Encell, Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping välkomnar Swedish Interactive Research Association (SIRA) som ny samarbetspartner.

Det pågår stora förändringar på utbildningsområdet i Sverige. En viktig del i denna förändring är att knyta arbete och utbildning närmare varandra. Utbildningarna ska bli mer relevanta för dagens arbetsmarknad samtidigt som forskning och utbildning får en nära anknytning till den snabba utvecklingen i samhället. Att på olika sätt kombinera teoretisk och praktisk kunskap är viktigt både utifrån företags- och utbildningsperspektiv.

Vid Högskolan i Jönköping finns Nationellt kompetenscentrum för vuxnas lärande – Encell.  Encell har nu inlett ett nära samarbete med Swedish Interactive Research Association (SIRA), som är en mötesplats för forskare som arbetar med interaktiv forskning.

– En viktig del i Encells arbete är samverkan med det omgivande samhället. SIRA:s nätverk är ett fantastiskt forum där forskare och praktiker fördjupar kompetensen kring hur samverkan kan genomföras på bästa sätt. Dessutom kan Encell erbjuda ytterligare en kanal för att föra ut det arbete som görs av individer som är med i SIRA, säger Cecilia Bjursell, centrumledare för Encell.

SIRA är en mötesplats för forskare och praktiker som arbetar med eller är intresserade av att arbeta med interaktiv forskning. Interaktiv forskning bedrivs i nära samverkan mellan forskare och det omgivande samhället. Alla som är intresserade av interaktiva forskningsmetoder är välkomna som nya medlemmar. Medlemskapet är kostnadsfritt. SIRA planerar bland annat att arrangera olika aktiviteter på konferensen Högskola och samhälle i samverkan – HSS den 15-17 maj 2013.

Encell – Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande – har på uppdrag av regeringen ett övergripande nationellt ansvar för forskning och kunskapsspridning om vuxnas lärande i partnerskap och nätverk. Encell bildades 2001 och har Stiftelsen Högskolan i Jönköping som huvudman och Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) som värdorganisation. Till Encell finns knutet en styrelse, en nationell referensgrupp, samt internationella rådgivare.

Siffran är högre än för de flesta andra typer av partiklar. Exempelvis fastnar ”bara” 20 procent av en annan sorts partiklar från vedrök och annan biomassaförbränning. En förklaring är att dieselsot är mindre partiklar och därmed kan tränga längre ner i lungorna där de fastnar. Studien är gjord på dieselpartiklar (vilka huvudsakligen består av sot) och publiceras nu i juni i Journal of Aerosol Science. Tio friska personer ingick i studien.

– För att forskare ska veta vilka doser sot vi får i oss av det vi exponeras för, och myndigheter kunna fastställa väl underbyggda gränsvärden för sotpartiklar i utomhusluften kan sådana här resultat vara till stor hjälp, säger Jenny Rissler, forskare i aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola och den som publicerat studien.

I populationsstudier har andra forskare kunnat se att människor som bor i områden med höga sothalter i högre grad både drabbas av sjukdomar i luftvägarna samt hjärt- och kärlsjukdomar. Men eftersom det saknas entydiga bevis för att det är just sotet som är boven i dramat, har myndigheterna hittills inte velat besluta om några riktlinjer.

– Idag finns inget gränsvärde specifikt för sotpartiklar i luften, vilket är synd. Sot i luften är ju kopplat till både lungcancer och andra sjukdomar, säger Jenny Rissler.

Men Jenny Rissler kan tänka sig att det i framtiden ändå blir gränsvärdena för även sot, med tanke på att WHO nyligen klassade om dieselavgaser från ” troligen cancerframkallande” till ”cancerframkallande”.

Sotpartiklar är inte bara kopplade till hälsoeffekter utan bidrar också till ett varmare klimat. Andra typer av aerosolpartiklar kan paradoxalt nog vara delvis önskvärda eftersom de har en kylande effekt på klimatet och därmed dämpar koldioxidens uppvärmande effekt.

– Men sotrök är svart och absorberar ljus för att sen agera värmande. Därför vore det dubbelt bra att minska den, anser hon.

Härnäst kommer Jenny Rissler att studera individvariationer för lungdeponering och exponera celler för sot. Hon håller även på att vidareutveckla metoder att mäta partiklars ytarea, eftersom det visat sig vara ett viktigt mått när det gäller partiklars skadlighet.

