Det handlar om passagerarkomfort. Att de som åker med lokaltrafiken i onödan ska slippa behöva drabbas av obehag eller till och med åksjuka. Eller om det vill sig riktigt illa, drabbas av fallskador på grund av till exempel hastiga inbromsningar.

– De flesta av buss- och tunnelbaneförarna kör acceptabelt, men var tionde kör riktigt illa och var tionde chaufför kör riktigt bra, säger Karl Kottenhoff, forskare på KTH och den som lett forskningsarbetet.

Idén till forskningen fick han efter ett antal bussresor till lantstället tillsammans med sina barn. Efter en timme blev barnen ofta åksjuka, och kräktes.

– Åksjuka kan förvisso fler än en åkomma, från trötthet via svagt illamående till kräkningar. Man ska emellertid inte behöva uppleva något av dessa tillstånd om man åker buss. Förarna höll hastighetsgränserna, så det var inte där problemet låg. Det här fick mig intresserad av vilket betydelse förarna har för hur behaglig kollektivtrafiken kan eller inte kan vara, säger Karl Kottenhoff.

Sagt och gjort. Han ansökte tillsammans med en VTI-kollega om forskningspengar från Vinnova, Banverket, Vägverket och SL, och fick ett anslag. Forskningsprojektet skulle gå ut på tre saker. Att studera hur stor körstilens betydelse har för åkkomforten, om förarna körde olika bra samt att ta fram ett tekniskt hjälpmedel som kan signalera för föraren att hon eller han inte kör bra som passagerarna känner det.

När det gäller förarnas sätt att köra studerades detta utifrån fyra olika perspektiv eller dimensioner. 1) Acceleration och inbromsning, 2) ryck i längsled, 3) kurvtagningskrafter och 4) ojämn hastighet, så kallad ”pumpkörning”.

Testerna utfördes i Stockholmsförorten Bredäng med hjälp av teknisk utrustning som accelerometrar och riktiga försökspersoner som fick betygsätta körningarna utifrån hur bekväma till obekvämt dessa var. Dessa betyg jämfördes sedan med hur föraren faktiskt körde via regressionsanalys.

– Att kunna kvantifiera hur förarna kör är ett viktigt forskningsresultat här. Men det är inte bara från testerna i Bredäng som vi har information om hur förarna i Stockholm kör. KTH-studenter har samlat in data från tunnelbanan och röda SL-bussar så väl som ”blåbussarna”. Det finns till och med lite data från spårvagnar och pendeltåg, säger Karl Kottenhoff.

Han tillägger att hastiga stoppryck är det som passagerarna uppfattar som värst rent komfortmässigt. Men också ojämn körning – så kallad pumpkörning – upplevs obekvämt. Särskilt flickor kan bli åksjuka av det. Det tänker förarna ofta inte på, för de kör ju mjukt och trafiksäkert i övrigt.

– En annan aspekt är att man inte kan ersätta spårtrafik med busstrafik och säga att det blir lika komfortabelt. Det handlar enligt våra mätningar ofta om dubbelt så stora krafter i busstrafiken, säger Karl Kottenhoff.

Det som återstår att göra är att ta fram ett verktyg som kan hjälpa förarna att köra bättre. För situationen i kollektivtrafiken idag är inte acceptabel menar han.

– Förarna ska vara utbildade att kunna köra sina respektive fordon, oavsett om det handlar om tunnelbana, pendeltåg eller buss. De automatiska bromsarna i tunnelbanan ska till exempel inte behöva vara ett problem för komforten ombord. Förarna behöver inte ligga och pressa in i en elektronisk vägg hela tiden, säger Karl Kottenhoff.
Olika hjälpmedel för en mer komfortabel körning i kollektivtrafiken skulle kunna se ut på flera sätt.

En illustrativ vattenhink på en skärm som skvalpar över om föraren kör för dåligt. En pendel med poängräknare eller en ackumulerande mätare (dosmätare) är två andra alternativ.

– Vibrationer via sätet är ytterligare en tanke då varningsljud eller -ljus kanske skulle vara jobbigt för föraren då passagerarna lätt också skulle kunna ta del av den informationen, säger Karl Kottenhoff.

Professor Bengt Carlsson vid BTH har skrivit boken ”Om säkerhet i digitala ekosystem”. Informationssäkerhet är ett område där BTH har en bred kompetens med flera utbildningar och flera etablerade forskargrupper. Innehållet i boken presenteras nedan.

Vi är på väg mot ett samhälle som styrs av programvarukod och där digitala marknadskrafter tar över allt större delar av våra traditionella verksamhetsområden. Om säkerhet i digitala ekosystem handlar om människorna, tekniken och ekonomin som formar det dynamiska och komplexa, men även stundtals fientliga ekosystem som dagens Internet utgör.

