Efterfrågan på animalieprodukter ökar och ett lönsamt och uthålligt jordbruk är avgörande för en hållbar utveckling av vår landsbygd. Våra nötkreatur bidrar dock i stor grad till utsläppen av växthusgasen metan. Metan produceras av idisslande djur, till exempel kor, och är en slutprodukt vid nedbrytning av foder i våmmen.

Idisslarna utnyttjar inte heller foderprotein så bra, vilket leder till föroreningar och ytterligare produktion av växthusgaser. Ny kunskap om metoder och tekniker som förbättrar djurets utnyttjande av foder, samtidigt som utsläppen av metan och kväve minskar, kommer att vara av stor strategisk betydelse för en gynnsam utveckling av landsbygden och en bättre global livsmedelsförsörjning.

Forskare vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Umeå, är Sveriges representanter i samarbetsprojektet ”RuminOmics”. Det finansieras med totalt 7,7 miljoner Euro från EU-kommissionens 7:e ramprogram. SLU-forskarna ska studera hur utfodring och näringstillförsel till våra mjölkkor i form av kolhydrater, protein, fettsyror och vegetabiliska oljor påverkar sammansättning och funktion hos våmmens mikroorganismer samt produktkvaliteten.
Med hjälp av modern teknik ska forskarna undersöka hur idisslarens mikrobiella ekosystem i matsmältningskanalen, våmmikroorganismerna, styrs av arvsanlagen och utfodringen. Hur detta påverkar fodereffektivitet och produktkvalitet, liksom utsläppen av växthusgaser och kväve, ingår i forskningen.

Forskningsprojektet är ett fyraårigt samarbetsprojekt med elva partners från Skottland, Italien, Finland, Tjeckien, England, Frankrike, Nederländerna och Sverige. Projektbudgeten för institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap är drygt 835 000 Euro.

LÄS MER
www.ruminomics.eu

KONTAKT
Pekka Huhtanen, projektansvarig vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU
Tel. 090-786 8701, mejl: pekka.huhtanen@slu.se

Arbetet har fokuserat på att undersöka interaktionen av en grupp B-adenovirus [Ref 1] med cellyteproteinet CD46 [Ref 2]. Adenovirus är proteininkapslade DNA-virus som delas in i sju grupper (A-G) vilka innefattar minst 52 kända typer av virus. Adenovirus som infekterar människor orsakar ett brett spann av olika sjukdomstillstånd, från övre luftvägsinfektioner till kroniska urinvägsinfektioner.

Dan Gustafssons forskning visar att alla grupp B-adenovirus, förutom Ad3 och Ad7, använder CD46 som sin bindningsreceptor. Området i virusproteinet, fiberknoppen, som binder till receptorn (CD46) beskrivs i avhandlingen. Beskrivningen visar att en aminosyra (Arg279) är kritisk för virusets bindning till receptorn CD46. Det sista delarbetet i avhandlingen visar att cellyteproteinet CD46 nedregleras från cellytan pga adenovirus 11 bindning till CD46.

De flesta adenovirus använder sig av Coxsackie-Aadenovirus-Receptorn (CAR [Ref 3]) som sin primära bindningsreceptor. Grupp B-adenovirus använder sig däremot av CD46. CD46 är ett protein på cellytan som uttrycks på alla mänskliga celler med kärna och dess funktion är skydda cellerna från att bli förstörda av komplementsystemet, vilket utgör en del av immunsystemet. CD46 är även involverat i regleringen av immunsystemet och är överuttryckt i vissa cancerformer.

Resultaten kan bidra till att förklara varför adenovirus 11 orsakar urinvägsinfektioner hos människor med försämrat immunförsvar, medan adenovirus 7 orsakar allvarliga lunginflammationer hos unga friska individer. Vidare har ganska få människor §antikroppar mot grupp B-adenovirus, vilket gör dessa lämpade för genterapi. I synnerhet då infektion av celler med adenovirus 11 gör cellerna teoretiskt sett känsligare för nedbrytning av komplementsystemet i och med nedregleringen av CD46.

Dan Gustafsson är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, enheten för virologi. Han nås på
+358-400 403 805
dan.gustafsson@climi.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52075

Biorecros unika idé: Att sälja en uppdaterad version av utsläppsrätter vars syfte är att lagra undan koldioxid från atmosfären, så kallat minusutsläpp. Till grund för detta ligger den KTH-utvecklade BECCS-tekniken. Med den första anläggningen precis igångsparkad i USA och en nyfylld kassa ser framtiden ljus ut för det svenska företaget.

– Att städa bort sina koldioxidutsläpp kommer i framtiden att ses som en hygienfaktor. För bara några år sedan var det 5 procent av alla storföretag som redovisade sina koldioxidutsläpp, idag är det cirka 5 procent som inte gör det. Samma sak kommer att gälla för klimatkompensationer som företag och organisationer börjat köpa i allt större utsträckning. Det blir skämmigt att inte ta sitt ansvar, precis som att man inte slänger ut soppåsen genom fönstret, säger Henrik Karlsson, VD för Biorecro tillika tidigare KTH-student.

