Anna Lundh är forskare vid Institutionen bibliotek- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås och hon har forskat om barn som ”forskar”. Med hjälp av en videokamera har hon i sina empiriska studier observerat skolelever som arbetar projektbaserat.
– Under den första tiden i skolan lär sig barn vad det innebär att vara elev, vilket de sedan är väldigt länge. Jag ser informationskompetenser som en del av att vara läs- och skrivkunnig, inte som vissa som ser det, som en vuxenkompetens, säger Anna Lundh.
I sin avhandling konstaterar hon att elever möts av motstridiga krav när det kommer till att utveckla informationskompetenser.
– Till exempel förväntas barnen ställa ”genuina” frågor, samtidigt som de måste ställa dem på ett sätt som passar in i skolan. Motstridiga krav skapar svårigheter för både barn och pedagoger. Jag tror många, både lärare och bibliotekarier, kommer att känna igen sig i avhandlingens resultat.
Avhandlingen
Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning
Disputation
21/10 kl. 13:15 sal M204, Högskolan i Borås
Spikning
30/9 kl. 13 i Biblioteket, Högskolan i Borås
Avhandlingen kommer också att finnas tillgänglig elektronisk på http://hdl.handle.net/2320/8610
Kontaktinformation
För mer information
Anna Lundh, 033-435 59 91, anna.lundh@hb.se
Redan på 1960- och 1970-talet inrättades formella råd för att ge elever inflytande över skola och undervisning, och fortfarande är dessa vanliga i skolan idag. Läraren och forskaren Maria Rönnlund har i sin avhandling studerat elevinflytande i grundskolans årskurs 7–9, bland annat genom att under ett läsår observera arbetet i klassråd och elevråd vid tre olika skolor.
Oviktiga frågor
Enligt hennes studie deltar bara ett fåtal elever aktivt i råden, och många tycker att frågorna som tas upp är oviktiga och ointressanta. Till exempel behandlas sällan frågor som är nära knutna till undervisningen.
– Elever som lyfter dessa frågor hänvisas ofta vidare till enskilda lärare, något som hindrar att allmänna och återkommande problem diskuteras, påpekar Maria Rönnlund.
Ett av de studerade elevråden utgör ett undantag. Här har eleverna tagit fram en lista över de frågor de tycker är viktiga att diskutera, och dessutom deltar rektor regelbundet på skolans elevrådsmöten. Det innebär att eleverna kan diskutera exempelvis vikariesituationen och skolans modell för utvecklingssamtal direkt med rektor.
– Och det är också frågor som märkbart engagerar eleverna.
Få pojkar deltar
Det är också mycket färre pojkar än flickor som är aktiva i råden eller i mer informella beslutsprocesser. Då skolans jämställdhetsmål handlar om att bredda individers kompetenser, menar Maria Rönnlund att det är viktigt att pojkar, och även vissa grupper av flickor, stärks när det gäller inflytande.
Vill ha flexibilitet
De aktiva eleverna är många gånger kritiska till skolornas sätt att organisera elevinflytandet. Eftersom varje klass förväntas ha ett visst antal representanter, kan eleverna ibland känna sig tvingade att ställa upp och ibland att de inte får plats att delta. Många råd har också fördefinierade verksamhetsområden, t ex ”matgruppen” och ”cafégruppen”, som styr in elevernas inflytande på vissa områden.
– Eleverna vill ha mer flexibla lösningar, som gör det möjligt att under en viss tid engagera sig i en specifik fråga, förklarar Maria Rönnlund.
Positivt för aktiva elever
Hennes resultat tyder ändå på att formellt kollektivt elevinflytande är viktigt för elevernas demokratiska fostran. Elever som deltar aktivt i råden stärks i sin förmåga att påverka, och vill ofta fortsätta att engagera sig. De lär sig också hur representativa organ fungerar i en demokrati.
– Men eftersom systemen får mycket kritik i den här studien, så bör man diskutera att även införa alternativa kollektiva inflytandeformer. Det är också viktigt att involvera fler elevgrupper, så att fler får nytta av denna del av skolans demokratiska fostran.
Maria Rönnlund är uppvuxen i Sävar, utbildad till ämneslärare vid Umeå universitet och har under 18 år arbetat som lärare i Umeå kommun.
Fakta om disputationen:
Fredagen den 21 oktober försvarar Maria Rönnlund, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, sin avhandling med titeln Demokrati och deltagande. Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv. Disputationen äger rum 10.15–12.00 i N320, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Elina Lahelma, Department of Education, University of Helsinki.
För mer information, kontakta:
Maria Rönnlund, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 5861
E-post: maria.ronnlund@edusci.umu.se
Bihåleinflammation, rinosinuit, är mycket vanligt förekommande och finns i både akut och kronisk form. I Europa lider över nio procent av befolkningen av kronisk bihåleinflammation.
