Detta lade grunden till förutsägelsen av Higgspartikeln vars existens man nu försöker påvisa i pågående experiment vid den europeiska partikelfysikanläggningen CERN i Schweiz.
Tillsammans med kollegan Fabrizio Tamburini och doktoranden Anna Sponselli vid Universitetet i Padova, Italien, har Bo Thidé vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala studerat mekanismen närmare och funnit att om plasmat är turbulent eller av andra skäl har en densitet som varierar, kommer plasmats oregelbundenheter att kunna ge fotonerna en skruvrörelse som beskrivs av deras så kallade banimpulsmoment (på engelska: orbital angular momentum, OAM). Denna fysikliska kvantitet minskar den effektiva massan hos fotonerna så att t ex radiovågor i rymden ”väger” lite mindre än vad Anderson-Higgsmekansimen förutsäger.
”Jag hade under länge funderat över hur man ur den mottagna radiostrålningen från rymden skulle kunna utläsa hittills outforskade egenskaper hos de plasmamoln som strålningen färdas genom och nu har vi kommit en bra bit på väg”, säger Bo Thidé.
Resultaten publicerades 2010 i den erkända fysiktidskriften Europhysics Letters (EPL) i en artikel som av tidskriften utsågs till det årets bästa artikel i plasmafysik.
”Dock kvarstod frågan om hur mycket lägre den effektiva fotonmassan kan bli, men den har vi nu löst och har funnit att den alltid förblir positiv och reell”, fortsätter Bo Thidé.
Resultaten har härletts med hjälp av den teori som utvecklades på 1930-talet av det unga fysikgeniet Ettore Majorana, som verkade i kretsen kring nobelpristagaren Enrico Fermi men som några år senare spårlöst försvann, och har nu publicerats av Tamburini och Thidé i en uppföljningsartikel i EPL.
Resultaten har stor betydelse för radiobaserad rymdfysik och astronomi.
Artiklarna:
F. Tamburini, A. Sponselli, B. Thidé och J. T. Mendonca, ”Photon orbital angular momentum and mass in a plasma vortex”, Europhys. Lett., 90 (4):45001(4), 4 June 2010; dx.doi.org/10.1209/0295-5075/90/45001.
Fabrizio Tamburini och Bo Thidé, ”Storming Majorana’s Tower with OAM states of light in a plasma”, Europhys. Lett., 96 (6):64005, 15 December 2011; doi:10.1209/0295-5075/96/64005.
I dag är mer än var sjätte konsument missnöjd med sin hantverkare. Det är ett utbrett problem som verkar öka. I grunden handlar det om ett kommunikationsproblem mellan två olika parter, det vill säga konsumenten och hantverkaren. För att lösa det krävs att man ser på situationen också ur hantverkarens perspektiv, och inte bara konsumentens som oftast är fallet.
Lyckade och misslyckade hantverkstjänster – vad beror det på?
Patrik Larsson, professor i arbetsvetenskap och föreståndare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, och Lars Ivarsson, lektor i arbetsvetenskap, har på uppdrag av Konsumentverket genomfört en studie för att ta reda på varför vissa hantverkartjänster lyckas och andra misslyckas utifrån hantverkarens perspektiv.
– Klagomål på hantverkstjänster handlar om utförande, ekonomi, tid och den sociala relationen. Utifrån dessa kategorier har vi intervjuat hantverkare och tittat på vad det är som gått snett i situationer med missnöjda kunder, säger Patrik Larsson.
Forskarna har intervjuat hantverkare som driver egna företag eller som har en position i företaget som innebär att de får lösa eventuella problem. Studien baseras också på intervjuer som Konsumentverket gjort med privatkunder som anlitat hantverkare.
Skriftliga avtal underlättar
– Vi har bland annat sett att hantverkare sällan använder skriftliga avtal vilket ofta är en av orsakerna till missförstånd mellan hantverkare och privatperson. För att undvika detta bör skriftliga avtal alltid upprättas och de bör innehålla omfattning på arbetet, hur lång tid det ska ta, vad det ska kosta. Det är också viktigt att avtala om tilläggsarbeten som kan uppstå under tiden arbeten är igång, säger Lars Ivarsson.
Forskarna har sammanställt olika strategier som hantverkare kan använda sig av för att hantera missnöjda kunder. Men det krävs också en gemensam insats i branschen, till exempel i form av utbildning, regelverk och kontrollfunktioner menar forskarna.
Projektet har resulterat i rapporten ”Att leverera hantverkstjänster – en studie av näringsidkares upplevelser av affärsrelationen” som publicerats av Konsumentverket.