Till skillnad mot traditionella klimatkompensationer och fossil koldioxidlagring så samlar BECCS-tekniken in koldioxid från atmosfären. Koldioxiden binds när biomassa växer och samlas upp när biomassan avger gasen vid till exempel etanolframställning. Därefter komprimeras den och lagras permanent i naturliga geologiska formationer 1000-tals meter under marken. På så sätt städas de utsläpp av koldioxid som gjorts bort, istället för sedvanlig klimatkompensation som på sin höjd bara minskar utsläppen någon annanstans.

Det unika med Biorecros affärsidé är alltså att det är en uppdaterad och bättre version av klimatkompensationer och utsläppsrätter.

– Det är en helt ny modell för klimatkompensation. Det vi gjort är att vi hittat en fungerande affärsmodell och arrangerat tekniken på ett sådant sätt så att det går att göra affärer på den. För så är det ju, all teknik som behövs för att få minussläpp finns, det svåra hittills har varit att hitta en ekonomi i det, säger Henrik Karlsson.

Marknaden för Biorecro finns inte bara hemma i Sverige.
– Vår teknik gör det möjligt för hela världen över att ta sitt miljöansvar. Vi har precis lanserat företaget på allvar och vi befinner oss just nu i förhandlingar med några stora kunder, säger Henrik Karlsson.

Han tillägger att det första BECCS-anläggningen – i den amerikanska delstaten Illinois – är uppe och rullar sedan november förra året.

Det kanske tyngsta argumenten till Biorecros fördel alla kategorier är emellertid att det idag inte finns några alternativ eller konkurrenter.
 
– Enligt en rapport från OECD från FN:s senaste klimatmöte – COP 17 i Durban, Sydafrika – kommer vi inte att klara 2 gradersmålet utan att använda BECCS-tekniken. Den vetenskapliga bevisbördan till BECCS fördel är massiv, säger Henrik Karlsson.

Han fortsätter med att berätta att både Biorecro som företag och deras affärsidé blivit rejält genomlyst av Världsnaturfonden, WWF, och att framtiden ser minst sagt lovande ut.

– Vi är dessutom en av finalisterna i klimattävlingen Virgin Earth Challenge. Tävlingen ger ett pris på 25 miljoner dollar till den eller de som på ett säkert, kommersiellt och storskaligt sätt kan ta bort koldioxid ur atmosfären, säger Henrik Karlsson.

För mer information, kontakta Henrik Karlsson på 070 – 712 75 69 eller h.karlsson@biorecro.se.

I Stockholms läns landsting använder sig allt fler vårdgivare av det som kallas sammanhållen journalföring. Syftet är att få en samlad bild av en patient och ge vårdtagaren en säkrare vård. Men i massmedia finns rapporter om att allt fler stockholmare väljer att spärra sina journaler. De vill inte att husläkaren ska kunna läsa om deras depression eller gynekologiska problem när de söker vård för en förkylning.

– Det här problemet hade inte behövt uppstå om IT-systemen hade varit byggde på rätt sätt från början. Det säger Rose-Mharie Åhlfeldt, universitetslektor på Högskolan i Skövde som forskat mycket runt IT-system i vården.

Rose-Mharie Åhlfeldt säger att ett system för sammanhållen journalföring måste kunna stödja vårdens och patientens behov av information och vara uppbyggda med utgångspunkt från de arbetssätt som redan finns. Då kan informationen lättare skyddas eftersom enbart den som deltar i vården av patienten får behörighet att läsa informationen. Dessutom kan en patient, om han eller hon vill, spärra ett specifikt vårdtillfälle utan att annan viktig information blir spärrad.

– När patienter spärrar sin information idag spärras en hel funktion och inte ett specifikt vårdtillfälle. I förlängningen kan det innebära en stor patientsäkerhetsrisk, säger Rose-Mharie Åhlfeldt.

Mer IT men lite kunskap
IT-system får allt större betydelse i vården. Rose-Mharie Åhlfeldt är bekymrad över att sjuksköterskors, läkares och annan vårdpersonals kunskap om systemens risker inte har hängt med i den snabba utvecklingen.

– Kunskapsluckan kan givetvis förklaras med att läkare och sjuksköterskor arbetar med människor och inte med att bygga IT-system. Men idag är IT-verktygen en så vital del av all vård att vårdpersonal måste lära sig mer om både risker och möjligheter med systemen, säger Rose-Mharie Åhlfeldt.

Bättre beställare
Rose-Mharie Åhlfeldt är medansvarig för kursen Vårdinformatik vid Högskolan i Skövde. Kursen är på grundnivå och vänder sig i första hand till personer som redan arbetar inom hälso- och sjukvård.

– Vi strävar inte efter att göra datavetare av sjuksköterskor. Kursen ger istället vårdpersonal en ökad förståelse för IT-systemens roll och användning i vården, säger Rose-Mharie Åhlfeldt.

Bred kunskap om IT-system, i kombination med den egna erfarenheten om själva vården, gör att studenter som genomgår kursen ska bli bra beställare. Studenterna lär sig förstå vilka krav ett IT-system måste uppfylla för att fungera på ett användbart och säkert sätt i verksamheten.