Bakom avhandlingen står Pernilla Sahlstrand Johnson, forskarstuderande och öron-, näs- och halsläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. I avhandlingsarbetet har hon tillsammans med kollegor på Lund Tekniska Högskola provat och utvärderat en ny metod för förbättrad diagnostik av bihåleinflammation. I metoden används en s.k. Dopplerultraljudsgivare som till skillnad från vanligt ultraljud och skiktröntgen direkt kan avgöra om bihålan innehåller tunnflytande bihålevätska eller trögflytande var. Endast en spolning av käkhålan, ett för patienten obehagligt ingrepp, har hittills kunnat ge ett säkert besked om det.
Det är bara patienter med trögflytande var som anses behöva antibiotika, medan det för dem med tunnflytande bihålevätska finns andra verkningsfulla behandlingsalternativ.
– Antibiotikaresistens betraktas som ett allt större problem. Var fjärde person i Sverige tar minst en kur antibiotika årligen, och många av dessa har fått diagnosen bihåleinflammation. En säkrare diagnos kan minska förskrivningen av antibiotika och rätt behandling kan även sänka kostnaderna, säger Pernilla Sahlstrand Johnson och fortsätter:
– Vi har använt den nya metoden i laboratoriemiljö med gott resultat. Vi planerar att inom kort prova Dopplerultraljudsgivaren även i klinisk miljö, på ett antal patienter vid Öron-näsa-halskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund.
Pernilla Sahlstrand Johnson har även undersökt den självupplevda livskvaliteten hos en grupp på drygt 200 personer som samtliga väntade på bihålekirurgi. Förutom öron-näsa-hals-klinikerna i Skåne har Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska deltagit med patienter i enkätstudien som är en av de största i sitt slag.
Både bihålespecifika och allmänna patientenkäter har använts, där svaren bl.a. belyser upplevd livskvalitet och mental hälsa samt sjukfrånvaro hos patienterna. Svaren visar bland annat på en hög sjukfrånvaro, deltagarna uppgav 8-14 dagars sjukfrånvaro under ett år på grund av sina bihålebesvär.
– Deltagarna i vår studie upplevde en kraftigt försämrad livskvalitet på grund av sin bihåleinflammation – sämre än bland andra stora patientgrupper med t.ex. kärlkramp och cancer. Bihåleinflammation har sannolikt också en stor samhällsekonomisk påverkan på grund av omfattande utbredning och relativt sett hög sjukfrånvaro, säger Pernilla Sahlstrand Johnson.
Kontakt:
Pernilla Sahlstrand Johnson: 040-33 23 34, 0733-36 95 54, pernilla.sahltrand_johnson@med.lu.se
Det framgår i en nyligen presenterad avhandling om hur de två styrmedlen tillsammans påverkar den svenska elmarknaden. Bakom avhandlingen står Anna Widerberg, forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Den svenska elmarknaden berörs av två styrmedel, elcertifikat och utsläppsrätter. Elcertifikaten introducerades 2003 och syftar till att stödja utbyggnad och öka elproduktionen från förnybara energikällor. Detta ska ske genom att elleverantörer måste köpa en genom kvotplikten bestämd mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans, vilket ger elproducenterna en intäkt från sålda elcertifikat. Handeln med utsläppsrätter berör sedan 2008 alla företag som släpper ut koldioxid, inklusive elproduktionen från icke-förnybara energikällor, och målet är att minska samtliga koldioxidutsläpp. Baserat på nationens utsläppstak fördelas utsläppsrätter till de inkluderade företagen.
Sverige har med andra ord två helt olika styrmedel med liknande mål som tillsammans påverkar den svenska elmarknaden. Anna Widerberg har i sin forskning studerat hur de verkar tillsammans, och hon har kommit fram till att kombinationen av styrmedel inte är effektiv.
— Ett ökat pris på utsläppsrätter leder till minskad elproduktion både från förnybara och icke förnybara energikällor, säger Anna Widerberg. Dessutom är det ganska svårt att komma fram till resultat att styra efter, framförallt är det mycket svårt att kunna förutspå vad som händer när man ändrar kvotplikten.
Anna Widerberg rekommenderar istället att man endast styr elmarknaden genom utsläppshandeln, då den gäller alla branscher och marknader.
— Var för sig hade våra två system fungerat, men i kombination är de mindre lyckade.
Mer information:
Avhandlingens titel: Essays on Energy and Climate Policy – Green Certificates, Emissions Trading and Electricity Prices. Avhandlingens abstract (sammanfattning på engelska) finns att ladda ner här: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/25507
Kontaktinformation
För mer information: Anna Widerberg, tel: +46 (0)10-505 31 30 Mobil: +46 (0)72-230 42 44 anna.widerberg@economics.gu.se eller anna.widerberg@afconsult.com
Industridesignstudenten Mehrdad Mahdjoubi vid Lunds Tekniska Högskola har gjort en prototyp till en av världens mest vattensnåla duschar. Med den kan man duscha i åtta minuter med hjälp av 8,5 liter vatten. Om och om igen. Vattnet renas givetvis mellan varje gång.
Tekniken för detta bygger på fibrer av elektropositivt nanoaluminium, en teknik utvecklad av NASA för vattenrening i rymden. Den finns sedan några år i filterform på marknaden. Fibrerna drar till sig alla typer av partiklar, även bakterier och virus. Först efter ett flöde av 110.000 liter behöver filtret bytas. Detta filter kombineras i duschen med ett tvättbart förfilter för att öka livslängden av konstruktionen.
