Nu har medicinforskaren och ortopedkirurgen Per Essving utvärderat olika metoder och presenterar resultaten i en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.

Artros i knäleden är ett problem som blir allt vanligare. Den tredubbling av antalet knäprotesoperationer som skett sedan början av 1990-talet kan framförallt kopplas till ökad övervikt och fetma, som leder till större belastning på knälederna. I dag handlar det om fler än 12 000 operationer per år i Sverige. Ingreppet innebär att hela knäet, eller delar av det, ersätts med en protes, och det är vanligt att båda knäna behöver opereras.  Även om resultatet ofta blir bra, finns det risk för komplikationer.

– Smärtan precis efter operationen kan vara mycket svår, vilket givetvis är ett problem i sig. Men det innebär också att rörligheten blir sämre, och det är allvarligt eftersom det är viktigt att patienten snabbt kommer igång och tränar efter operationen.  Dessutom ökar risken för blodpropp, infektioner och andra medicinska komplikationer om patienten måste vara sängliggande och vårdas på sjukhus, säger Per Essving, som är överläkare på Ortopedkirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Ny metod
Per Essving har framför allt fokuserat på en ny smärtlindringsteknik som kallas LIA (lokal infiltrationsanalgesi). Förkortningen LIA står för en blandning av lokalbedövningsmedel, inflammationshämmande medel och adrenalin, och metoden bygger på att man tillsätter blandningen lokalt dels i slutet av operationen, dels vid en senare tidpunkt genom en kateter som lämnats kvar i knäet. På så sätt kan man täcka in den akuta smärtfasen som brukar vara runt 36 timmar.

– Tanken bakom metoden är just att förhindra smärtan där den faktiskt uppstår, i stället för att använda mer allmänt verkande smältlindring.

Per Essving har bland annat jämfört LIA med en annan vanlig metod där man ger morfin tillsammans med lokalbedövningsmedel vid ryggbedövning. Resultatet var att LIA gav lägre smärta och snabbare rörlighet.

Oväntad upptäckt
– Det visar att LIA kan innebära en stor hjälp för patienterna. Och om vi på detta sätt kan minska vårdtiden så leder det till lägre vårdkostnader och kortare vårdköer. Då är mycket vunnet för både patienterna och samhället.

En oväntad och intressant upptäckt var att effekten av två olika operationstekniker blev likvärdig när LIA användes som smärtbehandling.  Trots att så kallad mini-invasiv kirurgi (MIS) betraktas som tekniskt svårare att utföra än konventionell kirurgi har den blivit allt vanligare, eftersom den anses ge lägre smärta och snabbare återhämtning.

– Men vi fann ingen skillnad mellan grupperna när vi använde LIA. Över 80 procent av patienterna kunde gå hem redan dagen efter operationen, oavsett vilken av de båda operationsteknikerna som användes, berättar Per Essving.

Forskaren Julia Grosse har studerat tillit och förtroende och vad det innebär. Exempelvis kan tillit ses som något man känner eller visa sig i hur man beter sig i olika situationer. Det kan handla om att man utgår från att polisen gör sitt jobb eller lånar ut prylar till någon man inte känner så väl. Det kan också handla om att känna tillit till sig själv eller att känna sig trygg i det offentliga rummet. Tilliten och förtroendet är generellt stort i Sverige men det skiljer sig mellan människor i olika livsfaser.

– Tidigare studier visar att unga människor säger sig ha tillit i mindre utsträckning än personer i medelåldern. Detta bekräftas i mångt och mycket även i min undersökning när man ser på tillit på ett mer detaljerat sätt, säger Julia Grosse.

Att äldre har mer tillit kan enligt Julia Grosse förklaras med att personer med mer livserfarenhet kan dra nytta av dessa erfarenheter. De kan ha fler referenser att gå tillbaka till och stärkas av vetskapen om att ha klarat av ett antal utmaningar i livet. Omvänt verkar frånvaron av erfarenhet många gånger vara direkt skadlig för tillit och förtroende.

Ändå stämmer denna bild av tillitsfulla medelålders och misstänksamma unga inte helt. Den eller det som man är mer förtrogen med känner man i allmänhet också större tillit till. Att unga vuxna träffar någon de lärt känna enbart via Internet är till exempel mycket vanligare än att personer i 40- eller 50-årsåldern gör det.

–Negativa erfarenheter behöver inte resultera i minskad tillit. I stället verkar det vara så att en speciell erfarenhet många gånger bara påverkar tilliten på samma område. Har man blivit bestulen på sin plånbok på en utlandsresa brukar man i fortsättningen vara försiktig med sin plånbok på just utlandsresor, utan att bete sig lika varsamt med sina tillhörigheter hemma i Sverige eller sluta lita på främlingar i allmänhet, säger Julia Grosse.

En del av studien bygger på enkätundersökningen Tillitsbarometern som har genomförts vid Ersta Sköndal högskola. Enkäten har skickats ut till ett representativt urval på drygt 13 000 personer i sammantaget 33 svenska kommuner. Utöver det har närmare 30 personer i olika åldrar intervjuats om sina erfarenheter av tillit.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta gärna Julia Grosse: grossejulia@hotmail.com, 0704 495634

Modellen kan även komma att bli ett användbart verktyg när det handlar om att utvärdera nya förarstödssystem.