För ytterligare information kontakta: Rose-Mharie Åhlfeldt tel.0500-44 83 28

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan i en första studie på råttor visa att en av de vanligaste diabetsmedicinerna, metformin, också har en skyddande effekt på hjärtat.

Enligt studien, som genomförts i samarbete med en forskargrupp från Neapel och som publiceras i tidskriften Diabetes, bidrar metformin både till att öka pumpförmågan, förbättra energibalansen, minska ackumuleringen av fett och minska antalet hjärtceller som drabbas av så kallad programmerad celldöd.

Resultaten jämfördes med djur som behandlades med ett annat diabetesläkemedel, och där såg man inga positiva effekter på hjärtat.

– Djuren i vår studie behandlades med metformin i ett helt år, vilket visar att effekten tycks vara över lång tid, säger Jörgen Isgaard, forskare vid Sahlgrenska akademin som lett den svenska forskargruppen i studien.

Diabetsmediciner har visat sig medföra en del allvarliga bieffekter för personer med hjärtsjukdom. Till exempel drogs läkemedlet rosiglitazon nyligen tillbaka på grund av biverkningar på hjärtat. Även metformin kan i ovanliga fall ha biverkningar, framför allt hos personer med njursvikt.

– Våra resultat stärker ändå indikationen för att metformin bör användas som diabetesmedicin, och vi hoppas nu att  våra resultat följs upp med studier direkt på patienter, säger Jörgen Isgaard.

Artikeln Metformin Prevents the Development of Chronic Heart Failure in the SHHF Rat Model publicerades i tidskriften Diabetes den 22 februari.

Nya resultat från forskare vid Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras.

Den nya kunskapen om neandertalmänniskorna härrör från en genetisk studie som publiceras i tidsskriften Molecular Biology and Evolution. Resultaten visar på en situation där neandertalarna i större delen av Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Efter detta återkoloniserade en liten grupp neandertalare centrala och västra Europa, där de sedan överlevde i ytterligare 10 000 år innan den moderna människan gjorde sitt intåg. Studien är ett resultat av ett internationellt projekt lett av två svenska forskare.

– Att neandertalarna i Europa var nära att dö ut, men sedan återhämtade sig, och att detta skedde långt innan de kom i kontakt moderna människor kom som en total överraskning för oss.  Detta tyder på att neandertalarna kan ha varit mer känsliga för de kraftiga klimatförändringar som ägde rum under senaste istiden än man tidigare trott, säger Love Dalén, docent vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

I samband med att forskarna arbetade med DNA ifrån neandertalfossil i norra Spanien noterade de att den genetiska variationen hos europeiska neandertalare var mycket låg under de sista tiotusen åren innan neandertalarna försvann. Äldre neandertalfossil, samt fossil från Asien, uppvisar en mycket högre genetisk variation, i nivå med den mängden variation man kan förvänta hos en art som varit talrik i ett område under lång tid.

– Mängden genetisk variation hos äldre och asiatiska neandertalare var lika stor som hos moderna människor som art, medan de sentida europeiska neandertalarnas variation inte ens är så stor som den hos tillexempel gotlänningar, säger Anders Götherström, docent vid Uppsala universitet.

Analyserna som presenteras i studien är helt baserade på hårt nedbrutet DNA. De har därför krävt både avancerade laboratoriemetoder och dataanalyser. Forskargruppen har därför engagerat expertis från en rad länder, och har bland annat inkluderat statistiker från Danmark och USA, experter på modern DNA-sekvensering i Danmark, samt paleontologer i Spanien. Först när den internationella forskargruppens alla delar gått igenom resultaten kunde man känna sig säker på att de tillgängliga genetiska data faktiskt avslöjade en viktig och tidigare okänd del av neandertalarnas historia.

– Den här typen av tvärvetenskapliga studier är oerhört värdefulla för att föra forskningen om olika människoarters historia framåt. DNA från förhistoriska människor har lett till en rad oväntade resultat på senare år, och det ska bli mycket spännande att se vilka ytterligare upptäckter som kommer göras inom de närmsta åren, säger Juan-Luis Arsuaga, Professor i humanevolution vid universitetet i Madrid.
 
KONTAKTUPPGIFTER:

Love Dalén
Docent i evolutionsbiologi
Enheten för molekylärsystematik
Naturhistoriska riksmuseet
Stockholm
Telefon: 070-777 27 94
E-post: love.dalen@nrm.se

Anders Götherström
Docent i evolutionär genetik
Uppsala universitet
Telefon: 073-992 78 64
E-post: anders.gotherstrom@ebc.uu.se

Tentaculus system riktar sig till personer med kognitiva svårigheter, till exempel personer med utvecklingsstörning, tidig demens, personer med kognitiv svikt på grund av ålder, autism, förvärvad hjärnskada, Aspergers syndrom och olika psykiska funktionsnedsättningar. Med kognition menas de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. När personer har kognitiva nedsättningar leder det ofta till problem i vardagen med svårigheter att orientera sig i tid och rum; att planera, minnas, lära in och att förstå begreppet tid.

