Den nyupptäckta cellen sitter kring små blodkärl i hjärnan. En liknande celltyp har tidigare identifierats i flera andra organ där ger den upphov till återuppbyggnad av muskler, ben, brosk och fettväv. Genom att analysera hjärnvävnad från biopsier och hjärnsnitt har forskarna nu för första gången påträffat stamcellen hjärnan. Vilken specifik funktion cellen har i hjärnan är ännu oklart men dess rörliga egenskaper tyder på stor potential.

– Våra fynd har efterhand visar att cellernas kapacitet är mycket större än vi först trodde. Dessa celler är väldigt mångsidiga. Mest intressant är att de har förmågan att bilda nervceller, men de kan även utvecklas till andra celltyper. Våra resultat bidrar nu med ökad förståelse för hur hjärncellernas plasticitet fungerar och öppnar upp nya möjligheter att utnyttja precis dessa egenskaper, säger Gesine Paul-Visse, en av studiens författare.

I andra organ har det funnits tydliga tecken på att just dessa celler medverkar till reparation och sårläkning. Forskarna tror att de botande egenskaperna kan gälla även för hjärnan. Nästa steg blir att försöka kontrollera och förstärka stamcellernas självläkande egenskaper med målsättningen att utföra riktade terapier mot ett specifikt område i hjärnan.

–- Vi hoppas att vårt fynd kan leda till en ny och bättre förståelse av hjärnans egna reparationsmekanismer. I förlängningen är målsättningen att förstärka dessa mekanismer och ta fram nya behandlingar som kan reparera den sjuka hjärnan, säger Gesine Paul-Visse.

INFORMATION OCH KONTAKT
Resultaten i rapporten, som publiceras i tidskriften PLoS ONE, är av intresse för brett spektra inom hjärnforskningen. Framtida möjliga terapeutiska måltavlor sträcker sig från neurodegenerativa folksjukdomar till stroke.

Studien Titel: The Adult Human Brain Harbors Multipotent Perivascular Mesenchymal Stem Cells´, Publicerad i: PLoS ONE, 16 april, 2012.

Kontakt: Gesine Paul-Visse, docent, neurolog, Inst. för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet Tel: 046-177766, 046-2220524 Gesine.Paul-Visse@med.lu.se

Hänvisningar till grobladets sårläkande egenskaper finns i antika grekiska skrifter, och även hos Shakespeare (Romeo och Julia). Groblad (plantago major) har haft en viktig plats även i nordisk folkmedicin, och namnet groblad användes redan i de medeltida läkeböckerna. Även senare tiders distriktssjuksköterskor har använt denna metod. Trots detta har det bara gjorts ett fåtal vetenskapliga studier av bakgrunden till växtens sårläkande egenskaper.

Avhandlingen är gjord av Muhammad Zubair som genomfört sitt doktorsarbete inom ett samarbete mellan SLU i Balsgård och Högskolan i Kristianstad. Målsättningen är att framställa ett ekologiskt odlat växtmaterial med hög halt av bioaktiva substanser och en väl dokumenterad förmåga att läka sår. Detta växtmaterial ska sedan kunna användas för att framställa sårläkningsprodukter.

Växtmaterialet
En viktig fråga innan förädling av kommersiella sorter kan komma igång är hur olika egenskaper varierar bland vilda, svenska grobladspopulationer. I försöken jämfördes därför växthusodlade fröplantor med ursprung i flera delar av landet. Precis som väntat för en självbefruktande art, visade DNA-markörer att plantor som kommer från samma växtlokal har näst intill identiska DNA-profiler, medan plantor från olika lokaler skiljer sig tydligt åt. Detta innebär att det kommer att bli lätt att odla fram ett enhetligt, sortäkta material av groblad.

Kemiskt innehåll
Groblad innehåller många kemiska substanser som kan ha betydelse för sårläkning. Muhammad Zubair och hans kollegor har inriktat sig på växtens fenolämnen, och utöver två redan kända ämnen (plantamajosid och verbascosid) kunde de identifiera fyra tidigare okända polyfenoler. Halterna i olika växtdelar (blad, blomställningar och frön) varierade betydligt, vilket är viktigt att känna till i det fortsatta arbetet.

Hantering efter skörd
En jämförelse av olika sätt att torka växtens blad visade att grobladets fenoler är värmekänsliga. Bäst utbyte gav frystorkning, vilket dock är en dyr metod. Torkning i vanlig varmluftsugn gav också ett bra resultat, med bibehållet innehåll av olika fenoler, men temperaturen får då inte överstiga 30 °C.
Inför de fortsatta försöken gjordes extrakt med vatten respektive etanol av både färska och torkade blad. 

Sårläkningsförsök med odlade celler
I två studier som sedan gjordes på tunna skikt av odlade humana munepitelceller visade sig grobladsextrakt ha tydliga, positiva effekter. I den första studien gjordes en tunn skåra i cellskiktet, och en behandling med grobladsextrakt gjorde här att skåran drog ihop sig snabbare. I den andra studien påvisades en antiinflammatorisk effekt av grobladsextrakt, då samma munepitelceller hade utsatts för en dos av ett bakterietoxin som kan framkalla inflammation.

Sårläkningsförsök med grisöron
För att undersöka sårläkning behöver man även tillgång till mera komplext uppbyggd vävnad. Muhammad Zubair och hans kollegor använde ett test där man använder öron från nyslaktade grisar – ett test som nyligen patenterats av en forskargrupp i Hamburg. Potentiella sårläkningsextrakt testas på små utstansade vävnadsbiopsier där det gjorts ett sår i mitten. Även i dessa studier visade sig grobladsextrakt ha positiva effekter på sårläkning.

