Med Infact-verktyget skapar man överskådliga multimediala mindmaps av bubblor, där besökaren kan djupdyka i strukturen. De så kallade kunskapsscenerna byggs med hjälp av färdiga moduler för t ex tidslinjer, bildspel, filmer, animationer, texter och bilder. Dessa mindmaps ger en klar och pedagogisk överblick för de som vill presentera omfattande information. Verktyget finns på svenska och engelska, är gjort för samproduktion on-line och har funktion för att översätta färdiga produktioner.

Forskning.se drivs av 10 forskningsfinansiärer och landets universitet och högskolor. Eftersom finansieringen sker med offentliga medel, har ägarna beslutat att koden för Infact ska vara öppen så att fler får nytta av verktyget och även kan vidareutveckla det efter egna behov.

– Infact är ursprungligen framtaget för att presentera forskning, men fungerar lika bra för andra användningsområden, till exempel som lärobjekt inom utbildning eller för att visualisera komplexa samband, presentera organisationer eller projekt, säger Danil Lundbäck, som har tagit fram konceptet.

Infact är enkelt att arbeta med, men kräver först en installation. Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre ser redan nu möjligheten att använda Infact direkt i undervisningen, i ett samarbete med Cornell University, New York.

Se vår egen Infact-presentation om verktyget Infact. http://www.infact.se/infact.

För att se denna presentation krävs att du har Flash Player installerad på din dator.

Vill du prova Infact eller göra en egen installation – läs mer på http://www.infact.se.

Infactverktyget är utvecklat av forskning.se i samverkan med Högskolan i Gävle. Attentec AB har gjort den tekniska lösningen.

Volonturism handlar om resebyråer som säljer deltagande i olika typer av hjälpprojekt i Afrika, Asien och Latinamerika. De kommersiella volontärresorna sträcker sig från två veckor till tre månader och de populäraste projekten är hjälparbete på barnhem och skolor. Med utgångspunkt i 2000-talets volonturism sträcker sig avhandlingen 150 år bakåt i det internationella hjälparbetets historia. Jonsson visar med den historiska genomgången hur det internationella hjälparbetet har ändrat form och skepnad, men har från början varit en eftertraktad verksamhet som lockat många. Den första generationens internationella hjälparbetare var den religiösa generationen med missionsorganisationerna som dominerade under 1800-talet.

Under första och andra världskriget kom Europa i fokus. Hjälparbetet utfördes av sekulära hjälporganisationer som Svenska röda korset och kännetecknades av den praktiska generationens hjälparbetare som sjuksköterskor, skomakare och återuppbyggnadsarbete. I efterkrigstiden kom Afrika, Asien och Latinamerika i blickfånget igen. 1960-talet var en politiskt radikal tid, vilket återspeglades i den politiska generationens hjälparbetare som skulle medvetandegöra människor om ”u-ländernas” situation.

Avhandlingen visar hur det internationella hjälparbetsfältet blev ett exklusivt och viktigt område som många idag vill ha erfarenhet ifrån. För 2000-talets korttidsvolontärer är volontärresan en bildningsresa. För denna kategori unga är utlandsresor ett näst intill obligatoriskt inslag i livet och med volontärresan söker de erfarenhet av samhällen och människor som lever under livsvillkor som skiljer sig från deras egen vardag. Det internationella hjälparbetet är ett viktigt område att ha kunskap om, och egen erfarenhet från, vare sig de vill arbeta inom fältet eller inte. De är en bildningssökande hjälparbetsgeneration.

Studiens resultat visar att majoriteten av de volontärer som åker med de kommersiella volontärresebyråerna är mellan 20 och 25 år. De kommer från familjer där minst en förälder har högre utbildning, och de läser samhällsvetenskapliga ämnen på universitetet.

