Under 1970-talet rapporterade barntandläkare för första gången om en typ av mineraliseringsstörning i tandemaljen kallad MIH (Molar Incisor Hypomineralization). Störningen, som drabbar 6-årständerna och ibland även framtänderna, yttrar sig som vit-bruna fläckar på tänderna och kan variera i svårighetsgrad från missfärgade områden till sönderfall av emaljen.

Studier visar att MIH förekommer hos mellan 10 och 20 procent av alla barn, men vad som orsakar störningen är inte känt. De vanligaste problemen för de som drabbas är ökad kariesförekomst och uttalad känslighet i tänderna, men också att tänderna riskerar att gå sönder när de väl börjar användas. Eftersom barn med MIH kräver betydligt mer tandvård än andra barn löper de också större risk att utveckla tandvårdsrädsla.

Tobias Fagrell, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, redovisar i sin avhandling en klinisk tandundersökning avseende MIH som bygger på medicinska och sociala data från 17 000 barn som ingick i den så kallade ABIS-studien (Alla Barn I sydöstra Sverige, Universitetet i Linköping) där barnen följdes från födseln och upp till tolv års ålder.

Resultaten visar att barn i studien som ammades längre än sex månader, och där man inte introducerat välling eller bröstmjölksersättning före sex månaders ålder, löpte en fem gånger högre risk att utveckla MIH.

–Varför barnen löpte denna ökade risk är inte klarlagt, därför behövs det vidare studier som fokuserar på näringsfaktorer, säger Tobias Fagrell.

Avhandlingen visar också att MIH-tändernas överkänslighet beror på att tänderna, även om de ser hela ut, kan ha ett poröst ytskikt och en mycket porös emalj. Detta leder till att bakterier från munnen kommer in i tänderna och orsakar inflammation i tandnerven.

Tobias Fagrell har i laboratoriemiljö med framgång testat en metod som med hjälp av ozon dödar de bakterier som orsakar karies.

– Vi måste vidare undersöka hur metoden fungerar i patientsituationen innan den kan tillämpas, men ozonbehandling i gasform kan övervägas för att behandla överkänsligheten i tänder med MIH, säger Tobias Fagrell.

En slutsats av avhandlingen är att barn som drabbas av MIH bör få ett särskilt omhändertagande hos tandvården och vårdas enligt en individuell behandlingsplan.

Avhandlingen Molar Incisor Hypomineralization försvarades vid en disputation den 2 december.

Kontaktinformation
Kontakt:
Tobias Fagrell, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och övertandläkare vid Specialistkliniken för Pedodonti och Sjukhustandvård/SU Mölndal
0706-304314
031-861500
Tobias.Fagrell@vgregion.se

En ny doktorsavhandling har undersökt miljögifter som bland annat bromerade flamskyddsmedel, bland andra PBDE, samt olika typer av Perfluoralkylsyror. PBDE används bland annat i skumgummi i soffor och madrasser, textilier och perfluoralkylsyror som tensider i brandsläckningsskum.

Studier av bromerade flamskyddsmedel på djur och människor visar negativa effekter på sköldkörtelns funktion, reproduktionen och hjärnan. Perfluoralkylsyror i sin tur påverkar levern och reproduktion i djurstudier och effekter i människor inkluderar ökade kolesterolnivåer och nedsatt reproduktion.

Justina Björklund vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet har studerat dessa ämnen i damm och inomhusluft i bland annat daghem, kontor och bilar i Stockholm. Med hjälp av de uppmätta halterna kunde man beräkna hur mycket den genomsnittliga damm- och luftexponering betyder jämfört med kosten, som är den främsta källan för exponering av de här ämnena.

– För vuxna är kosten fortfarande den viktigaste källan till exponering för bromerade flamskyddsmedel, men dammet kunde utgöra mellan elva och trettiosju procent av det totala intaget för dessa. Luftinhalationen spelade liten roll. För småbarn mellan ett och två år kunde dammet däremot utgöra så mycket som tjugotre till femtiosju procent av det totala intaget av två av de bromerade flamskyddsmedlen nämligen PentaBDE och HBCD. Om de högsta uppmätta halterna i dammet användes kunde dammets roll öka till så mycket som sextiosju och nittiotre procent. Detta visar tydligt att små barn är särskilt utsatta, säger Justina Björklund.

