Den kulturella mångfalden i det svenska samhället har ökat markant de senaste decennierna. Mångfalden innebär stora utmaningar för den psykiatriska vården, men trots detta finns det mycket lite forskning på området.

– Vi vet att en människas kulturella bakgrund har stor betydelse för hur hon uppfattar såväl sig själv som sin omgivning. Den påverkar också hennes förståelse och tolkning av begrepp som till exempel sysselsättning, hälsa, självständighet och välbefinnande, vilka är centrala inom den psykiatriska arbetsterapeutiska behandlingen, säger Parvin Pooremamali, doktorand vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola.

Olika världsåskådning
Pooremamali har studerat hur såväl patienter med bakgrund från Mellanöstern som yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever den arbetsterapeutiska vården inom psykiatrin.

– Kulturkrockarna är tydliga. Den svenska arbetsterapin utgår från en västerländsk individualistisk världsåskådning där självet betraktas som unikt och autonomt. Majoriteten av patienterna med bakgrund från Mellanösten har dock en kollektivistisk världsåskådning i vilken gruppen, till exempel familjen, har företräde framför individen, förklarar hon.

Detta leder till frustration och rädsla bland såväl patienter som arbetsterapeuter.
– Många av patienterna avbryter sin behandling, säger Pooremamali.

Olika syn på relationen
Medan patienterna med bakgrund i Mellanöstern söker en mycket nära relation, en union, med behandlaren eftersträvar vårdpersonalen en professionell distans till patienten.

– Patienten ser terapeuten som mahram, ett islamiskt begrepp som används om människor man har mycket nära relationer med, och förväntar sig omsorg, medlidande och ett ömsesidigt utbyte av livets glädje och sorg. De vill att vårdpersonalen ska ta emot dem och förstå dem, en önskan som ofta resulterar i besvikelse.

Anpassade modeller
Även arbetsterapeuterna är frustrerade och osäkra då de saknar kunskap och modeller att arbeta utifrån när det gäller invandrare med psykisk sjukdom eller funktionshinder.

– En viktig målsättning för arbetsterapeuten i psykiatrin är att aktivera patienten, något som många tycker är svårt, i synnerhet när det gäller de kvinnliga patienterna.

Pooremamali ser ett stort behov av att kulturanpassa arbets- och interventionsmodeller för att hjälpa patienten att bli mer oberoende samt att integrera element från de båda kulturerna för att på så vis bilda en bikulturell identitet.

– De modeller vi arbetar efter idag fungerar sällan på patienter med invandrarbakgrund. Vi behöver mer holistiska modeller som enklare anpassas till den enskilde patienten, säger hon och betonar samtidigt att det behövs mer forskning på området.

Ett nanolaminat är skiktat som plywood men på en skala som räknas i miljarddelar av en meter. Det aktuella materialet med den kemiska formeln Ti3SiC2 har ingen termoelektrisk effekt alls. Martin Magnuson, materialfysiker vid Linköpings universitet, och hans medarbetare har nu klarlagt orsaken. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Physical Review B.

– Vi upptäckte att den termoelektriska effekten i vårt material har ett positivt värde i laminatplanet, men ett motsvarande negativt värde vinkelrätt mot skikten. De två effekterna tar ut varandra så att summan blir noll, säger Martin Magnuson.

Avgörande för förståelsen var undersökningar med röntgenspektroskopi vid Maxlab i Lund där forskarna kunde mäta riktningen hos de kemiska bindningarna och elektronbanorna i materialet. Kraftiga vibrationer hos kiselatomerna, med tre till fyra gånger högre frekvens vinkelrätt mot skikten än längs med skikten, visade sig ha stor betydelse för elektronernas energilägen.

Resultaten utgör experimentella bevis och förklarar varför den termoelektriska effekten för Ti3SiC2 är noll över ett stort temperaturområde. Att Ti3SiC2 har noll termoelektrisk effekt är en unik materialegenskap med många möjliga tillämpningar i elektriska apparater: temperatur-oberoende kontaktledningar och elektriska kontakter eller i termoelement för mätning av temperatur och tryck.
Omvänt kan man med denna kunskap designa nya intressanta material med stor termoelektrisk effekt för att generera elektricitet från spillvärme i fordon och elektriska apparater, energi som annars måste kylas bort. En förlust kan på det sättet vändas till en energivinst.

Principen bakom termoelektricitet är att olika temperaturer i ett material får fria laddningar – exempelvis elektroner – att vandra från varma till kalla områden. Resultatet blir en elektrisk spänning.

KONTAKT OCH INFORMATION
Artikel: Electronic-structure origin of the anisotropic thermopower of nanolaminated Ti3SiC2 determined by polarized x-ray spectroscopy and Seebeck measurements [Ref 1] av Martin Magnuson, Maurizio Mattesini, Ngo Van Nong, Per Eklund och Lars Hultman. Phys. Rev. B 85:19, 22 maj 2012.