Projektet baseras på antagandet att de underliggande faktorerna som påverkar mänskligt beteende, som till exempel ålder, erfarenhet, attityd och kulturell bakgrund, är samma oavsett transportslag. Antagandet har möjliggjort framtagandet av modellen, som när den blev klar har testats på riktiga förare i simulatorer för att garantera en säker och kontrollerbar forskningsmiljö.

– Målet är att modellen ska börja användas för att pröva och utveckla ny innovativ teknik i syfte att öka säkerheten i transportsystemen, säger Magnus Hjälmdahl, forskare på VTI, som tillsammans med kollegan Björn Peters lett projektet som pågått under tre års tid.   Den första delen av projektet handlade om att ta reda på vilka aspekter av föraruppgifter som är vanliga för olika typer av transportslag. Modellen tar hänsyn till faktorer kopplade till individen, exempelvis kulturell bakgrund, personlighet och attityder, krav och erfarenhet, men också till påverkansfaktorer kopplade till situationen i omgivningen och fordonet. Den andra delen av projektet handlade om att utforma försöken och utföra dem i testmiljö runt om i Europa, för att sedan analysera insamlade data.

– Vi har exempelvis utvecklat flyttbara simulatorer för både tåg och bil som vi har skeppat runt mellan Italien, Frankrike, England, Israel och Sverige. På så sätt har vi kunnat genomföra ett experiment i fem länder vilket gör att det går att jämföra kulturella skillnader med stor tillförlitlighet. Experimentet är såvitt vi vet världsunikt, säger Magnus Hjälmdahl.

INFORMATION OCH KONTAKT
Projektet Iterate (IT for error remediation and trapping emergencies) har genomförts på uppdrag av EU-kommissionen i ett samarbete mellan VTI, Ben Gurion University (Israel), Chalmers (Sverige), Leeds University (Storbritannien), Kite Solutions (Italien), MTO Säkerhet AB  (Sverige) och Université de Valencienne (Frankrike). Modellen som projektet tagit fram benämns Unified model for driver (UMD).

Läs mer på  [Ref 1].
För mer information, kontakta Magnus Hjälmdahl forskare, VTI

Den europeiska riskforskningen kring tillämpningar inom det moderna jordbruket är felriktad och främjar inte utvecklingen av ett framtida hållbart jordbruk. Det hävdar fyra SLU-forskare i en översikt av genomförd och pågående riskforskning med avseende på genetiskt modifierade organismer (GMO) som publiceras i det kommande numret av den vetenskapliga tidskriften EMBO Reports.

Inom EU råder en total politisk låsning när det gäller synen på GM-grödor – gentekniskt förändrade grödor. Resultaten från riskforskning kring GM-grödor behandlas ungefär som den döda papegojan i Monthy Pythons sketch på temat ”att vägra se verkligheten”. Det spelar ingen roll att resultaten entydigt pekar på att det inte finns några risker för miljö eller hälsa – starka intressegrupper kräver ännu mera forskning, ännu mera prövning och ännu mera långbänk, som om det skulle finnas några resultat som skulle få dem att ändra sig. Men det gör det inte, för dessa intressegrupper är ute efter att förhindra ett tekniksprång som de över huvud taget inte vill se genomfört. Och i Bryssel bugar man underdånigt mot sådana vetenskapsfientliga krafter och låter dem ta kommandot över opinionsbildning och beslutsfattande, skriver SLU-forskarna Jens Sundström, Torbjörn Fagerström, Ulf Magnusson och Christina Dixelius.

Resultatet blir att stora resurser satsas på meningslös forskning och därigenom tränger undan viktig forskning kring t ex hur man kan minska jordbrukets verkliga miljöpåverkan och öka dess hållbarhet. Vidare kostar attityden till GM-grödor det europeiska folkhushållet stora summor i form av uteblivna produktivitets- och miljövinster och i form av kostnader för märkning av livsmedel m m. Slutligen sker en besvärande kompetensförlust inom ett vetenskapligt framtidsområde – ironiskt nog samtidigt som EU-kommissionen hävdar att just avancerad biologisk forskning ska bli det framtida Europas väg till ökad konkurrenskraft, skriver SLU-forskarna också.

För mer information:
Jens.Sundstrom@slu.se; tel 018-67 32 47
Torbjorn.Fagerstrom@slu.se; tel 070-519 20 22

Här återfinns projekt om till exempel nya regler för effektivare vinterväghållning, om underhåll och reparation av betongvägar och om instrumentering av vägkonstruktion i kallt klimat med tunga malmtransporter.

Nya medlemsorganisationer välkomnas
Branschprogrammet bygger på en bred samverkan med universitet, högskolor, forskningsinstitut, entreprenörer, leverantörer och konsulter. VTI eller KTH står dock som huvudutförare för alla utom ett av de inledande projekten. Luleå tekniska universitet håller i ett av dem. Bland medutförarna återfinns företag som NCC, Nynas, Ramböll, Vectura och WSP.