Samtliga ämnen hittades i dammproverna, medan endast PBDE hittades i luftproverna. Koncentrationerna och sammansättningen av bromerade flamskyddsmedel och perfluorföreningar varierar mellan olika inomhusmiljöer.

– Skillnaderna mellan olika lokaler tyder på att sammansättning och koncentrationer av dessa ämnen är beroende av vilka produkter och material som finns i miljöerna. Till exempel fanns det ett samband med högre halter av vissa PBDE i miljöer med mycket elektronisk utrustning, många uppstoppade möbler och många skumgummimadrasser.  Sambandet med skumgummimadrasser var särskilt tydligt för förskolor, säger Justina Björklund.

I en kompletterande studie av flera hem i Uppsala, kunde man se ett samband mellan halter av en specifik PBDE, som ingår i PentaBDE, i husdamm och i bröstmjölk från kvinnor som bodde i hemmen, vilket stödjer tesen att en del av vår exponering kan komma från damm. Men inomhusdamm kan även vara en viktig exponeringskälla för Perfluoralkylsyror och andra bromerade flamskyddsmedel.

– Inomhusluft förorenar inte bara våra hem, men även den yttre miljön. Högre halter av PBDE har mätts i inomhusluft i jämförelse med utomhusluft med PBDE halter i städer högre än på landsbygden. Detta har lett till spekulationen att inomhusluft förorenar utomhusluft genom ventilation. I avhandlingsarbetet togs prover av både inomhusluft och utgående luft från ventilationssytemet på förskolor, lägenheter och kontorsbyggnader. Samma PBDE halter uppmättes i inomhus- och utgående luft från de olika byggnaderna vilket visar att inomhusmiljön förorenar utomhusluft genom ventilationssystem, säger Justina Björklund.

För mer information kontakta gärna:

Justina Björklund, Institutionen för tillämpad miljövetenskap: 073-698 48 13 alt justina.bjorklund@itm.su.se

Fakta: Bromerade flamskyddsmedel och Perfluoralkylsyror  
Bromerade flamskyddsmedel är en grupp flamsyddsmedel som inkluderar polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD). PBDE tillverkades och såldes som tre tekniska produkter: Penta, Okta och DekaBDE.  PentaBDE användes i skumgummi i t ex maddrasser och soffor samt textiler. Okta och DekaBDE användes för att flamskydda hårdplast i elektronik och elektriska apparater (datorer, TV mm). DekaBDE används även i mattor och textilier. HBCD används mest i husisoleringsmaterial men också i textilier. Perfluoralkylsyror som inkluderar bland annat  perfluoroktansulfonsyra (PFOS), och perfluoroktansyra (PFOA) används bland annat vid framställning av fluorpolymerer. Dessa används som tensider i brandsläckningsskum samt som ytbehandling av textilier, mattor, läder, golvpolish, Goretex, och livsmedelsförpackningar.  Dessa produkter finns bland annat i våra hem, på arbetsplatser och i bilar. Studier av PentaBDE på djur och människor visar  negativa effekter på sköldkörtelns funktion, fortplantning och hjärnan.  PFOS/PFOA påverkar levern och reproduktion i djur studier och effekter i människor inkluderar ökade kolesterolnivåer och nedsatt fortplantning. Mycket mindre information finns för de övriga ämnen.

Avhandlingens titel: Brominated flame retardants and perfluoroalkyl acids in Swedish indoor microenvironments:Implications for human exposure
 
 
 
 
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 64 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Resultaten redovisas i en doktorsavhandling vid Linköpings universitet, där de nationella rapporteringssystemen för vårdskador granskas.

–Vi ville ta reda på om man kan lita på uppgifterna i rapporteringssystemen. Det visade sig att läget var värre än vi anat, säger Annica Öhrn, risksamordnare vid Landstinget i Östergötland och doktorand i hälso- och sjukvårdsanalys vid LiU.

