Den handlar om vad Europa och europeiskhet är och den förs på det symboliska planet. I boken ”Signifying Europe” avtäcker Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, det symboliska Europa. Boken beskriver hur europeisk identitet är kulturellt konstruerat, med en mängd exempel från vår vardag.

Vad är Europa? Den skenbart enkla frågan kan besvaras med ett uppräknande av länder som ingår i världsdelen Europa. Vill man nyansera det hela lite kan man berätta om den europeiska unionen, eurosamarbetet och andra liknande ekonomiska eller politiska gemenskaper som på något vis kan definiera Europa. Men pillar man bara lite under ytan på frågan är det plötsligt inte så enkelt att svara: vad karaktäriserar Europa, eller en europé? Vad är typiskt europeiskt? Likafullt har dessa frågor stor betydelse för Europa på det symboliska planet.

Det symboliska Europa
I boken ”Signifying Europe” berättar professorn i medie- och kommunikationsvetenskap, Johan Fornäs, om hur europeisk identitet är kulturellt konstruerat och hur det uttrycks på olika symboliska plan. Boken är en systematisk översikt över en mängd nyckelsymboler, såsom Europaflaggan, Europahymnen, Europadagen och euron.

Frågor om identitet blir allt viktigare när Europa genomgår radikala förändringar – då uppstår ett behov av att omidentifiera meningen med Europa.

Johan Fornäs har upptäckt att det finns några olika huvudtendenser i berättelserna om Europa och hur Europa identifieras.

– En sådan berättelse är den om Europa som utvalt och upphöjt: Europa som civilisationens vagga, där idéerna om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter har sitt ursprung, berättar han. Andra berättelser betonar mer mångfalden, öppenheten och den inbördes jämlikheten mellan Europas olika delar.

Försök att symboliskt uttrycka kombinationen av sådana inbördes motsägelsefulla identifikationer kan urskiljas i exempelvis den symmetriska EU-flaggan, som har en himmelskt upphöjande men inbördes jämlik stjärncirkel. Den kan tolkas som sluten och homogen men också som en gemensam spelplats, beroende på om man ser Europas centrum som tomt eller som öppet.

Pengar också symboler för identitet
Ett annat exempel som Johan Fornäs specialstuderat är euron. Mynt och sedlar representerar inte bara ett ekonomiskt värde, utan är också symboliska tecken på kulturell identitet i olika geopolitiska gemenskaper. Johan Fornäs kallar dem ”minimalistiska massmedier”. Euron lanserades 2002 för att stärka visionen av en europeisk identitet. Sedlarna har försetts med bilder av fönster, dörrar och broar – ett uttryck för en anda av öppenhet, samarbete och kommunikation med omvärlden. Det passar in i en lång tradition där Europa på gott och ont förknippats med en stark önskan till kommunikation med andra, från korståg och kolonialism till upptäcktsresor och upplysningens universalistiska projekt. Myntens nationellt präglade baksidor ger plats för pluralism och skillnad, i enlighet med mottot ”förenade i mångfalden”.

I det perspektivet handlar den pågående eurokrisen också om identitet. Vad är den europeiska gemenskapen och identiteten, när en av dess största symboler, eurosamarbetet, hotar att falla samman? Att ett av de krisande länderna, Grekland, dessutom anses vara den plats där Europas civilisation sägs ha sina rötter, ger krisen en extra symbolisk laddning, menar Johan Fornäs.

Boken är utgiven på förlaget Intellect Press. Johan Fornäs forskning fortsätter i ett nytt projekt, som med stöd från Östersjöstiftelsen startar 2012:
”Narratives of Europe: Perspectives from its North-East Periphery”.

____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

Kontaktinformation
Kontakt Johan Fornäs: e-post: johan.fornas@sh.se, mobiltel: 0703-402242

Religionsvetaren Hans Leander har undersökt hur Markusevangeliet som berättelse förhöll sig till den romerska imperiemakten. Han har närmat sig frågan utifrån ett antagande om att Bibeln bär på ett kolonialt arv och att bibeltolkning, även akademisk sådan, alltid är färgad av tolkarens position och perspektiv. För att kunna påvisa det koloniala arvet har han studerat hur 1800-talets bibelforskare tolkade Markusevangeliet – tolkningar som också visade sig vara påverkade av 1800-talets koloniala tankesätt.