– Resultaten är mycket lovande, säger forskarna på Balsgård. Det återstår dock en hel del forsknings- och utvecklingsarbete. Vi måste ta reda på mer om exakt vilka substanser som är verksamma vid sårläkning, och därefter kan vi gå vidare med att optimera både växtmaterialet och odlingsmetoderna.

INFORMATION OCH KONTAKT
Muhammad Zubair, Växtförädling och bioteknik, SLU, Alnarp, försvarar sin avhandling Genetic variation, biochemical contents and wound healing activity of Plantago major.
Tid: Fredagen den 20 april 2012, kl 10.00
Plats: Biblioteket, SLU Balsgård (Fjälkestadsvägen 459), Kristianstad
Opponent: Docent Anna Jäger, Institut for medicinalkemi, Köpenhamns universitet, Danmark

Kontaktuppgifter:
Muhammad Zubair, 044-26 58 16, 070-468 61 67, Muhammad.Zubair@slu.se 
För frågor på svenska går det bra att kontakta handledarna Hilde Nybom (044-26 58 02, Hilde.Nybom@slu.se) och Kimmo Rumpunen (044-26 58 33, Kimmo.Rumpunen@slu.se).
Länk till avhandlingen (pdf)  

Länk till faktablad på svenska om avhandlingen

SLU Balsgård

Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):
1)  [Ref 4]  2)  [Ref 5]
3)  [Ref 6]
1) Muhammad Zubair. Foto: Pia Houdek
2) Groblad (Plantago major). Foto: Kimmo Rumpunen
3) Grisöre-biopsi med inducerat sår. Foto: Johanna Brandner (Universitaetsklinikum Hamburg Eppendorf)

Rent kol visar svaga men typiska magnetiska egenskaper. Det finns i dag experimentellt bevis för att kol bli magnetiskt när en välorienterad struktur skapas. Forskarna går därför ner på nanometerskala – atomnivå – för att utforska lämpliga kolbaserade material.

Det finns många olika former av kol med exceptionella egenskaper på nanonivå och Valeria Zagainova har i sin avhandling studerat följande kolbaserade magnetiska system:

1. tunna filmer av vertikalt orienterade järnfyllda kolnanorör (kolatomer strukturerade i en atom tjockt lager ihoprullade till en cylinder) med olika koncentrationer av järn
2. Manganbaserade magneter utspädda med fullerener (klotformade strukturer av kolatomer)
3. Fluoriserad grafit (kolatomer ordnade i lager på lager)
4. Nanoporöst kol (material med kol med mängder av hål i nanostorlek)

Med hjälp av SQUID-magnetometer, röntgendiffraktion och vibrationsspektroskopi har hon undersökt korrelationer mellan det magnetiska uppträdandet och provernas struktur.
I det första fallet visade experimenten att kolnanorör med låga koncentrationer av järn visar upp helt annorlunda egenskaper än kolnanorör med höga koncentrationer. Detta beror på att de magnetiska egenskaperna påverkas av kvantmekaniska effekter.

I avhandlingens andra del studerade Valeria Zagaynova enkelmolekylära magneter baserade på Mn12 utspädda med fullerener.

– Försöken visar att de magnetiska egenskaperna hos sådana system i hög grad beror på miljön. Med det menar jag de molekyler som omger en magnetisk kärna av molekylär magnet. I princip är det möjligt att på detta sätt utforma en magnet med önskade egenskaper, säger Valeria Zagaynova.

De avslutande delarna av avhandlingen är inriktade på att analysera uppkomst av magnetism hos metallfria kolbaserade system, föreningar baserade på grafitfluorider respektive nanoporöst kol.
De magnetiska egenskaperna hos grafitfluorider beror starkt på graden av fluorisation och på vilket sätt de syntetiseras.

Nanoporöst kol är ett material som är lätt att framställa vid rumstemperatur med stora möjligheter att reglera porösitet eller framgångsrikt dopa med grundämnet bor.

– Magnetism i kolbaserade material är ett område med många utmaningar för både grundforskning och möjliga tillämpningar. Ett praktiskt användningsområde kan vara inom medicin då biomagneter är ett mer hälsosamt alternativ än järn, säger Valeria Zagaynova.

INFORMATION OCH KONTAKT
Om disputationen:
Fredagen den 24 april försvarar Valeria Zagainova, institutionen för fysik, sin avhandling med titeln: Carbon-based magnetic nanomaterials. Svensk titel Kolbaserade magnetiska nanomaterial.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal N200, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är Professor Mauro Ricco, Physics Department, parma University, Italy. Disputationen hålls på engelska.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Valeria Zagaynova
Telefon: 090-786 65 58
E-post: valeria.zagainova@physics.umu.se

Forskargruppen har utvecklat och byggt 30 ultrakänsliga kylda förstärkare för mottagning av satellitsignaler. De kommer bland annat att användas i parabolantennen Cerbreros, som ska uppgraderas inom några veckor. Cerbreros ger daglig information om rymdprojekten Venus Express, Mars Express och Rosetta.

ESA:s satelliter undersöker och bevakar bland annat atmosfärförändringar på jorden. Deras rymdsonder samlar data om solsystemet, de olika planeterna och även kometerna. Signalerna från både satelliter och rymdsonder tas emot av antenner, som är utspridda över jordens yta för att signalerna ska kunna tas emot oberoende av jordens rotation. I dessa antenner är förstärkare ett av de viktigaste byggblocken.