De 113 fallen omfattade skador som lett till döden eller mer än 30-procentig invaliditet. De valdes ut bland totalt 1 578 fall som av patienter eller anhöriga anmälts till patientförsäkringen under åren 1996–2003.

Bara i 23 av de 113 fallen hade sjukhusens chefläkare anmält vårdskadan till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Det är den föreskrift från Socialstyrelsen som stadgar att händelser där en patient drabbas av allvarlig skada eller utsätts för allvarliga risker ska anmälas av vårdgivaren.

Som ett led i studien bedömdes de 113 fallen i efterhand av tre erfarna chefläkare. De gjorde olika bedömningar som dock blev mer samstämmiga efter en konsensusdiskussion.

–Det kan finnas två skäl till att ett fall inte anmäls. Antingen har man inte definierat händelsen som en skada, eller också har den bedömts vara en ”komplikation” som enligt föreskrifterna inte behöver rapporteras, säger Annica Öhrn.

En komplikation är något som inte gått att förutse, till exempel när en patient drabbas av en hjärtinfarkt under operation. En vårdskada är något som hade kunnat undvikas, till exempel med högre kompetens hos personalen, annan teknik eller bättre rutiner.

–Det är slående att svåra infektioner inte alls rapporterats. De har ansetts som komplikationer även om orsaken kan var så enkel som att någon inte tvättat händerna, säger Annica Öhrn.

I avhandlingen redovisas också en interventionsstudie med patientsäkerhetsdialoger, som under fem år genomförts vid 50 kliniker i landstinget. De flesta kliniker har gjort framsteg, men vid en tredjedel har utvecklingen stått stilla. Somatiska kliniker förbättrades i högre utsträckning än psykiatriska.

– Patientförsäkringen är ett system som bara finns i Sverige, övriga nordiska länder och Nya Zeeland. Den bekostas solidariskt av alla landsting i förhållande till deras befolkningsunderlag.

– Lex Maria har sitt namn efter en katastrofal händelse 1936 då fyra patienter vid Maria sjukhus i Stockholm avled sedan de injicerats med desinfektionsmedel i stället för bedövningsmedel.

Avhandling: Measures of patient safety – studies of Swedish reporting systems and evaluation of an intervention aimed at improved patient safety culture. Den läggs fram vid disputation fredag 13 januari kl 13:00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är docent Mikael Soop, Socialstyrelsen.
Kontakt:
Annica Öhrn, 0703-473647, annica.ohrn@lio.se

Ända sedan 1950-talet har forskningsstudier visat att en Medelhavsdiet, baserad på ett högt intag av fisk och grönsaker och lågt intag av animalisk mat som kött och mjölkprodukter, leder till en bättre hälsa.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu studerat vilka effekter en Medelhavsliknande diet har för äldre svenskar. Med hjälp av den unika så kallade H70-studien, som i mer än 40 år studerat tusentals sjuttioåringar i Göteborgsområdet, har forskarna jämfört 70-åringar som äter en Medelhavsliknande kost och jämfört dem med de som ätit mer kött och animaliska produkter.

Resultaten visar att äldre som äter en Medelhavsliknande diet har 20 procents större chans att leva längre.  

– Rent konkret innebär det att äldre som äter en Medelhavsliknande diet lever uppskattningsvis två-tre år längre än de som inte gör det, säger Gianluca Tognon, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

De nya resultaten får stöd av ytterligare tre än så länge opublicerade studier om Medelhavsliknande diet och dess hälsoeffekter: den ena utförd på personer i Danmark, den andra på personer i norra Sverige och den tredje på barn.

–Slutsatsen av de här studierna är att en Medelhavsliknande diet tveklöst har ett samband med bättre hälsa, såväl för äldre som för yngre, säger Gianluca Tognon.

Gianluca Tognon är själv från Italien, men flyttade till Sverige och Göteborg just för att i samarbete med Lauren Lissners forskargrupp vid Sahlgrenska akademin utveckla forskningen kring Medelhavskost.