– Jag fann att föreställningar om grekiskt och semitiskt inom bibelforskningen samspelade med en upphöjd kolonial, europeisk identitet. ”Greken” representerade ofta det metafysiska, det progressiva och det kristna, medan ”semiten” (eller ”juden”) representerade det teokratiska och stagnerade, och framställdes som ”den andre”. Det fanns också en etablerad syn på ”hedningar” som under 1800-talet fortsatte att vara central i den koloniala utbredningen, vilket även präglade bibelforskningen under denna tid, säger Hans Leander.

Hans Leander anlade därefter ett postkolonialt perspektiv på Markusevangeliet för att ta reda på hur evangeliet förhöll sig till den romerska imperiemakten. Inom den postkoloniala teoribildningen har olika begrepp utvecklats för att förstå och analysera ojämlika relationer, särskilt relationer mellan kolonisatörer och koloniserade. Förståelsen av en maktrelation blir då mer mångfacetterad än ett renodlat ”för” eller ”emot” den dominerande parten. Avhandlingen tillämpar dessa begrepp på Markusevangeliet som när det börjar cirkulera representerar en minoritetsgrupp i imperiekulturens marginaler. En slutsats är att även om Markus utgör en motstridig representation sänder berättelsens intrig subtila men ändå tydliga subversiva signaler.

Synen på hur Markusevangeliet förhöll sig till Romarriket har enligt Hans Leander framförallt präglats av den moderna uppdelningen mellan religion och politik. Avhandlingen går dock emot en sådan tolkning.

– En sådan uppdelning var främmande för Markusevangeliets första mottagare. Det fanns ingen sekulär politisk sfär som var skild från religionen. Vill man förstå vad Markus betydde för sina första åhörare så behöver man tänka bortom denna uppdelning, säger Hans Leander.

Kontaktinformation
Mer information:
Hans Leander, telefon: 031–731 15 59, 0703–99 22 34, e-post: hans.leander@lir.gu.se

Avhandlingens titel: Discourses of Empire: The Gospel of Mark from a Postcolonial Perspective
Tid och plats för disputation: fredagen den 9 december 2011 kl. 14.15, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Jorunn Økland
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: expedition@lir.gu.se
Avhandlingens abstract finns även digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/26886

Dabigatran, som säljs under namnet Pradaxa, godkändes i augusti 2011 av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA som förebyggande medel mot stroke vid förmaksflimmer. Det är effektivare men också väsentligt dyrare än det beprövade warfarin (Waran) eller acetylsalicylsyra.

Trots det högre priset beräknar docent Lars-Åke Levin och hans medförfattare vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) att behandling med det nya läkemedlet blir kostnadseffektiv.

–Våra beräkningar visar att behandling med dabigatran i Sverige skulle förebygga ytterligare minst ett fall av stroke om dagen jämfört med warfarin. Det skulle spara mycket lidande, många dödsfall och en hel del skattepengar, säger Lars-Åke Levin.

Förmaksflimmer drog under 2010 med sig kostnader för det svenska samhället på mer än fyra miljarder kronor. I beloppet ingår läkemedel, behandling, kontroller och produktionsbortfall, men de största posterna utgörs av komplikationer i form av blödningar och stroke.

För att avgöra kostnadseffektiviteten använder forskarna ett mått som kallas kostnad per vunnet QALY (kvalitetsjusterat levnadsår). Den kostnaden har för dabigatran kontra warfarin beräknats till 74 216 kronor. Vanligen anses att ett läkemedel är kostnadseffektivt om siffran understiger en halv miljon kronor.

En nackdel är att behandling med dabigatran för med sig ett något ökat antal magbiverkningar.
Rapport: T. Davidsson, M. Husberg, M. Janzon och L.-Å. Levin: Kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran hos patienter med förmaksflimmer. Linköping University Electronic Press 8 december 2011. Den kan laddas ned från

Kontakt:
Lars-Åke Levin, 070-6406898, lars-ake.levin@liu.se
Thomas Davidsson, 070-3329333, thomas.davidsson@liu.se

Vilka faktorer är det som verkligen ökar risken för väpnad konflikt och krig? Under vilka förhållanden är konfliktlösning mer lyckosam? Dessa grundfrågor måste besvaras för att fredsfrämjande arbete ska bära frukt. Idag släpps ett nytt datamaterial från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) som öppnar helt nya möjligheter att studera konflikter på detaljnivå. Och det finns redan användbara resultat inom bland annat klimatområdet.

