I dagens laddningsbaserade elektronik används elektronernas laddning som informationsbärare. En stor nackdel är de stora energiförlusterna som uppstår genom laddningsströmmar. Om man i stället utnyttjar elektronens spinn som informationsbärare kan man framställa mycket energisnålare elektroniska komponenter, vilket är målet i den så kallade spinnelektroniken.
För att förverkliga spinnelektronikens vision krävs en kontrollerbar transport av spinnmagnetiska moment i nanostrukturerat material. Samtidigt behöver spinnelektroniska operationer genomföras så snabbt som möjligt, vilket innebär att väldefinierade spinnströmmar skickas med terahertzfrekvens genom transistorkomponenter. Det kan jämföras med dagens laddningsbaserade elektroniska komponenter som fungerar med gigaherztakt.
I ett internationellt samarbete har nu tre forskare från Uppsala universitet, Marco Battiato, Pablo Maldonado och Peter Oppeneer, tillsammans med fysiker från Jülich och Kaiserslautern, Tyskland, och Boulder, USA, visat hur spinnströmmar kan både genereras och transfereras från ett nanoskaligt metallskikt till ett annat inom mindre än en pikosekund (10 upphöjt till -12 sekunder). Ultrakorta ljuspulser (med 10 upphöjt till -15 sekunders pulslängd, så kallad femtosekund) används för att skapa spinnströmmar som rör sig supersnabbt genom de nanostrukturerade materialskikten och transfererar spinnet.
– Eftersom de genererade spinnströmmarna transporterar spinnmomentet inom bara några femtosekunder behövdes ny teknik för att detektera dem. Vi lyckades göra det med ultrakorta röntgenblixtar, som har pulslängden av bara några femtosekunder, berättar Peter Oppeneer, som ansvarar för denna forskning vid Uppsala universitet.
Spinnmagnetiska moment mättes med magnetisk röntgenspektroskopi och därmed blev det möjligt att för första gången se in i spinndynamiska processer som hittills varit dolda. Uppsalaforskarna utvecklade en grundläggande teori för dessa ”supradiffusions-spinnströmmar”, som nu har visat sig vara orsaken till ultrasnabb spinndynamik.
– Ett viktigt kännetecken för supersnabba spinnströmmar är att de uppstår utifrån icke-jämviktsprocesser, vilket också är anledningen till deras högre hastighet. Med vår upptäckt banar vi vägen för framtidens utveckling av höghastighets-spinnelektronik, säger Peter Oppeneer.
KONTAKT OCH INFORMATION
Artikelreferens: ”Ultrafast magnetization enhancement in metallic multilayers driven by superdiffusive spin current”
Dennis Rudolf, 1* Chan La-O-Vorakiat, 2* Marco Battiato, 3* Roman Adam,1 Justin M. Shaw,4 Emrah Turgut,2 Pablo Maldonado,3 Stefan Mathias,2,5 Patrik Grychtol,1,2 Hans T. Nembach,4 Thomas J. Silva,4 Martin Aeschlimann,5 Henry C. Kapteyn,2 Margaret M. Murnane,2 Claus M. Schneider1 and Peter M. Oppeneer3
För mer information kontakta: Peter Oppeneer, professor vid institutionen för fysik och astronomi, på 018-471 37 48, 0709-60 40 16 eller Peter.Oppeneer@fysik.uu.se
Sömnighet är en starkt bidragande faktor vid trafikolyckor. Tidigare forskning har visat att sömnighet hos förare är närvarande i 16–23 procent av alla bilolyckor. Inom flyg- och järnvägsdomänen har en metod, med en stark influens från human factors-området, kallad Fatigue risk management (FRM) använts för att undersöka hur sociala och organisatoriska faktorer påverkar personalens sömnighetsnivå.
Resultaten visar att lastbilsförare i sitt arbete möter en stor mängd trötthetsbidragande faktorer, som kan härledas både till organisatoriska faktorer och individuellt beteende. Möjliga sätt att motverka sömnighet bland lastbilsförare, riktade mot både individen och organisationen, föreslås i rapporten.