Kontakt:
Martin Magnuson, universitetslektor tunnfilmsfysik, 013-285716, martin.magnuson@liu.se

Parasiter och andra organismer anpassar sig genom förändringar i arvsmassans gener, så kallade mutationer, vilket leder till att varje ny generation blir mer och mer livskraftig i sin miljö. Rent generellt är det emellertid bara en extremt liten del av alla mutationer som ger en ökad överlevnadschans, de allra flesta leder istället till oförändrade eller sämre egenskaper. Forskargruppen vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, har studerat en specifik gen (tymidinkinas) i 20 000 arter ur alla kända huvudgrupper av organismer. De har då funnit att flera parasiter i vitt skilda släkten har en gemensam strategi för att vaska fram just de mutationer som leder till utveckling av nya funktioner hos deras gener.

Strategin bygger på att gener kan kopieras flera gånger. En av kopiorna behåller då ursprungsfunktionen medan de andra kan mutera och skapa nya funktioner. Kopiorna liggger direkt efter varandra i samma gen och hamnar då i samma protein när genen avkodas i cellen. Den nära placeringen är både en förutsättning för att välja bort oanvändbara mutationer och för att kopiorna ska kunna utbyta genetisk information med varandra. Insikten i hur kopiorna samarbetar och hur nya funktioner utvecklas kom delvis genom detaljstudier av ett protein som kodas av två sådana sammanfogade genkopior: Tymidinkinas hos parasiten Trypanosoma brucei. Denna parasit orsakar afrikansk sömnsjuka, en dödlig hjärninfektion som sprids med tsetseflugor.

Ännu är det för tidigt att säga om upptäckten endast gäller den specifika gen som studeras, men det faktum att samma fynd gjordes i flera oberoende arter kan tyda på att det är en mer allmän strategi, och skulle i så fall kunna förklara att många parasiter har lyckats bli så framgångsrika. Sömnsjukeparasiten kan till exempel inte bara infektera människor utan också kor, får, getter, hästar och flera olika vilda djur, vilket tyder på mycket god anpassningsförmåga till olika förhållanden. Denna förmåga att utveckla nya egenskaper är ett stort problem för oss eftersom parasiterna mycket snabbt utvecklar resistens mot de läkemedel som används mot dem.

KONTAKT OCH INFORMATION
Arbetet, som publiceras i tidskriften Journal of Biological Chemistry, är utfört av Farahnaz Ranjbarian, Munender Vodnala, Sharvani Munender Vodnala, Reza Rofougaran, Lars Thelander och Anders Hofer, samtliga vid Umeå universitet.

För mer information kontakta Anders Hofer, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, 
tel. 070-297 40 96, 
e-post anders.hofer@medchem.umu.se

Referens:
F Ranjbarian, M Vodnala, SM Vodnala, R Rofougaran, L Thelander, A Hofer.Trypanosoma brucei thymidine kinase is a tandem protein consisting of two homologous parts, which together enable efficient substrate binding. J. Biol. Chem. 287, 17628-36 (2012).

Mars yta har ett rikt varierande landskap och en ny studie visar att stora markområden på Mars norra halvklot under perioder har tinat och fryst i ett cykliskt förlopp. Studien är nu publicerad i den ansedda internationella vetenskapliga tidskriften ICARUS (International Journal for Solar System Studies).

– Den här processen är vanlig i våra egna arktiska miljöer med permafrost, att det bildas lobformade strukturer på sluttningar. Eftersom landskapen vi studerar på Mars har markbunden is så är vår tolkning att flytande vatten varit tillgängligt i marken i upptiningsperioder, säger forskaren Andreas Johnsson, vid Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet.  

Bäckraviner bildats av vatten
När isen smält har sediment på sluttningarna mättats av smältvattnet och sedan långsamt börjat röra sig nedåt på grund av gravitationens inverkan.

– Man kan se de här strukturerna i nära anslutning till så kallade bäckraviner, säger forskaren Andreas Johnsson.

Forskarna har länge misstänkt att bäckraviner, som är geologiskt unga landformer, har bildats av rinnande vatten.

– Frågan vi ställde oss var om flytande vatten kan uppstå i lokala nischer i framförallt nedslagskratrar där de flesta bäckraviner finns, borde vi då inte se fler tecken på upptining och effekter av smältvatten som i våra egna arktiska miljöer, säger forskaren Andreas Johnsson.

I undersökningen, som är fokuserad på norra halvklotet av Mars, kunde forskarna se lobformade strukturer i nära anslutning till bäckravinerna. Liknande landformer finns också i arktiska områden på jorden och kallas då solifluktionslober.

Jämförelser med jorden
I studien har forskarna jämfört Mars landformer med kända solifluktionslandformer på Svalbard.

– Till skillnad från lokal issmältning, som bäckravinerna antyder, så visar solifluktionsloberna på att det troligen har varit en mera utbredd upptining av Mars landskap. Följaktligen måste det i så fall ha funnits flytande vatten i större områden. Det här är intressant bland annat för vår förståelse om klimatets utveckling, säger forskaren Andreas Johnsson.