Globala trender som webb 2.0, sociala nätverk och datamoln i kombination med dominerande företag som Facebook, Amazon och Google har på kort tid förändrat förutsättningarna för nätets digitala invånare. Samtidigt har det skett en ökning av illvilliga aktiviteter i form av virus- och spionprogram, men också genom diverse sociala tekniker. Som en konsekvens har vi ett digitalt ekosystem där såväl goda som mindre goda beteenden skapar dynamik och spänningar, och där mötet mellan artificiella instanser av både människor och företag väcker spännande frågor. Särskilt viktiga spörsmål har med människans behov av säkerhet, privatliv, tillit och trygghet att göra, men också om våra biologiska beteendemönster, kognitiva förutsättningar, ekonomiska affärsmodeller och tekniska upptäckariver. I denna myriad av perspektiv, områden och företeelser tar boken sin utgångspunkt.

INFORMATION OCH KONTAKT
Boken ”Om säkerhet i digitala ekosystem” är skriven tillsammans med Andreas Jacobsson vid Malmö Högskola.

För mer information, kontakta Bengt Carlsson på telefon 0455-38 58 13 eller via e-post: bengt.carlsson@bth.se Se även www.bth.se

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala universitet och Högskolan Dalarna har sökt igenom arvsmassan hos växten Arabidopsis thaliana (backtrav) för att hitta gener som reglerar hur stabil eller variabel en egenskap är. Man visade att sådana gener är vanliga och att de spelar stor roll för hur stabilt egenskaperna uttrycks.

Resultaten visar att mycket av den spridning som man observerar för en egenskap inte beror på slumpmässig miljöpåverkan, utan i stället beror på gener. Forskarna bidrar genom detta med ny teori och analysmetoder för att finna nya sätt på hur gener bidrar till sjukdom, evolution och selektionsrespons hos djur och växter. Resultaten har publicerats i tidskriften PLoS Genetics.

Genetiska studier syftar ofta till att förstå hur gener bidrar till att ändra nivån hos en egenskap, t ex genom att hitta genvarianter som minskar frekvensen av en sjukdom eller som gör det möjligt för en art att utveckla nya egenskaper. Ett alternativt, men fortfarande relativt outforskat, sätt som gener kan styra en egenskap är att reglera hur stor spridning som finns runt medelvärdet i populationen. Sådana gener kan göra att en population som uppnått ett optimalt medelvärde kan minska spridningen så att fler av individerna har värden nära detta optimum. Hos växter kan det vara att öka andelen plantor som blommar vid rätt tidpunkt eller inom djurproduktionen få en större del av en grupp slaktsvin att ha en önskad vikt vid en given ålder. Här har forskarna analyserat data från flera hundra isolat av växten Arabidopsis thaliana insamlade runt om i världen för att hitta gener som styr hur stabilt egenskaper uttrycks i denna växt.

– Genetiker har länge försökt förstå hur gener reglerar hur stabilt uttrycket av komplexa egenskaper är, säger koordinatorn för studien Örjan Carlborg, professor vid institutionen för Kliniska vetenskaper, SLU. Här får vi helt nya insikter i hur vanlig denna typ av reglering är i genomet.

Den nya teori man utvecklat för att bestämma hur stort bidrag enskilda gener ger till en komplex egenskaps stabilitet gör att man kunnat visa att gener som gör egenskaper robusta eller variabla ofta har lika stor betydelse för den totala spridning man ser för en egenskap som de gener vilka endast påverkar egenskapens nivå. Ett exempel man diskuterar i artikeln är hur växten reglerar nivån av spårämnet molybden. Studien påvisar en stark association i närheten av en gen (MOT1) som kodar för ett transportprotein för molybden och där den huvudsakliga effekten är på spridningen, snarare än nivån, av spårämnet i växten.

– Det är ofta viktigt för en organism att ha en stabil koncentration av molekyler, t ex spårämnen, i sina celler för att fungera normalt. Våra resultat visar att det är troligt att vi här ser en effekt av en mutation som gör att cellen inte kan transportera molybden över cellmembranet lika effektivt som normalt och den därför blir känsligare för hur mycket det finns av ämnet i dess omgivning, säger Xia Shen, SLU och Uppsala universitet, som tillsammans med Örjan Carlborg genomfört studien.

Den nya teori och de resultat som studien bidrar med visar att det nu finns verktyg som gör det möjligt att utreda hur viktig genetisk kontroll av robusthet är för ekonomiskt viktiga egenskaper inom lantbruket eller för sjukdomar i människor och djur.

INFORMATION OCH KONTAKT
Läs artikeln här.
 
För mer information
Professor Örjan Carlborg, SLU, tel 076-210 91 14, orjan.carlborg@slu.se

– Även om miljonprogrammet har åldrats är det inte fritt fall – husen är välkonstruerade trots fördomar om motsatsen. Därför krävs i de flesta fall bara vanlig teknisk upprustning, och jag ser stora möjligheter att utveckla de här byggnaderna i stället för att totalt blåsa rent eller riva dem, säger Erik Stenberg.

Han är sidan av att vara forskare om miljonprogrammets byggsystem även arkitekt och lärare vid KTH Arkitekturskolan, och vill ta vara på miljonprogrammets värden i samband med de framtida renoveringarna av husen. För trots den kritiserade massproduktionen finns dolda kvaliteter i de stabila, gediget byggda fastigheterna.