Nu satsar man aktivt på att ansluta fler medlemsorganisationer, det vill säga entreprenörer, leverantörer, konsulter, problemägare, utförare och finansiärer, som på olika sätt vill vara med och påverka och bidra till att uppnå målen med satsningen.

Nästa projektansökningsomgång blir till hösten då alla medlemsorganisationer i programmet är välkomna att söka finansiering för projektstart 2013.

Sverige tar tätposition inom väg- och banhållning
BVFF:s vision är att Sverige i framtiden har en internationell tätposition inom området väg- och banhållning. Detta ska åstadkommas genom att integrera avancerad forskning och utbildning med ett innovations- och policyperspektiv.

Faller satsningen väl ut ska Sverige om ett antal år kunna stoltsera med en anläggningsbransch som är internationellt konkurrenskraftig och skapar tillväxt och sysselsättning. Man ser också framför sig att branschen ska generera tillgång till en europeisk, ledande forsknings- och innovationsmiljö med sådan unik kompetens och sådana resurser att den även attraherar utländska uppdragsgivare.

INFORMATION OCH KONTAKT
Lista på BVFF:s webbplats över beviljade projekt 2012

För mer information, kontakta Robert Karlsson, forskningsledare, VTI

I en nyutkommen avhandling om zoroastrism i det moderna Ryssland analyserar Anna Tessmann hur denna gamla persiska religion överraskande kommit att bli föremål för en rad olika publikationer skrivna av post-Sovietiska religiösa aktörer, forskare, journalister och författare.

Anna Tessmann menar att det är viktigt att förstå religion i dess lokala kulturella sammanhang. Hennes religionsvetenskapliga studium blir därför en analys av religionsdiskurser både inom och utanför den religiösa grupp hon studerar.

– Jag har varit intresserad av att ta reda på vad dessa publikationer hade för relevans för andra områden i det ryska samhället. Hur påverkades de zoroastriska religiösa debatterna av forskare, journalister och författare? Och hur använder de nutida zoroastrierna dessa externa resurser i sin religion? säger Anna Tessmann.

Genom att analysera texter från olika sammanhang som innehåller diskussioner om zoroastrismen, visar Anna Tessmann i sin avhandling hur framväxten av en ny religiös rörelse är beroende av de diskussioner som pågår också utanför den religiösa kommunitetens gränser.

En ny religiös rörelse i Ryssland
I Ryssland har det sedan länge funnits ett tydligt intresse för österländska teologier, inklusive zoroastrismen. Speciellt tydligt har detta varit i intellektuella och konstnärliga kretsar. Sovjetunionens sammanbrott och den genomgripande förändringen av religionspolitiken gjorde det möjligt att till exempel registrera religiösa församlingar. Under 2000-talet växte rörelsen ytterligare. Genom insatser av religiösa ledare utifrån – bland annat en svensk zoroastrisk präst – tillkom flera nya konvertiter. Nu organiserades också online-gemenskapen Den Goda tron. Olika ryska zoroastrier har även börjat publicera tidskrifter och böcker och positionera sig som ”sanna” zoroastrier på internet.  Men de har många motståndare i den traditionalistiska grenen av religionen i Indien.

De största zoroastriska centrumen finns idag i Iran och Indien, men det finns även anhängare i andra asiatiska länder. På grund av migration från dessa länder under det senaste århundradet, har det gradvis bildats en zoroastrisk diaspora i Västeuropa och Amerika. Samtidigt som detta skedde uppstod det också intresse för de zoroastriska läran i väst.

Grundläggande för zoroastrismen är tanken att det pågår en konfrontation mellan gott och ont i världen och att vi människor måste göra ett aktivt personligt val i denna kamp. I Sverige och Norge finns det sedan 1990-talet små zoroastriska grupper.

INFORMATION OCH KONTAKT
Anna Tessmann är doktorand i religionsvetenskap vid Södertörns högskola (BEEGS) och vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Kontakt: e-post: anna.tessmann@sh.se. Eller anya_tessmann@hotmail.com

Avhandling: ”On the Good Faith: A fourfold discursive construction of Zoroastrianism in contemporary Russia”.

Disputation: onsdagen den 16 maj 2012 kl. 13-15, Moas Båge MB503, Södertörns Högskola.

Opponent: Professor Catherine Wanner, The Pennsylvania State University, USA.

Undernäring hos mödrar och barn ligger bakom 3.5 miljoner dödsfall årligen och 35 procent av sjukdomsbördan hos barn under fem års ålder. Undernärda mödrar föder oftare lågviktiga barn, som också har en hög dödlighet.

I en stor interventionsstudie på landsbygden i Bangladesh – MINIMat studien – valdes gravida kvinnor slumpmässigt ut för en tidig start av kosttillskott, kombinerat med vitamin- och mineralsupplement. De fick ett balanserat protein-energitillskott från omkring vecka 9 och multipla mikronäringsämnen från vecka 14.

Resultatet visar att barnen till dessa mödrar hade 62 procent lägre spädbarnsdödlighet – i jämförelse med det vanliga programmet, som innebar en senare start med kosttillskott samt järn-folsyra-supplement.