Resultaten visar antingen på att klimatmodellerna måste förfinas för att inkludera de klimatförhållanden dessa strukturer kräver, eller så betyder det att någon annan faktor spelar in.

Det har sedan Mars Phoenix Lander konstaterats att marken innehåller salter som kan påverka vattnets fryspunkt på Mars så att det kan förbli flytande även i minusgrader och under lågt atmosfärstryck.

– Vilket av dessa scenarier som stämmer bäst är inte klarlagt. Det vara en kombination av de båda.

Letar liv på Mars
Temporärt flytande vatten är också av stort intresse när man letar efter gynnsamma miljöer för liv på Mars. I jordens kalla miljöer har forskning påvisat att organismer kan klara sig långa tider utan vatten, men det måste finnas tillgång till vatten ibland.

– På Mars antyder dessa landformer att under gynnsamma varmperioder så smälter isen och marken mättas tillfälligt med vatten för att åter frysa då en ny köldperiod kommer. Denna process är troligtvis säsongsbunden och kopplad till perioder då Mars polaxel lutade mer. Med bakgrund av Mars varierande klimat finns förutsättningar för att dessa förhållanden är återkommande.

Studien är publicerad i den ansedda internationella vetenskapliga tidskriften ICARUS (International Journal for Solar System Studies).

KONTAKT OCH INFORMATION
Andreas Johnsson, doktorand i naturgeografi. Institutionen för geovetenskaper Göteborgs Universitet Tel: 031-786 2943
Mobil: 0725-20 50 88
E-mail: andreasj@gvc.gu.se

Länk till artikel:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019103511005021?

Fetma som sätter sig inne buken är betydligt farligare är den fetma som sätter sig i ytligt på kroppen. Fett inne i buken har till exempel tidigare förknippats med diabetesutveckling. Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin, har tillsammans med Lars Lind, professor i medicin, analyserat data från den så kallade PIVUS-studien som omfattar drygt 1 000 70-åringar i Uppsala.

De har tidigare ur samma datamaterial visat att PCB kan förutsäga diabetesutveckling. I den aktuella studien har forskarna mätt halterna i blodet av 23 olika långlivade organiska miljögifter hos de drygt 1 000 70-årigarna. Hos närmare 300 av dem undersöktes också mängden fett i olika delar av buken med hjälp av magnetkamera. De flesta tidigare studier har endast använt BMI eller midjemått som mått på fetma. De fann att höga nivåer av det långlivade och svårnedbrytbara högklorerade miljögiftet ämnet PCB189 var relaterat till en hög andel fetma i buken.

– Detta fynd kan tala för att PCB189, som även var relaterat till diabetesutveckling, kan vara av betydelse för hur fett lagras i kroppen, säger Monica Lind.

För att förstå den bakomliggande mekanismen behövs mer forskning i form av kontrollerade laboratoriestudier. Enligt Monica Lind finns det flera möjliga orsaker. Intressant att undersöka är till exempel om det kan vara en hormonell påverkan på fettmetabolismen, en hämning av kortisolnedbrytningen, eller en hämning av bildandet av östrogen.

Studien ingår i den sk PIVUS-studien  i Uppsala.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta Monica Lind
Tel: 018-611 9745, 070-320 30 66, e-post: Monica.Lind@medsci.uu.se

I dag finns det cancerbehandlingar som går ut på att hindra cancercellernas ämnesomsättning, en process där näringsämnen omvandlas till energi och byggmaterial med hjälp av enzymer. Ämnesomsättningen, metabolismen, är nödvändig för att celler ska kunna dela sig och växa. Processen kan hindras genom att blockera vissa enzymer – och då bromsas celldelning och tillväxt av cancerceller. Så fungerar vissa läkemedel i dag, men tyvärr hindras samtidigt de friska cellerna, vilket leder till biverkningar.

– Det är alltså önskvärt att identifiera enzymer som är viktiga för cancercellernas ämnesomsättning, men inte för de normalt växande kroppscellerna. Det skulle kunna leda till nya, mer effektiva sätt att bromsa cancertillväxt med färre biverkningar. För att åstadkomma detta behöver vi bättre kunskap om hur cancercellers metabolism fungerar, säger Roland Nilsson, forskare vid enheten för beräkningsmedicin, institutionen för medicin, Solna.

Det forskarlag som han ingår i har tillsammans med amerikanska kollegor systematiskt mätt vilka näringsämnen ett 60-tal olika cancerceller konsumerar. Mätningen är gjord med masspektrometri, en känslig analysmodell där man ”väger” molekyler.  

Av studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Science, framgår att snabbt växande cancerceller från olika sorters tumörer konsumerar aminosyran glycin. Normala, friska kroppsceller, till exempel vita blodkroppar, konsumerar däremot inte glycin alls under celldelningen. Forskarna drar slutsatsen att friska celler kan producera tillräckligt med glycin själva, till skillnad från cancerceller. Forskarna har också sett att det enzym cancercellerna är beroende av för att klara sin försörjning av glycin förekommer i stora mängder i cancertumörer hos patienter. Särskilt stora mängder av detta enzym återfinns i aggressiva tumörer, något som är kopplat till högre dödlighet hos patienterna.