De nya förstärkarna från Chalmers har flera fördelar jämfört med sina föregångare. Framför allt ger de lägre brus, vilket medför stora möjligheter för bland annat rymdforskningen.

– Kommunikationen blir säkrare, berättar Piotr Starski, en av de chalmersforskare som har utvecklat förstärkarna. Tillgängligheten till satelliterna blir också bättre, eftersom man kommer att kunna följa dem längre ner mot horisonten där atmosfärbruset ökar.
Bruset i förstärkare anges i så kallad brustemperatur, och mäts i Kelvin. De nya förstärkarna har ett brus på bara 4 Kelvin.

– Det är exceptionellt bra för den här typen av kretsar, på gränsen till state of the art, säger Piotr Starski. Dessutom har vi använt ett modernare byggsätt som har gjort förstärkarna mycket mindre och billigare än sina föregångare.

Förstärkarna är byggda med så kallade integrerade monolitiska mikrovågskretsar (MMIC, Monolithic Microwave Integrated Circuit), vilket betyder att de är kompletta komponenter som är mycket enklare att montera. (Se relaterad bild.) Tidigare har man inte lyckats bygga kylda MMIC-förstärkare med tillräckligt bra prestanda. Men chalmersforskarnas förstärkare har lika bra prestanda som hybridbyggda förstärkare, som är betydligt dyrare och mer komplicerade att tillverka.
Tillverkningen av förstärkarna har gjorts i samarbete med företaget Low Noise Factory. Anledningen till att ESA beställde förstärkarna av just Chalmers är att Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers är en av mycket få platser i världen som kan utveckla kylda förstärkare med lågt brus och tillräckliga prestanda, speciellt som MMIC.
 
Se en animation som visar hur de Chalmerstillverkade förstärkarna används i parabolantennen Cerbreros.

Läs mer om European Space Agency (ESA)

INFORMATION OCH KONTAKT
Niklas Wadefalk, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, 031- 772 1730, niklas.wadefalk@chalmers.se
Piotr Starski, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, 031-772 1734,  piotr.starski@chalmers.se
Bild: ESA

Rymdsonden Mars Express, vars syfte är att söka efter vatten under ytan på Mars och landsätta en robot för provtagning på Mars yta.

Med Infact-verktyget skapar man överskådliga multimediala mindmaps av bubblor, där besökaren kan djupdyka i strukturen. De så kallade kunskapsscenerna byggs med hjälp av färdiga moduler för t ex tidslinjer, bildspel, filmer, animationer, texter och bilder. Dessa mindmaps ger en klar och pedagogisk överblick för de som vill presentera omfattande information. Verktyget finns på svenska och engelska, är gjort för samproduktion on-line och har funktion för att översätta färdiga produktioner.

Forskning.se drivs av 10 forskningsfinansiärer och landets universitet och högskolor. Eftersom finansieringen sker med offentliga medel, har ägarna beslutat att koden för Infact ska vara öppen så att fler får nytta av verktyget och även kan vidareutveckla det efter egna behov.

– Infact är ursprungligen framtaget för att presentera forskning, men fungerar lika bra för andra användningsområden, till exempel som lärobjekt inom utbildning eller för att visualisera komplexa samband, presentera organisationer eller projekt, säger Danil Lundbäck, som har tagit fram konceptet.

Infact är enkelt att arbeta med, men kräver först en installation. Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre ser redan nu möjligheten att använda Infact direkt i undervisningen, i ett samarbete med Cornell University, New York.

Se vår egen Infact-presentation om verktyget Infact. http://www.infact.se/infact.

För att se denna presentation krävs att du har Flash Player installerad på din dator.

Vill du prova Infact eller göra en egen installation – läs mer på http://www.infact.se.

Infactverktyget är utvecklat av forskning.se i samverkan med Högskolan i Gävle. Attentec AB har gjort den tekniska lösningen.

Idag utgår man från statistik om hur temperaturen och nederbörden ”brukar bli”. Sådan information kan fungera hjälpligt vid normalår, men i takt med att klimatet förändras blir säkrare flödesprognoser ännu viktigare.

– En flödesprognos är särskilt användbar vid ”onormala” år, som årets milda vinter eller förra årets ovanligt snörika vinter, säger Cintia Bertacchi Uvo, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska högskola som utvecklat modellen tillsammans med Kean Foster, industridoktorand från SMHI. Tillsammans ska de ta fram en prototyp av prognossystemet.

Framförallt är det vårfloderna man vill ha koll på, eftersom de är dessa som ger årets största införsel av vattenmängder i dammarna och även innebär den största osäkerhetsfaktorn. Att beräkna prognoser för vårfloder skiljer sig markant från vanliga väderprognoser.

– Vårfloden styrs av ett komplext samband mellan snömängd, temperatur och topografi.  Ju längre söderut, desto mer varierar tidpunkten för vårfloden.

Hittills har forskare oftast utgått från observationer från alla år sedan 1960. Att utnyttja Cintia Bertacchi Uvos och Kean Fosters prognossystem kan ge en 10-procentig förbättring av resultatet relativt de hydrologiska modeller som används idag.

– Vi valde att utgå från fem storskaliga cirkulationsmönstren, som till exempel ”North Atlantic Oscillation” och att kombinera olika modeller. Lokala värden av dessa från de 29 senaste åren har vi sedan matchat med vattenmängderna i Vindelälven, Ångermanälven och Ljusnan från samma period, förklarar Cintia Bertacchi Uvo.
Resultaten kommer snart att presenteras på European Geosciences Union General Assembly och publiceras som vetenskapligt artikel.