– Det här är den första studien som visar på betydelsen av att förbättra kosten i tidig graviditet för att påverka överlevnaden hos barnet, säger professor Lars Åke Persson, som är ansvarig för studien.

Näringstillskottet påverkade inte fostrets tillväxt och barnets storlek vid födseln, utan den positiva effekten var ett resultat av att det balanserade kosttillskottet påverkade näringsöverföringen från mor över placenta. Detta påverkade fostrets utveckling och spädbarnets överlevnad positivt, vilket resulterade i en låg förlossnings- och infektionsrelaterad dödlighet

INFORMATION OCH KONTAKT
Länk till studien på tidskriftens webbplats:

För mer information, kontakta Lars-Åke Persson, mobil: 070-425 09 31, e-post: lars-ake.persson@kbh.uu.se  

Nästan hälften av fartygsbefälen somnar vid rodret, visar nya europeiska forskningsresultat.

– Det är överraskande och alarmerande. Inte i våra vildaste fantasier kunde vi föreställa oss att det var så allvarligt, säger Margareta Lützhöft vid Chalmers.

Under två års tid har forskarna mätt tröttheten hos fartygsbefäl från flera europeiska länder i EU-projektet Horizon. Resultaten visar att 45 procent av befälen somnade på bryggan. Förklaringen tros vara de tuffa arbetstider som tillämpas ombord idag med 6-6-vakter, alltså sex timmars arbete följt av sex timmars vila.

– Har man gjort sina tolv timmar på ett dygn behöver man vila resten av tiden. Man får absolut inte jobba mer. Vi såg en dramatisk ökning av trötthet när befälen jobbade mer än så, säger Margareta Lützhöft, docent och sjökapten.

Siffrorna oroar forskarna, eftersom människors säkerhet, den marina miljön och värdefull last står på spel. I en tidigare rapport har det slagits fast att trötthet är en av de vanligaste orsakerna till att olyckor sker, men man vet för lite om hur vaktsystemen påverkar prestationen hos de vakthavande befälen. Forskarna har nu studerat hur olika vaktsystem påverkar tröttheten hos chefer i besättningen, både däcksbefäl och maskinbefäl. Experimenten har utförts i simulatorer som är i stort sett identiska med riktiga fartygsbryggor. Olika scenarier har simulerats, till exempel fartygsmöten, undanmanövrar och objekt i vattnet.

– Befälen blir speciellt trötta de sista timmarna på nattvakten. Om man dessutom har fått arbeta på frivakten, vilket är vanligt, kan effekterna bli förödande, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet.

I verkligheten på sjön kanske ingenting farligt händer.

– Men man kan undra hur många som sitter och sover och klarar sig på ren tur, säger Margareta Lützhöft, som vill se en ändring både vad gäller arbetstid och arbetsbelastning.

Även om befälen inte har hunnit somna finns det andra allvarliga risker med trötthet, som är svårare att mäta.

– Under arbetsveckan i simulator observerades incidenter som hade lösts bättre om man inte var trött. Det går ju att sätta in ett larm, men man fattar inte så bra beslut när man är nyvaken, säger Margareta Lützhöft.

Horizon är ett samarbete mellan bland annat Chalmers, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Warsash Maritime Academy, Southampton Solent University, UK.
Tillsammans med ansvariga myndigheter planerar nu Chalmers att skriva en inlaga med rekommendationer till FN:s organ för sjöfartssäkerhet, IMO.

INFORMATION OCH KONTAKT
Läs mer om projekt Horizon:Rapporten Horizon – a wake up call [Ref 1] har nyligen släppts.

www.project-horizon.eu [Ref 2]

Margareta Lützhöft kommer även att hålla en föreläsning om projektet under Europas maritima dag, söndag 20 maj kl 15, på Chalmers campus Lindholmen. Se hela programmet för allmänheten här:
europasmaritimadag.se/program [Ref 4]

För ytterligare information, kontakta:
Margareta Lützhöft, Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers, 031-772 14 64, margareta.lutzhoft@chalmers.se

Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, 073-707 89 28, torbjorn.akerstedt@stressforskning.su.se

Kemvapenkonventionen (CWC), är ett internationellt avtal som övervakas av ”Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons”. Detta kontrollorgan organiserar ett nätverk av kemiska laboratorier som arbetar för att påvisa brott mot konventionen. År 2011 hade 188 stater som representerar 98 procent av världens befolkning anslutit sig till denna konvention.

Konventionen förbjuder användning och tillverkning av kemiska vapen och reglerar destruktion av befintliga lager av otillåtna kemikalier. Metodutvecklingen på området är en kontinuerlig process eftersom antalet kemikalier som ryms under konventionen är i det närmaste oändlig.

Raja Subramaniam presenterar förbättrade metoder för analys av nedbrytningsprodukter från nervgaser. Metoderna behandlar nya derivatiseringstekniker och en ny metod för att med kemisk analys erhålla en, jämfört med tidigare metoder, mer detaljerad strukturinformation. Huvudsakligen har han använt sig av kromatografiska separationstekniker och masspektrometri i sitt forskningsarbete.