Forskarnas förhoppning är att glycinmetabolism kan vara en svag punkt hos cancerceller. En blockering av glycinenzym skulle möjligen kunna hindra specifikt cancerceller från att växa och dela sig, med mindre påverkan på friska kroppsceller.

– Men mycket arbete återstår innan vi förstår tillräckligt om hur glycinmetabolismen fungerar i cancerceller för att eventuellt kunna använda det i ett läkemedel. Vi behöver också hitta ämnen som effektivt blockerar dessa enzymer, och pröva om dessa kan hindra tillväxt av tumörer utan att orsaka biverkningar, säger Roland Nilsson.

KONTAKT OCH INFORMATION
Roland Nilsson, forskare Institutionen för medicin, Solna Enheten för beräkningsmedicin
Tel: 0722 334 580
E-post: roland.nilsson@ki.se.

Studien är finansierad med pengar från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stockholms läns landsting, National Institutes of Health, The Leukemia & Lymphoma Society och The Nestle Research Center.

Publikation: ”Metabolite Profiling Identifies a Key Role for Glycine in Rapid Cancer Cell Proliferation”, Mohit Jain, Roland Nilsson, Sonia Sharma, Nikhil Madhusudhan, Toshimori Kitami, Amanda L. Souza, Ran Kafri, Marc W. Kirschner,?Clary B. Clish och Vamsi K. Mootha, Science, online early publication 24 May 2012.

I ett nytt projekt ”3D sound design” vid Luleå tekniska universitet ska forskare från flera ämnen utveckla informationssystem för bilar i samarbete med Volvo Personvagnar. Akustiker, psykologer, musiker, kompositörer och designers ska samverka och utveckla system som t.ex. kan varna bilförare för älgar nära vägen. 

– Ett sådant system ska kunna ge en indikation till föraren om att det är ett föremål på sidan om vägen som det finns en fara kopplad till. Vi ska titta på vilket som är det bästa sättet att ge föraren information om det här, säger Anders Ågren professor i Teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet.

7 miljoner kronor finansierar ”3D sound design” som är samfinansierat av Volvo och Trafikverket inom FFI-programmet. Syftet med ”3D Sound Design” är att kunna använda ljud för ökad trafiksäkerhet och bättre förarmiljö och genom det stärka Volvos varumärke. Teknisk akustik är ämnesområdet för projektet men unikt är att man samarbetar över flera ämnesdiscipliner som komposition, design och teknisk psykologi. Det senare handlar om hur äldre bilförare som får sämre arbetsminneskapacitet kan hantera ”just nu” situationer och det förra om hur ljudsignaler skall komponeras för att förmedla risknivå, brådska, typ av information och varumärkesidentitet.

– Vi är bra på det här och unika genom att vi kopplar ihop dessa ämnen med akustiken, säger professor Anders Ågren.

Det är för att skapa ljud utifrån idéer och helhetstänkande som man kopplat in musiker och kompositörer i projektet. Det handlar om att hitta en designmetodik för ljud, i likhet med hur designers visualiserar bilder, och utveckla verktyg som gör det möjligt att skissa ljud tillsammans med fordonsutvecklaren.

– Vi tog in musiker och kompositörer som skissade kan man säga och sedan utvecklade vi visuella och auditiva  gränssnitt som gjorde det enkelt att kommunicera med användare  och beslutsfattare i den här processen, säger Arne Nykänen, forskarassistent i Teknisk akustik.

Forskarna i ”3D sound design” kommer att undersöka hur kommunikationen med föraren skall ske för att bilkörningen skall bli så säker som möjligt.  Är ett ljud för t.ex. älgvarning i fordon, kanske i kombination med signaler till andra sinnen, bästa sättet att ge föraren information om en fara och i vilken form och från vilken riktning ska varningen i så fall komma, är några forskningsfrågor.

– En viktig aspekt är att kunna dra uppmärksamhet till viktiga händelser i omgivningen utan att dra den från andra viktiga saker, att ha balans och sätta rätt nivå på varningen, säger professor Anders Ågren. 

I forskarnas labb finns körsimulatorer där man under kontrollerade former kan testa körförmågan samtidigt som försökspersoner utför andra uppgifter av olika slag. Med hjälp av dessa kan man mäta hur prestationerna påverkas av olika ljud.  I en förstudie har forskarna kunnat visa att det faktiskt blir en skillnad i prestation beroende på var man placerar ljuden.

– Vi ska utöka förstudien för att hitta effekter av placeringar av ljud och så håller vi på med teknik för att virtuellt placera ut ljuden i rummet var som helst, även utanför bilen, säger André Lundkvist, doktorand inom projektet vid ämnet Teknisk akustik.    