Att kartlägga hur proteiner är uppbyggda och hur de sköter sina uppgifter i cellen kan vara nyckeln till botemedel mot allt från cancer till malaria. Förra året var Richard Neutze, biokemiprofessor vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp bland de första i världen att avbilda proteiner med hjälp av mycket korta och intensiva röntgenpulser.
I en ny studie som publiceras i Nature Methods, har man testat metoden på en ny typ av protein, med goda resultat.
– Enkelt uttryckt kan man säga att vi har hittat en ny metod att skapa väldigt små proteinkristaller. Vi har även visat att det går att använda mycket små kristaller för att lösa en membranproteinstruktur, säger Linda Johansson, doktorand vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi som är förste författare till
artikeln.
Kan bli standard
Det finns två stora utmaningar när det gäller att avbilda proteiner. Det första är att skapa proteinkristaller i rätt storlek, det andra är att stråla dem på ett sätt som gör att det inte faller sönder. I Sverige finns en anläggning för synkrotrongenererad röntgenstrålning, laboratoriet Max-lab i Lund. Problemet är att den typen av teknik inte är tillräckligt ljusintensiv och därför kräver stora proteinkristaller som tar flera år att framställa.
Richard Neutze var en av forskarna som lanserade idén att man kunde avbilda små proteinprover med hjälp av fri elektronlaser som sänder ut intensiv röntgenstrålning i extremt korta pulser, pulser som är kortare än det tar ljuset att färdas över ett mänskligt hårstrå. Sedan 2009 finns en sådan anläggning i USA och det är den man använt sig av i studien.
– Att ta fram små proteinkristaller är lättare och tar kortare tid, så den här metoden är mycket snabbare. Förhoppningsvis kommer den att vara standard om några år. Just nu byggs anläggningar för röntgen med fri elektronlaser i både Schweiz, Japan och Tyskland, säger Linda Johansson.
Tog 365 000 bilder
I studien, som har genomförts av forskare från både Sverige, Tyskland och USA, undersökte man membranprotein från en typ av bakterie som livnär sig på solljus. Membranproteiner är viktiga att undersöka, eftersom de transporterar ämnen genom cellmembranet och därmed sköter kommunikationen med omgivningen och andra celler.
– Nu har vi skapat en modell av hur det här proteinet ser ut. Nästa steg är att göra filmer där man kan titta på olika funktioner hos proteinet, till exempel hur det rör sig när fotosyntesen sker, säger hon.
En viktig upptäckt var att det krävdes betydligt färre bilder för att kartlägga proteinet än man trott. Med fri elektronlaser tas 60 bilder per sekund, vilket gjorde att man sammantaget hade över 365 000 bilder att utgå ifrån. Trots det behövdes det bara 265 bilder för att skapa en tredimensionell modell av proteinet.
Deras behov av stöd lyfts fram i rapporten Prostitution i Sverige, som nu läggs fram till Socialstyrelsen.
– Vi måste börja följa FN:s barnkonvention och ge dessa flickor hjälp så fort vi får veta att något hänt, säger Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet och huvudförfattare till rapporten.
Studien av online-sexhandeln har gjorts av Linda Jonsson, socionom och doktorand vid Linköpings universitet. Elva kvinnor mellan 18 och 25 år med erfarenhet av att erbjuda sexuella tjänster via nätet intervjuades. Alla hade haft kontakter med socialtjänsten eller barnpsykiatrin och beskrev hur de känt sig överkörda och missuppfattade.
Att stärka den uppsökande verksamheten på webben är en av de rekommendationer som författarna lägger fram för de framtida insatserna mot prostitution. Rapporten som är beställd av regeringen via Socialstyrelsen utgör i stort en utvärdering av det arbete som utförs inom de tre prostitutionsgrupperna i Stockholm, Göteborg och Malmö.
– Resultatet är den mest kompletta kartläggning av sexhandeln i Sverige som någonsin gjorts, säger professor Carl Göran Svedin som lett projektet i samverkan med forskare vid Lunds universitet.
Prostitutionsgrupper inrättades i ett antal kommuner på 1970-talet. Några har lagts ned, till exempel i Norrköping. Nu återstår grupperna i Stockholm, Göteborg och Malmö, samtliga organiserade under respektive kommuns socialtjänst.
De är små organisationer – med mellan fem och tio tjänster – som arbetar uppsökande på gator och krogar, men också i viss utsträckning på Internet. De erbjuder råd och stöd, skadeprevention och behandling i form av psykoterapi.
– Jag hyser stor beundran för deras arbete som innebär ständiga möten med utsatta människor i en tuff miljö, säger Carl Göran Svedin.