 – Mina utvecklade metoder har potential att signifikant effektivisera analysen av kemiska ämnen relaterat till Kemvapenkonventionen, säger Raja Subramaniam.

Raja Subramaniam är född och uppväxt i Malaysia. Han har en masterexamen i kemi och inledde sitt doktorandarbete 2008 inom området analys av kemiska stridsmedel vid Totalförsvarets Forskningsinstitut i Umeå i samarbete med Umeå universitet.

Finansiellt stöd har erhållits från Malaysias regering och Svenska försvarsdepartementet.
Om disputationen:

INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 25 maj försvarar Raja Subramaniam, kemiska institutionen samt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), sin avhandling med titeln: Simplified Routines for Sample Preparation and Analysis of Chemical Warfare Agent Degradation Products.

Svensk titel: Förenklad provpreparering och analys av nedbrytningsprodukter från kemiska stridsmedel.

Disputationen äger rum kl 9.00 i sal KB3B1, KBC-huset vid Umeå universitet. Fakultetsopponent är

Professor Paula Vaninnen, Direktör för VERIFIN (Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention), Helsingfors universitet, Finland.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:

För ytterligare information, kontakta gärna: Raja Subramaniam, kemiska institutionen och FOI
Telefon: 090-10 68 28 E-post: raja.subramaniam@foi.se, raja.subramaniam@chem.umu.se

Forskargruppen i organisk elektronik vid Linköpings universitet, under ledning av professor Magnus Berggren, väckte stor uppmärksamheten för ett år sedan när Lars Herlogsson i sin doktorsavhandling visade att det är möjligt att bygga upp fullt fungerande tryckbara fälteffekttransistorer i plast.

Loïg Kergoat, postdoktor i samma forskargrupp, visar nu i en artikel i högt rankade tvärvetenskapliga tidskriften PNAS, att plasttransistorn kan styras och kontrolleras med stor precision.

Ska en transistor vara användbar i en logisk krets måste den så kallade tröskelspänningen, där transistorn slår om från av till på, från noll till ett, vara väl definierad. Loïg Kergoat har visat att man genom att byta material i gate-elektroden, den elektrod i en transistor som styr strömmen genom de båda andra elektroderna, successivt kan flytta tröskelspänningen.

– Transistorer uppbyggda av organisk elektronik behöver kunna styras med svaga spänningar, gärna så nära noll som möjligt, säger Loïg Kergoat.

Genom att byta elektrodmaterial från exempelvis guld till kalcium minskades tröskelspänningen med så mycket om 0,9 volt.
– Detta innebär att vi mycket exakt kan kontrollera en av de viktigaste egenskaperna i våra transistorer, vilket har stor betydelse när vi skall bygga kretsar av olika slag, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik.

Forskningen bedrivs i ett samarbete mellan gruppen för organisk elektronik, institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet, campus Norrköping och en forskargrupp vid Université Paris Diderot, Paris 7 där Magnus Berggren också varit gästprofessor 2009-2011.

INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln, Tuning the Threshold Voltage in Electrolyte-Gated Organic Field-Effekt Transistors är publicerad i PNAS, Proceedings of the National Academy of Science of the USA.

Läs mer på LiUs forskningswebb

För mer information, kontakta Loïg Kergoat, loig.kergoat@liu.se
eller professor Magnus Berggren, +46 11 36 36 37, magnus.berggren@liu.se

Vid behandling med läkemedel händer det att patienter drabbas av så kallade läkemedelsrelaterade problem, särskilt vanligt är detta bland äldre. Läkemedelsrelaterade problem kan till exempel vara biverkningar eller otillräcklig effekt av ett läkemedel.

Syftet med Linas avhandling är att undersöka hur en modell där kliniska apotekare arbetar tillsammans med övrig sjukvårdspersonal i ett vårdteam (Lund Integrated Medicines Management, LIMM) påverkar läkemedelsbehandlingens kvalitet och säkerhet. Ett annat syfte är att studera hur många och vilken typ av läkemedelsfel som uppkommer i sjukhusets läkemedelslistor när patienter skrivs in på sjukhus.

LIMM-modellen infördes på tre avdelningar på Universitetssjukhuset i Lund under 2007-2008. När patienter skrevs in på avdelningarna gjorde kliniska apotekare en läkemedelsavstämning, det vill säga de identifierade patientens aktuella läkemedelslista. De intervjuade även patienterna om deras läkemedelsanvändning samt gav råd och information. Hos ungefär hälften av patienterna hittades minst ett fel i sjukhusets läkemedelslista vid jämförelse med vilka läkemedel patienten behandlades med precis före sjukhusinläggningen. Under sjukhusvistelsen genomförde apotekarna dessutom läkemedelsgenomgångar, det vill säga analys, omprövning och uppföljning av läkemedelsbehandlingen i syfte att lösa och förebygga läkemedelsrelaterade problem. De läkemedelsrelaterade problem och läkemedelsfel som hittades diskuterades i vårdteamet och läkaren ansvarade för att göra förändringar i patientens läkemedelsbehandling.