Rapporten är en masteruppsats skriven av Joel Johansson som gjorde sitt examensjobb på VTI. Uppsatsen ”Why does a sleepy driver continue to drive? A qualitative study of the factors contributing to sleepiness in truck drivers’ work environment.” blev utsedd till bästa examensuppsats av Sveriges Åkeriföretag som anordnar den årliga pristävlingen på temat ”godstransport på väg”.
– Inom forskningsprojektet Green Production Systems har vi tagit fram ett enkelt miljöförbättringsverktyg som kan integreras i företagets befintliga ledningssystem, säger Monica Bellgran, initiativtagare till projektet och professor inom produktionsutveckling vid Mälardalens högskola.
Bakgrunden till projektstarten 2009 var att bredda engagemanget och skapa förutsättningar för att hela organisationen ska ha möjlighet att delta i miljöförbättringsarbetet. Visionen med projektet har varit att utveckla miljövänliga produktionssystem genom till exempel minskade utsläpp och lägre energianvändning som konkurrensmedel för svensk fordons- och tillverkningsindustri. Den 6:e september lanseras ett av projektets mer handfasta resultat: en handbok för miljöförbättring – Green Production Map.
– Vårt mål var att få upp miljöfrågorna på produktionsagendan, vilket vi lyckats bra med. Det har varit stort intresse från både de medverkande företagen och andra företag som vill använda sig av våra metoder. Vi kommer fortsätta att arbeta inom området, t ex genom det nya forskningsprojektet Memiman där vi fördjupar oss inom hantering av restmaterial, säger Magnus Wiktorsson, docent inom produkt och processutveckling vid Mälardalens högskola.
Vinnova har finansierat Green Production Systems genom det fordonsstrategiska forsknings- och innovationsprogrammet FFI – Hållbar produktion med 2,7 miljoner kronor. De samverkande företagen All-Emballage, Haldex AB, Saab Automobile, Volvo Construction Equipment och Volvo Technology finansierar med närmare 4 miljoner kronor.
Avslutningskonferensen av Green Production Systems sker den 6 september. I anslutning till denna kommer den nya forskarskolan Innofacture att invigas.
– Den nya studien visar att företag med fler utlandsfödda i arbetskraften ökar sin utrikeshandel markant. En procentenhets högre mångfaldsnivå i arbetskraften är i genomsnitt förknippad med 9 procent mer export, säger Magnus Lodefalk, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet.
Det betyder att ett typiskt svenskt tillverkningsföretag kan öka sin export med drygt två miljoner kronor genom att anställa ytterligare en utlandsfödd person. Studien visar att importen ökar med 12 procent under samma förutsättningar.
– Internationella affärer är ofta förknippade med stora kostnader och handelshinder som bristande förtroende, kulturskillnader, avvikande affärsnormer och olika regelsystem, säger Magnus Lodefalk.
– Företag kan använda mångfald som ett instrument för att komma runt hinder. Utlandsfödda hjälper företagens affärer genom unik kunskap om affärskulturer, politik, religion och språk i sina hemländer samt genom nätverk och kontakter, säger nationalekonomen Andreas Hatzigeorgiou.
Underlaget för studien innefattar statistik för 7 000 svenska tillverkningsföretag under en tioårsperiod.
KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information kontakta Magnus Lodefalk: 0722-217340.
En svårighet vid examination i oövervakade miljöer är att säkerställa att det är rätt person som skriver tentamen. Hakim Usoof har därför undersökt om det är möjligt att över nätet biometriskt identifiera olika individer genom att analysera på vilket sätt datorns tangenter trycks ner.
Resultaten från en av hans delstudier tyder på att det finns vissa mönster i olika personers knapptryckningar som är stabila oavsett typ av uppgift, något som skulle kunna utvecklas till ett verktyg för att identifiera personer på distans.
Hakim Usoof poängterar dock att det också är också viktigt att ta hänsyn till pedagogiska verktyg, som att noggrant designa bedömnings- och examinationsuppgifter och utbilda och stödja studenter för att begränsa möjligheter till plagiering.