Studien visar hur de kommersiella volontärresebyråerna uppträder i ett samhälle där privata alternativ finns inom lika områden, vilket gör att det inte är konstigt att också internationellt hjälparbete erbjuds av företag från den privata sektorn.  Den bildningssökande generationen är van att välja mellan olika alternativ. De säger att volontärresor med ideella organisationer är det riktiga alternativet, men att de kommersiella volontärresebyråerna gav möjlighet att få erfarenhet från en annan del av länder som turister inte kommer till. De kommersiella volontärresebyråerna erbjuder alla som har råd att betala för resan möjlighet att få erfarenhet från det internationella hjälparbetsfältet. De står för tillgänglighet, till skillnad från de ideella organisationerna med jämförbara volontärplatser, som de intervjuade förknippade med krångliga urvalsprocesser och långa projekttider. Med volontärresebyråerna finns möjlighet att välja vart man vill åka, när och hur länge man vill vara borta.

Cecilia Jonsson är verksam vid Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitet i Växjö. Hon är fil.lic. i sociologi och det här är hennes avhandling i socialt arbete. Avhandlingen heter ”Volontärerna. Internationellt hjälparbete från missionsorganisationer till volontärresebyråer”.

Sofia Wikman, som är doktorand vid Stockholms universitets kriminologiska institution har i sin avhandling, Våld i arbetslivet  – Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder, genomfört fyra delstudier. Där behandlas bland annat hur omfattningen av våld i arbetslivet har utvecklats och hur våldet uppmärksammats i fackpressen.

– Våld i arbetslivet har fått betydligt mer uppmärksamhet och fler händelser har blivit synliga. Det är inom de kvinnodominerade välfärdssektorerna som våldet ökat mest och utvecklingen är tydligt kopplad till försämrade arbetsvillkor. Där man har skurit ner mest ser man också en klar ökning av hot och våld, säger Sofia Wikman.

Resultaten i avhandlingen pekar också på att våld i arbetslivet har gått från att betraktas som ett arbetsmiljöproblem till att allt oftare ses som ett problem som ska lösas av polis och rättsväsende.

– Problemet är att man utgår ifrån att det är skurkar som begår det här våldet, det är lättare att visa politisk handlingskraft genom att tillsätta fler poliser. Vårdens och omsorgens klientel har ett stort hjälpbehov och när resurserna för att hjälpa minskar ökar friktionen på de ställen dit man går för att få hjälp, säger Sofia Wikman.

När man ser till de åtgärdsförslag som de våldsutsatta själva föreslår så visar resultaten att man främst ser att problemet löses internt på arbetsplatsen. Mer resurser i form av tid och personal för att utföra arbetet efterfrågas gång på gång. Insatser av polis och rättsväsende efterfrågas däremot inte.

– Hot och våld behöver inte vara så dyrt att motverka om man satsar på en bättre arbetsmiljö. Larmbågar och securitasvakter kostar också pengar, säger Sofia Wikman. Sofia Wikman disputerar i kriminologi vid Stockolms universitet fredagen den 20 april.

MER INFORMATION OCH KONTAKT
Sofia Wikman, Doktorand Kriminologiska Institutionen, Stockholms universitet.
Tel: 08-16 11 48, 070 – 825 31 25, e-post: sofia.wikman@criminology.su.se
 
 

Målgruppsanalyser, enkätundersökningar och slutligen användartester av prototyper ligger till grund för den nya sajten. Elin Melin, webbansvarig på forskning.se, har ansvarat för design- och implementeringsarbetet.

Berätta lite om bakgrunden?
– Förra omgöringen skedde för fem år sedan så nu är det dags igen! Vi ville modernisera form och struktur. Forskning.se har otroligt mycket information och det har alltid varit en utmaning att strukturera upp detta på ett vettigt sätt. Flera användare har efterfrågat en tydligare indelning i enkätundersökningar, så nu när vi fyller tio år ville vi fira med en ny fräsch webbplats.

Vilka målgrupper har forskning.se?
–  Vi vänder oss till alla som vill veta något om forskning, men prioriterade målgrupper är skolan, media och beslutsfattare inom näringsliv och offentlig sektor. Den senare målgruppen ville vi veta mer om och genomförde därför en målgruppsanalys i höstas. Vår nya nyhetsrulle med ”nya satsningar” är ett steg i att tillgodose gruppens behov.