I rapporten redovisas lovande resultat av två ettåriga behandlingsstudier, en med sexsäljare och en med sexköpare. Strax innan eller under behandlingens gång upphörde 80 procent av de prostituerade att sälja sex. De använde mindre droger och hade fått bättre självkänsla och livskvalitet. Köparna, som i många fall klassade sig själva som sexmissbrukare, hade upplevt ett minskat beroende, tydliga förbättringar i relationen till sin familj och starkare psykisk hälsa.
Då bägge studierna består av mätningar före och efter ett års behandling och inte är randomiserade och kontrollerade, manar forskarna till försiktighet vid tolkning av resultaten.
I den första av rapportens åtta delar redovisas utfallet av en webbaserad enkätundersökning bland drygt 5 000 personer i åldern 18-65 år. Där framgår bland annat att en tiondel av de svenska männen uppger att de någon gång köpt sex, vilket i 85 procent av fallen har skett utomlands. 0,8 procent av männen och 0,6 procent av kvinnorna har sålt sex, oftast mellan en och tre gånger. En stor majoritet vill behålla nuvarande sexköpslag trots att få tror att den bidragit till att minska sexhandeln. Kvinnorna är mer restriktiva till prostitution än männen.
Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer för att utveckla arbetet mot prostitution. Några exempel:
• Prostitutionsgrupperna behöver en bättre organisatorisk stabilitet och möjligheterna för personer utanför storstäderna att få hjälp måste öka. För detta kan krävas en statlig delfinansiering.
• Ett nationellt kompetenscentrum kring prostitution skulle förstärka arbetet regionalt och nationellt. För den fortsatta utvecklingen av kunskap och metoder krävs en strukturell förändring av verksamheten.
• Stramare policy på statliga myndigheter (helst även i det privata näringslivet) när det gäller upphandling av porrfria hotell, porrsurfning och utlandsvistelser.
Rapporten Prostitution i Sverige [Ref 1] är publicerad på Linköping University Electronic Press.
Kontakt:
Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri, Linköpings universitet (övergripande frågor) 0709-660740, carl.goran.svedin@liu.se
Gisela Priebe, forskare, barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet
(frågor om enkätundersökningen) 046-174428, 0733-728289, gisela.priebe@med.lu.se
Cecilia Kjellgren, forskare, barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet
(frågor om behandlingsstudierna) 0733-170841, cecilia.kjellgren@med.lu.se
Studien som letts av Per Aspenberg, professor i ortopedi vid Linköpings universitet, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Bone och lyfts fram i veckans utgåva av British Medical Journal (BMJ).
När implantaten skruvas in i käkbenet kan det med dagens teknik ta fyra–sex månader innan benet runt skruven läkt och blivit tillräckligt starkt, så att patienten kan börja ha nytta av ingreppet.
Den ytbeläggning som utvecklats vid Linköpings universitet består av ett nanometertunt proteinskikt som fästs på metallytan. På proteinet sitter ett läkemedel av typen bisfosfonat, som normalt används mot benskörhet. Flera djurstudier har visat att denna metod gör att benet runt implantatet snabbt blir tätare och starkare.
Nu har detta för första gången prövats i människa. 16 patienter fick vardera minst två implantat, ett vanligt, och ett likadant som ytbehandlats enligt ovan. Varken patient eller tandkirurg visste vilket som var vilket. Efter sex månader kunde man mäta att den behandlade skruven hos 15 av de 16 patienterna satt påfallande mycket bättre fast. Redan efter två månader såg man på röntgen positiva förändringar intill de behandlade skruvarna. Det förekom inga komplikationer.
– Det är första gången någonsin man lyckats förstärka benet runt ett implantat med ett lokalt läkemedel i patienter, säger Per Aspenberg, professor i ortopedi, som kläckte idén att använda bisfosfonater på detta sätt.
Metoden att fästa läkemedlet på skruven utvecklades av Pentti Tengvall, professor i biomaterial, och studien utfördes av Jahan Abtahi, specialistläkare och doktorand, med stöd av Per Aspenberg. Linköpingsföretaget Addbio AB arbetar nu på att kommersialisera ytbehandlingen för olika typer av implantat i ben.
Artikel:
A bisphosphonate-coating improves the fixation of metal implants in human bone. A randomized trial of dental implants av Jahan Abtahi, Pentti Tengvall och Per Aspenberg. Bone (in press), publicerad online 10 februari 2012.
Se även BMJ 2012;344:e1376
Kontakt:
Per Aspenberg 073-3866468, per.aspenberg@liu.se
Intelligenta trafiksystem skulle kunna ta hjälp av olika typer elektroniska sensorer som känner av trafikintensiteten. Det är dock dyrt att köpa in, installera och underhålla dem. Därför lämpar sig smartphones, snart i varje kvinna och mans ficka, betydligt bättre för uppgiften. Dessa mobiler kan nämligen också utgöra sensorer och samla in information om trafikläget och skicka den till ett intelligent trafiksystem.