Bakgrund: Varje gång vi andas får vi i oss små luftburna partiklar, så kallade aerosolpartiklar. Vissa är naturliga, andra orsakade av människan. Till den senare kategorin hör sot, som bildas vid förbränning från kraftverk till småskalig vedeldning och oskyldiga stearinljus. En annan vanlig sotkälla är avgaser från dieselmotorer, även om moderna dieselbilar har fått kraftigt reducerade utsläpp genom effektiva filter. Skärpta utsläppsregler gällande diesel-lastbilar kommer år 2014.

För mer information, kontakta Jenny Rissler, 046-222 05 34 (vk till mobil) jenny.rissler@design.lth.se.

Företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) har fått två olika typer av forskningsanslag från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, bland annat 2 miljoner kronor till ett projekt.

Två personer tilldelas stipendium för vidare forskning vid JIBS, så kallade post-doc-tjänster. Magdalena Markowska och Marcus Plate tilldelas Wallanderstipendium från Handelsbankens forskningsstiftelse. Detta innebär forskning på heltid under tre års tid med start 1 juli.

– Vi är mycket glada för att två väldigt duktiga forskare från JIBS får dessa stipendier. Utav totalt tio utdelade Wallanderstipendium i Sverige går två till JIBS och ytterligare ett går till Maria Norbäck som ju disputerat på JIBS, säger Tomas Müllern, professor i företagsekonomi och sektionsansvarig för Marketing & Logistics vid JIBS.

Utöver dessa forskningsstipendier har företagsekonomi vid JIBS, med Tomas Müllern i spetsen, tilldelats ett programomslag om 2 miljoner från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse.

Forskningsprojektet Beställarstyrning vid köp av komplexa välfärdstjänster – en interaktiv studie av kund- och leverantörsrelationer kommer engagera utvecklingsarbete. Man kommer studera relationen mellan offentliga beställare (kommuner och/eller landsting) och privata utförare.

– Forskningsprojektet kommer starta nu till hösten och involvera behandlingshem på småländska höglandet, runtomkring Eksjö, säger Tomas Müllern.

Hur uppkom kapitalism i Kina? Den frågan har Sonja Opper, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, undersökt tillsammans med sin amerikanske forskarkollega, Victor Nee. Svaren, som nu publiceras i deras bok, Capitalism from below, avslöjar magin bakom Kinas ekonomiska mirakel.

– Kapitalismen i Kina har vuxit fram trots den kinesiska staten, inte tack vare den. Istället för att komma uppifrån och ned, bubblade kapitalismen i Kina upp underifrån och uppvisar förvånansvärda likheter med dess europeiska och amerikanska förlagor, säger Sonja Opper.

Under 1992 registrerades 140 000 nya privata företag i Kina, under 2008 var samma siffra 6,57 miljoner. Under 2008 stod privata tillverkare för 40 procent av den industriella produktionen. Historien lyder oftast att den kinesiska staten stimulerade framväxten av en privat sektor genom smarta subventioner, investeringar, lönedumpningar och valutastrategier. En myt som inte berättar hela sanningen menar Opper och Nee.

– Kapitalismen i Kina uppstod trots de byråkratiska och institutionella hinder som ställdes upp av den kinesiska staten. Privata företagare har istället varit tvungna att övervinna hindren genom att tillsammans bygga upp de institutioner, regelverk och nätverk för kapital och kommunikation som behövdes för att vrida om nyckeln till det som blivit världens nya tillväxtmotor, säger Sonja Opper.

Under lång tid har staten särbehandlat statliga bolag framför privata i Kina. Sonja Opper pekar på en rad hinder för privata företag när det gällde finansiering, lån och rättssäkerhet. 1999 var den statliga utlåningen av kapital till den privata sektorn jämförbar med Ghana, Syrien och Rwanda. 2002 rankades förutsägbarheten i juridiska systemet i linje med Angola, Vitryssland och Uzbekistan. 2007 var finansiering till privata företag från statsägda banker endast 1,3 procent av den totala utlåningen.

– Så sent som under krisen 2010 nekades privata företag rutinmässigt stöd från de annars generöst tilltagna räddningspaketen. Det var först efter att privata sektorn övervunnit hindren och utkonkurrerat de statliga bolagen, som politikerna tvingades inse kapitalismens utvecklingskraft. Därpå hämtade man hem frågan och införlivade den i berättelsen om det ekonomiska miraklet i Kina, säger Sonja.

Opper och Nees bok, Capitalism from below, bygger på en studie av 700 tillverkningsföretag i Yangtze-regionen, en av Kinas största tillväxtregioner med storstäder som Shanghai och Hangzou. Boken är utgiven av Harvard University Press, och utgör en viktig nyckel till att förstå Kinas väg till att bli en ny ekonomisk supermakt.