Befintlig statistik om väpnade konflikter täcker oftast enskilda länder eller är global baserad på årsstatistik. Detta har gjort användningsområdet begränsat. Den har till exempel inte kunnat påvisa lokala faktorer som påverkar krig. Av den anledningen har konfliktforskare och andra aktörer på senare år påtalat behovet av mer detaljerad information för att kunna analysera vad som händer på specifika platser.

Det datamaterial som släpps idag täcker alla väpnade konflikter i Afrika från 1989 till 2010 och innehåller information om tidpunkt och plats för alla enskilda händelser av väpnat våld. Därmed möjliggörs nu ny forskning på väpnade konflikters orsaker, dynamik och lösningar i detta område. Förutom att lokala orsaker till konflikter blir möjliga att studera, kan konfliktmönster och konflikters geografiska utveckling visualiseras på ett helt nytt sätt med hjälp av programvara för analys av geografiska informationssystem (GIS).

– Detta kommer att förändra konfliktstudier på ett mycket spännande sätt, säger Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning och ledare för UCDP.

En rad inledande studier har redan bidragit med intressanta resultat, t ex om civilbefolkningen som måltavlor i inomstatliga krig, liksom om samband mellan klimatförändringar och väpnat våld. Genom att kombinera datamaterialet med meteorologiska och ekonomiska data har exempelvis Uppsalaforskarna Hanne Fjelde och Nina von Uexkull kunnat visa att stora skillnader i nederbörd ökar risken för våld mellan olika samhällsgrupper. Detta gäller särskilt i fattiga områden som alltså blir särskilt sårbara vid klimatförändringar med ökad frekvens av torka och översvämningar.

– Eftersom väderlek, precis som väpnade konflikter, ofta påverkar olika delar av ett land på olika sätt hade det varit omöjligt att genomföra vår studie utan den nya detaljerade informationen, säger Nina von Uexkull, doktorand vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

I en liknande studie visar Erik Melander och Ralph Sundberg att en kombination av hög befolkningstäthet och jordförstöring ökar risken för att icke-statliga grupper hamnar i väpnad konflikt. Även detta är ett sannolikt scenario vid fortsatta klimatförändringar. Och utanför klimatforskningsområdet visar Hanne Fjelde och Lisa Hultman att våld mot civila i etniskt baserade konflikter framförallt sker i områden där motståndarsidan är numerärt stark.

Fakta:
Datamaterialet (UCDP GED dataset) är resultatet av cirka 2.5 års arbete som har involverat ett team av cirka 15 forskare och assistenter. Det innehåller 24 000 enskilda händelser och inkluderar alla typer av konflikter (statliga, icke-statliga samt våld mot civila) över hela Afrika under perioden 1989 till 2010. Materialet är kompatibelt med en lång rad program för statistisk analys och kan användas i de flesta GIS-programmen.

Uppsala Conflict Data Program (UCDP www.ucdp.uu.se) vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet grundades under 1980-talet och har sedan producerat data som kostnadsfritt används för forskning om väpnade konflikter. Definitionerna som används för väpnad konflikt har blivit standard för hur konflikter systematisk definieras och studeras. 2011 tilldelades programmet det prestigefulla Lijphart/Przeworski/Verba Data Set Award som delades ut av American Political Science Association (APSA) i Seattle.

För exempel på hur konflikttrender och mönster kan visualiseras med det nya datamaterialet,
www.ucdp.uu.se/ged/  

För mer information, kontakta Ralph Sundberg, tel: 018-471 63 06, ralph.sundberg@pcr.uu.se

– De flesta har väl någon uppfattning om vad som karaktäriserar den idealtypiske visartisten som den manlige trubaduren som framför sina egna visor till eget strängackompanjemang. Men hur har den här genren vuxit fram? Och hur kommer det sig att den så kallade litterära visan och den folkliga visan delvis har följt skilda banor? Det var frågor som jag ville undersöka, säger avhandlingens författare Marita Rhedin.

Med utgångspunkt i inspelningar av visor har Marita Rhedin i sin avhandling följt vissången som estradkonst från lutsångare och bondkomiker vid förra seklets början, via den litterära visans renässans under 1930- och 1940-talet, till 1960-talets ”visvåg” med artister som Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk. Hon har framförallt fokuserat på uppförandepraxis, det vill säga det vedertagna sättet att framföra visor på den offentliga scenen.
– Visor sjungs och har sjungits av människor i allehanda vardagliga situationer. Följaktligen har visan ofta haft något av ett privat, informellt anslag även när den har presenterats på scenen, säger Marita Rhedin.