Den vuxna befolkningen i Vietnam står inför en växande våg av kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Mellan 2001 och 2009 steg det genomsnittliga blodtrycket med 0,9 mmHg, kroppsvikten med 0,4 kg och midjeomfånget med 0,5 cm per år, vilket vida överstiger prognoserna för regionen. Olycklig nog uppträder riskfaktorerna i allmänhet samtidigt, vilket skapar utmaningar och ställer höga krav när det gäller att ta hand om ett stort antal personer i riskzonen i ett land med begränsade resurser. Bara en mycket liten andel, 1,9 %, av dem med hög 10-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom har fått effektiv behandling. En färsk studie i landet visar att insatser mot flera riskfaktorer samtidigt är vida mer effektiva än insatser mot bara en av dem.

I avhandlingen studeras och värderas en vårdmodell som på kommunnivå kunde förbättra både den lokala hjärtsjukvården och kunskaperna om riskfaktorer, framför allt via individuella blodtryckskontroller. Resultaten visar att det finns möjligheter att åstadkomma detta lokalt och med förhållandevis små resurser, inte bara för personer med högt blodtryck men också för befolkningen som helhet. Efter tre år med programmet sjönk det genomsnittsblodtrycket hos vuxna i området med 3-4 mmHg.

KONTAKT OCH INFORMATION
Nguyen Ngoc Quang är läkare vid avdelningen för kardiologi vid Hanoi Medical University, Vietnam, och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Nguyen Ngoc Quang  är engelskspråkig och kan nås på
mobil +84-913-530-888
e-post quangtm@gmail.com

Fredagen den 1 juni försvarar Quang Ngoc Nguyen, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Förebyggande av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom i Vietnam: Integrering av folkhälsoperspektiv och klinisk verksamhet (engelsk titel: Understanding the Managing of Cardiovascular Disease Risk Factors in Vietnam – Integrating Clinical and Public Health Perspectives)

Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS.
Fakultetsopponent är professor Göran Bondjers, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55132

– Vi fann en lätt ökad risk för celiaki hos barn födda med planerat kejsarsnitt jämfört med naturligt förlossning, men ingen ökad risk efter akut kejsarsnitt, berättar Karl Mårild, forskare och ST-läkare i pediatrik, som i dagarna lägger fram en doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

Studien ger inte svar på varför det finns en skillnad mellan planerat och akut kejsarsnitt. Möjligen beror det på att barn som föds efter akut kejsarsnitt har hunnit komma i kontakt med förlossningskanalen och därmed påverkats av mammans bakterieflora.

Marginell riskökning
– Men jag vill understryka att riskökningen vid planerat kejsarsnitt är marginell och våra resultat innebär inte att indikationerna för kejsarsnitt ska ändras. Det är betryggande med tanke på att cirka 17 procent av svenska barn i dag föds med kejsarsnitt och ännu fler i stora delar av övriga Europa.

I sin avhandling har Karl Mårild bland annat undersökt olika riskfaktorer för celiaki. Resultaten visar bland annat att psykisk stress under de första två till tre levnadsåren inte, som befarat, tycks öka risken för celiaki. Däremot löper personer med Downs syndrom större risk att drabbas av celiaki.

– Det är den hittills största studien i sitt slag och den bekräftar tidigare rapporter om ett samband mellan Downs syndrom och celiaki. Det kan därför finnas anledning att överväga screening för celiaki hos barn med just Downs syndrom.
Influensa

Eftersom det finns ett samband mellan celiaki och andra sjukdomar, har Karl Mårild undersökt risken för sjukhusvårdad influensa hos vuxna och barn med celiaki.

– Vi fann då en tvåfaldigt ökad risk för sjukhusvårdad influensa vid celiaki. Det här är den första studie som tittat på det sambandet, och om framtida studier bekräftar att det finns en ökad risk för influensa vid celiaki kanske man ska överväga att erbjuda influensavaccination till denna grupp. Inte minst till de celiakipatienter som också har andra riskfaktorer för svår influensa.

Karl Mårilds forskning bygger på ett omfattande underlag. I de olika delstudierna ingick fler än 29 000 personer med celiaki, som jämförts med kontrollgrupper på upp till 150 000 individer.

Fakta om celiaki: Celiaki (glutenintolerans) är en livslång immunologisk sjukdom som drabbar cirka en procent av Sveriges befolkning. Vid celiaki leder intag av gluten, ett protein som finns i vete, korn och råg, till inflammation i tunntarmen så att tarmluddet försvinner. Det gör att tarmen blir sämre på att ta upp viktiga näringsämnen. Hos vissa individer orsakar sjukdomen diarré, buksmärtor och blodbrist (anemi), medan andra personer är nästan helt besvärsfria. Behandlingen vid celiaki är en livslång glutenfri kost. Under de senaste decennierna har celiaki blivit vanligare både i Sverige och utomlands, men orsakerna till detta är ännu inte helt klarlagda.

KONTAKT
För mer information, kontakta Karl Mårild, 0733-616 600.