Hälften av vår el kommer från vattenkraft idag. Vattenkraften blir dessutom allt viktigare eftersom den kan regleras på sekunden, och därmed reglera andra växande energislag såsom vindkraft och solenergi.

Forskningen har finansierats av Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad samt HUVA, Hydrologiskt utvecklingsarbete. HUVA är vattenkraftsföretagens gemensamma FoU-verksamhet inom hydrologiområdet och har funnits sedan 1981.

KONTAKTUPPGIFTER
Cintia Bertacchi Uvo, professor teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola,
tel 046-222 04 35, Cintia.Bertacchi_Uvo@tvrl.lth.se

Kean Foster, doktorand, teknisk vattenresurslära, 011-49 583 77, 0736-44 07 10, Kean.Foster@tvrl.lth.se

Peter Calla, ordförande i HUVA och chef för vattenhushållning i Vattenregleringsföretagen,
063-15 08 41, peter.calla@vattenreglering.se

Volonturism handlar om resebyråer som säljer deltagande i olika typer av hjälpprojekt i Afrika, Asien och Latinamerika. De kommersiella volontärresorna sträcker sig från två veckor till tre månader och de populäraste projekten är hjälparbete på barnhem och skolor. Med utgångspunkt i 2000-talets volonturism sträcker sig avhandlingen 150 år bakåt i det internationella hjälparbetets historia. Jonsson visar med den historiska genomgången hur det internationella hjälparbetet har ändrat form och skepnad, men har från början varit en eftertraktad verksamhet som lockat många. Den första generationens internationella hjälparbetare var den religiösa generationen med missionsorganisationerna som dominerade under 1800-talet.

Under första och andra världskriget kom Europa i fokus. Hjälparbetet utfördes av sekulära hjälporganisationer som Svenska röda korset och kännetecknades av den praktiska generationens hjälparbetare som sjuksköterskor, skomakare och återuppbyggnadsarbete. I efterkrigstiden kom Afrika, Asien och Latinamerika i blickfånget igen. 1960-talet var en politiskt radikal tid, vilket återspeglades i den politiska generationens hjälparbetare som skulle medvetandegöra människor om ”u-ländernas” situation.

Avhandlingen visar hur det internationella hjälparbetsfältet blev ett exklusivt och viktigt område som många idag vill ha erfarenhet ifrån. För 2000-talets korttidsvolontärer är volontärresan en bildningsresa. För denna kategori unga är utlandsresor ett näst intill obligatoriskt inslag i livet och med volontärresan söker de erfarenhet av samhällen och människor som lever under livsvillkor som skiljer sig från deras egen vardag. Det internationella hjälparbetet är ett viktigt område att ha kunskap om, och egen erfarenhet från, vare sig de vill arbeta inom fältet eller inte. De är en bildningssökande hjälparbetsgeneration.

Studiens resultat visar att majoriteten av de volontärer som åker med de kommersiella volontärresebyråerna är mellan 20 och 25 år. De kommer från familjer där minst en förälder har högre utbildning, och de läser samhällsvetenskapliga ämnen på universitetet.

Studien visar hur de kommersiella volontärresebyråerna uppträder i ett samhälle där privata alternativ finns inom lika områden, vilket gör att det inte är konstigt att också internationellt hjälparbete erbjuds av företag från den privata sektorn.  Den bildningssökande generationen är van att välja mellan olika alternativ. De säger att volontärresor med ideella organisationer är det riktiga alternativet, men att de kommersiella volontärresebyråerna gav möjlighet att få erfarenhet från en annan del av länder som turister inte kommer till. De kommersiella volontärresebyråerna erbjuder alla som har råd att betala för resan möjlighet att få erfarenhet från det internationella hjälparbetsfältet. De står för tillgänglighet, till skillnad från de ideella organisationerna med jämförbara volontärplatser, som de intervjuade förknippade med krångliga urvalsprocesser och långa projekttider. Med volontärresebyråerna finns möjlighet att välja vart man vill åka, när och hur länge man vill vara borta.

Cecilia Jonsson är verksam vid Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitet i Växjö. Hon är fil.lic. i sociologi och det här är hennes avhandling i socialt arbete. Avhandlingen heter ”Volontärerna. Internationellt hjälparbete från missionsorganisationer till volontärresebyråer”.

Bakterier, svampar och insekter i vår tjänst! Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inviger nu ett nytt Kompetenscentrum för biologisk bekämpning med ett tvådagarssymposium med svenska och internationella representanter för forskning, företag och myndigheter.

SLU fick 2011 särskilda anslag från Landsbygdsdepartementet för att bygga upp ett Kompetenscentrum för biologisk bekämpning (Centre for biological control – CBC). Biologisk bekämpning är när man använder levande organismer, till exempel insekter, svampar, bakterier eller andra mikroorganismer för att begränsa effekterna av olika skadeorganismer. Biologisk bekämpning kan tillämpas inom trädgårdsbruk, jordbruk, skogsbruk, djurhållning och akvakultur. Metodiken passar det nya europeiska regelsystemet för integrerat växtskydd för att minimera användning av kemiska bekämpningsmedel från 2014. Forskning om biologisk bekämpning ligger också helt i linje med SLU:s fokus på strategisk kunskapsutveckling för ett hållbart nyttjande av de biologiska naturresurserna.

CBC består av forskare med kvalificerad kunskap om hur man kan identifiera, bereda, optimera och säkra organismer för biologisk bekämpning. Utöver den egna forskningen och nationella och internationella samarbeten med andra forskare inom hållbara bekämpningsmetoder, läggs stor vikt vid nära samverkan med intressenter utanför universitetsvärlden.

