– Problemen ökar samtidigt som socialarbetares handlingsutrymme krymper allt mer på grund av ett toppstyrt och ekonomiskt tänkande och det hindrar det sociala arbetets potential som demokratisk praktik, säger Rúna í Baianstovu, som har skrivit en doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet.

Rúna í Baianstovu har följt socialarbetare i deras arbete med kulturell mångfald och hon hoppas att hennes forskning ska kunna hjälpa till att lösa några av de knutar som uppstår kring demokrati och samhällsintegration. Det handlar om viktiga frågor som till exempel hur ojämlikhet och utanförskap skapar samhällsstrukturer som ökar auktoritära och förtryckande praktiker som bland annat kan ge sig uttryck i hedersrelaterat våld.

Utanförskap och förtryck
– Om problem med utanförskap och förtryck ska kunna lösas måste alla människors rätt till jämlikhet i levnadsvillkor förverkligas. Samhället kräver att alla skall leva jämställt inom sina familjer, men jämställdhet förutsätter jämlikhet och mångfald, jämlikhet och jämställdhet står i motsägelsefull inbördes relation till varandra.

Denna spänning mellan individuella rättigheter och gruppers rättigheter genomsyrar arbetet inom socialtjänsten och det gäller allt fler utredningar. När likhetstänkandet, att alla har samma friheter och rättigheter, och särartsprincipen, att erkänna andra religioner och kulturers normer, står emot varandra i ett och samma ärende, leder det ofta till problem.
– När detta kopplas samman med samhällets ofta fördomsfulla och kategoriska uppfattningar om invandrare i allmänhet kan det leda till att familjemedlemmar anklagas för handlingar de inte har begått. Det kan samtidigt handla om att svagare individer i vissa grupper hamnar i kläm – deras individuella friheter och rättigheter åsidosätts. Detta är ett dilemma som socialarbetare ständigt måste hantera, säger Rúna í Baianstovu.

Risk för utsatta barn
– Socialarbetaren erbjuder stöd till människor – men inte bara till människor som vill ha och själva ansöker om detta utan även till människor som inte vill ha stöd och anser att de inte behöver detta. Min forskning visar exempelvis att det finns situationer där socialtjänsten tar kulturella hänsyn med risk att utsatta barn i olika kulturella miljöer inte får samma hjälp som andra barn. Den visar samtidigt att det finns livssituationer som socialtjänstlagen – som styr socialtjänstens arbete – inte uppfattar.

Rúna í Baianstovus utgångspunkt är den ojämlikhet mellan grupper i den svenska befolkningen som visar att etniska och sociala skiljelinjer sammanfaller i hög grad.
– Ett problem är just att socialarbetarens handlingsutrymme är begränsat. Att hantera en människas svåra livssituation och få den att ”passa in” i lagstiftningen på ett sätt som gör det möjligt att hjälpa klienten är inte lätt. Därför är det viktigt ur demokratisynpunkt att lagarna ständigt förändras i lyhördhet för människors föränderliga behov. I dag tenderar det snarare vara så att klienterna ska anpassa sig till de offentliga institutionernas redan färdiga verksamhet.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information kontakta Rúna í Baianstovu: 072-73 71 012

Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV (MBT), en metod för virtuella hembesök utvecklad 2007–2010 i den åboländska skärgården.
– Deltagarna upplevde att trots att tekniken kunde vara svår vidgades både deras vyer och deras aktivitetsnivå och dessutom ökade självförtroendet av att de klarade av det, säger Julin vidare.  
Men allra viktigast var den sociala samvaron, trots att den sker via videokonferensteknik, på distans.

– Det centrala i MBT visar sig vara just samvaron i de virtuella möten där de äldre deltagarna träffade varandra och studerar vid högskolan.
Att ta emot men också att ge stöd till andra, genom interaktiva möten, upplevdes som bland det mest positiva, säger lektor Bodil Julin.

Sammanlagt sju äldre personer från Åboland skärgård, som har använt sig av MBT, har intervjuats. Data har analyserats enligt Corbin och Strauss modifierade version av grundad teori.
– Studien bidrar med kunskap om hur socialt stöd kan användas i utveckling av hälsofrämjande vård för äldre, säger Bodil Julin.

Hon tillägger att mer forskning behövs för att kunna utveckla ett multiprofessionellt resursförstärkande vårdarbete, som kan förverkligas virtuellt.

Folkhälsoarbete kan beskrivas som ett område som ingen äger men som alla har ansvar för.
Sjukgymnasten Kjersti Høibø Tyslands masterstudie visar att en persons yrkesbakgrund och roll får betydelse för hur kommunikationen och därmed samarbetet utvecklas, inom folkhälsoarbetet, samtidigt visar den att personlighet, egenskaper och inställning betyder mer.