– Jag har sällan blivit så förvånad över ett forskningsresultat. Det man kunnat vänta sig är annars att människan i detta avseende skulle vara lik andra däggdjur, framförallt apor, säger Jonas Frisén, Tobiasstiftelsens professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Länge trodde man att samtliga nervceller i hjärnan bildades fram till tiden kring födelsen, och att inga nya nervceller tillkom senare i livet. Ett paradigmskifte skedde när forskare fann att nervceller hos däggdjur nybildas kontinuerligt från stamceller i vissa delar av hjärnan. Detta förändrade synen på hjärnans formbarhet och har väckt förhoppningar om att kunna ersätta förlorade nervceller vid vissa typer av neurologiska sjukdomar.

Nervceller hos vuxna däggdjur nybildas i två regioner i hjärnan: hippocampus och luktbulben. Hippocampus är viktig bland annat för minnet, medan luktbulben är avgörande för att vi ska kunna uppfatta och tolka dofter. Men på grund av svårigheten att studera nybildning av nervceller hos människa, har det varit oklart i vilken omfattning nervcellsnybildning också sker i den vuxna människohjärnan. I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med österrikiska och franska forskare, dragit nytta av att kärnvapentester under det kalla kriget ledde till kraftigt förhöjda halter av kol-14 i atmosfären för att ge svar på denna fråga.

Kol-14 lagras i DNA i cellkärnan och genom att mäta halten av denna isotop kan cellerna åldersbestämmas. Forskarna fann att nervcellerna i luktbulben i den vuxna människohjärnan hade kol-14-halter i DNA som motsvarade de som fanns i atmosfären vid tiden för individens födelse. Detta talar starkt för att det inte sker någon nervcellsnybildning av betydelse i denna del av hjärnan. Något som alltså skiljer människan från övriga däggdjur.

– Människan är mindre beroende av luktsinnet för sin överlevnad än vad många djur är. Möjligen är förlusten av nervcellsnybildning i luktbulben relaterat till det, men det är bara spekulationer, säger Jonas Frisén.

Tillsammans med sin forskargrupp planerar han nu att studera omfattningen av nervcellsnybildning även i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för högre hjärnfunktioner hos människa.  Den nu publicerade studien har finansierats med bidrag från Tobiasstiftelsen, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), amerikanska NARSAD, Hjärnfonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, AFA Försäkring, EU och Stockholms läns landsting genom ALF-avtalet med Karolinska Institutet.

KONTAKT OCH INFORMATION
Jonas Frisén, professor
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 875 62
E-post: jonas.frisen@ki.se

Kirsty Spalding, forskare
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 87464 eller 070-437 15 42
E-post: kirsty.spalding@ki.se

Publikation: “The age of olfactory bulb neurons in humans”, Olaf Bergmann, Jakob Liebl, Samuel Bernard, Kanar Alkass, Maggie S.Y. Yeung, Peter Steier, Walter Kutschera, Lars Johnson, Mikael Landén, Henrik Druid, Kirsty L. Spalding & Jonas Frisén, Neuron print issue 24 May 2012.

Hälsofrämjande arbetsliv är en av två profiler vid Högskolan i Gävle (den andra är Byggd miljö). Inom området bedrivs framför allt forskning om belastningsskador (Centrum för belastningsskadeforskning) men även inom folkhälsovetenskap, vårdvetenskap, socialt arbete och psykologi, miljöpsykologi samt industriell ekonomi.

– Hälsofrämjande arbetsliv är ett stort forskningsområde och att vi får egen forskarutbildningsrätt visar på vilken hög kvalitet forskningen har. Vi fullföljer vår forskningsstrategi och får en unik position genom två starka profiler, som nu vardera har både forskarutbildning och masterexamensrätt, kommenterar rektor Maj-Britt Johansson.

– Att vi får forskarutbildningsrätten är ett bevis på att vi har en forskningsmiljö som redan är stark men som samtidigt kan utvecklas vidare, säger Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning med inriktning mot arbetslivsfrågor.

Masterexamensrätt. Sedan masterexamensrätten erhölls för två år sedan, har en masterutbildning i arbetshälsovetenskap startat läsåret 2011/2012. Nu får Högskolan möjligheten att starta en egen forskarutbildning med inriktning mot arbetshälsa.

– Med en sådan forskarutbildning kan vi ta ett nationellt ansvar och locka doktorander från andra universitet och högskolor både i Sverige och utomlands, säger Svend Erik Mathiassen.  

KONTAKT
Svend Erik Mathiassen, professor belastningsskadeforskning
Tel: 026-64 82 06 eller 070-678 81 58

Maj-Britt Johansson, rektor
Tel;026-64 85 10 eller 070-656 41 26

Robot-Era är ett internationellt samarbetsprojekt där tolv partners i Sverige, Italien, Tyskland och Storbritannien ingår. Nyligen träffades 25 av forskarna i Örebro för att dra upp riktlinjerna för det kommande arbetet.

– Vårt mål är att skapa ett så brett system av tjänster som möjligt för att hjälpa äldre människor att leva ett bättre och mer självständigt liv, berättar Alessandro Saffiotti, professor i datavetenskap vid Örebro universitet.