Trådlös kommunikation till stöd
Tentaculus är ett sensorbaserat påminnelsesystem för hemmamiljö som hjälper en person under hela dygnet. Utifrån användarens behov och önskemål utformar man vad det personliga stödet ska omfatta. Systemet bygger på trådlös kommunikation mellan en dator och ett valfritt antal stödfunktioner. Det personliga stödet ger användaren påminnelser, vägledning och varning i de vardagssituationer där behov finns. Det kan till exempel vara påminnelser om medicin, när det är dags att äta och att gå och lägga sig, vägledning kring hygien och varning när man glömt stänga balkongdörren eller ett fönster innan man går ut. Användaren uppmärksammas efter önskemål via tal, musik, SMS, ljus och/eller upplysta symboler. Målsättningen är att bidra till ökad trygghet, höjd livskvalitet och säkrare boende, så att personen ges större möjlighet att aktivt delta i sociala sammanhang.
Mobil app ger säkerhet utanför hemmet
Tentaculus fungerar i nuläget utmärkt som stöd så länge man håller sig i sin lägenhet. Men vem vill begränsas av lägenhetens väggar? Flera av Tentaculus kunder vill kunna använda sig av sina Tentaculusfunktioner även när man är på andra platser än i hemmet.

BTH Innovation har drivit utvecklingsarbetet som resulterat i en mobil applikation där syftet är att man ska kunna ta med sig påminnelser och säkerhetsfunktioner i sin mobiltelefon när man går hemifrån. Se även http://youtu.be/akqhULu2lYg

– Tentaculus Mobile är ett mycket spännande resultat av utvecklingssamarbetet, där vi med hjälp av BTH Innovation ligger i den absoluta tekniska framkanten när det gäller att använda ny teknik som stöd för personer som behöver hjälp för att klara vardagen, säger Torsten Karlsson, försäljningsansvarig på Tentaculus Independent Living AB. Torsten fortsätter:
– Inte nog med att personen som använder systemet ökar sitt självförtroende genom att klara sig bättre själv – även anhöriga, och personal inom sjukvården, kan känna sig tryggare och i många fall minska det tjat som ofta utmärker kommunikationen med användaren.

– Projektet har varit intressant för BTH Innovation eftersom vi har ambitionen att medverka i utvecklingen av bland annat nya IT-baserade produkter och tjänster med koppling till vård och hälsa. Att det i detta fall dessutom rör sig om en tjänst som har förutsättningar att relativt snabbt komma till praktisk användning gör inte saken sämre, säger Anders Nilsson, ansvarig för BTH Innovation.

Fakta:
Tentaculus Independent living AB är ett företag som utvecklat ett patenterat teknikstöd som ger ökad trygghet, ökad självständighet och en mer bekymmersfri vardag för människor med kognitiva funktionsnedsättningar. Tentaculus har huvudkontor i Stockholm men kunder finns i kommuner, landsting och hos privatpersoner över hela landet.

BTH Innovation är en centrumbildning inom BTH med uppgift att praktiskt stödja i första hand forskare och studenter i frågor kring entreprenörskap och innovation. Som en del av del av verksamheten genomförs korta affärsutvecklingsprojekt (så kallade Proof-of-Concept) som syftar till att testa och utveckla olika idéer till mer fullgångna affärskoncept. I denna del av verksamheten kan även externa idébärare och entreprenörer erbjudas stöd för utveckling av idéer som anknyter till BTH:s kompetensområden. Sedan 2003 har ett drygt åttiotal projekt genomförts varav nästan hälften lett till nya företag och affärer.

BTH Innovations arbete med Tentaculus har skett inom ramen för samarbetsprojektet Innovativa Blekinge där BTH Innovation, BBI, Telecom City, Netport, Landstinget Blekinge, Ronneby kommun och Media Evolution med stöd från Region Blekinge och EU:s regionala utvecklingsfond arbetar för att stärka det regionala innovationssystemet bland annat genom att medverka i utvecklingen av nya produkter och tjänster vilka kan ligga till grund för nya affärer och företag i regionen.

– Konkurrensen i golf på elitnivå är hård och forskningen har gett mig ovärderliga verktyg i arbetet med utvecklingen av elitspelare, säger Örebroforskaren John Hellström.

John Hellström arbetar åt Swedish Golf Team, svenska landslaget i golf, och han har i sin forskning fokuserat på spelare i nivå från elit till världsklass. Spelarna har ofta experter som stöttar dem psykologiskt, fysiskt och tekniskt och John Hellström har undersökt samband mellan dessa områden och tävlingsresultaten. 

– Ett av de stora problemen inom golfen är att vi ser många samband, men vi har svårt att dra riktiga slutsatser från dem. Som forskare har jag fått verktyg att göra det, säger John Hellström, som har skrivit en doktorsavhandling i idrott med inriktning didaktik vid Örebro universitet.

Hålla sig kvar i världstoppen
Till exempel visar en av hans studier att relativ styrka, det vill säga styrka i förhållande till kroppsvikten, inte är relaterad till farten på klubbhuvudet.