Under 1930- och 1940-talet växte det fram ett mer tydligt formulerat ideal kring den litterära visan, där ord som intim, äkta, enkel, folklig och naturlig var vanligt förekommande. Att den litterära visan fick ett uppsving på 1930-talet berodde delvis på det begynnande folkhemsbygget och den nationella identiteten, där visan alltmer framstod som ett helsvenskt alternativ till schlager och jazz. Introduktionen av mikrofon och radio gjorde också att röster som inte var så kraftfulla, utan mer ”intimt” klingande, kunde göra sig gällande på den offentliga scenen. Men samtidigt som den litterära visan växte sig större på 1930-talet blev den också exkluderande.
– När Samfundet Visans vänner bildades år 1936 var de i början skeptiska mot att kvinnor skulle få ingå i sällskapet. Lutsång, som var det dominerande inslaget vid sammankomsterna, förknippades mest med manligt utövande i och med den framgångsrike vissångaren Sven Scholander, säger Marita Rhedin.

Uppförandepraxis förändrades under 1960-talet, då visan fick mer uttalat politiska undertoner. Inspirationen hämtades nu också från amerikansk folksång, blues och jazz. Repertoaren och förhållningssätten fick en annan riktning, då den unga trubadurgenerationen tyckte att den ”borgerliga” och ”tuktade” sällskapsvisan kändes omodern och instängd i sina egna referensramar.
– Samtidigt som uppförandepraxis och repertoar alltså har förändrats finns vissa genomgående drag, där vikten av att förmedla visans text ofta betonas, sammanfattar Marita Rhedin.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Sjungande berättare – vissång som estradkonst 1900–1970
Disputationen äger rum: fredagen den 9 december kl.13.00
Plats: Vasa B, Institutionen för kulturvetenskaper, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Opponent: Docent Märta Ramsten
För ytterligare information: kontakta Marita Rhedin, tel: 031-786 6153, e-post: marita.rhedin@musikvet.gu.se

I både Kanada och Storbritannien finns en stor dataspelsindustri som arbetar i hård konkurrens. I båda länderna vill man stärka branschen genom att föra akademi och industri närmare varandra.

– Genom att stärka banden mellan bransch och akademi hoppas industrin i Storbritannien och Kanada bli mer konkurrenskraftigpå den internationella spelmarknaden, säger Björn Berg Marklund på Högskolan i Skövde. Han är författare till en ny rapport om svenska utbildningar på dataspelsområdet.

Även i Sverige finns det tecken som tyder på att samarbetet mellan akademi och dataspelsindustri behöver fördjupas. Ett exempel är att statliga KK-stiftelsen intresserat sig för dataspelsbranschens tillväxtmöjligheter och samtidigt understrukit vikten av att det finns avancerade akademiska utbildningar på området i Sverige.

– Dessutom blir personalens utbildningsnivå viktigare för många investerare. De som satsar kapital i dataspelsföretag blir allt mer intresserade av vilken potential som finns hos spelföretagens utvecklingsteam. Är personalen välutbildad ser dessa investerare det som ett tecken på att ett företag kan hålla en stabil produktionsnivå under lång tid, säger Björn Berg Marklund.

Startade 2002

Högskolan i Skövde har erbjudit utbildningar inom dataspelsområdet sedan 2002. I linje med den nya utvecklingen arbetar lärosätet nu aktivt för att fördjupa sitt samarbete med branschen.
– Vi vill inte nöja oss med att ha branschföreträdare i en advisory board. Vi vill samproducera spelutbildningar och nya kompetensutvecklingsformer tillsammans med företagen, säger Björn Berg Marklund.

Av Högskolan i Skövdes fem dataspelsprogram är ett på den avancerade nivå som KK-stiftelsen efterlyser: Serious Games. Utbildningen är knuten till Högskolans forskningscentrum för virtuella system och inriktad mot utveckling av spel för träning- utbildning- och rehabilitering.

Många utbildningar

Det som läser Björn Berg Marklunds rapport ser att antalet dataspelsutbildningar i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. 2002 fanns fyra utbildningsprogram i landet, höstterminen 2011 var antalet 37.  Bland dessa finns också utbildningar som är traditionellt datavetenskapliga men uppger att de förbereder sina studenter för ett arbete inom – bland annat – dataspelsindustrin.

Björn Berg Marklund anser att dessa utbildningar bör finnas med i rapporten. En student behöver nämligen inte gå en utbildning nischad mot just spelutveckling för ha en framtid i dataspelsindustrin.