– När personer med skilda yrkesbakgrunder samarbetar uppstår en rikare diskussion vilket gör underlaget för lösningar bredare, säger Kjersti Høibø Tysland som själv är sektionsledare för ergo-, fysioterapi och läkartjänster i Gran kommune, Norge.

Det är viktigt att ha förmågan att se utöver sitt eget fackområde och förstå vikten av vad folk från andra yrkesgrupper har att tillföra. Studien visar också betydelsen av personer som är trygga i sin yrkesidentitet men också att de har blick för helheten och kan reflektera.
Ytterligare faktorer som spelar in för en god kommunikation och bra samarbete är tillit, respekt, jämlikhet, inlärningsförmåga och öppenhet.

– Yrkesbakgrunden, rollen och hur den utövas har betydelse, vilket visar sig i hur den enskilde deltar och dennes roll, men då som del av hela personen med alla sina egenskaper, personlighet och inställning, säger Kjersti Høibø Tysland vidare.

Syftet med studien var att synliggöra skolans uppfattning och erfarenhet av samt behov för tvärprofessionellt samarbete; i skollagen föreskrivna insatser för att främja hälsa, trivsel och inlärning bland eleverna.

Författaren har, i sitt arbete som skolsköterska samt i administrativa ställningar, själv arbetat med teman som berör elevhälsan och trivsel under de senaste decennierna. Hon har de senaste åren registrerat ett ökat antal förfrågningar från skolor med önskemål om bistånd från externa yrkesgrupper.

Alla sorts elever, med eller utan problem, finns i dag i den ”vanliga” skolan. Inom skolan är man medveten om att inlärningsnivån påverkas negativt hos elever som kämpar med problematiska livserfarenheter. Samt att lärarna intar för många roller, utöver sin egentliga profession, särskilt i förhållande till skolans psykosociala miljö.
– Studien visar att erfarenheten av samarbete på tvärs över professionsgränserna, särskilt när det gäller i förhållande till den psykosociala miljön, är sällan förekommande. Sådant samarbete föregår i allt väsentligt i förhållande till enskilda elever och då berättas det om samarbete som uppstått av en slump, säger Sissel Austberg som är anställd inom Tønsbergs kommun i Norge.

Det berättas om ”projekt-trötthet”, det vill säga krav på deltagande i kortsiktiga insatser, organiserat och finansierat genom projektmedel, vilket uppfattas som verkningslöst.
Skolan efterlyser ny kunskap och kompetens, av annan art i arbetet med att skapa en god psykosocial miljö för eleverna. Deltagarna i studien, som var en del av ett strukturerat tvärprofessionellt samarbete, visade stor motivation för ytterligare samarbete.

Studiens överordnade mål var att föra upp behovet för kunskap om olika former för samarbete samt implementering av samarbete mellan olika professioner och sektorer på dagordningen, särskilt inom skolan men även generellt inom folkhälsoarbete.

– Det ger mig möjligheten att knyta viktiga internationella kontakter som för min forskning framåt, säger Terese Glatz om bidraget från Vetenskapsrådet, vars syfte är att främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen.
Terese Glatz ska undersöka varför vissa föräldrar känner sig trygga i sin roll medan andra har en låg tilltro till den egna förmågan. Denna kunskap kan göra det möjligt att identifiera vilka föräldrar som behöver extra hjälp i sin föräldraroll.

– Att föräldrar känner sig trygga i sin föräldraroll kan vara en viktig grundsten för bra föräldraskap och för ungdomars välmående. I projektet ska jag bland annat undersöka vilka faktorer som ökar respektive minskar föräldrars tilltro till sig själva, säger Terese Glatz.
Hon kommer att använda sig av longitudinell data för att få en bild av vad som händer med föräldrars tillit till sig själva när relationen till deras barn förändras över tid. Longitudinella studier är undersökningar som följer upp grupper av människor över en längre tid. Forskningen inom det här området har sällan haft ett longitudinellt perspektiv, men forskare vid både Örebro universitet och Wake Forest University har erfarenhet av att arbeta på det sättet.

Följa föräldrar och barn över tid
– Genom att undersöka vad som händer i relationen mellan föräldrar och barn över tid och hur det är kopplat till föräldrars tilltro hoppas jag kunna förklara varför vissa föräldrar fastnar i negativa mönster.