De patienter som fick läkemedelsavstämning och läkemedelsgenomgångar enligt LIMM-modellen hade färre olämpliga läkemedel vid utskrivning och dessutom färre läkemedelsorsakade återbesök på sjukhus jämfört med patienter som inte fick dessa åtgärder. Någon effekt på det totala antalet återbesök på sjukhus kunde inte visas.

Lina menar att en modell där kliniska apotekare arbetar i vårdteamet på en sjukhusavdelning kan förbättra läkemedelsbehandlingens kvalitet och säkerhet genom att minska läkemedelsfelen och minska antalet olämpliga läkemedel. Hon menar dock att ytterligare studier behövs för att undersöka om läkemedelsavstämning och läkemedelsgenomgångar påverkar patienternas behov av sjukvård efter utskrivning från sjukhuset. Resultatet från Linas avhandling tyder dock på att läkemedelsorsakade återbesök till sjukhus kan minskas.
Lina Hellström är född och uppvuxen i Ronneby. Hon tog sin apotekarexamen vid Uppsala universitet 2002 och sedan 2007 har hon varit doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Clinical pharmacy services within a multiprofessional heathcare team” försvaras den 16 maj, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Doc. Tommy Westerlund, Göteborgs universitet

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Varje år drabbas 80-90 barn i Sverige av hjärntumör, en allvarlig form av barncancer där idag tre av fyra barn överlever efter behandling.

Upptäckten ökar möjligheterna att hitta en effektivare behandling för de barncancerformer som idag är mycket svåra att bota och har stor betydelse för förståelsen kring hjärntumörers uppkomst. Nästa steg är att genomföra de kliniska analyser som krävs och ta fram läkemedel som är riktade specifikt mot olika hjärntumörer.

Försök utfördes på omogna celler, så kallade stamceller, från olika områden i hjärnan såsom lillhjärnan, storhjärnan och hjärnstammen. Dessa stamceller jämfördes sedan med tumörer från över 100 patienter. Det visade sig att cellernas ursprung var minst lika viktigt för tumörens allvar som den genetiska förändring som omvandlat cellerna till allvarliga tumörer.  För en effektiv behandling spelade även tidpunkten då tumörerna uppstod stor roll.

– Vi får alltså inte stirra oss blinda på de gener som är förändrade i en cancer utan det är minst lika viktigt för behandlingen hur ursprungscellerna som gav upphov till tumören ser ut. Vår studie visar också att det finns markörer för dessa ursprungsceller i själva tumören, säger Fredrik Swartling som lett studien tillsammans med barnneurologen William Weiss, som arbetar på UCSFs barnsjukhus och hjärntumörcenter i San Francisco, USA.

Hjärntumörer uppkommer oftast på grund av slumpvisa förändringar i våra gener. En gen som ofta förändras och finns i höga nivåer i barnhjärntumörer är cancergenen MYCN. Tidigare forskning har antagit att patienter med höga nivåer av en specifik cancergen, t ex MYCN, bör behandlas på samma sätt. Den aktuella studien visar att så inte är fallet.

– Tumörerna är mer olika än vi hade trott. Trots att dessa patienter har exakt samma förändring av en cancergen har det stor betydelse om tumören uppstod i lillhjärnan, storhjärnan eller hjärnstammen och även om den till exempel uppstod under fosterstadiet eller efter födseln, säger Fredrik Swartling.

Forskarna visar i studien att normala stamceller i odling omvandlas till hjärntumörceller när cancergenen MYCN fördes in i cellen. Både stamceller som kom från ett tidigt fosterstadium och stamceller som kom från en senare tidpunkt i livet omvandlades till tumörceller. Trots att samma cancergen orsakade dessa tumörer så svarade de olika effektivt på den behandling som de utsattes för.

Att tumörens ursprung gick att hitta i själva tumören gör det relativt enkelt att bestämma vilket ursprung cancern har i ett prov från patientens tumör. Utmaningen är nu att identifiera tillförlitliga markörer som röjer tumörens ursprung för att vården bättre ska kunna bedöma vilken behandling som ska sättas in för att det ska fungera effektivt i de olika fallen.

– Sen gäller det att man har flera olika behandlingar för dessa olika patienter, något som kan dröja innan vi har på våra sjukhus. Men liknande läkemedel som de vi använde i vår studie testas redan i kliniska prövningar på patienter och vi hoppas nu att de kan fungera som vi har tänkt, säger Fredrik Swartling.

INFORMATION OCH FAKTA
Studien har finansierats av bland andra Barncancerfonden, Cancerfonden och Vetenskapsrådet.

Läs mer [Ref 1]om hjärntumörer hos barn.

Länk till Cancers cells webbplats [Ref 2].

Kontaktpersoner:
Fredrik Swartling, huvudansvarig för studien, institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 48 31, 070-717 75 91, fredrik.swartling@igp.uu.se

Det går också att få kontakt med kliniskt verksamma läkare på institutionen för kvinnors och barns hälsa, barnonkologen, Akademiska sjukhuset, om så önskas.