Har något material försvunnit?
–  Vi har uppdaterat flera texter och rensat bort sådant som blivit inaktuellt. Men annars ligger de främsta förändringarna i menyer och navigering. Tidigare hade vi fem huvudmenyer, som nu har minskats ner till tre. Söktjänsten finns i stället som en sökruta i sidhuvudet och länksamlingarna har flyttats ner en nivå.

Vi har försökt att namnge menyerna så konkret som möjligt; Nyheter & fakta, Forskning & utveckling och För dig i skolan. I våra enkätundersökningar har vi sett hur svårt det är att sätta namn eftersom alla tolkar på olika sätt. Det ska bli spännande att se hur de nya menyerna kommer att fungera.

Redaktionens apropåer, vinjetten som låg längst ner på startsidan, verkar ha försvunnit?
–  Vinjetten försvinner för att vi nu presenterar våra egna redaktionella nyheter tillsammans med övriga forskningsnyheter. I varje artikel framgår det alltid tydligt varifrån artikeln kommer.

Vad händer härnäst?
–  Vi upptäcker hela tiden saker som kan göras bättre och kommer fortsätta att justera sidorna efterhand. Fliken Forskning & utveckling är under uppbyggnad och kommer att fyllas på med mer information och nya element.

Eftersom vi gjort stora förändringar och flyttat navigeringen från väster till högerspalt kan det ta tid innan man som användare anpassar sig. Vi avvaktar till hösten, sedan gör vi en större uppföljning och utvärdering. Men det ser vi med spänning fram emot!

Text: Eva Barkeman, forskning.se

På plats i Kalifornien har Annika Steiber ägnat närmare ett år åt att studera hur företaget Google leder och organiserar sig för att upprätthålla en hög innovativ förmåga. Studien bygger på djupintervjuer av 28 anställda. De har bland annat själva fått ranka olika tänkbara förklaringar till Googles förmåga att om och om igen utveckla nya tjänster som människor vill använda sig av.

– Mjuka faktorer spelar en oerhört stor roll, framför allt den företagskultur som grundarna bar med sig från början och som sen har utvecklats medvetet för att styra hela företaget mot ständig innovation, säger Annika Steiber, som nu lägger fram sin doktorsavhandling.
– Slående är också det fokus Google har på att få in rätt individer i företaget och utveckla dem.

Dessa två faktorer samverkar. Individens ställning inom Google är väldigt stark. Företaget lägger stora resurser på omfattande rekryteringsprocesser där många medarbetare får tycka till för att få in rätt personer i organisationen, och på att socialisera och utveckla individer.  Därmed säkrar företaget att människor med olika erfarenhet och bakgrund kommer in i Google samtidigt som man odlar en gemensam värdegrund kring beteende kollegor emellan, men också utåt, enligt Annika Steiber.

Egen filosofi
Organisationen är även byggd för att stärka kulturen, och stötta sina individer att prestera och skapa nytt i linje med företagets filosofi. Att vara ”googley” innebär att en anställd beter sig i enlighet med företagets värderingar. Detta begrepp är idag internt dokumenterat hos Google och består av elva olika ”egenskaper”. Att ha passion för att förändra världen genom Internet, att vara smart och att vara icke-politisk är tre av dem. Att göra gott är en fjärde – ”Don’t be evil”. Många intervjuade vittnade om att de attraherades till företaget på grund av de här uttryckta värderingarna.

Ett av Googles primära fokus är att behålla sin unika och starka kultur, som fungerar som ett dagligt rättesnöre för samtliga anställda och som genererar önskade beteenden. För detta har företaget exempelvis skapat rollen Chief Culture Officer, CCO. Man har lokala kulturteam världen över. Bolaget följer också upp, på ett transparent sätt, att de anställda följer företagets uttalade värderingar.
Inställningen hos och sammansättningen av högsta ledningen – men också styrelsen – är fundamentet bakom Googles drivkraft för innovation, hävdar Annika Steiber i sin avhandling.

Kulturen bygger på grundarnas värdering
Grundarna är också skaparna av företagets kultur. Många av dagens värderingar bygger på övertygelser som grundarna hade när de en gång startade bolaget. Dessa värderingar är nu väl integrerade i ledarskapsstil, organisationsstruktur, processer och incitament, hävdar Annika Steiber.
– Googles organisation och dess förmåga att stötta innovativitet i företaget har utvecklats och förändrats över tiden, vilket är en förutsättning i en föränderlig omvärld.