Att utveckla förmågan till självständigt och kritiskt tänkande är en viktig del inom högre utbildning. Hakim Usoof utvecklade därför en modell för att bedöma kritiskt tänkande inom distansutbildning. En central del i modellen var ett online-forum, där han observerade kommentarer mellan studenter och hur dessa diskussioner påverkade deras lärande.
Han fann att en positiv attityd till lärande hängde samman med kritiskt tänkande och bra kursresultat, och Hakim Usoof menar att för att utveckla kritiskt tänkande inom en distansutbildning är det extra viktigt att studenter ges möjlighet att samarbeta och diskutera utbildningens innehåll.
Hakim Usoof växte upp i Kandy, Sri Lanka, och har en examen i datavetenskap från universitetet i Peradeniya. Arbetet med avhandlingen är en del i ett kompetensutvecklingsprojekt vid Colombo universitet och ett nationellt center för e-lärande, som finansieras av The Swedish Program for ICT in Developing Regions (Spider).
Fakta om disputationen
Fredagen 7 september försvarar Hakim Usoof, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Designing for eAssessment of Higher Order Thinking: An Undergraduate IT Online Distance Education Course in Sri Lanka. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Patrick Dillon, the Graduate School of Education, University of Exeter, UK.
Kontakta gärna:
Hakim Usoof (talar engelska)
institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
E-post: hakim.usoof@edusci.umu.se
Telefon: 070-462 7903
Läs hela eller delar av avhandlingen
Då 600 kroganställda uppgav sina alkoholvanor visade det sig att 60 procent låg över nivån för riskkonsumtion. Bland kvinnor under 30 år var siffran 82 procent. De alkoholrelaterade problemen var inte begränsade till en mindre grupp med extrema alkoholvanor: Majoriteten av problemen återfanns i stället hos de 90 procent som drack minst. Detta innebär att den så kallade preventionsparadoxen gäller vilket innebär att måttlighetskonsumenter som grupp betraktad åstadkommer fler alkoholrelaterade skador, exempelvis våld och olyckor, än de som dricker mest.
– Slutsatsen är att kroganställda är en riskgrupp när det gäller drickande men att förebyggande insatser bör inriktas mot hela denna grupp och inte mot en avgränsad undergrupp med extremt drickande, säger professor Thor Norström, Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Resultaten bygger på uppgifter om alkoholvanor bland nära 600 kroganställdas som samlats in genom ett väl utprovat frågebatteri (AUDIT). Frågorna besvarades skriftligen i samband med kurser om ansvarsfull alkoholservering som bedrevs av STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) under 2009. AUDIT innehåller tio frågor som mäter storkonsumtion av alkohol samt i vilken grad man upplevt problem på grund av sitt drickande.
Studien har genomförts av STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) och deras partners inom ”STAD-samarbetet” i samarbete med Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Artikeln “Hazardous drinking among restaurant workers” publiceras online i Scandinavian Journal of Public Health den 4 september 2012.
Detta visar en studie av forskarna Diana Stark Ekman, Högskolan Väst, och Robert Ekman, Karlstads universitet.
– Hjärnskador på barn är fruktansvärda. De påverkar deras förmåga till inlärning och deras möjligheter att växa upp och arbeta och bli kära och göra allt underbart i livet. Genom att förhindra en huvudskada förhindrar vi inte bara 70 eller 80 år av individuellt lidande, vi slipper också en stor social kostnad, säger Diana Stark Ekman.
– 1978 låg 0,7 barn per 1000 i Sverige på sjukhus med huvudskador på grund av cykelolyckor. Minskningen har varit 93 procent i Sverige som helhet. I Skaraborg, där hjälmkampanjer har varit speciellt intensiva, har minskningen varit 99 procent.
– Sverige är enastående jämfört med andra länder, säger Diana Stark Ekman.
Den fantastiska förbättringen av säkerheten för cyklande barn beror på omfattande cykelhjälmskampanjer. Dessutom finns sedan 2005 en lag om att alla under 15 ska ha hjälm när de cyklar eller åker bakpå en cykel.
