För tidigt födda barn drabbas i högre grad av funktionshinder som cerebral pares och neuropsykiatriska sjukdomar, men också av mindre påtagliga symtom som störd motorik.
Förutom alla andra utmaningar i livet riskerar de för tidigt födda barnen också att få en sämre tandhälsa. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, som vill lyfta fram de för tidigt födda barnen som en högprioriterad riskgrupp för tandvården.
Marianne Rythén och hennes kollegor vid institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, har studerat tandbildning och tandhälsa hos 45 barn i Göteborg som alla är födda före graviditetsvecka 29.
Resultaten visar att de för tidigt födda barnen, i den här studien födda under perioden 1988 – 1991, hade mindre karies som sexåringar jämfört med friska barn med normal graviditetslängd. Men när barnen nått tonåren var förekomsten av beläggningar och tandköttsinflammation vanligare, samtidigt som salivmängden var mindre och bakterierna i munnen fler.
Bland de för tidigt födda barnen visade sig tänderna dessutom vara mindre, och både mineraliserings störningar och bettavvikelser var vanligare. Till exempel var det dubbelt så vanligt att barn som fötts för tidigt hade överbett som tonåringar.
– Vår studie visar att för tidigt födda barn har en sämre munhygien som unga vuxna, vilket i sin tur ökar risken för karies, säger forskaren och övertandläkaren Marianne Rythén som lett studien.
Mjölktänder och permanenta tänder anläggs redan på fosterstadiet, och mineraliseras under de första levnadsåren. Eftersom större delen av fostrets kalciumupptag sker under graviditetens sista del kan för tidigt födda barn drabbas av kalciumbrist, vilket kan förklara mineraliseringsstörningar i mjölktänderna.
Den försämrade tandhälsan kunde dock inte relateras till någon enskild diagnos eller behandling i samband med födelsen eller vid undersökningstillfället.
– Funktionshinder, som ju är vanligare bland för tidigt födda barn, kan naturligtvis påverka förmågan att upprätthålla god munhygien. Att dessa barn ändå har god tandhälsa i småbarnsåren kan bero på den uppmärksamhet som barnen får från sjukvård och föräldrar. När barnen sedan når upp i tonåren och själva skall ta ansvar för sin tandvård finns brister i den egna förmågan, säger Marianne Rythén.
En slutsats av studien är att tandläkare som behandlar barn bör notera om barn är för tidigt födda, så att man i tonåren kan gå in med förebyggande behandling för att motverka sämre tandhälsa.
Artikeln “Dento-alveolar characteristics in adolescents born extremely preterm” publicerades i European Journal of Orthodontics.
INFORMATION OCH KONTAKT
Marianne Rythén, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-861500, marianne.rythen @vgregion.se
Torsk är en av Skagerraks och Kattegatts viktigaste fiskarter. Ny forskning visar att torsk har en nyckelroll i näringskedjan och motverkar effekter av övergödning i kustområden.
– Torsken bidrar alltså med stora socioekonomiska värden och är en av de viktigaste arterna i Skagerraks kustområden Den är en väsentlig resurs för yrkesfiske och sportfiske, säger professor Carl André vid Institutionen för biologi och miljövetenskap.
Återvänder till födelseplatsen
Torsk är uppdelad i olika bestånd. I fjordarna är den ofta stationär och stannar där i hela sitt liv. Men det finns också bestånd som leker ute i Nordsjön. Larverna driver med vattenströmmar till Skagerraks kustområden där torsken växer upp. Vid två års ålder vandrar den tillbaka till Nordsjön för att reproducera sig. Så de torskbestånden bidrar inte till fisket i Skagerrak.
– Förekomsten av torsk har minskat dramatiskt i Kattegatt och Skagerrak de senaste 30 åren och i dag finns endast lekmogen torsk i två av östra Skagerraks fjordar. Dock finns det ofta stora mängder juvenil torsk, alltså ung torsk som ännu inte fortplantat sig och som troligen kommer från Nordsjön, säger forskaren Carl André.
Gemensamt för fiskarna är att de söker sig till den plats där de själva är födda när det är dags att reproducera sig. Att fisk vidtar lekvandringar till den plats där de är födda är väl känt hos till exempel lax.
Ny genetisk forskning avgörande
Oslo Universitet har nyligen kartlagt hela torskens arvsmassa. Det här är viktig kunskap som forskarna kan använda sig av när torskbestånden ska återställas.
– Vi kommer att försöka identifiera gener som kan vara kopplade till anpassningar till lokala miljöförhållanden, och även till vandringsbenägenhet, säger Carl André.
Med hjälp av den genetiska informationen kan forskarna välja ut lämpliga individer för utsättning i fjordarna. Torsk med genetiska rötter i Västkustvatten är alltså att föredra.
Torskprojektet startar 1 juli och pågår fram till 2014. Målet är att ta fram vetenskapligt underlag och de tillstånd som krävs för att kunna sätta igång en restaurering av minst ett förlorat fjordbestånd av torsk i Skagerrak. Dessutom ska man utforma förslag till förvaltningsplaner för långsiktigt hållbara fjordbestånd av torsk i Skagerrak och Kattegatt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Kontakt: Carl André, professor Institutionen för biologi och miljövetenskap, Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Tel: +46 (0)31 786 96 33. Mobil: 0705 216295 E-post: Carl.Andre@bioenv.gu.se
– Min forskning tillför viktig kunskap om hur förskolor kan förhålla sig till kön utan att värdera eller klassificera färger, sysslor och dagliga aktiviteter utifrån det. Pedagogerna på Waldorfförskolan ser till hela människan och grundtanken är att vi är alla människor och att både det manliga och det kvinnliga ryms inom alla människor oavsett kön, säger Sara Frödén.