Enligt KTH-forskaren och doktoranden Vasileios Manolopoulos är intelligenta trafiksystem något som står och väntar på oss runt hörnet, men innan de kan göra succé finns det två problem som måste lösas.
– Alla som äger till exempel Iphone eller Android-mobiler kan vara med och bidra med information till det intelligenta trafiksystemet. Men få människor kommer att vilja det som situationen ser ut idag, säger Vasileios Manolopoulos
Han pekar på två faktorer som är kritiska: otillräcklig säkerhet, och oskyddad personlig integritet. Det är också dessa två problem han undersökt och forskat om, samt kommit fram till hur de ska lösas.
När det gäller säkerhet så måste åtkomstkontroll och inloggningsfunktion implementeras på servernivå i det intelligenta trafiksystem, och endast behöriga användare ska kunna rapportera deras position till systemet.
– De användare som missköter sig ska kunna stängas av, och deras positioner ska plockas bort från det data som används. Dessutom ska de inte längre kunna komma åt information i systemet. Det är också viktigt att ansvarsskyldigheten är stark och tydlig i systemet, likaså att se till att all information som skickas fram och tillbaka inte förvanskas, säger Vasileios Manolopoulos.
När det kommer till användarnas personliga integritet finns det också här krav som måste uppfyllas.
– För det första ska användaren vara anonym gentemot alla andra användare och enheter i systemet. För det andra så ska information som skickas in i en följd inte kunna länkas till varandra. Det vill säga att man kan spåra en användares väg från punkt A till B, säger Vasileios Manolopoulos.
Dessutom så är det bara systemet som ska kunna ha tillgång till den information som en användares smartphone skickar till systemet.
Han tillägger till sist att det rent uppenbart finns en konflikt mellan säkerheten i systemet och användaren integritet då användaren på något sätt måste logga in. Detta innebär att systemet alltid skulle kunna länka ihop användaren identitet med var hon eller han befinner sig. Detta kan lösas genom flera olika så kallade entiteter i systemet kombinerat med anonym autentisering, där en entitet ansvarar för att ha koll på identitetet och den andra ansvarar för lokaliseringsinformation.
Förutom Vasileios Manolopoulos har också forskarstudenten Sha Tao (har genomfört trafikberäkningar vilket också utgör en utmaning för intelligenta trafiksystem) och professor Ana Rusu varit involverade i forskningsarbetet. Forskningen runt intelligenta trafiksystem ingår i projektet TRAFFIC och finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
För mer information, kontakta Vasileios Manolopoulos på 070 – 063 12 08 eller vama@kth.se.
Studien är baserad på undersökningar av jordgubbsplantor på tolv gårdar
runtom i Skåne. På de KRAV-märkta gårdarna, där varken bekämpningsmedel eller oorganiskt gödselmedel används, blev 45 procent av jordgubbsblommorna fullt pollinerade. På de konventionella gårdarna var motsvarande siffra 17 procent.
– Resultatet visar att pollinationstjänsten gynnas av ekologiska odlingsmetoder, vilket är en viktig faktor vid utvecklingen av ett hållbart jordbruk, säger Georg Andersson, doktorand i miljövetenskap, Lunds universitet.
Forskningen visar även att de positiva effekterna av ekologisk odling, till exempel en kvantitets- och kvalitetshöjning av bären, blir påtagliga redan inom 2-4 år efter att gården KRAV-märkts.
Forskningsresultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Text: Helena Bergqvist
Det visar Elisabeth Wetterlund i sin avhandling som hon lägger fram vid avdelningen för Energisystem på Linköpings universitet. Eftersom biomassa är en begränsad resurs innebär det att förgasning till fordonsbränsle snarast leder till ökade koldoxidutsläpp.
Bioenergi spelar en viktig roll för att nå EUs mål för förnybar energi. År 2020 ska 20 procent av energin och 10 procent av fordonsbränslet komma från förnybara källor samtidigt som utsläppen av koldioxid ska minskas med 20 procent från 1990 års nivå.
För att klara målen inom transportsektorn står hoppet till utvecklingen av andra generationens fordonsbränslen, framställda genom förgasning av cellulosabaserade råvaror, som grot, det vill säga de toppar och grenar som blir över i skogsindustrins olika processer.
Men när det gäller förgasning av biomassa står målen i konflikt med varandra, visar Elisabeth Wetterlund på avdelningen för Energisystem, Linköpings universitet, i sin doktorsavhandling.
– Ser man till att biomassa är en begränsad resurs är det inte förgasningsbaserade drivmedel som ger störst bidrag till minskningen av koldioxidutsläppen, konstaterar hon.