Artikeln Does the Mediterranean diet predict longevity in the elderly? A Swedish perspective publicerades i vetenskapliga tidskriften Age.

Kontaktinformation
FAKTA MEDELHAVSDIET
Unesco har erkänt Medelhavsdieten som ett immateriellt kulturarv. Enligt Unesco bygger Medelhavsdiet på en diet baserad på bland annat fisk, grönsaker, nötter och frukt, men begreppet omfattar också en uppsättning traditionella sedvänjor, där kunskaper förs vidare mellan generationer och ger en känsla av tillhörighet och kontinuitet för lokalbefolkningen.

Kontakt:
Gianluca Tognon, forskare vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0727 335920
gianluca.tognon@gu.se
www.gianlucatognon.com

I januari 2010 startade projektet Det goda föräldraskapet, som var ett samarbete mellan Örebro universitet och Växjö kommun med stöd av Statens Folkhälsoinstitut. Projektet arbetade utifrån regeringens förslag att alla föräldrar ska erbjudas ett generellt föräldrastöd från barnets födelse tills barnet är 18 år. Nu har forskare vid Örebro universitet utvärderat insatsen som har visat sig ge föräldrar en större tillit till sig själva och sin kapacitet som förälder.

Projektet Det goda föräldraskapet har utvecklat föräldrastödet i Kronobergs län och erbjuder föräldrar ett allsidigt stöd. Det ger föräldrar verktyg att utveckla ett positivt föräldraskap och konkreta redskap att hantera problem
Stödet riktar sig inte enbart till föräldrar som redan har problem med föräldrarollen och vill ha hjälp utan till alla. Programmet visar hur föräldrar kan bidra till att deras barn till exempel utvecklar en lust att lära, känner sig trygga och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra.

Undvika en ond cirkel
– Det behövs ett stöd som inte automatiskt utgår från tanken att det redan finns problem som föräldrarna behöver ta itu med. Det är lika viktigt att motverka framtida problem genom att bygga upp en stark relation och undvika att hamna i den onda cirkel som många andra föräldraprogram arbetar för att bryta, säger Nikolaus Koutakis, som har arbetat med projektet tillsammans med professor Håkan Stattin och nyligen redovisade resultaten av utvärderingen i Växjö.

Den onda cirkeln handlar om att barnet lär sig att det genom ett aggressivt beteende kan få sin vilja igenom. Ofta startar det med ett par konflikter som löses genom att en av parterna drar sig undan och till exempel skriker och slår igen en dörr bakom sig. Över tid blir det en vana och även små händelser leder till häftiga konfrontationer och till slut har ingen varken tid eller ork att reflektera och hitta vägar att lösa problemen på.

– Barn ska aldrig vinna på att vara aggressiva utan konflikter måste alltid leda till att föräldern följer efter barnet och inleder ett samtal. Det är viktigt att försöka prata ut utan att starta nya konflikter. Att vara tydlig i vad man som förälder tycker men vara öppen för att diskutera, säger Nikolaus Koutakis.

Stärkta i sin föräldraroll
– Den här föräldrautbildningen är tydlig med att bestraffningar sällan eller aldrig har effekt utan i stället uppmuntras föräldrar att se saker ur barnets perspektiv och försöka förstå varför de gjorde som de gjorde.

När det gäller utvärderingen är program som riktar sig till föräldrar med problem lätta att utvärdera eftersom man kan mäta om problemen minskar. De universella programmen är dock svåra att utvärdera och se vilka resultat de ger.

– Program som riktar sig till alla och som arbetar för att förebygga framtida problem går det inte att utvärdera på samma sätt. Vi har undersökt om föräldrarna känner sig stärkta i sin föräldraroll och resultaten är tydliga. Föräldrarna, som ingått i projektet, berättar att de känner en större tillit till sig själva som föräldrar och känner sig säkrare i sina beslut. Dessutom visar utvärderingen att det finns en stor efterfrågan från föräldrar att få ett universellt föräldrastöd, avslutar Nikolaus Koutakis.

För mer information kontakta Nikolaus Koutakis: 073-981 5362