– Syftet med konstruktionen är att minska förbrukningen av en av våra värdefullaste resurser utan att kompromissa med komforten, säger Mehrdad Mahdjoubi.
Panelen är tillverkad av Hi-Mac medan munstyckena är gjorda av aluminium, berättar han.
Duschen finns att beskåda som prototyp i LTHs monter på Tekniska mässan i monter A09:01, 4-7 oktober.
I ett framtida varmare Arktis kan stora landskapsförändringar ske när torvmarker som är frusna året om börjar tina. Förändringarna påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna och kan förstärka den globala uppvärmningen. En studie gjord av forskare från Stockholms universitet visar att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC kollapsar torvmarken och nya sjöar bildas. Samtidigt kan gamla sjöar torrläggas när permafrosten tinar.
I historiska flygbilder och moderna satellitbilder har forskarna Britta Sannel och Peter Kuhry studerat landskapsförändringar i subarktiska torvmarker under de senaste 50 åren. Sannel och Kuhry är verksamma vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och Bert Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
— Resultaten visar att både nybildning av sjöar och dränering av sjöar förekommer frekvent i norra Sverige där årsmedeltemperaturen är ca -3 ºC och marktemperaturen är nära 0 ºC. När den underliggande permafrosten tinar kan sjöar tömmas snabbt på vatten, ungefär som när man drar ur proppen ur ett badkar. I kallare områden i Ryssland och Kanada har förändringarna varit betydligt mindre. Där har inga sjöar torrlagts och endast ett fåtal nya sjöar har bildats sedan 1950-talet, säger Britta Sannel.
Enligt studien sker omfattande landskapsförändringar när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC. I ett framtida varmare klimat kan vidsträckta torvmarker, där permafrosten idag är stabil, komma att påverkas. När nya sjöar bildas kan kolet som finns lagrat i den året runt frusna torven bli tillgängligt för nedbrytning och komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgasen metan. På så sätt kan en självförstärkande effekt av den globala uppvärmningen uppstå. Denna effekt kan till viss del motverkas av att sjöar också dräneras när permafrosten tinar. De kärr som bildas på de gamla sjöbottnarna kan ta upp koldioxid genom vegetationen, men samtidigt är kärren också viktiga metankällor.
För ytterligare information
Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och Bert Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, tfn 070-669 75 53 eller 08-16 47 95, britta.sannel@natgeo.su.se
Tidigare studier har visat att risken att drabbas av manodepressiv sjukdom, eller bipolärt syndrom, till största delen beror på ärftliga faktorer. Men exakt vilka gener som spelar in har vetenskapen inte lyckats kartlägga, vilket gör att vi vet ganska lite om sjukdomens mekanismer.
En internationell studie genomförd på över 50 000 personer har nu identifierat en särskild gen som kopplar till en kalciumkanal i hjärnan, och som tros ha en viktig roll vid uppkomsten av bipolärt syndrom. Studien, som redovisas i ansedda Nature Genetics och som bland annat engagerar forskare från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, öppnar för framtida mål för behandling.
Bakgrunden till studien är att tekniken för att kunna analysera genetisk variation mellan individer har utvecklats dramatiskt under senare år. Det har gjort att forskningens fokus förskjutits från studier av enskilda gener till att analysera hela arvsmassan, hela ”genomet”.
Ett ledande samarbete för sådana genomstudier när det gäller bipolärt syndrom är The Psychiatric GWAS Consortium (PGC), som samlar forskare från Sverige, Europa och USA. I sin senaste studie har konsortiet analyserat 11 974 personer med bipolärt syndrom och jämfört dem med 42 422 kontrollpersoner. Resultaten bekräftar tidigare studier som visat att bipolärt syndrom beror på många samverkande gener som var och en har liten effekt – men forskarna har hittat en gen som tros ha en särskilt stark koppling till sjukdomen.
–Genen, kallad CACNA1C, kodar för en kalciumkanal i hjärnan. Det är intressant eftersom vissa läkemedel mot bipolärt syndrom påverkar just denna kanal. Det uppmuntrar en fördjupad forskning om hur kalciumkanalen påverkar sjukdomen, säger Mikael Landén, forskare vid Sahlgrenska akademin som leder Göteborgs universitets medverkan i det internationella samarbetet.
Resultaten bekräftar enligt Mikael Landén att det är mödan värt att samla in och studera stora patientmaterial.
–Faktum är att det kommer behövas ännu större underlag om vi ska kunna lära oss mer om bipolära syndrom, och där kommer Sverige kunna ge värdefulla bidrag.
Artikeln Large-scale genome-wide association analysis of bipolar disorder identifies a new susceptibility locus near ODZ4 publicerades i Nature Genetics den 18 september.