Det framgångsrika hjälmprogrammet i Skaraborg har pågått sedan mitten av 1980-talet. Det är resultatet av lokalt samarbete baserat på Säker och Trygg Kommun-modellen. Detta är ett begrepp som används av WHO. En kommun eller ett län kan utses till Säker och Trygg Kommun om det uppfyller vissa indikatorer när det gäller systematiskt säkerhetsarbete.
– Alla i Skaraborg slöt upp, kommunerna, politikerna, NTF, sjukvården, barnavården, dagis och fritids, alla gick samman och sa vi kan göra något åt det här. Och de gjorde det utan särskilt mycket hjälp utifrån, säger Diana Stark Ekman.
Varje familj i Skaraborg med ettåringar eller treåringar får ett hjälmrecept när de besöker sjukvården. Receptet tillåter dem att köpa hjälm billigt. Det hela organiseras av NTF Skaraborg. Man har också genomfört ett stort antal informationskampanjer i skolorna.
Ett medvetet arbetssätt i lärarledda gruppaktiviteter som måltider, sångsamlingar och sagostunder är viktigt för barns kommunikation. Barn sinsemellan använder sig av erfarenheter från samspel med lärare i sin lek. Barn stöttar också varandra i utvecklingen av sin lek.
– Imitation och upprepade handlingar möjliggör de flerspråkiga barnens språkliga och fysiska deltagande. Förskolans lärandemiljö hjälper barnen att socialiseras in i att kommunicera på svenska genom deltagande i varierade aktiviteter, säger Anne Kultti.
Hon har i sin studie granskat vilka förutsättningar för lärande och utveckling som råder för flerspråkiga barn i förskolan. I sin studie har hon analyserat ett 50-tal timmars videofilm där de tvååriga förskolebarnen står i fokus, från åtta förskolor. Både de lärarledda aktiviteterna och de barninitierade lekarna då flera barn deltar har dokumenterats.
– Barnen kommunicerar på olika sätt om olika innehåll beroende på möjlighet, sammanhang och egna erfarenheter, säger Anne Kultti.
Svenska är det gemensamma språk man kommunicerar på inom förskolan. Elever med annat modersmål än svenska får enligt en rapport från Skolinspektionen (2010) sämre förutsättningar att nå de nationella målen i grundskolan än elever med svenska som modersmål. Det gör frågan om villkoren för de flerspråkiga barnen att tillägna sig språkkunskaper på utbildningssystemets första trappsteg högaktuell.
Nya majshybrider för ensilering har provats odlingsmässigt på tre platser i landet, Kristianstad, Skara och Västerås. Zohaib Mussadiq visar i sin doktorsavhandling från SLU att tidiga sorter bör väljas i svenska odlingar, dels för att risken för att odlingen helt ska misslyckas då minskar, dels för att fodervärdet blir bättre.
Majs(Zea mays L.) är ett värmeälskande gräs, som odlas som foderväxt för kor i Skandinavien. Den allt större arealen av majs för ensilering och många nyintroducerade hybridsorter har aktualiserat behovet av mer kunskap om dessa sorter och hur de klarar sig på nordliga breddgrader.
Zohaib Mussadiq har i sitt doktorsarbete vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, undersökt hur dessa nya hybrider utvecklar sig vid olika värmesummor. I försöksodlingarna i Kristianstad nådde alla hybriderna rätt mognadsgrad för ensilering, medan bara den tidiga sorten ’Avenir’ hann bli tillräckligt mogen i Skara. I Västerås fungerade inte odlingen för någon av de provade hybriderna.
Fast de senaste sorterna gav största skördeutbytet, kommer troligen de tidiga sorterna att ge bäst foderkvalitet. Även för att minska risken för att odlingen ska misslyckas bör man använda de tidiga sorterna och odla dem på jordar som är redo att besås senast den 1 maj.