Groten skulle exempelvis kunna bidra till en betydligt större minskning av koldioxiden som ersättning för kol.
– Tekniskt skulle det mycket väl gå att blanda in några procent grot i kolet och får stora miljövinster. Men det görs inte i särskilt stor utsträckning, kol är relativt billigt och finns i hur stora mängder som helst. Idag kostar det också för lite att släppa ut koldioxid, säger hon.
I sin avhandling har hon också studerat villkoren för en storskalig förgasning integrerad i värmeverket hos Tekniska Verken i Linköpings respektive i pappers och massabruket Billerud Karlsborg i Kalix. Här skulle storskalig förgasning kunna bli lönsamt om tekniken vidareutvecklas, om det finns en långsiktig politisk vilja samt ekonomiska incitament, typ elcertifikat.
För mer information kontakta
Elisabeth Wetterlund, 013-28 40 75
elisabeth.wetterlund@liu.se
Läs avhandlingen:
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=43139be2e43d76ab056c4dee3f27?searchId=1&pid=diva2:488688
Avhandlingen bygger på enkäter och intervjuer med patienter både före och efter vård och rehabilitering. Att bli tagen på allvar, att få en förklaring, att få bli delaktig i bedömning och behandling samt att få en individanpassad behandling var centrala faktorer för båda könen vid mottagningsbesöket, men de valde delvis att berätta om sina besvär på olika sätt. Männen hade lättare att knyta an till en positiv identitet som hårt arbetande även om kvinnorna också hade tunga arbeten. Kvinnorna uttryckte oftare rädsla att uppfattas som ”gnälliga” och befarade att de inte skulle bli tagna på allvar när de sökte vård.
Patienter med rygg- och nacksmärta upplevde sina kroppar som sköra, vilket kunde leda till att de blev rädda för att röra på sig. Oklara råd från vårdpersonalen var en viktig faktor för att de kände osäkerhet om kroppens begränsningar och blev mindre aktiva. Kvinnorna fick i högre utsträckning ett budskap om att ”ta det försiktigt” medan männen oftare fick höra att ryggsmärtan hörde till arbetet.
Avhandlingen visar också att det är viktigt att ta hänsyn till olika livsförhållanden när frågeformulär används. Kvinnor och män rapporterade besvär från dagliga aktiviteter –som personlig omvårdnad, socialt liv, sexualliv, bilkörning och lyft – i lika stor omfattning. Kvinnorna rapporterade mer av smärta, stress och bristande socialt stöd på arbetet än männen medan männen i högre grad berättade om minskad arbetstid i hemmet och minskad tid till motion i förhållande till när de var friska. Det fanns dock stora variationer inom grupperna.
Även föreställningar om behandlarrollen som kvinnlig eller manlig sjukgymnast hade betydelse. Sjukgymnasterna valde delvis att behandla på olika sätt så att kvinnliga sjukgymnaster oftare använde akupunktur, behandling för psykosomatiska sjukdomar och mer individanpassad behandling än manliga kolleger, medan manliga sjukgymnaster oftare valde att behandla med ledrörlighetsträning. Kvinnliga och manliga patienter fick dock samma behandling.
Kontaktuppgifter:
Gunilla Stenberg, som ursprungligen kommer från Ljungskile, är leg. sjukgymnast och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten sjukgymnastik, där hon kan nås på
tel 070-6706437
e-post gunilla.stenberg@physiother.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52274
För de som lider av olika former av ångest kan det vara svårt att söka vanlig behandling, och tidigare har kognitiv beteendeterapi över nätet gett goda resultat. Idag när allt fler svenskar har smartphones ser projektledaren Per Carlbring flera fördelar med att utveckla ett självhjälpsprogram i mobilen.
– Eftersom du oftast bär med dig din smartphone kan den bli mer som en personlig terapeut, och finnas tillhands och coacha dig just när du har det jobbigt. Och det är heller ingen som tycker att det är konstigt att du håller på med din telefon då och då.
Personer med social fobi känner en uttalad rädsla inför en eller fler sociala situationer, som till exempel att tala inför grupp och att stå i centrum. I projektet, som kallas mSofie och ska pågå i nio veckor under våren 2012, utvärderas och jämförs två olika behandlingar av social fobi via smartphones.
– Vår förhoppning är att denna nya form av behandling ska visa sig vara både lättillgänglig och effektiv, säger Per Carlbring.
Forskarna söker nu deltagare till forskningsprojektet. För att få delta måste du lida av social fobi, vara minst 18 år och ha tillgång till en smartphone och dator med internetanslutning.
Läs mer om projektet och hur du anmäler dig.