– Men nischade spelutbildningar är ofta anpassade till de speciella förutsättningar som karaktäriserar spelutvecklingsbranschen. På en nischad dataspelsutbildning hamnar studenterna i en kreativ atmosfär med likasinnade, säger Björn Berg Marklund.

På Högskolan i Skövde betraktas dataspel som ett unikt område med unika behov. Även om spelutbildningen hämtar akademisk tradition från data-, film-, media- och kommunikationsvetenskap, är lärosätet noggrant med att skapa unika dataspelskurser från grunden.

För ytterligare information kontakta
Björn Berg Marklund 0500 – 44 83 51

Det finns en utbredd föreställning om staten som universell företeelse som i grunden ser likadan ut överallt. Underutvecklade länder antas vara på väg mot ett stadium som liknar den moderna västerländska staten. Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta inte kan tas för givet. I Kirgizistan har penningkorruption blivit en dominerande norm för fördelningen av ”kollektiva” nyttigheter och tjänster.

Vad är egentligen en stat och finns det olika typer av stater? I forsknings- och samhällsdebatten finns en föreställning om staten som universell företeelse; i grunden ser den likadan ut överallt. Visst, det existerar skillnader i styrelseskick och ekonomiska system, men vad gäller själva staten härskar antagandet att skillnader mellan länder främst rör gradskillnader. Underutvecklade länder antas således vara på väg mot ett mer utvecklat stadium där slutmålet är den moderna västerländska staten.

Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta antagande inte kan tas som given utgångspunkt. Teoretiska verktyg hämtade från studier av den moderna staten möjliggör konstaterandet av det uppenbara: den stat som uppstått i Kirgizistan efter Sovjetunionens fall är ytterst svag, oförmögen att upprätta en effektiv samhällsstyrning och stimulera ekonomisk utveckling. Men istället för att avskriva staten som fallerad är utmaningen att förstå hur den faktiskt fungerar på ett speciellt sätt.

För att förstå denna stats uppbyggnad och uppträdande lanseras idén om staten som investeringsmarknad. I Kirgizistan har en informell marknad vuxit fram där politiska poster och tjänsteämbeten köps och säljs. På denna marknad betalar individer stora summor pengar, vilka vida överskrider vanliga ”mutor”, för offentliga poster med förväntningar om att investeringen ska förränta sig. Återbäringen är oavhängig av löner, vilka är försumbara. Istället investerar individer i anställningar inom den offentliga sektorn för att omvandla beslutsfattande- och implementeringsbefogenheter till privat kapital. Konventionella ekonomiska marknader är underutvecklade och underordnande staten, vilket reducerar incitamenten att investera i dessa marknader.

Penningkorruption måste i denna kontext förstås som ett standardiserat sätt att ordna relationer mellan individer och en dominerande norm för fördelningen av ”kollektiva” nyttigheter och tjänster. Avgörande för möjligheterna att förränta kapital i denna typ av stat är inte att vara den privata aktör som köper eller på andra sätt tillförskansar sig favorisering från statliga myndigheter. Viktigare är att vara den politiker eller tjänsteman som avgör hur ”offentliga” ämbeten, funktioner och nyttigheter omsätts i pengavinster.
Betyder det att Kirgizistan aldrig kommer att röra sig mot den moderna väststatsmodellen?
    
– Även om min avhandling kan sägas vara en kritik mot historicismen inom statsvetenskapen, det vill säga antagandet om att den politiska utvecklingen går i viss bestämd riktning, finns det inget ofrånkomligt med systemet i Kirgizistan. Vi kan jämföra med Georgien, en annan postsovjetisk stat organiserad på liknande sätt fram till början av 2000-talet, men där hela investeringspyramiden från politiska makthavare till gräsrotsbyråkrater under de senaste åren har eliminerats. Lärdomen är dock att förändring av systemet och möjligheter att slå in på en mer moderniserande bana kräver långt mer radikala åtgärder än de gradvisa reformer som forskare och praktiker vanligtvis förespråkar.
Avhandlingen försvaras den 19 december.

Läs och ladda ner avhandlingen.  