– Vi brukade ge feedback på relativ styrka men det har visat sig inte ha någon betydelse. Det är istället absolut styrka, det vill säga hur stark du är och hur tungt du kan lyfta utan någon relation till din kroppsvikt.
John Hellström har gjort två översiktsstudier och sedan valt ut tre områden som han har gått vidare med.

– De har bland annat visat att stabilitet har ett starkt samband med svingteknik, men också vikten av att hålla bollen i spel om man vill nå världsklass. Att komma i rätt mentalt tillstånd, vara taktiskt smart och ha en förmåga att slå långt är andra faktorer som kan sänka scoren. Jag har fokuserat på sådant som har betydelse för spelare som vill hålla sig kvar i världstoppen.

För mer information kontakta: John Hellström, 0733-668600, john@golfpyramid.com

Mer info på
www.johnhellstrom.com
www.golfpyramid.com

Slutsatsen, som redovisas i online-tidskriften BMJ Open, gäller även med hänsyn till kända riskfaktorer som förhöjt blodtryck, fetma, fysisk inaktivitet och annan sjuklighet.

Diabetes ökar risken för förtida död i bland annat hjärt-kärlsjukdom. Genom att samla information om patienternas riskfaktorer försöker diabetesläkare få vägledning för att kunna bedöma vilka patienter som löper störst risk och därmed behöver mest stöd och behandling. Nu verkar det alltså som om också patienternas egen skattning av sin hälsa har betydelse för deras prognos. I studien, som är en del av European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC), ingår 3 257 patienter med diabetes som följdes i upp till 14 år.

– Resultaten var samstämmiga i de länder som ingick: Sverige, Tyskland och Holland, säger Patrik Wennberg som genomfört studien i samarbete med Olov Rolandsson och en grupp av europeiska forskarkolleger. Både Wennberg och Rolandsson tillhör Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna universitetslektor Patrik Wennberg, enheten för allmänmedicin,
tel. 073-832 88 19
e-post patrik.wennberg@fammed.umu.se

Referens
P Wennberg, O Rolandsson, L Jerdén, H Boeing, D Sluik, R Kaaks, B Teucher, A Spijkerman, BB de Mesquita, C Dethlefsen, P Nilsson, U Nöthlings. Self-rated health and mortality in individuals with diabetes mellitus: prospective cohort study, BMJ Open, 15 februari 2012 (BMJ Open 2012;2:e000760.doi:10.1136/bmjopen-2011-000760)

Länk till artikeln
http://bmjopen.bmj.com/content/2/1/e000760.full

Xiaogai Li, forskare och doktorand på Skolan för teknik och hälsa vid KTH, har gjort ett flertal studier över vad som händer med hjärnan efter det att personer drabbats av allvarliga skallskador med hjärnödem som resultat.

Till sin hjälp har hon bland annat tagit simuleringar via Finita elementmetoden samt röntgentekniken DW-MRI (Diffusion-Weighted Magnetic Resonance Imaging), och ett av hennes forskningsresultat visar att det är viktigt att en patient ligger på ett optimalt sätt i förhållande till sina skallskador eftersom graviation påverkar förhållandena i hjärnvävnaden.

– Om patienten har ett hjärnödem i den bakre delen av hjärnan och patienten placeras med ansiktet uppåt, som idag, resulterar gravitationskraften att vävnadens tryck i det svullna området är högre jämfört med om patienten istället placeras i framstupa läge. När den skadade patienten placeras med huvudet i framstupa läge minskar vätsketrycket i det svullna området med omkring 15 procent, säger Xiaogai Li.

Hon tillägger att det förbättrade huvudläget resulterar i att potentiella skador i det svullna områdets nervtrådar minskar i motsvarande grad. Därigenom har det svullna området större möjlighet att återhämta sig jämfört med när patienten placeras i ryggläge.

Xiaogai Li har även studerat konsekvenserna av så kallad dekompressiv kraniotomi, det vill säga att neurokirurgen öppnar upp skallbenet för att lätta på ett alltför högt tryck i hjärnan.

Dekompressiv kraniotomi är en inte helt ovanlig behandling vid allvarliga skallskador och vid behandling av stroke. Fördelen med behandlingen är att hjärnan då får större plats. Chansen att patienten överlever ökar därmed. Samtidigt har tidigare forskningsstudier tyvärr visat att risken för att patienten hamnar i ett så kallat vegetativt tillstånd också ökar.

Xiaogai Li har jämfört datortomografiska bilder före och efter behandlingen med dekompressiv kraniotomi hos ett antal patienter, och det är på så sätt hon kommit fram till sitt resultat.

– Tidigare forskning har antagit att nervtrådarna skadas av behandlingen. Min avhandling har kunnat förklara att töjningen av nervtrådarna höjs så kraftigt att ämnesomsättningen påverkas negativt. Detta skulle till en del kunna förklara varför så många patienter hamnar i ett vegetativt tillstånd och har därmed har svårt att fungera, säger Xiaogai Li.

Resultatet från avhandlingen skapar möjligheter att på sikt införa ett nytt skadekriterium vid sjukdomar i hjärnan genom att studera inte bra trycket i hjärnan utan även nervtrådarnas töjning.