– Kontakten med odlare, företag, myndigheter och andra organisationer är en viktig del av verksamheten, säger CBC:s föreståndare Margareta Hökeberg.
Och att intresset för biologisk bekämpning är stort både i Sverige och utomlands märks i programmet:

– Vi har flera talare som flyger över halva jordklotet för att berätta om sin forskning. Det kommer att bli två väldigt lärorika och intressanta dagar, säger Margareta Hökeberg.
Tid och plats:

SLU Ultuna, Undervisningshuset, sal L, torsdag 19 april kl 11.00–19.00, fredag 20 april kl 8.30–15.00
 
För mer information:
Margareta Hökeberg, margareta.hokeberg@slu.se , tel 018-67 18 63
Ingvar Sundh, ingvar.sundh@slu.se, tel 018-67 32 08
 
MER INFORMATION
CBC: www.slu.se/cbc
Program: http://www.slu.se/en/collaborative-centres-and-projects/centre-for-biological-control-cbc-ny/towards-integrated-biological-control/program/

Sofia Wikman, som är doktorand vid Stockholms universitets kriminologiska institution har i sin avhandling, Våld i arbetslivet  – Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder, genomfört fyra delstudier. Där behandlas bland annat hur omfattningen av våld i arbetslivet har utvecklats och hur våldet uppmärksammats i fackpressen.

– Våld i arbetslivet har fått betydligt mer uppmärksamhet och fler händelser har blivit synliga. Det är inom de kvinnodominerade välfärdssektorerna som våldet ökat mest och utvecklingen är tydligt kopplad till försämrade arbetsvillkor. Där man har skurit ner mest ser man också en klar ökning av hot och våld, säger Sofia Wikman.

Resultaten i avhandlingen pekar också på att våld i arbetslivet har gått från att betraktas som ett arbetsmiljöproblem till att allt oftare ses som ett problem som ska lösas av polis och rättsväsende.

– Problemet är att man utgår ifrån att det är skurkar som begår det här våldet, det är lättare att visa politisk handlingskraft genom att tillsätta fler poliser. Vårdens och omsorgens klientel har ett stort hjälpbehov och när resurserna för att hjälpa minskar ökar friktionen på de ställen dit man går för att få hjälp, säger Sofia Wikman.

När man ser till de åtgärdsförslag som de våldsutsatta själva föreslår så visar resultaten att man främst ser att problemet löses internt på arbetsplatsen. Mer resurser i form av tid och personal för att utföra arbetet efterfrågas gång på gång. Insatser av polis och rättsväsende efterfrågas däremot inte.

– Hot och våld behöver inte vara så dyrt att motverka om man satsar på en bättre arbetsmiljö. Larmbågar och securitasvakter kostar också pengar, säger Sofia Wikman. Sofia Wikman disputerar i kriminologi vid Stockolms universitet fredagen den 20 april.

MER INFORMATION OCH KONTAKT
Sofia Wikman, Doktorand Kriminologiska Institutionen, Stockholms universitet.
Tel: 08-16 11 48, 070 – 825 31 25, e-post: sofia.wikman@criminology.su.se
 
 

Läkemedlet, en antikropp kallad bapineuzumab, är riktat direkt mot beta-amyloid och har i djurförsök visats minska plackbildning.

Den nya studien, som utförts i samarbete mellan forskarna på Neurokemi Lab och läkemedelsbolagen Pfizer och Janssen Alzheimer Immunotherapy, visar att läkemedlet också påverkar biomarkörer i mänsklig ryggvätska som förknippas med mild Alzheimers.

Resultaten, som publiceras i ansedda tidskriften JAMAs Archives of Nerurology, tyder på att läkemedlet kan ha positiva effekter på den nedbrytande process som kännetecknar Alzheimers sjukdom.

I studien ingick 46 patienter med mild till måttlig Alzheimers, där 27 patienter behandlades med bapineuzumab och 19 med placebo.

– Hos de som behandlades med bapineuzumab noterades en minskning av de aktuella biomarkörerna. Det tyder på att läkemedlet sänker hjärnans nivåer av det Alzheimerrelaterade proteinet P-tau och kan bidra till att minska nervcellsskadan och bildningen av de neurofibriller som är karaktäristiskt för sjukdomen, säger Kaj Blennow.

I en tidigare studie Göteborgsforskarna visat att läkemedlet även minskar mängden beta-amyloid i hjärnan. Den nya studien ger ytterligare stöd för att läkemedlet har en effekt på själva sjukdomsmekanismerna vid Alzheimer.

– I höst kommer nya och större långtidsstudier som skall ge svar på vilken effekt läkemedlet har på symptomen. Då får vi veta om vi har det första läkemedlet som verkligen kan bromsa själva sjukdomen, säger Kaj Blennow.

Innan ett nytt läkemedel kan tas fram krävs dock mer forskning, understryker Henrik Zetterberg:  

– Den viktigaste frågan är förstås om de förändringar vi ser i biomarkörerna har en klinisk nytta. Det ska vi nu försöka undersöka i nästa fas, säger han.

MER INFORMATION
Artikeln Effect of Immunotherapy With Bapineuzumab on Cerebrospinal Fluid Biomarker Levels in Patients With Mild to Moderate Alzheimer Disease publicerades i Archives of Neurology i början av april.

Målgruppsanalyser, enkätundersökningar och slutligen användartester av prototyper ligger till grund för den nya sajten. Elin Melin, webbansvarig på forskning.se, har ansvarat för design- och implementeringsarbetet.

