Förolämpande språkbruk som kränker människors självkänsla och sociala anseende har funnit nya kommunikationsvägar på datanätet. Diskussionen idag handlar om hur man ska förhindra språkmissbruket. Lagen som förbjuder förolämpningar leder relativt sällan till rättsliga åtgärder.

I äldre tid togs verbala angrepp oftare som ärekränkningsbrott till domstol. En jämförelse av protokoll från Uppsalas rådhusrätt och universitetets konsistorium (styrelse) visar att rådmännen i staden såg allvarligare på språkbrotten än professorerna vid universitetet.

Förolämpningarna i rådhusrätten hörde huvudsakligen till ärekränkningsmål där förolämparen dömdes till böter. I konsistorieprotokollen noterades förolämpningar oftare vid våldsbrott och andra konflikter. Då bötfälldes förolämparen sällan men studenter sattes ibland i fängelse. Rådmännen frågade ofta förolämparna efter sakliga bevis för skällsorden medan professorerna i konsistoriet aldrig ställde en sådan fråga.

Domstolsprotokollen ger med direkta repliker en livfull bild av förolämpande ordväxlingar.

– Skällsordet tjuv har toppnoteringen bland stadsborna och förolämpningarna är i många fall ogrundade stöldanklagelser. Kvinnor kunde kalla varandra för hora och inför rätta anförde de sakliga skäl för sina beskyllningar om sexuell otukt. Särskilt graverande var det om en man kallade en kvinna för hora, säger Erik Falk.
    
Studenterna förolämpade också med skällsorden tjuv och hora men dessa uppfattades inte som orättmätiga beskyllningar. De kunde kalla kvinnor för hora utan att straffas särskilt hårt. Det finns exempel på att de också förolämpade andra män med hora. Studenterna liksom borgarna använde också skälm med allmännare betydelse. De universitetsspecifika förolämpningarna pennal (pennskrin) och kofot användes i pennalistiska sammanhang mot recentiorer. Av alla frekventa invektiv är det endast hora som används än idag som skällsord.

– Den språksociala variationen vid verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala är tydlig. Stadsborna uppfattade skällsorden med bevisbar betydelse och förolämpningarna som ogrundade anklagelser. Rådhusrättens lekmän, hantverkare och köpmän, intresserade sig också för ordens sanningsvärde. De lärda professorerna uppfattade studenternas förolämpningar mer som allmänna kränkningar med expressiv betydelse vid personlig frustration, säger Erik Falk.

Avhandlingen diskuterar avslutningsvis hur muntlig och skriftlig kultur respektive ungdomskultur kan ha påverkat dessa skillnader i universitetsstaden.

Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.

För mer information kontakta Erik Falk, tel: 018 – 471 68 68 eller e-post: erik.falk@nordiska.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Tre fjärdedelar av alla företag i Sverige är familjeföretag. Tillsammans står de för ungefär en fjärdedel av BNP och för 20 procent av sysselsättningen.

Det är Carl Magnus Bjuggren och Hans Sjögren, LiU, och Dan Johansson, Ratio, som gett sig i kast med att undersöka familjeföretagens betydelse för svensk ekonomi.

– Det finns en utbredd föreställning om att familjer kan vara viktiga i grundandet av företag men att ägandet sedan sprids och blir allt mer dominerat av stora fonder, riskkapitalister och pensionsbolag, säger Hans Sjögren, som är professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet.

– Men det är inte riktigt sant. Även i mogna industriländer, som USA, fortsätter en stor andel av företagen att vara familjeägda.

De tre forskarna har använt sig av en databas på SCB med data över fåmansföretag hämtade från Riksskatteverket som etablerades 1993 när skattereglerna ändrades i Sverige. Då blev inkomstskatterna högre än kapitalbeskattningen och för att företagare inte skulle kunna utnyttja det kryphålet kartlade Riksskatteverket familjerelationer och ägandeförhållanden i alla svenska företag. Det här är ett material som inte tidigare uppmärksamamts av forskare, enligt Sjögren, och som ger unika möjligheter att identifiera vilka företag som är familjeföretag, dvs. där ägandet och röstetalet i styrelsen domineras av en familj. Antalet familjeföretag blir väldigt stort, närmare 300 000, vilket beror på att även enskilda firmor utan andra anställda än ägaren räknas.

Antalet familjeägda företag har dessutom ökat, både i absoluta tal och som andel av det totala antalet företag, från 65 procent 1993 till 76 procent 2006. En del av den ökningen får dock tillskrivas förändrade statistiska redovisningssätt som infördes 2004.

Sjögren, Johansson och Bjuggren ser flera anledningar till familjeföretagens fortsatt starka ställning i svensk ekonomi. Sedan 1990-talets början har det allmänna företagsklimatet förbättrats, med minskade marginalskatter och lägre kapitalbeskattning. Förmögenhets- och arvsskatter är borta. Nya marknader har också öppnats med privatiseringar av samhällsservice som skolor, sjukvård, barnomsorg och äldrevård. Här öppnas nya marknader inte minst för familjeföretag.