I sin doktorsavhandling undersökte Terese Glatz varför föräldrar reagerar som de gör när de stöter på problem med sina ungdomar. Hennes forskning visar att när föräldrar känner sig maktlösa i sin föräldraroll leder det ofta till att de reagerar på ett sätt som kan få negativa konsekvenser istället för att genom stöd, värme och uppmärksamhet försöka påverka barnens beteende.
– När barn beter sig illa ses det många gånger som föräldrarnas fel men det är ett något förenklat sätt att se det på. Min tidigare forskning har indikerat att vi måste ha mer förståelse för föräldrars situation och att föräldrar och ungdomar påverkar varandra. Något vi i dag har lite kunskap om är hur ungdomars beteende och utveckling påverkar hur deras föräldrar känner kring sitt föräldraskap.

– I detta projekt kommer jag fokusera på föräldrars självtillit mer generellt och inte bara när de stöter på problem, men kärnan är densamma. I slutändan hoppas jag att resultaten från min forskning ska göra det möjligt att ge föräldrar hjälp för att bryta negativa mönster och istället hitta positiva lösningar i vardagen.

KONTAKT
För mer information kontakta Terese Glatz: 073-056 0022

Bostäderna som byggdes under miljonprogramstiden är i stort behov av att renoveras. Stambyten behövs, tak ska läggas om och fasader ska förbättras.
Tove Malmqvist på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH berättar att detta gigantiska renoveringsprojekt är en stor utmaning rent miljömässigt.
– Renoveringen innebär ett jättebra tillfälle till energibesparingar, om detta görs korrekt vill säga. Husen innehåller därtill en hel del miljöfarliga material som man river ut. Exempelvis asbest förekommer ofta i de här husen, men också PCB som är såpass hälsovådligt att det regleras i lagstiftning, säger Tove Malmqvist.

Det är emellertid inte bara detta som innebär problem och utmaningar vid massrenoveringen. Radon och mögel är andra punkter som ska hanteras.
På KTH har man utvecklat verktyg och modeller som kan vara användbara för att beräkna och planera sådana här ombyggnader och renoveringar på ett miljömässigt hållbart sätt. Certifieringsverktyget Miljöbyggnad är ett av dem.
– Vi har jobbat under lång tid med verktyg för miljöbedömning av byggnader. Nu vill vi arbeta med att bättre integrera liknande verktyg i renoveringsprocessen för att få med hållbarhetsaspekten redan från början, säger Tove Malmqvist.

I forskningsprojektet ska Tove Malmqvist och hennes kollegor under tre år med start 2013 samarbeta med bland andra Riksbyggen, HSB, Karlshamnsbostäder, Uppsalahem och ett antal mindre hyresvärdar runt om i Sverige. Målet är att utveckla modeller för hur miljöstyrning kan ske i renoveringsprojekt för byggnader.
– Tanken är att jobba med några olika typer av bostadsföretag och bostadsorganisationer och även mindre sådana som kanske inte har så mycket erfarenhet av miljöstyrning sedan tidigare, säger Tove Malmqvist.

Därtill kommer forskarna att delta ganska praktiskt i faktiska renoveringsprojekt.
– Att jobba nära företagen är en förutsättning för att bättre förstå renoveringsprocessen så att vi kan föreslå de lämpliga verktygen för att få till hållbara lösningar, säger Tove Malmqvist.
Det kan handla om att formulera miljömål för arbetet, beräkna material och energiförbrukning och dess miljöeffekter, samt se över kostnadsramarna. Brukarmedverkan är också viktigt, och efter avslutade renoveringsprojekt hoppas man kunna genomföra en enkätundersökning bland de boende kring hur nöjda de är med olika aspekter av renoveringen, till exempel innemiljön.

För att nå största möjliga framgång efterlyser Tove Malmqvist ett ännu bättre samarbete.
– Vi ser gärna samverkan med fler bostadsföretag i vårt forskningsarbete, säger Tove Malmqvist.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Tove Malmqvist på 08 – 790 85 53 eller tove.malmqvist@abe.kth.se.

I ett experiment har rekryterare vid företag i Stockholms län fått välja vilken av två hypotetiska sökande som de skulle anställa eller kalla till en anställnings­intervju.

Överviktiga, äldre, sjuka, flerbarnsföräldrar och minoriteter väljs bort
Det visar sig att sökande som är äldre än 55 år, har icke-europeiskt ursprung, är muslimer eller judar, har mer än ett barn, är överviktiga eller har varit mycket sjukfrånvarande väljs bort.