Kontaktinformation
Mikael Landén, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0702 082304
mikael.landen@neuro.gu.se
För att effektivt kunna utveckla nya produkter, och förbättra befintliga produkter, krävs analysmetoder som är ingenjörsmässigt tillämpbara. Under konstruktionsfasen är det värdefullt att kunna förutsäga hur den färdiga produkten kommer att uppföra sig i sin verkliga miljö. I många fall är det nödvändigt att ta hänsyn till det dynamiska beteendet hos produkten, det vill säga konstruktören vill veta vilka mekaniska svängningar som kan uppstå i strukturen. Denna information kan sedan användas för att förbättra produktens funktionalitet och prestanda. Genom att utnyttja en kombination av datorbaserade beräkningar och tester med fysiska prototyper kan man redan i ett tidigt skede av produktutvecklingsprocessen möjligheter till förbättringar.
– I min avhandling används metoder och verktyg för att genomföra teoretiska och experimentella undersökningar av mer komplicerade mekaniska strukturer. Både teoretiska beräkningar och experimentella tester används. Metoderna tillämpas även i ett industriprojekt där ett nytt koncept för vågkraftteknik utvärderats med lovande resultat, berättar Andreas Josefsson.
Sammantaget möjliggör Andreas Josefssons analysverktyg en effektiv simulering och systemidentifiering av mer komplicerade mekaniska system vilket i sin tur lägger en grund för effektivare produktutveckling.
– Den nya kunskap som Andreas tagit fram är användbar för att underlätta effektiv produktutveckling. Denna kunskap som är av största vikt för svenskt näringsliv och dess framtida tillväxt, säger Ursula Hass, rektor vid BTH.
Onsdagen den 28 september försvarar Andreas Josefsson sin avhandling med titeln ”Identification and Simulation Methods for Nonlinear Mechanical Systems Subjected to Stochastic Excitation” vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Opponent är Keith Worden från universitet i Sheffield, England.
För mer information, kontakta Andreas Josefsson på telefon 0455-38 55 14 eller via
e-post: andreas.josefsson@bth.se. Se även www.bth.se
Sjukvården använder idag många olika metoder för att förebygga migränattacker. Bland annat har ett läkemedel baserat på ämnet topiramat visat sig effektiv, bland icke-medicinska behandlingar har avslappningsövningar välstuderade effekter.
Även fysisk träning rekommenderas ofta som behandling – men att träning verkligen har effekt för migränpatienter finns det inte tillräckligt vetenskapligt stöd för.
Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i den första randomiserade kontrollerade studien analyserat hur bra fysisk träning fungerar som förebyggande migränbehandling jämfört med avslappningsövnignar och behandling med topiramat.
I studien, som publicerats i tidskriften Cephalalgia, ingick 91 migränpatienter. En tredjedel av dem fick motionera 40 minuter tre gånger i veckan under ledning av leg. sjukgymnast, en tredjedel behandlades med avslappning och den sista tredjedelen fick topiramat. Studien pågick i tre månader, där patienternas migränstatus, livskvalitet, syreupptagningsförmåga och nivå av fysisk aktivitet utvärderades före, under och efter behandling. En uppföljning gjordes sedan efter tre och sex månader.
Resultatet visar att antalet migränanfall minskade i alla grupper. Intressant nog var det ingen skillnad i migränförebyggande effekt mellan de olika behandlingarna, men i gruppen som tränade sågs en ökning av konditionen.
–Slutsatsen är att fysisk träning kan vara ett alternativ till förebyggande migränbehandling som avslappning och topiramat, och särskilt bra för patienter som inte vill eller inte kan ta förebyggande mediciner, säger Emma Varkey, leg. sjukgymnast och doktorand vid Sahlgrenska akademin, som utfört studien.
Kontaktinformation
Emma Varkey, leg. sjukgymnast, doktorand vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0736-961 122
emma.varkey@neuro.gu.se
Inom EU har man enats om att från och med 2012 ska grisar vid kastration ges bedövning eller långvarig smärtlindring. Under våren 2011 beslutade därför den svenska grisbranschen att införa smärtlindring i samband med kastration. I och med detta ökar nu behovet av alternativa, icke-kirurgiska metoder. I en ny studie från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) visar en grupp forskare att immunologisk kastrering kan vara ett bra alternativ.
I Sverige finns ett vaccin registrerat för immunokastration av grisar. Vaccinet bygger på att antikroppar mot ett för fortplantningen centralt hormon, Gonadotropt-releasing hormon (GnRH), induceras vilka sedan inaktiverar det kroppsegna GnRH.
Detta i sin tur innebär att testiklarna inte utvecklas och att produktionen av de hanliga hormonerna testosteron och androstenon reduceras. Det är androstenon som tillsammans med skatol orsakar den oönskade ”galtlukten” i fläskkött.
Ett praktiskt problem med vaccineringen har varit att vaccinet är utprovat för 16–20 veckor gamla grisar. Vid den åldern är grisarna relativt stora och besvärliga att hantera och vaccinera. Forskare vid avdelningen för Reproduktion i samarbete med forskare vid institutionerna för Livsmedelsvetenskap och Husdjurens utfodring och vård, samtliga vid SLU, har därför provat att vaccinera grisar vid tidigare ålder då de är mer lätthanterliga.
Resultaten visar att en tidigare vaccinering orsakar mera uttalade störningar i testiklarnas utveckling och koncentrationen av de ämnen som orsakar ”galtlukten” är mycket låga vid slakttillfället.