Berätta lite om bakgrunden?
– Förra omgöringen skedde för fem år sedan så nu är det dags igen! Vi ville modernisera form och struktur. Forskning.se har otroligt mycket information och det har alltid varit en utmaning att strukturera upp detta på ett vettigt sätt. Flera användare har efterfrågat en tydligare indelning i enkätundersökningar, så nu när vi fyller tio år ville vi fira med en ny fräsch webbplats.

Vilka målgrupper har forskning.se?
–  Vi vänder oss till alla som vill veta något om forskning, men prioriterade målgrupper är skolan, media och beslutsfattare inom näringsliv och offentlig sektor. Den senare målgruppen ville vi veta mer om och genomförde därför en målgruppsanalys i höstas. Vår nya nyhetsrulle med ”nya satsningar” är ett steg i att tillgodose gruppens behov.

Har något material försvunnit?
–  Vi har uppdaterat flera texter och rensat bort sådant som blivit inaktuellt. Men annars ligger de främsta förändringarna i menyer och navigering. Tidigare hade vi fem huvudmenyer, som nu har minskats ner till tre. Söktjänsten finns i stället som en sökruta i sidhuvudet och länksamlingarna har flyttats ner en nivå.

Vi har försökt att namnge menyerna så konkret som möjligt; Nyheter & fakta, Forskning & utveckling och För dig i skolan. I våra enkätundersökningar har vi sett hur svårt det är att sätta namn eftersom alla tolkar på olika sätt. Det ska bli spännande att se hur de nya menyerna kommer att fungera.

Redaktionens apropåer, vinjetten som låg längst ner på startsidan, verkar ha försvunnit?
–  Vinjetten försvinner för att vi nu presenterar våra egna redaktionella nyheter tillsammans med övriga forskningsnyheter. I varje artikel framgår det alltid tydligt varifrån artikeln kommer.

Vad händer härnäst?
–  Vi upptäcker hela tiden saker som kan göras bättre och kommer fortsätta att justera sidorna efterhand. Fliken Forskning & utveckling är under uppbyggnad och kommer att fyllas på med mer information och nya element.

Eftersom vi gjort stora förändringar och flyttat navigeringen från väster till högerspalt kan det ta tid innan man som användare anpassar sig. Vi avvaktar till hösten, sedan gör vi en större uppföljning och utvärdering. Men det ser vi med spänning fram emot!

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Osteoporos (benskörhet) är en vanlig åldersrelaterad sjukdom som ökar risken att drabbas av benbrott med ofta svåra konsekvenser. Omkring hälften av de personer som får en höftfraktur efter 80 års ålder avlider inom ett år från skadetillfället. För kvinnor över 65 år är risken att dö i sviterna av en höftfraktur högre än motsvarande risk vid bröstcancer.

Bentäthet, mätt med röntgenmetoden Dual Energy X-ray absorptiometry (DXA), används för att diagnostisera osteoporos: Hög bentäthet innebär mindre risk för fraktur och vice versa. Orsakerna till osteoporos är till största delen oklara. Sjukdomen har en tydlig ärftlighet, men de sjukdomsframkallande generna har hittills varit okända.

I Nature-artikeln redovisas nu den hittills största genetiskt inriktade studien av osteoporos. Ett internationellt konsortium – med svenskt deltagande från Sahlgrenska akademin i Göteborg samt universiteten i Umeå, Uppsala och Malmö – har hos 80 000 individer studerat genuppsättningen i kombination med en bentäthetsmätning och undersökt sambanden mellan genvarianter och frakturrisk hos drygt 30 000 frakturfall och 100 000 friska kontrollpersoner. Studien är en del av det EU-finansierade GEnetic Factors of OSteoporosis project (GEFOS; FP7-HEALTH- F2-2008-201865-GEFOS).

– Förutom de redan kända proteiner och signalvägar som bekräftades med studien, ställs vi nu inför en helt ny biologi inom benområdet, säger Ulrika Pettersson Kymmer, docent vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, och medförfattare till artikeln.

Claes Ohlsson, professor vid Sahlgrenska akademin och delad senior författare, tillägger att studien har kartlagt flera viktiga molekylära signalvägar för bentäthet som kan vara kandidater för nya behandlingsmetoder. Det styrks av att studien också pekade ut de gener som redan nu är kända mål för läkemedelsbehandling.

– Kvinnor med ett stort antal genvarianter som kunde kopplas till låg bentäthet hade upp till 56 % högre risk för osteoporos jämfört med kvinnor med normal uppsättning av dessa genvarianter, tillägger Liesbeth Vandenput, forskare vid Sahlgrenska akademin och medförfattare.

Författarlistan till artikeln omfattar ca 180 forskare, varav tio är verksamma i Sverige. Medförfattare vid Umeå universitet utöver Ulrika Pettersson Kymmer är professor Göran Hallmans, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt professor Olle Svensson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

MER INFORMATION
Kontaktpersoner

docent Ulrika Pettersson Kymmer,
Klinisk farmakologi,
Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap,
Umeå Universitet
tel. 070-231 36 79,
e-post: ulrika.pettersson@pharm.umu.se

professor Claes Ohlsson
Center for Bone and Arthritis Research
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet
tel. 070-683 29 66
e-post claes.ohlsson@medic.gu.se

F Rivadeneira et. al. Genome-wide meta-analysis identifies 56 bone mineral density loci and reveals 14 loci associated with risk of fracture
Nature Genetics, online-publicering 15 april 2012
doi:10.1038/2249

Benskörhet, osteoporos, är en vanlig och samtidigt förödande åldersrelaterad sjukdom som ökar risken att drabbas av frakturer: omkring 50 procent av alla som får en höftfraktur efter 80 års ålder dör inom ett år från skadetillfället. För kvinnor över 65 år är risken att dö i sviterna av en höftfraktur högre än risken att dö av bröstcancer.