Studien av Google är den första empiriska forskningsstudien av sitt slag i världen. Den kan utgöra grund för en bättre förståelse för hur företag kan leda och organisera sig till en bättre innovationsgrad, menar Annika Steiber, som hoppas kunna fortsätta med liknande studier i andra organisationer.
 
MER INFORMATION
Om avhandlingen
Avhandlingen har titeln Organizational Innovations: A conceptualization of how they are created, diffused and sustained. Den läggs fram under disputationen tisdag 17 april kl 13.15 på Chalmers i Göteborg.
 
För ytterligare information:
Annika Steiber, industridoktorand vid Teknikens ekonomi och organisation, annika.steiber@gmail.com
Lämplig kontakttidpunkt är 16-20 april då Annika är i Sverige och nås via e-post.
Annica Eijlinder, informatör vid Teknikens ekonomi och organisation, 031-772 34 26, annica.eijlinder@chalmers.se

Ny forskning från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet nyanserar bilden av matsvinnet. Bäst före datum har gått ut. Mjölken i det halvfulla paketet varken luktar eller smakar illa men du slänger det ändå, med ett styng av dåligt samvete. Känner du igen dig?

Carl Yngfalk vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet forskar kring marknadsföring och konsumtion. Han har i sin avhandling undersökt vilken roll staten, industrin och handeln spelar i hur folk praktiserar vardagskonsumtion och framförallt livsmedelshantering i hemmet.

– Som konsumenter idag följer vi gärna rekommendationer när det kommer till hur man bör konsumera ett livsmedel, speciellt om det uppfattas som statliga rekommendationer. Det handlar om att agera ansvarsfullt gentemot sig själv och att göra väl övervägda val när vi ska äta baserat på den information som tillhandahålls, exempelvis från märkning och inte minst när det kommer till vår hälsa och säkerhet. Vi gräver gärna i butikshyllorna efter produkter med ”bäst” bäst före datum och kämpar med att hantera dåligt samvete för miljön när vi slänger mat trots att den kanske luktar och smakar bra, säger Carl Yngfalk.

Fel prio
Carl Yngfalk menar att vi konsumenter är integrerade i en effektiv marknadsstyrning där hög produktomsättning och tillväxt, kontroll och konsumentsäkerhet prioriteras över konsekvenser som ett stort svinn. Detta går stick i stäv med andra politiska mål om hållbar utveckling och konsumtion. Konsekvensen är en livsmedelskonsument som har svårt att lita på sig själv och sina egna kroppsliga sinnen – sin lukt, syn och smak.

– Det spelar ingen roll om det är flera dagar kvar till bäst före datum och vare sig mikrobiologisk eller sensorisk förändring av produkten. Vi kan inte få bukt med matsvinnet bara genom att säga till konsumenten att börja lukta och smaka på mat i större utsträckning, vilket ofta sker i media, problemet är mycket större än så, tillägger Carl Yngfalk.

Vi hjälper industrin
– Matsvinnet måste förstås i ett större sammanhang än den enskilde konsumenten. Den som slänger vet oftast att det luktar och smakar bra, ändå slänger man, alternativt ”snabbar man på” sin konsumtion och gör pannkaka på mjölken bara för att datumet är imorgon. På så vis är vi ”duktiga konsumenter” som undviker onödiga risker, men vi hjälper också industrin att skydda sina varumärken från negativa produktupplevelser. Industrin skyddar sig genom att ofta sätta långa marginaler när de bestämmer bäst före datum på sina produkter. Handeln skapar sig legitimitet och bygger förtroende genom att systematiskt rensa hyllorna från allt som kan uppfattas som gammalt och dåligt, säger Carl Yngfalk.

MER INFORMATION
Avhandlingens namn: The Constitution of Consumption: Food labeling and the Politics of Consumerism.
För mer information kontakta gärna: Carl Yngfalk, cy@fek.su.se, telefon 0733 40 20 42.