Resultaten från en VTI-undersökning som rapporterats i VTI notat 16-2012 visar att den faktiska reshastigheten för personbil minskade med 3,6 km/tim när hastighetsgränsen sänktes från 90 km/tim till 80 km/tim på vägar med normal bredd. För smala vägar var minskningen något mindre: 2,4 km/tim. På vägar som fick sänkt hastighetsgräns från 90 km/tim till 70 km/tim var minskningen 5,4 km/tim på vägar med normal bredd och 2,3 km/tim på vägar med smal bredd.  
För de vägar som fick höjd hastighetsgräns från 70 km/tim till 80 km/tim skedde inga signifikanta förändringar av hastigheten. För samtliga vägar var förändringarna för tunga fordon utan släp betydligt mindre än förändringarna för personbil och signifikanta förändringar kunde endast påvisas för vägar med normal bredd. För tunga fordon med släp har i princip inga förändringar ägt rum.

Hastigheten har även studerats i några kontrollpunkter på vägar som inte har fått förändrad hastighetsgräns. Resultat från dessa kontrollpunkter på vanliga tvåfältsvägar med hastighetsbegränsning 70 km/tim och 90 km/tim visar att det där har skett en minskning av medelhastigheten hos personbilar med ca 1 km/tim, medan det för tunga fordon med och utan släp inte varit några förändringar. Trafikverkets hastighetsindex visar att medelhastigheten för alla fordon har minskat med 0,6 procent under motsvarande tidsperiod (september 2009 och september 2010).

KONTAKT
Anna Vadeby, Tel 013-20 42 34, anna.vadeby@vti.se

Konferensens fokus var marginalisering av såväl barn som vuxna inom olika områden och hur exkludering och segregation påverkar skola, politik och samhälle och den anordnades med stöd av Vetenskapsrådet vid Örebro universitet.

Jenny Rosén har följt utvecklingen inom Sfi och hennes forskning visar att föreställningar om genus och jämställdhet spelar en avgörande roll för definitionen av invandrare och svenskar. Detta påverkar i sin tur utbildningen.

– Det blir en slags vi och dom situation där svenskhet och jämställdhet går hand i hand. I samtalen återfinns det goda, moderna och jämställda Sverige och motpolen är de traditionella, icke jämställda platser och kulturer som invandrare kommer ifrån.

– Det gör att det är svårt att ta upp problem i Sverige och att den som kategoriseras som svensk inte har något att lära av invandrare, trots att de kan ha lång erfarenhet av jämställdhetsarbete. Talet om jämställdhet präglas ofta av stereotyper om den jämställda, självständiga och krävande svenska kvinnan och den hushållsarbetande och traditionella invandrarkvinnan, säger Jenny Rosén.

Konferensen gav Jenny Rosén tillsammans med forskare från Europa, Asien, Afrika och Nord- och Sydamerika tillfälle att jämföra sina resultat och erfarenheter av problematik kopplat till marginalisering.
För mer information kontakta: E-post: jro@du.se Telefon: 023-77 80 29

I en ny avhandling från Linnéuniversitetet använder och anpassar nationalekonomen Joel Karlsson flernivåanalys på en rad frågeställningar som är vanliga inom ekonomisk forsking. Speciellt fokus är på kapitalisering av gårdsstödet i gårdspriser, sannolikheten att få heltidsarbete om man är deltidsanställd, rörligheten i utbildningsnivå mellan generationer och identifikation av till exempel individer och företag utifrån indikatorer för till exempel produktivitet. Det framkommer i avhandlingen att i denna typ av statisk så finns det en risk att dra felaktiga slutsatser om vanliga analysverktyg används och att ett sådant förbiseende av komplexa strukturer också innebär att inte komplexiteten i statistiken analyseras helt och hållet.  

INFORMATION OCH KONTAKT
Joel Karlsson kommer ursprungligen från Hjo. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Ghazi Shukur och fil. dr Håkan Locking, båda verksamma vid Linneuniversitet.  Sedan en tid tillbaka arbetar Joel Karlsson som analytiker på Jordbruksverket.  
Avhandlingen “ ISSUES OF COMPLEX HIERARCHICAL DATA AND MULTILEVEL ANALYSIS: Applications in Empirical Economics” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen 20 juni, klockan 13.00.  Disputationen äger rum i sal M1083 vid Linneuniversitet. Opponent är professor Scott Hacker, verksam vid Internationella handelshögskolan, Jönköping.