– Resultaten är mycket lovande, säger veterinärmedicine dr Margareta Wallgren, en av forskarna bakom studien vid avdelningen för Reproduktion, SLU.
– Denna tidiga vaccination utgör ett mycket intressant alternativ till den mer komplicerade kirurgiska kastrationen. De yngre grisarna är mer lätthanterliga och metoden borde därför vara attraktiv för grisuppfödaren. Resultaten är av stor betydelse för djurvälfärden.
Mer information: Vet med dr Margareta.Wallgren@slu.se tel 070-454 52 82
Länk till artikeln: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378432011001709
Under hela förskoleåldern introduceras barnet successivt i familjens mat- och aktivitetsvanor och det är en viktig period för grundläggandet av en hälsosam livsstil. I sin avhandling har Christina Stenhammar studerat föräldrars perspektiv på sina förskolebarns livsstil gällande kost och fysisk aktivitet.
— Genom att få insikt i föräldrars inställning och situation kan vi få en bättre förståelse och ge bättre råd utifrån de olika behoven och därmed skapa positiva förutsättningar för barnens livsstil, säger Christina Stenhammar.
Resultatet pekar på en skillnad mellan föräldrars erfarenhet av och inställning till sina barns måltidsmönster, kostvanor och fysiska aktivitet. Föräldrarnas inställning var att deras barn borde äta regelbundet, hälsosamt och vara fysiskt aktiva, men det var inte så det blev i det verkliga livet. Föräldrar med högre utbildning uppnådde i högre utsträckning sina avsikter när det gällde barnets livsstil.
Många föräldrar upplevde stress i sin föräldraroll och önskade olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd, både i nätverk med andra föräldrar och med professionell vägledning. Intressant är att rapporterad föräldrastress visade samband med ökad risk för övervikt hos barnet. Även ett samband mellan mödrars självrapporterade stress och undervikt hos barnet kunde identifieras. Exakt hur orsakssambandet ser ut går inte att säga utifrån studien. Klart är dock att barns vikt och stress i föräldraskapets olika delar, som sociala kontakter och upplevd förmåga, hänger samman.
Både mammor och pappor ansåg att de var huvudansvariga för sina barns livsstil och de såg sig själva som förebild och vägvisare för sina barn. Det som begränsade eller hindrade föräldrarna från att ge sina barn en hälsosam livsstil var bristande tid och resurser, det stora utbudet av godis, läsk, chips och inte minst stillasittande aktiviteter. Föräldrarna tyckte att media uppmuntrade barns ohälsosamma preferenser.
— Min förhoppning är att förskolan ska kunna användas som en mötesplats för föräldrar och att det ska finnas möjlighet till nätverk där. På så vis skulle föräldrar kunna ventilera sina funderingar och svårigheter med varandra på ett naturligt sätt. Om det dessutom fanns ett etablerat samarbete mellan förskolan och BVC skulle sjuksköterskan kunna delta i föräldraträffarna och bidra med sin kompetens om barns livsstil, det skulle vara en resurs för pedagogerna, föräldrarna och barnen, säger Christina Stenhammar.
Avhandlingen visar på att barnens hälsosamma livsstil är ett gemensamt ansvar där föräldrar, förskola, tillsynsmyndigheter, BVC och lokalpolitikerna måste var och en ta sitt ansvar. Om de olika systemen motverkar eller inte stödjer varandra blir det mycket svårare att alltid leva efter det mest hälsosamma valet.
För mer information
Christina Stenhammar: tel: 0708-56 36 94, e-post: christina.stenhammar@kbh.uu.se
Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.
Vad händer när två närbesläktade arter som varit geografiskt separerade under tusentals år exponeras för varandra? Det är en relevant fråga idag när klimatförändringar och miljöstörningar gör att olika arters utbredningsgränser snabbt förändras. Eftersom närbesläktade arter ofta liknar varandra både till utseendet och i sina resursbehov kan sådana släktträffar resultera i otrevliga överraskningar. De möjliga utfallen varierar från att den ena arten utrotas till att arterna lyckas samexistera till exempel genom att vidareutveckla sina respektive olikheter.
De två närbesläktade fågelarterna svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare häckar båda två på Gotland och Öland i Sverige. Halsbandsflugsnapparen är en sentida invandrare som dök upp på Gotland för cirka 150 år sedan och på Öland för cirka 50 år sedan. I sin avhandling har zooekologen Niclas Vallin undersökt hur halsbandsflugsnapparens inträde i den svenska faunan har påverkat situationen för svartvita flugsnappare.
— Resultaten visar på ganska dramatiska konsekvenser. Eftersom halsbandsflugsnapparna är mer aggressiva får unga svartvita flugsnapparhanar det allt svårare att etablera häckningsrevir när antalet halsbandsflugsnappare ökar. Som en följd av detta får svartvita flugsnapparhonor allt svårare att hitta en partner av samma art, och korsar sig allt oftare med halsbandsflugsnapparhanar, säger Niclas Vallin
Detta förvärrar situationen eftersom de resulterande hybriderna har nedsatt fortplantningsförmåga: honhybriderna är sterila och hanhybrider har svårt att få en partner.