Att studera töjningen av nervtrådar i hjärnan kan också göra det möjligt att i en nära framtid skapa bättre förståelse för om patienter med hydrocefalus, så kallad vattenskalle till följd av olika sjukdomar, blir hjälpta av neurokirurgisk operation eller ej.

För mer information, kontakta Xiaogai Li på 073 – 908 10 35 / xiaogai.li@sth.kth.se, Hans von Holst på 08 – 790 48 47 eller Svein Kleiven på 08 – 790 64 48 / svein.kleiven@sth.kth.se.

Internationella bensinbolag etablerade sig i Sverige vid 1920-talets mitt och tog kontroll över bensinhandeln på ett sätt som på relativt kort tid satte tydliga spår i landskap och stadsbild. Trots detta är bensinstationen idag högst anonym och vardaglig. Bensinstationen lyser också med sin frånvaro i arkitekturhistorien.

En utgångspunkt i Olle Wilsons doktorsavhandling är idén om teknik som en viktig drivkraft i modernitetens framväxt, och hur detta visualiseras i form av annonser, broschyrer, bilkartor, körjournaler och smörjningsföreskrifter. Men också i de fysiska miljöer som bensinhandeln byggt upp.

– De stora och komplicerade distributionssystem som bensinbolagen byggde upp med pipelines, raffinaderier och lagringsplatser signalerar bensinens nytta och vetenskapliga betydelse. Bensinen blev en del av det moderna samhället genom att förmedla rationalitet, effektivitet och renhet i förhållande till fasta bränslen som kol och ved, säger han.

Olle Wilson menar att teknik som gestaltas i bensinstationer förmedlar komplexa värden även om de genom vardaglig användning kan tyckas naturliga. Han använder i sin analys ett begrepp, ”precisionskultur”, som beskriver den perfektionistiska laganda som krävs för att nå ett mål. Avhandlingen kan ge även ge värdefull kunskap i relation till omställningen till ett hållbart samhälle.

–  Att betrakta bensin som en kulturprodukt kan öka möjligheten att förstå varför användningen av fossilt bränsle är så svårt att ställa om från, säger han.

Olle Wilson är också författare och fotograf med inriktning mot arkitektur, teknikhistoria och motorkultur.

Avhandlingen ”Raffinerade rum – Bensinstationer och precisionskultur i Sverige 1926-1956” kan beställas från Nordiska museets förlag.

För mer information, kontakta Olle Wilson, tel: 018-471 2887, 070-538 13 18 olle.wilson@konstvet.uu.se

– Det här är anmärkningsvärda fynd, där vi ser starka samband mellan en viss typ av autism och tidpunkten för mammans immigration till Sverige. Studien är viktig då den visar att autism inte enbart styrs av genetiska orsaker utan pekar på betydelsen av omgivningsfaktorer, säger Cecilia Magnusson, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.

Studien som nu publiceras i vetenskapstidskriften British Journal of Psychiatry visar att barn vars föräldrar invandrat från Afrika speciellt, men också från södra Asien och Latinamerika, har ökad risk för autism med inlärningsproblem. Sambandet kunde inte förklaras med förlossningskomplikationer utan varierade med tidpunkten för migration. Barn vars mödrar migrerat strax innan eller under graviditeten hade högst risk.

– Vi kan just nu bara spekulera om orsakerna, men vårt antagande är att omgivningsfaktorer som verkar under fosterlivet, som exempelvis stress, nya matvanor och infektioner, kan leda till utvecklingen av autism med inlärningsstörningar, säger Cecilia Magnusson.

Samtidigt visar resultaten att barn som själva var födda utomlands snarare hade lägre förekomst av autism med inlärningsstörningar, jämfört med barn till svenskfödda föräldrar. Även att autism utan inlärningssvårigheter, oftast Aspergers syndrom, var mindre vanligt hos barn till utlandsfödda oberoende av när modern kommit till Sverige. Enligt forskarna kan orsaken till den lägre siffran dock vara att utlandsfödda föräldrar är mindre benägna att söka psykiatrisk vård för sina barn jämfört med svenskfödda föräldrar.

– Överlag vet vi alldeles för lite om autism, men vi kommer att fortsätta att samla in information för att ta reda på mer om möjliga orsaker till autism. Vi vet att förekomsten av autismspektrumtillstånd ökar kraftigt i höginkomstländer, troligen främst för att diagnoskriterier ändrats men utan att en sann ökning kan uteslutas, säger Cecilia Magnusson.

Av alla barn i Stockholms län under perioden 2001– 2007 hade cirka 5000 diagnosticerats med autism enligt olika vårdregister. Totalt ingick 589114 barn i studien.

Publikation: ”Migration and autism-spectrum disorders: population-based study”, Cecilia Magnusson, Dheeraj Rai, Anna Goodman, Michael Lundberg, Selma Idrizbegovic, Anna Svensson, Ilona Koupil, Eva Serlachius & Christina Dalman, British Journal of Psychiatry, online ahead of print 23 February 2012.