De flesta svenskar borstar regelbundet tänderna med fluortandkräm. Men få av oss vet vilken som är den bästa borsttekniken, hur vi ska använda tandkrämen och vilken roll fluoren har för att förebygga karies.

Pia Gabre och hennes kollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i två studier undersökt totalt 2 013 svenskar i åldrarna 15–16, 30–35, 60–65 samt 76–80 för att kartlägga våra tandborstningsvanor: hur ofta borstar vi och hur länge, hur ofta använder vi fluortandkräm, hur mycket tandkräm lägger vi på tandborsten och hur mycket vatten använder vi under och efter borstningen.

Resultaten visar att bara tio procent av befolkningen använder tandkrämen på bästa sätt.

– Generellt kan man säga att vi prioriterar att borsta tänderna, men mer på grund av sociala normer och för att känna oss fräscha i munnen än för att förebygga karies, säger Pia Gabre.

Enligt Pia Gabre skulle svenskarna kunna förbättra sin tandhälsa avsevärt om de lärde sig hur man maximerar effekten av fluortandkrämen. Samtidigt, visar studien, är 80 procent ganska nöjda med hur de sköter sina tänder.

– De flesta som vi intervjuade hade lärt sig borsta tänderna i barndomen, av sina föräldrar. Även om de därefter informerats om mer effektiva tandvårdsvanor fortsätter de borsta på samma sätt, säger Pia Gabre.

Forskarnas slutsats är att svenskarnas tandborstningskunskaper måste öka och att tandvårdsråden måste bli enklare, tydligare och lättare att efterleva.  

INFORMATION OCH FAKTA

Visste du att…
…25 procent av Sveriges tonåringar inte borstar tänderna regelbundet
…bäst på att borsta är kvinnor under 35 år
…omkring var fjärde svensk tror att fluorens huvuduppgift är att ”hålla munnen fräsch”
…över 70 procent av vuxna svenskar har aldrig instruerats i hur tandkrämen ska användas
…mellan 55 och 75 procent sköljer munnen efter borstning

Tandforskarens råd
• Använd tandkräm minst 2 gånger varje dag, efter frukost och före sänggående.
• Om du ofta får hål i tänderna använd tandkräm med högre fluorinnehåll.
• Undvik att skölja bort tandkrämen med vatten.

Studien Fluoride toothpaste and toothbrushing; knowledge, attitudes and behaviour among Swedish adolescents and adults publicerades i Swedish Dental Journal.

Studien Is the use of fluoride toothpaste optimal? Knowledge, attitudes and behaviour concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden publicerades i Community Dental Oral Epidemiol.

Under perioden 1963 till och med 1990 samlade Fiskeriverket in data från kräftfisket i älven Ljungan i Västernorrland för att fastställa den ekonomiska skada som fiskerättsägare förorsakades i samband med ett kraftverksbygge.

I en avhandling vid Mittuniversitetet har materialet använts för att undersöka vilka faktorer som påverkar kräftfångstens storlek på lång sikt och hur fångsten påverkades av en kraftverksutbyggnad.

– Storleken på fångsten påverkades främst av tidigare års fångststorlek; stor fångst föregående år innebar mindre fångst nästa år. Ett milt vinterklimat innebar på lång sikt, sex år, bättre fångster, medan höga vattenflöden under höst och vår, några år före fångsttillfället innebar sämre fångster, säger Jenny Zimmerman, doktorand vid Mittuniversitetet.

Större förändringar i flodkräftornas livsmiljö i form av kraftigt reducerade vattenflöden var också negativt för fångsterna. Flodkräftan är akut hotad i Sverige främst på grund av kräftpest. I Ljungan dog beståndet ut i slutet av 90-talet. En återintroduktion har genomförts och flodkräftan finns åter i älven.

– Trots att Ljungan ligger i norra kanten av flodkräftans utbredningsområde har kräftorna för närvarande en kroppstillväxt som är nära den maximala som uppmätts, säger Jenny Zimmerman.

Resultaten pekar på ett antal råd för ett hållbart kräftfiske i Ljungan och andra nordliga vattendrag.

 

Chalmersforskarnas fokus är så kallade självorganiserande system. Målet är att räkna ut hur man ska  tillverka molekylära byggstenar som bygger upp avancerade nanomaterial av sig själva när man blandar ihop dem – som bitar i ett självläggande pussel.

En viktig egenskap inom det här området är något som kallas för kiralitet. De flesta större molekyler är kirala, vilket betyder att de förkommer i två versioner som är spegelbilder av varandra, ungefär som våra händer. De två versionerna har ofta helt olika effekt i till exempel människokroppen. Ett känt exempel är läkemedlet Neurosedyn, där den ena varianten av den verksamma molekylen orsakar fosterskador.

Det normala är att kiralitet uppstår genom kombinationer av olika sorters partiklar, eller samma sorts partiklar om de är asymmetriska. Men Chalmersforskarna har nu visat något som hittills inte har varit  självklart inom fysiken: kiralitet kan uppstå spontant även i ett system som består av bara en sorts grundpartiklar, som dessutom är sfäriskt symmetriska. Det senare betyder att det inte spelar någon roll hur partiklarna är roterade i förhållande till varandra, utan krafterna mellan partiklarna beror bara på avståndet mellan dem.