Innebär detta att det är kört för den svartvita flugsnapparen på Öland och Gotland? Kommer halsbandsflugsnapparen att så småningom konkurrera ut den svartvita flugsnapparen även på fastlandet? Andra resultat som presenteras i avhandlingen antyder att det ändå finns hopp för den svartvita flugsnapparen. Även om arten har en nackdel i konkurrensen om häckningsrevir så har den andra anpassningar till sin fördel när det gäller att klara av de lynniga svenska förhållandena. Den svartvita flugsnapparens ungar är bättre på att överleva perioder med låg födotillgång jämfört med halsbandsflugsnapparens ungar, vilket gör att de svartvita flugsnapparna kan häcka i lite torftigare miljöer och ändå klara sig bra.
— Avhandlingen visar också att det kan löna sig att ligga lågt när släkten blir alltför påträngande. Till skillnad från den i svart och vitt kontrastrikt tecknade halsbandshanen varierar svartvithanen i utseende. Där bara den svartvite förekommer är den just svartvit, men där båda arterna förekommer tillsammans som på Öland och Gotland, är en större andel av svartvithanarna bruna eftersom de klarar sig bättre från de aggressiva halsbandsflugsnapparnas påflugenhet, berättar Niclas Vallin.
För mer information kontakta Niclas Vallin, tel. 018-471 26 13 eller 073-831 17 36, e-post: niclas.vallin@ebc.uu.se
Avhandlingen försvaras den 30 september.
Läs mer om och ladda ner avhandlingen
Vulkanerna Geitafell och Dyrfjöll är båda utdöda och glaciärer har sedan länge eroderat vulkanens innandömen, vilket gör det möjligt att på ett unikt sätt få inblick i hur en vulkan egentligen ser ut på insidan. Dessa döda vulkaner på östra Island har samma struktur som de aktiva vulkanerna Eyjafjallajökull och Katla.
I en vulkan tränger het magma (smälta bergarter) upp från jordens inre genom berggrunden eftersom magman har en större volym och lägre densitet än det fasta berget. Innan den når ytan samlas magman i stora magmakammare där den förblir tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt och ett utbrott inträffar. Vulkaner kan se väldigt olika ut, vissa har flera olika magmakammare, medan vissa andra bara har en primär. Dyrfjöll har nu visat sig vara en del i ett komplext vulkaniskt kluster, en motsvarighet till Askja. Geitafell med en stor magmakammare påminner om Krafla.
I de utdöda vulkanerna har glaciärer eroderat bort det mesta av berget, men forskare vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala har utvecklat ett sätt att studera och göra 3D-projiceringar av de kanaler som magman en gång skapade på väg upp mot ytan för att därigenom kunna skapa sig en bild av vulkanerna. Forskningen har nyligen publicerats i tidskriften Geochemistry, Geophysics, Geosystems (G3).
— Genom att studera spåren av magman i berget kan vi avgöra hur vulkanen skapades och hur den såg ut, hur många magmakammare den hade och hur den fungerade. Det är vulkanforskningens motsvarighet till att studera fossil, säger Steffi Burchardt, forskare vid Institutionen för geovetenskaper.
— Det här är än så länge ett ganska försummat område inom vulkanologin. Det intressanta är att det är möjligt att med ny teknik se inte bara hur vulkanen såg ut, utan även hur den formades över tid, vilket är oerhört relevant när det gäller att förstå hur jordskorpan egentligen är uppbyggd, inte bara på Island utan även i andra områden med många aktiva vulkaner, säger Steffi Burchardt.
För mer information kontakta Steffi Burchardt, tel: 018-471 2552, 0722-003320, e-post: Steffi.Burchardt@geo.uu.se
Burchardt, S., D. C. Tanner, V. R. Troll, M. Krumbholz, and L. E. Gustafsson (2011), Three-dimensional geometry of concentric intrusive sheet swarms in the Geitafell and the Dyrfjöll volcanoes, eastern Iceland, Geochem. Geophys. Geosyst., 12, Q0AB09, doi:10.1029/2011GC003527.
Nedan följer en kort sammanfattning av rapporten Anmälningar mot poliser – en kartläggning.
Vem anmäler?
Den typiska anmälaren är en man (75 %) som anser sig blivit felaktigt behandlad. Oberoende vittnen är ovanliga. Medelåldern är 39 år med en jämn åldersspridning och utifrån beräkning med hjälp av efternamn föreligger ingen skillnad mellan personer med nordiskt, respektive icke nordiskt efternamn.
Omkring 60 procent har under en tioårsperiod haft få eller inga registrerade kontakter med polisen och inte blivit dömda eller fått straff som normalt ger böter.
Omkring 33 procent antas under samma period ha dömts till fängelse, 20 procent fler än en gång. Den vanligaste orsaken till fängelse är trafikrelaterade brott (54 %), därefter följer tillgreppsbrott (46 %), misshandel/grov misshandel (36 %), narkotikabrott (34 %) och våld mot tjänsteman med mera (25 %). Dessa personer kan därmed antas tillhöra polisens återkommande klientel.