Jeanette Sundhall har undersökt hur utredare vid socialtjänstens familjerättsenhet på tre olika socialkontor i Sverige under åren 2003-2005 formulerar sig kring principen om barnets bästa i utredningstexter vid tvister om vårdnad, boende och umgänge. I de sammanlagt 28 texterna förekommer det uppgifter om att pappan har använt våld mot mamman och/eller barnen, och i fokus för analysen står barns rätt till delaktighet, omsorg och skydd.

I både FN:s barnkonvention och i den svenska föräldrabalken slås det fast att barn har rätt att yttra sig i alla frågor som rör dem. Men i de familjerättsliga utredningstexter som Jeanette Sundhall har granskat är bilden en annan.

– Föräldrarna får i utredningarna berätta om sin barndom, uppväxt, hur de träffade den andra föräldern, separationen och tiden efter den. Föräldrarna ges ofta stort utrymme i texterna, ibland flera sidor var. Samtidigt får barnen oftast bara några få rader till sitt förfogande, säger Jeanette Sundhall.

Hennes avhandling visar också att barns berättelser om våld inte används av utredarna för att argumentera för ett skydd av barnen.

– Att en pappa pratar illa om en mamma inför barnen lyfts i utredningstexten fram som värre än barns berättelser om pappans våldsanvändning, säger Jeanette Sundhall.

En av Jeanette Sundhalls slutsatser är att det inte är barnen som är de betydelsefulla personerna i familjerättens utredningstexter, utan de vuxna. Hon argumenterar för att vuxenhet måste problematiseras, både i samhället i stort och i genusvetenskapen, där det råder en brist på åldersperspektiv.

Jeanette Sundhall ställer frågan om feminism skulle
kunna fungera som en rörelse för barns rättigheter på samma sätt som många feministiska inriktningar är del i kritiska rörelser för andra underordnade gruppers rättigheter.

– Genusvetenskaplig forskning grundas till stor del i ett engagemang för rättvisefrågor, och en grupp som har särskilt svårt att tala i vårt samhälle, vilket avhandlingen visar, är barn.

INFORMATION OCH KONTAKT
Jeanette Sundhall, telefon: 031-786 4328, e-post: jeanette.sundhall@wmst.gu.se”>jeanette.sundhall@wmst.gu.se Avhandlingen finns här: Kan barn tala? En genusvetenskaplig undersökning av ålder i familjerättsliga utredningstexter

Varje år tvingas tiotals miljoner människor lämna sina hem på grund av naturkatastrofer. Hittills har man haft mycket begränsad kunskap om dessa befolkningsrörelser. Forskningsresultaten som nu publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) skulle därför kraftigt kunna förbättra hur hjälporganisationer förbereder och utför sina insatser vid en omfattande katastrof.

I samband med jordbävningen i Haiti lämnade mer än 600 000 människor huvudstaden Port-au-Prince och mer än en miljon människor blev hemlösa. Forskarna samarbetade med Digicel, den största mobiltelefonoperatören i Haiti, och letade med hjälp av mobildata efter mönster i förflyttningarna hos två miljoner anonyma mobiltelefonanvändare. De kunde då se att människor vid en katastrof söker sig till sina närmaste.

– Vid en katastrof söker vi stöd hos våra närmaste. Vi kan se i mobiltelefondatan att där människor befann sig under jul och nyår, strax före jordbävningen, ofta var den plats dit man återvände efter katastrofen, säger Xin Lu, som tillsammans med sina kollegor Linus Bengtsson och Petter Holme arbetat med studien.

Förutom att följa var människor reste omedelbart efter katastrofen studerade forskarna också hur människor rör sig i vardagen. De fann då att människor efter katastrofen rörde sig längre sträckor än före, och att de vardagliga rörelserna var extremt regelbundna. Med ledning av en persons rörelser under de tre första månaderna efter jordbävningen kunde forskarna med cirka 85 procents sannolikhet förutsäga var personen skulle komma att befinna sig en viss dag under efterföljande tidsperiod.

Tillsammans med kollegor visade samma forskare i en tidigare studie, som publicerades i augusti förra året, hur mobildata kunde användas för att styra hjälparbetet direkt efter jordbävningskatastrofen. I den aktuella studien har de alltså tagit sitt arbete ett steg vidare. Linus Bengtsson och Xin Lu, båda doktorander vid Avdelningen för global hälsa vid Karolinska Institutet, har sedan jordbävningen på Haiti också initierat den ideella organisationen Flowminder.org. De arbetar nu aktivt med att utveckla den nya kunskapen i dialog med hjälporganisationer.

Publikation: “Predictability of population displacement after the 2010 Haiti earthquake”, Xin Lu, Linus Bengtsson & Petter Holme, PNAS, online first 18-22 June 2012.