– När de ändå renoveras borde vi passa på att slå ihop trerumslägenheter för att skapa femmor och ettor, säger Erik Stenberg.
För så är det. Hälften av bostäderna består av trerumslägenheter och det byggdes alldeles för få femrummare. Problemet med trångboddhet ser Erik Stenberg alltså som relativt lätt att åtgärda: En lösning vore att ombilda två trerummare till en femma och en etta, så lägenhetsstorleken mer effektivt kan anpassas efter de boendes önskemål och behov.

– Man tänkte inte på att långt ifrån alla familjer består av två vuxna och två barn, eller på att familjebilder förändras över tid genom skilsmässor, utökade familjer, åldrande generationer, storfamiljer, och så vidare, säger Erik Stenberg.
De industriellt prefabricerade modulhusen i miljonprogrammet är alltså perfekt lämpade att anpassa, de fungerar som byggsatser man lätt kan bygga om. Väggelement kan flyttas och ekonomiskt sett är det absolut genomförbart.

En sammanslagning av mindre lägenheter till större är en stor vinst för för hyresgästerna. Erik Stenberg bodde själv i Tensta i tolv år, och där var han med och medverkade till att bygga om och anpassa 7 av Tenstas lägenheter.

Några av de ombyggda lägenheterna är två stycken trerummare som slagits ihop till sexrummare på 166 kvadratmeter. Månadshyra: 11 000 kronor, att jämföra med 22 000 kronor som är standardhyran för motsvarande nybyggda sexrummare.
– Husen i miljonprogrammen var tänkta så från början, att vara lätta att bygga om. Det kallades för flexibla byggsystem. Detta har glömts bort lite grand, och det är det vi håller på att upptäcka igen, säger Erik Stenberg.

En annan stor fördel med miljonprogramhusen är det som nämnts tidigare: att de är mycket välbyggda från start.
– Många stirrar sig blinda på de sociala problem som finns, och jämför gärna med till exempel bostadsområden i Paris, Frankrike. Men då glömmer man bort att husen i Sverige är byggda för svensk medelklass, svenska kärnfamiljer. De byggdes väldigt väl och bra. Husen i Paris byggdes å sin sida väldig snabbt och billigt, och är inte alls av samma kvalité. Det är viktigt att komma ihåg, säger Erik Stenberg.

Han lägger till att rent byggnadstekniskt så är miljonprogramhusen mycket bättre än de nybyggda husen i Hammarby sjöstad idag. De senare kommer att bli rätt jobbiga att renovera.
– Jag brukar fråga de jag pratar med om de äger en bostad i Hammarby sjöstad. Min rekommendation är ”Sälj innan det är dags renovera”. För det kommer att bli mycket kostsamt att renovera dessa bostadshus, säger Erik Stenberg.

Ytterligare en faktor som är intressant och som talar för att man ska låta bli att riva miljonprogramhusen och bygga nytt är att det finns en intressant historik i dessa bostadsområden.
– Flera generationer har växt upp här, generationer som kallar detta för sin hembyggd. Det finns en rik, lokal kultur. Sedan finns det en föreställning om att bostadsområdena är kala, med väldigt många höga hus. Men långt ifrån alla hus är höga, och det finns många träd och växtlighet som frodats här under 40 år. Det finns som sagt också en historik. Den börjar bli komplex och mycket intressant, säger Erik Stenberg.

Han tillägger att många säger att det kommer att uppstå enorma kostnader att renovera miljonprogrammen, och det stämmer ju sett till antalet lägenheter. Men i bästa fall kommer renoveringen att ske pö om pö i omgångar, utspritt över en ganska lång tidsperiod efter lokala förutsättningar och behov. Det med en renoveringskostnad i snitt på 500 000 kronor per lägenhet.
– Att bevara byggnadsvärdena är definitivt smart. Nu vill jag jobba för att täppa till de kunskapsluckor som finns kring konstruktion och byggsystem, säger Erik Stenberg.

För mer information, kontakta Erik Stenberg på 070 – 877 17 67, 08 – 790 83 92 eller erik.stenberg@arch.kth.se.

Ett fetmakirurgiskt ingrepp är betydligt mer effektivt för att förhindra diabetes hos personer med fetma än traditionell vård och livsstilsförändringar.

Det visar professor Lars Sjöström och hans kollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i en ny studie.

I studien jämfördes 1 658 personer som genomgått fetmakirurgi med en kontrollgrupp bestående av 1 771 lika överviktiga personer som fick traditionell vård.  Under de femton år som personerna följdes utvecklade 392 personer i kontrollgruppen diabetes, medan endast 110 diabetesfall konstaterades i gruppen som genomgick fetmakirurgi.

– Våra resultat visar att risken för att insjukna i diabetes kan reduceras med mer än 80 procent med hjälp av fetmakirurgi. Det är en extremt hög riskreduktion, säger Lars Sjöström.

Studien bygger på den omfattande undersökningen Swedish Obese Subjects (SOS), som hittills resulterat i mer än 90 vetenskapliga artiklar och som visat att fetmakirurgi har mycket gynnsamma effekter också på cancer, kardiovaskulär sjukdom, total dödlighet och hälsorelaterad livskvalitet.