I september 2008 drabbades närmare 2 400 personer av magsjuka i Lilla Edet strax utanför Göteborg. Kommunens vattenverk misstänktes snabbt som smittkälla, och orsaken till smittspridningen ansågs vara att avloppsvatten förorenat det kommunala dricksvattnet som tas från Göta älv.

Förklaringen har dock ifrågasatts. September var lågsäsong för spridning calicivirus, som orsakar vinterkräksjuka, och det fanns vid tillfället inga kända fall av sjukdomen i Lilla Edet eller längs älvdalen. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, djupare analyserat virusutbrottet – och resultaten talar för att smittan spreds till dricksvattnet av friska men smittbärande invånare längs Göta Älvdalen.

Forskarna Nancy Nenonen, Charles Hannoun och Tomas Bergström har lett studien:
– Vår analys visar att föroreningen av dricksvattnet tycks ha varit omfattande, och att betydande mängder förorenat avloppsvatten kan ha spolats ut i älven i samband med den höstens kraftiga regn. Men analysen visar att smittan orsakades av ett stort antal olika calicivirusstammar, varav en ny virusstam som inte tidigare karakteriserats, säger Tomas Bergström.

– Vår slutsats av detta är att smittan sannolikt spreds till dricksvattnet från invånare i Lilla Edet och/eller uppströms därom, som var friska bärare av alla dessa calicivirus.

Att calicivirusstammar cirkulerar i samhället och då och då orsakar utbrott av virussjukdom är välkänt. Genom studierna av utbrottet i Lilla Edet har Tomas Bergströms forskningsgrupp nu lyckats utveckla en metodik som inom 2-3 dygn kan bestämma vilka calicivirus som ligger bakom ett specifikt smittutbrott. Tidigare tog sådana utredningar ofta flera månader.

Studien Marked genomic diversity of Norovirus genogroup I strains in a waterborne outbreak publicerades i tidskriften Applied Environmental Microbiology 13 januari och har också uppmärksammats av Smittskyddsinstitutet.

Genom att använda metoder för intelligent feldiagnostik för analys av underhållsdata i järnvägssystemet, t ex elmotorer i växelsystem, kan tågtrafiken bli säkrare. Det framgår av ny forskning vid Luleå tekniska universitet. Välkänt är det faktum att svensk järnvägstrafik ofta har stora problem under kalla vintrar, ett problem som kan minskas.

– En noggrann och effektiv feldiagnos kan garantera att den som förvaltar, och den som trafikerar järnvägen tar rätt underhållsbeslut och därmed förbättra järnvägssystemets tillgänglighet och att minska underhållskostnaderna, säger Yuan Fuqing, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.

Har jämfört och förbättrat
I en jämförande studie mellan två analysmetoder har Yuan Fuqing, doktorand inom avdelningen för Drift, underhåll och akustik vid Luleå tekniska universitet hittat ett optimalt sätt att tidigt identifiera fel i järnvägssystemet. Han har jämfört Support Vector Machine (SVM) med andra välkända tekniker för felanalys inom drift- och underhållsområdet, t ex Artificial Neural Network (ANN). Genom att på olika sätt förbättra SVM har Yuan Fuqing kunnat slå fast att det är den bästa metoden.

– SVM är en utmärkt teknik för att identifiera och känna igen olika mönster men för att få ut en korrekt diagnos ur tekniken är det nödvändigt att utvinna lämpliga egenskaper ur den vilket jag har gjort genom att på olika sätt optimera metoden, säger han.

Fördelen med SVM är att man kan studera komplexa data på detaljnivå, där de inte kan tolkas, men även transformera till en högre dimension där de ingår i en helhet och kan separeras ut och bli begripliga. Det i sin tur ger möjlighet att på ett tidigt stadium, och kostnadseffektivt, kunna ställa en feldiagnos som gör att man kan identifiera fel som är på väg att uppstå.

Satsningen, som bär namnet DIRECT, har en budget på 45 miljoner Euro, cirka 400 miljoner kronor, och kommer att pågå i sju år. Lunds universitet står för ungefär en femtedel av budgeten och är en av 25 deltagare från 9 länder.

Universitetet ska söka efter tidiga indikatorer på utveckling av diabetes typ 2. Det handlar då om olika undertyper, eftersom forskarna tror att det döljer sig flera sjukdomar bakom beteckningen.

– Patienter med diabetes typ 2-diagnos svarar olika på samma behandling, vilket talar för att det finns skillnader inom diabetes typ 2. Därför finns ett stort behov av mer individuellt anpassade behandlingsformer än dagens, säger Paul Franks, professor och ansvarig för Lunds universitets deltagande i projektet.

Bland annat ska nya testcentrum och befolkningsstudier byggas upp på olika platser i Europa. Prover ska där återkommande tas under tre års tid på personer i olika stadier av diabetes typ 2, för att forskarna ska kunna följa sjukdomens utveckling. Proverna blir underlag till två studier med totalt ca 4 000 deltagare, varav den ena bland annat kommer att involvera patienter från Skåne, som tidigare deltagit den s.k. ANDiS-studien.