– Asymmetri kan alltså uppstå spontant i ett system där grundförutsättningen är maximal symmetri, säger Martin Nilsson Jacobi, som leder forskargruppen. Detta är en viktig insikt när man försöker utveckla självorganiserande material. Det kastar också nytt ljus över frågan om varför kiralitet är så vanligt i naturen.

Grunden till upptäckten är en matematisk metod som forskargruppen har utvecklat. Med den kan de utgå ifrån en önskad kristall, och räkna ut exakt vilka krafter mellan partiklarna som krävs för att de ska bilda just den kristallen. Detta är en helt ny strategi för att designa självorganiserande system – vilket också ledde till en publicering i Physical Review Letters.

De allra flesta forskarna inom fältet testar sig fram med experiment och datorsimuleringar för att hantera den enorma komplexitet som självorganiserande system innebär. Sedan ändrar de byggstenarna undan för undan för att försöka få till rätt slutresultat. Men chalmersforskarna räknar alltså ut lösningen på förhand i stället.

– Vi designar byggstenarna matematiskt, säger Martin Nilsson Jacobi. Än så länge ger våra metoder för komplicerade krafter mellan partiklarna för att använda i labbet, men vi arbetar med att förenkla dem på olika sätt.

Målet är att ta fram analytiska metoder för att tillverka nanopartiklar vars yta täcks av molekyler i givna mönster. Molekylerna ska göra att partiklarna fastnar i varandra på precis rätt sätt, så att de bildar den önskade strukturen.

– Forskningen inom materialtillverkning går nu allt mer mot självorganiserande material, säger Martin Nilsson Jacobi. En inspirationskälla är levande celler, där självorganisering och självreparation sker hela tiden. Makalöst komplexa molekylära maskinerier byggs upp spontant genom att atomer och molekyler fäster vid varandra med olika typer av bindningar.

Forskare världen över försöker nu efterlikna dessa system som evolutionen har skapat under årmiljoner. De kan också skapa helt nya material med exotiska egenskaper som inte förekommer naturligt, så kallade metamaterial. Ett exempel är strukturer som är osynliga eftersom de leder ljuset förbi sig själva. Andra exempel är material som inte sprider ljud, eller som inte expanderar vid upphettning.

INFORMATION OCH FAKTA
Läs mer om chalmersforskarnas genombrott
Alla de fyra artiklarna som har publicerats i Physical Review Letters har också uppmärksammats med kommenterande artiklar i tidskriften, som är mer lättlästa än de vetenskapliga artiklarna.

Dem och de vetenskapliga artiklarna hittar du här:
Asymmetri uppstår ur symmetri [

Design med matematiska metoder (gemensam kommentar till två artiklar som publicerades i samma nummer av tidskriften)

En matematisk förklaring till varför mikrostrukturer så ofta är randiga
 
För mer information, kontakta
Martin Nilsson Jacobi, biträdande professor i komplexa system, Chalmers, 031-772 31 66, mjacobi@chalmers.se

4XLIND är det första i verkserien ”Music 4 people and spaces”, där Lind experimenterar med olika sätt att använda videoprojektion vid framföranden.

En av idéerna bakom verket är att bilda en homogen musicerande grupp av en enda individ och den individens unika musikaliska egenskaper. Lind utforskar här även pianots egenskaper och möjligheter som instrument, samt att använda akustiken från de fysiska rum han befinner sig i som parametrar i kompositionen.

Verket består av sju sammanlänkade stycken med en sammanlagd längd på 42 min. Verket framförs i Norrlandsoperans Black box, Umeå, lördag 19 maj kl 15:00. Fri entré.

INFORMATION OCH FAKTA
Anders Lind (född 1978) är tonsättare och musiker samt anställd vid Umeå Universitet som konstnärlig ledare i musik vid institutionen för estetiska ämnen. Han har en bakgrund som analog synthspelare i den proggressiva rock-/hiphopgruppen K-pist och har med sedan dess medverkat i allt från teaterföreställningar, film och dans-performances till fristående konserter i olika konstnärliga miljöer.

Sedan några år tillbaka är Anders Linds konstnärliga fokus framförallt inriktat på nutida konstmusik. 2010 blev han invald i Föreningen Svenska Tonsättare och samma år erhöll han sin master of fine arts in music från Piteå Musikhögskola, där han studerat komposition för bland andra professor Jan Sandström.

Anders Lind har fått flera stipendier och hans verk två år i rad blivit utvalda till den årliga konstmusikfestivalen Ung Nordisk Musik och erhållit juryns utmärkelse vid nationell kompositionstävling utlyst av Sveriges Nya Kammarorkester 2007.

Hans verk präglas av en experimentlusta och en vilja att utforska nya metoder. De har framförts av orkestrar och ensembler så som: Uppsala kammarorkester, Norrbotten NEO, Gageego, Avanti, Esbjerg Ensemble, SNYKO, Kammarkören Sångkraft och Nordiska Kammarorkestern.