BSc Zohaib Mussadiq, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Performance of Forage Maize at High Latitudes – Plant Development, Agronomy and Nutritive Value”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
– Tid: torsdagen den 6 september 2012
– Plats: Aulan, SLU i Umeå
– Opponent: Dr John Cone, Animal Nutrition Group, Wageningen University, Wageningen, The Netherlands
Mer information
Zohaib Mussadiq, 076-812 58 26, Zohaib.Mussadiq@slu.se
Mårten Hetta, 070-589 83 55, Mårten.Hetta@slu.se
Zohaib Mussadiq är från Pakistan.
Avhandlingen
Avhandlingen uppmanar till nytänkande genom att ifrågasätta synen på generationsskiften som en speciell, problemfylld period i företagets liv och i stället se generationsskiften som ständigt pågående och hopflätade med företagets övriga verksamhet. Detta synsätt innebär att de formella aspekterna med generationsskiften som planering, övertagande av ledarskapspositioner och överlåtelse av aktier får en mindre betydelse. Det centrala blir i stället en gemensam ledning över generationsgränserna som fokuserar på utvecklingen av företaget.
– Jag är särskilt intresserad av att belysa familjeföretagens inneboende kraft och familjeföretagarnas roll i samhället som långsiktiga, ansvarsfulla ägare med genuint intresse för sin verksamhet. Om man hårdrar det förordar litteraturen noggrann planering av generationsskiften samtidigt som studier visar att familjeföretagare inte planerar för sina skiften. Det väckte min nyfikenhet för hur det då går till i praktiken eftersom generationsskiften är oundvikliga förr eller senare, säger Kajsa Haag.
Det visade sig att företagarna engagerar sig i verksamheten och utvecklingen av företaget – inte planeringsmöten – men att det i de dagliga aktiviteterna hos en företagande familj pågår ett ständigt lärande som är en indirekt och viktig del av generationsskiftet. Detta lärande kan inte styras genom planering utan skapas genom interaktion. Att till exempel få delta i produktutveckling kan inte jämföras med att läsa om det i skriftliga instruktioner. Det betyder att många av de saker en ny generation familjeföretagare måste lära sig för att framgångsrikt driva företaget vidare är en del av deras vardag. Det här betyder inte att generationsskiftet sker automatiskt, men att nya aspekter på generationsskiften lyfts fram.
– Även om man inte hållit de så ofta föreskrivna formella planeringsmötena kanske man arbetat mer med generationsskiftet än man tror genom att barnen varit involverade och då lärt sig saker som är väsentliga för att kunna driva företaget vidare på egen hand, säger Kajsa Haag.
Avhandlingen beskriver generationsskiftet som baserat i socialisering, inbakat i dagliga rutiner och gradvis fortskridande över familjens livscykel. I praktiken handlar det om att driva företaget tillsammans snarare än att lämna över det från en generation till en annan. Gemensam familjeledning innebär extra kapacitet och fler perspektiv på saker och ting. Något som möjliggör både utveckling och tillväxt. Det gemensamma arbetet borgar också för att utvecklingen kan ske utan att skada företagets kärna. Förändring får inte ske på bekostnad av att företaget tappar sin identitet, tradition och historia – utmaningen är att bevara kärnan men uttrycka den på nya sätt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Opponent vid disputationen var Professor Denise Fletcher, University of Luxembourg.
Betygskommittén bestod av Docent Carlo Salvato, Bocconi University, Italien, Professor Anders W Johansson, Linnéuniversitetet i Växjö, och Professor Ethel Brundin, Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Ordförande var Professor Leif Melin (huvudhandledare).
För mer info, kontakta:
Kajsa Haag
kajsa.haag@jibs.hj.se
Tel. 036 10 18 35
Mobil 070 838 85 20
– Ska man prata klarspråk är det anmärkningsvärt att försäkringspremien idag inte baseras på faktisk risk såsom körbeteende, utan på saker som hur gammal du är, och var du är bosatt. Kör du bra och säkert ska du givetvis ha en lägre premie.
Det säger KTH-professorn Peter Händel som är en av dem som varit med och utvecklat mobilappen Movelo. Den har kommersialiserats under något års tid, och framgångarna har inte låtit vänta sig. Ett av Skandinaviens största försäkringsbolag har skrivit avtal om att börja tillhandahålla mobilappen till sina kunder, med en första lansering i Sverige. Sedan väntar resten av Skandinavien, vilket innebär flera miljoner potentiella användare.