– Den positiva effekten på diabetes gäller för både kvinnor och män, och graden av övervikt vid studiestart påverkade inte det gynnsamma utfallet, säger Lars Sjöström.

INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln “Batriatric Surgery and Prevention of Type 2 Diabetes in Swedish Obese Persons” publiceras i NEJM den 23 augusti.

FAKTA SOS-STUDIEN
Swedish Obese Subjects, SOS, är en av världens största studier om fetmabehandling. Resultaten som producerats inom studien har bidragit till att fetmakirurgin i Sverige utvecklats från några hundra operationer per år 1987 till närmare 10 000 operationer under 2011.

Kontakt: Lars Sjöström, Senior professor vid Institutionen för Medicin, Sahlgrenska akademin och ordförande i Styrgruppen för Swedish Obese Subjects. lars.v.sjostrom @medfak.gu.se
Lena Carlsson, Professor vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin. Administrativ chef för Swedish Obese Subjects. lena.carlsson @medic.gu.se
Markku Peltonen, Docent, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors. Peltonen är SOS-studiens statistiske expert. Markku.Peltonen @thl.fi

Hur har den regniga sommaren påverkat lövträden? Den senaste veckan har SMHI rapporterat om höstens ankomst i fjällen. Men hur ser det ut i växtvärlden? Nu vill forskare få hjälp av allmänheten för att dokumentera höstens utveckling i naturen och särskilt när lövträden blir höstfärgade. På hemsidan www.blommar.nu kan man rapportera om höstlöv och lövfällning.

Det är ofta med stor längtan som vi spanar efter de första vårtecknen. Att vårens ankomst engagerar är förstås inte så konstigt, men nu hoppas forskare att vi ska följa höstens ankomst med samma intresse.
– Hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen, säger Kjell Bolmgren från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samordnare för Svenska fenologinätverket. Men vi har inte alls samma kunskap om växternas utveckling på hösten som vi har om vårtecknen.

En av de tydligaste effekterna av klimatförändringen är att naturens kalender förändras. De flesta vårtecken påverkas som förväntat, det vill säga, när klimatet blir varmare kommer blomning och lövsprickning i gång tidigare. Men det råder större osäkerhet om hur växterna påverkas på hösten. En viktig anledning är att det helt enkelt saknas uppgifter om höstlövutvecklingens relation till klimatet och dess variation och förändringar.
– Vi behöver veta när våra vanliga lövträd får höstlöv så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU. Det gör det möjligt för oss att bättre förutsäga utvecklingen i framtiden.

Den forskning som gjorts om höstlöv tyder på att olika arter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong medan andra inte verkar följa med klimatförändringen i samma utsträckning. Denna variation gör det svårare för forskarna att förutsäga hur klimatförändringen kommer att påverka trädens tillväxt och skaderisker och hur detta i sin tur återverkar på skogsekosystemen och skogsbruket.

– Av tradition har vi alltid gjort mycket observationer på vår och försommar, men hösten är något av fenologins sorgebarn. Nu hoppas vi att fler ska engagera sig och rapportera om hur höstlöven utvecklas i deras sina hemtrakter, säger Kjell Bolmgren, och tipsar om hemsidan www.blommar.nu, där man kan rapportera sina observationer.

När hösten kommer förbereder växterna sig inför vintern. Bladen byter till höstfärger för att trädet sparar viktiga näringsämnen till nästa år. När löven tappat sin gröna färg slutar träden att binda in koldioxid. Växtsäsongens längd, från den första lövsprickningen till höstens ankomst, är en grundläggande egenskap för ekosystemen i det område där vi bor. Det påverkar vilka växter vi kan odla och hur mycket skogen växer under året. Det får även effekt på hur mycket koldioxid växterna andas in och hur mycket vattenånga de andas ut, och därmed finns det ett samspel mellan växtsäsongens längd och klimatet som klimatforskarna vill förstå bättre.

Fotnot: Fenologi = läran om periodiska förändringar i naturen

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information:
Kjell.Bolmgren@slu.se, tel 0730-67 03 65, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket, www.blommar.nu

Temat för konferensen i Göteborg är Computer Assisted Language Learning – using, learning, knowing.
– Det har skett en förskjutning under det senaste årtiondet vad gäller digitala mediers betydelse inom språklärandet, från förskola upp till och med högskolenivå, säger Sylvi Vigmo, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och koordinator för Eurocall 2012.
Medan exempelvis datorer tidigare sågs mer som träningspartners för att lära språk innebär dagens webb 2.0 samt de sociala medierna att användarna har helt andra möjligheter till interaktivitet och samarbete.
– Den forskning som respresenteras här uppmärksammar i stor utsträckning just detta, hur språket används i de sammanhangen och där själva språkträningen och språklärandet inte är utgångspunkten utan språket är ett kommunikationsmedel, säger Sylvi Vigmo.
En av konferensens huvudtalare är professor Paige D. Ware från Dallas, USA. Hennes forskning fokuserar både på användningen av multimedier för att främja språk- och skrivkunnighet bland ungdomar, samt på användningen av Internetbaserad kommunikation för att främja interkulturell medvetenhet.
Paige D. Ware talar torsdag 23 augusti kl 9.30.