– Familjeföretagens betydelse för ekonomin är dåligt utforskad, säger Hans Sjögren. Men idag, när allt fler strävar efter snabba och höga vinster blir dessa uthålliga kapitalister, som jag kallar familjeföretagarna, en allt viktigare stomme i ekonomin.

Artikeln är publicerad i Family Business Review, här är länken. [Ref 1]

En formaliserad utbildning för journalister blev efter andra världskriget en diskussion både i Sverige och internationellt. Å ena sidan fanns de som hävdade att journalist blev man genom praktisk träning som lärling på en redaktion. Å andra sidan fanns de som menade att det var ett intellektuellt yrke som krävde en högre utbildning, gärna på universitet.

I avhandlingen Att fostra journalister analyserar idéhistorikern Elin Gardeström den långa diskussionen om en journalistutbildning i Sverige från 1944 till 1970. Avhandlingen beskriver spelet mellan olika intressen i det svenska samhället när den tidigare lärlingsvägen till journalistyrket skulle ersättas av en formaliserad journalistutbildning.

– Det fanns en rädsla för att en formaliserad utbildning skulle stöpa journalisterna i samma form, göra dem konforma. Men här fanns också tron på att en journalistutbildning kunde ge journalisterna förmåga att förändra och förbättra samhället, säger Elin Gardeström.

Den centrala konflikten om journalisternas utbildning var mellan universiteten och pressens organisationer. Yrket sågs av journalistkåren som en talang som vissa människor hade och det fanns ett motstånd mot en formaliserad utbildning. Argumenten för en bättre journalistutbildning handlade om att komma tillrätta med problem förknippade med kommersialisering, sensationsjournalistik och politiserad journalistik och internationellt sågs det som en metod att stävja krigspropaganda.

I undersökningen blir en föreställning i tiden synlig, nämligen tron på samhällskommunikationens danande kraft under en period när medierna expanderar kraftigt i samhället. Förhoppningen var att journalistutbildningen i förlängningen skulle påverka läsarna. Motsättningen fortlevde genom formandet av en journalistutbildning – formulerad som en skillnad mellan teori och praktik. Diskussionen handlade också om vad och vem som skulle styra urvalet till journalistutbildningen.

Avhandlingen diskuterar avslutningsvis de konflikter mellan det akademiska fältet och pressens fält som tenderar att reproduceras på journalistutbildningar, både i Sverige och i andra länder.

Elin Gardeström är lektor i idéhistoria vid Södertörns högskola och är knuten till den Nationella forskarskolan i utbildningshistoria vid Uppsala universitet, samt till Institutionen för idéhistoria och litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

Avhandling: ”Att fostra journalister. Journalistutbildningens formering i Sverige 1944 -1970”

Opponent: Per Wisselgren, lektor i idéhistoria, Umeå universitet.

Disputation: fredagen den 14 oktober 2011 kl. 13.00 i sal MA 624, Södertörns högskola.

Kontakt: Elin Gardeström, mobiltel: 0702-580 650.
_____________________________________________________

– Detta blir den första metoden som är oförstörande. Det innebär att man kan mäta i en stängd förpackning och kontrollera gassammansättningen över tid. Det leder till att man kan kontrollera betydligt fler produkter än idag, säger Märta Lewander, doktor i atomfysik vid Lunds Tekniska Högskola.

Hon utvecklade tekniken i sin avhandling och arbetar numera som teknisk chef vid företaget Gasporox, som kommersialiserar tekniken.
Idag tar man stickprov på enstaka förpackningar med risk för att skadade produkter släpps igenom.

– Vi hoppas att en sådan här utrustning i förlängningen även kan bidra till att människor slänger mindre mat, eftersom de då vet att den är förpackad som den ska, säger hon.

Produkten som lanseras i höst kan användas för att kontrollera och förbättra förpackningars täthet. Inom två år bedömer Gasporox att metoden även användas som kvalitetssäkring i produktionen när förpackningar fylls. På sikt ska också butiker kunna använda den för att kontrollera sina varors hållbarhet.

Inga plastförpackningar är hundraprocentigt gastäta. Hur lätt syrgasens kan tränga in i beror både på förpackningsmaterialet och hur väl förseglad förpackningen är.

– Bake off-bröd håller exempelvis inte alltid måttet, har det visat sig, säger Annika Olsson, professor i Förpackningslogistik vid LTH.
Tekniken kan mäta på i stort sätt alla förpackningsmaterial.

– Så länge ljus kommer igenom så kan vi mäta. Nästan alla material släpper igenom åtminstone lite ljus. Även de förpackningar som innehåller aluminiumfolie, exempelvis ex en del juicekartonger, har ofta en del som inte täcks av folien, säger Märta Lewander.