För mer information:
Per Carlbring, professor i psykologi,
institutionen för psykologi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 7833, 0700-400 399
E-post: per.carlbring@psy.umu.se
– Politikernas egna uttalanden får allt mindre plats i tv, tidningar och radio. Det blir ofta kortklippta uttalanden som kommentatorerna sedan får förklara, vilket får stor betydelse för hur allmänheten uppfattar det som hänt . Frågan om huruvida Håkan Juholt kunde sitta kvar som partiledare drevs till exempel av medierna. Det finns en stor kraft i det, säger Lars Nord, professor vid Mittuniversitetets centrum för medie- och kommunikationsvetenskap, DEMICOM.
När mediedrevet är igång finns det ett stort behov bland redaktionerna att publicera nästa steg. Ofta finns det lite konkreta nyheter att gå vidare med vilket gör att de politiska kommentatorerna får en central roll. Ett utspel ifrån en partikollega kan byggas ut med en förklarande intervju med kommentatorn. Till sist lever historien sitt eget liv i medierna, menar Lars Nord.
– När ingenting händer fylls utrymmet på med spekulationer för att hålla intresset vid liv. Man kan säga att medierna själva skapar historien genom att kommentera den. Inte sällan överdrivs ett förlopp och kryddas med slutsatser om avgångskrav. Kommentarerna blir också allt mer ytliga och ensidiga.
I ett kapitel i boken ”Scandalous! The Mediated Construction of Political Scandals in Four Nordic Countries” argumenterar Lars Nord för att kommentatorernas berättelser i dessa sammanhang ger dem rollen som både domare och åklagare. De får stå oemotsagda vilket gör att deras makt många gånger blir orimligt stor. Här finns ett inbyggt problem enligt Lars Nord.
– De får alltid sista ordet vilket gör varje kommentatorstolkning väldigt exklusiv. De måste också ofta leverera i all hast och förväntas provocera för att sticka ut. Det är för lite diskussion om detta och hur det påverkar politiken och demokratin.
Det förekommer också allt oftare att journalistiska artiklar eller reportage har en tolkande vinkel. I valrörelsen 2010 var 40 procent av alla nyhetsinslag av denna karaktär. Den sakliga och opartiska nyhetstexten blandas med journalistens egna kommentarer. Fenomenet förekommer i varierande grad i alla typer av medier.
– Rent generellt blir det mer och mer journalistiskt tyckande och tolkande i relation till politikernas egna utsagor, säger Lars Nord.
Döden är inget man gärna talar om offentligt, det anses obehagligt. Det gäller även inom sjukhusets väggar. Palliativ vård eller vård i livets slutskede är inte heller högprioriterat inom de svenska sjuksköterske- och läkarutbildningarna. Men varje år dör drygt 90 000 personer i Sverige. De vanligaste dödsorsakerna är hjärtkärlsjukdomar och tumörsjukdomar och de allra flesta dör på institutioner av olika slag. Den enskilde har numera möjlighet att välja var man önskar avsluta sitt liv, i hemmet eller på institution. Om det egna valet blir möjligt är dock beroende av närståendes vilja och möjligheter samt sjukdomens utbredning och förlopp.
– Men det beror också på om det finns en sjukvårdsorganisation i närområdet med specialiserad palliativ hemsjukvård som huvuduppgift, säger Lizbeth Engström.
Hon har under sitt avhandlingsarbete i pedagogik följt sjuksköterskors arbete inom en välfungerande specialiserad palliativ hemsjukvård. Utmaningar är stora när det offentliga medicinska flyttar in i det privata hemmet. Förutom att sjuksköterskorna hanterade avancerad medicinteknisk utrustning och behandling fungerade de som samordnare, informatörer och undervisare där samtalet stod i fokus.
Sjuksköterskorna i studien visade sig ha en liknande social bakgrund och bar på liknande ideal beträffande sitt arbete och hur en sjuksköterska ska vara i livets slutskede. Lizbeth Engströms analys visade att de använde sig av humor, mod, lyhördhet och ödmjukhet i sitt arbete. De lyssnade och visade respekt för både livet och dödens skeende. Förutom sin grundutbildning och olika vidareutbildningar hade sjuksköterskorna även livserfarenheter och grundläggande värderingar som utgjorde grund för hur de utförde sitt arbete.
– Ett välfungerande vårdteam betyder att svårt sjuka människor får möjlighet att avsluta sitt liv på ett värdigt sätt i det egna hemmet, säger Lizbeth Engström.
Läs avhandlingen på nätet.