– Installerar bilföraren appen och börjar använda den i sin bil kommer hon eller han att erbjudas möjligheten att teckna försäkring med rabatt. Det kan handla om en prisreducering upp till 50 procent, säger Peter Händel.
Movelo tar hänsyn till GPS-information från mobilen, och ser hur mycket du kör samt var. Dessutom plockar Movelo upp information om hur bilen körs, till exempel hastiga inbromsningar och andra tecken på osäkert körbeteende. Om en förare kör mycket sällan ska det givetvis påverka premien positivt, i jämförelse med den som kör varje dag och därmed löper större risk att drabbas av olyckor.
Men Movelo innebär inte bara en bättre försäkringspremie. Information från appen hjälper bilförarna att köra på ett sätt som både sparar bränsle och därmed också pengar och miljö. Vidare samlar Movelo enkelt in data som forskare kan använda till transportforskning och trafikplanering, exempelvis för att komma åt problemet med bilköer.
– Jag gillar morötter bättre än piskor. Man kan styra trafiken på andra sätt än med hjälp av biltullar, säger Peter Händel.
I förlängningen ger alltså Movelo information tillbaka till forskningen, som i sin tur kan arbeta för att skära ner de samhällsekonomiska kostnader som bilköer innebär. Svenskarna förbrukar trots allt 350 000 timmar i veckan i bilköer.
– Movelo är ett exempel på ett system där det bara finns vinnare. Bilförarna får en bättre privatekonomi, försäkringsbolag vinner på det genom mer exakta premier, forskarna får data de kan arbeta med för till exempel trafikplanering och vår miljö får sitt, säger Peter Händel.
Till sist finns det ytterligare en dimension av appen. Den är rolig att använda då den också är ett spel där det går att samla poäng och guldstjärnor, jaga placeringar på topplistor, bjuda in vänner och så vidare. Alltså ytterligare ett incitament för bilföraren att installera och använda Movelo.
För fem år sedan lanserade Peter Händel idén att använda värmekamera i bilar för att undvika viltolyckor. Innovationen fick smeknamnet Älgvarnaren och för sin utveckling av IR-teknik som förebygger viltolyckor utan att förare behöver växla fokus mellan skärm och vindruta fick Peter Händel 2008 motta Älgskadefondsföreningens pris Guld-Älgen.
KONTAKT
Peter Händel på 08 – 790 75 95 eller peter.handel@ee.kth.se.
Historikern Anna Sténs och statsvetaren Camilla Sandström har inom forskningsprogrammet Future Forests studerat den debatt som fördes kring storskalig organiserad bärplockning under 1900-talets början, och jämfört den med vår tids oenigheter.
– Många argument är gemensamma över tid, även om de invaderande stadsborna under senaste decennierna bytts ut mot migrantarbetare från öst, säger Anna Sténs, som liksom sin kollega är verksam vid Umeå universitet.
Anna Sténs och Camilla Sandström undersöker i en artikel i Forest Policy and Economics konflikterna kring bären. För nära hundra år sedan bedrevs storskalig handel med bär. Både svenska och tyska bäruppköpare köpte stora mängder lingon för den tyska marknaden och det talades om att bärexporten skulle kunna generera större värden än timmer.
När järnvägarna byggts ut blev det möjligt att nå tidigare isolerade bygder och människor från andra delar av landet såg chansen att tjäna pengar på bärplockning. De lokalbefolkningar som ”drabbades” av utsocknes bärplockare var måttligt entusiastiska.
Anna Sténs berättar hur frågan hamnade ända uppe på riksdagens bord och fortsätter:
– Det var en bitvis dramatisk debatt som målade upp bilden av hur bärmarkerna invaderades av främlingar som trampade ner bärris och trädplantor, plockade omogna bär, skräpade ner och kostade markägarna pengar.