Konferensen äger rum på Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Värd är institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och forskningsmiljön LinCS i nära samarbete med institutionen för litteratur och språk samt Chalmers tekniska högskola, avdelningen för språk och kommunikation.

Plats: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, Västra Hamngatan 25, hus A källarplan.
Representanter för media är välkomna att närvara under Eurocall 2012, efter anmälan vid registeringen.

Astrocyter är en typ av celler som har många funktioner i det centrala nervsystemet. Till exempel reglerar astrocyter kopplingarna mellan hjärnans nervceller, blodförsörjningen till hjärnvävnaden samt hjärnans förmåga att läka efter hjärnskada eller stroke.

Forskare från Laboratoriet för astrocytbiologi och CNS-regeneration, som leds av professor Milos Pekny vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en ny studie, som publiceras i den ansedda tidskriften Stem Cells, visat hur astrocyter även reglerar nybildning av nervceller i hjärnan.

I hjärnan reglerar astrocyter hur neurala stamceller delar sig, mognar ut till nervceller och integreras i det befintliga nätverket av nervceller. I studien visar forskarna att astrocyterna gör detta inte bara genom att utsöndra signalmolekyler, men också genom särskilda signalmolekyler som sitter på cellytan och är i närkontakt med andra celler.

– i har upptäckt att denna signalering styrs av något som kallas intermediära filament, och som är en del av astrocytens skelett. Det antyder att vi genom att påverka intermediära filament också skulle kunna öka nybildningen av nervceller, säger professor Milos Pekny.

Eftersom nybildandet av nervceller är viktig del av hjärnans förmåga att anpassa sig, är resultaten enligt Milos Pekny viktiga för att förstå hjärnans inlärning och återhämtning efter hjärnskada eller stroke.

– Våra resultat hjälper oss att i framtiden kunna hitta nya sätt för att åstadkomma bättre funktionell återkomst efter en hjärnskada, säger han.

Professor Peknys forskargrupp har i samarbete med andra forskare tidigare visat att astrocyter har förmågan att minska skadan i hjärnvävnaden efter stroke, och att astrocyter påverkar hur transplanterade stamceller överlever och integreras i hjärnan.

Vetenskaplig artikel:  “Astrocytes Negatively Regulate Neurogenesis through the Jagged1-Mediated Notch Pathway” Stem Cells.

Kontakt: Milos Pekny, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-7863269 milos.pekny @neuro.gu.se

Barn som strålbehandlas mot hjärnan löper stor risk att drabbas av bestående, kognitiva biverkningar.

Biverkningarna beror på att strålningen även träffar frisk vävnad, vilket minskar nybildningen av celler i framför allt den del av hjärnan (hippocampus) som är involverad i minne och inlärning.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en modellstudie testat nyare strålbehandlingstekniker som skulle kunna minska de skadliga biverkningarna.

Forskarna utgick ifrån sex barn som fått konventionell strålbehandling för medulloblastom, en form av hjärntumör som nästan enbart drabbar barn, och simulerade behandlingsplaner med protonterapiteknik och nyare fotonterapitekniker.

Varje behandlingsplan skräddarsyddes av läkaren Malin Blomstrand och fysikern Patrik Brodin och deras kollegor. Resultaten visar att risken för kognitiva biverkningar skulle kunna  minskas avsevärt med de nya strålbehandlingsteknikerna, framför allt protonterapin.

– Detta skulle kunna medföra bättre livskvalitet för de barn som tvingas genomgå strålbehandling mot hjärnan, säger Malin Blomstrand.

INFORMATION OCH KONTAKT
Arikeln “Estimated clinical benefit of protecting neurogenesis in the developing brain during radiation therapy for pediatric medulloblastoma” publiceras i tidskriften Neuro-Oncology.

Kontakt: Malin Blomstrand, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031 786 3819 031 342 8874 malin.blomstrand @neuro.gu.se

FAKTA PROTON- OCH FOTONTERAPI
Till skillnad från traditionell röntgenstrålning och elektronstrålning, som går rakt igenom kroppen och därmed skadar även frisk vävnad, kan energin i en protonstråle varieras så att den når ett bestämt djup. På så sätt kan strålningen koncentreras till själva tumören och stråldosen höjas utan ökad risk för biverkningar. Fotonterapi är en högenergisk röntgenstrålning som fungerar på ett liknande sätt.

Luleå tekniska universitet tar ledningen för Europas största forskningsprojekt inom utveckling av automation för tillverknings-, energi och processindustrin. En viktig utmaning för de 80-tal europeiska parter som deltar i projektet Arrowhead är att utveckla intelligenta kullager i järnvägsvagnar så att de effektivt mäter sin egen hållbarhet och varnar inte bara lokföraren och Trafikverket utan även leverantörerna av nya kullager – innan hjulen på vagnarna går sönder. På så sätt kan kostsamma tågstopp förhindras.

