3D-brillor, säger Mikael Hedberg.
Ytterligare ett bevis för att Centive Showroom är en teknik att räkna med är att tekniken nyligen kammade hem förstapriset i kategorin ”Bästa startup-projekt” i den nationella tävlingen Imagine Cup i Frankrike.
– Tävlingen hade över 10 000 deltagare, så det är förstås viktigt för oss att tekniken får ett sådant här erkännande, säger Mikael Hedberg.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Mikael Hedberg på 076 – 826 57 76, +33 65 899 61 47 eller mihed@kth.se.
Genom försök med färgade nervceller har forskarteamet under ledning av Martin Hallbeck, docent i patologi, kunnat avbilda förloppet där nervceller invaderas av sjukliga proteiner som sedan förs vidare till närliggande celler.
– Utbredningen av Alzheimers som man kan studera i döda patienters hjärnor följer alltid samma mönster. Men man har hittills inte förstått hur och varför detta sker, säger Martin Hallbeck, som nu tillsammans med sin forskargrupp publicerar resultaten i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Neuroscience.
Sjukdomen startar i entorinal cortex, en del av hjärnbarken, och sprider sig sedan till hippocampus. Båda dessa områden är viktiga för minnet. Successivt sker patologiska förändringar i allt fler delar av hjärnan samtidigt som patienten blir allt sjukare.
Två proteiner är identifierade i samband med Alzheimers, beta-amyloid och tau. Normalt finns tau i nervcellernas utskott, axonerna, där de har en stabiliserande funktion, medan beta-amyloid verkar ha en roll i synapserna där nervcellerna överför signalsubstanser till varandra. Men hos Alzheimerpatienter händer något med dessa proteiner och vid obduktioner hittar man sjukliga ansamlingar av bägge.
Varför de blir onormala är ännu okänt, men man vet att det inte är de stora ansamlingarna, placken, som skadar nervcellerna. I stället verkar mindre grupper av beta-amyloid, så kallade oligomerer, vara den giftiga formen som gör att nervcellerna så småningom går under och hjärnan gradvis krymper.
– Vi ville ta reda på om dessa oligomerer kan sprida sig från nervcell till nervcell, något som flera forskare försökt tidigare utan att lyckas, säger Martin Hallbeck.
Studien inleddes med försök på odlade nervceller där forskarna med en mycket tunn nål sprutade in oligomerer, färgade med ett självlysande rött ämne, TMR. Nästa dag var närliggande sammankopplade nervceller också röda, vilket visade att oligomererna hade spritts.
För att testa om en sjuk nervcell kan ”smitta” andra gjordes en omgång experiment med mogna mänskliga nervceller som färgats gröna och blandats med nervceller som var röda efter att ha tagit upp färgade oligomerer. Efter ett dygn hade ungefär hälften av de gröna cellerna fått kontakt med någon av de röda. Ytterligare två dygn tappade deras axoner formen och organeller i cellkärnan började läcka.
– Successivt blev fler och fler av de gröna cellerna sjuka. De som inte tagit upp de röda oligomererna påverkades däremot inte, säger Martin Hallbeck.
Studien innebär ett genombrott för förståelsen av Alzheimers och dess förlopp. Om man hittar ett sätt att stoppa överföringen skulle det kunna leda till en effektivare bromsmedicin mot sjukdomen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikel: Spreading of neurodegenerative pathology via neuron-to-neuron transmission of beta-amyloid av Sangeeta Nath, Lotta Agholme, Firoz Kurudenkandy, Björn Granseth, Jan Marcusson och Martin Hallbeck. The Journal of Neuroscience, 27 juni 2012.
Kontakt:
Martin Hallbeck 0730-555103, martin.hallbeck@liu.se
SLU-forskarna – från de tre institutionerna för Skoglig mykologi och patologi, Mikrobiologi och Kemi – har lång erfarenhet av att isolera nya mikroorganismer och deras metaboliter (intermediärer och produkter av ämnesomsättning) med vilka mikroorganismer konkurrerar med varandra i naturen. Dessa lågmolekylära kemiska föreningar, potentiellt med helt nya verkningsmekanismer, kan utgöra startpunkten för utvecklingen av nya antibiotika för behandling av svåra bakterieinfektioner.