– Därför kommer Robot-Era att täcka in mycket mer än enbart robotar för hemmiljö. Vi ska också utveckla de tjänster som behövs i andra miljöer, utomhus och på offentliga platser.

Rimliga kostnader
Mötet i Örebro handlade om att identifiera vilka tjänster som kan vara till störst nytta för användarna, samtidigt som de ska vara tekniskt möjliga att utforma till en rimlig kostnad. Inomhus kan det handla om dammtorkning, att gå ut med sopor och hämta saker, medan särskilda utomhusrobotar kan leverera varor eller fungera som stöd vid promenader. Robotarna ska kommunicera både med varandra och olika kameror och sensorer som finns inom och utanför hemmet.

Tekniken kommer att testas i forsknings- och innovationslägenheten Ängen, som ligger i nära anslutning till ett av kommunens äldreboenden.  Omfattande testning kommer också att göras i den italienska staden Peccioli i Toscana.

Projektet är fyraårigt och koordineras av Scuola Superiore Sant’Anna i Italien.

– Användbarhet, accepterbarhet, hållbarhet och att möta de äldres verkliga behov är de främsta prioriteterna inom projektet Robot-Era, konstaterar Alessandro Saffiotti.

VTI notat 22-2012. Den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna har år 2011 ökat kraftigt till den hittills högsta nivån.

Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Av tradition koncentreras studien på fyra kategorier av cyklister: barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden; barn 6–15 år som cyklar till och från grundskolan; vuxna som cyklar till och från arbetsplatsen; vuxna och barn som cyklar på allmänna cykelstråk.

Resultaten visar att barn upp till 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på drygt 69 procent. Grundskolebarn använder cykelhjälm i något mindre omfattning, 64,3 procent, men det är stor skillnad mellan olika stadier, 45,5 procent på högstadiet och 83,3 procent på låg- och mellanstadiet. Bland vuxna som cyklar till och från arbetsplatsen är det drygt 24 procent som använder hjälm.

Cykelhjälmsanvändningen har ökat kontinuerligt fram till slutet av 1990-talet då stagnation inträffade under några år. Den nya cykelhjälmslagen för barn upp till 15 år som började gälla i januari 2005 innebar att ökningen åter tog fart och fortsatte till och med 2008, vilket följdes av en stagnation som nu brutits. Den genomsnittliga hjälmanvändningen är 31,8 procent för år 2011, vilket är högre än värdet 27,1 procent för år 2010 och ökningen gäller samtliga fyra cyklistkategorierna som ingått i studien.

Resultaten presenteras i VTI notat 22-2012.

KONTAKT OCH INFORMATION
Mer information: Jörgen Larsson
tel: 013 20 41 81 Mobiltelefon: 070 883 78 36
E-post:jorgen.larsson@vti.se
Foto: Katja Kircher
 

VTI rapport 746. Det finns en förhöjd risk att bli inblandad i en olycka när hastigheten ökar och risken ökar ju högre hastigheten är. Olika studier har dock kommit fram till relativt olika storlek på den förhöjda risken om man kör fortare än medelhastigheten och det finns fortfarande stor osäkerhet i hur den individuella riskkurvan faktiskt ser ut. Däremot finns det generellt ingen förhöjd risk om du kör långsammare än medelhastigheten på vägen.

Detta är några av resultaten man kommit fram till i ett VTI-projekt som beskriver kunskapsläget när det gäller hastighetsspridningens betydelse för trafiksäkerheten. I projektet har man också studerat verkliga förändringar i hastighetsfördelning och uppskattad olycksrisk efter några olika åtgärders införande. Syftet var att få en bättre förståelse för hastighetsspridningens betydelse för trafiksäkerheten och därmed få bättre underlag i arbetet med att planera och utvärdera olika åtgärder.

Studien består av en litteraturgenomgång inriktad på modeller för sambandet mellan hastighet och olycksrisk, en studie av olika åtgärders effekter på hastighetsfördelningen samt en studie som jämför olika modeller som uppskattar olycksrisk.

Rapport: Hastighetsspridning och trafiksäkerhet, VTI

KONTAKT
Anna Vadeby
Tel: 013 20 42 34, E-post: anna.vadeby@vti.se

 

De bärplockare från Asien och Östeuropa som varje år lockas till de svenska skogarna kan vara utsatta för tvångsarbete. REMESO-forskaren Charles Woolfson har, tillsammans med två medarbetare, gått igenom vad som hände sommaren 2010, då 4 000 asiatiska bärplockare kom till Sverige med kontrakt som garanterade dem en fast lön och arbetsvillkor enligt gällande kollektivavtal. Dessa löften sveks emellertid, bland annat av företaget Lomsjö Bär. I september visade det sig att företagets huvudägare hade tömt företagets konton och försvunnit.