För mer information, kontakta Lizbeth Engström, tel: 018-471 16 48, 076-820 42 25, lizbeth.engstrom@edu.uu.se
Upp till femton procent av alla kvinnor i fertil ålder har svårt att bli gravida. För dem kan IVF, eller provrörsbefruktning, hjälpa dem att bli mamma. De kvinnor som är infertila på grund av att äggen inte mognar kan dock i nuläget inte få medicinsk hjälp eftersom omogna ägg inte kan befruktas. I framtiden kan dock kanske även de få hjälp efter att en forskargrupp vid Göteborgs universitet funnit att molekylen cdk1 har en viktig funktion för att äggmognad hos däggdjur ska fungera. Resultaten presenteras nu i tidskriften Human Molecular Genetics.
– Detta är de första bevisen för att cdk1 är en nyckelmolekyl när det gäller äggmognad hos däggdjur. Om resultaten står sig kan det kraftigt förbättra möjligheterna för lyckad provrörsbefruktning för kvinnor som idag inte blir gravida på grund av att äggen inte mognar, säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Hittills har Kui Liu och hans kollegor genomfört försök på vävnadsspecifika knockoutmöss. Försöken visade att när ämnet cdk1 togs bort från mössens ägg upphörde äggens mognadsprocess. Men när forskarna tillfördes ämnet började den igen.
Professor Liu är sedan februari 2011 verksam som professor i molekylärbiologi vid naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Hans forskargrupp är specialiserad på att studera utvecklingen av kvinnliga könsceller. Under de senaste åren har han arbetat för att hans forskningsresultat ska bli användbara även på människor.
– Vi är angelägna om att börja med tester på mänskliga ägg. Förhoppningsvis kan en klinisk tillämpning var verklighet inom tio år, säger Kui Liu.
Artikeln Cdk1, but not Cdk2, is the sole Cdk that is essential and sufficient to drive resumption of meiosis in mouse oocytes publicerades i tidskriften Human Molecular Genetics den 24 februari 2012.
KORTFAKTA IVF/PROVRÖRSBEFRUKTNING
Vid IVF plockas ägg ut från kvinnans äggstockar. Äggen placeras i näringslösning i en glasskål tillsammans med spermier. De ägg som befruktas kan återföras till kvinnan och kan där utvecklas till ett foster. Världens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes i Storbritannien 1978 och sedan dess har cirka två miljoner provrörsbarn fötts i världen. Skandinaviens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1982. I Sverige föds årligen omkring 3 500 barn efter lyckade IVF-behandlingar.
– Hackare kan vid en attack under vissa men inte ovanliga omständigheter identifiera vad som sägs via krypterad IP-telefoni, säger Vasily Prokopov, som tillsammans med studentkompisen Oleksii Chyrkov är den som upptäckt lösningen på sårbarheten.
Han forsätter med att berätta att säkerhetsluckan innebär att hackaren både kan identifiera vilket språk som används men också mer allvarlig, plocka ut meningar och fraser ut konversationen.
– Den här tekniken – som kallas phrase spotting technique – kan till exempel användas för att ta reda på känslig information som bank- och hälsouppgifter, säger Vasily Prokopov.
Vad han och studentkollegan nu gjort är att analysera problemet och kommit med förslag på flera sätt att skydda sig mot säkerhetsluckan, och därtill introducerad en ny teknisk modell – voice coder – för hur man ska kunna kommunicera utan att riskera att bli avlyssnad.
Hittills har Vasily Prokopov och Oleksii Chyrkov fått ta emot drygt 10 000 kronor för sitt arbete, vilket är den prissumma som vinst i Europatävlingen gav. Men det kan bli mer på Delft University of Technology i maj.
– Nästa steg för oss när det gäller Kasperskytävlingen är att vi den 11-13 maj kommer att vara med och tävla med denna upptäckt fast på internationell nivå då vi gick vidare från kvalificeringen på Europanivå, säger Vasily Prokopov.
Den allvarliga säkerhetsluckan upptäcktes för ett tag sedan av bland andra forskare vid universitetet Massachusetts Institute of Technology, MIT, och av Googleanställda.
För mer information, kontakta Vasily Prokopov på 076 – 282 35 63 / prokopov@kth.se eller Oleksii Chyrkov på chyrkov@kth.se.
– Vi lyckades bota minnesstörningarna hos ’deprimerade’ råttor genom att tillföra ämnet D-serine, säger Mia Lindskog, biolog och forskarassistent på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Hon och hennes forskarkollegor har använt sig av så kallade FSL-råttor, en framavlad råtta med anlag för att utveckla ”depression”. Råttorna utsattes först för två tester för att bekräfta att de verkligen hade symtom som är kännetecknande för depression även hos patienter. I det ena testet kontrollerades råttornas minne genom upprepad exponering för olika föremål. I det andra testet undersöktes deras håglöshet genom att släppa dem i behållare med vatten – om råttorna valde att ligga kvar och flyta i vattnet i stället för att snabbt ta sig upp ansågs de vara håglösa (ingen av råttorna behövde dock stanna i vattnet mer än fem minuter). I båda fallen jämfördes FSL-råttornas resultat med vanliga försöksråttor och minnesstörningar och håglöshet kunde bekräftas.