Tvärtemot föreställningen, om att så kallade rättshaverister dominerar, visar det sig att endast 11 personer under 2004 har anmält 3–15 gånger vilket motsvarar 2 procent av antalet anmälare och 11 procent av antalet anmälningar från privatpersoner.
Vad anmäler man för?
Hälften av alla anmälningarna inkluderar klagomål om olika former av bemötande från polisers sida. Det handlar till exempel om allmänt dåligt bemötande, provocerande beteende, kränkande uttalanden, diskriminerande beteenden samt överdriven våldsanvändning.
I knappt 40 procent av alla anmälningar från privatpersoner ingår kritik antingen för att man ingripit och eller för underlåtenhet att ingripa.
Vilka blir anmälda?
I drygt hälften av fallen har en eller flera poliser kunnat identifieras. Merparten är män som arbetar i yttre tjänst. De flesta av dessa (76 %) har blivit anmälda en gång under hela undersökningsperioden. 15 procent har anmälts två gånger.
Frekventa anmälda
Därtill kommer en grupp frekvent anmälda som anmälts 3-9 gånger. Dessa utgör 9 procent av alla identifierade anmälda, men förekommer i en tredjedel av alla anmälningarna för överdriven våldsanvändning.
Gruppen är homogen såtillvida att de flesta är män (95 %), som arbetar i yttre tjänst inklusive spaningsverksamhet (90 %). Gruppen domineras av erfarna poliser. Medelåldern är 40 år och de har i genomsnitt 17 år i tjänst.
Vad händer med anmälan?
Endast ett fåtal anmälningar gick vidare till beslut om åtal. 60-75 procent av anmälningarna avskrevs direkt utan förundersökning. För avskrivna ärenden utan förundersökning dominerar såväl 2004 som 2006 avskrivningsmotiveringen ”Ej anledning att anta brott som faller under allmänt åtal”. För ärenden som gått till förundersökning tillkommer i knappt hälften av fallen motiveringar av typen ”Brott kan ej styrkas”.
Varför leder så få anmälningar till åtal?
En viktig anledning till att anmälningarna avskrivs är att de inte utgör brott och att anmälaren saknar kunskap om polisens befogenheter. En annan är att det inträffade inte uppfyller de relativt stränga kriterierna för tjänstefel, utan enbart betraktas som ringa. Detta hindrar emellertid inte att händelserna kan vara professionellt och etiskt klandervärda.
Ytterligare en anledning är att uppgift står mot uppgift. Polisen torde vara en svårutredd grupp ifråga om brott, bland annat på grund av att mycket polisarbete sker utan offentlig insyn och utan att detta dokumenteras på ett oberoende sätt. Inom yrkeskollektivet finns dessutom kunskap kring hur man skall kunna motivera en insats så att det egna agerandet framstår som legitimt oberoende av om det ursprungliga agerandet var det. Därtill förekommer bland poliser en tystnadskod som innebär att poliser inte anmäler eller vittnar mot en kollega.
Författarna efterlyser
I rapportens avslutande diskussion kritiseras den ensidiga straffrättsliga behandlingen av dessa anmälningar. Författarna efterlyser kompletterande förebyggande utredningar där man istället för att bara jaga eventuellt skyldiga, undersöker vad som hänt och vad man kan göra ur ett såväl organisations- som grupp och individperspektiv.
Undersökningen är genomförd i Skåne 2004 med kompletterande data för 2005 och första kvartalet 2006.
Mer information:
Rolf Granér kommer att presentera rapporten på en öppen föreläsning den 28/9 kl. 13.15 – 14.30 på Linnéuniversitetet i Växjö. Sal Myrdal, Hus K.
Rapporten kan laddas ner här:
http://lnu.se/polopoly_fs/1.55195!hela%20rapporten.pdf
Rapporten är författad av Rolf Granér, Peter Skoglund och Maria Mikkonen
För ytterligare upplysningar:
Rolf Granér, lektor, Polisutbildningen vid Lnu. E-post: rolf.graner@lnu.se, tel. 070-633 62 22.
Christina Dahlgren, pressansvarig. tel 070-572 26 56.
Pedagogisk dokumentation innebär att förskollärare följer barns meningsskapande processer genom att dokumentera dessa. Dokumentationsverktyget är utvecklat vid de kommunala förskolorna i Reggio Emilia i norra Italien. Olika händelser och processer i verksamheten dokumenteras genom fotografering, videofilmning eller genom anteckningar. Därefter reflekterar förskollärarna tillsammans över den egna pedagogiska verksamheten.
Arbetet med dokumentationsverktyget är mycket spritt. Mer än hälften av Sveriges kommuner kompetensutvecklar sin förskolepersonal i detta. Det finns dock en brist på empiriska studier av just pedagogisk dokumentation.
Lise-Lotte Bjervås har följt förskollärare när de för samtal om och gör bedömningar av barn i relation till de pedagogiska dokumentationer som de själva har gjort. Majoriteten av barnen som omtalas i de studerade samtalen är i åldrarna 1-3 år.
– Bilden är ofta att pedagogisk dokumentation skulle skilja sig från annan dokumentation och inte innebära individuella bedömningar. Men även denna form av dokumentation visar sig innehålla just individuella bedömningar, säger Lise-Lotte Bjervås.