Men vid första anblicken upplevde Sara Frödén att förskolan var ett kvinnligt universum. Hon möttes av en rosafärgad, hemlik inredning och ett schema fullt av hushållssysslor och textila hantverk.
– Men det var mina egna tankar om manligt och kvinnligt som färgade mitt första intryck. Det jag uppfattade som kvinnligt förknippar barnen med förskolan och inte med kön eftersom alla, oavsett kön, förväntas utföra samma arbetsuppgifter och ta del i alla aktiviteter, säger Sara Frödén.
Tydligt avgränsa tid och rum
Förskolan är utformad för att vara en idealisk plats för barn. Den fungerar som ett slags skydd mot alltför starka och störande intryck och arbetar för att ge barnen lugn och ro för att öka kreativiteten. Röriga rum anses bidra till att det blir rörigt inuti barnen.
– Genom att konsekvent avstå all slags populärkultur och noggrant välja leksaker undviker pedagogerna att föra in de eventuella könsstereotypa mönster som är kopplade till dessa i verksamheten. Genom att tydligt avgränsa i tid och rum men samtidigt inte dela upp rummen efter könskodade aktiviteter som till exempel dockvrå eller snickarhörna och genom ett ständigt upprepande lyckas man göra kön till något som inte är relevant.
Barn och vuxna förstår kön på olika sätt
Förskolan följer naturens rytm för att barnen ska bli förankrade på jorden och känna sig som en del av ett större sammanhang. Aktiviteterna återkommer dagligen, veckovis eller årligen.
– Pedagogerna är konsekventa och har hela tiden det holistiska synsättet i fokus. De är konsekventa i bemötandet av barnen i vardagliga situationer och det finns mycket forskning, som visar hur viktigt det är eftersom det spelar en stor roll för hur barn ser på könsroller.
– Min forskning visar att vi måste vara försiktiga med att tolka barns agerande utifrån på förhand bestämda könsmönster. Yngre barn gestaltar, erfar och förstår kön på ett sätt som skiljer sig från vuxnas, säger Sara Frödén.
INFORMATION
För mer information kontakta Sara Frödén: 070 -52 58 102.
Fjärrstyrd rullator med GPS, Skype, kameror och motordrift. När Bo Glimskär pratar om rullatorns framtid visar den sig allt mer likna en robot.
Redan idag hårdtestas nästa generations rullatorer. Och dessa kan lyfta användaren om hon eller han råkat ramla.
– Rullatorn kommer med höj- och sänkbara lyftbalkar. Användaren trycker helt enkelt på en knapp och får lyfthjälp. Tester vi gjort visar att detta fungerar utmärkt. Rullatortekniken bygger på studier vi gjort för hur man tar sig upp från golv. De flesta klarar sig upp till knästående utan hjälp, under förutsättning att man inte gjort sig illa, säger Bo Glimskär.
Han tillägger att rullatorn som den ser ut idag är tämligen primitiv, och inte mycket utveckling har skett på decennier. Att jämföra med golf- och barnvagnar som numera har mycket extrautrustning, allt från mugg- och paraplyhållare till så kallade swivelhjul och avancerade stötdämpare.
– Det är för övrigt bättre att utveckla rullatorn än att introducera ytterligare hjälpmedel som ändå inte har plats för hemma, säger Bo Glimskär.
Förutom detta finns det flera andra vinsterna med den nya rullatorn, både för den som är svag och ramlar och för omgivningen.
– Man kan sitta på rullatorn när man ska diska. Sänker man rullatorn kan man ta en fika vid bordet sittandes på den. Man får helt enkelt en höj -och sänkbar stol genom rullatorn. Vidare kan användaren kunna bo hemma betydligt längre, upp till flera år, istället för att vara tvungen att flytta till ett äldreboende. På det sättet undviker man också att splittra ett par där den ena måste flytta till hemmet på grund av att den andre inte orkar hjälpa till med lyft efter ett fall, säger Bo Glimskär.
Rullatorn är också så pass nätt och behändig att hemtjänsten kan ha den med sig vid uttryckningar.
– En tanke är att hemtjänst ska kunna ha sådana här rullatorer med sig i bakluckan. Det innebär att det räcker med en person som åker istället för två som det är idag. Dessutom sparar rullatorn tungt kroppsarbete för personal i hemtjänsten. Du ska tro att det inte är enkelt att lyfta en person som väger uppåt 80-90 kilo, säger Bo Glimskär.
Han jobbar även med andra typer av rullatorer, och ägnar mycket tid åt att fundera över hur de ska förbättras och hur framtidens rullatorteknik ska se ut.
– Vi har en annan rullator som kan fjärrstyras över nätet. Den är utrustad med larmfunktion, som brukaren kan trycka på. Då sker kommunikation över Skype och hemtjänstpersonalen kan fråga hur användaren mår. Det går också att utrusta en rullator med GPS för att på så sätt koppla till olika funktioner, säger Bo Glimskär.
Varenda entré i Stockholms innerstad har ett par-tre trappsteg. Även det innebär rejäla utmaningar för de som är beroende av rullatorn.
– Idag behövs hissanordningar, men de kostar ofta flera hundratusentals kronor, och de används oftast inte av så många. Då är det bättre och billigare att installera ett par billiga ramper och extrautrusta rullator för några kronor så att den kan användas tillsammans med dessa ramper.