Projektet är tänkt att starta 2013 och ska pågå i fyra år- och budgeten är stor, närmare på en miljard kronor, eller 100 miljoner Euro, vilket gör projektet till det största forskningsprojektet inom sitt område i Europa. I projektet Arrowhead som leds av LTU deltar bland andra ledande europeiska leverantörer av automationslösningar och betydelsefulla processindustrier som Siemens, Schneider, Metso och Honeywell.

– Det är mycket betydelsefullt att LTU får ta ledningen för vad som är ett av Europas största forsknings- och innovationsprojekt, säger Professor Jerker Delsing, vid Luleå tekniska universitet som utsetts till ledande koordinator av projektet.

Det övergripande målet för Arrowhead är att öka Europas konkurrenskraft inom automation för tillverknings- energi- och processindustrin. Forskningresultaten från Arrowhead kommer därför att visas genom ett antal demonstrationer, inte bara i Europa utan även i övriga världen.

Utmaningen i forskningsprojektet är att få olika tjänstemetoder att samverka så att de fungerar med varandra, så kallad Tjänstebaserad Arkitektur. Det innebär exempelvis att när en inbyggd sensor i kullagret på en järnvägsvagn själv varnar att den är på väg att gå sönder ska den kunna kommunicera detta till hela kedjan, inte bara till föraren av loket och Trafikverket – utan direkt till leverantören av ett nytt kullager. För detta krävs ny och komplicerad teknik.

– På LTU har vi tidigare undersökt delar av dessa forskningsproblem bland annat i samarbete med SKF och lyckats mycket bra. Nu får vi möjlighet att leda ett projekt där man satsar på att undersöka problemen betydligt bredare och djupare, säger Jerker Delsing.

För två år sedan utsåg industriförbundet Artemis, Luleå tekniska universitet genom Process IT.EU, till ett ledande forsknings- innovations- och kompetenscentrum för processautomation i Europa – det blev certifierat till ett Centrum Innovation of Excellence. I oktober sker den slutgiltiga utvärderingen av ansökan om projektet Arrowhead av det europeiska industriförbundet Artemis. 

För LTU specifikt innebär projektet att 25-30 miljoner kommer universitetet till del till EISLAB, Avdelningen för drift, underhåll och akustik och Avdelningen för arbetsvetenskap.

Den aktuella studien har utförts inom ramen för det europeiska forskningsprojektet IDEFICS, där forskare från olika delar av Europa studerar livsstil, diet och fetma samt dess hälsoeffekter på barn mellan 2 och 10 år.

Studien visar att ensambarn har mer än 50 procents större risk för fetma jämfört med jämnåriga som har syskon. Resultaten har kontrollerats för andra påverkande faktorer som till exempel föräldrarnas vikt, kön och barnets födelsevikt.

I studien kopplades barnens uppmätta BMI till ett frågeformulär där föräldrarna fick svara på frågor om bland annat barnens matvanor, tevetittande och lek utomhus.

– Vår studie visar att ensambarn oftare lever i hushåll med lägre utbildningsnivå, mer sällan leker utomhus och oftare har teve i sovrummet. Men även när vi tar med dessa faktorer står sambandet mellan syskon och fetma starkt. Det tycks alltså vara en riskfaktor i sig att vara ensambarn, säger Monica Hunsberger, forskare vid Sahlgrenska akademin som medverkat i studien.  

– Att ensambarn oftare drabbas av fetma kan bero på skillnader i den individuella familjemiljön och i familjestrukturen, men det har vi inte studerat den här gången. För att verkligen förstå sambandet krävs vidare studier, säger Lauren Lissner, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Över 22 miljoner barn i Europa beräknas vara överviktiga. Studien visar att fetma bland barn generellt sett är tre gånger vanligare i sydliga länder som Italien, Spanien och Cypern än i Sverige och andra nordliga länder

INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln “Overweight in singletons compared to children with siblings: the IDEFICS study” publicerades i Nature Nutrition and Diabetes i juli.

Kontakt: Monica Hunsberger, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031 7866541 monica.hunsberger@gu.se

Lauren Lissner, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-7866847 lauren.lissner@medfak.gu.se

Krav på att nyhetsförmedlare bör känna ett socialt ansvar växte fram på 1800-talet som en följd av tidningarnas ökande upplagor, ökande inflytande och ökande betydelse för demokratiska processer. Mediekritik finns i stor mängd, men den har hittills inte ägnats någon större akademisk uppmärksamhet.

– Kraftig mediekritik är svår för medierna att bortse ifrån. Ett exempel är kritiken mot de svenska kvällstidningarna på 1960-talet; ett annat är kritiken mot brittiska journalisters arbetsmetoder som tog fart efter avslöjanden om News of the World 2011, säger Torbjörn von Krogh, doktorand, Mittuniversitetet.

Mediekritik från läsare och andra intressenter är fortsatt en viktig angelägenhet för dagspressens chefredaktörer visar avhandlingen; för morgontidningarna gäller det kritikens kvalitet medan kvällspressen främst reagerar på kritikens kvantitet.