Woolfson m. fl. har gått igenom de kriterier som enligt ILO:s definitioner utmärker tvångsarbete. Hot om bestraffning och att arbetarna inte har erbjudit sina tjänster frivilligt är två av dessa kriterier. Att vägra betala ut löner kan karakteriseras som hot om bestraffningar konstaterar forskarna. Frågan om frivillighet knyter de till den information som plockarna fått i sina hemländer vid värvningen. Om de arbetsvillkor som de frivilligt har accepterat sedan inte stämmer med de verkliga, kan frågan ställas om hur frivillig uppgörelsen egentligen är.

Svenska lagar och institutioner är inte anpassade för sådana här händelser, säger Charles Woolfson:
– Sverige har uppmärksammat trafficking men varit mindre alerta när det gäller tvångsarbete. Lagarna är otydliga och det saknas vägledande prejudikat. Det som hände bärplockarna kom för många som en genuin överraskning, en chock. ”Kan detta verkligen hända i Sverige?” var en vanlig reaktion.

Den berömda svenska modellen bygger på två starka och välorganiserade parter som förhandlar på arbetsmarknaden utan statlig inblandning, och som med ärliga uppsåt håller ingångna avtal, konstaterar han vidare. Men den är svår att tillämpa när den ena parten, som i bärplockarnas fall, är uppenbart mycket svagare, och när arbetsgivaren inte håller ingångna avtal.

I Sverige finns heller ingen myndighet som inspekterar arbetsplatser just med avseende på ingångna avtal gällande löne- och andra anställningsvillkor. Vår enda inspektionsmyndighet, Arbetsmiljöverket, ska, som namnet också anger, i första hand inspektera arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har också försvagats rejält. Mellan 2006 och 2009 skars dess budget ner med en tredjedel. Antalet anställda minskade också kraftigt, exempelvis halverades nästan antalet experter och inspektörer, från 430 till 260.

Skärpta krav bromsade dock tillströmningen 2011 av bärplockare från länder utanför EU. Istället fylldes skogarna av bärplockare från EU-länder i Central- och Östeuropa, där inga arbetstillstånd krävs, och historien upprepades med klagomål om uteblivna löner och omänskliga arbetskrav.

KONTAKT OCH INFORMATION
Den ursprungliga artikeln har varit införd i en rapport från the Council of Baltic Sea States Task Force on Trafficking. Den publiceras också i det aktuella numret av International Journal of Comparative Labour Law and Industrial Relations. Medförfattare är Petra Herzfeld Olsson, forskare i juridik, Uppsala universitet, och REMESO-forskaren Christer Thörnqvist. Vid REMESO bedrivs forskning om migration, etnicitet och samhälle.

För mer information, kontakta Charles Woolfson, 0722- 500787, charles.woolfson@liu.se

Täckvingarna hos skalbaggar är förhårdnade strukturer som ger skydd åt flygvingarna och kroppen. Täckvingarnas funktion under flykt har ifrågasatts, och därför har nu forskare på biologiska institutionen vid Lunds universitet undersökt hur täckvingarna och de underliggande flygvingarna fungerar hos dyngbaggar. Forskarna har studerat de luftvirvlar som skapas av vingarna när baggarna flyger i en vindtunnel. Vindtunneln i Lund är en av ett fåtal av sitt slag i världen.

– Resultaten visar att täckvingarna, som hålls ut och flaxar under flykt, skapar lyftkraft som hjälper skalbaggen att hålla sig uppe i luften, säger Christoffer Johansson Westheim, forskare vid Lunds universitet.

Men studien visar samtidigt att skalbaggarna är mindre effektiva i att skapa lyftkraft än andra djur, vilket beror på att täckvingarna påverkar flygvingarna negativt. Skyddet som de förhårdnade täckvingarna ger innebär alltså en kostnad i form av lägre effektivitet i flykt. En slutsats av detta är att om flygvingarna kunde ge tillräckligt med kraft för att hålla djuren flygande, borde täckvingarna fällas tillbaka över kroppen när djuret flyger, och det är precis det man ser hos vissa arter. Studien är den första av sitt slag på skalbaggar, men forskarna anser att resultaten borde vara ganska allmängiltiga för skalbaggar vars flygvingar flaxar bakom täckvingarna – detta trots att dyngbaggarna är ganska extrema, med en kroppsvikt på 5-7 gram och ett avstånd mellan vingspetsarna på cirka 15 centimeter.

Skalbaggarna som använts i den aktuella studien har fångats i Sydafrika, där de normalt flyger på natten i öppen terräng på jakt efter dynga. Flyghastigheten är hög, och dyngbaggarna är knappast kända för sin manövreringsförmåga. De missar ofta dyngan de letar efter och landar en bit ifrån, men går hellre sista biten istället för att försöka sig på en bättre landning. Forskningsstudien ingår i ett projekt som syftar till att förstå olika djurs anpassningar till flykt, och hur djurens olika ursprung påverkar deras förmåga till flykt.

Medverkande forskare i den aktuella studien är Christoffer Johansson Westheim, Sophia Engel, Emily Baird, Marie Dacke, Florian T. Muijres och Anders Hedenström, samtliga verksamma vid biologiska institutionen på Lunds universitet.