Detta är några av slutsatserna i Ann Svenssons doktorsavhandling. Hon är universitetsadjunkt i data- och systemvetenskap på Högskolan Väst och disputerade i informatik vid Göteborgs universitet den 18 juni.

Ann Svensson har undersökt användandet av informationssystem för flygplansunderhåll vid en av det svenska flygvapnets flygflottiljer, F7 i Såtenäs. Här har man informationssystem för att hålla reda på hur det står till med varje flygplan. Bland annat registreras alla fel och åtgärder. Ann Svensson har också studerat hur informationssystem används inom akutsjukvården i norra Älvsborg och Uddevalla. Här handlar det bland annat om beslutstödsystem och patientjournaler.

Personalen vid flygflottiljen var betydligt mer involverad i utvecklingen av informationssystem än vad vårdpersonalen var. Sjuksköterskorna hade svårt att göra sig hörda. Ann Svensson skriver: ”Sjuksköterskorna upplever att läkarna inte tar någon större notis om deras synpunkter, och därför får det lätt konsekvensen att personal från IT-avdelningen som samlar in kraven på informationssystemen inte heller fångar upp sjuksköterskornas önskemål och krav. Det medför förstås en risk att informationssystemen inte anpassas till de arbetsuppgifter de ska stödja.”

Ann Svensson fann att ingenjörskulturen präglades av att säkerhet, kvalitet och uppföljning kom i första hand. Inom vårdkulturen däremot förlitade man sig mer på professionernas kunskaper och prioriterade inte säkerhet och kvalitet med hjälp av informationssystem. Ofta förknippade man informationssystem med effektivitet och kontroll. Detta står i konflikt med traditionella värderingar inom hälso- och sjukvården som handlar om omvårdnad och mänsklighet. Vårdpersonalen ansåg att de hade för lite utbildning om informationssystem och upplevde ganska stora problem vid användandet av dem.

För att utveckla användandet av informationssystem och för att vidareutveckla dem förordar Ann Svensson något hon kallar uppgörelser. Detta innebär ökad samverkan över professions- och organisationsgränser. Inom ingenjörskulturer skulle uppgörelser vara viktiga för att idéer och innovationer ska tas tillvara oavsett vilken yrkesgrupp de kommer ifrån. När det gäller vårdkulturer är det viktigt att sjuksköterskorna får större möjlighet till påverkan. Detta skulle skapa större tillit till informationssystemen.

Jan Wallander och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse beviljade 2 000 000 kr till programmet ”Redovisningskommunikation II – praktik och förändring” som kommer att bygga vidare på forskningsresultaten från programmet ”Redovisningskommunikation – förtroende genom siffror, text och bilder” som också finansierades av Jan Wallander och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse med 2 000 000 kr.

Det första programmet var väldigt framgångsrikt och ledde till ett antal publicerade artiklar och internationella konferensbidrag, en bok om en fallstudie samt utveckling av forskarkursen ”Accounting Communication” som ges vid JIBS för första gången 2012.

Det nya forskningsprogrammet försöker att bidra med forskning kring varför företags årsrapporter ser ut som de gör, något som det inom redovisningsforskningen finns få studier kring. Förra programmet visade tydligt att förtagen inte nödvändigtvis är medvetna om vem som läser deras rapporter. Dessutom har svenska kommunikationsbyråer en stor frihet att skapa innehållet åt företagen. Det nya programmet kommer generera resultat rörande frågan om hur användbara årsredovisningar och andra finansiella rapporter t.ex. kvartalsrapporter är. ”Redovisningskommunikation II” kommer att ge ett värdefullt teoretiskt bidrag genom att studera redovisningskommunikation i praktik och dess förändring genom nya rapporteringsansatser.

– Det är en viktig signal till redovisningsforskning att en forskningsfinansiär som Handelsbankens forskningsstiftelser fortsätter att möjliggöra en oberoende forskning kring redovisningskommunikation. Vår forskning har fått positiva reaktioner från de nordiska länderna samt Storbritannien, Australien och Kanada som uppskattar att vi följer den nordiska forskningstraditionen som kvalitativ externredovisningsforskare, säger professor Gunnar Rimmel, programledare som tillsammans med Kristina Jonäll och en ny doktorand ska genomföra studien.

Det nya forskningsprogrammet, som löper över tre år, kommer att ge en värdefull insikt över hur användbara årsredovisningar och andra finansiella rapporter är utifrån ett redovisningskommunikationsperspektiv.

KONTAKT
Gunnar Rimmel, programansvarig, professor i företagsekonomi, JIBS
gunnar.rimmel@jibs.hj.se