En trevlig bonus är dessutom att ramperna kan användas för barnvagnar, säger Bo Glimskär.
Det arbete som återstår att göra med rullatorn är att ta den från fullt fungerande funktionsprototyp till en designad färdig produkt. I det arbete ingår även att göra rullatorn något lättare.
Några stora utgifter för kommunerna, de som vanligtvis investerar i dessa produkter, behöver det inte bli.
– En sådan här rullator med lyftanordning kostar någon tusenlapp eller två extra då det är en ganska enkel teknik i sig. Det pengarna får kommunerna rätt snabbt tillbaka genom att slippa flytta människorna till ett äldreboende, säger Bo Glimskär.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Bo Glimskär på 08-790 97 10 eller bo.glimskar@chb.kth.se.
I studien delades mössen in i två grupper: hälften fick nitrat i sitt dricksvatten under sju dagar och resten ingick i en kontrollgrupp. Nitrat är ett ämne som finns naturligt i framför allt spenat och rödbetor, men även i många andra gröna bladgrönsaker, som sallad och mangold. Den mängd nitrat mössen fick motsvarar ungefär vad en människa skulle få i sig genom att äta 200 till 300 gram färsk spenat eller tre till fyra rödbetor om dagen.
Efter en vecka undersökte forskarna olika muskler på mössens ben och fötter. Det visade sig då att de möss som fått nitrat genomgående hade dramatiskt starkare muskler. De största effekterna sågs i extensor digitorum longus, som sitter på underbenets framsida och flexor digitorum brevis, som hör hemma i foten.
Forskarna gick vidare i sina undersökningar och upptäckte då att de möss som fått nitrat hade en större förekomst av två olika proteiner inuti sina muskler, något som antas förklara den ökade muskelstyrkan. Dessa proteiner kallas CASQ1 and DHPR och de har att göra med homeostasen av kalcium, ett grundämne som har stor betydelse för muskelcellernas kontraktion.
Forskarna vill nu gå vidare med sina upptäckter och bland annat studera hur de går att tillämpa när det gäller personer med muskelsvaghet.
– Ur ett nutritionsperspektiv är vår studie intressant, eftersom den mängd nitrat som fick betydelse för muskelstyrkan hos möss var relativt låg. Överfört på människa går det att få i sig motsvarande volym genom tillämpa en grön kosthållning – nitrat förekommer naturligt i flera gröna bladväxter, och rikligt i till exempel rödbetsjuice. Det finns dock inga kosttillskott med nitrat i dag, säger Andrés Hernández (bilden), forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi.
Studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet, Centrum för idrottsforskning, Association française contre les myopathies, AFM (Franska föreningen mot myopati) samt National Institute for Arthritis and Musculoskeletal and Skin Diseases, NIAMS.
INFORMATION OCH KONTAKT
Publikation: “Dietary nitrate increases tetanic [Ca2+]i and contractile force in mouse fast-twitch muscle.” Andrés Hernández, Tomas A. Schiffer, Niklas Ivarsson, Arthur J. Cheng, Joseph D. Bruton, Jon O. Lundberg, Eddie Weitzberg, Håkan Westerblad, Journal of Physiology, Epub ahead of print 11 June 2012, doi:10.1113/jphysiol.2012.232777.
För mer information kontakta
Andrés Hernández: 08-524 822 55, 070-949 17 13
andres.hernandez@ki.se”>andres.hernandez@ki.se
Håkan Westerblad: 08-524 872 53, 073-753 54 56
hakan.westerblad@ki.se”>hakan.westerblad@ki.se
Proteinsyntesen är en av livets allra mest centrala processer, och att den fungerar precis som den ska har stor betydelse för om vi är friska eller sjuka.
Tillverkningen av ett visst protein i cellerna utgår från motsvarande gen på kromosomen. Produktionen regleras i hög grad av andra proteiner, så kallade transkriptionsfaktorer, som stimulerar eller blockerar tillverkningen genom att binda till DNA (arvsmassan) nära den aktuella genen.
De här termostatliknande reglersystemen möjliggör för cellen att stänga av produktionen av vissa proteiner om de inte behövs vid en given tidpunkt. Tillverkningen kan också snabbt vridas på då förändringar i cellens omgivning kräver nya funktioner. För att regleringen ska ha kort svarstid är det nödvändigt att bundna transkriptionsfaktorer på en given signal kan lossna från DNA, men också att de snabbt kan hitta tillbaka. I bakterien Escherichia coli handlar det om att lokalisera en unik DNA-sekvens bland närapå fem miljoner felaktiga platser på kromosomen.
– Vi har undersökt hur transkriptionsfaktorerna hittar sina specifika platser på kromosomen och hur snabbt det sker. Det visade sig att de scannar cirka 40 DNA-baspar i taget genom att glida längs DNA-strängen för att sedan testa på ett nytt ställe, säger akademiforskare Johan Elf, vars grupp har arbetat med frågeställningen i flera år.
En teori för hur generna hittas föreslogs av uppsalaforskaren Otto Berg för mer än trettio år sedan. Nu visar Johan Elfs grupp att de teoretiska förutsägelserna stämmer genom att använda nyutvecklad mikroskopi som är så känslig att man kan se enskilda proteinmolekyler i levande celler.