Konsekvenserna av osteoporos är därför väl kända, men orsakerna till sjukdomen är till största delen oklara.

I en banbrytande internationell studie, som delvis letts från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har forskare nu lyckats kartlägga totalt 56 genetiska regioner som styr bentätheten hos människor.

Fjorton av dessa genetiska varianter ökar risken att drabbas av frakturer visar studien, som publiceras i världsledande tidskriften Nature Genetics.

–Det är första gången någon identifierat genetiska varianter som är så starkt förknippade med en ökad frakturrisk, säger Claes Ohlsson, professor vid Sahlgrenska akademin.

Bakom studien står ett internationellt konsortium, som också involverar forskare från Umeå universitet, Uppsala universitet och Malmö högskola. Sammanlagt har forskarna studerat genuppsättningen hos totalt 80 000 människor och i 30 000 frakturfall, vilket gör den till världens största genetiska studie inom forskningsfältet.

–Vi kan bland annat visa att kvinnor som har ett stort antal genetiska varianter kopplade till låg bentäthet har upp till 56 procent högre risk för benskörhet, jämfört med kvinnor som har en normal uppsättning av samma genetiska varianter, säger Claes Ohlsson.

Resultaten har medfört ett flertal nya upptäckter inom benbiologi, bland annat har forskarna kartlagt flera viktiga molekylära signalvägar för bentäthet som kan bli mål för nya behandlingsmetoder.

– Förutom de redan kända proteiner och signalvägar som bekräftades med studien ställs vi nu inför en helt ny biologi inom benområdet, säger Ulrika Pettersson, docent vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, och medförfattare till studien.

Artikeln Genome-wide meta-analysis identifies 56 bone mineral density loci and reveals 14 loci associated with risk of fracture publiceras i Nature Genetics den 15 april.

Studien ingår i det EU-finansierade projektet Genetic Factors of Osteoporosis (GEFOS).

Forskarnas metoder kan användas när man tillverkar bilar, tvättmaskiner, motorsågar eller vad som helst med automatiserad tillverkning och materialhantering. Den virtuella optimeringen utförs off-line och stör alltså inte produktionen. Den ger högre produktionshastighet och mjukare rörelser hos maskiner och robotar. Mjuka rörelser ger lägre energiförbrukning och minskat slitage på utrustningen.

Optimeringsmetoden har utvecklats av Bo Svensson på Högskolan Väst. Den 13 april disputerade han vid Chalmers med avhandlingen A Simulation-Based Optimisation Method for PLC Systems.
Bo Svensson och hans kollegor på Högskolan Väst har byggt upp en virtuell modell av en produktionslinje för pressning av karossdetaljer som finns hos Volvo Personvagnar i Göteborg.

– Vi har testat att simulera hela produktionslinjen. Vi vet att alla förändringar av styrsysteminställningar vi gör i simuleringen får samma effekter när vi gör dem i verkligheten, säger Bo Svensson.

En plåt går in i ena änden av produktionslinjen och i andra änden kommer en framskärm, motorhuv eller något annat ut. Varje gång man ställer om produktionen för tillverkning av en ny detalj måste den trimmas. Det finns hundratals parametrar att ställa in. Kombinationsmöjligheterna är för många för att operatörerna ska kunna överblicka dem. De använder sin hantverksskicklighet och resultaten blir ganska skiftande beroende på deras erfarenhet.

– Man kan se stora skillnader beroende på vem som har trimmat produktionslinjen. Ibland rör sig robotarna väldigt smidigt och vackert och ibland går de ryckigt, säger Bo Svensson.

Med hjälp av den virtuella produktionslinjen kan man nå ett mycket bra resultat varje gång man trimmar. Man simulerar tusentals alternativa inställningar av parametrarna. Vilka alternativ som ska prövas och vilket som ska väljas som det bästa bestäms av en optimeringsalgoritm som Bo Svensson skapat.

– Tanken är att man ska kunna trycka på en knapp och sen låta optimeringen gå över natten. På morgonen har man värden klara för alla parametrar, säger Bo Svensson.
Verkliga styrsystem är kopplade till den virtuella produktionslinjen. När optimeringen är klar är också styrsystemen inställda och klara. Inställningarna kan utan bearbetning enkelt föras över till styrsystemen i den verkliga produktionslinjen.

På plats i Kalifornien har Annika Steiber ägnat närmare ett år åt att studera hur företaget Google leder och organiserar sig för att upprätthålla en hög innovativ förmåga. Studien bygger på djupintervjuer av 28 anställda. De har bland annat själva fått ranka olika tänkbara förklaringar till Googles förmåga att om och om igen utveckla nya tjänster som människor vill använda sig av.

– Mjuka faktorer spelar en oerhört stor roll, framför allt den företagskultur som grundarna bar med sig från början och som sen har utvecklats medvetet för att styra hela företaget mot ständig innovation, säger Annika Steiber, som nu lägger fram sin doktorsavhandling.
– Slående är också det fokus Google har på att få in rätt individer i företaget och utveckla dem.

Dessa två faktorer samverkar. Individens ställning inom Google är väldigt stark. Företaget lägger stora resurser på omfattande rekryteringsprocesser där många medarbetare får tycka till för att få in rätt personer i organisationen, och på att socialisera och utveckla individer.  Därmed säkrar företaget att människor med olika erfarenhet och bakgrund kommer in i Google samtidigt som man odlar en gemensam värdegrund kring beteende kollegor emellan, men också utåt, enligt Annika Steiber.