I nästa led har forskarna gett råttorna injektioner med ämnet D-serine. Det botade minnesstörningarna hos de deprimerade råttorna. Däremot påverkades inte håglösheten.
– Vi har visat att det är två symtom som går att påverka oberoende av varandra. De borde alltså kunna behandlas parallellt vid en depression, säger Mia Lindskog.
Forskarna har även studerat signalöverföringen i råttornas hippocampus, en del av hjärnan som spelar stor roll för minnet. I de deprimerade råttornas hjärnor syntes en mycket högre aktivitet, med mer signalöverföring mellan synapser, än hos de friska råttorna. När forskarna försökte öka signalöverföringen gick det inte i de deprimerade råttornas hjärnor – de hade alltså en sämre plasticitet och kunde inte öka aktiviteten vid behov. Det kunde däremot de friska råttornas hjärnor. Och när forskarna hällde D-serine över hjärnprover från de deprimerade råttorna ökade plasticiteten i dessa.
D-serine är ett ämne som utsöndras av astrocyterna, som är stödjeceller till nervcellerna i hjärnan.
– Egentligen vet vi mycket lite om dessa stödjeceller, men troligen har de en mycket viktig funktion i hjärnan, säger Mia Lindskog.
På sikt hoppas forskarna att upptäckten ska öppna för nya behandlingsstrategier vid depression.
– D-serine passerar inte blod-hjärnbarriären speciellt bra, så det är inte ett lämpligt ämne att bygga ett läkemedel på – men den mekanism vi har identifierat, att det går att öka plasticiteten och förbättra minnet, det är en framkomlig väg, som kanske går att nå på andra sätt än genom D-serine, säger Mia Lindskog.
Publikation: ”Dysfunctional Astrocytic Regulation of Glutamate Transmission in a Rat Model of Depression”, Marta Gómez-Galán, Dimitri De Bundel, Ann Van Eeckhaut, Ilse Smolders, Maria Lindskog, Molecular Psychiatry, online 28 February 2012.
Det röda djungelhönset togs som husdjur av människor för omkring 8 000 år sedan. På en evolutionärt sett rekordkort tid uppstod en enorm variation av tamhöns med olika färg, form och storlek. Den traditionella darwinistiska förklaringen är att människorna under årtusenden har avlat på egenskaper som uppstått genom slumpvisa, spontana mutationer i hönsens gener.
Nu visar en grupp zoologer i Linköping med Daniel Nätt och Per Jensen i spetsen att så kallade epigenetiska faktorer spelar en mycket större roll än man tidigare trott. Studien är publicerad i den högrankade tidskriften BMC Genomics.
De studerade hur mönstret av enskilda geners aktivitet i hjärnan skilde sig mellan moderna värphöns och den ursprungliga formen, de röda djungelhönsen, och fann hundratals gener där aktiviteteten var markant olika.
Vidare mättes i flera tusen gener graden av en epigenetisk förändring, DNA-metylering. Det är en kemisk förändring av DNA-molekylen som kan påverka hur generna uttrycks, men till skillnad från en mutation inte syns i själva DNA-strukturen. Resultaten visar tydliga skillnader i hundratals gener.
Forskarna undersökte också om de epigenetiska skillnaderna var ärftliga. Svaret blev ja: kycklingarna ärvde både metyleringsmönstret och genaktiviteten från sina föräldrar. Efter åtta generationers korsning mellan de två hönstyperna var olikheterna fortfarande tydliga.
Resultaten tyder på att själva domesticeringen medfört epigenetiska förändringar. I mer än 70 procent av generna hade tamhönsen en högre grad av metylering. Eftersom metylering är en mycket snabbare process än slumpvisa mutationer, och kan uppstå som följd av stress och andra erfarenheter, kan detta förklara hur variationen inom en art kan öka så dramatiskt på kort tid.
Nätts och Jensens forskning kan leda till en omprövning av viktiga grunder för evolutionsteorin.
ARTIKEL:
Heritable genome-wide variation of gene expression and promoter methylation between wild and domesticated chickens [Ref 1] av Daniel Nätt, Carl-Johan Rubin, Dominic Wright, Martin Johnsson, Johan Belteky, Leif Andersson och Per Jensen. BMC Genomics 13:59, februari 2012.
KONTAKT:
Per Jensen, professor i etologi, 013-281298, 0736-569323, per.jensen@liu.se