– Resultaten visar att problem som tidigare bara kunde studeras med biokemi i provrör nu också kan angripas i levande celler. Studien understryker också nyttan av att kombinera ny avancerad mätteknik med detaljerade fysikaliska modeller för att bryta ny mark inom molekylärbiologin, säger Petter Hammar, doktorand vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Studien har finansierats av bland andra Europeiska Forskningsrådet, ERC.
KONTAKT
För ytterligare upplysningar, kontakta Johan Elf vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Science for Life Laboratory, Uppsala Universitet, tel: 018-471 46 78, e-post: johan.elf@icm.uu.se
Ett hormon som reglerar hunger och kroppsvikt ökar även dödligheten i tunntarmscancer, visar en studie vid Linköpings och Lunds universitet.
Det handlar om peptiden CART – cocaine- and amphetamine-regulated transcript – som nu lanseras som prognosverktyg och tänkbart mål för anti-tumörbehandling.
Studien som presenteras i tidskriften Clinical Cancer Research med Kalle Landerholm som försteförfattare visar att ju mer av peptiden CART som finns i tumören, desto sämre är överlevnaden för patienter med så kallad tunntarmscarcinoid.
Carcinoid är den vanligaste tumörformen i tunntarmen. När den upptäcks är den oftast redan spridd i kroppen, men patienten kan ändå överleva flera år. Det har dock varit svårt att ställa säkra prognoser på sjukdomsförloppet, eftersom det saknas bra markörer för överlevnad.
– Den här studien är den första som visar en sämre överlevnad för patienter med CART-producerande tumörer. Som stöd för detta ser vi också att CART ökar tillväxten och livskraften hos odlade tumörceller, säger Kalle Landerholm, kirurg vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping och medicine doktor vid Linköpings universitet.
CART förefaller vara en så kallad hjärn-tarm-peptid som agerar både som en signalsubstans i nervsystemet och som ett hormon. I hjärnan tros den reglera ätande och kroppsvikt, men även vara involverad i belöningssystemet och stressresponsen. I matsmältningsorganen fungerar CART som ett hormon och reglerar i sin tur bland annat frisättning av andra hormoner.
KONTAKT
Kalle Landerholm +46-36-321000, kalle.landerholm@lj.se
Nils Wierup +46-40-391414, nils.wierup@med.lu.se
Artikel: Expression of cocaine- and amphetamine-regulated transcript is associated with worse survival in small bowel carcinoid tumors av Kalle Landerholm, Liliya Shcherbina, Sture E. Falkmer, Johannes Järhult och Nile Wierup. Clinical Cancer Research 1 juli 2012.
Vid berörning och massage utsöndrar kroppen oxytocin – en sorts ”kärlekshormoner” som kroppen bland annat använder för att starta förlossningar.
Forskare vid Sahlgrenska akademin och Universitetet i Oslo kan i en ny studie visa att personer som får en nässpray innehållande oxytocin också ökar sin förmåga att tolka ansiktsuttryck, och därigenom andra människors känslor.
I studien fick 40 friska studenter vid universitetet i Oslo antingen en spray gjord på saltvatten eller en spray innehållande oxytocin.
Försökspersonerna fick därefter studera bilder på arga, glada respektive neutrala ansiktsuttryck.
–Försöken visade att oxytocin förstärkte försökspersonernas tolkning av känslouttrycken, så att personer som fick oxytocinspray uppfattade de arga ansiktena som argare och de glada ansiktena som gladare, säger Dan-Mikael Ellingsen, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Studien, som publiceras i tidskriften Social Cognitive & Affective Neuroscience och som stöds av svenska och norska Vetenskapsrådet, konstaterar att de personer som har sämst förmåga att tolka olika ansiktsuttryck också var de som förbättrade sig mest när de fick oxytocinspray.
– Det är med andra ord de som behöver det mest som har mest hjälp av oxytocin, säger Dan-Mikael Ellingsen.
Många av bilderna uttryckte mer sublima känslor, på en nivå som vår hjärna har förmåga att registrera utan att vi själva är medvetna om det. Enligt Dan-Mikael Ellingsen tycks oxytocin hjälpa oss att identifiera dessa mer svårtolkade känslouttryck.
–Baserat på våra och andras tidigare forskningsresultat tror vi därför att oxytocin kan vara en bra tilläggsbehandling för personer med psykisk sjukdom. Det kan inte bota en psykisk störning, men nästan alla psykiska störningar innebär en nedsatt förmåga att känna igen andra människors känslor, och kan du öka den förmågan fungerar du förmodligen bättre i sociala sammanhang, säger han.
Dan-Mikael Ellingsen och hans kollegor vill nu gå vidare och undersöka om oxytocin också kan fungera som en kompletterande behandling för narkotikamissbrukare.
– Bristande förmåga att tolka sociala signaler är en viktig faktor för narkotikamissbrukare. Om våra antaganden stämmer kan oxytocinspray vara en enkel, kompletterande behandling inom narkomanvården.
Kan vanliga människor ha nytta av oxytocinspray?
– Det är tveksamt. Personer som redan var bra på att läsa andra människors emotionella uttryck fick inte bättre resultat efter att ha fått oxytocin, säger Dan-Mikael Ellingsen.
Artikeln Oxytocin enhances pupil dilation and sensitivity to “hidden” emotional expressions publiceras i Social Cognitive & Affective Neuroscience. För kopia av artikeln använd kontaktuppgifter till Dan-Mikael Ellingsen nedan.