Processen mot mer ansvarstagande medier underlättas ifall kritiken är omfattande och den uttrycks på flera arenor. Men kraven på ansvarighet kan också försvagas när tolkningarna är motstridiga och blockerar varandra. Den kan också motverkas av stora upplageframgångar eller politisk tröghet

– Medieföretag tenderar att vilja undvika eller om möjligt kontrollera kri­tik som riktas mot dem. Men kritik kan också gynna medierna genom att stimulera dem till välartikulerade motiveringar för kontroversiella publiceringar, säger Torbjörn von Krogh.

Avhandlingen bygger bland annat på analyser av mediekritik under olika perioder 1940-2010, på analyser av riksdagsdebatter i mediefrågor, på en enkät till chefredaktörer i dagspressen och på en fallstudie med anknytning till Sveriges Television.

INFORMATION OCH KONKAKT
7 september 2012 försvarar Torbjörn von Krogh i Sundsvall sin avhandling med titeln ”Understanding Media Accountability. Media Accountability in Relation to Media Criticism and Media Governance in Sweden 1940-2010”. 

Torbjörn von Krogh startade som reporter på Sydsvenskan 1973 och har sedan arbetat på olika redaktioner i Stockholm, senast som chefredaktör för Pressens Tidning 1996-2006. 2007 började han som doktorand vid Mittuniversitetet. Torbjörn von Krogh är sedan 2009 föreståndare för Sim(o), Institutet för mediestudier i Stockholm.

Här finns hela avhandlingen tillgänglig:
”Understanding Media Accountability. Media Accountability in Relation to Media Criticism and Media Governance in Sweden 1940-2010”.
Frågor kan ställas till: Torbjörn von Krogh, doktorand, 070-738 49 13
 

Det forskare vid KTH har gjort är att mäta hur hastigheterna förändras i tätorter. Först gjordes en mätning 2010, innan de nya hastighetsgränserna infördes. Sedan en genomfördes ytterligare en mätning 2011 med de nya skyltarna på plats.

Forskningsresultatet visar att om den tillåtna hastigheten sänks från 50 till 40 kilometer i timmen så minskar förarna hastigheten med i genomsnitt två kilometer i timmen. På vägar där man höjer från 50 till 60, till exempel vägar som är kopplade till riksvägsgenomfarter, ökar hastigheten med cirka 1,5 km/timme.

Således kan det konstateras att nya hastighetsgränser gör liten skillnad rent hastighetsmässigt.

– Visst blir det skillnad i hastigheter med nya gränser, men kanske inte så stora skillnader som Trafikverket har förväntat sig, säger Karl-Lennart Bång, projektledare och professor emeritus vid KTH. Det är han tillsammans med KTH-forskaren Ary Pezo Silvano som genomfört forskningsprojektet.

Han tillägger att det inte bara är hastighetsgränser som bestämmer hur fort människor kör. 

– Det finns väldigt många andra faktorer som avgör, och vi identifierade ett 10-tal sådana i forskningsprojektet. Om det är en huvudled eller en lokalgata, fysisk omgivning och trafikmiljö spelar roll, liksom om det finns anslutande gångbanor, parkeringsplatser i närheten, och så vidare, säger Karl-Lennart Bång.

Han konstaterar dock samtidigt att även relativt små förändringar av medelhastigheter har en positiv effekt på olycksrisken och antalet dödsfall. Så även om hastigheterna inte sänks till de nya begränsningarna så gör insatsen ändå skillnad i olycksfallsstatitiken.

– Ju fortare folk kör på vägen innan ändringen, desto större effekt får de nya hastighetsgränserna. Frågan är om det är meningsfullt att sätta upp nya skyltar med hastighetsgränser om 40 kilometer i timmen inne i städerna. I trafikmiljöer där man redan kör i låg fart har de nya hastighetsgränserna ingen större effekt, säger Karl-Lennart Bång.

INFORMATION OCH KONTAKT
Omskyltningen av landets vägar är en del av den nollvision som Sveriges riksdag beslutade om 1997.
För mer information, kontakta Karl-Lennart Bång på 070-691 17 08 eller klbang@abe.kth.se.

– Det är mycket glädjande att lärarutbildningarna ökar i popularitet. De allra flesta utbildningarna har fler sökanden än platser, och det krävs ofta höga betyg för att komma in. Det gäller inte minst utbildningar med inriktning mot yngre barn, säger Anders Gustavsson, vicerektor vid Stockholms universitet.

Förskollärarprogrammet fortsätter att vara mycket populärt med nästan 1200 sökanden på 150 platser, alltså cirka åtta sökanden per plats. Här krävs det ett meritvärde på 14,7 för att komma in, det vill säga nästan VG i genomsnitt.

Att bli lärare i grundskolan är också mycket populärt. Hela 758 sökanden (åtta sökanden per utbildningsplats) har sökt grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3. Ett meritvärde på 17,10 krävs för att komma in, lika högt som för exempelvis kandidatprogrammet i nationalekonomi och statistik.

Också de andra två inriktningarna på grundlärarprogrammet, mot fritidshem respektive mot årskurs 4-6, är populära med fem respektive fyra sökanden per plats.

På ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 7-9 är treämnesinriktningen svenska, engelska och svenska som andraspråk mest populär med sju sökanden per plats. Bland studenterna på ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan är tvåämneskombinationen svenska och engelska mest populär med cirka tio sökanden per plats, tätt följt av ämneskombinationen engelska och historia. Lägre söktryck har de naturvetenskapliga inriktningarna inom ämneslärarutbildningen.

– Att de flesta ämneslärarprogrammen har ett lägsta meritvärde på 15, det vill säga VG i snitt, och att några ligger upp emot 20 eller till och med över är mycket positivt, säger Anders Gustavsson.

– Att rekrytera fler ämneslärare i naturvetenskapsämnena är en utmaning inför framtiden för alla lärosäten som erbjuder lärarutbildningar, även för oss, fortsätter Anders.
Också ur ett nationellt perspektiv blir lärarutbildningarna allt mer populära. Statistik som Högskoleverket publicerade före sommaren visar att söktrycket på lärarutbildningarna ökat med 21% i senaste sökomgången.

Lärarstudenterna kan se fram emot en god arbetsmarknad. Till år 2020 behövs 50 000 nya lärare, beräknar SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Fredag 17 augusti försvarade Per Skoglund sin doktorsavhandling i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Avhandlingen, med titeln ”Sourcing decisions for military logistics in Peace Support Operations – A case study of the Swedish armed forces” [Ref 1] undersöker hur försörjningsbeslut påverkar logistiken inom den svenska försvarsmaktens fredsfrämjande insatser (PSO) och hur besluten även har verkan på den operativa effektiviteten i försvarsmakten och PSOs. Per Skoglund har tittat på försvarsmaktens PSO:s under perioden 2002-2010 med fokus på två insatser i Liberia och i Adenviken.

Studien visar att geografisk närhet till, och partnerskaps med, leverantörerna är viktiga för förmågan att hantera olika krav på fredsfrämjande insatser. Kraven i den svenska lagen för offentlig upphandling hindrar Försvarsmakten från att genomföra en effektiv försörjning av fredsfrämjande insatser.

Försörjningsbeslut identifierades som en logistisk nyckelfunktion. Besluten förändrades mellan olika faser under insatsen och var viktiga för logistiskresultatet. De möjliggjorde anpassning av logistiken i en fientlig miljö, förbättrade effektiviteten under insatsen och ledde till ett effektivare användande av skattebetalarnas pengar.

Enligt studien kan logistik och inköp i fredsfrämjande insatser bidra till den övergripande fredsutvecklingsprocessen genom förvärv av vissa varor och tjänster i insatsområdet, skrivställning på internationella leverantörer att etablera relationer i insatsområdet och att stödja återuppbyggnaden av nationen med insatser av militära logistikresurser.

Fakultetsopponent vid disputationen var professor David Moore, Cranfield University. Betygsnämnden bestod av professor Thomas Johnsen, Audencia Nantes School of Management, France, professor Gyögyi Kovacs, Hanken School of Economics, Finland, och docent Adele Berndt, JIBS. Ordförande var professor Susanne Hertz (huvudhandledare).

KONTAKT
Per Skoglund
per.skoglund@jibs.hj.se
Tel. 036 – 10 18 56
Mobil. 070 – 676 65 28 

Arrangörer behöver därför designa sin festival för både musikaliska och sociala upplevelser.

Sommartider är evenemangs- och festivaltider då kulturfestivaler och sportevenemang avlöser varandra. För att lyckas i hård konkurrens krävs nöjda besökare som känner att de upplevt något meningsfullt. Det är grunden till hur dessa väljer att prata om evenemanget och om de väljer att återvända.

Upplevelsen av andra människor under ett evenemang har en större betydelse för helhetsupplevelsen än vad forskare tidigare trott. Det visar Anders Nordvall, doktorand vid ETOUR, Mittuniversitetet, i sin forskning. Den sociala dimensionen är central för evenemangsbesökarens upplevelser, och genom att medvetet designa evenemangets alla delar för social interaktion, så skapas förutsättningar för mer nöjda besökare och mer framgångsrika evenemang.

– Som evenemangsarrangör har du stor möjlighet att påverka utfallet av besökarnas sociala upplevelser. En väl genomtänkt evenemangsdesign kan skapa platser som underlättar nya möten, ger möjlighet att umgås med vänner och minimera negativa upplevelser av till exempel trängsel, något som är viktigt för helhetsupplevelsen, säger Anders Nordvall.

Inom internationell evenemangsforskning och bland producenter och evenemangsarrangörer har begreppet evenemangsdesign blivit allt mer vanligt. Däremot har kunskapen om den sociala interaktionen på evenemang varit eftersatt både i forskning och bland praktiker. En musikfestival kan därmed behöva designa sin festival för både musikaliska och sociala upplevelser.

KONTAKT:
Anders Nordvall, ETOUR, 070-343 57 15, 063-19 58 14
Anna Grundén, informatör, ETOUR, 063-19 58 48, e-post: anna.grunden@miun.se