Diskrimineringen är omfattande.
Experimentet visar exempelvis att kraftigt överviktiga eller sjukfrånvarande mer än fem gånger under det senaste året har cirka 80 procent­enheters lägre sannolik­het att bli erbjudna arbete jämfört med normal­viktiga eller icke sjukfrånvarande.
Sökande från religiösa minoriteter samt sökande som har flera barn har båda cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete. Att vara äldre än 55 år ger en cirka 64 procentenheters lägre sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju, jämfört med om den sökande är under 30 år.

– Effekterna är stora, framförallt för dem med kraftig övervikt och dem som varit mycket sjukfrånvarande, säger Per Johansson. Men även födelseland och religiös tillhörighet spelar roll.
Rapport­författarna finner inte att kvinnliga sökande väljs bort systematiskt. De finner inte heller att arbetsgivarnas medfinansieringsansvar i sjukförsäkringen spelar roll för vilka som anställs och vilka som väljs bort. Privata och offentli­ga arbetsgivare skiljer sig inte åt, men stora företag med minst 250 anställda verkar vara mindre benägna att diskriminera jämfört med mindre.

Statistisk diskriminering eller preferensdiskriminering?
Diskrimineringen kan bero på att arbetsgivarna bedömer enskilda sökande efter vad man tror om olika gruppers genomsnittliga prestation (statistisk) eller att det finns sympatier för eller mot olika grupper (preferens).

– Vi tror att det handlar om båda sorternas diskriminering, men våra samman­lagda resultat visar att den statistiska diskrimineringen verkar spela stor roll. Arbetsgivarna tycks vara osäkra på hur de ska bedöma vissa grupper, säger Per Johansson.

Lägre lön för att anställa sökande med vissa egenskaper
Rapportförfattarna har också räknat ut vilken lön arbetsgivarna skulle vilja sätta för att anställa sökande som de är osäkra på. För dem som har varit mycket sjukfrånvarande eller är kraftigt överviktiga skulle lönen behöva sänkas med upp till 50 procent. För dem med flera barn eller som tillhör de två religiösa minoriteterna skulle lönen behöva sänkas med cirka 15 procent.

Hypotetiskt valexperiment – metod för att mäta preferenser
I ett hypotetiskt valexperiment beskriver rekryteraren först en anställd som nyligen slutat och får sedan välja mellan två hypotetiska arbetssökande. Totalt valdes 1 000 arbetsgivare ut. Studien baseras på svaren från 426 rekryterare och totalt 4 895 observationer. Svarsfrekvensen var 46 procent.

INFORMATION OCH KONTAKT
IFAU-rapporten ”Vad är rätt profil för att få ett jobb? – En experimentell studie av rekryteringsprocessen” är skriven av Stefan Eriksson, Uppsala universitet, Per Johansson, IFAU och Sophie Langenskiöld, IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2012:13.

Om du vill veta mer kontakta Per, telefon: 070-547 10 03, e-post: per.johansson@ifau.uu.se eller Stefan, e-post: stefan.eriksson@nek.uu.se.

Säkerheten vid användning av e-tjänster på nätet är en fråga som med den tekniska utvecklingen blir allt viktigare. I ett europeiskt forskningsprojekt som Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet ingår i ska man vidareutveckla tillämpningen av e-legitimationer i Europa, målet är att skapa en gemensam europeisk metod för elektronisk identifiering av både juridiska och fysiska personer.

Projektet STORK 2.0 kommer att underlätta medborgares och företags rörlighet inom EU och förbättra den digitala inre marknaden för offentliga och kommersiella tjänster, även i linje med Tjänstedirektivet. Lösningar kommer att utvecklas i samråd med marknaden, genom möten med representanter för näringslivet och även de länder som inte deltar i projektet, för att ge dem största möjliga inflytande på EU:s framtida gemensamma eID-lösning.

I det första STORK-projektet medverkade Skatteverket med tjänsten Address Declaration. I STORK 2.0 har E-legitimationsnämnden delegerat till Stockholms universitet att representera Sverige. Stockholms universitet kommer samtidigt att medverka i piloten för E-lärande och akademiska meriter. Sveriges kommuner och landsting medverkar genom CeHIS i en pilot för E-hälsovård.

– De stora pilotprojekten är hörnstenar för genomförandet av gemensamma lösningar som kommer att underlätta offentliga tjänster online i hela Europa. STORK 2.0 kommer att etablera ett nära samarbete med dessa projekt och ta ett betydande och banbrytande steg i utvecklingen för att identifiera och autentisera både juridiska och fysiska personer, säger Ana Maria Piñuela Marcos, talesperson för STORK 2.0 projektet.

INFORMATION
Arvid Welin vid Institutionen för data- och systemvetenskap, mobil 073-460 27 90, e-post arvid.welin@dvs.su.se
STORK 2.0 hemsida: http://www.eid-stork2.eu