FAKTA
Oxytocin produceras i hypotalamus i hjärnan. Kroppen använder hormonet bland annat för att starta en förlossning och dra ihop livmodern efter födseln, och det används idag som hjälp vid amningsproblem. Forskning har visat att oxytocin spelar en viktig roll i det sociala beteendet hos många arter, till exempel när det gäller omsorg för avkomman. Flera studier tyder också på att oxytocin har en positiv effekt på autism, både genom att minska repetitivt beteende och genom att öka förmågan att förstå andras känslouttryck.
KONTAKT
Dan-Mikael Ellingsen, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 076 774 30 47 dan-mikael.ellingsen@neuro.gu.se
De extremt varma perioderna på Arktis överensstämmer väl med tidsrymder då delar av Antarktis var isfri och också hade ett mycket varmt klimat vilket tyder på starka kopplingar mellan halvklotens klimatsystem. Att polarregionerna är mycket mer sårbara vid förändringar än vi trott förut, är en slutsats som forskarna kunnat dra.
Under våren 2009 lyckades ett arbetslag på 40 personer ta upp 310 meter djupt sediment i sjön El’gygytgyn i nordöstra ryska Arktis. Sjön bildades för 3,6 miljoner år sedan när en enorm meteorit slog ner och tryckte ut en krater med en radie på 18 kilometer. Sedan dess har sjöbotten byggts på med sediment. Meteoriten slog som tur var ner på en av de få platser i Arktis som inte eroderats av kontinentala glaciärer, vilket har gjort att den lämnats häpnandesväckande kontinuerlig och ostörd genom historien. Sediment från denna sjö går därför 30 gånger längre bakåt i tiden än den ispropp som tagits på Grönland (utifrån vilken vi drar många slutsatser om vårt tidigare klimat) som ”bara” täcker de senaste 123 000 åren.
Nu ges alltså möjlighet att gå tillbaka 3,6 miljoner år tillbaka i tiden för att rekonstruera klimatet, varav forskarna nu avverkat två tredjedelar. Sedimenten från El’gygytgyn reflekterar klimat- och miljöhistorien i Arktis med stor känslighet. De fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaperna av sedimenten matchar kända istids- och värmetidsmönster. Det som är slående är hur vissa värmeperioder har varit exceptionellt varma, mycket över genomsnitten vid normala klimatcykler.
– Den biologiska aktiviteten, mätt som biogent kisel, har visat sig vara starkt kopplat till det tidigare klimatet. Vid extremvärmeperioderna såg vi mycket hög biologisk aktivitet i sjön, säger Peter Rosén, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, verksam vid enheten CIRC i Abisko.
Roséns och tidigare Umeåforskaren Hendrik Vogels roll i projektet har varit att utveckla och applicera en ny, snabbare och mer pålitlig metod för att bestämma mängden biogent kisel i sedimentet. Metoden heter Fourier Transform Infraröd spektroskopi (FTIRS) och har utvecklats tillsammans med Per Persson vid kemiska institutionen. Tillsammans med röntgenfluorescens (XRF) har FTIRS använts för att rekonstruera den biologiska aktiviteten i sjön.
Fyra varma faser analyserades i detalj: den nuvarande värmetiden Holocene och en värmetid för 125 000 år sedan som visat sig relativt ”normala” jämfört med de två ”exceptionella” värmetiderna för omkring 400 000 respektive 1,1 miljoner år sedan. Enligt pollenbaserad klimatrekonstruktion var sommartemperatur och årlig nederbörd under “exceptionella” värmetider omkring 4-5 grader högre och cirka 300 millimeter blötare än “normala” värmetider. Under de förhållandena är det praktiskt taget omöjligt att Grönlands istäcke skulle ha existerat i sin nuvarande form på den tiden.
Simuleringar i en klimatmodell visar att den höga temperaturen och nederbördsmängden inte enbart kan förklaras av hur jorden påverkas av orbitala parametrar eller variationer i atmosfäriska växthusgaser, vilket geologer brukar se som de viktigaste drivande faktorerna för istid- och värmetidsmönstren. Det finns ytterligare klimatfaktorer att räkna med.
Forskarna tror att den utlösande faktorn för extremt varma värmetider kan finnas i Antarktis. Tidigare har forskare inom det internationella ANDRILL-programmet funnit återkommande intervall då den Västantarktiska polarisen var avsmält (längsta ispropparna från Antarktis är 1,1 miljon år gamla). Denna studie visar att några av dessa tillfällen matchar anmärkningsvärt väl med de extremt varma mellanistiderna i Arktis.
Forskarna kommer vidare att testa kopplingarna i klimatsystem mellan polerna på norra och södra halvklotet.
– Våra nya rön kan få global betydelse med tanke på de tecken som kan skönjas på en kommande kollaps av havsisen runt den Antarktiska halvön och kanterna av västantarktiska inlandsisen där avsmältning sker med accelererande fart, säger Peter Rosén.
KONTAKT OCH INFORMATION
Originalpublikation:Melles, M., Brigham-Grette, J., Minyuk, P.S., Nowaczyk, N.R., Wennrich, V., DeConto, R.M., Anderson, P.M., Andreev, A.A., Coletti, A., Cook, T.L., Haltia-Hovi, E., Kukkonen, M., Lozhkin, A.V., Rosén, P., Tarasov, P., Vogel, H., Wagner, B. 2012: 2.8 Million Years of Arctic Climate Change from Lake El’gygytgyn, NE Russia. Science.