– De skånska patienterna ingår i en studie där vi ska undersöka totalt 1 000 personer med nyligen konstaterad diabetes typ 2. Patienterna är på väg in i sjukdomen men har ännu inte hunnit påverkas i så stor omfattning. Det är en viktig grupp som hittills inte är tillräckligt väl belyst i forskningen. Genom förbättrade och mer omfattande provtagningar med modern teknik så hoppas vi på nya fynd, säger Paul Franks.

Förutom mer traditionella provtagningar av blod, urin och avföring så kommer studierna i DIRECT att ha möjlighet till bl.a. undersökning av lever och bukspottkörtel med magnetkamera. Undersökning av livsstil sker bl.a. med fokus diet och mätning av fysisk aktivitet med ett särskilt 3D-instrument.

Provtagningarna planeras att starta efter sommaren och därefter pågå under tre år. Resultaten levereras sedan till andra projektdeltagare, med målet att utveckla individuellt anpassade behandlingar och mediciner för olika undergrupper av diabetes typ 2-patienter.

Diabetes typ 2 är en av de snabbast ökande sjukdomarna i världen. Ca 285 miljoner människor beräknas lida av diabetes typ 2 och siffran väntas stiga till närmare 440 miljoner år 2030.

Vid Lunds universitet genomförs arbetet vid Lund University Diabetes Centre som bildades 2006 under ledning av Leif Groop, som även han kommer att vara engagerad i DIRECT.

Mer information:
Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi, Lunds universitet, 040-39 11 49
Paul.Franks@med.lu.se
Martin Ridderstråle, docent m inriktning på klinisk obesitasforskning, Lunds universitet,
040-33 23 03, Martin.Ridderstrale@med.lu.se
Robert Koivula, doktorand och projektassistent, Lund University Diabetes Centre, 040-39 11 48, Robert.Koivula@med.lu.se

Fakta/DIRECT
DIRECT (DIabets REsearCh for Patient straTification) ett projekt med fokus på att utveckla kunskapen kring och behandlingen av diabetes typ 2. 25 partner från 9 europeiska länder deltar, varav 21 är akademiska institutioner. I Skandinavien deltar förutom Lunds universitet även Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Köpenhamns universitet, Danmarks tekniske universitet i Lyngby och Novo Nordisk A/S i Bagsværd. Projektet pågår i sju år och har en budget på 45 miljoner Euro. Projektet är medfinansierat av EU.

Bilden visar celler som tillverkar ett grönfluorescerande protein som sitter på autofagosomer och kan ses i ett fluorescensmikroskop. Cellkärnorna är färgade i blått. På den vänstra bilden ses normala celler medan de till höger saknar SNX18. Cellerna utan SNX18 har mycket färre autofagosomer.

Celler använder flera olika metoder för att bryta ner och återvinna utslitna komponenter – autofagi är en av dem. Karin Håberg visar att proteinet SNX18 är nödvändigt för att cellerna ska kunna utföra autofagi i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 29 februari.

I djurförsök både i enklare organismer som bananfluga [Ref 1] och i högre stående djur som möss har forskare sett att stimulering av autofagi [Ref 2] leder till ökad livslängd. Det är ännu oklart om dessa resultat är direkt överförbara till människa. Det finns dock teorier om att kalorirestriktion, som är ett tämligen välbelagt sätt att öka livslängden, inducerar högre nivåer av autofagi vilket då skulle bidra till att fördröja åldrandet.

Celler omsätter sina gamla proteiner och cellorganeller genom att bryta ner dem i en process som kallas autofagi. Termen kommer från grekiska och betyder ungefär att äta sig själv. Autofagin är viktig för att städa undan defekta komponenter som annars kan skada cellerna och orsaka sjukdomar.

Molekylerna som ska brytas ner innesluts i en membranblåsa som bildar en organell kallad autofagosom. Denna sammansmälter därefter med en lysosom [Ref 3], en cellorganell som innehåller många olika enzymer som är specialiserade på att bryta ner biomolekyler. Nedbrytningsprodukterna kan sedan återvinnas av cellerna för att bygga upp nya molekyler.

Karin Håbergs studier visar att SNX18 [Ref 4] binder till och kan omforma cellmembraner. Vid hennes studier av SNX18s roll vid autofagi visade det sig att när cellernas produktion av SNX18 stoppades genom RNA-interferens [Ref 5] minskade antalet autofagosomer i cellerna drastiskt, och därmed hämmades hela autofagiprocessen.

När cellerna i stället manipulerades till att överproducera SNX18 ökade antalet autofagosomer. Karin Håberg kunde också visa att det är just förmågan att omforma membraner som är nyckeln till SNX18s funktion vid bildandet av autofagosomerna. Studierna av autofagi utfördes i samarbete med en forskargrupp vid Oslo universitet under ledning av Dr. Anne Simonsen.

Mer information:
Karin Håberg kommer från Söderhamn och tog magisterexamen i biomedicin vid Umeå universitet 2006. Därefter påbörjade hon forskarstudier vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik där hon nu är doktorand. Hon nås på
telefon 090-786 64 38
e-post karin.haberg@medchem.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51999