Medivir kommer att vidareutveckla de substanser som SLU kommer att ta fram i detta tidiga screeningsamarbete. Medivir kommer att betala forskningsersättning till SLU under tiden för screeningsamarbetet och en mindre andel av framtida intäkter vid eventuell kommersialisering av upptäckta substanser. Projektet som är treårigt förväntas både leda till upptäckter av okända substanser och helt nya sätt att odla och isolera mikroorganismer från olika miljöer.
– Den kraftigt ökade antibiotikaresistensen är en av vår tids globala ödesfrågor för både human- och veterinärmedicinen och behovet av nya antibiotika är enormt, säger Johan Schnürer, vicerektor vid SLU. Samarbetet med Medivir bygger på tidigare gemensamma projekt och har sin bas i SLU:s internationellt erkända forskning om mikrobiella interaktioner, metaboliter och naturproduktkemi.
– Det är mycket tillfredställande att det framstående svenska läkemedelsföretaget Medivir nu valt att samarbeta med SLU, avslutar Johan Schnürer.
INFORMATION OCH KONTAKT
Professor Johan Schnürer, vicerektor SLU; johan.schnurer@slu.se, tel 0708-15 19 78
Motsvarande siffra för lastbil är 15 procent.
I den svenska delen av projektet Eurofot har 100 personbilar och 30 lastbilar haft kameror och sensorer som registrerat varje sekund av körningen under 18 månader. Det innebär att förarens beteende vid varje liten incident kan studeras och utvärderas.
– Filmerna har analyserats tillsammans med data från fordonens egna system, som registrerar varje rattrörelse och inbromsning. Totalt har data från 7 miljoner körda kilometer samlats in, vilket är en enormt mycket och unikt i Europa, säger Helena Gellerman, projektledare på forskningscentrumet Safer.
EU-projektet Eurofot omfattar 28 parter och har pågått i närmare fyra år. De svenska parterna Safer vid Chalmers, Volvo Personvagnar, Volvo Lastvagnar, VTI och SP har spelat en framträdande roll när EU satsat på denna nya forskningsmetod inom trafiksäkerhet.
Minskad krockrisk för både personbil och lastbil
Resultatet av studien är entydigt – de testade stödsystemen visar en positiv trend. Tydligast är det för adaptiv farthållare och kollisionsvarnare, system som håller ett givet avstånd till framförvarande fordon och varnar föraren om det krävs en kraftig inbromsning. Finns det risk för kollision bromsar systemet automatiskt fordonet om föraren inte reagerar på varningen.
– Störst är effekterna på motorväg där risken för att köra på bilen framför minskar med upp till 42 procent för personbilar och 15 procent för lastbilar, säger Jonas Bärgman, forskningsledare på Chalmers. Dessutom upplever förarna en större komfort, och drygt 90 procent känner sig säkrare med stödsystemen påslagna.
Studien visar även en positiv trend för de övriga testade stödsystemen, som varnar vid ofrivilligt filbyte, trötta förare och fordon i döda vinkeln. Antalet incidenter här är dock förhållandevis få, och därför är underlaget ännu inte tillräckligt stort för att ge statistiskt hållbara prognoser om minskade olycksrisker. Insamlingen pågår dock fortfarande.
Guldgruva för trafiksäkerhet
På forskningscentrumet Safer finns nu den största databasen med kördata, som inkluderar video av förare och omgivning, i Europa. Det är en guldgruva då forskare söker sanningen bakom trafikolyckor för att utveckla framtida trafiksäkerhetslösningar.
– Att få veta vad förare egentligen gör när de kör bil är värdefullt, exempelvis hur mobiltelefonen används. Denna nya metod för att studera förarbeteende är revolutionerande, och något som vi i Sverige är bland de bästa i världen på, säger Anna Nilsson-Ehle, föreståndare på Safer.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta:
Jonas Bärgman, forskningsledare Olycksprevention, Chalmers tekniska högskola, 031-772 58 46 jonas.bargman@chalmers.se
Helena Gellerman, projektledare NDS/FOT, Safer, 031-772 10 95 helena.gellerman@chalmers.se
Större krav kommer att ställas i framtiden på trafikmängder, axeltryck och hastigheter på järnväg, inte minst på grund av ”gruvboomen” i Norra Sverige. I en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet (LTU) har möjligheten att öka lastkapaciteten på järnvägsbroar undersökts, vilket är en viktig del för att möta det kravet
– Jag har utvecklat en ny beräkningsmetod med vilken man kan bedöma bärförmågan hos betongbroar med betydligt större noggrannhet än tidigare och jag har kommit fram till att många järnvägsbroar kan klara högre axellaster än idag vilket innebär betydande besparingar, säger teknologie doktor Arto Puurula vid Luleå tekniska universitet.