Vid Lunds Tekniska Högskola fortsätter forskningen på området. Patrik Lundin, doktorand i Atomfysik, inriktar sig nu på att mäta koldioxid i förpackningar.

– Det är viktigt att mäta både syrgas och koldioxid. Främst syrgas, men koldioxid efterfrågas också av industrin, säger Märta Lewander.
Utvecklingsarbetet har finansierats av en del forskningsanslag från t ex Vinnova samt privata entreprenörer och investerare. Produkten som utvecklas tillverkas av företagets delägare, det norska företaget Norsk Eletro Optikk.

Så fungerar tekniken:
Den skyddande atmosfären som omsluter livsmedlet innanför förpackningen är vanligtvis koldioxid eller kvävgas och innehåller ingen eller lite syre. Syre leder till oxidation, bakterietillväxt och förruttnelse. Genom att skjuta en laserstråle in i förpackningen och studera ljuset som kommer tillbaka kan man se om gasens sammansättning är som den ska eller ej. Det är syrgasen som laserstrålen mäter.

Laserljuset är kopplat till en handenhet som hålls mot provet. En handhållen detektor mäter ljuset som kommer ut ur förpackningen och skickar signalen till en dator.

I grunden finns en teknik för att mäta gassammansättning i prover med hålrum. En tidig tillämpning handlade om att diagnostisera bihåleinflammation. Redan på vårdcentralen ska läkaren ta reda på om bihålan är gasfylld som den ska vara. Kliniska studier har bekräftat att tekniken fungerar och den här tillämpningen är planerad att finnas på marknaden inom något år.

Bakgrund:

Idén att även använda laser för att mäta i livsmedelsförpackningar kom till av en slump. Det var när Sune Svanberg, professor i Atomfysik vid LTH och denna lasertekniks fader, för några år sedan fick Annika Olsson, då docent i förpackningslogistik, som adept i samband med en ledarskapskurs på Lunds universitet. När de berättade för varandra vad de sysslade med började de lite planlöst spåna på möjliga samarbeten. Just då pågick debatten om ICA:s ompackning av köttfärs som bäst.

För mer information se www.gasporox.se eller kontakta Märta Lewander, 070-29 511 13, ml@gasporox.se VD Maria Göth mg@gasporox.se 0702-95 45 96. Högupplösta bilder på Märta Lewander, Patrik Lundin och Annika Olsson finns i Lunds universitets bildbank, http://bildweb.srv.lu.se/

Karin Kilhammar har studerat hur två olika organisationer arbetat med att utveckla medarbetarskapet. Hon har jämfört en intensivvårdsavdelning vid ett landsting med en dataenhet vid ett statligt bolag. Hon redovisar sin studie i sin doktorsavhandling i pedagogik.

— Själva begreppet medarbetarskap uppfattas olika inom de två organisationerna, säger hon.

Inom landstinget pratar man mer om den anställdes behov att utvecklas i jobbet, att ha ett viktigt och stimulerande jobb. Vid bolaget betonas mer verksamhetens behov och den enskildes initiativ- och ansvarstagande.

— Slutmålet för båda är dock detsamma, en effektivare verksamhet.

Båda har arbetat med program för medarbetarskap, men på helt olika sätt. Inom landstingsenheten hade arbetet pågått i flera år och till stor del bestått av grupparbeten bland de anställda kring frågor som arbetsplatsträffar, kommunikation och medarbetarsamtal. Arbetet var väl integrerat i den ordinarie verksamheten, systemet med grupper fanns exempelvis redan tidigare.

— De anställda var med redan från start, i själva planeringen. De var med och utformade upplägget.

Vid det statliga bolaget genomfördes arbetet med medarbetarskap som en serie halvdagsseminarier, där medarbetarna inte hade inflytande över innehåll och upplägg. De låg utanför den ordinarie verksamheten.

Så har också resultaten blivit helt olika. Vid landstingsenheten är de anställda idag delaktiga, de är med och påverkar, de har inflytande över verksamhetens utformning och utveckling. Vid det statliga bolagets dataenhet har satsningen på medarbetarskap gått obemärkt förbi, den integrerades aldrig i verksamheten och har inte lämnat några bestående spår.

— Enskilda medarbetare har fått ut en del rent personligt, men i verksamheten syns det inte, konstaterar Karin Kilhammar.

Idén om medarbetarskap ligger i tiden, säger hon. Aktiva och ansvarstagande anställda stämmer väl med trenden mot en ökad individualisering. Men det kräver chefer som vågar överlåta ansvar. Karin Kilhammar talar om ett tillåtande och delegerande ledarskap. ”Chefen får inte vara alltför styrande och auktoritär, utan måste ge utrymme för medarbetarnas delaktighet, påverkan och även självständighet”, skriver hon.