För mer information:
Kontakta Johan Engvall, tel: 018-471 1693, 0706-737 125, e-post: Johan.Engvall@ucrs.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

— Tillväxtpolitiken i Sverige har utvecklats för att hantera effekterna av en allt mer globaliserad värld, socialt, ekonomiskt och politiskt, säger Line Säll, doktorand i statsvetenskap, som genomfört studien. Regionala aktörer som till exempel regionförbund har fått rollen att organisera samspel mellan företag, universitet och offentlig sektor med syfte att utveckla konkurrenskraftiga regioner. Fokus i detta arbete handlar ofta om att skapa förutsättningar för ett gynnsamt innovationsklimat i regionen. Kluster som politik

Kluster har blivit ett centralt begrepp inom tillväxtpolitiken för att beskriva denna form av ekonomisk och politisk organisering. Studien handlar om hur vi kan förstå klusterbyggande som politiska processer.
— Frågan är om det är möjligt att diskutera och ha olika åsikter om klusterpolitiken på den offentlig-politiska arenan, säger Line Säll. Studien visar att klusterpolitiken i Värmland präglas av konsensus. Denna form av organisering är ett effektivt sätt att hantera motstridiga intressen bland dem som involveras, samtidigt som den för med sig flera centrala problem. Framför allt handlar dessa om att klusterpolitiken riskerar att dölja de maktrelationer som alltid finns i denna form av organisering, något som aktualiserar centrala frågor om hur demokratin fungerar och om möjligheten att utkräva politiskt ansvar.

Karlstads universitet beslutade 2009 att ett prioritera forskningsområdet regionala samhällsbyggen. Detta är en unik satsning i landet, som handlar om vad som kan sammanfattats som forskning om livsmiljöer, organisering och utveckling på nivåer under den nationella. En särskild forskarskola inrättades samtidigt med åtta doktorander. Nu är den första avhandlingen från denna forskarskola publicerad, Line Sälls avhandling i statsvetenskap; Kluster som teori och politik: Om den regionala tillväxtpolitikens diskursiva praktiker. Studien är finansierad genom SLIM, Systemledning av innovativa miljöer i norra mellansverige, som är ett samarbete mellan Region Värmland, Region Gävleborg, Region Dalarna, Vinnova, Tillväxtverket, Karlstads universitet, Högskolan i Gävle, Högskolan i Dalarna, samt Regionala utvecklingsfonden.

Kontaktinformation
För mera information kontakta Line Säll, doktorand i statsvetenskap, telefon 054 700 23 36 eller 0709 780 835.

Nils Hallbäck har doktorerat i hållfasthetslära och brottmekanik och studerar vanligtvis fenomenet sprickbildning. Det handlar om att minimera sprickbildningar vid stora påfrestningar i till exempel flygplansvingar eller kylvattenrör i ett kärnkraftverk. Nu har han tillsammans med sin kollega Anders Gåård vid Avdelningen för maskin- och materialteknik, kommit på en innovation genom att tänka tvärtom.

— Jag hittade min lilla pojke, 1 1/2 år, med persiennsnöret runt halsen stående på fönsterbrädan hemma. Det var väldigt otäckt och gjorde att jag började intressera mig för problemet. Med min forskning inom hållfasthetslära i bagaget vände jag på principen och började fundera på fördelar med att saker spricker upp när de utsätts för påfrestningar.

Säkerhetskoppling en lösning

De vanligaste persiennerna har snören som ofta slutar i barnhöjd. När de dras upp blir snörena längre och den nedhängande delen bildar en ögla som är tillräckligt stor för att kunna orsaka strypning av ett barn. Forskarna kom fram till att en persienn inte behöver ha två snören som bildar en ögla utan kan avslutas med ett snöre. Det handlar om att förse persiennen med en säkerhetskoppling i plast som löser ut om någon skulle trassla in sig i snöret, både ovanför och under snäppkopplingen. Nu har forskarna lämnat in patentansökan för sin produkt och ett antal tillverkare testar olika prototyper.

— Förhoppningen är att patentansökan ska vara behandlad och godkänd efter semestern 2012 och att vi redan då har verktyg för fullskalig produktion klara och har etablerat kanaler för att lansera produkten på marknaden. Blinds Secure, som är produktnamnet, kan integreras i både nyproduktion av persienner och enkelt eftermonteras i befintliga persienner. En vision är att varje nytillverkad persienn förses med en anordning för barnsäkring, säger Anders Gåård.

I Sverige har flera olyckor skett med barn som fastnat i persiennsnöret och det finns tyvärr fall med dödlig utgång genom strypning. Samma fenomen har uppmärksammats i USA och Storbritannien.

Kontaktinformation
Anders Gåård, 054 700 12 62
070 775 44 99
Email: Anders.Gaard@kau.se