Hennes studie visar att lärarna främst bedömer barnen som kompetenta barn med många förmågor. Förmågorna placerar dock lärarna företrädesvis i barnen och inte i första hand i det pedagogiska sammanhang som lärarna erbjuder dem.
– I begreppet meningsskapande ingår att barn vill sortera sin värld och förstå det sammanhang de finns i. Att pedagogiskt bedöma detta behöver inte främst innebära att visa på barns svårigheter eller brister utan även på deras möjligheter, säger Lise-Lotte Bjervås.
I de samtal som hon studerat på förskolorna framkommer att lärarna menar att dokumentationerna är värdefulla även för barnen. Lärarna anser att dokumentationerna medverkar till vidgade möjligheter för barn att visa förmågor, bruka dessa och utveckla nya förmågor.
Svensk förskola kommer ur en socialpedagogisk tradition och lyfts av OECD fram som ett föredöme där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet.
Tio år efter förskolereformen 1998 – då förskolans myndighetsansvar flyttade från Socialstyrelsen till Skolverket – visade dock Skolverkets utvärdering att bilden av svensk förskola är komplex och delvis motstridig. Förskoleverksamheten är förändrad; svensk förskola har blivit mer skolförberedande och närmat sig den läroplanstradition som företräds av fransk- och engelskspråkiga länder, där yngre barn möter ett skolliknande innehåll och skolans arbetsmetoder.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Lise-Lotte Bjervås, 0480-44 63 75, 070-314 44 41. epost: lotta.bjervas@lnu.se
Lise-Lotte Bjervås lägger fram sin avhandling Samtal om barn och pedagogisk dokumentation i förskolan som bedömningspraktik. En diskursanalys vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, fredagen den 30 september kl. 13.15.
Plats: Margaretha Huitfeldts Auditorium, Pedagogen Hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg
1695 års psalmbok har kallats århundrades märkligaste diktsamling. De 413 psalmerna i boken kan dessutom berätta en hel del för oss om sin samtid. Det är också vad litteraturvetaren Håkan Möller gjort i sitt nyligen avslutade RJ-projekt om psalmboken. Bland annat kan han visa att psalmerna kunde kommentera tidens mode.
— Psalmboken är precis som all annan litteratur nedsänkt i sin samtid, och genom att analysera psalmerna kan man komma åt så skilda saker som synen på överheten och uppfattningen om modet, säger litteraturvetaren Håkan Möller som nyligen avslutat projektet Gud – människa – samhälle i 1695 psalmbok, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Psalmboken blev under 1800-talet med sina då 250 upplagor och 1,5 miljoner tryckta exemplar en verklig folkbok, som bar på ett tydligt budskap till sin publik. Och det handlade inte nödvändigtvis om gudsfruktan. Det kunde, som Möller visat, handla om så banala saker som mode och stil.
— Ett exempel är biskop Jesper Swedberg, som skrev egna psalmer och redigerade 1695 års psalmbok, samtidigt som han var en hängiven kritiker av det överdåd som han tyckte sig se i sin samtid.
Liksom många andra tyckte han att unga män borde bry sig mindre om stil och sina peruker – som i värsta fall kunde vara gjorda av ”horo-hår”. På samma sätt borde unga damer inte ägna sig åt kläder, mode och överflödig lyxkonsumtion. Sådana åsikter kan också ses i psalmboken. Ett par psalmer handlar om tidens högfärd och högmod. I en psalm gjorde författaren sig direkt lustig över det franska modet att ha peruk med långt kvinnohår. Män borde bete sig mer som män, och kvinnors fallenhet för mode kunde var direkt samhällsfarligt.
— Kvinnor ansågs särskilt svaga för modets nycker, och det var hotfullt, eftersom det svagare könets lättledhet riskerade att förgöra hela samhället. Kvinnornas påstådda modenycker blev helt enkelt ett undergångstecken, berättar Håkan Möller.
En anledning till att modekritik letar sig in också i psalmboken är att Stockholm under 1600-talets slut blev en storstad, där adeln hade möjlighet att följa modet. Samtidigt började det emellertid uppkomma sprickor i det samhällssystem som var uppbyggt kring de fyra stånden (adel, bönder, borgare och präster). Det fanns helt enkelt möjlighet för andra än adeln att ägna sig åt lyxkonsumtion, och det hotade hela systemet. Det reglerades också av allmänna överflödsförordningar.
-Människor ansågs helt enkelt inte ha rätt att rucka på den ordning som Gud fastställt i stånden, och därför kan man säga att moderniteten flåsade sådana som biskop Jesper Swedberg i nacken, konstaterar Håkan Möller.
Psalmboken fick nu en disciplinerande och normerande funktion, inte bara på religion, utan på livet i allmänhet. Vardagsbestyr kommenterades och högmod – vilket modenycker som bärandet av peruker ansågs vara – skulle bestraffas.
Läs mer om forskningen i Möllers slutredovisning. Forskning utfördes vid Uppsala universitet, men Möller är i dag knuten till Göteborgs universitet och nås på: hakan.moller@gu.se
/Jenny Björkman