Egen filosofi
Organisationen är även byggd för att stärka kulturen, och stötta sina individer att prestera och skapa nytt i linje med företagets filosofi. Att vara ”googley” innebär att en anställd beter sig i enlighet med företagets värderingar. Detta begrepp är idag internt dokumenterat hos Google och består av elva olika ”egenskaper”. Att ha passion för att förändra världen genom Internet, att vara smart och att vara icke-politisk är tre av dem. Att göra gott är en fjärde – ”Don’t be evil”. Många intervjuade vittnade om att de attraherades till företaget på grund av de här uttryckta värderingarna.

Ett av Googles primära fokus är att behålla sin unika och starka kultur, som fungerar som ett dagligt rättesnöre för samtliga anställda och som genererar önskade beteenden. För detta har företaget exempelvis skapat rollen Chief Culture Officer, CCO. Man har lokala kulturteam världen över. Bolaget följer också upp, på ett transparent sätt, att de anställda följer företagets uttalade värderingar.
Inställningen hos och sammansättningen av högsta ledningen – men också styrelsen – är fundamentet bakom Googles drivkraft för innovation, hävdar Annika Steiber i sin avhandling.

Kulturen bygger på grundarnas värdering
Grundarna är också skaparna av företagets kultur. Många av dagens värderingar bygger på övertygelser som grundarna hade när de en gång startade bolaget. Dessa värderingar är nu väl integrerade i ledarskapsstil, organisationsstruktur, processer och incitament, hävdar Annika Steiber.
– Googles organisation och dess förmåga att stötta innovativitet i företaget har utvecklats och förändrats över tiden, vilket är en förutsättning i en föränderlig omvärld.

Studien av Google är den första empiriska forskningsstudien av sitt slag i världen. Den kan utgöra grund för en bättre förståelse för hur företag kan leda och organisera sig till en bättre innovationsgrad, menar Annika Steiber, som hoppas kunna fortsätta med liknande studier i andra organisationer.
 
MER INFORMATION
Om avhandlingen
Avhandlingen har titeln Organizational Innovations: A conceptualization of how they are created, diffused and sustained. Den läggs fram under disputationen tisdag 17 april kl 13.15 på Chalmers i Göteborg.
 
För ytterligare information:
Annika Steiber, industridoktorand vid Teknikens ekonomi och organisation, annika.steiber@gmail.com
Lämplig kontakttidpunkt är 16-20 april då Annika är i Sverige och nås via e-post.
Annica Eijlinder, informatör vid Teknikens ekonomi och organisation, 031-772 34 26, annica.eijlinder@chalmers.se

Ny forskning från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet nyanserar bilden av matsvinnet. Bäst före datum har gått ut. Mjölken i det halvfulla paketet varken luktar eller smakar illa men du slänger det ändå, med ett styng av dåligt samvete. Känner du igen dig?

Carl Yngfalk vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet forskar kring marknadsföring och konsumtion. Han har i sin avhandling undersökt vilken roll staten, industrin och handeln spelar i hur folk praktiserar vardagskonsumtion och framförallt livsmedelshantering i hemmet.

– Som konsumenter idag följer vi gärna rekommendationer när det kommer till hur man bör konsumera ett livsmedel, speciellt om det uppfattas som statliga rekommendationer. Det handlar om att agera ansvarsfullt gentemot sig själv och att göra väl övervägda val när vi ska äta baserat på den information som tillhandahålls, exempelvis från märkning och inte minst när det kommer till vår hälsa och säkerhet. Vi gräver gärna i butikshyllorna efter produkter med ”bäst” bäst före datum och kämpar med att hantera dåligt samvete för miljön när vi slänger mat trots att den kanske luktar och smakar bra, säger Carl Yngfalk.

Fel prio
Carl Yngfalk menar att vi konsumenter är integrerade i en effektiv marknadsstyrning där hög produktomsättning och tillväxt, kontroll och konsumentsäkerhet prioriteras över konsekvenser som ett stort svinn. Detta går stick i stäv med andra politiska mål om hållbar utveckling och konsumtion. Konsekvensen är en livsmedelskonsument som har svårt att lita på sig själv och sina egna kroppsliga sinnen – sin lukt, syn och smak.

– Det spelar ingen roll om det är flera dagar kvar till bäst före datum och vare sig mikrobiologisk eller sensorisk förändring av produkten. Vi kan inte få bukt med matsvinnet bara genom att säga till konsumenten att börja lukta och smaka på mat i större utsträckning, vilket ofta sker i media, problemet är mycket större än så, tillägger Carl Yngfalk.

Vi hjälper industrin
– Matsvinnet måste förstås i ett större sammanhang än den enskilde konsumenten. Den som slänger vet oftast att det luktar och smakar bra, ändå slänger man, alternativt ”snabbar man på” sin konsumtion och gör pannkaka på mjölken bara för att datumet är imorgon. På så vis är vi ”duktiga konsumenter” som undviker onödiga risker, men vi hjälper också industrin att skydda sina varumärken från negativa produktupplevelser. Industrin skyddar sig genom att ofta sätta långa marginaler när de bestämmer bäst före datum på sina produkter. Handeln skapar sig legitimitet och bygger förtroende genom att systematiskt rensa hyllorna från allt som kan uppfattas som gammalt och dåligt, säger Carl Yngfalk.

MER INFORMATION
Avhandlingens namn: The Constitution of Consumption: Food labeling and the Politics of Consumerism.
För mer information kontakta gärna: Carl Yngfalk, cy@fek.su.se, telefon 0733 40 20 42.