Hans avhandling är en del av det EU-finansierade projektet Sustainable Bridges i vilket LTU var vetenskaplig ledare för 32 deltagare från 12 länder. I sin forskning har Arto Puurula använt en järnvägsbro i Örnsköldsvik som studieobjekt. Den har två spann och förstärktes med stänger av kolfiber för att prova deras inverkan på bärförmågan. Bron togs ur bruk 2006 och ställdes till LTU:s förfogande för forskning.
Arto Puurula har med hjälp av datorprogram utvecklat modeller som kan beräkna hur broar beter sig vid ökad belastning. I ett fullskaleförsök på järnvägsbron i Örnsköldsvik har man placerat en stålbalk i mitten av brons ena spann och med hjälp av kablar dragit den neråt tills det uppstod ett brott i spannet. Men för att inte studera samma sak som tidigare forskning kartlagt noga om böjbrott, så har man förstärkt brons kantbalkar med kolfiberstänger för att få till ett s.k. skjuvbrott.
– Jag har analyserat bron på flera sätt och har bl. a mätt brons nedböjning samt töjningar i betongen och i stål- och kolfiberarmeringen, säger Arto Puurula.
Han har i sina beräkningar använt en förfinad finit elementmodell för att utvärdera hur avancerade datorprogram kan beskriva det verkliga skeendet när en bro belastas.
– Med en förfinad och kalibrerad modell kan man se hur mycket man kan öka belastningen på bron med bibehållen säkerhet, säger han.
INFORMATION OCH KONTAKT
Presskontakt: Leif Nyberg, leif.nyberg@ltu.se
Telefon:0920-49 33 88
Området är lite kontroversiellt eftersom vissa forskare hävdar att man ska hålla isär miljö och hållbarhet med sociala frågor.
Trots detta har Elisabeth Ekener-Petersen på Centre for Sustainable Communications på KTH lyckats utveckla och genomföra en livscykelanalys med socialt perspektiv på en bärbar dator. De sociala aspekterna och konsekvenserna av tillverkning, användning och skrotning av en bärbar dator har undersökts precis som man gör i en vanlig livscykelanalys med enbart miljöaspekter.
Elisabeth Ekener-Petersen har också samlat in uppgifter om bland annat barnarbete, arbetsvillkor och påverkan på lokalsamhället från ett 30-tal länder. Det är den typen av aspekter som ingår i sociala livscykelanalyser. Att hitta och kritiskt granska sina källor har förstås varit en stor utmaning i sammanhanget.
Resultaten presenteras till skillnad från andra livscykelanalyser inte i form av siffror. Det går helt enkelt inte att värdera sociala aspekter på det viset. I stället har forskarna tagit fram egna sätt att presentera resultatet av analysen. Framför allt går det ut på att identifiera så kallade ”hotspots” där ett land med stor betydelse och en problematisk frågeställning sammanfaller.
Forskningsresultaten är tänkta att hjälpa exempelvis konsumenter att välja bra leverantörer till olika produkter. Man kan få en bättre bild av vilket socialt avtryck som ett företags produkter ger, och se detta som ett komplement till ett mer traditionellt sätt att göra livscykelanalyser för att beräkna klimatpåverkan.
Då leverantörer inte alltid bistår med information och faktiska data rörande tillverkningen så har forskarna fått göra en tänkt leverantörskedja för datorn. Man har tittat på vilka länder och leverantörer som komponenter och material generellt sett kommer ifrån, och sedan har Elisabeth Ekener-Petersen kartlagt processerna kring datorn.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Elisabeth Ekener-Petersen på 08 – 790 85 06 eller elisabeth.ekener.petersen@abe.kth.se.