Debatten handlade då liksom nu om hur resursen bär skulle förvaltas. I botten ligger frågan om kommersiell exploatering av allemansrätten. Att hållbart nyttja en gemensam resurs bygger på allmän acceptans av reglerna som styr nyttjandet. Finns inte acceptansen uppstår konflikter, ett fenomen som brukar kallas ”allmänningarnas tragedi”.
Under det senaste decenniet har bärindustrin genomgått stora förändringar och de nordiska bären används idag förutom som föda även i mediciner, kosmetika och kosttillskott som främst exporteras till den ostasiatiska marknaden. Bärens ekonomiska potential ses återigen som stor, vilket bidrar till att konflikten fortsätter att vara aktuell.
Forskarna har även funderat kring hur konflikterna ska kunna hanteras bättre i framtiden. Förslag om att begränsa rätten att plocka bär på andras marker i kommersiella syften har alltid röstats ned. Diskussionerna har tidigare landat i att konflikterna kan förebyggas genom mer och bättre information kring vilka regler som gäller i skog och mark.
Anna Sténs betonar vikten av ett helhetsgrepp. Bärplockarnas arbetsrättsliga förhållanden och markägarkonflikten behandlas som helt skilda problem och drivs av olika politiska grupper och myndigheter som aldrig möts.
– Det som skulle behövas är en genomgripande översyn av den kommersiella bärplockningen där alla aspekter tas med.
INFORMATION OCH KONTAKT
Anna Sténs, 1:e forskningsassistent, historia, Anna.stens@historia.umu.se
Tel 070-671 10 52
Camilla Sandström, lektor, statsvetenskap, Camilla.sandstrom@pol.umu.se
Tel 070-219 63 44
Läs mer om Future Forests
Den medicinska kontroversen handlar om ett ifrågasättande av diagnosen DAMP – Deficit in Attention, Motor control and Perception – under åren runt 2000. Från att tidigare ha varit en oenighet mellan en mindre krets av medicinskt professionella eskalerade kontroversen och kom också att beröra pedagoger och sociologer.
– Det kan betecknas som en av det svenska samhällets mest framträdande vetenskapsbaserade kontroverser i modern tid, säger Bo-Lennart Ekström.
I sin kontroversstudie har han analyserat närmare 200 artiklar från Dagens Medicin och Läkartidningen, under perioden 1996-2006. Han undersöker den bild av skolan som framträder i det specifikt medicinska perspektivet och hur medicinskt professionella i medierna formulerar pedagogisk praktik och teori utifrån sina perspektiv.
I diskussionen framträder två förhållningssätt. Dels det neuropsykiatriska perspektivet där åtgärder riktar in sig på den enskilde eleven – främst genom anpassad pedagogik och i förekommande fall även centralstimulerande medicinering. Dels det socialmedicinska perspektivet som primärt tar sikte på god skolmiljö och välutvecklad skolhälsovård.
– I mitt arbete som specialpedagog har jag kunnat observera hur neuropsykiatrin successivt vunnit tolkningsföreträde framför andra möjliga förklaringar till när elever får problem med inlärning och beteende i skolan. De neuropsykiatriska diagnoserna tillmäts idag högre status och förklaringsvärde än de pedagogiska teorierna vad gäller elevernas tillkortakommanden, säger Bo-Lennart Ekström.
Sedan 2007 har antalet diagnoser av ADHD och uppmärksamhetsstörning uppskattningsvis mer än fördubblats i Sverige. I dag är DAMP ersatt av DCD – Development Coordination Disorder.
Läs avhandlingen.
I den så kallade Kvinnoundersökningen har forskare vid Göteborgs universitet under mer än 40 år följt och studerat äldre kvinnors hälsa. I den senaste studien har forskarna kartlagt de vanligaste dödsorsakerna för kvinnor som passerat klimakteriet – och resultatet omkullkastar etablerade uppfattningar.
Göteborgsstudien visar att 30 procent av dödsfallen bland kvinnor mellan 60 och 80 år orsakas av cancer, medan hjärtinfarkt står för 19 procent och stroke för 14 procent. Bara hos kvinnor över 80 år är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken.