Om Peter Roséns forskning:
http://www.emg.umu.se/english/about-the-department/staff/rosen-peter
Peter Rosén
Telefon: 0980-400 43, E-post: peter.rosen@emg.umu.se
Martin Melles
Telefon: +49-221-470-2262 (kontor), +49-160-719-2657 (mobil), E-post: mmelles@uni-koeln.de
– För att se vilka effekter idrotten har, undersökte vi hur ungdomar förändras när de börjar eller slutar med idrott, säger Metin Özdemir, som tillhör Center for Developmental Research, CDR vid Örebro universitet.
Tidigare undersökningar har jämfört idrottande och icke-idrottande ungdomar vid ett tillfälle men för att få en tydlig uppfattning om orsak och verkan har forskarna följt över 400 ungdomar mellan 12 och 16 år under tre år. De fokuserade på sex olika faktorer som spelar en viktig roll för ungdomars utveckling – depression, självkänsla, skoltrivsel, frånvaro, brottslighet och alkohol.
Många fördelar
Resultaten visar att det finns många fördelar med att delta i organiserad idrott – det vill säga där det finns vuxnas närvaro, regelbundna och schemalagda träffar och utvecklande aktiviteter. Ungdomarna, som idrottar i en förening, mår bättre både psykiskt och fysiskt.
– Våra resultat visar att ungdomar som börjar med en idrott vänder sin utveckling. Depressiva symptom minskar markant och ungdomarna får en bättre självkänsla. De trivs bättre i skolan och undviker att hamna i problem med lagen.
– När vi jämförde dem med ungdomar som lägger av med idrotten såg vi det motsatta. Ungdomar som slutade med idrott fick i större utsträckning problem med depression, alkohol och brottslighet. De uppvisade till och med sämre resultat än ungdomar som aldrig hade idrottat, säger Metin Özdemir.
Undvika framtida problem
Det är viktigt att försöka förhindra problem i unga år annars är risken stor att de utvecklas till allvarligare problem i vuxen ålder. Depressiva symptom och dålig självkänsla i unga åldrar kan ha stor betydelse för hur den mentala hälsan utvecklas senare i livet och trivseln i skolan påverkar ungdomars framtida karriärer. Detsamma gäller ungdomsbrottslighet som ofta är relaterat till senare kriminella beteenden.
En undersökning från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att cirka 20 procent av ungdomar mellan 16 och 24 år lider av ångest, oro, eller sömnproblem och rökar, snusar eller är överviktiga.
– Det är starka skäl till att samhället bör uppmuntra barn och ungdomar att idrotta, avslutar Metin Özdemir.
INFORMATION OCH KONTAKT
En artikel om studien, som Metin Özdemir har gjort tillsammans med professor Håkan Stattin, ingår i antologin Är idrott nyttigt? utgiven av SISU.
För mer information kontakta: Metin Özdemir: 019-301246, 070-5781156, metin.ozdemir@oru.se
Energi från solen är en i stort sett obegränsad resurs. Den stora fördelen med just termiska solkraftverk är att elproduktionen blir jämnare och mer förutsägbar eftersom värmen kan lagras. Det passar dessutom elsystemet som det ser ut idag, vilket gör att övergången till ett förnybart system kan gå snabbt.
– Jag tror att solkraft kommer att bli en mycket betydelsefull teknik i framtiden, säger chalmersforskaren Erik Pihl.
För att kunna ersätta fossila bränslen måste de alternativa energisystemen bli mer storskaliga. Vissa förnybara tekniker som vindkraft och solceller begränsas av att de är beroende av sällsynta material som indium och jordartsmetaller. Men termiska solkraftverk lider inte av samma problem. Det visar Erik Pihl och hans forskarkollegor i den första grundliga studien som gjorts av solkraftverk, i samarbete med två stora solenergibolag, Cobra i Spanien och eSolar i Kalifornien.
Liten mängd sällsynta material
Termiska solkraftverk byggs till största delen av järn, aluminium, glas och sten. Det går bara åt en liten mängd sällsynta material. I vissa solkraftverk används smält salt som ett värmelager, vilket gör att det kan köras på kvällen och natten också. Salt produceras i relativt begränsad mängd idag, men det skulle gå att fördubbla produktionen utan några större problem, menar Erik Pihl.
Tillgången på silver kan också begränsa produktionen av solkraftverk och silver är det enda material som skulle behöva bytas ut direkt, menar Erik Pihl. Silver används idag till de reflekterande ytorna, speglarna, som används i solkraftverk. Det produceras för lite silver i världen, men hittills har man lyckats få ihop ekvationen genom att använda silver som redan utvunnits och därmed gjort sig av med de stora silverreserver som fanns. Det finns studier som visar att det går att byta ut silvret i solkraftverken mot aluminium, även om effektiviteten på speglarna då sjunker med cirka fem procent.
Solkraft i Mellanöstern ger el i Europa
Under 1990-talet var intresset för termisk solkraft näst intill obefintligt, men under 2000-talet har tekniken fått en renässans. Idag används termiska solkraftverk i Spanien, USA, Australien, Egypten och Indien. Europeiska bolag tittar på möjligheten att investera i solkraftverk i mellanöstern och norra Afrika, för att sedan leverera el till hela Europa.
Erik Pihl tror på en kombination av olika tekniker för att tillgodose framtidens behov av energi.
– Solceller, vindkraft och termisk solkraft fyller olika nischer i elsystemen. I Sverige ger vindkraft mycket energi på vintern när det är mörkt, kallt och blåsigt. Solceller ger istället som mest mitt på dagen. Den termiska solkraften kan fylla i luckorna eftersom den kan lagra värme.