Karin Kilhammar disputerade den 30 september. Avhandlingen heter ”Idén om medarbetarskap. En studie av en idés resa in i och genom två organisationer.” Telefon till Karin Kilhammar 0709 – 493 560  alt 013 – 28 44 90. 
E-post: karin.kilhammar@liu.se”>karin.kilhammar@liu.se

Här finns avhandlingen

Livskvalitet och rättvisa lika viktigt som teknik och miljö för hållbar stad
Grönområden har stor betydelse för städers klimat och för människors välbefinnande.

Stadsplanerare har trots detta bristfällig kunskap om det grönas betydelse. Pollinering av växter och grödor, fröspridning samt vatten- och luftrening är arbete som naturen utför och som vi är beroende av i våra samhällen. Hur man med hjälp av ekosystemtjänster kan planera och bygga mer hållbara städer studeras i ett stort internationellt projekt som leds av forskare från Beijerinstitutet i Stockholm.

Hållbar stad social och teknisk är temat för Miljöforsknings oktoberupplaga där ett tiotal forskare medverkar. Gräsrotsplanering och fungerande ekosystem är nödvändiga i städernas skenande utveckling. Forskning pekar på att den sociala dimensionen är lika viktig som den tekniska för att åstadkomma hållbara städer.

Miljöforskning ges ut av Formas, Forskningsrådet för miljö areella näringar och samhällsbyggande.

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.

Orsak och verkan i makroekonomin — Hur påverkas BNP och inflation av att räntan tillfälligt höjs eller att skatten sänks?  Vad händer om centralbanken permanent ändrar sitt inflationsmål eller staten  ändrar sitt mål för budgetbalans? Årets ekonomipristagare har presenterat metoder  för att besvara dessa och en rad andra frågor rörande orsakssambanden mellan den  ekonomiska politiken och olika makroekonomiska variabler som BNP,  inflation, sysselsättning och investeringar.

Dessa samband är i regel dubbelriktade — politiken påverkar ekonomin men ekonomin påverkar också politiken. I detta samspel är förväntningar om framtiden helt centrala. Den privata sektorns förväntningar om framtida ekonomisk aktivitet och politik påverkar beslut om löner, sparande och investeringar. Samtidigt påverkas de ekonomisk-politiska besluten av förväntningar om utvecklingen i den privata sektorn. Pristagarnas metoder gör det möjligt att identifiera orsakssambanden och klargöra förväntningarnas roll. På så sätt kan man utröna effekterna av såväl överraskande åtgärder som systematiska ändringar av politiken.

Thomas Sargent har visat hur strukturell makroekonometri kan användas för att analysera varaktiga omläggningar av den ekonomiska politiken. Med denna metod kan man kartlägga makroekonomiska samband när hushåll och företag anpassar sina förväntningar i takt med den ekonomiska utvecklingen. Sargent har exempelvis undersökt hur många länder efter andra världskriget först rörde sig mot en politik med hög inflation för att sedan, efter en systematisk omläggning av den ekonomiska politiken, återvända till en lägre inflationstakt.

Christopher Sims har utvecklat en metod byggd på så kallad vektorautoregression för att analysera hur ekonomin påverkas av tillfälliga förändringar i ekonomisk politik och andra faktorer. Med denna metod har Sims och andra forskare bland annat undersökt effekterna av en höjning av centralbankens styrränta: det tar normalt ett till två år innan inflationstakten sjunker, medan den ekonomiska tillväxten avtar gradvis redan på kort sikt för att efter ett par år återgå till sin normala utveckling.

Även om Sargent och Sims gjort sina insatser självständigt så kompletterar deras bidrag varandra på flera sätt. Pristagarnas pionjärarbeten från 1970- och 1980-talen har anammats av såväl forskare som beslutsfattare världen över. Sargents och Sims metoder är självklara redskap i dagens verktygslåda för makroekonomisk analys.

Thomas J. Sargent, amerikansk medborgare. Född 1943 (68 år) i Pasadena, CA, USA. Fil.dr 1968 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. William R. Berkley Professor of Economics and Business vid New York University, New York, NY, USA.

Christopher A. Sims, amerikansk medborgare. Född 1942 (68 år) i Washington, DC, USA. Fil.dr 1968 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. Harold H. Helm ´20 Professor of Economics and Banking vid Princeton University, Princeton, NJ, USA. 

Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
Mer information: http://kva.se och http://nobelprize.org
Kontaktpersoner: Erik Huss, pressansvarig, tel.08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se” href=”mailto:erik.huss@kva.se”>erik.huss@kva.se Fredrik All, redaktör, tel. 08-673 95 63, 070-673 95 63, fredrik.all@kva.se ” href=”mailto:fredrik.all@kva.se”>fredrik.all@kva.se