– Uppfattningen har varit att kvinnor i västvärlden som passerat klimakteriet oftast dör av hjärt- och kärlsjukdomar, och risken att dö i hjärtinfarkt har ansetts betydligt större än risken att dö i cancer. Våra resultat visar att det inte stämmer, säger Dominique Hange, forskare vid Sahlgrenska akademin.
– Detta är naturligtvis något vi måste beakta när vi planerar vård och förebyggande åtgärder för äldre kvinnor, men också när vi utformar vår framtida forskning beträffande screeningmetoder och informationsspridning till allmänheten, säger Dominique Hange.
För kvinnor är en livsstilsförändring till exempel en bättre metod än kolesterolsänkande medicin för att förebygga ohälsa, eftersom det förebygger både cancer och hjärtkärlsjukdom.
Artikeln “Main causes of death among Swedish women born 1914 and 1918: 32-year follow-up of the Population Study of Women in Gothenburg” publiceras i International Journal of General Medicine.
FAKTA OM STUDIEN
Kvinnoundersökningen i Göteborg inleddes i slutet av 1960-talet, då cirka 1500 medelålders kvinnor representativa för den kvinnliga befolkningen i Göteborg undersöktes och fick svara på frågor om bland annat sina sjukdomar. Kvinnorna har följts kontinuerligt sedan dess, med regelbundna uppföljningar, från 1968-1969 till senaste undersökningen 2005-2006.
Den ökande efterfrågan av multimediatjänster har tvingat framtida trådlösa generationer att uppnå högre datahastigheter och mer tillförlitliga kommunikationer. En lösning på detta är kooperativ kommunikation som används för trådlösa nätverk i allt större utsträckning idag. Den grundläggande idén är att utnyttja relänoder för att överföra källans meddelanden till destinationen.
Kooperativ kommunikation har visat sig ha flera fördelar: det är energibesparande, ökar nätverkens livslängd, expandera kommunikationsområdet och minskar komplexiteten vid implementeringen. Kooperativ kommunikation är en speciellt bra lösning på landsbygden där befolkningstätheten är låg och det är dyrt att bygga konventionellt system.
KONTAKT OCH INFORMATION
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Måndagen den 3 september 2012
Tid: Kl. 13:15
Plats: Rum J1640, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
För mer information, kontakta Quang Trung Duong på telefon 0455-38 55 97 (engelsktalande) eller via e-post: quang.trung.duong@bth.se Se även www.bth.se
I det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature visar två lundaforskare att en procentuellt lägre andel kvinnor än män bjuds in för att skriva artiklar i kategorierna News & Views i Nature och Perspectives i Science.
– Vi finner att färre kvinnor än män får den karriärgynnande möjlighet som det innebär att bli inbjuden att skriva artiklar i de ledande vetenskapliga tidskrifterna, säger Daniel Conley, forskare vid geologiska institutionen på Lunds universitet.
Följden blir att kvinnor inte synliggörs på samma sätt som män och inte förses med samma möjlighet att gå vidare i sin karriär. Med färre kvinnor på högre positioner inom forskningen ökar dessutom risken att samhället går miste om viktig kompetens, menar Daniel Conley.
När Nature år 2005 kritiserades för att för få kvinnor gavs möjlighet att skriva en annan typ av inbjudna artiklar (Insight) ökade Nature andelen kvinnliga inbjudna artikelförfattare där.
– Ökad jämställdhet uppnås om de som bjuds in att skriva i Nature och Science avspeglar de som bedriver forskningen, säger Johanna Stadmark, även hon forskare vid geologiska institutionen på Lunds universitet.
Conley och Stadmark konstaterar att jämställdheten inom naturvetenskaplig forskning har ökat de senaste årtiondena och att kvinnor idag på många sätt har samma möjligheter som män att verka inom denna disciplin. Dock finns det fortfarande mer att göra, anser de.
– En genomgång av andelen män och kvinnor som bjuds in att delta i alla områden inom forskningen, om det är som inbjuden talare, deltagare i en workshop, eller som författare i Science och Nature är endast god vetenskaplig praxis, säger Daniel Conley.