Ekonomiskt stöd krävs
Termisk solkraft fungerar givetvis bäst i riktigt varma och torra länder. För att solkraften ska börja användas i större skala, menar Erik Pihl att politikerna måste våga fatta beslut om att avsätta plats för att dra upp högspänningsledningar till mer nordligt belägna länder. Dessutom behöver tekniken ekonomiskt stöd för att utvecklas. Det blir ett steg på vägen för att nå målen för koldioxidreduktion, och samtidigt blir tekniken billigare.
Även om det inte kommer att byggas några solkraftverk i Sverige har vi ett kunnande som går att sälja.
– Nästan samtliga av de turbiner som levereras till termiska solkraftverk byggs av Siemens i Finspång, och ABB är duktiga på överföringstekniken för att kunna bygga kraftverk långt bort.
Fakta
Termisk solkraft produceras genom att solstrålningen koncentreras mot en punkt genom speglar eller parabolsystem. Värmen används för att hetta upp vätska som sedan driver en ångturbin och en generator för elproduktion.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien Material constraints for concentrating solar thermal power är publicerad i tidskriften Energy och författad av Erik Pihl, Duncan Kushnir, Björn Sandén och Filip Johnsson.
Erik Pihl, e-post: pihle(snabel-a)chalmers.se, tel 031-772 14 48, 073-600 49 16
Projektet kommer att utföras i båda miljöerna och ledas gemensamt av professor Christer Nordlund vid USSTE och professor Karl Grandin, som är föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria. Projektet inbegriper också arbete med en teknik- och vetenskapshistorisk konferens, som kommer att genomföras vid Umeå universitet våren 2013. Planer finns för att utveckla samarbetet mellan USSTE och Centrum för vetenskapshistoria ytterligare, då inom ramen för ett större nationellt forskningsprogram kring det moderna kunskapssamhällets framväxt och utmaningar.
KONTAKT
Christer Nordlund, +46 90 786 97 33, christer.nordlund@idehist.umu.se
Karl Grandin, +46 8 673 96 16, karl.grandin@kva.se
Mittuniversitetet kommer nu att gå ut till skolorna i Västernorrland, norra Hälsingland och Jämtland med uppmaningen att komma in med projektförslag.
– Vi kommer att använda Mittuniversitetets kompetens och resurser dels för att bistå skolorna i deras utvecklingsarbete, dels för utvärdera arbetet och ge erfarenheterna spridning, säger Anders Söderholm, rektor på Mittuniversitetet. Det här är ett exempel på hur universitetet kan samverka med samhälle och näringsliv för att få till stånd en regional utveckling.
Initiativet till projektet kommer från föreningen Mitt Norrland Utbildning, MNU. Föreningen har bildats av kommuner och företrädare för näringslivet i Jämtland och Västernorrland och har till syfte att utveckla utbildning och kompetens i regionen.
– I näringslivet blev vi bekymrade över att Jämtland och Västernorrland hade en lägre utbildningsnivå än andra delar av landet och att alltför få av studenterna på Mittuniversitetet kommer från och stannar i regionen, säger Björn Lyngfelt, ordförande i Mitt Norrland Utbildning. Vi kommer från näringslivets sida att engagera oss i de här skolutvecklingsprojekten med målet att utveckla Världens bästa regionala utbildningssystem. Varför skulle vi sätta ribban lägre?
INFORMATION OCH KONTAKT
Anders Söderholm, rektor Mittuniversitetet, 070-322 86 40
Björn Lyngfelt, ordförande Mittnorrland Utbildning, 070-626 82 23
Medlemmar i Mittnorrland Utbildning är Mittuniversitetet, SCA, AB Persson Invest, Metso Paper, Länsförsäkringar Jämtland, Diös Fastigheter, Jämtkraft, Saab Östersund, Sundsvalls och Östersunds kommuner, Länsstyrelsen i Västernorrland, Regionkommittén i Jämtland samt Handelskammaren Mittsverige.
– Vi ser en 54-procentig riskminskning hos dem som fick de aktiva preparaten jämfört med kontrollgruppen som fick sockerpiller. Det är anmärkningsvärt höga siffror, säger Urban Alehagen, överläkare och docent i kardiologi vid Linköpings universitet.
Det har sedan tidigare varit känt att både selen och coenzym Q10 motverkar den oxidativa stress som är ett kännetecken för patienter med hjärtsvikt. Men för att få en bra effekt behövs båda dessa substanser, och den studie som nu publiceras i tidskriften International Journal of Cardiology är den första i sitt slag i världen.
443 personer med en snittålder på 78 år, alla boende i Kinda kommun i Östergötland, rekryterades till studien. Efter en hälsokontroll med bland annat ultraljudsundersökning av hjärtfunktionen delades deltagarna i två grupper. Den ena fick fyra kapslar med Q10 och selen om dagen utöver sina vanliga mediciner, den andra fick placebo, det vill säga verkningslösa kapslar och fungerade som en kontrollgrupp. Studien var dubbelblind viket innebär att varken deltagarna eller forskarna visste vilka som fått vad förrän den avslutades efter fyra år.
Under tiden hade halva gruppen fallit bort av olika skäl. Av de återstående hade knappt 6 procent av dem som fått aktiva substanser avlidit, jämfört med 12 procent i kontrollgruppen. Bland de överlevande kunde man dessutom se en bättre hjärtfunktion och en lägre nivå av hjärtstressmarkörer i gruppen som fått aktiva substanser.
Urban Alehagen är glad och överraskad av resultaten, men vill ändå vara försiktig i tolkningen.
– Trots att vi haft 443 deltagare och genomfört en ovanligt lång intervention är detta en liten studie som behöver följas av fler.
Länk till artikel: Cardiovascular mortality and N-terminal-proBNP reduced after combined selenium and coenzyme Q10 supplementation. A 5-year prospective randomized double-blind placebo-controlled trial among elderly Swedish citizens [Ref 1] av Urban Alehagen, Peter Johansson, Mikael Björnstedt, Ulf Dahlström och Anders Rosén. International Journal of Cardiology online 25 maj 2012.
KONTAKT:
Urban Alehagen, urban.alehagen@liu.se
Anne Kauns doktorsavhandling visar att ungas samhällsintresse i Estland inte ryms inom de traditionella partipolitiska formerna utan är allt oftare kopplat till deras medievanor.
– Det är främst på internet som ungas engagemang visar sig och det tar sig andra uttryck än den snäva partipolitiken. De bloggar och diskuterar samhällsfrågor i olika forum. De är ofta lekfulla – de skämtar till exempel om finanskrisen. De skriver om fotboll och konstruerar en nationell identitet utan ett officiellt statligt upplägg. De är lekfulla samtidigt som de knyter an till en politisk offentlighet på ett frivilligt och roligt sätt, säger Anne Kaun.
Öppna upp för dialog
De väljer att debattera på nyhetssajter men samtidigt finns en tveksamhet till kommentarerna, eftersom det många gånger är främst extrema åsikter, som är representerade.
– Läsare upplever att människor ofta skriker ut sin åsikt snarare än att öppna upp för en dialog mellan medborgare. Trots detta vill man undvika att begränsa yttrandefriheten, eftersom Sovjettidens hårda statliga kontroll har satt sina spår, säger Anne Kaun.
Anne Kauns resultat visar dessutom att många unga människor i Estland är kritiska till de traditionella massmedierna. En del litar främst på vänner och familj när det gäller information om politik och samhället.
– Det finns tecken på att medierna inte har den allomfattande makt som de ofta tillskrivs.
Kan bli problem
Anne Kaun har i sin avhandling gjort en systematisk genomgång av olika sorters medborgerliga praktiker i det samtida Estland och hon pekar på olika problem som uppstår mellan det gamla och det nya.
– Det kan bli problem med dagens representativa demokrati om det är så att unga engagerar sig på andra sätt än i de institutioner som följer med denna form av demokrati. Det måste finnas möjligheter för dessa olika former av engagemang att mötas, avslutar Anne Kaun.
KONTAKT
För mer information kontakta Anne Kaun: 08-608 47 91, anne.kaun@sh.se
Resultaten publiceras i julinumret av Journal of Studies on Alcohol and Drugs. Studiens författare är Thor Norström, professor i sociologi vid Stockholms universitet och Hilde Pape, forskare vid det norska alkoholforskningsinstitutet SIRUS.
1992 svarade 1800 norska 14-17 åringar på frågor om hur ofta de drack sig fulla. 2005 deltog samma personer, som nu var 27 till 30 år, i en ny undersökning om dryckesvanor och alkoholproblem.
– Vi fann att ju oftare man drack sig full som tonåring, desto större var risken för att man utvecklat ett riskabelt dryckesmönster som ung vuxen. Trots detta kan man knappast säga att unga människors dryckesvanor är särskilt stabila, säger forskaren Thor Norström.
Resultaten visar att majoriteten (63 procent) av de tonåringar som ofta drack sig fulla inte hade något riskabelt dryckesmönster som unga vuxna. Omvänt fann forskarna att de flesta (55 procent) av de unga vuxna med ett riskabelt dryckesmönster inte drack alls som tonåringar.
– Dessa resultat är överraskande eftersom mycket av tidigare forskning inom området ger intrycket att de som dricker mycket i tonåren också är de som får alkoholproblem som unga vuxna, säger Thor Norström.
Begränsade långtidseffekter
Åtgärder mot tonårsdrickande är viktiga för att bekämpa akuta skador, som olyckor och våld. Men många av dessa insatser har ofta det långsiktiga målet att också begränsa problemdrickande senare i livet.
– Våra resultat tyder dock på att insatser mot tonårsdrickande har liten effekt på lång sikt, säger forskarna bakom studien. Även om man skulle lyckas att helt stoppa all ungdomsfylla, skulle minskningen av problemdrickande senare i livet bli ganska liten, uppskattningsvis 10-15 procent. Dessutom är det knappast möjligt att stoppa all ungdomsfylla, så den faktiska effekten skulle alltså bli ännu mindre av sådana riktade insatser, säger Thor Norström.
Enligt forskarna bör man i stället prioritera generella förebyggande åtgärder riktade mot hela ungdomsgruppen, och inte bara mot dem som dricker mest. På så sätt minskar man också risken för att alla de ungdomar som dricker lite eller inte alls trappar upp sitt drickande. Generella åtgärder som har visat sig vara effektiva är strikta åldersgränser, höga alkoholskatter och begränsningar i antalet utskänkningsställen och deras öppettider.
KONTAKT
Thor Norström, professor i sociologi och alkoholforskare, Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet,
Tel: 08-16 23 14
Mobil: 070-710 35 71
E-post: totto@sofi.su.se
Norström, T. & Pape, H. (2012) Associations between adolescent heavy drinking and problem drinking in early adulthood: implications for prevention. Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 73: 542–548.
